Arkiv
Kommunstyrelsens beslut (26/2)
Kl 14.56 igår onsdag förklarade ordförande Benny Augustsson (S) kommunstyrelsens sammanträde för avslutat. Mötet innehöll en del överraskningar men slutade i tämligen stor enighet. Och då ska tilläggas att detta möte var nog det första på mycket, mycket länge där samtliga ledamöter och ersättare var närvarande.
I detta inlägg tänkte jag redogöra för besluten, och inte upprepa det jag skrev om ärendena i de två föregående inläggen “KS på onsdag (26/2)” och “KS imorgon onsdag (26/2)”.
Mötet inleddes med flera föredragningar. Särskilt uppmärksammades informationen som gällde utredningen om vilken nämnd som ska bereda nya verksamhetsområden för vatten och avlopp. Informationen gick egentligen utöver ärendet, och det blev istället en gedigen föreläsning om Vattentjänstlagen (LAV). Det var en information som KS, och framför allt politikerna i de styrande partierna och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen, skulle haft för några år sedan. Särskilt när verksamhetsområdena på Vänersnäs diskuterades…
Det blev en hel del frågor och diskussion i samband med föredragningen, och det innebar att hålltiderna för sammanträdet passerades redan vid detta första ärende. Men det var nog väl använd tid. KS fattade senare ett enhälligt beslut om att godkänna utredningen och, vad jag förstår, dess slutsatser om att samhällsbyggnadsnämnden fortsatt ska ha det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden. Och inte miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Även föredragningen om den “sociala hållbarhetsstrategin” tog mer tid än beräknat. I inlägget “KS imorgon onsdag (26/2)” flaggade jag för att det fanns en formell invändning i ärendet. Strategin hade bara diskuterats av tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar och inte av politikerna i nämnderna. Det var något märkligt eftersom det var de olika nämnderna som pekades ut i strategin som huvudansvariga för att det skulle arbetas med de sociala hållbarhetsmålen och deras förverkligande. Det var flera av oppositionspartiernas ledamöter som hade samma uppfattning. I voteringen förlorade de styrande partierna och ärendet återremitterades.
Kommunstyrelsen ställde sig bakom de båda planerna för suicidprevention, trots att det inte gavs några fullödiga svar på frågorna om varför dokumenten kallas plan och inte strategi, eller vem som ska ta fram konkreta aktivitetsplaner.
Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2 (Allégatan 22 i Brålanda) och sälja den del av fastigheten där byggnaden står, dvs Brålandas gamla kommunhus. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen innebar att en försäljning av fastigheten inte borde genomföras. Ordförande Benny Augustsson (S) lämnade helt oväntat ett annat yrkande, som sammanföll med samhällsbyggnadsförvaltningens vilja:
“Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag;
1 att föreslå AB Vänersborgsbostäder att köpa fastigheten Sörbyn 8:2
2 Om AB Vänersborgsbostäder inte önskar köpa fastigheten Sörbyn 8:2 göra en avstyckning av Allégatan 22 och efter detta sälja denna.”
De styrande partierna ville alltså sälja det gamla kommunhuset i Brålanda. Augustsson motiverade sitt yrkande med att huset var i stort behov av en omfattande och dyrbar renovering och att ett tågstopp i Brålanda låg ganska långt fram i tiden. (Fastigheten Sörbyn 8:2 ligger i området kring järnvägsstationen.)
Sverigedemokrater och moderater applåderade Augustssons förslag om försäljning och yrkade bifall.
Det var en överraskande vändning i ärendet. Vänsterpartiet hade egentligen inga invändningar mot en försäljning, men eftersom det är en fin byggnad och att den dessutom kan ha ett historiskt och kulturellt värde ställde jag frågan om beslutet öppnade för en rivning av byggnaden. Jag fick som svar att så inte var fallet, det är byggnadsnämnden som bestämmer om det gamla kommunhuset får rivas. Jag vet inte om den vetskapen fick mig att känna mig särskilt mycket tryggare.
Byggnadsnämnden rev ju en gammal anrik byggnad i Vargön för några år sedan… (Se “Vargöns stationsområde”.) Men frågan om en eventuell rivning låg i så fall några år fram i tiden – och mycket kan hända innan dess.
Det blev en längre och engagerad diskussion om kultur- och fritidsnämndens ansökan om 400.000 kr till lovaktiviteter. Diskussionen var faktiskt en repris från förra året. Även då opponerade sig Henrik Harlitz (M) och Cecilia Prins (L) mot förslaget. Eller rättare sagt, det som stod i underlaget som motiverade beslutsförslaget. Där stod att:
“Sökta medel går särskilt till extra insatser på Torpaområdet för att komplettera förvaltningens befintliga lovverksamheter runt om i kommunen.”
Torpaområdet pekades inte ut i själva beslutsförslaget även om det var detta område det gällde. Harlitz och Prins menade att de extra pengarna borde fördelas bland ungdomar i hela kommunen. Det märkliga var att de borgerliga inte hade tagit denna diskussion i kultur- och fritidsnämnden. Där var nämnden helt enig i sitt beslut.
Ärendet slutade med en votering där det liggande beslutsförslaget också blev kommunstyrelsens beslut. Siffrorna blev 8-7, Vänsterpartiet röstade alltså för det liggande förslaget som också var det beslut som kultur- och fritidsnämnden fattade. Nästa år måste de borgerliga och sverigedemokratiska KS-ledamöterna tala med sina partikamrater i nämnden.
Det kanske viktigaste beslutet som kommunstyrelsen fattade igår var “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2026-2028”.
Det fanns bara ett förslag – förslaget från de styrande partierna. Formellt kallas förslaget för “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, dvs Benny Augustssons förslag. Och i praktiken är det kanske det…
Förslaget till budgetanvisningar är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. Det blir inga nya pengar till att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Så är det. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det står vidare i budgetanvisningarna att löneutvecklingen under 2026 prognostiseras till 70 milj kr. Internräntan är oförändrad 2,5% i ramsättningen liksom personalomkostnadspålägget som ligger på 40,24%.
Det finns flera osäkra faktorer som det kommer besked om senare. Kommunen väntar på nya befolknings-, pensions- och skatteprognoser. De centrala löneavtalen är inte klara och självklart är världsläge, konjunktur, tullar etc osäkra faktorer som kommer att påverka sysselsättning, löner och skatter även i Vänersborgs kommun. Det kom för övrigt en ny skatteprognos i tisdags som beräknade att kommunens skatteintäkter minskar med 7 milj kr jämfört med tidigare prognoser. Vi får se vad den nya prognosen i april säger.
Budgetanvisningarna räknar med ett resultat nästa år på +52 milj kr. Jag tror dock att resultatet är lika osäkert som de andra siffrorna. I budgeten för 2024 budgeterades t ex ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.
Kommunens nämnder ska nu se över och anpassa sina verksamheter utifrån budgetanvisningarna. Det blir ett tufft arbete. Nämnder och förvaltningar ska beskriva effektiviseringar och besparingar och hur man omfördelar och omprioriterar resurser osv. Eller som det uttrycks i underlaget:
“Det fortsatta arbetet med budget 2026 ställer krav på omprioriteringar av befintliga verksamheter. Samtliga nämnder behöver arbeta med effektiviseringar men också med att ompröva ambitionsnivåer mellan och inom befintliga verksamheter.”
Det är svårt för att inte säga omöjligt för partierna i opposition att i detta läge kunna och hinna presentera egna budgetanvisningar. Samtidigt speglar naturligtvis budgetanvisningarna de styrande partiernas politiska prioriteringar och mål. Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet deltog därför inte i beslutet. Förvånande nog gjorde emellertid Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet det.
Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är faktiskt inte förrän den 2 april.
KS imorgon onsdag (26/2)
Dagarna går fort. I morgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I gårdagens inlägg (se “KS på onsdag (26/2)”) fanns dagordningen med och jag beskrev ett antal ärenden. Nu redogör jag för några till.
Kommunstyrelsen (KS) ska “rekommendera” kommunfullmäktige (KF) att anta en “social hållbarhetsstrategi”. Strategin syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett:
“socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden.”
Det är en mycket ambitiös målsättning som filosofer, politiker, ekonomer, teologer osv har ägnat mycket tid och tankemöda kring i hundratals år. Nu ska politikerna och tjänstepersonerna i Vänersborg ta sig an uppgiften att förändra och förbättra Vänersborgs kommun.
Det är inget fel på att ha ideal, drömmar och visioner och strategin uttrycker dem på ett tydligt och korrekt sätt. Men när de ändå inte går att förverkliga, i synnerhet inte i Vänersborgs kommun – vad är då meningen?
I strategin kan man läsa att i Vänersborgs kommun:
- “växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar.”
- “har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv”
- “är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet”
- “är en hållbar, inkluderande och säker kommun”
- “utgår verksamheten från invånarna”
- “beslut tas utifrån barnets bästa”
Det är naturligtvis bra om kommunen försöker fokusera på dessa frågor och har höga målsättningar, men är de inte orealistiska? Inte ens i de beslut vi fattar idag följs ju dessa målsättningar. Kommunen lyssnar knappast på invånarna, ser inte alltid till barnens bästa, har hemlösa på gatorna, invånare i arbetslöshet, extrema inkomstskillnader, trångboddhet, utslagning i skolan, våld och kriminalitet…
Är jag därmed motståndare till förslaget till “social hållbarhetsstrategi”? Självklart inte, men det finns för många dokument i kommunens servrar – och för lite verkstad.
Det finns dock en formell invändning i ärendet. Strategin har inte diskuterats i kommunens nämnder och styrelser, endast genom:
“remissförfarande där samtliga förvaltningar har fått yttra sig.”
Det är alltså inga nämndspolitiker som har varit inblandade i beredningen, bara tjänstepersoner i förvaltningarna. Det är något anmärkningsvärt kan jag tycka eftersom olika nämnder, dvs politiker, pekas ut i strategin som huvudansvariga för att det arbetas med målen och deras förverkligande.
Strategidokumentet avslutas med två korta meningar under rubriken “Uppföljning och utvärdering”:
“Strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess.”
“Utvärdering sker efter halva strategiperioden.”
Det är mycket “luddiga” formuleringar. Var ska strategin redovisas, följas upp och utvärderas? Vem utvärderar?
Ärende 9 handlar om en plan för suicidprevention, eller på sätt och vis två planer. KS ska ställa sig bakom handlingsplan för suicidprevention 2021–2025 och fastställa planen för 2026–2030. Planerna har stora likheter men den senare är “uppdaterad” på olika sätt.
Kommunen har en nollvision i det suicidpreventiva arbetet och syftet är att med suicidpreventiva åtgärder minska antalet suicid och suicidförsök. Planen syftar också till att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. Det står mycket som är bra i planerna och vad jag förstår så ligger kommunen ganska långt framme i arbetet.
Men, som vanligt, frestas jag att skriva, det är nog flera som undrar över kommunens förhållande till teori och praktik. I planen för 2026-2030 står det:
“Det är viktigt att beakta suicid i planeringen av den fysiska miljön. Detta kan göras genom att analysera risker för suicid i de befintliga miljöerna och i planeringen och byggandet av nya miljöer. Det handlar om att minska tillgänglighet till medel och metoder för självmord.”
Jag tänker naturligtvis på det beslut som fattades om skyddsräcke/skyddsnät på Dalbobron. Då var pengar viktigare än suicidprevention… (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar”.)
Även om detta dokument kan en viss begreppsförvirring råda. Det handlar om en plan, men är inte en plan enligt kommunens definition betydligt mer konkret? Är egentligen inte denna plan mer av en strategi? Ja, det kan man undra. Särskilt med tanke på att det i planen står:
“Utifrån dessa är fyra lokala huvudspår framtagna. Inom dessa skapas sedan konkreta aktivitetsplaner.”
Planen lyfter fram fyra huvudspår, men åtgärderna ska tas fram i andra dokument. Tas fram av vem kan man för övrigt undra…?
Det blir till att fråga.
Även nästkommande ärende, “Samhällskontrakt som arbetsform”, handlar mycket om visioner och förhoppningar. Arbetsformen, eller metoden, ska användas för uppnå ökad inkludering och människors samhällstillhörighet samt minska ojämlikhet och utanförskap. Själva arbetsmetoden samhällskontrakt innebär att:
“olika aktörer samverkar för att lösa samhällsproblem. Metoden bygger på principer som inkludering, lika villkor, gemensamt ansvar och att sätta frågan i centrum. Metoden syftar till att stärka den kollektiva förmågan att formulera problem, identifiera behov och tillvarata lokala resurser.”
Det finns även flera “tekniska” ärenden på kommunstyrelsens dagordning.
Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2, Allégatan 22 i Brålanda, och sälja den del av fastigheten där byggnaden står. Det är inte vilken byggnad som helst, det handlar om byggnaden som var kommunhuset i Brålanda – den tid då Brålanda var en egen kommun. (På den gamla goda tiden som kanske några brålandabor skulle uttrycka det.)
Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har utfört en konsekvensbeskrivning utifrån önskemålet om avyttring. Det är enligt kommunens riktlinjer rutin när det handlar om avyttring/försäljning av kommunala byggnader. KSF:s slutsats är:
“… en försäljning av fastigheten [bör] inte genomföras innan dess att planeringen av området och en eventuell ny detaljplanering är genomförd och antagen. Att avvakta den pågående planeringen kring tågstoppet underlättar för en hållbar helhetslösning i området…”
Kommunstyrelsens beslut blir därmed sannolikt att huset inte ska säljas. Sedan kan man flika in att det är viktigt att detaljplanen över området kommer igång så fort som möjligt. Kommunen behöver en detaljplan för att alla förberedelser, och investeringar, ska hinnas med inför det kommande tågstoppet.
Samhällsbyggnadsnämnden har påbörjat investeringar som inte har hunnit bli klara inom beräknad tid. Därför behöver fullmäktige fatta ett beslut som så att säga flyttar investeringspengar från 2024 till 2025. Det är i sin ordning.
Under ett av investeringsobjekten står det:
“Vad gäller projekt för takbyte av Arena Vänersborg har större del av projektmedlen redan förskjutits i samband med MRP 2025 då upphandlingen drog ut på tiden. Prognosen var då att 2.000 tkr skulle hinna förbrukas under 2024 men på grund av ytterligare fördröjningar föreslås en tilläggsbudget om 1.955 tkr.”
Kommunen har avsatt nästan 22 milj kr för att byta tak i arenan. Trots det verkar inget företag vara villigt att åta sig uppdraget. Kan det bero på att företagen vet att 22 milj inte räcker? Att det finns betydligt fler fel på arenan än vad politikerna tror…? Och med tanke på diskussionen kring Hallevibadet (se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”) och av Karl af Geijerstams ledare (se TTELA “Därför borde Hallevibadet rivas”): Är Arena Vänersborg säker att vistas i? Uppfyller takkonstruktionen säkerhetskraven?
I oktober 2022 lämnade Tor Wendel (M) en motion (se “Ny VA-motion från M”) om att det:
“utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ändrades en del vid årsskiftet 2022-2023, bland annat ändrades den viktiga 6 §. Miljöaspekten betonas numera betydligt hårdare än förut. Motionen bifölls i kommunfullmäktige och imorgon ska utredningen behandlas.
Från att ha varit positiv till Wendels motion har jag sedan jag läst utredningen ändrat uppfattning. Jag håller med KSF:s bedömning att det är:
“lämpligare om Samhällsbyggnadsnämnden fortsatt har det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden.”
Det viktigaste argumentet för detta hittas i Kommunallagen 6 kap. 7 § andra stycket:
“En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.”
Kommunens utredning visar detta mycket tydligt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan inte enligt min mening vara ansvarig för att bereda och inrätta nya verksamhetsområden och samtidigt utöva tillsyn enligt Miljöbalken på samma verksamhet. Det höll för övrigt Chat GPT med om…
KS ska föreslå KF att anta “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)
Det ska även ske en revidering av kommunens avfallsföreskrifter. Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har yttrat sig om förslaget till föreskrifter. Jag förmodar att föreskrifterna kommer att beslutas i ett senare skede när samhällsbyggnadsnämnden är klar med revideringarna.
Kommunstyrelsen ska besluta att anta “Medborgarlöfte i Vänersborgs kommun 2025-2026”. Medborgarlöftet utgår från den överenskommelse som slutits mellan Vänersborgs kommun och Polisen. Prioriteringen i år och nästa år är:
- “Rikta åtgärder mot normbrytande beteende bland ungdomar och unga vuxna i riskzon för att bli brottsaktiva.”
- “Rikta åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna.”
- “Utveckla samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle.”
Kommunstyrelsen ska bevilja, är det tänkt, Fastighets AB Vänersborg (FABV) en tillfälligt utökad checkkredit på 15 milj kr. Beslutet ska gälla tills om- och tillbyggnationen av fastigheterna på Hunneberg är klara, dvs till den 31 mars nästa år.
Fastigheten vid Hunneberg diskuterades mycket när FABV köpte Bergagården av Sveaskog. Det fanns de som varnade för de kommande kostnaderna. Det är, förutom renoveringar av byggnaderna, en samhällsmast för mobiltäckning, VA-anslutning, fiber mm. Vad blir kostnaderna för FABV? Och vilka inkomster har bolaget för att täcka kostnaderna?
I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Börjar inte kostnaderna bli så stora att de är av “större vikt”? Och när jag ändå har bolagsordningen framme på skärmen. I § 4 står det att ändamålet med bolagets verksamhet är följande:
“Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Halle och Hunneberg har stora värden för kommuninvånarna och turisterna, men vilken betydelse har bergen egentligen för ett ”starkt affärs- och näringsliv” i kommunen?
Kommunfullmäktige ska anta ”Biblioteksplan 2025-2028 Vänersborgs kommun”. Imorgon ska kommunstyrelsen besluta att förslaget ser helt ok ut.
Det var ett långt blogginlägg, till och med längre än vanligt. Men så blir det antagligen också ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon.
Anm. Du kan läsa om kommunstyrelsens beslut här – ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.
KS (2): Forum Vänersborg
Kommunstyrelsen (KS) sammanträdde som bekant i onsdags, den 29 januari. Dagen efter beskrev och kommenterade jag ett av de ärenden som behandlades – se “KS (1): Hallevibadet”. Ett annat ärende, som tilldrog sig ett visst “extra” intresse, var ärendet “Avtal för Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening 2025”.
Kommunstyrelsen skulle godkänna upprättat avtal för Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening. Det första avtalet mellan kommunen och Forum Vänersborg tecknades redan 2016. I avtalet ingick då ett bidrag från kommunen till Forum på 650.000 kr per år. Den 1 januari 2022 ingicks ett nytt avtal och det skedde då en höjning av bidraget till 750.000 kr. Bidraget uppräknades årligen enligt KPI (konsumentprisindex). I det nya avtalet som KS skulle ta ställning till i onsdags hade bidraget höjts ordentligt, till 1.122.500 kr (inklusive moms) med årlig uppräkning enligt KPI.
Jag ställde frågan om orsaken till den stora höjningen. Det berodde på, menade ordförande Benny Augustsson och de två andra kommunalråden, att åren hade gått utan någon nämnvärd uppräkning. Jag undrade också om det var vanligt att föreningar får moms i samband med bidrag. Det är det naturligtvis inte, men ingen kunde svara på varför det var så i detta fall.
Det skedde även en del andra förändringar i årets avtal. Forum Vänersborg ska i fortsättningen:
“verka för en levande och attraktiv stadskärna med ett riktat fokus på att stärka marknadsföringen av stadskärnan”
Jag ställde ytterligare en del frågor om Forum Vänersborg, bland annat varför det bara handlade om stadskärnan och inte “tätortskärnorna” i Brålanda och Vargön. 
Det har det funnits skrivningar om i avtalet tidigare, dock inte alltid. Beskedet var att andra tätorter hade visat föga intresse. Och i Brålandas fall är Företagarföreningen i Brålanda medlem i Forum och, sades det, inte haft några avvikande uppfattningar om avtalet. Jag frågade om t ex Brålanda företagarförening skulle få bidrag om föreningen ansökte om pengar för att verka för en levande och attraktiv “tätortskärna” i Brålanda. Det var en hypotetisk fråga, eftersom ingen hade ansökt om pengar. Däremot hade tomteparaden fått bidrag.
De flesta politiker utanför kommunstyrelsens presidium har dålig koll på Forum Vänersborgs verksamhet. KS har inte fått några verksamhetsplaner, utvärderingar, verksamhetsberättelser eller några andra dokument. Kommunalråden prisade dock Forums verksamhet. De hade fått redovisningar två gånger om året, men slarvat med att förmedla informationen vidare. De berättade att det var mycket ideellt arbete inblandat i Forums verksamheter. Det ifrågasatte ingen, inte jag heller. Vi har nog samtliga stött på arrangemang som Forum anordnat i stadskärnan, eller varit medarrangör till, t ex muralmålningarna (Artscape), Fridamäss, Oktobermarknaden, Vinterland i Plantaget osv.
Det ska bli ändring på den bristande informationen. I det nya avtalet stadgas att en lista med prioriterade aktiviteter ska upprättas årligen och även en handlingsplan med specificerade projekt, evenemang och insatser. Det ska vidare tas fram en kommunikationsplan varje år. Under “Uppföljning och återrapportering” i avtalet står det dessutom:
“Avtalet skall följas upp två gånger per år. Vid uppföljningsmöte i april-maj skall Forum Vänersborg tillhandahålla årsredovisning och redovisning av överenskomna aktiviteter. Vid uppföljningsmöte i september-oktober skall förutsättningar för Forums budget och lista med prioriterade aktiviteter för kommande år fastställas. Parterna ska därutöver utvärdera samarbetet och om något eventuellt behöver förändras.”
Som jag ser det kommer samarbetet äntligen att formaliseras och transparensen att öka. Det är mycket välkommet, efter att Vänsterpartiet har efterfrågat det åtminstone sedan 2018. Ordförande Augustsson utlovade också att Forum Vänersborg skulle bjudas in till kommunstyrelsen för att informera om sin verksamhet.
Men jag och även några andra ledamöter hade fler frågor.
Tidigare avtal med Forum Vänersborg hade slutits även med fastighetsägarna och Vänersborgsbostäder. Förklaringen till att kommunen ensam hade slutit avtal med Forum denna gång var att de andra “organisationerna” fick sluta egna avtal med Forum. De kunde ha andra intressen av samarbetet med Forum än vad kommunen hade – och de intressena var typ inte en angelägenhet för Vänersborgs kommun. Och det lät logiskt.
Det finns representanter för kommunen i Forums styrelse. Jag undrade om det var ytterligare ett “bidrag”. Och på sätt och vis var det väl det, men tjänstepersonerna ifråga hade inte reglerad arbetstid så deras deltagande i styrelsen var inte förenat med några kostnader.
Samtliga kommunalråd menade, efter min fråga, att det var helt klart att samverkan med Forum var ett betydligt bättre alternativ än att kommunens näringslivskontor skulle utföra Forums uppdrag. Och det även om näringslivskontoret skulle få en förstärkning på drygt en miljon.
Min sista fråga gav upphov till en viss förvirring, eller kanske var det bara förvåning… Varför beslutade kommunstyrelsen i denna fråga – och inte kommunfullmäktige? Ja, men så hade det ju alltid varit, och det stämde i och för sig. Det var inte en fråga av större vikt sa någon annan.
Min uppfattning är att Forum Vänersborg gör ett bra och värdefullt arbete. Det är dessutom väldigt många företagare som är medlemmar i Forum. Det innebär att Forum blir, och är, en värdefull kontaktyta för kommunen och en “rak och enkel” kommunikationsväg mellan kommunen och företagarna. Det är viktigt.
För Vänsterpartiet är det också viktigt att Vänersborgs kommun behandlar tätorterna utanför centralorten på ett likvärdigt sätt. Kanske Brålanda Företagarförening skulle lämna in en ansökan för att testa detta…? Det är självklart också viktigt att kommunens alla föreningar och organisationer behandlas lika. Likställighetsprincipen i Kommunallagens 2 kap 3 § måste följas:
“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
Jag kan inte låta bli att tänka på Hallevibadet…
Vänsterpartiet var tveksamt till avtalet av olika skäl, som kanske framgår av texten, men även om alla svar på frågorna inte var helt nöjaktiga så röstade jag slutligen för avtalet. Min uppfattning är att jag trots allt fick hyfsat bra svar och kommunalråden gjorde ärliga försök att förklara avtalet och Forums arbete och betydelse. Som jag faktiskt själv har sett under alla år.
Vänsterpartiets uppgift blir fortsättningsvis att bevaka att avtalet och de förpliktelser som ingår i det följs under året, framför allt när det gäller insyn och information. Och att kommunen behandlar alla lika…
Det finns möjligheter att bryta eller att inte förlänga avtalet om det inte följs. Det var också ett skäl till Vänsterpartiets bifall. Men samtidigt tror jag inte att det kommer att behövas. Jag är övertygad att Forum Vänersborg kommer att fortsätta sitt arbete med att Vänersborg ska bli en:
“framgångsrik och välmående småstadskommun.”
Rapport från KS (2/2)
Anm. I torsdags beskrev jag några av kommunstyrelsens ärenden – “Rapport från KS (1/2)”.
Anders Strands (SD) motion om att utreda en så kallad nollbasbudgetering avslogs efter diskussion och votering. Strand förklarade i motionen:
“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”
Strand yrkade på att kommunstyrelsen skulle bifalla motionen och motiverade med samma argument som återfanns i motionen. När han fick frågor så hänvisade Strand till kommunfullmäktige om två veckor (11 december) – där skulle han svara och motivera ytterligare. Och det är klart, det är större publik i fullmäktige så hans synpunkter når fler. Men vill han övertyga andra partier om motionens fördelar borde han nog ha debatterat och talat för den också i kommunstyrelsen.
Moderaterna Harlitz och Eckerbom-Wendel argumenterade emellertid för motionen. De betonade att motionen yrkade på en utredning, inte att direkt genomföra något. 
Socialdemokrater argumenterade mot, och som jag “antydde” i mitt inlägg innan sammanträdet, Vänsterpartiet tyckte också att kommunen skulle avvakta. Kommunen har nyligen beslutat om en ny styr- och ledningsmodell och det arbetas för fullt med att implementera denna. Den nya modellen borde få tid att “sätta sig”. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)
Motionen avslogs med 8 röster och 7 för bifall. Vänsterpartiet avgjorde voteringen med sin röst skulle man kunna säga.
Medborgarförslaget om konsthall och kulturverksamhet i Vattenverkets hus avslogs också. Vattenverket är helt nödvändigt för kommunens vattenförsörjning. Jag passade dock på att fråga varför kommunen inte kunde utreda att ha t ex kulturverksamhet på någon annan del av Skräcklan. Det sades då, bland annat av ordförande, att det inte gick för att förslaget handlade om Vattenverket. Då nämnde jag att nyligen hade KS avslagit en motion om trygghetsboende, men samtidigt på eget initiativ kompletterat motionen med ett eget yrkande som man sedan röstade igenom… Då gick det att rösta igenom något annat än vad som yrkades. Jag fick ett meddelande på Messenger:
“Där fick du till det”
Även medborgarförslaget om att kommunen ska verka för att Storgatan i Brålanda ska övergå till kommunalt väghållarskap avslogs. Det är en på sikt nödvändig förändring att kommunen tar över. Ett övertagande i detta läge skulle dock bli dyrt för kommunen. De kommande åren behöver nämligen, enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, armaturer och kablage bytas. Dessutom behövs det också en ny gatubeläggning. Jag tyckte att kommunen skulle verka för ett övertagande den dag då Trafikverket har åtgärdat Storgatan. Förhoppningsvis senast den dag då Brålandas tågstation tas i bruk… Jag fick medhåll av en av centerpartisterna.
Det nyinsatta ärendet “Ändring av avgift för boendestöd i taxor och avgifter inom socialnämnden” gav upphov till en mängd frågor. En fråga som dock inte ställdes var varför ärendet kom upp just i onsdags, och helt plötsligt. Ärendet skickades nämligen ut till KS i tisdags, dagen före sammanträdet. Men socialnämnden hade faktiskt fattat beslut om att skicka ärendet vidare redan den 21 mars… (Ingen meddelade varför det har tagit en sådan tid för förslaget att komma till KS.)
Först konstaterades, efter en fråga, att siffrorna i underlaget stämde. Avgiften för boendestödet sänks från 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån till 420 kr/mån. Det var ju en fantastisk nyhet för brukarna, men i handlingarna stod det vidare:
“Förslaget bedöms innebära en kostnadsminskning för de flesta brukarna.”
Och då blev ju åtminstone jag, och några till, lite fundersamma. Jag frågade därför vilka det var som inte tillhörde “de flesta”, hur många de var och hur mycket kostnaderna höjdes för dessa? Det stod också att den:
“fasta avgiften utgår oavsett antalet besök”
Och det lät orättvist. Kommunjuristens yttrande gav i sammanhanget också upphov till funderingar:
“Förslaget innebär vidare att kostnaden blir lika stor oavsett antalet besök. Avgiftens storlek bör dock rymmas inom självkostnadsprincipen, även i det fall en brukare endast haft ett litet behov av insatsen.”
Det här yttrandet hade beslutsförslaget inte tagit någon hänsyn till.
Det var ingen som riktigt kunde svara på frågorna, inte ens de ledamöter som också satt i socialnämnden. Ordförande Augustsson kallade därför till sig både kommunjuristen och en sakkunnig från socialförvaltningen.
Och visst blev politikerna i KS klokare, men hade underlaget till socialnämndens sammanträde i mars bifogats kallelsen hade nog alla förstått ännu bättre.
I socialnämndens handlingar stod det angående orsaken till den sänkta taxan:
“… kunna främja att personer som är redo att flytta ut från en bostad med särskild service enligt LSS, där det inte tas ut någon omvårdnadsavgift utifrån rådande lagstiftning, kan göra det utan att drabbas alltför kraftigt ekonomiskt.”
De minskade intäkterna av den sänkta taxan kompenseras om någon flyttar ut från ett LSS-boende. Eller som socialförvaltningen uttryckte det:
“Positiva effekter som eftersträvas är minskad efterfrågan av mer kostsamma lösningar, framförallt platser avseende bostad med särskild service enligt SoL och LSS, både genom kvarboende i ordinarie bostad och genom ökad utflyttning.”
Denna utflyttning torde ju också vara positiv för den enskilde.
Det var alltså en minoritet som skulle förlora på förändringen. I socialnämndens underlag stod det:
“För ett fåtal personer, med mycket få insatser på en månad (under 13 minuter) kan förändringen innebära att man får en ökad kostnad. För de personerna kommer verksamheten att arbeta för att alternativa stödformer kan ersätta den personella stödinsatsen om personen vill avsluta av ekonomiska skäl, men det kan också innebära att fler har ekonomisk möjlighet att ta emot stödet i sin helhet.”
Enligt socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) handlade det om drygt 10 personer. Några av dessa hade det tydligen ekonomiskt knapert. De skulle i vissa fall behöva mer stöd och det skulle de nu kunna efterfråga när avgiften sänktes.
KS diskuterade om det fåtal som hade mycket korta besök skulle slippa avgiften 420 kr och istället betala självkostnaden, dvs vad det korta besöket verkligen kostade. Som kommunjuristen hade föreslagit. De hade det ju ekonomiskt tufft. Det skulle i det stora hela inte heller ha någon som helst betydelse för nämndens intäkter. Flera i KS tyckte det. Ordförande Augustsson (S) tyckte också att det lät rimligt och sa att “vi” kanske skulle kunna ändra beslutsförslaget på denna punkt innan det kom upp i fullmäktige.
Vem som ska författa ett nytt, något förändrat beslutsförslag vet jag inte, men förhoppningsvis blir det så. I varje fall tycktes enigheten vara stor.
Och tro det eller ej – kommunstyrelsens sammanträde avslutades redan kl 15.12.
Byggnadsnämnden (2): Huset vid 45:an
I det förra blogginlägget om byggnadsnämnden beskrev jag två byggärenden från Vargön där bedömningen skedde från samma utgångspunkt men med olika slutsatser. (Se “Byggnadsnämnden (1): Holmens kontorsbyggnad”.)
Byggnadsnämnden hade vid sitt sammanträde den 26 september ett ärende i en annan del av kommunen, på andra sidan sjön. Vi ska bege oss från Vargön till Dalsland.
Precis som med huset på Snickaregårdsvägen i Vargön (“det svarta taket”) så upptäckte tjänstepersoner i byggnadsförvaltningen på egen hand en “avvikelse” på en fastighet i Brålanda, vid E45:an. Med andra ord, ingen kommuninvånare eller någon annan hade anmält fastighetsägarna till byggnadsförvaltningen.
I Vargön handlade det om kultur och kulturhistoria, i Brålanda om:
“Byggnadsnämnden bedömer att fastigheten i fråga är i ovårdat skick och att betydande olägenheter för omgivningen har uppkommit.”
Sådana här ovårdade fastigheter/tomter är ofta obebodda och ett stort problem för framför allt grannar. De har en tendens att dra till sig människor som festar, förstör, smutsar ner, super och knarkar etc vilket gör livet otryggt och osäkert för omgivningen. Det finns exempel på ovårdade fastigheter på Parkvägen i Vargön och Torstenssonsgatan i Vänersborg.
Huset vid 45:an är inte en sådan fastighet. Det är inte obebott och inte ett tillhåll – inte för människor i varje fall. Dock för bilar. På fastigheten finns just nu flera motorfordon och två husvagnar. Tidigare har det funnits ännu fler. Förvaltningen upptäckte nämligen fastigheten redan år 2020 och då upprättades även ett tillsynsärende om ovårdad tomt. (Nedanstående fotografier är från Google Maps. Det verkar vara sommar och det syns bilar på tomten. Jag vet dock inte vilket år fotona är tagna.)
Fastighetsägaren har varit föremål för flera tillsynsbesök sedan 2020. Fastighetsägaren har städat och rensat upp efter hand; fordon och annat har forslats bort. Men vid ett platsbesök den 28 maj i år bedömde förvaltningen att avlägsnandet av fordon hade avstannat och:
“de fordon, 29 styck, som är kvar på fastigheten bedöms ge ett ovårdat intryck”
Det handlar ofta om “bedömningar” i sådana här fall. Det är kanske ofrånkomligt, men det ger utrymme för personliga åsikter och tolkningar. Och då kan t ex kommuninvånare behandlas på olika sätt.
Fordonen bedömdes av förvaltningen också vara uttjänta och ej i körbart skick – och fastigheten ligger:
“i nära anslutning till väg E45 och synlig för bland annat trafikanterna på vägen.”
Därför beslutade byggnadsnämnden att förelägga fastighetsägaren att avlägsna 19 av fordonen och de två husvagnarna. Fastighetsägaren skulle få behålla 9 fordon, dock alltså inte husvagnarna.
Byggnadsnämnden beslutade också:
“De bilar som blir kvar på fastigheten som inte är i körbart skick och ska förvaras utomhus ska placeras prydligt på fastighetens södra del, se röd markering.”
Det betyder, menar nämnden, att sju av dessa nio bilar, traktor samt bilkärran och traktorkärran kan stå kvar på tomten:
“om de placeras prydligt på fastighetens baksida där växtligheten delvis skymmer insyn från vägen.”
Det är onekligen en ansenlig mängd fordon på tomten och rent spontant tycker säkert de flesta att så kan man inte ha det. Det kan jag också tycka, men då ser jag i min inre syn grannarnas trädgårdar i Nordstan fyllda med fordon. Men ärendet, dess hantering och beslut, är lite mer komplicerat och ställer en del frågor som är värda att fundera på.
Fastigheten (se röd pil) ligger “på landet”. Det finns inga grannar. Det finns två hus bredvid (vit pil), eller kanske snarare ett hus och en “gäststuga”, men de är obebodda. De skymmer dessutom delvis tomten med bilarna. Det är också mycket växtlighet framför det aktuella huset mot 45:an och i stort sett runt hela tomten. Det håller ju också byggnadsförvaltningen med om när den skrev att växtligheten delvis skymmer insyn från vägen. 
Samtidigt skrev förvaltningen att fordonen på gården var synlig bland annat för trafikanterna. “Bland annat”? Jag kan inte förstå vilka andra än trafikanterna på E45:an som skulle kunna se in på tomten…
Det är svårt att se bilarna på fastigheten även från E45:an. Jag skulle vilja säga att det är nästan omöjligt, i synnerhet när alla träd och buskar har kvar sina löv och blad.
Från 45:an – infarten till fastigheten.
Man ska också komma ihåg att den tid det tar för ett fordon att passera huset på E45:an torde ligga på max 2 sekunder, antagligen mindre. Vad hinner förare och passagerare då se? 
Lägger de märke till något så torde det vara de två obebyggda rucklen bredvid den aktuella tomten. Dessa ruckel verkar dock varken nämnd eller förvaltning ha uppmärksammat.
Från E45:an ser det ut så här när man kommer från Vargön och Frändefors och kör norrut:
Fordonen syns men de är inte helt lätta att urskilja. (Till vänster syns de obebodda grannbyggnaderna.)
På hösten faller blad och löv och det blir lättare att se in på fastigheten. Så här såg det ut från E45:an den 12 november.
Några av bilarna syns från vägen, i varje fall om man tittar noga och kör långsamt. Men hur många gör det? Och hur många upplever en olägenhet av vad de skulle kunna se?
Byggnadsnämnden grundar sitt beslut på Plan- och bygglagen (PBL) 8 kap. 15 §:
“En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.”
Det är svårt att se att fordonen, trots att de är många, kan ge upphov till olycksfall. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till. Det kan tilläggas att miljö- och hälsa deltog vid ett besök på fastigheten. De hade inga synpunkter på fordonen (med tanke på ev utsläpp etc).
Det torde också vara svårt att hävda att bilarna på tomten kan ge upphov till betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken. Bilarna syns ju knappt och nämnden måste väl bedöma utifrån det man kan se? Och inte som förvaltningen gjorde när tjänstepersoner gick in på tomten och tog kort… (Det kan ju betyda att det skulle vara meningslöst att sätta plank runt om fastigheten, byggnadsförvaltningen går ändå in på tomten. Eller?) Det ska återigen noteras att det är ingen som har anmält fastighetsägaren till kommunen.
Det är också anmärkningsvärt att byggnadsnämnden i sitt beslut bestämmer var fastighetsägaren ska parkera sina bilar på sin egen fastighet. Borde det inte vara upp till var och en att bestämma var man vill parkera sin bil? Det är intressant att vänsterpartisten i nämnden, Pontus Gläntegård, var den enda som opponerade sig mot beslutet i nämnden, men inte t ex moderaterna. Nämndens beslut innebar ju att äganderätten inte respekterades överhuvudtaget.
Det kan också noteras att fordonen enligt nämndens beslut skulle placeras på “fastighetens södra del”. Därifrån kan de ju faktiskt synas från E45:an, precis som idag. (Se fotografier ovan.)
Pontus Gläntegård (V) skrev i sin reservation mot nämndens beslut att man borde ta fram underlag på husvagnarnas skick. Boverket skriver nämligen (se “Uppställning av fritidsbåt, husvagn och husbil”):
“Det krävs inte bygglov för att i omedelbar närhet av ett en- och tvåbostadshus ställa upp högst två fritidsbåtar, husvagnar och/eller husbilar.”
Det gäller “säsongsförvaring”, dvs man måste använda husvagnen t ex en vecka på året vid typ semester. Det borde vara upp till byggnadsnämnden och förvaltningen att visa att detta inte är uppfyllt när man kräver att husvagnarna ska “avlägsnas”.
Det här ärendet är intressant på flera sätt. Jag får dock känslan av att nämnden går mer efter egna personliga principer och värderingar kring hur invånare bör och ska uppträda och ordna det i sina hem och trädgårdar än på vad lagarna säger. ”Betydande olägenhet” när det nästan är omöjligt att se bilarna på fastigheten? Det är viktigt att kommunen visar respekt för invånares integritet och egendom. Alla är inte lika.
En annan reflektion är att det inte heller är helt lätt för vanliga kommuninvånare att försvara sig mot experter och jurister i kommunhuset. Kommunen sitter inte bara inne med kunskap, utan har också ekonomiska resurser att anlita utomstående expertis. Dessutom arbetar kommunens anställda med ärendena på arbetstid medan enskilda invånare får lägga sin fritid på kommunikation med och försvar mot kommunen. De är inte likställda parter och det borde kommunen förstå och ta hänsyn till.
Slutligen undrar jag om inte byggnadsförvaltningen borde ha viktigare saker för sig än att uppmärksamma och jobba med bilar i en trädgård på landsbygden som ingen ser. Eller ett svart tak i Vargön? I synnerhet som det inte finns några lagparagrafer som tydligt kräver något ingripande. Det är som jag ser det bättre att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen fortsätter den utveckling som startades för några år sedan med att visa mer av förståelse och respekt för kommunens invånare – och arbeta ännu mer med att ge invånarna hjälp och service.
KF: Var står S?
Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.
Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.
På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet. 
Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:
“ett dråpslag för vår kommun.”
Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.
Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.
Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…
Och så lade jag till:
“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”
Och det visade sig vara ett riktigt antagande…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:
“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”
Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:
“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”
I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”
Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.
Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?
På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:
“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”
Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V).
Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.
Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.
Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:
“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”
Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.
Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…
Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:
“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”
Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:
“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”
Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.
Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…
Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:
“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”
Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.
När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.
“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”
I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.
Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.
Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.
KF (23/10): Mer pengar och Brålanda
Imorgon, onsdagen den 23 oktober, samlas kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun. Det ska återigen fattas viktiga beslut. Men det ser ändå ut som om det skulle kunna bli ett relativt lugnt och stilla sammanträde…
Dagordningen har följande utseende:
Efter de formella punkterna inleds sammanträdet med nyinkomna medborgarförslag. Victor har tidigare lämnat ett förslag om Frändefors. Då ville han se att Vänersborgs kommun skulle fixa 
en samlingsplats för barn och ungdomar i Frändefors. Nu följer Victor upp med ytterligare en bra idé. Han skriver:
“Vi behöver en ny eller bättre begagnad konstgräsplan eller ännu hellre en multiarena, som vi kan spela fotboll och ha gymnastiklektioner på ett säkrare underlag.”
Konstgräsplanen i Frändefors är utom all kritik. Det skrev jag om i ett blogginlägg för drygt två år sedan. Planen har inte åtgärdats sedan dess. (Se “Frändefors? Vad är det?”.)
Det har efter att kallelsen skickats ut inkommit ytterligare två medborgarförslag från Frändefors. Det är Ted Bjurström som har skickat in dem. I det ena förslaget menar han att Frände- och Dalboskolans utemiljöer ska kollas över:
”Vissa saker är direkt farligt för barn”
I det andra förslaget föreslår Bjurström att det ska anläggas en gångväg från brofästet vid Frändegrillen förbi utegymmet till Dalboskolan. På så sätt blir området tillgängligt för alla. Och så passar han på att påpeka att det behöver röjas längs med Frändeforsån. Det finns tydligen en del invasiva arter på kommunens mark.
Det är dags att det händer något i Frändefors, denna av styrande politiker till synes bortglömda del av kommunen.
Även Mikael Forss har tidigare lämnat ett medborgarförslag. Denna gång föreslår Forss att kommunen anställer personal på varje mellanstadieskola som arbetar med att i ett tidigt skede förhindra rekrytering av elever till kriminella gäng.
Det femte medborgarförslaget tycker jag också är bra. Nicklas Andersson anser att kommunen skulle kunna göra området vid Fredriksberg mer attraktivt.
“Förslaget är att en alt två badbryggor alt cementerade pirar med badsteg skulle vara en del i göra området mer attraktivt och skapa en naturlig plats för återhämtning för alla invånare”
Det är inte helt osannolikt att det kommer in fler förslag innan fullmäktigeledamöterna intar sina platser i Bojorten.
I två tidigare blogginlägg har jag redogjort för i stort sett alla de övriga ärendena på dagordningen. Det var i samband med att ärendena behandlades i kommunstyrelsen. (Se “Historiska beslut i KS” och “Rapport från KS (9/10)”.)
Kommunfullmäktige kommer imorgon att besluta om att det ska utredas vilka möjligheter och behov det finns av att bilda ett kommunalägt energibolag.
Det kan bli en del diskussion om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion ”Att få leva tills man dör”. Motionen handlar om att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas. Även om den blir avslagen, som förslaget från kommunstyrelsen är (Göran Svensson och Stefan Kärvling reserverade sig), så ska trygghetsboende som boendeform utredas. Jag har svårt att förstå varför inte också biståndsbedömt boende skulle kunna utredas. Om det inte var något för Vänersborgs kommun så skulle ju utredningen i så fall visa det.
År 2024 är året då lågkonjunkturen beräknas vara som allra “lägst”. I budgetbeslutet förra året, i juni 2023, tog majoriteten i kommunfullmäktige höjd för det dåliga året och beslutade om en budget som skulle ge ett resultat på bara +1 milj kr. Tanken var att använda så mycket som möjligt av pengarna i verksamheterna, utan att göra underskott. KF ville undvika att skära ner för mycket i verksamheterna under ett enda, tillfälligt dåligt år. År 2025 och framåt förväntades bli “bättre”, dvs den ekonomiska utvecklingen i landet skulle ta fart igen. (Jag vill gärna påminna om att Vänsterpartiet ville satsa ytterligare 21,3 milj kr på välfärden innevarande år. Vi var beredda att utnyttja den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR) om kommunen inte skulle få t ex nya statsbidrag. Se ”Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”.)
Och 2024 har blivit ett tufft år. Hälften av landets kommuner beräknas göra ett underskott, dvs kostnaderna blir större än intäkterna. För Vänersborgs kommun har det emellertid gått bättre än beräknat.
I delårsrapporten för augusti, som ska behandlas i kommunfullmäktige imorgon, uppgick kommunens resultat i augusti till +19 milj kr. Det innebar att prognosen för kommunens resultat för hela året 2024 skrivs upp till +24 milj kr. Det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än vad fullmäktige budgeterade förra året.
Men faktum är att det ser ut att bli ännu bättre.
I en alldeles färsk månadsuppföljning uppgår kommunens resultat för september till +51 milj kr, dvs 32 milj kr bättre än i augusti. Det beror bland annat på att socialnämnden har fått nya statsbidrag. Det betyder enligt den nya månadsuppföljningens prognos att kommunens resultatmål för 2024 uppnås. Överskottet beräknas uppgå till 2,2% av skatter och generella statsbidrag. Det står inte i månadsuppföljningen hur många miljoner det är, men enligt mina beräkningar innebär det ett överskott på ungefär 66 milj kr.
Det här är läget i september och det kan hända mycket under de tre månader som är kvar. Men… Det ser alltså mycket bra ut. Och vem kunde tro det i juni förra året? Faktum är dock att kommunens resultat i stort sett alltid blir större än beräknat i Vänersborgs kommun. Det är för övrigt något som Vänsterpartiet ständigt har påpekat – även förra året…
De över 60 miljonerna i det prognostiserade resultatet är alltså pengar som politiker och ekonomer inte hade räknat med för 16 månader sedan. Om politikerna i kommunfullmäktige hade vetat att resultatet skulle bli så mycket bättre så skulle t ex barn- och utbildningsnämnden ha kunnat få t ex 21,3 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan, mer elevvårdspersonal osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan 45 milj kr – mot beräknade 1 milj kr i juni 2023…
Men så tänker kanske bara en vänsterpartist…
De nya, uppdaterade och förbättrade prognoserna bör ju även innebära att 2025 blir ett bättre år än vad kommunfullmäktige trodde nu i juni… Skulle det vara möjligt att fatta ett nytt kompletterande budgetbeslut i november…?
Men så tänker fortfarande kanske bara en vänsterpartist…
En liten utvikning.
Ledamöter från de styrande partierna, den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna tycks alla ha den gemensamma åsikten att överraskande och oväntade stora överskott ska användas för att låneskulden för kommunens investeringar något så när begränsas. Det här sättet att tänka har de senaste dagarna debatterats livligt på riksnivå. Socialdemokraterna har ju enats och gjort gemensam sak med regeringen och SD kring ett finanspolitiskt ramverk med ett balansmål som ger ett utrymme för reformer på 20-25 miljarder. Om riksdagen i stället struntade i balansmålet skulle staten kunna säkra möjligheten att göra stora och nödvändiga investeringar i klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Och inte minst i utbildning. Andreas Cervenka skrev i en krönika i Aftonbladet i måndags (se “Vet politikerna något som vi inte vet?”):
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är utbildning. I ett av jordens mest förmögna länder genomförs just nu drastiska besparingar på skolor över hela landet.”
I krönikan skrev Cervenka också:
“att bankekonomer och Svenskt Näringsliv krokar arm med vänsterpartiet hör inte direkt till vanligheterna.”
Vänsterpartiet, och Miljöpartiet, ser nödvändigheten av stora och nödvändiga investeringar. Det förespråkar alltså partierna tillsammans med en rad namnkunniga nationalekonomer, även borgerliga sådana. Som t ex Lars Calmfors. (Se t ex GP “Lars Calmfors sågar balansmålet: ‘Räddhågsna’”.) Nu överlåter staten till regioner och kommuner att lappa och laga sådant som egentligen borde vara statliga åtaganden.
Det är andra positiva nyheter som ska avhandlas i morgondagens kommunfullmäktige. Det gäller Brålanda. Det är två ärenden på dagordningen, “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “Historiska beslut i KS”.)
Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974.
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser mycket bra och gedigen ut. Det är också de omdömen om planen som kommer från Brålanda. Det finns nog inget i planen som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom kommer leden att skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns naturligtvis med i den fördjupade översiktsplanen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar eller järnvägsspår.
Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).
Sedan är det ärendet om tågstationen, eller tågstoppet som det populärt kallas.
Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en nödvändig del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det äntligen något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:
“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till…”
Det har gått segt med “tågstoppet” sedan 2006, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.)
Imorgon kväll ska kommunfullmäktige tillföra 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024 till kommunens andel av kostnaderna. Det är ett mycket glädjande beslut för Brålanda. Det kommer att behövas betydligt mer pengar innan tåghållplatsen blir verklighet, men morgondagens beslut är ett nödvändigt steg. Det är bara att hoppas att tidplanen håller och att tågen kommer att stanna år 2028. Då är det också viktigt att delar av den fördjupade översiktsplanen har genomförts. Jag tänker framför allt på ringleden, GC-tunneln tar vi väl för givet att det är en del av själva tågstationen.
Det är en del fyllnadsval som ska göras. Det är flera ledamöter i kommunens nämnder som av olika skäl väljer att lämna sina uppdrag.
Och som sagt, tipset är att det blir ett relativt lugnt och stilla sammanträde, men det kan du kontrollera själv. På kommunens webb-TV sänds nämligen hela fullmäktigesammanträdet live! (Det går också att se utsändningen i efterhand.)
==
Anm. Här kan du läsa om sammanträdet – ”KF: Var står S?”.
Rapport från KS (9/10)
Det blev som beräknat ett kortare sammanträde med kommunstyrelsen (KS) igår onsdag. Sammanträdet avslutades redan kl 14.12. Orsaken var att det inte fanns lika många informationspunkter som vanligt.
Tjänstepersoner från olika förvaltningar informerade om “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda/Avtal Brålanda station”, “Avtal vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”, “Delårsrapporten” och “Översyn av bolagsordning och ägardirektiv för Vattenpalatset Vänerparken AB”. Det var en genomgång av ärenden som KS senare på dagen skulle fatta beslut om. Meningen med föredragningarna var som vanligt att ledamöterna skulle få mer “kött på benen” och också få tillfälle att ställa frågor kring underlagen. Så blev det och informationen var som den oftast brukar vara – lärorik och givande.
Kommundirektör Lena Tegenfeldt redogjorde tämligen utförligt om de gröna “plopparna”, dvs att måluppfyllelsen av kommunens fem inriktningsmål uppfylldes. Kommundirektören lade särskild tyngd kring de två första målen, “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” och “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”.
Tegenfeldt betonade särskilt att arbetslöshetssiffrorna för Vänersborgs kommun har hållit sig på en “bra” nivå, de har till och med minskat, och är bättre än grannkommunerna. Behörigheten till yrkesprogrammen på gymnasiet har ökat och ligger över riksgenomsnittet. (Se “Sammanträde med BUN imorgon”.) Madelaine Karlsson (S), som sitter i Kunskapsförbundets presidium, påpekade att man i framtiden kanske skulle använda måttet “behörighet till gymnasiet” istället med tanke på att gymnasieskolan i fortsättningen ska öka utbildningsplatserna på yrkesprogrammen. Det handlar om den så kallade
dimensioneringsreformen, dvs de ändringar i Skollagen som (se Skolverket “Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning”):
“ställer krav på huvudmän att väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildning i gymnasieskolan och komvux.”
Friskolorna behöver inte följa uppmaningen i dimensioneringsreformen , utan kan fortsätta erbjuda program där förutsättningar för vinster bedöms vara störst. Men det är en annan fråga…
I budgeten för nästa år har ett riktat uppdrag getts om att utarbeta ett landsbygdsprogram. Nu planeras det, enligt kommundirektörens skriftliga information, för projektanställningar för att utarbeta detta. Det känns lite bittert att kommunfullmäktige med de styrande partierna i täten först avslår en motion från Vänsterpartiet i detta ämne och sedan “knycker” stora delar av idén… (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)
Kommundirektör Tegenfeldt informerade även om resultaten av den undersökning (enkät) som genomfördes kring utbildningen av förhållningssätt mellan politik och förvaltningsorganisation. Det har jag skrivit om mycket om… (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.)
Kommundirektören hade naturligtvis uppmärksammat de skillnader i svar som hade getts av politiker respektive tjänstepersoner kring vissa frågeställningar, och som jag skulle vilja beteckna som en förtroendekris. Tegenfeldt föreslog att enkäten/undersökningen skulle genomföras i varje nämnd. Det tyckte kommunstyrelsen var helt ok. Jag hoppas bara att de nya “undersökningarna” inte skymmer de svar som ledamöterna i KS har lämnat…
De tre kommunalråden fick några frågor kring sina skriftliga informationer som hade lämnats innan sammanträdet.
All information var klar kl 11.20 och då bröts sammanträdet för partiöverläggningar, och lunch. Sammanträdet återupptogs kl 12.30 med den så kallade “beslutsomgången”. Jag har skrivit om flera av ärendena i tisdagens blogginlägg inför sammanträdet – “Historiska beslut i KS”.
De flesta ärenden klubbades igenom ganska snabbt men det blev “stopp” på några punkter. Redan på ärendena 5 och 6 kom de första stoppen. Det handlade om två delegeringsordningar. Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter och frågor. Kommunjuristen kallades in för att förklara, och till slut blev alla överens. Även M.
Ärendet om “Regler för klimatväxling” gav som förväntat upphov till diskussion. De borgerliga ledamöterna i KSAU hade beslutat att rekommendera KS att avslå förslaget. (Se “Historiska beslut i KS”.) Anna-Karin Sandberg (MP) yrkade för de styrande partiernas räkning på att KS skulle bifalla förslaget från förvaltningen.
Efter flera inlägg förklarade till slut Henrik Harlitz (M) orsaken till moderaternas ställningstagande. Han menade att förslaget skulle försvåra arbetet för den kommunala organisationen, t ex deltagandet i SERN. Det var även direkt kontraproduktivt för delar av koncernen, t ex flygplatsen som Vänersborgs kommun satsar mycket pengar i. Harlitz, liksom också Göran Svensson (MBP), tyckte vidare att det var oklart vad “klimatpotten” skulle användas till.
Det blev votering där de styrande vann med 8-7. Vänsterpartiet röstade med de styrande. Vänersborgs klimatlöfte (en satsning inom kraftsamlingen Klimat 2030 – Västra Götaland) är politiskt beslutad och kommunen har därmed ansvar för att de antagna klimatlöftena genomförs. Ett av klimatlöftena är ”Vi klimatväxlar tjänsteresor”. Avsatta medel för klimatbelastningen (“klimatpotten”) ska användas:
“för att kunna stimulera önskvärda klimatinvesteringar och/eller driftåtgärder internt i organisationen.”
Vänsterpartiet yrkade på att “Antagande av riktlinjer för hantering av synpunkter” skulle remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan kommunstyrelsen fattade beslut. De flesta ledamöter som yttrade sig höll med om synpunkterna men ändå inte. 
Demokrati- och jämställdhetsberedningen var en beredning under kommunfullmäktige och inte kommunstyrelsen – så därför kunde inte ärendet remitteras. Det var dock inget som hindrade, menade bland annat ordförande Augustsson (S), att Demokrati- och jämställdhetsberedningen tog upp frågan på egen hand, beredningen hade ju initiativrätt. När även beredningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) höll med ordförande Augustsson så drog Vänsterpartiet tillbaka sitt yrkande om “återremiss”.
Ett enigt KS ansåg att kommunfullmäktige ska anta “Fördjupad översiktsplan Brålanda” och godkänna “Med- och samfinansieringsavtal, framtagande av järnvägsplan och systemhandling, Brålanda station” på nästa sammanträde. Det blev ingen diskussion, endast berömmande ord och några synpunkter. Madelaine Karlsson (S) underströk vilken fördel det skulle bli för Brålanda med en GC-tunnel under järnvägen vid stationsområdet. Det är bara att hålla med, även om kommunalråden Augustsson (S) och Harlitz (M) gärna ville undersöka kostnaderna först…
Det kan väl nämnas att förutom de 9,8 milj kr som detta beslut innebar och de uppskattade framtida kostnaderna för kommunen på ca 75 milj kr (prisnivå 2023–01) för själva tågstationen beräknas kostnaderna för parkering, vägar, busshållplats mm uppgå till ca 20 milj kr. Vi får se om alla partier tycker att Brålanda är värd dessa satsningar. (Just nu är det dock bara de 9,8 milj kr det handlar om.)
Kommunfullmäktige kommer att fatta två historiska Brålandabeslut onsdagen den 23 oktober.
Kommunstyrelsen fattade enhälliga beslut om Vattenpalatset och om att utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. KS-ledamöterna var entusiastiska till medborgarförslaget om att sätta upp skyltar med positiva meddelanden i kommunen.
Det blev emellertid ingen enighet om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion om trygghetsboenden, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Eller ja, på sätt och vis blev det enighet. Det var bara V och MBP som ville bifalla motionen… Alla andra avslog den. Jag vet dock inte riktigt hur Sverigedemokraterna ställde sig. De var positiva till biståndsbedömda trygghetsboenden sa Anders Strand, men ville inte rösta för det. Det är alltså möjligt att SD avstod från att rösta.
Anledningen till avslaget var tydligen ordet “biståndsbedömd”… Så sa i varje fall Lena Eckerbom Wendel (M). Ingen förklarade mer än så. Vilket åtminstone socialdemokrater och kristdemokrater borde ha gjort, eftersom, som Göran Svensson påpekade – förslaget från början kom från socialminister Lena Hallengren (S) och senare stötts av Ebba Busch (KD). Socialtjänstlagen ger alltså kommunerna möjligheten att införa boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. (Socialtjänstlagen 5 kap 5 § 3 st.)
Diskussionen kommer med all säkerhet att fortsätta i kommunfullmäktige.
Historiska beslut i KS
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. I KS sitter samtliga gruppledare för partierna och framför det som partimedlemmarna har tyckt på interna möten. Tror jag i varje fall. Det som anförs i KS av partierna blir i 99 fall av 100 också utgångspunkt för de ställningstaganden som partierna gör i kommunfullmäktige. Med andra ord är kommunstyrelsens sammanträden viktiga.
Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:
Många ärenden har vuxit fram steg för steg. De har behandlats och begrundats i olika nämnder – och det är inte alltid lätt att greppa alla ärenden utan att känna till vad som varit tidigare. Det är 26 ärenden och 644 sidor att studera.
Det är emellertid inte särskilt många ärenden som är politiskt kontroversiella denna gång. Jag ser bara ett ärende där den borgerliga oppositionen hade en annorlunda uppfattning i kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) än de styrande partierna. (Vänsterpartiet hade haft fler oenigheter om partiet hade haft någon ordinarie ledamot…) Alla ärenden som ska tas upp i kommunstyrelsen (KS) behandlas nämligen i KSAU först. Det är 5 ledamöter i KSAU och representanterna för M (2 st) och SD (1 st) avslog ett förslag från förvaltningen, som de 2 ledamöterna från de styrande partierna, S+C, biföll. Det gällde ärende 8, “Regler för klimatväxling”.
Klimatväxling
Klimatväxling innebär att en intern kostnad läggs på resor med växthusgasutsläpp som sedan samlas på ett konto som kan användas för miljö- och klimatåtgärder. Den här åtgärden ingår i de klimatlöften som kommunfullmäktige har antagit för 2024-2026. Och så föreslog förvaltningen följande avgift för klimatväxling:
- “Resor med privat bil i tjänsten med fossila drivmedel, (20%) på milersättningen.”
- “Alla tjänsteresor med flyg, (20 %) på biljettpriset.”
Det framgår inte varför M+SD avslog förslaget. Kanske är det för att förvaltningen i underlaget kom med en liten brasklapp:
“En konsekvens som uppmärksammats under beredning av ärendet är att införande av klimatväxling i kommunen kommer medföra en kostnadsförändring som i detta fall kan påverka möjligheten att delta i vissa internationella satsningar på grund av att den ekonomiska förutsättningen förändras.”
Vi får se imorgon hur Henrik Harlitz (M) och Anders Strand (SD) motiverar avslaget. Jag tror att det får vara en mycket bra motivering. I KS har M+L+SD 6 röster mot de styrandes, S+C+KD+MP, 7 röster. Medborgarpartiet respektive Vänsterpartiet har vardera en röst. V och MBP avgör alltså omröstningen, och det blir också avgörande för det kommande beslutet i kommunfullmäktige.
Brålanda
Två ärenden rör Brålanda. Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Det är ärendena 12 och 13 – “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Båda ärendena ska slutligt beslutas av fullmäktige den 23 oktober.)
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser i mina ögon mycket bra ut. Det finns nog inget som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom skulle leden skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns med i planen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar.
Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).
Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:
“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till ett tågstopp.”
Det har gått segt med “tågstoppet” sedan dess, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.) Imorgon onsdag ska KS föreslå fullmäktige att avsätta 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024. Det är kommunens andel av kostnaderna – i det här läget… När det är dags att bygga stationen uppgår den uppskattade totalkostnaden till 108,6 miljoner kronor, i 2023 års prisnivå. Kommunen ska stå för 70% av dessa kostnader.
En stor oro är emellertid att hela projektet blir försenat. Trafikverket måste bli klar med järnvägsplan och systemhandling innan projektet kan fortsätta. TTELA skriver (se TTELA “Ny beräknad avgångstid: oklar”):
“Den preliminära bedömningen är att de (=Trafikverket; min anm) kommer bli färdiga först 2027. Det skulle minska sannolikheten för att man blir klar till 2028.”
Delårsrapport
Kommunens delårsrapport är intressant. Det innehåller dock som vanligt en målavstämning som, måste jag erkänna, ofta är mindre intressant. Jag är tveksam till mål- och resultatstyrningen rent generellt. Jag vet inte vad alla dessa gröna, gula och röda ploppar egentligen säger om verksamheterna i kommunens olika förvaltningar. Prognosen är för övrigt att kommunen även i år får fem gröna ploppar, dvs uppnår alla inriktningsmål:
- “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
- “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
- “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag”
- “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv”
De gröna plopparna glädjer nog alla vänersborgare… Men mer intressant är antagligen att kommunens prognostiserade resultat för i år uppgår till 24 milj kr. I budgetbeslutet i juni 2023 var det tänkt att resultatet skulle bli 1 milj kr. År 2024 var nämligen året då lågkonjunkturen skulle vara som allra “lägst”. Men det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än planerat. Resultatet har faktiskt alltid en tendens att bli större än beräknat i Vänersborgs kommun. Och, det innebär faktiskt att förskola och skola skulle kunna ha tilldelats ytterligare 23 milj kr. Så tänker dock bara en vänsterpartist…
Vattenpalatset
Bolagsordningen och ägardirektiven för Vattenpalatset Vänerparken AB ska uppdateras. Det ser jag inga konstigheter med. Det uppdaterade förslaget till uppdragsavtal, ärende 15, innehåller emellertid en nyhet.
Vattenpalatset har alltid fått ett förlusttäckningsbidrag. Det har betalats ut så att säga i efterhand när kommunen ser hur stora förlusterna har blivit. Konstruktionen har varit en morot/piska för Vattenpalatset att “effektivisera” och hålla tillbaka kostnaderna. Det har jag faktiskt hört kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säga vid något tillfälle. Nu är det en ändring på gång. Förslaget är att förlusttäckningsbidraget ska tas bort och ersättas av en årlig uppdragsersättning på drygt 11 milj kr (exakt 11.046.000 kr), exklusive lagstadgad mervärdesskatt. Ersättningen ska även kopplas till konsumentprisindex…
Det här ska kommunstyrelsen själv besluta om imorgon. (Det finns ju som bekant ett flertal ärenden där kommunstyrelsen själv fattar besluten och där frågorna inte förs vidare till kommunfullmäktige.)
Kommunalägt energibolag
Anders Strand (SD) har skrivit en motion där han och Sverigedemokraterna yrkar på att kommunen utreder möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Strand skriver:
“Genom ett energibolag kan vi själva hålla i taktpinnen för utbyggnaden och laddinfrastruktur och sälja elen vilket vi inte får göra inom ramen för ordinarie kommunal verksamhet. … Vi får en möjlighet att utveckla energilager, fjärrvärme och få en större rådighet över kostnader och möjligheter till utveckling av egen energiproduktion.”
Tjänstepersonerna liksom KSAU är positiva till motionen. Det innebär att beslutsförslaget i KS är att bifalla motionens yrkande. Det motiveras bland annat med:
“Regelverket kring energiförsäljning är komplicerat då det finns vissa undantag att förhålla sig till samt att det är olika regelverk för de olika energislagen. Utifrån påverkande beslutade prioriteringar i Strategin för ett fossilfritt 2030, Miljöstrategi 2030 och Strategi för laddinfrastruktur samt aktuell lagstiftning bedöms en utredning kunna tydliggöra behov och möjligheter.”
Trygghetsboende
Vänsterpartiets och Medborgarpartiets motion, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”, har inte samma tur som SD:s motion.
Motionärerna Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) yrkade följande:
- “kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder utreder hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg”
- “utredningen ska även innehålla vilka sociala, ekonomiska och hållbara värden införande av trygghetsboende skulle ha ur ett folkhälsoperspektiv, samt hur det skulle möta den demografiska utvecklingens behov i kommunen.”
I socialnämnden avslogs motionen av en majoritet och i KSAU var alla fem ledamöter eniga om avslag:
”Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg.”
Men samtidigt beslutade socialnämnden liksom KSAU att lägga till ytterligare en beslutspunkt utöver avslaget. Detta beslutsförslag finns också på kommunstyrelsens bord imorgon:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är inte helt lätt att se skillnaden mellan motionens yrkanden och det beslutsförslag som läggs fram i KS… Som jag ser det finns det ingen innehållsmässig skillnad. Den andra att-satsen i beslutsförslaget ingår i motionens yrkanden.
När motionen behandlades i socialnämnden reserverade sig Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) mot beslutet. De skrev bland annat:
”Vi vänder oss mot det märkliga beslutet att föreslå att avslå motionen (punkt 1) samtidigt som nämnden (punkt 2) föreslår att göra just det som är motionens intention. Det vill säga att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder (och självklart övriga relevanta aktörer såsom bostadsbolag) utreder hur trygghetsboende kan införas och utvecklas, där biståndsbedömt trygghetsboende då är en del av detta.”
Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att ladda ner motionen ”Att få leva tills man dör” här och Hildingssons och Svenssons reservation här.
Hantering av synpunkter
KS ska behandla fler ärenden. De flesta är av rutinkaraktär. Jag vill dock till sist nämna att KS lite överraskande ska anta “Riktlinjer för hantering av synpunkter”.
Det är lätt att hålla med om syftet:
“Synpunktshantering är ett av flera verktyg för att följa upp hur den enskilde upplever kommunens service och tjänster. Genom att systematisera kommunens hantering av synpunkter kan den enskildes upplevelser och erfarenheter skapa underlag som leder till bättre beslut rörande utveckling och effektivisering av kommunens verksamheter.”
Kommunen ska ta alla synpunkter på allvar. Så står det i riktlinjerna, men “interna frågor” och “inlagor i pågående ärenden i samband med myndighetsutövning” räknas inte som synpunkter. Jag vet inte vem som ska avgöra vad som är synpunkter och inte. Men det ska dock inte skymma det faktum att det är ett bra förslag att alla synpunkter, även anonyma, dokumenteras, sammanställs, analyseras, utvärderas och redovisas. Det liggande förslaget borde emellertid remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan beslut fattas. Sådana här frågor är nämligen en del av beredningens uppdrag och ansvarsområde.
Det är ingen utbildning för ledamöterna imorgon. Det innebär, tror jag, att sammanträdet inte blir så långt. Vi får se.
PS. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet – ”Rapport från KS (9/10)”.
KF-beslut mot bättre vetande (4)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (3)”.
Mats Andersson (C) och Kenneth Borgmalm (S) ansåg att kommunfullmäktige skulle fatta beslut trots att underlaget var undermåligt och felaktigt. Det var inte bara att Trollhättan Energi ägde stolparna i Floget som Vänersborgs kommun hade tänkt ta bort. Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi slog också fast i intervjun med TTELA (se TTELA “Gatubelysning skulle plockas ned – men tillhör inte Vänersborgs kommun”):
“Jag har ingen information om att de ska vara dåliga. Stolparna ses över och besiktas hela tiden. Vi har gjort byten kring Floget under åren och har inga planer på en extra insats.”
Med andra ord. Samhällsbyggnadsförvaltningens påstående att trästolparna hade uppnått sin livslängd och att en nedmontering inte längre kunde vänta var felaktigt. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (3)”.) Påståendet stämde inte på trästolparna i Floget. Stämde påståendet på de trästolpar i andra delar av kommunen som Vänersborgs kommun också ville montera ned? Hur skulle fullmäktiges ledamöter kunna veta? Ingen visste, men det gjorde tydligen inget – S+C+KD+MP+SD+MBP tyckte att man kunde fatta beslut ändå… Vilket också innebar att 3 milj kr skickades med till nedmontering av stolpar – som inga ledamöter visste hur många de var…
Ett tredje politiskt tungt namn i den styrande koalitionen begärde ordet, nästan 20 minuter in i ärendet. Det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S), tillika ersättare i kommunstyrelsen.
“Trafikverket är som flera har påpekat här inte intresserade av att ha belysningen kvar på sina vägar.”
Jonasson fortsatte med att prata om likabehandlingsprincipen mellan tätort och landsbygd.
“Ska vi släcka ner landsbygden?”
Undrade Jonasson. Och tyckte att vi skulle ställa upp för våra kommuninvånare. Jag förstod inte riktigt, hela ärendet gick ju ut på att det skulle släckas ner på landsbygden. Kommunen ville ju spara pengar. I underlaget till beslutet stod det (se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”):
“…nedmontering av 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar … samt att uppdatera … 42 belysningspunkter…”
Jag ser att i vissa grupper på Facebook så tar några centerpartister detta som en stor politisk seger – “bara” 68 belysningspunkter på landsbygden ska försvinna. (Siffran blev lägre när Trollhättan Energi kom in i bilden.)
Seger? Möjligtvis en Pyrrhusseger då… Det var för övrigt ingen i fullmäktige som krävde att ännu fler lyktstolpar skulle monteras ned. Kanske var det något av de styrande partierna…? KD? MP? S…?
Och på tal om nedmontering av belysning och stolpar på landsbygden. I Brålanda finns det fyra kommunalt ägda trästolpar som samhällsbyggnadsförvaltningen vill montera ned. De fanns inte med i underlaget till fullmäktige och det beror på att stolparna inte står längs några vägar. De fyra trästolparna belyser grusplanen i Centrumparken – och den isbana som spolas upp där så fort det blir några dagars minusgrader på vintern. Det är Räddningstjänsten i Brålanda som spolar, och det har blivit en årlig tradition. Det gör stationsbefäl Hans Andersson och Räddningstjänsten helt gratis. Deltidsbrandmännen ställer upp på sin fritid och utan ersättning. (Se TTELA “Räddningstjänsten förvandlar grusplanen till isbana”.)
Stationsbefäl Andersson sa till TTELA 2022:
“Vi gör det för bygden. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag åker förbi på kvällarna och det är fullt med folk som åker skridskor och grillar korv.”
Hans Andersson och Räddningstjänsten tänker fortsätta spola upp is i Centrumparken, men om trästolparna monteras ner och belysningen tas bort blir det slut på skridskoåkningen. Det blir alldeles för mörkt. Brålandabor protesterar, och vem vet, kanske jämför de med arenan och lamporna där…
Det var en liten utvikning med tanke på nedsläckning av landsbygden och likabehandling, som både Jonasson (S) och Mats Andersson (C) pratade om i fullmäktige…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Jonasson fortsatte sitt anförande:
“Ja, det har framkommit att Trollhättans Energi äger dom stolpar som finns utefter Floget. Det stämmer, jag fick också det här mailet under gårdagen.”
Jonasson medgav alltså att hon, och förvaltningen, hade fått mailet från Trollhättan Energi dagen innan fullmäktiges sammanträde. Som jag har skrivit tidigare, men som tål att upprepas, så höll hon inne med denna information. Jonasson skickade inte mailet vidare till 2:e vice ordförande i nämnden, Tor Wendel (M), eller kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M). Jonasson dolde alltså medvetet viktig information för oppositionen.
Det är mycket anmärkningsvärt och visar på en slags politisering av tillgången till information och fakta. Detta hör definitivt inte hemma i kommunpolitiken anser jag. Kunskap är som bekant makt. En ordförande i en nämnd ska inte undanhålla relevant information för de andra ledamöterna i nämnden. Alla politiker ska ha tillgång till samma information och fakta. (Även förvaltningen borde naturligtvis ha skickat informationen vidare, åtminstone till Tor Wendel men faktiskt till alla ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden.)
Och så fortsätter Jonasson sitt anförande och gör en kullerbytta, naturligtvis för att komma ifrån det obehagliga faktum att hela underlaget var undermåligt och felaktigt. (Som ordförande i samhällsbyggnadsnämnden torde Jonasson tillsammans med förvaltningschef Andreas Knutsson vara ytterst ansvariga för underlagen från samhällsbyggnadsförvaltningen.)
Jonasson (S) fortsatte från talarstolen:
“Det är så att dom (Trollhättan Energi; min anm) äger stolparna eftersom dom levererar elström till fastigheterna i det här området, men vi, kommunen, vi har ju dom här belysningspunkterna, själva lamphållaren och ledningen till det här. Det hänger alltså i dom här stolparna som Trollhättans Energi äger. Det betyder ju det att vi självklart inte kan ta ner deras stolpar. Däremot skulle vi kunna ta ner belysningspunkten. Det är om belysningspunkter vi pratar.”
Kunskapen om att det är Trollhättan Energi som äger stolparna i Floget var inte känt förrän nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi skrev mailet. Det har jag skrivit om tidigare. Det försökte Jonasson att “prata bort”. Istället menade hon att det handlade om “belysningspunkterna”, lamphållare och ledningar.
Om det inte handlade om stolparna utan bara belysningspunkter, så blev det ännu mer fel i underlaget. Och inte bara det, Mats Anderssons förslag till beslut i fullmäktige, som Jonasson yrkade bifall till, skulle också vara fel:
“Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till att trafiksäkra belysningsstolpar.”
Diskussionen, och underlaget, handlade huvudsakligen om stolpar och trafiksäkerhet. Men om det verkligen var fallet, att fullmäktige bara talade belysningspunkter, så skulle naturligtvis så många belysningspunkter som möjligt vara kvar. Nu visade Jonasson, och de styrande partierna, att det inte alls handlade om trafiksäkerhet eller likabehandlingsprincip eller – att det ska vara tänt på landsbygden. Det handlade om att nedmontera belysningspunkter för att kommunen ska spara pengar…
Och då skulle man kunna ställa sig frågan varför inte samhällsbyggnadsnämnden tog reda på om kommuninvånarna på landsbygden, i t ex vägföreningar eller byalag, ville vara med och bekosta belysningspunkterna. Det skulle ju kunna bli ganska billigt t ex i Floget. Det är ju i stort sett bara elen som ska betalas… Det som skulle kosta, och som SBN ville få extra pengar för, menade tydligen Jonasson, är ju att kommunen ska upp i stolparna och montera ner belysningen och ledningarna. Det skulle inte behövas…
Ann-Marie Jonasson (S) avslutade sitt anförande med en liten “bomb”. Hon meddelade att Grästorp Energi också ägde trästolpar i Vänersborg kommun…
Oops. Ännu fler felaktigheter i underlaget till fullmäktige. Och kommunstyrelsen. Och samhällsbyggnadsnämnden. Det fanns alltså ännu fler trästolpar som inte Vänersborgs kommun ägde…
Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (5)”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”KF-beslut mot bättre vetande (1)” – 13 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (2)” – 19 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (3)” – 22 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (4)” – 23 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (5)” – 25 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (6)” – 27 september 2024
- ”KF-beslut mot bättre vetande (7)” – 30 september 2024
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer