Arkiv
Hallevibadet: Nuläget (1)
Det är mycket budget 2025 just nu. Budgetberedningen har flera möten (tre bara denna vecka) där ekonomi, budget, verksamhet, mål, ambitionsnivåer, resultat osv tas upp och diskuteras, men framför allt får budgetberedningen väldigt mycket information.
Budgetberedningen består av de fem ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna för de partier som inte har någon ledamot i KSAU. (Undertecknad bloggare är gruppledare i Vänsterpartiet.)
Det har blivit tre blogginlägg om budgetprocessen. De har redogjort för besluten i barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och kultur- och fritidsnämnden (se “Kultur o fritid begär mer pengar”). Igår tänkte jag börja skriva om budgetbeslutet i samhällsbyggnadsnämnden den 11 april. Jag kom dock av mig eftersom mitt intresse fångades av ett särskilt avsnitt i beslutet. Det handlade om Hallevibadet.
Jag skrev ett blogginlägg för inte så länge sedan om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.) Det handlade dock mest om den polisanmälan som en tjänsteperson i chefsställning hade gjort mot Jonas Mossberg. Polisen hade dock samma dag som anmälan kom in beslutat att överhuvudtaget inte utreda den. Det har emellertid fortfarande inte förvaltningschefen berättat för nämnden. Det kan kanske bero på att han räknar med att ledamöterna läser bloggar…
Jonas Mossberg i Vargön vill ta över Hallevibadet och driva det vidare. Han vill även utveckla både badet och området. Det beskriver han bland annat i en artikel i TTELA den 28 juli 2023. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)
Mossberg hörde av sig till samhällsbyggnadsförvaltningen strax efter att kommunfullmäktige hade fattat sitt beslut om Hallevibadet den 21 juni 2023. Beslutet innebar att kultur- och fritidsnämnden avvecklade verksamheten. (Se “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.)
Det var även omkring den här tidpunkten som jag fick höra talas om Mossberg och hans planer första gången. (Jag skrev om hans intresse men nämnde honom 
inte vid namn i ett blogginlägg den 6 juli – se “Hallevibadet – och KD (2/2)”.) Mossberg fick, enligt egen utsago, ingen respons från tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen och skrev då till kommunledningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.
Sedan var det en del kommunikation fram och tillbaka, en kommunikation som vissa, inte minst Mossberg själv, ibland upplevde som “frustrerande”. Det gjordes några undersökningar och “inspektioner” av och kring badet, en affärsplan började utarbetas, kontakter togs, men egentligen hände det inte särskilt mycket, om något, kring Mossbergs eventuella övertagande av Hallevibadet. Det verkade inte som om alla på kommunen var särskilt positiva till Mossbergs idéer och planer…
Det visade sig i kallelsen till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 19 oktober 2023. Förslaget till beslut från samhällsbyggnadsförvaltningen var att föreslå kommunfullmäktige att:
”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”
I underlaget står det att det fanns ett intresse från en privatperson, men inget om varför dialogen inte hade lett någonstans. Det borde det nog ha gjort kan jag tycka eftersom förslaget var att riva Hallevibadet. Varför kunde inte ”privatpersonen”, dvs Jonas Mossberg, få ta över badet?
Det var nog fler som undrade och var ”tveksamma”, tror jag, till att avfärda Jonas Mossberg så enkelt. Men sådana samtal skedde inom lykta dörrar – och min gissning är att de hölls inom den styrande partigrupperingen (S+C+KD+MP). När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick nämligen ärendet helt enkelt från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet… (Det är möjligt att det hade inkommit någon ny information från Jonas Mossberg själv.)
Den 16 november var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Då hade tjänstepersonerna författat en ny skrivelse med ett helt annat beslutsförslag. Det måste ha varit tuffa diskussioner i kommunhusets korridorer… Kan det möjligtvis ha varit KD som hade satt sig på tvären och fått de andra att ändra på sig?
Samhällsbyggnadsnämnden fattade i november 2023 följande beslut om Hallevibadet:
- “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
- “Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”
Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt beslut. KD lämnade emellertid en protokollsanteckning:
“KD förordar en bredare utredning/analys av alternativ. Dvs inte enbart ur samhällsbyggnadsförvaltningens perspektiv.
En analys/utredning som även visar:
- Brukarperspektivet, undersöka vilka erfarenheter har kommunen av stängningen av Hallevi så här långt.
- Hur hantera intressenter som ser utvecklingsmöjligheter och tydligt signalerat att de vill hyra eller köpa anläggningen för fortsatt drift. Vilka konsekvenser skulle försäljning, uthyrning eller koncession få för kommunen, simhallen och dess brukare.
- Kopplingar till en mer långsiktig simhalls- o badplan inom kommunen, där säkerställande av simundervisning, sport & motion samt Rehabbad beaktas.
Det är svårt att ta välgrundade beslut när en långsiktig strategi saknas. En brist som lett till svårigheter för förvaltningen att göra en kostnadseffektiv och ansvarsfull planering samt drift av våra tre badanläggningar. En konsekvensutredning utan koppling till framtiden blir alltid bristfällig, det kan snabbt leda till nya, idag kanske okända, kostnader.
Att lägga ner Hallevibadet utan koppling till en långsiktig strategi är inte optimalt.”
Jag kan tycka att det var bra synpunkter. Om de beaktas i en kommande konsekvensbeskrivning är jag emellertid tveksam till, tyvärr.
Det har enligt uppgift inte varit någon vidare diskussion i samhällsbyggnadsnämnden om Hallevibadet sedan beslutet. Det har ställts någon fråga från politikerna om hur arbetet med konsekvensbeskrivningen fortlöper, men svaret har blivit att förvaltningen inväntar badutredningen. Det är en utredning kring badens framtid i Vänersborg som just nu, med hjälp av Intea, tittar på Vattenpalatset. Utredningen av Vattenpalatset går tydligen långsamt, den är i varje fall inte klar än. Slutsatsen är väl därför, som jag ser det, att det inte händer särskilt mycket kring arbetet med konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet. Kanske ligger arbetet helt nere.
Det har med andra ord varit ganska tyst kring Hallevibadet, och inte heller Jonas Mossberg har hört något.
Men så läste jag alltså samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april. Rubriken på det avsnitt som fångade mitt intresse löd “Tomställda lokaler”. Texten hade följande lydelse:
“Fullmäktige beslutade 2023-06-21 att avveckla kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023. Lokalen står sedan dess tom. Fastighetens skick har sedan tidigare utdömts av förhyrande verksamhet och det har hittills inte framkommit någon aktuell slutlösning för lokalen. Med anledning av det beskrivna läget anses det nödvändigt att skriva ned fastigheten under år 2024 och att eventuellt projektera för rivning år 2025–2026. Detta förutsätter att inget motstridigt framkommer i den simhallsutredning som pågår. Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli 
aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr. Fastighetsenheten ser svårigheter att hantera kostnaden inom ram och skulle troligtvis behöva skjuta framåt eventuella återbruk- och rivningsåtgärder om budget för ändamålet inte tillskjuts för det aktuella året.”
Oj… “återbruk- och rivningskostnader” – 10 miljoner…
Det är lätt att få uppfattningen att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning anser att Hallevibadet ska rivas, punkt slut. Det står ju t ex inget om att kommunikationen med Jonas Mossberg ska fortsätta, än mindre att han ska få möjlighet att ta över badet. Men avsnittet ska nog istället tolkas som att samhällsbyggnadsnämnden helt enkelt garderar sig för att det inte blir någon affär. Då är det ju bara rivning som gäller. 
Och skulle det bli en försäljning kan ju budgetposten för rivning utgå. Det är också viktigt att komma ihåg att en rivning av Hallevibadet kräver ett särskilt beslut.
Jonas Mossberg skickade i tisdags ett mail till samhällsbyggnadsnämnden där han kommenterar formuleringarna i beslutet. Det ska jag berätta om i nästa blogginlägg.
Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)”.
Hallevibadet och polisanmälan (+SD-avhopp)
Jonas Mossberg i Vargön vill fortfarande ta över Hallevibadet och driva det vidare. Men det är segt, och det är ändå snällt sagt.
Mossberg skrev så sent som igår, 3 april, på Facebook:
“I oktober beslutades det att Hallevis framtid skulle flyttas upp ett steg till kommunfullmäktige. Sedan har det inte hänt någonting.”
Mossberg menade vidare att samhällsbyggnadsnämndens tjänstepersoner verkar jobba efter en egen agenda och att de:
“visar en enastående ovilja att följa folkets (och politikernas) önskan att hitta en fungerande lösning för Hallevibadet.”
Jonas Mossberg tycks vara “frustrerad” och verkar ha varit det under en längre tid. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:
“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”
Mossberg skrev även några, som han ansåg vara, väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det skrev jag om i blogginlägget “SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen”.
Det fanns dock aldrig någon polisanmälan i kommunens diarium. På nästa sammanträde, den 21 mars, meddelade förvaltningschef Knutsson att det inte var samhällsbyggnadsförvaltningen
som hade polisanmält Jonas Mossberg för förtal, utan tjänstepersonen själv – som privatperson. Det var i sig förvånande, att personen själv står för polisanmälan när anmälan handlar om personens roll som tjänsteperson i Vänersborgs kommun.
Polisanmälan gjordes av tjänstepersonen en till synes vanlig arbetsdag den 22 februari kl 10.34. Det misstänkta brottet rubricerades som “ofredande”.
Jag vet inte om det var tjänstepersonen själv eller den som tog emot polisanmälan som gjorde denna rubricering. Men det var lite förvånande. I Brottsbalken 4 kap 7 § står det:
”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”
Brottet som Jonas Mossberg var anmäld för beskrevs i polisanmälan på följande sätt:
“Misstänkt person har kritiserat och talat osanning och felaktigt vis i ett mail. Vilket målsägande känner sig trakasserad och tycker är väldigt tråkigt.”
Det är alltså mycket riktigt mailet som Mossberg polisanmäls för och inte för att han antastat tjänstepersonen fysiskt. Nu kan även SMS och telefonsamtal under vissa omständigheter falla in under ofredande, men jag anser nog att det misstänkta brottet borde ha rubricerats som förtal.
En mycket rutinerad polis och förundersökningsledare på Polismyndigheten beslutade redan samma dag att inte inleda någon förundersökning. Beslutet motiverades med orden:
“Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det anmälda förfaringssättet bedöms inte så pass grovt att det är ett ofredande i lagens mening, även om det kan betraktas som klandervärt. Uppgifterna i anmälan är inte av sådan karaktär att det bedöms falla under brottsbalkens bestämmelser om ofredande.”
Jonas Mossberg hade enligt polisen inte begått något brott. Hans mail till tjänstepersonen skulle inte ens utredas.
Polisanmälan avskrevs alltså redan den 22 februari. Det ska jämföras med att samhällsbyggnadsnämnden en vecka senare, den 29 februari, informerades om att Mossberg hade polisanmälts. Men kanske hade polisens beslut att inte inleda någon förundersökning inte nått fram till Vänersborgs kommun vid den tidpunkten. Den 21 mars, nästan exakt en månad senare, meddelades emellertid inte heller nämnden av sin förvaltning att polisanmälan hade lämnats utan åtgärd. 
Nämnden fick bara reda på att det var tjänstepersonen själv som hade gjort anmälan. Varför detta hemlighetsmakeri?
Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd skulle kunna sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.
Och till sist något helt annat.
Sverigedemokraten Roger Karlsson har avsagt sig sina uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen. Det betyder att det i fortsättningen kommer att finnas 3 tomma SD-stolar i fullmäktige. Det kan också beskrivas så här: SD hade för bara 1,5 år sedan en valsedel med 18 namn, av dessa 18 återstår nu 7…
SD förlorar dessutom pengar på avhoppen. I kommunens “Regler för partistöd” står det i 4 §:
“Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Det mandatbundna stödet reduceras efter respektive partis obesatta mandat. Parti anses ha obesatt mandat när länsstyrelsen inte kan fastställa ledamot för mandat.”
Det är ingen större skada skedd. Vänersborg och Sverige skulle klara sig betydligt bättre utan Sverigedemokrater.
Jag kan slutligen konstatera att fortsätter avhoppen i Vänersborg så blir snart den styrande minoriteten (S+C+KD+MP) en majoritet.
Hallevibadet
Diskussionens vågor har gått höga om Hallevibadet i Vargön. I lokalpressen, på Facebook och i “vanliga samtal”. Det har också
startats en namninsamling för att Hallevibadet ska renoveras och behållas.
Det är viktigt att slå fast att det inte finns något beslut om att lägga ner Hallevibadet, i varje fall inte just nu. Det beslut som kultur- och fritidsnämnden fattade den 11 april handlade om budgeten för nästa år, 2024, och hade följande lydelse:
“Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till Mål- och resursplan 2024–2026 inklusive åtgärdsförslag om 4.900 tkr under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar så enligt nedan:
Avveckla Hallevibadet, 1.800 tkr, och ge förvaltningen i uppdrag att säga upp hyresavtalet.”
Det kanske inte är helt lätt att tolka, men Hallevibadet var inget eget ärende på sammanträdet. Badet ingick i kultur- och fritidsnämndens förslag till budget 2024, som enligt uppdrag upprättades utifrån de pengar som kommunstyrelsen hade tilldelat nämnden i de så kallade budgetanvisningarna.
Nämnden fick ett tufft förslag till budgetram av kommunstyrelsen, precis som t ex barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Därför blev kultur- och fritidsnämnden tvungen att leta åtgärder för att minska kostnaderna, dvs hitta besparingsförslag. Nämnden har nu visat kommunstyrelsen och kommunfullmäktige konsekvenserna av den tilldelning av pengar som nämnden föreslås få nästa år. Ska kultur- och fritidsnämnden klara budgetkraven så läggs Hallevibadet ner vid årsskiftet. Det är konsekvensen.
Den 7 juni fastställer kommunstyrelsen kommunledningens uppfattning om vad som ska föras fram till kommunfullmäktige. Då får vi se om nedläggningen av badet är en del av förslaget. Det är kommunfullmäktige som ska ta ställning till detta förslag den 21 juni när den fattar beslut om budgeten för nästa år. Budgetbeslutet börjar sedan gälla från och med den 1 januari 2024.
Det finns flera kommuninvånare som har gett uttryck för att en renovering av badanläggningen på Hallevi skulle vara det bästa, och billigaste. Det finns dock många som har en annan uppfattning. Jag kan naturligtvis inte på egen hand avgöra vem som har rätt om en renovering, men TTELA har t ex rapporterat om Hallevi i flera år. Den 1 maj 2018 sa t ex kultur- och fritidsnämndens vice ordförande till TTELA (TTELA “Besparingar hotar stänga Hallevibadet”):
“I grunden är anläggningen i ett fruktansvärt dåligt skick.”
Och redan 2016 hade en rapport gjort bedömningen att:
“en renovering av anläggningen inte var rätt väg att gå på grund av de omfattande brister som fanns i anläggningen.”
Det kan man läsa i kommunens handlingar om Hallevi. Det är handlingar som samtliga politiker och även alla kommuninvånare har tillgång till. (Handlingarna kan laddas ner här. På sidan 99 i underlaget, bilaga 3, finns det en fördjupad beskrivning av Hallevibadet.)
I handlingarna beskrivs underhållsbehovet på Hallevibadet. Det är ingen uppmuntrande läsning.
Uteplattorna som ligger runt bassängen måste ersättas. De klarar inte dagens hygienkrav och det finns stora problem med myror i underlaget. Det är problem med fukt och hygien vad gäller bassänger och markyta runt bassängerna.
“Bassängerna är klädda med PVC-liner för att undvika att klorvatten når betongytor. Linern är nu uttjänt och behöver bytas. Den släpper i ovankant och det finns rostfläckar i botten på linern vilket visar att betongkonstruktionens armering har korrosionsskador.”
Vidare har en utjämningstank kraftiga korrosionsskador. Flera komponenter i de tekniska systemen för simbassängernas vattenkvalitet har brister. TTELA kompletterade beskrivningen av behandlingen av vattnet den 19 november 2021 (se TTELA “Vänersborg kan få en ny simhall”):
“Farliga kemiska ämnen riskerar att orsaka personskada eftersom kemrummen saknar invallning och skyddsutrustning.”
Avfuktningsaggregatet är installerat 1993 och behöver bytas då det inte klarar av att hålla rätt luftfuktighet. Takkonstruktionen klarar inte dagens krav på snölaster. Taköverbyggnaden har även dåliga energi- och snötekniska egenskaper.
Företaget ENVIROPROCESS AB gjorde 2022 en teknisk inventering av Hallevibadet. Det hittades fler brister.
Vattenreningsanläggningen är i delar ganska sliten och:
“Badvattenkvalitén uppfyller inte i alla delar gällande krav och en del av orsaken till det kan vara att cirkulationsflödet till båda bassängerna är avsevärt lägre än vad som kan anses lämpligt.”
Det påpekas också att luftmiljön i teknikutrymmet bör åtgärdas eftersom en stor del av utrustningen är kraftigt korrosionspåverkad.
Kultur- och fritidsnämndens och kommunens uppfattning är helt klar, och har varit sedan flera år tillbaka. Nämnden skriver:
“Kommunen bör undvika kommande och nödvändiga underhållsinvesteringar, vilka beräknas uppgå till flera miljoner kronor. Anläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning.”
En enig kultur- och fritidsnämnden stod bakom beslutet den 11 april, men både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna lämnade var sina protokollsanteckningar, där de förde fram synpunkterna att kommunstyrelsen borde stå för kostnaderna att driva Hallevi tills ett nytt badhus står klart.
KD skrev bland annat:
“En eventuell avveckling bör lyftas i samråd med andra förvaltningar, innan definitivt beslut, för att klargöra den kommungemensamma effekten av en sådan åtgärd. Kostnaden för att hålla Hallevibadet i fungerande skick, fram till dess att framtidens investeringar beslutas, behöver också utredas.”
Och Vänsterpartiet (också en del av protokollsanteckningen):
“Att kultur- och fritidsnämnden driver Hallevibadet var inte tänkt som en långsiktig plan. Badet är undermåligt och har en kort tid att klara sig utan mycket stora investeringar. Men det är inte rimligt att kultur- och fritidsnämnden står för kostnaderna att driva badet längre. Här behöver kommunstyrelsen ta sin del av ansvaret tills det finns ett långsiktigt beslut om kommunens badanläggningar. Vilka bad och hur många ligger inte på kultur- och fritidsnämnden att besluta om.”
Hela kultur- och fritidsnämnden är väl medveten om vad en nedläggning av verksamheten vid Hallevibadet skulle innebära för simklubben, simskolan och allmänheten mfl. Konsekvenserna blir stora…
Det borde ha fattas och genomförts beslut i badfrågan, om nytt badhus, om Hallevi osv, för flera år sedan. Det är helt klart, men frågan har skjutits framåt i tiden. En stor orsak till att kommunen inte har velat “ta i frågan” är naturligtvis de stora investeringskostnader som är förbundna med ett nytt badhus – och också var ett sådant ska ligga. Investeringskostnaderna för ett nytt badhus beräknas att ligga mellan 230-330 milj kr, beroende på vad ett nytt badhus ska omfatta.
Mitt tips är att det så småningom byggs ett nytt badhus och att kommunen försöker hålla Hallevi öppet så länge som det är möjligt utan alltför stora investeringar. När ett nytt badhus står klart kommer Hallevibadet definitivt att läggas ner – om det inte på grund av slitage och förfall “lägger ner sig självt”. Kommunen vill inte satsa stora pengar på Hallevi för enbart något år.
Kommunen måste snarast bestämma sig för hur kommunen ska ha det med badanläggningar framöver. Det är bråttom. Beslutet borde egentligen ha tagits redan, ärendet har varit igång sedan åtminstone 2015.
Idag var det KS
Det blev som vanligt ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen idag. Mötet började kl 08.30 och slutade inte förrän kl 15.40.
Det var fullt med information och denna gång även av diskussioner. Jag tänkte redovisa de flesta ärenden i en eller två kommande bloggar. Med denna blogg tänkte jag bara lite summariskt ta upp tre ärenden som avhandlades idag – och som alla återkommer till kommunstyrelsen, i skarpt läge, senare under hösten.
Kommunstyrelsen hade gruppvisa samtal och diskussioner kring kommunens badanläggningar. Det är ju så att den beräknade livslängden på en badanläggning ligger på 50 år, och själva “ytskikten” på 30 år. Brålandabadet är 49 år gammalt, Hallevi 46 år och Vattenpalatset 30 år. Tiden går…
Vattenpalatset är fortfarande i gott skick, ja faktiskt i förvånansvärt gott skick. Det står emellertid sämre till med baden i Brålanda och på Hallevi. Hur såg kommunstyrelsen på renoveringar, eller nybyggen? Hur många bad ska det finnas i framtidens Vänersborg – och var ska de ligga? Och hur ska baden drivas – kommunalt, privat eller i bolagsform?
Det var sådana här frågor som diskuterades under dagens sammanträde. Inget bestämdes emellertid under mötet, det var “bara” samtal och diskussioner. Ärendet ska upp på nästa kommunstyrelsemöte och har man som invånare synpunkter i frågan så är det nog läge att snarast vända sig till “sitt” parti.
Och på tal om driftsformer.
Det visade sig att de borgerliga partierna inte var helt överens med en rapport/utredning som hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen. Den handlade om “möjligheter och konsekvenser att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform”.
De lämnade in en protokollsanteckning som lydde på följande sätt:
“Vi har tagit del av rapporten och noterar informationen men delar inte de åsikter och slutsatser som framförs i rapporten.
Med de argument som framgår av rapporten borde Vänersborg omgående upphöra med att bedriva någon verksamhet i bolagsform. Exempelvis ABVB, Fastighets AB och Vattenpalatset AB. Detta vore inte rimligt.
Det framförs i rapporten att bolagsformen försvårar insynen och kontrollen. Eftersom kommunallagens regler om insyn även gäller kommunala bolag är slutsatsen i rapporten inte relevant. Det är dessutom kommunfullmäktige som upprättar ägardirektiv, beslutar om bolagsordning, utser styrelse och ska ta beslut i principiellt viktiga frågor för bolaget. 
Det kan istället finnas fördelar att bedriva viss verksamhet i bolagsform. Det blir striktare regelverk om exempelvis ekonomi i verksamheter såsom fastighetsförvaltning och VA och renhållning.
Avgörande för att ta ställning för att bilda eventuellt kommunala bolag kan däremot vara försvårande skatteregler och dyra fastighetsregleringar. Detta får då utredas ytterligare.”
Jag är inte säker på att jag håller med de borgerliga partierna. (Se t ex kommentar från signatur ”BB” på en tidigare blogg.) Men det är definitivt en fråga som är mycket viktig inför framtiden.
Till sist.
Jag skrev en del om medborgarförslaget om att det inte ska angöras någon naturstig genom skogsdungen mellan kvarteren Strandberidaren och Stapelorten vid Korseberg. (Se “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)
Det visade sig att det fanns en del oklarheter i beredningen av ärendet. Det påtalades av Henrik Harlitz (M), och till viss del av undertecknad vänsterpartist. Och ordförande Benny Augustsson (S) var, som vanligt, ganska prestigelös och konstaterade att det inte var helt lätt att förstå vad kommunstyrelsen skulle fatta beslut om. Harlitz yrkade på återremiss av ärendet och så blir det.
Med andra ord, samtliga tre ärenden i denna blogg återkommer för beslut vid ett senare tillfälle.
KF (4): Förbud mot högljudda aktiviteter
På sitt senaste sammanträde beslutade kommunfullmäktige att ändra i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun”. Rubriken på 16 § ändrades 
från “Badförbud” till “Badplatser och badförbud”. Och det viktigaste, det gjordes ett tillägg i paragrafen:
“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”
Syftet är att stoppa busliv och störande musik och oväsen på kommunens badplatser. Till TTELA (se “Stopp för högljutt nattsudd på stranden”) sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vi hade problem förra sommaren med oväsen, inte minst på Ursand. Vid det första fina vädret återkommer det här. Vi gör det här för att polisen ska kunna hänvisa till ordningsföreskriften och göra insatser när det blir för mycket väsen.”
Och för att inte problemet med busliv och störande musik ska flyttas från Ursand till någon annan badplats beslutade kommunfullmäktige att låta regeländringen gälla i stort sett alla badplatser i kommunen.
Jag tyckte att det var ett bra beslut, även om jag hade mina tvivel. Nu i efterhand har tvivlen växt. Det är helt klart bra att polisen får ytterligare ett redskap att stävja busliv och oväsen på stränderna. Det tycker jag fortfarande. Men, ska ordningsföreskrifterna gälla alla badplatser?
Flera av badplatserna är på privat mark och ibland också belägna på tämligen otillgängliga och också ganska okända ställen. Det är snarare platser där människor badar än badplatser… Och folk badar ju faktiskt i stort sett överallt där det finns vatten… Det är till och med så att åtminstone två av de utpekade badplatserna inte finns.
I fullmäktiges beslut finns det ett antal kartbilagor. Det är kartor på de badplatser där ordningsföreskrifterna gäller. Och på varje karta har det 
markerats “exakt” var föreskrifterna gäller. (Kartorna är dock av mycket dålig kvalitet…) Kartorna ingår alltså i beslutet.
Gunnar Lidell (M) påpekade redan under kommunfullmäktiges sammanträde att kartorna var inaktuella redan 2014 då de togs med i föreskrifterna – på grund av att det infördes ett förbud mot hästar på samtliga badplatser. Och kartorna är fortfarande inaktuella…
De badplatser som finns med i ordningsföreskrifterna och där kommunfullmäktiges beslut om förbud mot högljudda och störande aktiviteter, och hästar, gäller är Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredsjön, Lillesjön, Ryrsjön, Gundlebosjön, Åskaken, St Hästefjorden Fagervik, Skräcklan Barnbadet och Nordkroken.
Gunnar Lidell tog upp de tre badplatserna som finns på kartorna från Frändefors. Kommunen har inte lagt sin hand vid Lillesjön i modern tid, sa Lidell. Och vid Åskaken finns det häst-, ko- och fårhagar, och “badplatsen” är inte speciellt tillgänglig. Och badplatsen Fagervik, i södra Stora Hästefjorden – den finns inte. Lidell hade frågat en av fastighetsägarna i området och fått svaret:
“Badplats? Var sjutton ligger den?”
Man kan ju faktiskt undra vad vi i kommunfullmäktige egentligen har beslutat om, och om beslutet är lagligt när badplatskartorna är felaktiga…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som hade fattat ett ordförandebeslut om att ändra i föreskrifterna, sa:
“…ordningsföreskriften, som inte är färdigställt än, för det ska göras till hösten. Men då är det också att den kartbilaga som är med, jag vet att det finns synpunkter på den, med det var den vi hade att hänvisa till och det har inte funnits tid till att göra nånting annat. Så dom synpunkter som är till den har jag full förståelse för, men vi var det vi hade och stå till buds för att kunna få ett beslut här innan den riktiga sommarsäsongen börjar”
Men kartorna är ju med i fullmäktiges slutliga beslut, och då måste de väl gälla? Fast de bevisligen är felaktiga…? Jag förstår nog inte riktigt. Det är något som inte stämmer. Kommunfullmäktige kan väl inte fatta ett beslut som typ ska rättas till i efterhand?
Och om de högljudda och störande aktiviteterna flyttas till några badplatser som kommunen inte har satt ut på kartan? Om alla stökiga partyn flyttas till, eller kanske snarare fortsätter, på Sanden, Jakoben och övriga Skräcklan (ej barnbadet)? Eller arrangeras på Gaddes brygga, Roddklubben, stränderna kring Sikhall (ej själva Sikhalls badplats), Grönvik eller vid den gamla traditionella badplatsen i St Hästefjorden (inte långt från blåbärsodlaren för övrigt)? Och som sagt, där det finns vatten kan människor bada – och väsnas… På de här ställena gäller inte kommunens föreskrifter, och polisen kan inte ingripa, i varje fall inte med kommunens ordningsföreskrifter…
Det finns en annan aspekt av fullmäktiges beslut också. Jag tror att kommunen har den juridiska rätten på sin sida, men jag är inte riktigt säker.
I stort sett samtliga badplatser ligger på privatägd mark och flera dessutom utanför detaljplanelagt område. Är det någon badplats mer än Ursand, Sikhall och Skräcklan som ligger på kommunalt ägd mark? Jag tror inte det. Det finns delar av stranden i Nordkroken och Gardesanna som kommunen äger, men långt ifrån hela stranden. (Boteredssjön? Gaddes brygga?)
Kommunens nya regler kommer även att gälla badplatser som kommunen inte vill ha något med att göra.
För nästan exakt 4 år sedan skrev jag en blogg om kommunens badplatser i allmänhet och badplatsen vid Ryrsjön (i Väne Ryr) i synnerhet. (Se “Inga fler kommunalt skötta bad!”.) Jag hade motionerat om att kommunen borde sköta om badplatser även sådana på landsbygden som låg på privat mark.
Nä, det gick inte. Det kom aldrig på fråga, det kunde inte ens utredas. Marken var ju privatägd. Men att förbjuda folk att spela hög musik på dessa privatägda och många gånger avlägsna badplatser, det går tydligen bra. Då är badplatserna helt plötsligt offentliga platser… Det känns något motsägelsefullt.
Jag fick ett samtal i helgen. Personen i andra ändan berättade att hen skulle ha en födelsedagsfest på en av badplatserna. Hen ringde och frågade polisen vad som gällde nu efter fullmäktiges beslut. Polisen hade svarat att var det på privat mark, vilket det var i det här fallet, så gällde inte de kommunala ordningsföreskrifterna. Då var det den “vanliga” Ordningslagen som gällde…
Så frågan är vad som gäller – rent lagligt.
När det gäller allmän ordning och säkerhet på offentlig plats är det Ordningslagen som gäller. (Se “Ordningslag (1993:1617)”.) Lokala ordningsföreskrifter är ett tillägg till ordningslagen. De förtydligar hur en speciell offentlig plats i en kommun ska hanteras. Det kan vara att kommunen inte anser att Ordningslagens regleringar räcker till. Lagen ger då kommunen rätt och möjlighet att så att säga “komplettera” lagen.
Enligt Ordningslagens 3 kap 8 § så får kommunen:
“meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.”
Ett nyckelord i sammanhanget är som synes begreppet “offentlig plats”. Kommunen har i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun” förklarat, 2 §:
“Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser i kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelsen i 22 §1 är även tillämplig på andra än offentliga platser inom kommunen.”
Tillbaka till Ordningslagen alltså. Det som räknas upp i 1 kap 2 § är:
- “allmänna vägar,
- gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
- områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
- andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.”
Men badplatser? § 2 fortsätter:
“… en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser … skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten.”
Badplatser nämns uttryckligen, men vad en badplats är definieras inte. Den enda ledtråd lagen ger är att badplatserna ska vara:
“tillgängliga för allmänheten”
Det kan inte vara lätt att vara jurist…
Vad innebär “tillgänglig”? Om allmänheten måste ta båt till badplatsen eller gå 3 km på enskilda vägar eller stigar eller använda GPS eller gå förbi privata bostäder – är badplatsen “tillgänglig” då?
Och för att krångla till det lite mer. “Anläggningar” i citatet ovan, syftar det på badplatser också? Står det “anläggningar för badplatser”? I så fall gör ju Ordningslagen skillnad på badplatser och platser där människor badar? Det vore ju ganska logiskt.
I ordningsföreskrifterna för Vänersborg förklaras var i kommunen föreskrifterna är tillämpliga:
“Kommunen kan i ordningsföreskrifterna bestämma att vissa angivna områden ska likställas med offentlig plats vid tillämpningen av samtliga eller vissa bestämmelser i ordningsföreskrifterna. Det måste dock vara områden som är tillgängliga för allmänheten och områdena måste beskrivas tydligt och väl avgränsat. Det kan t.ex. gälla områden med anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv liksom badplatser, järnvägsområden och begravningsplatser.”
Jo då, de som har författat kommunens ordningsföreskrifter har läst lagen. Så klart… Det känns emellertid ändå inte helt rätt att kommunen helt på egen hand ska kunna bestämma vilka regler som ska gälla var som helst i en kommun, även på privatägd mark. Bara området är “tillgängligt för allmänheten”… (Skulle kommunen kunna utöka områdena där alkohol inte får förtäras till t ex Lillesjön eller Gaddes brygga?)
Det ska bli intressant att se hur föreskrifterna kommer att tillämpas i praktiken. Och de som ser till att kommunfullmäktiges ordningsföreskrifter följs är inte några politiker… Det är polisen – med bötesblanketterna i fickan.
Men kanske är alltihop en storm i ett vattenglas. Polisen kanske struntar i Vänersborgs ordningsföreskrifter. Det finns ju från och med den 1 juli andra lagar att luta sig mot om polisen vill beivra hög och störande musik.
På Åklagarmyndighetens hemsida kan vi läsa (se “Polis ska få utfärda böter på plats”):
“Riksåklagaren har i dag beslutat att polisen ska få utfärda böter på plats för den som spelar hög och störande musik, exempelvis från en bil. Det aktuella brottet är förargelseväckande beteende. … Boten för störande hög musik blir 1.000 kronor.”
Trots att jag sannolikt hade röstat “ja” till förslaget i kommunfullmäktige den 16 juni om jag hade fått en ny chans, så finns det mycket att önska av ändringen i ordningsföreskrifterna. Beslutsförslaget var inte helt genomtänkt eller genomarbetat.
Fortsatt stängt på Vattenpalatset (2/2)
Anm. Detta är en direkt fortsättning på bloggen “Fortsatt stängt på Vattenpalatset (1/2)”.
Det öppnas kontinuerligt allt fler simhallar och bassänger runt om i landet. I vårt närområde hittar vi t ex Hallevibadet, Ursands bassänger och Älvhögsborg. Men inte äventyrsbadet Vattenpalatset i Vänerparken. Det är stängt – med undantag av varmbassängen där det bland annat bedrivs simskola. Även omklädningsrum och duschar för Nordic Wellness medlemmar är öppna.
Vattenpalatset stängdes den 25 mars och styrelsen beslutade den 25 augusti att hålla fortsatt stängt:
“Styrelsen beslutade att avvakta med öppnande av äventyrsbadet. Blir svårt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt att ekonomin för bolaget kommer att utvecklas negativt, då det förväntas komma ytterligare ökning av Coronafall framöver.”
I mars var det inte ekonomiskt försvarbart att fortsätta hålla badet öppet när antalet besökare minskade kraftigt. Det kostade enligt uppgift mer att värma upp och rena badvattnet än vad bolaget fick in i intäkter. Det hade nog varit så kan man säga att förlusterna hade blivit större med driftskostnad och små intäkter, än med bara fasta kostnader och nästan inga intäkter.
Men fortfarande är det stängt, ett halvår senare… Hur vet man på Vattenpalatset att det inte skulle komma besökare nu, i september? När det är alltför låga temperaturer vid utomhusbaden. Och nu när höstterminen i skolorna har börjat och med den simundervisning, idrottsdagar etc för elever? Dessutom verkar smittorisken bli allt mindre och människor, i varje fall de som inte är 70+ eller tillhör andra riskgrupper, börjar leva alltmer normalt.
Vad jag förstår så har det aldrig varit några särskilda restriktioner för badhus, simhallar och bassänger. De “vanliga” föreskrifterna och rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten har gällt, dvs att hålla avstånd till varandra, tvätta händerna ofta, vara hemma om man känner sig det minsta sjuk etc. Det är möjligt att förbudet mot fler än 50 personer på “samma ställe” gällde i våras, jag vet inte. Det uppgav i varje fall Vattenpalatset Vänerparken i sin ansökan om extra pengar till Vänersborgs kommun:
“Då lagen om max 50 personer i folksamling eventuellt gäller tills årsskiftet, kan detta medföra en längre stängningsperiod.”
Men det förbudet slutade i så fall gälla den 9 juni. Vilket bara var 6 dagar efter beslutet i kommunstyrelsen att:
“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2.500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”
Folkhälsomyndighetens restriktioner ändrades alltså i stort sett samtidigt som kommunstyrelsen fattade beslutet om 2,5 milj kr extra till äventyrsbadet – utifrån en motivering som inte längre gällde…
Folkhälsomyndigheten skrev nämligen den 9 juni (se “Råd för att minska smittspridningen av covid-19 vid badplatser”):
“Förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar där fler än 50 personer deltar omfattar inte simhallar och bassänger… Däremot gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.”
Den här restriktionen/rekommendationen lutar sig de simhallar och bassänger mot som har öppet.
Vattenpalatsets VD och styrelsen anser emellertid inte att Vattenpalatset kan följa de “vanliga” föreskrifterna och rekommendationerna. Det skrev Vattenpalatset i en riskanalys som upprättades den 16 mars. Märkligt nog refereras det inte till riskanalysen i några styrelseprotokoll eller, vilket jag tycker är ännu märkligare, den finns inte med i handlingarna till kommunstyrelsen inför beslutet att bevilja Vattenpalatset de 2,5 milj kr. Det finns dock säkert en rimlig förklaring till detta, kanske är dokumentet mer till för internt bruk än för utomstående.
Vattenpalatset Vänerparken skriver i riskanalysen (du kan ladda ner riskanalysen här), vilket då samtidigt kan uppfattas som förklaringen till att Vattenpalatset omöjligt kan öppna igen så länge corona fortsätter att härja:
- “Omklädning, för att säkerhetsställa [att smitta hindras från att spridas; min anm] behövs antalet ombyte minskas till 16 personer per gång.
- Dusch, dessa utrymmen går ej att säkerhetsställa då det är en liten trång yta. Skulle behövas personal som övervakar dessa hela tiden.
- Äventyrsbadet, det finns inga utrymmen i badhallen som går att säkerhetsställa, då alla gångar och ytor runt bassänger är smala.
- Vattenrutschbana, här blir det krockar både vid väntande på ringar samt den smala passagen/trappan upp till start.
- Cafédelen, trångt runt bord och denna ligger även i anslutning till bubbelpol samt barndel.
- Motionsbassängen känns som en minimerad risk, där man kan hålla avstånd. Men då anläggningen är konstruerad så att inte kan fylla endast denna med vatten, utan hela systemet är ihopkopplat, skulle detta innebära dyra kostnader för el, värme och vatten för endast denna bassäng.
- Personal, för att säkerhetsställa nya rutiner skulle personalbehovet på varje arbetspass behöva ökas med 2 personer.
- Det blir även svårt för personalen att skydda sej från smitta, då det i anläggningen blir en hög ljudvolym och man behöver stå väldigt nära badgäster när de önskar information och har frågor.”
Det går naturligtvis att ha synpunkter på denna analys. Många reagerar antagligen på den brist på fantasi och kreativitet som visas… Sedan kan man ju fråga sig om det inte skulle vara enkelt att t ex hålla cafédelen stängd…
Nu är det som det är. Styrelsen och bolagets VD har bestämt att äventyrsbadet ska vara fortsatt stängt. Det får vi andra respektera, covid-19 är inte att leka med. Men samtidigt anser jag att en politisk diskussion egentligen skulle väckas i t ex kommunstyrelsen. Borde inte kommunens politiker kunna begära lite uppfinningsrikedom? Om inte annat därför att Vattenpalatset faktiskt kostar skattebetalarna i Vänersborg över 10 milj kr netto detta år. Och för dessa pengar har äventyrsbadet bara kunnat utnyttjas av invånarna i knappt 3 månader.
Och det kan ju faktiskt bli ännu dyrare för skattebetalarna om Vattenpalatset inte öppnar överhuvudtaget i höst. Enligt bolagets VD har Vattenpalatset sökt statliga pengar för att klara coronakrisen, men inte fått några. Så det verkar tydligen inte komma någon ekonomisk hjälp utifrån.
Med dessa rader hoppas jag att åtminstone läsarna och debattörerna i gruppen “Vänersborgare” har fått svar på sina frågor och funderingar.
Anm. Första delen av denna blogg hittar du här: ”Fortsatt stängt på Vattenpalatset (1/2)”.
Fortsatt stängt på Vattenpalatset (1/2)
Det har varit en del diskussioner i Facebook-gruppen “Vänersborgare” de senaste veckorna. Det har diskuterats, och ifrågasatts, varför inte Vattenpalatset i Vänerparken är öppet. Andra simhallar och bassänger är ju det, t ex det kommunala Hallevibadet, Ursands bassänger på kommunal (men utarrenderad) mark och Älvhögsborg i Trollhättan.
Det av kommunen helägda aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB stängde onsdagen den 25 mars äventyrsbadet. Det skedde ganska snabbt efter det att coronan hade “brutit ut”. (Se Vattenpalatsets hemsida.) Dock hänvisade inte bolaget till risken för smittspridning som man skulle kunna tro. Eller till några förbud från myndigheterna. I varje fall inte på hemsidan. Där uppgavs skälet till stängningen istället vara:
“Under rådande omständigheter har vi för tillfället nästan inga besök till äventyrsbadet eller motionsbassängen. Det är tyvärr ohållbart ekonomiskt att ha öppet.”
Det står fortfarande på Vattenpalatsets hemsida, och det borde naturligtvis ändras. Det är klart att det “för tillfället” inte är några besök, badet har ju varit stängt i ett halvår…
Det kan ju också i förstone tyckas vara en något märklig förklaring, att enbart hänvisa till ekonomin. Men så var det när coronan bröt ut, antalet besökare sjönk drastiskt. Det innebar att omsättningen på Vattenpalatset sjönk vecka 10, jämfört med v 10 året innan, med 45.000 kr, v 11 med 125.000 kr och v 12 med hela 146.000 kr. Vecka 12 var omsättningen totalt endast 29.000 kr.
I ett mail den 23 mars skrev Vattenpalatsets VD till kommunen:
“vi stänger ner badanläggningen tills vidare för att minimera förlusterna. Vi tömmer ur alla små bassänger samt sänker ventilation och värme i anläggningen, och kan på så sätt spara på energikostnaderna.”
Beslutet att stänga Vattenpalatset fattades av bolagets VD och styrelseordförande Kent Javette (S). Allt stängdes dock inte ner:
“då vi fortfarande har öppet i varmbassängen där vi bland annat bedriver simskola så länge skolorna är öppna. Vi har även ett avtal med Nordic Wellnes så därför kommer omklädningsrum och duschar att vara öppna för deras medlemmar.”
De kraftigt minskade intäkterna ledde till att Vattenpalatset den 12 maj sökte ett extra ägartillskott av Vänersborgs kommun med 2,5 milj kr. Vattenpalatset Vänerparken AB vände sig naturligtvis till kommunen eftersom det är kommunen som äger bolaget. För övrigt betalar kommunen som ägare ett stort antal miljoner varje år i förlustbidrag till Vattenpalatset för att simhallen ska kunna bedriva verksamhet.
Senast, den 4 december 2019, beslutade kommunstyrelsen att fastställa ett:
“preliminärt förlustbidrag för 2020 till 7.726 Tkr.”
Det är den kostnad kommunen har för att Vattenpalatset ska bedriva verksamhet under ett år och summan är ungefär lika stor varje år. Men nu sökte alltså Vattenpalatset också ett extra bidrag. Anledningen till ansökan var tydlig, det var för att klara bolagets ekonomiska åtaganden:
“på grund av få eller nästan inga besökare”
Till kommunen uppgav Vattenpalatset däremot också:
“Då ingen vet i dagsläget vad som kommer att hända i form av regler, rekommendationer och dylikt, har vi skissat på ett scenario att badet är stängt tom augusti-september månad.
Då lagen om max 50 personer i folksamling eventuellt gäller tills årsskiftet, kan detta medföra en längre stängningsperiod.”
Detta skäl nämns inte på Vattenpalatsets hemsida, men självklart behöver ju inte allt skrivas ut där.
Vattenpalatset fick sina extra 2,5 milj kr. Det beslutade kommunstyrelsen den 3 juni:
“Kommunstyrelsen beslutar tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2.500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken. Slutligt förlusttäckningsbidrag för 2020 stäms av och fastställs mot upprättat bokslut vid ordinarie bolagsstämma under våren 2021.”
Motiveringen till kommunstyrelsens ledamöter var både det minskade antalet besökare och Folkhälsomyndighetens restriktioner.
Det har varit tre möten under året med Vattenpalatsets styrelse. Styrelsen är utsedd av kommunfullmäktige och den består av tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Som utomstående får man intrycket när man läser protokollen att styrelsen spelade en tämligen passiv roll under våren och verkade mest bli informerad om vad som hände. Under hösten, den 25 augusti, fattade styrelsen emellertid ett beslut:
“Styrelsen beslutade att avvakta med öppnande av äventyrsbadet. Blir svårt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt att ekonomin för bolaget kommer att utvecklas negativt, då det förväntas komma ytterligare ökning av Coronafall framöver.”
Och det är väl egentligen detta beslut, att fortsätta hålla äventyrsbadet stängt, som har diskuterats, t ex i gruppen “Vänersborgare” på Facebook.
Fortsättning följer… Det är bara att klicka här: ”Fortsatt stängt på Vattenpalatset (2/2)”.
Kanadagåsen
“Kanadagås (Branta canadensis) är en fågel inom släktgruppen gäss”
Det kan man läsa på Wikipedia, som också berättar att kanadagåsens ursprungliga utbredningsområde är Kanada, men även Alaska och norra USA. Den fördes till Europa och Sverige av vilseledda fågelälskare på grund av att den ansågs vacker. Det var emellertid på 1950-talet som gäss i större antal importerades till Sverige, eftersom jägarna såg gässen som bra byten.
Kommunfullmäktiges mycket vakne och kunnige 1:e vice ordförande Dan Åberg (M) ogillar “Branta canadensis”, minst lika mycket som jag verkar det som. Om hans förhållande till fiskmåsarna är detsamma är jag dock mer osäker på.
Dan Åberg påpekade på Facebook efter söndagens blogg (se “Besök i Nordstan”) att jag i en blogg i september förra året rapporterade att han i kommunstyrelsen föreslog att något borde göras åt alla gäss. Och det stämmer. Det var i ärendet “Yttrande över remiss om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt kartläggning och analys av ytvatten”. (Se “Idag var det KS igen”.)
Åberg tog då upp de “föroreningar” som kanadagässen lämnade, och fortsätter att lämna, efter sig. Han tänkte nog närmast på sina gamla hemmatrakter, i Sikhall och Rörvik. I Rörvik ligger nämligen ett av Vänersborgs två vattenverk – och inte långt från vattenintaget huserade tusentals gäss… (Se bild nedan. Foto: Dan Åberg.)
Den minnesgode erinrar sig säkert att även badet vid Skräcklan var förorenat förra sommaren. Precis som denna sommar. Då, liksom nu, förklarade kommunen att det var kanadagässens “fel”. Och vid Skräcklan ligger kommunens andra, och största, vattenverk – med vattenintag från sjön strax utanför Skräcklan…
Det är förresten ok enligt kommunen att bada på Skräcklan just nu, fast jag tror inte att det är så, egentligen. Åskvädren med skyfallen i tisdags såg nog till att gässens “föroreningar” på markerna runt omkring sköljdes ut i vattnet. Och vem vet, kanske klarade inte heller reningsverket på Holmängen av allt regnvatten. Det finns ju möjlighet och risk att det bräddas avloppsvatten runt Skräcklan.
Mitt råd är i vilket fall som helst att vänersborgarna ska strunta i om det är uppsatta några skyltar med “badförbud” eller inte vid Skräcklan. Det är säkrast att helt enkelt inte bada 2-3 dagar efter regn. Kommunens skyltning går nämligen efter provsvaren på vattnet, men de svaren tar 3-4 dagar. Det betyder att kommunens skyltning inte är i fas utan ofta helt i otakt.
På Naturvårdsverkets hemsida kan man förresten ladda ner en bra och informativ broschyr om gäss, och svanar (se här). I varje fall om man är intresserad av kanadagäss. Och det kan man ju faktiskt bli när de förstör badmöjligheterna.
Det visar sig att det inte är något påhitt att kanadagässen lämnar mycket spillning efter sig. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del “föroreningar” för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock…
Det var kanske inte så konstigt att Dan Åberg (M) fick med ett tillägg i kommunstyrelsens beslut för snart ett år sedan:
”Kommunstyrelsen gör följande tillägg till yttrandet: Att det i det fortsatta arbetet tas hänsyn till den förorening som fågellivet orsakar.”
På FB i söndags undrade Dan Åberg vad:
“kommunen gjort sedan detta beslut.”
Och det är han inte ensam om. Kommunen verkar inte ha gjort något åt Kanadagässen överhuvudtaget. Och kommunen har definitivt inte följt Bo Carlssons (C) underförstådda uppmaning:
“Det finns bara en lösning…”
Det undgick inte någon av de närvarande vad Carlsson syftade på… Och för en gångs skull var jag benägen att hålla med honom.
Det är faktisk helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är dessutom snart jakttid, kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 december. Gässen omfattas också av skyddsjakt. Vilket även signaturen “Observatör” påpekade i en kommentar till min förra blogg (se här):
“Den invasiva kanadagåsen får skjutas vid sanitär olägenhet.”
Det kallas skyddsjakt (se Jägareförbundet) och den får bedrivas året runt:
“Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas den 1 juli–30 juni”
Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering bör begränsas anser Naturvårdsverket. Kommunen borde med andra ord följa verkets råd och begränsa antalet kanadagäss – särskilt i områden med vattenintag kan jag tycka… Och i populära rekreationsområden i kommunen som t ex på Skräcklan. Skräcklan som med sina utmärkta badmöjligheter alldeles vid stadens centrum lockar både vänersborgare och turister varma sommardagar.
Kanske skulle några av kommunens många jagande politiker kunna få bruk av sina hagelgevär…? För inte är det väl så att kommunen betraktar badplatser och vattnen vid vattenverken i Skräcklan och i Rörvik som kanadagässens “naturliga habitat”…
Kanadagässen är ett stort problem. Kommunen måste göra något åt dom.
PS. När jag tog en kopp kaffe i trädgården idag så slog det mig hur tyst det var. Fiskmåsarna var borta!
PPS. När jag tog min andra kopp kaffe fick jag se 3-4 moln av insekter som kom ur marken och steg mot himlen. Det var myror som flög iväg!
Besök i Nordstan
Olle 4 år, snart 5 (vilket enligt han själv är viktigt att påpeka) åkte idag. Han har varit på “semester” hos farmor och farfar i två hela veckor. Det har varit roliga och intensiva dagar – som vanligt med Olle. Schemat innehöll bland annat dagliga skattjakter, bad, bokläsning, bygge med Lego, besök på lekplatsen “vid kyrkan”, som Olle kallade den, glass och jordgubbar på Torget. Och mycket mer, Olle och farfar testade till och med lite schack.
Den här sommaren slapp Olle att bli nedskitad av fiskmåsarna. Förra sommaren gjorde en av Nordstans fiskmåsar sina behov strax över Olles huvud… I år har fiskmåsplågan varit mindre än någonsin i vår del av Nordstan. Några av fastighetsägarna har äntligen tagit krafttag mot sjöråttorna. Jag hoppas att fler följer exemplet, särskilt vissa bostadsrättsföreningar. Tak är inte måsarnas “naturliga habitat” vad än kommunen säger.
Olle var inte det enda besöket i Nordstan de gångna veckorna. Vi såg tidigt en morgon en räv i trädgården, vilken även Olle såg från köksfönstret. Det har vi aldrig sett i Nordstan tidigare. Kanske har räven något att göra med att det har sprungit så få fiskmåsungar på gatorna? Hur som helst är det säkert på grund av räven som vår trädgårdshare har försvunnit. Ja, vi har haft en hare boende i trädgården i ett par år nu.
Men visst välkomnar vi fler rävar, även om det inte är deras naturliga habitat. Och även om de skrämmer bort harar. Ett par rävar kanske till och med kan få bukt med gässen i allmänhet och canadagässen i synnerhet. Det är ju tydligen deras skit som förorenar baden i Skräcklan denna sommar. Och inte bräddade avloppsledningar.
Kommunen har i alla år underskattat fiskmåsplågan. Ska kommunen göra detsamma med gäss-plågan? Det borde göras något åt alla gäss. En stor del av Vänersborgs tjusning för både invånare och turister är de fina baden några stenkast från torget och centrum. För nu är det återigen dags för kommunen att avråda från bad… “Förbudet” har varit mer regel än undantag den här sommaren, när det med jämna mellanrum har regnat. Vilket för övrigt inte är helt ovanligt en svensk sommar. Det måste till någon typ av åtgärder. Det är ohållbart att det inte ska gå att bada i Sveriges största sjö.
Olle och vi löste badutmaningen (som politiker ska jag väl använda kommunens nyspråk…) med att köpa en mindre “pool”. Den rymde både barnbarn och farfar… Och det gick att få bubblor. Det blev någon timmes bad varje förmiddag respektive eftermiddag, inte alltför sällan ännu längre.
Nu är det tillbaks till det vanliga pensionärslivet igen. Och med det bloggandet. Det har ju varit lite glesare mellan bloggarna de här veckorna. De flesta inläggen har också handlat om Vänersborgs odemokratiska hantering av Coronan. Fast det är nog inte riktigt slut än. Vi får se. Det finns ju även en del annat att blogga om. Som vanligt.
Bad och bräddning
Idag kan vi läsa en insändare i TTELA (se “Avloppsvattnet förorenar baden”) som slår fast att:
“det är kommunalt avloppsvatten som går ut orenat när det regnar kraftigt och som sedan förorenar baden i Vänersborg.”
Vänersborgs kommun svarade insändarskribenten på direkten. Kommunen skrev:
“Vid extrema väder bräddar avloppsvatten ut en del orenat för att undvika att dränka de som har källare på sina fastigheter.”
Och kommunen fortsatte:
“Vänersborgs kommuns avdelning Kretslopp & vatten har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”
Med Kretslopp och Vattens kartor över pumpstationer och bräddar på ledningsnätet i minnet så reagerade jag på detta sistnämnda. (Se “Vad beror badförbudet på?”.) Det var inte korrekt.
Det fick bli (ytterligare) ett mail till Kretslopp och Vatten.
Jag fick snabbt svar av en av cheferna, ställde kompletterande frågor och fick snabbt svar igen. Jag tycker att svaren från Kretslopp och Vatten tillsammans ger en bra och tämligen komplett bild av vad som har hänt. Därför återger jag mailväxlingen i sin helhet, och hoppas med det att bilden av vad som har hänt blir tydligare.
===========
Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:
Jag läser insändaren i dagens (fredag 2 juli) TTELA och svaret från kommunen. Jag reagerar när det står i svaret:
“…har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”
I Miljörapport 2019 så finns denna karta (till vänster; min anm) med på pumpstationerna på ledningsnätet:
Även nedanstående karta (till höger; min anm) finns med, som jag uppfattar det är närmast identisk, eller kanske borde vara det. Den visar bräddar på ledningsnätet.
Båda kartorna visar att det finns sådana här “punkter” runt Skräcklan, även väldigt nära de aktuella badställena.
Vad är det dessa kartor visar om inte “punkter” där kommunen kan brädda? Ni måste förklara detta för mig. Varför är kartorna annars med i Miljörapporten?
I ett tidigare mailsvar till mig, så skrev ni att det har bräddats efter skyfallet för snart 2 veckor sedan. Men att det krävdes en utredning innan ni kunde säga var och hur mycket det hade bräddats. Men är det inte så att Kretslopp & Vatten har ständig koll på drifttid, avloppspumpar, driftstopp och eventuell bräddning? Vad hindrar er från att i stort sett i realtid säga var bräddningar sker?
Så, var bräddades det efter skyfallet?
===========
Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:
Den 21/6 bräddades det på följande ställen: Kvarnbäcken, Ängsvägen, Dalbobron och Lundgrens väg. Totalt bräddade Kretslopp & vatten 202 m³. När det är sådant extremt regnoväder är det dagvattnet som inte hinner med att svälja allt vatten. Det är inte avloppsvattnet som rinner ut orenat.
===========
Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:
Jag tackar för svaret, men noterar att du dock inte svarade på alla mina frågor. Jag skulle gärna vilja att du gjorde det. Som t ex de här punkterna som visas på kartorna, det är väl platser där det kan bräddas?
Det är väl inte ovanligt att regnvatten kommer in i avloppsledningarna genom otäta rör och fogar. Kan det inte ha skett den här gången också? Är dagvattnet separerat från avloppsvattnet överallt i centrala stan? Även på de ställen där det bräddades den 21/6? Noterar också att det inte är så långt mellan Dalbobron och Skräcklan.
Sedan undrar jag om dagvattnet separeras i VA-utbyggnaden längs dalslandskusten, t ex vid Sikhall?
===========
Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:
Ja, de punkterna som finns på kartan är punkter där det kan bräddas.
Ja, regnvatten kan komma in i avloppsledningarna och det kan ha skett denna gången också. Detta ser vi på flödena in till avloppsverket. Avloppsverket har klarat av att rena allt vatten som har kommit in till verket det specifika dygnet.
Ja, dagvattnet är separerat från avloppsvattnet i centrala stan. Även på de andra ställena som bräddades.
Vi resonerar att bräddningar från Dalbobron sker söderut och inte norrut mot Skräcklan.
Det finns inga dagvattenledningar längs Vänerkusten.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer