Arkiv
Imorgon onsdag – KS
Det är som vanligt ett digert underlag som ledamöterna i kommunstyrelsen (KS) förväntas läsa inför morgondagens sammanträde. Det utskickade underlaget består av 1.033 sidor. Dagordningen innehåller 24 ärenden, men bara fyra informationspunkter om vi undantar informationen från de tre kommunalråden och kommundirektören.
De fyra informationspunkterna handlar om “Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete och sjukfrånvaro inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden”, “Kommunens delårsrapport augusti 2025”, 
“Granskning av detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet” och en nyinsatt föredragning (idag på förmiddagen) om “Tjänsteskrivelse avseende överförmyndarnämndens beslut 2025-08-18”. Den sista punkten har också föranlett ett nytt beslutsärende på dagordningen. Dagordningen har faktiskt utökats med ytterligare ett ärende, Orust kommun vill bli medlem i Räddningstjänsten Fyrbodal.
På papperet ser det ut att vara “enkla” och okontroversiella ärenden, men i ”bakgrunden” på flera ärenden finns det en del frågetecken och också en del överraskande och intressant information.
Delårsrapport
Kommunens delårsrapport rapporterar för ovanlighetens skull måluppfyllelsen med röda och gröna rutor, och inte ploppar. Så här ser det ut i augusti för kommunens 5 inriktningsmål:
Det inriktningsmål som går att mäta med exakthet är rött. (Varför det är rött kan man läsa i ett blogginlägg om barn- och utbildningsnämnden – se här.)
Trots att det verkar som om skatteintäkterna och de generella statsbidragen tillsammans ska ge ett budgetunderskott vid årets slut på -16 mnkr, så är prognosen för kommunen ett överskott på +49 mnkr. Det är +18 mnkr bättre än budget.
BRÅ
KS ska vidare besluta att avsätta 2.240 tkr för brottsförebyggande arbete. Det handlar om 3 nya tjänster. Två av tjänsterna är riktade till stärkt föräldrastöd genom att skapa träffpunkter för föräldrar på fler ställen inom Vänersborgs kommun.
Tärnanskolan
Tärnanskolan har omfattande fuktproblem. Arbetet för att åtgärda detta innefattar bland annat byte av golvbeläggning. KS ska besluta om att omfördela 4,2 mnkr i investeringsbudget 2025, från investeringsprojekt ”Boende för personer med sammansatta behov”, till Tärnanskolan. Vad det innebär för boendet för personer med sammansatta behov framgår inte. KS ska även besluta om att tillskjuta ytterligare 11,5 mnkr nästa år (2026). Förhoppningsvis kommer den bristfälliga inomhusmiljön sedan att vara åtgärdad.
I handlingarna står det att den totala investeringen beräknas ge en ökad hyreskostnad om 1.155 tkr per år. Ska barn- och utbildningsnämnden verkligen betala när det handlar om bristande underhåll..? Förutsätts det inte att det ingår underhåll i den hyra man betalar år efter år, sedan över 30 år tillbaka…
Forum Vänersborg
Ärende 8 handlar om Forum Vänersborg. Alla partier är vad jag förstår överens om att Forum utför ett bra och värdefullt arbete – för Vänersborgs stads centrum vill säga.
Vänsterpartiet ställde flera frågor, och framförde även en viss kritik, om Forum Vänersborg senast ärendet behandlades i KS. Och det var faktiskt så sent som i januari i år. (Se “KS (2): Forum Vänersborg”.) Då utlovade ordförande Augustsson (S) att Forum Vänersborg skulle bjudas in till kommunstyrelsen för att informera om sin verksamhet. Det har inte skett. KS får inte heller någon information om ärendet imorgon…
I januari godkände KS ett nytt avtal mellan kommunen och Forum Vänersborg. Nu är det faktiskt dags för ytterligare ett nytt. Det har skett vissa förändringar i skrivningarna. Nu står det t ex att Forum Vänersborg ska:
“i samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentliga aktörer, verka för ett levande och attraktivt centrum”
Tidigare stod det “stadskärna”, men det har strukits. Anledningen är antagligen att Vänersborgs stad har fått ett centrum till – vid Willys. Det är dock uppenbart att “centrum” inte inkluderar Brålanda eller Vargön. I samma avsnitt står det för övrigt:
“…bidrar Forum till att göra Vänersborg mer attraktivt…”
Det står inte Vänersborgs kommun…
Det har via brev till kommunen kommit kritik från Vargön för att Forum Vänersborg enbart fokuserar på Vänersborgs stad. Hårdast blåser emellertid de kritiska vindarna från norr. Brålanda företagarförening har i stort sett ingen samverkan längre med Forum Vänersborg. Företagarföreningen har inte ens deltagit i någon diskussion om det nya avtalet. Lions Brålanda har gått ur Forum och föreningen “Jul i Brålanda” kommer enligt uppgift inte att förnya sitt medlemskap. Företagen och föreningar utanför Vänersborgs stad är missnöjda.
Forum Vänersborg ska enligt beslutsförslaget imorgon från och med 2026 tillföras en årlig ersättning på 923.000 kr exklusive moms med årlig uppräkning efter fastställd KPI. Det torde vara mycket ovanligt att föreningar får momspengar från kommunen. Summan inklusive moms blir 1.153.750 kr. Pengarna kommer även från skattebetalare i Brålanda och Vargön…
I det tidigare, nu gällande avtalet, står det att en lista med prioriterade aktiviteter inför kommande år ska ska upprättas och att:
“Forum Vänersborg ska, i samband med ovan nämnda aktivitetsplaner/handlingsplaner, tillsammans med Vänersborgs kommun årligen ta fram en kommunikationsplan.”
Det står mycket om transparens och redovisningar. Kommunstyrelsen har emellertid inte fått några planer eller redovisningar. Transparensen är med andra ord lika ogenomskinlig som förut och avtalets skrivningar om planerna har inte följts. I varje fall har inte KS fått ta del av några planer.
I förslaget till nytt avtal blir faktiskt skrivningarna luddigare. Forums uppdrag beskrivs nu mestadels med värdeord som t ex verka för, främja, stärka och harmonisera.
Det står vidare att:
“Samarbetet ska följas upp två gånger per år med kommunstyrelsens presidium.”
Det handlar tydligen inte ens på papperet om KS i fortsättningen. Och istället för formuleringar kring aktivitets- och kommunikationsplaner står det:
“Vid uppföljningsmöte i april-maj ska Forum Vänersborg tillhandahålla ekonomisk redovisning och redovisning av vidtagna aktiviteter. Vid uppföljningsmöte i oktober-november ska dialog ske kring förutsättningar för Forums verksamhet, budget och prioriterade aktiviteter för kommande år.“
Jag tror att om en slumpmässigt utvald kommuninvånare hade läst förslaget till avtal så skulle denne ha sammanfattat avtalet med något i stil med:
“här får ni drygt en miljon, gör vad ni vill med pengarna, bara det har med Vänersborgs centrum att göra…”
Majoriteten i kommunfullmäktige tyckte inte att Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om marknadsföring och sponsring mm var något att ha. (Se t ex “En gång till om sponsring”.) I stället har kommunen upprättat andra dokument. Jag undrar var i dessa nya policies, riktlinjer och anvisningar bidraget till Forum Vänersborg regleras…?
Det vore kanske något för revisorerna att titta på… Kanske skulle de samtidigt passa på att titta på varför denna tjänst inte upphandlas…
Valdistrikt och Slommehagen
Valdistriktindelningen inför valet nästa år ska ändras. Förslaget innebär att Frändefors Södra tas bort genom en sammanslagning med angränsande distrikt, samtidigt som ett nytt valdistrikt, Holmängen, inrättas i Vänersborgs tätort. Dessutom föreslås gränsändringar för befintliga valdistrikt i syfte att jämna ut antalet röstberättigade, så att inget distrikt har över 2.000 röstberättigade inom överskådlig tid. De föreslagna gränsändringarna medför även att vissa valdistriktsnamn ändras.
Det gäller att invånare i de berörda områdena noterar förändringarna så att de går till rätt vallokal i september.
Men jag har lärt mig något nytt. Det finns en enklav i Melleruds kommun som tillhör Vänersborgs kommun. (Se bild, lila linje är kommungränsen.) Det finns alltså en “ö” i Melleruds kommun som tillhör Vänersborg. Det är fastigheterna Slommehagen 1:28 och 1:10 som ligger i Mellerud men som tillhör Vänersborg! Jag undrar om det finns vägskyltar som talar om att man har kommit till Vänersborg strax innan man passerar fastigheterna?
Jag hoppas någon kan berätta historien bakom denna enklav.
Markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning
Kommunstyrelsen ska fatta beslut om en revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter. Ärendet ska till kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet.
Det är ett viktigt och samtidigt mycket komplicerat dokument. Underlaget till sammanträdet skickades ut på torsdag eftermiddag och imorgon är det dags för beslut. Det är inte enkelt att ha ett ställningstagande klart på så kort tid.
I underlaget i ärendet står det mest om vad som har ändrats men inte vad revideringarna innebär för enskilda fastighetsägare. Det hänvisas i och för sig till SKR:s rekommendationer och Boverkets nya vägledning, och det låter ju betryggande. Men KS får inte någon fördjupad information i ärendet och det saknar jag.
Revideringarna innebär, vad jag förstår, att det i flera delar sker en skärpning av kommunens kontroll över markhanteringen. Jag är, vis av erfarenheter i några kommunala fastighetsärenden genom åren, tveksam till att kommunens benägenhet och ovana att sätta käppar i hjulen för kreativa entreprenörer ska få ökat spelrum…
Det är en alltför viktig och komplicerad fråga att ta ställning till på så kort tid – och utan föredragning. KS skulle helt enkelt behöva mer tid och information för att sätta sig in i ärendet. Tycker jag.
Holmens gamla kontorsbyggnad
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till ändring av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Den huvudsakliga ändringen består i att rivningsförbudet för Holmens gamla kontorsbyggnad tas bort.
Byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, det vet alla i Vargön. Men kommunen har genom åren grovt misskött byggnaden. Kontorsbyggnaden har förfallit och i maj 2020 härjades den dessutom av en brand. (Se “Branden på Holmen”.) Kommunen har inte lyckats hitta någon köpare till fastigheten som vill ha kontorshuset kvar. Å andra sidan är det inte helt lätt att sälja fastigheten när den inte ligger ute till försäljning…
Morgondagens beslut till yttrande innebär dock inte att KS vill att kontoret ska rivas. I ändringen av detaljplanen står det:
“Planförslaget innebär att rivningsförbudet på kontorsbyggnaden tas bort, men det innebär inte per automatik att byggnaden kommer rivas. Däremot får kontorsbyggnaden ett försvagat skydd, vilket avviker mot översiktsplanens intentioner.”
Detta ska KS hålla med om.
Kommunstyrelsen ser positivt på att bevara själva portalen, “Vargporten”, och hitta en långsiktig placering för den. Den skulle kunna placeras i Vargöns centrum eller markera entrén till själva industriområdet. KS anser att frågan kan lösas i samband med framtagandet av detaljplanen.
De flesta som vill skydda och restaurera byggnaden har vad jag förstår “gett upp”. De verkar nöja sig med att Vargporten blir kvar.
Det står också i detaljplanen:
“Kontorsbyggnaden och porten är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som delvis är grunden till framväxten av Vargöns samhälle.”
Det finns en sak till som är kvar… Ni har väl sett YouTube-filmen om Holmens skyddsrum? (Om inte, klicka här.) Måste man inte ha tillstånd av “Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” för att ta bort skyddrum?
Föroreningar på Torpa
Ja, det finns inget ärende på dagordningen som har denna rubrik. Ärendet heter “Granskning av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. Detaljplanen har varit ute på samråd, synpunkterna har sammanställts och nu är det dags för en så kallad granskning.
Vänsterpartiet har inga synpunkter på detaljplanen, den ser helt ok ut. Eller ska man kanske säga, den ser bra ut? Men den kommer att kunna innebära stora kostnader om kommunen eller någon annan sätter spaden i jorden. Marken är nämligen full av föroreningar…
Några citat från detaljplanen:
- “Källan till föroreningarna är troligen fyllnadsmassorna som genom åren har tillförts de berörda fastigheterna.”
- “I vissa delar av planområdet finns det en problematik med fosfor och koppar. … ämnet PCP.”
- “Troligtvis kan det finnas ferrokalk på fastigheten Frigg 1.”
- “Markundersökningen påvisar att det förekommer något förhöjda halter av markföroreningar i alla fastigheter.”
- “Krom har uppmätts över MKM och krom 6+ över KM i en provpunkt.”
- “Angående PFAS finns det i dricksvattnet i samtliga uttagna prover.”
Det finns mycket föroreningar från Ferrolegeringar i Trollhättan och Vargön Alloys i kommunens markområden…
Det var en del av morgondagens dagordning för kommunstyrelsen.
Anm. Du kan läsa om vad som hände på KS-sammanträdet här – ”Rapport från KS (8/10)”.
BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?
Det är och har varit mycket Brålanda och Sörbygårdens vara eller inte vara den senaste veckan. (Se “Rädda Sörbygården!”.) Men imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) och det är också värt att notera…
Det är en ganska fullspäckad dagordning och i kallelsen flaggar man för att mötet ska ta hela dagen. Dagordningen har följande utseende:
Barn- och utbildningsnämnden börjar med ett medborgarförslag om att införa inrymningsövningar i skolorna. Det är, tyvärr, en mycket angelägen åtgärd och därmed ett viktigt förslag. 
Statsmakterna har emellertid redan tänkt i samma banor. Förvaltningen skriver i underlaget:
“Från och med 1 juli 2025 gäller ett nytt kapitel i skollagen om skolornas brottsförebyggande arbete som i delar berör arbetet gällande hot och våld. Den nya lagstiftningen berör beredskapsplaner och det löpande säkerhetsarbetet.”
Det görs mycket i skolorna just nu kring dessa frågor och därför kommer nämnden att besluta att medborgarförslaget ska anses färdigbehandlat.
Det är återigen dags för lokalinformation. Det får nämnden regelbundet. Det finns inget underlag utskickat i ärendet utan all information ges på sammanträdet. Det gäller även nästa ärende, “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation”. All information lämnas på mötet – och inget i det utskickade underlaget.
Och faktiskt, även i ärende 4, “Verksamhetsplan 2026-2028: information om Mål- och resursplan 2026-2028”, lämnas informationen på sammanträdet. Ärendet är ett led i kommunens budgetarbete. BUN ska, utifrån den budget som kommunfullmäktige antog i juni, ta fram en verksamhetsplan för 2026 med förväntade resultat att uppnå. Det ska bli en workshop i detta ämne. Beslut fattas senare i höst.
Delårsrapport
Självklart ska nämnden på sitt septembermöte behandla ytterligare en delårsrapport. Och som vanligt redovisas BUN:s “förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”. Nämndens bidrag till inriktningsmålen beräknas bli följande när innevarande år är slut:
Jag ska inte kommentera alla förväntade resultat utan bara några av de resultat som har med förskolans och skolans statliga uppdrag att göra.
BUN:s ambitionsnivå är att öka andelen barn som är inskrivna i förskolan till 91,0%. Det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Andelen elever i årskurs 1 som når kriterierna för bedömning av “godtagbara kunskaper i läsförståelse” uppgick efter vårterminen till 88,7%. Det var betydligt högre än nämndens ambitionsnivå på 83,0%. De här två resultaten är viktiga för barnens och elevernas fortsatta lärande.
Andelen elever i årskurs 5 och 8 som är nöjda med sin skola är glädjande nog högre än vad BUN hade förväntat sig. 79,5% av eleverna i åk 5 och 67,1% i åk 8 är nöjda. Det är också betydligt bättre resultat än i riket som helhet.
På frågan ”Tycker du att du får den hjälp du behöver från skolan för att klara skolarbetet?” svarar 71,7% av eleverna i årskurs 8 ”helt och hållet” eller ”till stor del”. Det är högre än nämndens ambitionsnivå och bättre än riket. Eleverna i årskurs 5 var som väntat mer positiva, 81,0%, men inte lika positiva som BUN hade hoppats på, 86,5%. I riket var denna siffra 79,6%. Trivseln i Vänersborgs skolor är hög, vilket naturligtvis är en förutsättning för lärande och bättre studieresultat.
Av eleverna i åk 9, som lämnade den kommunala grundskolan i våras, var 84,8% efter genomförd lovskola behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Nämndens förhoppning (ambitionsnivå) på 85,6% uppnåddes därmed inte. Men resultaten var dock ändå positiva. Behörigheten, sett till betygen i åk 6 jämfört med åk 9, ökade med ungefär 19 procentenheter under högstadietiden. Det är ett fantastiskt resultat. Skillnaden mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) är liten, samtidigt som:
“elevgruppen med annat modersmål inte i lika hög utsträckning är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.”
Det är en utmaning för skolorna – och politikerna. (Jag måste nog fråga varför skillnaderna mellan flickor och pojkar minskar. Är det som i övriga Sverige? Se Skolverket “Oroande trend i skolan: Flickors skolresultat sjunker”.) Det finns fler utmaningar…
Meritvärdet för de elever som lämnade åk 9 i våras var 210 poäng. Det är lägre än vad nämnden hoppats på (ambitionsnivån). Enligt det så kallade “modellberäknade värdet”, dvs elevernas resultat vägs mot bland annat föräldrars utbildningsnivå, födelseland, kön och socioekonomiska faktorer, borde Vänersborg ligga på 221.
Andelen elever i åk 9 som uppnått minst betyget E i alla ämnen uppgick till 69,0%. Det var lägre än BUN:s ambitionsnivå på 71,0%. Här kommenterar förvaltningen:
“Stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet vilket innebär minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ytterligare ämnen (valfria).”
Satsningen på gymnasiebehörigheten tycks alltså gå ut över de andra ämnena. Det är lätt att förstå, och försvara, att skolorna gör den här prioriteringen, men det bäddar samtidigt för svårigheter att få examen på gymnasiet.
De två senaste “måtten” visar tydligt att Vänersborgs kommun inte kan slå sig för bröstet och hävda att kommunen har fullgoda resultat… Som flera företrädare för de styrande partierna har en tendens att göra…
Närvaron i förskola och skola är viktig. Det är en förutsättning för lärande. I åk F-6 har 3,2% av eleverna en frånvaro på mer än 25%. I åk 7-9 är motsvarande siffra 15,1%. Skolnärvaron är en utmaning.
Det är viktigt att komma ihåg att de ambitionsnivåer som nämnden har satt upp som mål egentligen inte är annat än förhoppningar. De höga eller högre mål som sätts upp av nämnden har oftast inget som helst att göra med t ex förstärkta ekonomiska resurser, ökad personaltäthet, fler speciallärare eller minskade klasstorlekar att göra. Men det är också lika viktigt att komma ihåg att all personal inom förskola och skola gör allt för att eleverna ska lyckas och att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det tycks som om barn- och utbildningsnämndens kostnader ökar på varje område. Antalet heltidsplaceringar i förskolan ökar, ökat personalbehov i förskolan, fler elever i anpassad grundskola och i fritidshem, högre lokalkostnader, ökade kostnader för köp av måltider och prisökningar på varor och tjänster på grund av inflationen. Trots detta är prognosen för budgetåret 2025 ett nollresultat.
Delårsrapporten avslutas för förskolans och den pedagogiska omsorgens 1-5 år del med:
“Kostnaderna för barn med särskilda stödbehov är fortsatt höga och innebär en fortsatt utmaning.”
Och för förskoleklass, grundskola åk 1-9, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år:
“Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt när det gäller psykosociala och språkliga behov, vilket fortsatt är en betydande utmaning.”
Avslutningen av detta avsnitt blir dock en positiv nyhet:
“Under perioden januari-juli 2025 var den totala sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningen 7,2%. Motsvarande siffra för 2024 var 7,9%.”
Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) var högre än föregående år medan långtidssjukfrånvaron (dag 15 och framåt) var lägre.
Avgiftsfri allmän förskola
I budgetbeslutet i juni bestämde kommunfullmäktige på BUN:s förslag att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.
Det ska nämnden fatta beslut om imorgon.
Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande partierna, liksom BUN, räknar då med att medel ska frigöras i grundskolan. Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Om det t ex blir en elev mindre i 5 olika klasser på Tärnan och samma minskning på Dalboskolan, summa 10 elever, så sparar nämnden i stort sett ingenting. Nämnden skrev också, vilket återges i de styrande partiernas budgetförslag:
“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Utökningen av vistelsetiden från 15 till 25 timmar är jättebra, men det ska inte ske på bekostnad av eleverna i grundskolan…
Mariedalskolans idrottshall och diskriminering
Ärende 7, “Svar på remiss av lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan” ger mig oerhört dåliga “vibbar”… Anledningen till ärendet är att:
“Kommunstyrelsen beslutade 2025-04-16 att remittera lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan till barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden.”
Beslutet måste ha fattats på delegation, kommunstyrelsen hade inte ens sammanträde då och ärendet har inte varit uppe i KS överhuvudtaget. Men vissa beslut får tas på delegation, så är det.
Det föreslås att nämnden imorgon ska lämna ett yttrande som säger:
“Förvaltningen bedömer att projektering och genomförande av en ny idrottshall vid Mariedalskolan bör senareläggas för att invänta en tydligare bild av hur förskolorna och grundskolorna i Vänersborgs kommun ska organiseras för att möta ett (prognostiserat) minskat barn- och elevantal utifrån den översyn som nu pågår.”
Jag begriper inte. Det finns egentligen ingen motivering till detta svar. Det skulle i så fall vara:
“Befolkningsprognoserna från våren 2025 visar minskade barn- och elevantal kommande 10 år. … För delområdet centrala Vänersborg ser antalet barn i åldern 6-12 år ut att minska med 3% på 5 års sikt och 8% på 10 års sikt, vilket är cirka 35-100 barn.”
Men Mariedalskolan är en av de största skolorna, om inte den största, i hela kommunen. Mariedalskolan kommer inte att läggas ner. Den är dessutom populär och skolledningen får varje år säga nej till vårdnadshavare som söker plats till sina barn i förskoleklassen. De senaste två åren har dessutom 10-tal elever från Fridaskolan velat börja på Mariedal. Och så länge det finns elever på skolan, så måste det byggas en ny idrottshall. Förvaltningen ger själv motiveringen:
“…den befintliga idrottssalen som är lokaliserad i källarplan med bristande utrymningsvägar innebär att undervisning inte kan bedrivas i idrottssalen för alla elever på Mariedalskolan. Elever i anpassad grundskola kan på grund av bristande utrymningsvägar idag inte ha sin undervisning i idrottssalen. Lokalbrist leder till att alla klasser inte får lektioner i idrottshallen utifrån behov och det faktum att hallytan är för liten innebär att det inte är möjligt med en allsidig undervisning. Få och icke ändamålsenliga omklädningsrum och duschar innebär idag minskad trygghet och bristande integritet för eleverna samt schemaläggningsproblematik för personal. Mariedalskolans elever i årskurs 6 har under läsåret 2024/2025 haft idrott på sportcentrum.”
Behövs det fler skäl för att en ny idrottshall är absolut nödvändig? Ok, förvaltningen ger fler skäl, ett axplock:
“Undervisningen i idrott och hälsa kommer fortsatt inte att kunna genomföras i enlighet med läroplanens krav, då nuvarande idrottshall är för liten och inte anpassad för dagens krav undervisning”
- “Elever i rullstol utestängs från undervisning på lika villkor, vilket kan leda till att kommunen bryter mot diskrimineringslagen och FN:s barnkonvention”
- “Elevernas rätt till fullständig undervisning i idrott och hälsa äventyras långsiktigt, vilket kan påverka deras måluppfyllelse, betyg, motivation och hälsa.”
- “Elever i anpassad grundskola missgynnas och ges ett begränsat idrottsutbud, vilket kan påverka både deras fysiska utveckling och delaktighet i skolan.”
- “Skolan förblir utan en gemensam samlingssal, vilket skapar hinder för större skolgemensamma aktiviteter, avslutningar, kulturevenemang och trygghetsskapande insatser.”
En av de skolgemensamma aktiviteterna är talangtävlingen på Mariedalskolan, M-Factor. Det är:
“årets höjdpunkt på Mariedalskolan.”
Det står på kommunens Facebook-sida den 20 maj (Klicka här.) Texten fortsatte:
“Artisterna bjöd på inspirerande framträdanden inför 600 personer. Tillsammans med personalen såg elevrådet till att evenemanget planerades och genomfördes på ett fantastiskt sätt! En minnesvärd dag fylld av mod, värme och samhörighet över alla årskurser.”
Idrottssalen rymmer dock inte alla utan uppträdena fick göras i 4-5 omgångar. Den anpassade grundskolan kunde inte delta eftersom de inte kunde komma till idrottshallen, särskilt inte de med rullstol. Dessa elever utestängdes alltså från skolans populäraste arrangemang…
Det behövs knappast några fler argument. Allt står att läsa i underlaget, och hur förvaltningen och Bo Carlsson (C), som har undertecknat yttrandet, kan komma till slutsatsen att byggnationen kan senareläggas är för mig en gåta.
Övrigt
Sverigedemokraternas motion om att införa fler vuxna i skolan ska anses färdigbehandlad. Det tycks som om svaret bara lyfter upp och betonar svårigheterna och bortser från möjligheterna med fler vuxna i skolan. Å andra sidan är det en annan värld än när jag var lärare. Nu för tiden ska man helst inte släppa in mer eller mindre okända personer på skolorna.
Och som vanligt ska förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informera om vad som har hänt sedan sist.
KS imorgon med budgetförslagen
Imorgon onsdag den 4 juni har kommunstyrelsen (KS) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet.
Det är ett digert underlag för politikerna att läsa, 1.231 sidor. I ärlighetens namn är det flera sidor som är identiska. Det blir så när ett ärendes gång från förslag till beslut, via beredning i olika nämnder, kommer till KS. 
Alla ”papper” ska med. Och sedan blir det likadant i kommunfullmäktige (KF). Alla ärenden i KF kommer ju från kommunstyrelsen (med vissa få undantag).
Sedan är det flera ärenden som är väldigt “formella” och det kan räcka att läsa sammanfattningen och/eller den “fördjupade sammanfattningen” som finns i varje ärende – en service från tjänstepersonerna. Det finns ovanligt många sådana ärenden denna gång. (Kallelsen och handlingarna kan laddas ned från kommunens hemsida, klicka här. Notera att filen är på hela 247 Mb.)
Dagordningen har följande utseende:
Det tycks inte finnas några informationspunkter denna gång. Men med anledning av att samhällsbyggnadsnämndens och byggnadsnämndens båda presidier har bjudits in till sammanträdet för att kunna ta del av “inledande informationspunkt om planuppdrag för Brålanda stationsområde”, så antar jag att det inte är en alltför vild gissning att någon ska informera om detta…
Sedan informerar ju alltid kommunalråden om vad de har gjort sedan senast. De har denna gång varit med om flera intressanta möten och spännande besök. Ordförande Benny Augustsson (S) har t ex varit i Italien några dagar, det var med SERN. Vice ordförandena Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) var istället på Röda Korsets hus och samtalade med bostadslösa.
Punkt 5 “Mål- och resursplan 2026-2028” är sammanträdets stora ärende, men samtidigt kanske inte så stort som flera kan ha anledning att tro. Partierna kommer antagligen att som vanligt redogöra tämligen kortfattat för sina förslag, de finns ju skriftligt. Det blir kanske några frågor och kritiska kommentarer. Men det brukar sällan bli några större diskussioner. Partierna väntar med dem till kommunfullmäktiges sammanträde om två veckor. Det mötet sänds ju på kommunens webb-TV och det finns åhörare och media på plats…
I handlingarna, som kan laddas ner från kommunens hemsida (se ovan), medföljer endast budgetförslagen från de styrande partierna (S+C+KD+MP), Medborgarpartiet och Vänsterpartiet. M+L lämnade in sitt gemensamma förslag i början av denna vecka så det får KS-ledamöterna hämta i den numera kända digitala plattformen för hantering av dokument – Netpublicator. (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)
Sverigedemokraternas budgetförslag kom idag, ännu senare än förslaget från M+L. Men SD har väl haft mycket annat att tänka på den senaste tiden. Det har ju skett några uppmärksammade avhopp från partiet . (Se TTELA “SD-politiker i Vänersborg avgår efter Hells Angels-avslöjande”.) I diariet såg jag för övrigt att Ola Wesley (SD) avsäger sig alla politiska uppdrag från och med den 1 juli. Wesley flyttar till Trollhättan och det innebär att SD resten av mandatperioden endast har 5 ledamöter och 0 ersättare på plats i KF – från att ha varit 10 ordinarie ledamöter och 5 ersättare efter valet 2022… (Se Vänsterpartiet “Tre budgetbeslut – alla i mitten av juni”.)
Som vanligt tänkte jag försöka att hinna med att redogöra för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag innan kommunfullmäktige den 18 juni. (Det går dock att ladda ner Vänsterpartiets budgetförslag redan nu, “Vänsterpartiets förslag till MRP 2026-2028”.)
Delårsrapporten för april ska behandlas.
Denna gång finns det inga olikfärgade ploppar om hur de förväntade resultaten har uppnåtts. De kommer i samband med nästa delårsrapport, för augusti. Däremot innehåller rapporten en sammanfattning av hur inriktningsmålen infrias och om kommunen uppnått sina finansiella mål.
Alla riktade uppdrag “följer tidsplanen”, utom ett. Angående “ökad gymnasiebehörighet” står det:
“Utifrån tilldelade medel för uppdraget 2025 har rektorerna sett över sina organisationer och riktat ytterligare resurser till årskurs 9. Nuvarande bedömning är att de uppsatta målen inte nås under 2025…”
Kommunfullmäktiges pengar har inte räckt… Och trots att rektorerna har fördelat om resurser från andra elever till eleverna i åk 9 så nås alltså inte målet, även om eleverna har förbättrat sina resultat, och kanske gör så än mer under resten av terminen. Vill kommunen verkligen nå sina mål måste också tillräckligt med pengar sättas av… Det räcker inte med fina formuleringar i olika dokument.
Kommunen redovisar ett positivt delårsresultat. Resultatet till och med april är +71 milj kr. Det prognostiserade resultatet för hela året uppgår dock fortfarande till 31 milj, dvs det budgeterat resultatet. Ekonomiavdelningen vill inte, kan inte, ta ut något i förskott, men visst ser kommunens ekonomi ljusare ut än befarat? Det kan nämnas att dessa siffror för kommunen som helhet gäller trots att socialnämnden prognostiserar ett underskott på 43,9 milj kr.
Investeringsbudgeten för 2025 är 616 milj kr. Det visar sig att nämnderna prognostiserar att investera för totalt 519 milj, vilket är nästan 100 milj kr lägre än beräknat.
En gång i våras krockade två sammanträden för denne bloggare. Barn- och utbildningsnämnden hade sammanträde, men några timmar in på mötet började ett sammanträde med budgetberedningen. Jag begav mig till budgetberedningens möte. När beredningens sammanträde var slut pågick fortfarande BUN:s möte. Jag gick därför tillbaka till BUN. Det visade sig att jag nekades att närvara på mötet. Det tyckte jag var mycket märkligt, och besökte några av kommunens jurister.
Imorgon ska KS föreslå kommunfullmäktige att besluta om följande ändring av “Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”:
“De ledamöter och ersättare som inte tjänstgör får närvara vid sammanträdet och har rätt att delta i överläggningen.”
Juridikens språk är inte alltid helt lätt att förstå, men det betyder att i ovanstående läge så skulle jag ha fått komma tillbaka till BUN:s sammanträde… Kul att man lyckas åstadkomma någon förändring i kommunens sätt att fungera.
Kommunstyrelsen ska ge byggnadsnämnden i uppdrag att:
“ta fram ett förslag till ny detaljplan för Brålanda stationsområde i Vänersborg.”
Det är ett nödvändigt steg för det kommande tågstoppet. Jag undrar bara varför man måste förtydliga att Brålanda ligger i Vänersborg. Brålandabor anser sällan att Brålanda ligger i Vänersborg, däremot i Vänersborgs kommun… Och borde det inte höra till allmänbildningen som kommuninvånare att känna till att Brålanda faktiskt gör det?
Den nya detaljplanen omfattar det röda området. Eventuellt utredningsområde markeras i gult.
Och på tal om detaljer… Det föreslås att avfallsföreskrifterna ska revideras. 33 § ska lyda:
“Kärl med lock ska vid hämtningstillfället vara fria från snö.”
Det kan för många se ut som en detalj, men…
I broschyren “Nu inför vi hemsortering” (broschyren kan laddas ner här) ska sopkärlen vara utställda senast kl 06.00 på tömningsdagen. Det är ok, man ställer naturligtvis ut kärlen kvällen innan. Men om det snöar på natten? Ska fastighetsägarna gå upp kl 05.30 och kolla om det har snöat? Och har det snöat ska man som t ex äldre pensionär med svårigheter att röra sig, gå ut och borsta bort någon centimeter snö? Och om inte, så töms inte sopkärlet…
När man ser hur facken är sorterade i de två olika sopkärlen får man kalla kårar. Det sopkärl som innehåller restavfall ska tömmas en gång i månaden. I detta fack ska det enligt broschyren slängas bland annat blöjor, bindor, tamponger, kattsand och kondomer. Ska barnblöjor ligga en hel månad i sopkärlet varma sommardagar? Eller kanske två månader på vintern om det har snöat…? Känner kommunen till hur mycket blöjor det kan bli på en månad? Är det något som behöver tömmas oftare än annat så är det mat- och restavfall. Allt annat kan man åka till återvinningsstationen med om det krisar, eller mellanlagra i något utrymme.
Det finns ett ärende till som ingen i Vänsterpartiet i varje fall anser vara en detalj…
Beslutsförslaget på ärende 28:
- “Kommunfullmäktige beslutar att utöka borgensramen för Fyrstad Flygplats AB … vilket för Vänersborgs del innebär 23,8 mnkr utifrån ägarandel.”
- “Kommunfullmäktige beslutar att utifrån kommunens ägarandel bevilja bolaget ett aktieägartillskott på 5,1 mnkr under 2025. “
Dessutom står det i underlaget att det årliga ägaranslaget, verksamhetsbidraget, behöver öka under åren 2026-2028.
I underlaget står det:
“Linjetrafiken har under året minskat något i både antalet landningar och passagerare … Fraktverksamheten har i år haft en betydlig nedgång … Det statliga beredskapsuppdraget och tillhörande beredskapsersättning från Trafikverket, är lägre än budgeterat.”
Behöver vi en flygplats i Vänersborg-Trollhättan? Som dessutom börjar bli väldigt dyr… Vill kommuninvånarna verkligen att vi ska ta pengar från vård, skola och omsorg för att lägga på – flygplatsen?
Vänsterpartiet i Vänersborg tycker inte det.
Flera ärenden handlar om Frendevi och grundskolorna i Frändefors (i Vänersborgs kommun) och skateboardpark i centralorten. Det finns anledning att så småningom följa upp dessa ärenden och se om det händer något. Det gäller på sätt och vis också kommunens miljöarbete.
Flera taxor ska höjas – VA-taxa, avfallstaxa, timtaxa K (inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område), taxa för sprängämnesprekursorer, taxa om åtgärder mot förorening av fartyg och taxor för upplåtelse av offentlig plats.
Till sist, Cecilia Prins (L) har ett initiativärende. Det handlar om “Barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”.
Inflytande är bra men jag tror inte att det är en bra idé att barn och unga ska vara med under kommunstyrelsens sammanträden. Det borde finnas andra sätt att ha dialog mellan politiker och barn/unga, kanske bilda ett ungdomsråd. Om det hade funnits intresse att delta på ett sammanträde så var det många, många år sedan jag såg en klass på ett sammanträde med kommunfullmäktige. KF:s sammanträden är ju offentliga. Det var en enda lärare på gymnasiet som brukade ta sin samhällskunskapsklass till KF. 
Det är många ärenden på dagordningen, men om det inte tillkommer en massa informationspunkter så tror jag inte att sammanträdet ska bli så långt. Många av ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.
Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet avlöpte – ”KS (4/6): I taxornas tecken”.
Vårens sista sammanträde med BUN?
På måndag är det återigen dags för barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Vänersborg att sammanträda. Det kan vara vårens sista, men vi får se. Det kan komma upp ärenden som måste avgöras innan sommaruppehållet. Ett möte i juni är i varje fall inbokat.
Dagordningen har följande utseende:
Det är en kort dagordning och underlaget är bara på 123 sidor.
Under det första ärendet ska nämnden behandla ett medborgarförslag om översyn av barnomsorgsavgift. Medborgaren som har skrivit förslaget ska delta i sammanträdet och får därigenom tillfälle att förklara och argumentera för sitt förslag. Det är första gången det har hänt i nämnden under mina år, och de är många…
Medborgarförslaget avslutas:
“Basera avgiften på antingen den vårdnadshavaren som utnyttjar barnomsorgens inkomst eller båda vårdnadshavarnas inkomst och skicka halva summan till respektive vårdnadshavaren. Ta bort systemet att basera avgiften på hushållets ekonomi. Det är föråldrat och säger en hel del om hur kommunen tror att familjer ska fungera.”
Barnets föräldrar är alltså skilda och modern är nu sammanboende med en annan man.
Förslaget till nämnden är att avslå medborgarförslaget. Nämnden har egentligen inga synpunkter på innehållet i medborgarförslaget, utan BUN följer “Förordning (2001:160)” om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan. I förordningen är det tydligt att det är hushåll som är den centrala enheten när det gäller avgiften för förskola. Och då avses även sammanboende som är folkbokförda på samma adress oavsett om barnet är gemensamt eller inte.
Medborgarförslaget borde egentligen ligga på riksdagens bord.
BUN ska fatta beslut om att fördela premier. Enligt några fonders stadgar ska avkastningen nämligen fördelas som premier. Det handlar om sammanlagt 16.000 kr som ska fördelas mellan högstadieskolorna i kommunen utifrån antalet elever.
Sedan är det egentligen bara delårsrapporten som nämnden ska fatta beslut om. Delårsrapporten innehåller en verksamhetsuppföljning till och med april och en prognos för hela året.
Rapporten innehåller som vanligt några ploppar i olika färg, men det skiljer sig ändå från motsvarande rapport förra året. Kommunfullmäktige har riktat flera uppdrag till BUN. Nu får nämnden en redovisning av hur det går med dessa uppdrag.
Ett handlingsprogram för förebyggande arbete bland barn och unga ska arbetas fram tillsammans med andra nämnder och aktörer. BUN konstaterar att arbetet med uppdraget går enligt plan. Det betyder en grön plopp.
Ett annat uppdrag är att öka gymnasiebehörigheten. Den får en gul plopp, uppdraget uppnås delvis. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar, naturligtvis, för att öka gymnasiebehörigheten. Det görs bland annat genom att:
“bemanna hälften av matematiklektionerna med dubbla legitimerade lärare, rikta del av lärartjänst med stöd mot årskurs 9, undervisa elever i behov av stöd i mindre grupp om 5-6 elever, rikta extra resurspedagog med inriktning engelska och svenska, utöka studie- och yrkesvägledning samt rikta en lärartjänst mot de ej behöriga eleverna.”
Som vanligt kommer jag att ställa frågan hur omfördelningen av resurser ser ut för att möjliggöra detta arbete, även om jag vet att BUN i år har fått en miljon extra för arbetet.
Förvaltningen bedömer att BUN ändå inte kommer att nå den satta ambitionsnivån. Det beror på att de elever som går ur åk 9 nu i juni hade, skriver förvaltningen, “ett historiskt lågt ingångsvärde” när de började 7:an. Det ska noteras att bedömningen är att årskullen kommer att öka gymnasiebehörigheten med 15 procentenheter under de tre åren i högstadiet. Vilket i sig är en historisk hög ökning (för Vänersborg).
Elevantalet minskar i de kommunala utbildningsverksamheterna. Förvaltningens prognos är att “antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun, genomsnitt per år” under 2025 minskar med 45 barn i “förskola och pedagogisk omsorg”, 26 elever i “fritidshem och pedagogisk omsorg” samt 51 elever i “förskoleklass och grundskola åk 1-9”. I anpassad grundskola ökar antalet elever med 15. 
Förvaltningen påpekar att antalet heltidsplaceringar i förskolan ökar.
Jag hoppas att nämnden får en liten redogörelse för hur barn- och elevminskningen fördelar sig geografiskt i kommunen. Är elevminskningen jämnt fördelad över alla kommundelar eller är det någon del som ”sticker ut”? Det kan om inte annat få betydelse för hur den framtida skol- och förskolestrukturen bör se ut.
Barn- och utbildningsnämnden uppvisar den 30 april ett överskott på 6,7 milj kr. Prognosen för budgetåret 2025 visar dock ett nollresultat.
I övrigt noterar jag att det i delårsrapporten står följande om förskolan:
“Kostnaderna för barn med särskilda stödbehov är fortsatt höga och är en fortsatt utmaning.”
Och motsvarande för grundskolan:
“Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt när det gäller psykosociala och språkliga behov, vilket fortsatt är en betydande utmaning.”
Det är alltså stödbehov som finns här och nu. Och det tycks vara något som de flesta politiker glömmer bort i tider av budgetbeslut.
Förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) ska naturligtvis också berätta för ledamöter och ersättare i nämnden vad de har haft för sig sedan sist. Ibland kan denna information leda både till frågor och diskussioner.
Nästa sammanträde är bokat till den 9 juni. Det återstår att se om det blir av som planerat.
Anm. Hur gick det på sammanträdet? Kolla på inlägget ”Igår BUN, imorgon KF”.
KF: Var står S?
Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.
Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.
På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet. 
Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:
“ett dråpslag för vår kommun.”
Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.
Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.
Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…
Och så lade jag till:
“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”
Och det visade sig vara ett riktigt antagande…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:
“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”
Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:
“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”
I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”
Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.
Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?
På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:
“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”
Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V).
Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.
Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.
Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:
“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”
Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.
Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…
Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:
“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”
Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:
“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”
Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.
Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…
Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:
“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”
Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.
När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.
“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”
I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.
Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.
Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)
Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.
KF (23/10): Mer pengar och Brålanda
Imorgon, onsdagen den 23 oktober, samlas kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun. Det ska återigen fattas viktiga beslut. Men det ser ändå ut som om det skulle kunna bli ett relativt lugnt och stilla sammanträde…
Dagordningen har följande utseende:
Efter de formella punkterna inleds sammanträdet med nyinkomna medborgarförslag. Victor har tidigare lämnat ett förslag om Frändefors. Då ville han se att Vänersborgs kommun skulle fixa 
en samlingsplats för barn och ungdomar i Frändefors. Nu följer Victor upp med ytterligare en bra idé. Han skriver:
“Vi behöver en ny eller bättre begagnad konstgräsplan eller ännu hellre en multiarena, som vi kan spela fotboll och ha gymnastiklektioner på ett säkrare underlag.”
Konstgräsplanen i Frändefors är utom all kritik. Det skrev jag om i ett blogginlägg för drygt två år sedan. Planen har inte åtgärdats sedan dess. (Se “Frändefors? Vad är det?”.)
Det har efter att kallelsen skickats ut inkommit ytterligare två medborgarförslag från Frändefors. Det är Ted Bjurström som har skickat in dem. I det ena förslaget menar han att Frände- och Dalboskolans utemiljöer ska kollas över:
”Vissa saker är direkt farligt för barn”
I det andra förslaget föreslår Bjurström att det ska anläggas en gångväg från brofästet vid Frändegrillen förbi utegymmet till Dalboskolan. På så sätt blir området tillgängligt för alla. Och så passar han på att påpeka att det behöver röjas längs med Frändeforsån. Det finns tydligen en del invasiva arter på kommunens mark.
Det är dags att det händer något i Frändefors, denna av styrande politiker till synes bortglömda del av kommunen.
Även Mikael Forss har tidigare lämnat ett medborgarförslag. Denna gång föreslår Forss att kommunen anställer personal på varje mellanstadieskola som arbetar med att i ett tidigt skede förhindra rekrytering av elever till kriminella gäng.
Det femte medborgarförslaget tycker jag också är bra. Nicklas Andersson anser att kommunen skulle kunna göra området vid Fredriksberg mer attraktivt.
“Förslaget är att en alt två badbryggor alt cementerade pirar med badsteg skulle vara en del i göra området mer attraktivt och skapa en naturlig plats för återhämtning för alla invånare”
Det är inte helt osannolikt att det kommer in fler förslag innan fullmäktigeledamöterna intar sina platser i Bojorten.
I två tidigare blogginlägg har jag redogjort för i stort sett alla de övriga ärendena på dagordningen. Det var i samband med att ärendena behandlades i kommunstyrelsen. (Se “Historiska beslut i KS” och “Rapport från KS (9/10)”.)
Kommunfullmäktige kommer imorgon att besluta om att det ska utredas vilka möjligheter och behov det finns av att bilda ett kommunalägt energibolag.
Det kan bli en del diskussion om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion ”Att få leva tills man dör”. Motionen handlar om att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas. Även om den blir avslagen, som förslaget från kommunstyrelsen är (Göran Svensson och Stefan Kärvling reserverade sig), så ska trygghetsboende som boendeform utredas. Jag har svårt att förstå varför inte också biståndsbedömt boende skulle kunna utredas. Om det inte var något för Vänersborgs kommun så skulle ju utredningen i så fall visa det.
År 2024 är året då lågkonjunkturen beräknas vara som allra “lägst”. I budgetbeslutet förra året, i juni 2023, tog majoriteten i kommunfullmäktige höjd för det dåliga året och beslutade om en budget som skulle ge ett resultat på bara +1 milj kr. Tanken var att använda så mycket som möjligt av pengarna i verksamheterna, utan att göra underskott. KF ville undvika att skära ner för mycket i verksamheterna under ett enda, tillfälligt dåligt år. År 2025 och framåt förväntades bli “bättre”, dvs den ekonomiska utvecklingen i landet skulle ta fart igen. (Jag vill gärna påminna om att Vänsterpartiet ville satsa ytterligare 21,3 milj kr på välfärden innevarande år. Vi var beredda att utnyttja den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR) om kommunen inte skulle få t ex nya statsbidrag. Se ”Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”.)
Och 2024 har blivit ett tufft år. Hälften av landets kommuner beräknas göra ett underskott, dvs kostnaderna blir större än intäkterna. För Vänersborgs kommun har det emellertid gått bättre än beräknat.
I delårsrapporten för augusti, som ska behandlas i kommunfullmäktige imorgon, uppgick kommunens resultat i augusti till +19 milj kr. Det innebar att prognosen för kommunens resultat för hela året 2024 skrivs upp till +24 milj kr. Det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än vad fullmäktige budgeterade förra året.
Men faktum är att det ser ut att bli ännu bättre.
I en alldeles färsk månadsuppföljning uppgår kommunens resultat för september till +51 milj kr, dvs 32 milj kr bättre än i augusti. Det beror bland annat på att socialnämnden har fått nya statsbidrag. Det betyder enligt den nya månadsuppföljningens prognos att kommunens resultatmål för 2024 uppnås. Överskottet beräknas uppgå till 2,2% av skatter och generella statsbidrag. Det står inte i månadsuppföljningen hur många miljoner det är, men enligt mina beräkningar innebär det ett överskott på ungefär 66 milj kr.
Det här är läget i september och det kan hända mycket under de tre månader som är kvar. Men… Det ser alltså mycket bra ut. Och vem kunde tro det i juni förra året? Faktum är dock att kommunens resultat i stort sett alltid blir större än beräknat i Vänersborgs kommun. Det är för övrigt något som Vänsterpartiet ständigt har påpekat – även förra året…
De över 60 miljonerna i det prognostiserade resultatet är alltså pengar som politiker och ekonomer inte hade räknat med för 16 månader sedan. Om politikerna i kommunfullmäktige hade vetat att resultatet skulle bli så mycket bättre så skulle t ex barn- och utbildningsnämnden ha kunnat få t ex 21,3 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan, mer elevvårdspersonal osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan 45 milj kr – mot beräknade 1 milj kr i juni 2023…
Men så tänker kanske bara en vänsterpartist…
De nya, uppdaterade och förbättrade prognoserna bör ju även innebära att 2025 blir ett bättre år än vad kommunfullmäktige trodde nu i juni… Skulle det vara möjligt att fatta ett nytt kompletterande budgetbeslut i november…?
Men så tänker fortfarande kanske bara en vänsterpartist…
En liten utvikning.
Ledamöter från de styrande partierna, den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna tycks alla ha den gemensamma åsikten att överraskande och oväntade stora överskott ska användas för att låneskulden för kommunens investeringar något så när begränsas. Det här sättet att tänka har de senaste dagarna debatterats livligt på riksnivå. Socialdemokraterna har ju enats och gjort gemensam sak med regeringen och SD kring ett finanspolitiskt ramverk med ett balansmål som ger ett utrymme för reformer på 20-25 miljarder. Om riksdagen i stället struntade i balansmålet skulle staten kunna säkra möjligheten att göra stora och nödvändiga investeringar i klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Och inte minst i utbildning. Andreas Cervenka skrev i en krönika i Aftonbladet i måndags (se “Vet politikerna något som vi inte vet?”):
“En av de mest lönsamma investeringar som finns är utbildning. I ett av jordens mest förmögna länder genomförs just nu drastiska besparingar på skolor över hela landet.”
I krönikan skrev Cervenka också:
“att bankekonomer och Svenskt Näringsliv krokar arm med vänsterpartiet hör inte direkt till vanligheterna.”
Vänsterpartiet, och Miljöpartiet, ser nödvändigheten av stora och nödvändiga investeringar. Det förespråkar alltså partierna tillsammans med en rad namnkunniga nationalekonomer, även borgerliga sådana. Som t ex Lars Calmfors. (Se t ex GP “Lars Calmfors sågar balansmålet: ‘Räddhågsna’”.) Nu överlåter staten till regioner och kommuner att lappa och laga sådant som egentligen borde vara statliga åtaganden.
Det är andra positiva nyheter som ska avhandlas i morgondagens kommunfullmäktige. Det gäller Brålanda. Det är två ärenden på dagordningen, “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “Historiska beslut i KS”.)
Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974.
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser mycket bra och gedigen ut. Det är också de omdömen om planen som kommer från Brålanda. Det finns nog inget i planen som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom kommer leden att skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns naturligtvis med i den fördjupade översiktsplanen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar eller järnvägsspår.
Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).
Sedan är det ärendet om tågstationen, eller tågstoppet som det populärt kallas.
Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en nödvändig del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det äntligen något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:
“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till…”
Det har gått segt med “tågstoppet” sedan 2006, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.)
Imorgon kväll ska kommunfullmäktige tillföra 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024 till kommunens andel av kostnaderna. Det är ett mycket glädjande beslut för Brålanda. Det kommer att behövas betydligt mer pengar innan tåghållplatsen blir verklighet, men morgondagens beslut är ett nödvändigt steg. Det är bara att hoppas att tidplanen håller och att tågen kommer att stanna år 2028. Då är det också viktigt att delar av den fördjupade översiktsplanen har genomförts. Jag tänker framför allt på ringleden, GC-tunneln tar vi väl för givet att det är en del av själva tågstationen.
Det är en del fyllnadsval som ska göras. Det är flera ledamöter i kommunens nämnder som av olika skäl väljer att lämna sina uppdrag.
Och som sagt, tipset är att det blir ett relativt lugnt och stilla sammanträde, men det kan du kontrollera själv. På kommunens webb-TV sänds nämligen hela fullmäktigesammanträdet live! (Det går också att se utsändningen i efterhand.)
==
Anm. Här kan du läsa om sammanträdet – ”KF: Var står S?”.
Historiska beslut i KS
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. I KS sitter samtliga gruppledare för partierna och framför det som partimedlemmarna har tyckt på interna möten. Tror jag i varje fall. Det som anförs i KS av partierna blir i 99 fall av 100 också utgångspunkt för de ställningstaganden som partierna gör i kommunfullmäktige. Med andra ord är kommunstyrelsens sammanträden viktiga.
Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:
Många ärenden har vuxit fram steg för steg. De har behandlats och begrundats i olika nämnder – och det är inte alltid lätt att greppa alla ärenden utan att känna till vad som varit tidigare. Det är 26 ärenden och 644 sidor att studera.
Det är emellertid inte särskilt många ärenden som är politiskt kontroversiella denna gång. Jag ser bara ett ärende där den borgerliga oppositionen hade en annorlunda uppfattning i kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) än de styrande partierna. (Vänsterpartiet hade haft fler oenigheter om partiet hade haft någon ordinarie ledamot…) Alla ärenden som ska tas upp i kommunstyrelsen (KS) behandlas nämligen i KSAU först. Det är 5 ledamöter i KSAU och representanterna för M (2 st) och SD (1 st) avslog ett förslag från förvaltningen, som de 2 ledamöterna från de styrande partierna, S+C, biföll. Det gällde ärende 8, “Regler för klimatväxling”.
Klimatväxling
Klimatväxling innebär att en intern kostnad läggs på resor med växthusgasutsläpp som sedan samlas på ett konto som kan användas för miljö- och klimatåtgärder. Den här åtgärden ingår i de klimatlöften som kommunfullmäktige har antagit för 2024-2026. Och så föreslog förvaltningen följande avgift för klimatväxling:
- “Resor med privat bil i tjänsten med fossila drivmedel, (20%) på milersättningen.”
- “Alla tjänsteresor med flyg, (20 %) på biljettpriset.”
Det framgår inte varför M+SD avslog förslaget. Kanske är det för att förvaltningen i underlaget kom med en liten brasklapp:
“En konsekvens som uppmärksammats under beredning av ärendet är att införande av klimatväxling i kommunen kommer medföra en kostnadsförändring som i detta fall kan påverka möjligheten att delta i vissa internationella satsningar på grund av att den ekonomiska förutsättningen förändras.”
Vi får se imorgon hur Henrik Harlitz (M) och Anders Strand (SD) motiverar avslaget. Jag tror att det får vara en mycket bra motivering. I KS har M+L+SD 6 röster mot de styrandes, S+C+KD+MP, 7 röster. Medborgarpartiet respektive Vänsterpartiet har vardera en röst. V och MBP avgör alltså omröstningen, och det blir också avgörande för det kommande beslutet i kommunfullmäktige.
Brålanda
Två ärenden rör Brålanda. Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Det är ärendena 12 och 13 – “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Båda ärendena ska slutligt beslutas av fullmäktige den 23 oktober.)
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser i mina ögon mycket bra ut. Det finns nog inget som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom skulle leden skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns med i planen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar.
Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).
Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:
“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till ett tågstopp.”
Det har gått segt med “tågstoppet” sedan dess, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.) Imorgon onsdag ska KS föreslå fullmäktige att avsätta 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024. Det är kommunens andel av kostnaderna – i det här läget… När det är dags att bygga stationen uppgår den uppskattade totalkostnaden till 108,6 miljoner kronor, i 2023 års prisnivå. Kommunen ska stå för 70% av dessa kostnader.
En stor oro är emellertid att hela projektet blir försenat. Trafikverket måste bli klar med järnvägsplan och systemhandling innan projektet kan fortsätta. TTELA skriver (se TTELA “Ny beräknad avgångstid: oklar”):
“Den preliminära bedömningen är att de (=Trafikverket; min anm) kommer bli färdiga först 2027. Det skulle minska sannolikheten för att man blir klar till 2028.”
Delårsrapport
Kommunens delårsrapport är intressant. Det innehåller dock som vanligt en målavstämning som, måste jag erkänna, ofta är mindre intressant. Jag är tveksam till mål- och resultatstyrningen rent generellt. Jag vet inte vad alla dessa gröna, gula och röda ploppar egentligen säger om verksamheterna i kommunens olika förvaltningar. Prognosen är för övrigt att kommunen även i år får fem gröna ploppar, dvs uppnår alla inriktningsmål:
- “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
- “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
- “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag”
- “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv”
De gröna plopparna glädjer nog alla vänersborgare… Men mer intressant är antagligen att kommunens prognostiserade resultat för i år uppgår till 24 milj kr. I budgetbeslutet i juni 2023 var det tänkt att resultatet skulle bli 1 milj kr. År 2024 var nämligen året då lågkonjunkturen skulle vara som allra “lägst”. Men det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än planerat. Resultatet har faktiskt alltid en tendens att bli större än beräknat i Vänersborgs kommun. Och, det innebär faktiskt att förskola och skola skulle kunna ha tilldelats ytterligare 23 milj kr. Så tänker dock bara en vänsterpartist…
Vattenpalatset
Bolagsordningen och ägardirektiven för Vattenpalatset Vänerparken AB ska uppdateras. Det ser jag inga konstigheter med. Det uppdaterade förslaget till uppdragsavtal, ärende 15, innehåller emellertid en nyhet.
Vattenpalatset har alltid fått ett förlusttäckningsbidrag. Det har betalats ut så att säga i efterhand när kommunen ser hur stora förlusterna har blivit. Konstruktionen har varit en morot/piska för Vattenpalatset att “effektivisera” och hålla tillbaka kostnaderna. Det har jag faktiskt hört kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säga vid något tillfälle. Nu är det en ändring på gång. Förslaget är att förlusttäckningsbidraget ska tas bort och ersättas av en årlig uppdragsersättning på drygt 11 milj kr (exakt 11.046.000 kr), exklusive lagstadgad mervärdesskatt. Ersättningen ska även kopplas till konsumentprisindex…
Det här ska kommunstyrelsen själv besluta om imorgon. (Det finns ju som bekant ett flertal ärenden där kommunstyrelsen själv fattar besluten och där frågorna inte förs vidare till kommunfullmäktige.)
Kommunalägt energibolag
Anders Strand (SD) har skrivit en motion där han och Sverigedemokraterna yrkar på att kommunen utreder möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Strand skriver:
“Genom ett energibolag kan vi själva hålla i taktpinnen för utbyggnaden och laddinfrastruktur och sälja elen vilket vi inte får göra inom ramen för ordinarie kommunal verksamhet. … Vi får en möjlighet att utveckla energilager, fjärrvärme och få en större rådighet över kostnader och möjligheter till utveckling av egen energiproduktion.”
Tjänstepersonerna liksom KSAU är positiva till motionen. Det innebär att beslutsförslaget i KS är att bifalla motionens yrkande. Det motiveras bland annat med:
“Regelverket kring energiförsäljning är komplicerat då det finns vissa undantag att förhålla sig till samt att det är olika regelverk för de olika energislagen. Utifrån påverkande beslutade prioriteringar i Strategin för ett fossilfritt 2030, Miljöstrategi 2030 och Strategi för laddinfrastruktur samt aktuell lagstiftning bedöms en utredning kunna tydliggöra behov och möjligheter.”
Trygghetsboende
Vänsterpartiets och Medborgarpartiets motion, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”, har inte samma tur som SD:s motion.
Motionärerna Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) yrkade följande:
- “kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder utreder hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg”
- “utredningen ska även innehålla vilka sociala, ekonomiska och hållbara värden införande av trygghetsboende skulle ha ur ett folkhälsoperspektiv, samt hur det skulle möta den demografiska utvecklingens behov i kommunen.”
I socialnämnden avslogs motionen av en majoritet och i KSAU var alla fem ledamöter eniga om avslag:
”Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg.”
Men samtidigt beslutade socialnämnden liksom KSAU att lägga till ytterligare en beslutspunkt utöver avslaget. Detta beslutsförslag finns också på kommunstyrelsens bord imorgon:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är inte helt lätt att se skillnaden mellan motionens yrkanden och det beslutsförslag som läggs fram i KS… Som jag ser det finns det ingen innehållsmässig skillnad. Den andra att-satsen i beslutsförslaget ingår i motionens yrkanden.
När motionen behandlades i socialnämnden reserverade sig Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) mot beslutet. De skrev bland annat:
”Vi vänder oss mot det märkliga beslutet att föreslå att avslå motionen (punkt 1) samtidigt som nämnden (punkt 2) föreslår att göra just det som är motionens intention. Det vill säga att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder (och självklart övriga relevanta aktörer såsom bostadsbolag) utreder hur trygghetsboende kan införas och utvecklas, där biståndsbedömt trygghetsboende då är en del av detta.”
Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att ladda ner motionen ”Att få leva tills man dör” här och Hildingssons och Svenssons reservation här.
Hantering av synpunkter
KS ska behandla fler ärenden. De flesta är av rutinkaraktär. Jag vill dock till sist nämna att KS lite överraskande ska anta “Riktlinjer för hantering av synpunkter”.
Det är lätt att hålla med om syftet:
“Synpunktshantering är ett av flera verktyg för att följa upp hur den enskilde upplever kommunens service och tjänster. Genom att systematisera kommunens hantering av synpunkter kan den enskildes upplevelser och erfarenheter skapa underlag som leder till bättre beslut rörande utveckling och effektivisering av kommunens verksamheter.”
Kommunen ska ta alla synpunkter på allvar. Så står det i riktlinjerna, men “interna frågor” och “inlagor i pågående ärenden i samband med myndighetsutövning” räknas inte som synpunkter. Jag vet inte vem som ska avgöra vad som är synpunkter och inte. Men det ska dock inte skymma det faktum att det är ett bra förslag att alla synpunkter, även anonyma, dokumenteras, sammanställs, analyseras, utvärderas och redovisas. Det liggande förslaget borde emellertid remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan beslut fattas. Sådana här frågor är nämligen en del av beredningens uppdrag och ansvarsområde.
Det är ingen utbildning för ledamöterna imorgon. Det innebär, tror jag, att sammanträdet inte blir så långt. Vi får se.
PS. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet – ”Rapport från KS (9/10)”.
Sammanträde med BUN imorgon
Den gångna veckan började lugnt men i slutet blev den intensivare. Det var kommunfullmäktige på onsdag och ett av ärendena gav upphov till en oväntad skandal. Jag hann inte skriva något om den på torsdag eftersom hela dagen ägnades åt totalförsvarsplanering. Alla i kommunstyrelsen deltog. Utbildningsdagen delades upp i fyra pass – “Utdragen och eskalerande gråzon”, 
“Beredskapshöjning och mobiliseringar”, “Värdlandsstöd och transporter” och “Angrepp med fjärrstridsmedel mot civila mål”. I min grupp hade vatten- och avloppsreningsverket bombats av ryssarna och invånarna i Nordstan skulle evakueras. Det var kanske inte de mest engagerande övningarna för en gammal vänsterpartist som inte anser sig vara medlem i NATO…
Vid hemkomsten efter utbildningsdagen var barnbarnet Ebbe på besök. Han ville “svärda” när jag kom hem. Det betyder fäktas med svärd. Det kan tyckas vara en naturlig och logisk fortsättning på dagens utbildning… Lekarna med Ebbe fortsatte till lunchen på fredag, med avbrott för ett tandläkarbesök, då Ebbe och mamma åkte hem. Då hann jag skriva ett första blogginlägg om skandalen. (Se “KF-beslut mot bättre vetande”.) Det är tänkt att bli några till.
Igår var det Brålanda Bygdefest och jag kom inte tillbaka till Nordstan förrän kl 16.00. Bygdefesten var som vanligt mycket välbesökt. I år med delvis ny publik. Det var utställning av gamla fina bilar från 50-talet, EPA-traktorer och även några klassiska mopeder. Det var många kända ansikten och mycket snack om politik och inte minst tågstopp i Brålanda.
Resten av helgen har ägnats åt förberedelse för morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) – det första för i höst. Dagordningen har följande utseende:
BUN börjar med ett medborgarförslag. Förslaget från Martin är att förskolor och skolor inte ska ha några stängningsdagar. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår avslag eftersom dagarna är av stor betydelse för personalen. Dessutom skulle ett:
“annat upplägg än kompetensutveckling dagtid … innebära merkostnader i form av övertid. Utöver ekonomiska konsekvenser skulle införande av kvällsarbete påverka medarbetarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning.”
Jag tänkte dock fråga om en av formuleringarna i underlaget:
“ingen [vårdnadshavare] tvingas ta ledigt från arbetet med anledning av stängningsdagar”
Nämnden ska yttra sig om utredningsrapporten Målbild 2050. Den handlar om att skapa en gemensam bild för Vänersborg i framtiden. Jag tänker skriva mer om Målbild 2050 vid ett senare tillfälle, men är någon läsare nyfiken går det att ladda ner rapporten här.
Det blir en del information och diskussion om lokaler. Det är ett ständigt återkommande ämne. Det skickas inte ut några handlingar innan sammanträdet, men jag antar att det blir en del om Öxnereds förskola. Barnen flyttades “hastigt och lustigt” från förskolan, ena hälften av barnen till Öxnereds nybyggda skola och den andra hälften till den ännu nyare Holmängenskolan. Åtgärden har resulterat i en brevväxling mellan vårdnadshavare och kommunen. Vårdnadshavarna ville veta orsaken till utflyttningen och är (var?) upprörda över den bristande informationen och dialogen.
Det informeras antagligen också om den nyinvigda Holmängenskolan. En vårdnadshavare från Nordstan frågade mig om varför det bara går knappt 300 elever på skolan när den är byggd för 525. Jag tror att vårdnadshavaren hade en tanke om att det hade varit bättre att Norra skolan hade byggts om och ut… 
Hen frågade också om varför Holmängenskolan inte hade något bibliotek. Och det undrar faktiskt jag med, det är ju faktiskt lag på det – Skollagen 2 kap 36 §:
“Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.”
Det pratas mycket om grupprum nu för tiden, och det anser jag som fd lärare att det måste finnas. Det var en av orsakerna till att en gammal utredning om Norra skolan kom till slutsatsen att det var omöjligt att bygga om Norra och fortsätta bedriva skola där. Vid mitt besök på Holmängenskolan så berättade en lärare att inte varje klass hade ett eget grupprum…
Nämnden ska också informeras om en förstudie om behovet av förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg.
Det planeras även tämligen omfattande renoveringar på Frändeskolan och Dalboskolan:
“För att skapa förutsättningar för en långsiktig planering behöver barn- och utbildningsnämnden få underlag som svarar på frågan om det är möjligt och till vilken kostnad lokalerna på Frändeskolan och Dalboskolan kan anpassas enligt Funktionsprogram Lokalbehov Frändeskolan och Dalboskolan”
Lokalerna i Frändeskolan och Dalboskolan har ett stort behov av underhåll. Golvmattor saknas, det är drag från fönster, slitna väggar och golv osv. Lokalerna är inte heller ändamålsenliga, skriver förvaltningen, för att möta dagens behov av tillgängliga lärmiljöer. Det saknas t ex grupprum och samtalsrum för personal men samtidigt har Dalboskolan “i dagsläget fler kvadratmeter än vad som behövs”. Och därför vill barn- och utbildningsförvaltningen se att:
“samhällsbyggnadsnämnden även ser över möjligheten att anpassa en del av Dalboskolan till två förskoleavdelningar”
Och inte nog med det:
“Säkerheten skulle öka om de yngsta eleverna i stället kunde vara i Dalboskolans lokaler som ligger längre in på området.”
Jag får inte beskrivningen och tankarna för framtiden att riktigt gå ihop. Antagligen får jag dock bra svar på dessa frågor. Planerna utgår också från att det framtida elevantalet för Frändeskolan beräknas minska något medan elevantalet på Dalboskolan ligger förhållandevis stabilt kring 200 elever. Jag tänker mig att dessa prognoser skulle kunna ändras om det blir tågstopp i Brålanda, och byggandet på Källeberg kommer igång, och att det även blir tågstopp i Frändefors, och det byggs på Elgärde.
Ärende 6 behandlar “Delårsrapport augusti 2024 med helårsprognos”. Den redovisar som vanligt den ekonomiska situationen och målavstämningen.
Det periodiserade utfallet i augusti är +9,1 milj kr. Överskottet består främst av:
“del av ännu ej förbrukad budget gällande lokalkostnader för Holmängens förskola och grundskola, nämndens förfogandeanslag och högre statsbidrag än budgeterat.”
Prognosen för år 2024 är emellertid plus/minus-NOLL.
Det blir färre antal barn och elever i alla nämndens verksamheter – förskola och pedagogisk omsorg, fritidshem och pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola åk 1-9. Det finns ett undantag, elevantalet i anpassad grundskola ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)
Nämndens omkostnader har ökat med 14,1 milj kr. De beror på högre lokalkostnader, ökade kostnader för köp av måltider och IT samt kostnadsökningar på varor och tjänster beroende på inflation. Förvaltningen skriver:
“Höga kostnader för elever i behov av särskilt stöd är fortsatt en utmaning, främst avseende psykosociala och språkliga behov.”
Samtliga de förväntade resultat, som BUN ska bidra till för att kommunfullmäktiges inriktningsmål ska uppnås, har gröna ploppar. Det betyder att resultaten uppnås. Det gäller de förväntade resultaten “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”, “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”, “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”.
Jag tänkte nöja mig med att enbart kommentera “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Förvaltningen skriver:
“Andelen elever i årskurs 9 i de kommunala grundskolorna som hade behörighet till yrkesprogram var 82,0% vårterminen 2024 jämfört med 80,6% vårterminen 2023, dessa resultat är innan lovskolan.”
Det är mycket glädjande och de förbättrade resultaten förklaras av en särskild satsning på matematiken.
“Samtliga klasser i årskurs 9 har haft tillgång till behöriga lärare varje matematiklektion och elever har erbjudits stöd i matematik innan och efter skoldagens slut vid tre tillfällen per vecka.”
Det har också skapats:
“fler mindre grupper för att kunna ge bättre stöd i undervisningen för elever med problematisk skolfrånvaro”
Behöriga lärare och mindre grupper ger bra resultat. Vill partierna verkligen göra verklighet av sina vallöften och kommunen ”verkstad” av de stora orden om förbättrade skolresultat och satsning på barn och elever, så ska ekonomiska resurser satsas som möjliggör mindre grupper – både i förskola och skola. Och ju fler behöriga pedagoger det finns, desto större möjligheter att barn och elever kan (Skollagen 3 kap 2 §):
“ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
De elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet har möjlighet att gå i lovskola efter skolavslutningen. Det har gett resultat:
“Efter lovskolan ökade behörigheten och landade på 85,3% vårterminen 2024, jämfört med 82,5% vårterminen 2023.”
Behörigheten under några veckor efter 9 års skolgång ökade alltså med 3,3 %-enheter. Jag kan vara lite tveksam till en sådan snabb ökning – är det en “verklig” kunskapsutveckling? Eller är det en “ytlig utantillinlärning”? Den här diskussionen hittar vi bland annat i Sveriges Lärares tidning “Vi Lärare” (se “Därför misslyckas eleverna på gymnasiet”):
“Denna ”sista minuten”-strategi skapar stress och en falsk trygghet, men förbereder dem inte för gymnasiets krav på självständighet och analys. När eleverna börjar gymnasiet möter de en verklighet där självständigt arbete och ansvarstagande krävs. Men de har inte fått de verktyg de behöver i grundskolan.”
Samtidigt är det behöriga lärare på lovskolan och – mindre elevgrupper…
BUN har tre egna “kompletterande förväntade resultat” – “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” och “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar”. Båda dessa förväntade resultat uppnås.
“Vårterminen 2024 var det 70,0% av eleverna i årskurs 9 som uppnått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande andel vårterminen 2023 var 67,2%. En av de främsta orsakerna till den positiva utvecklingen är att fler elever uppnått betyg i matematik tack vare den satsning som samtliga högstadieskolor gjort”
“Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” uppnås däremot inte. Andelen har minskat från 89,0% förra läsåret till 80,0%. Pedagogerna möter elever med:
“generella språksvårigheter, elever med utländsk bakgrund och annat modersmål, elever med bristande kontinuitet i skolgång, elever med stort behov av variation och aktivitet under skoldagen samt elever i behov av framförhållning, struktur och tydlighet. Även hög skolfrånvaro…”
En slutreflektion.
Det saknas resurser till elever i behov av särskilt stöd, gymnasiebehörigheten måste höjas, kunskaperna och betygen måste bli bättre osv osv. Och så visar målavstämningen att alla förväntade resultat 
uppnås (utom ett). Det måste vara något som är fel. Hur kan alla förväntade resultat uppnås när ett flertal ungdomar lämnar skolan med betyg som är underkända och som blickar mot en framtid med utanförskap, arbetslöshet, kriminalitet…?
Kanske är det en fråga att ta upp på ärende 10 då nämnden ska ha en workshop om förväntade resultat för 2025…
Det blir ett intressant sammanträde, det finns många frågor.
Anm. Här kan du läsa hur måndagens sammanträde förlöpte – ”Gårdagens sammanträde med BUN”.
BUN 20 maj 2024
Imorgon måndag den 20 maj ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) antagligen ha sitt sista sammanträde innan sommaren. Det ska nämnden själv avgöra imorgon. Det liggande förslaget är att det blir våravslutning imorgon och inte i juni.
En delårsrapport, med helårsprognos, är naturligtvis ett givet samtalsämne under en våravslutning. Och särskilt självklart de olikfärgade plopparna som ska markera BUN:s bidrag till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås, eller inte. Förhoppningen är så klart att BUN:s resultat ska medverka till kommunens måluppfyllelse. Och det gör de. 
Målen och de förväntade resultaten ska emellertid inte förväxlas med de uppdrag och föreskrifter som återfinns för förskola och skola i läroplaner och Skollag, även om några av dem hämtar inspiration därifrån.
BUN bidrar till kommunens måluppfyllelse. Det kan konstateras att 4 förväntade resultat uppnås (gröna ploppar) och att ett resultat uppnås delvis (gul plopp). Det är emellertid bedömningar, eftersom delårsrapporten bara, av naturliga skäl, omfattar de fyra första månaderna på året.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” får en grön plopp:
“Gymnasiebehörigheten för årets elevgrupp i kommunala skolors årskurs 9 har ökat från 69% vårterminen 2023 till 74% höstterminen 2023. Prognosen är att 83% av dessa elever kommer att nå gymnasiebehörighet vid läsårets slut i juni 2024.”
Det innebär en ganska betydande ökning av gymnasiebehörigheten. Förvaltningen förklarar den förväntade ökningen med att:
“samtliga enheter har prioriterat resurser för att förstärka matematikundervisningen i årskurs 9, exempelvis genom att ha två lärare under matematiklektioner samt erbjuda stöd innan och efter skoldagens slut.”
Ett tvålärarsystem i matematik alltså. Och sedan, och det gäller självklart även andra ämnen, ger lovskolan och den extra studietiden också resultat. Satsningen på elever med problematisk skolfrånvaro i kombination med psykisk ohälsa är också ett led i arbetet. (Det har skapats fler mindre grupper.)
Det är inte utan att man tänker – vad skulle egentligen kunna hända om alla elever i behov av olika stöd faktiskt fick det – efter sina behov? Som Skollagen egentligen föreskriver… Det kan nog bli en diskussion i nämnden om ekonomiska resurser och prioriteringar i samband med detta förväntade resultat.
Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer även att andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön kommer att öka. Det görs helt klart ett bra arbete ute på förskolor och skolor, men fler pedagoger och annan personal hade definitivt bidragit till att tryggheten ökade ännu mer.
Det är likadant med “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar” – ju fler pedagoger och annan skolpersonal som finns ute i verksamheterna desto större chans att dessa förväntade resultat ska uppnås. Jag noterar att det finns en oro för de medarbetare som:
“har arbetat i de lokaler som miljö- och hälsoskyddsnämnden har dömt ut och eventuell påverkan på framtida sjukfrånvaro.”
Förvaltningen är lite tveksam till att det förväntade resultatet “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar” ska uppnås. Därför blir bedömningen en gul plopp. Det finns en osäkerhet kring arbetsmarknadens utveckling under året som kan påverka nyttjandegraden av förskola. (Om vårdnadshavarna är arbetslösa får barnen gå på förskolan 15 timmar i veckan.)
BUN har också egna kompletterande förväntade resultat.
Prognosen för “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” är att detta inte kommer att uppnås. Anledningen är att verksamheterna har fler språksvaga elever. Det förväntade resultatet “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” räknar förvaltningen med att det kommer att uppnås. Däremot är det osäkert att det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar” uppnås, eller inte.
“En av osäkerheterna grundar sig i att det finns fortsatta utmaningar med elevernas närvaro.”
Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. (Jag har inga siffror för i år.) Samtidigt når fler elever ett godkänt betyg i matematik.
Det ser ut som om det blir färre barn och ungdomar i nämndens olika verksamheter i år jämfört med förra året. Prognosen för året är att antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun i genomsnitt sjunker med 56 barn i förskola och pedagogisk omsorg. Det beräknas bli 77 barn i fritidshem och pedagogisk omsorg (6-12 år) färre. Prognosen är också att antalet barn och ungdomar i förskoleklass och grundskola åk 1-9 minskar med 59. Däremot ökar antalet elever 7-15 år i den anpassade grundskolan, åk 1-9, med 7 elever.
Det kan vara intressant att veta att av Vänersborgs barn och elever gick i april 196 i fristående förskola och 47 i enskild pedagogisk omsorg (1-5 år), 189 elever i fristående fritidshem och 21 elever i enskild pedagogisk omsorg (6-12 år) och 609 i enskild förskoleklass till årskurs 9.
Kostnader för elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka, främst avseende psykosociala och språkliga behov skriver förvaltningen och fortsätter:
“Anpassad grundskola åk 1-9 prognostiserar ett underskott om 2,8 mnkr som avser högre kostnad för tilläggsbelopp, högre kostnad för skolskjuts och fler elever i anpassad grundskola än budgeterat. Fler elever läser också ämnesområden än tidigare, vilket innebär högre personalkostnader då dessa elever har stora omsorgsbehov.”
BUN hade den 30 april 2024 ett periodiserat överskott på 16 milj kr, men prognosen för året är ett nollresultat.
Det var en ganska fullständig sammanfattning av delårsrapporten.
BUN tänker äska 1,12 milj kr ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. De medlen ska användas för att stärka insatserna ht 2024 för de elever som går ur grundskolan vt 2025. Ett av kommunens inriktningsmål är ju att ”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Pengarna ska användas till att anställa ytterligare tre pedagoger, fördelat på de fyra högstadieskolorna.
BUN ska även fatta beslut om att fördela 3 milj kr till förskolan. Nämnden fick ju 4,5 milj kr ”extra” av kommunfullmäktige i december för att “trygga anställningar”.
Det har gjorts en tillsyn av den pedagogiska omsorgen på Ströms slott AB. Det har ju varit en del “strul” kring Ströms slott genom åren, men denna gång bedömer förvaltningen att företaget:
“följer de krav enl skollagen 2010:800 25 kap 2§ samt skolverkets allmänna råd föreskriver genom att den pedagogiska verksamheten stimulerar barns utveckling och lärande då verksamheten utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
BUN ska vidare fördela premier från några stiftelser till de olika högstadieskolorna. Sedan ska nämnden redovisa till samhällsbyggnadsnämnden vilka åtgärder som gjorts för att uppfylla målen i avfallsplanen. BUN ska också ta ställning till “Avtal Vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”. Förslaget är att ställa sig bakom avtalet. Nämnden ska också besluta att fastställa ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden läsår 2024/2025”.
Efter att i vanlig ordning ha fått information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) föreslås det att nämnden ska ställa in sammanträdet i juni… Det är helt enkelt för få ärenden som ska behandlas och avgöras. Ett inställt sammanträde sparar ju faktiskt en del pengar…
Det var det mesta om morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.
KS (4/10): Överskott, VA och cyklar
Det är dags för höstens andra sammanträde med kommunstyrelsen. Denna gång är ärendelistan tämligen kort och det finns ytterst få ärenden som kommer att väcka några upprörda känslor. Det kanske beror på att personen som äger dagordningen, dvs kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), vill ha det så just denna onsdag. Augustsson har nämligen, för övrigt tillsammans med 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M), varit borta från kommunhuset under veckan som gått. De har besökt Botswana.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det är som vanligt en hel del information på mötet. Förvaltningschef Sofia Bråberg (barn- och utbildningsförvaltningen) och förbundsdirektör Maria Hildefors (Kunskapsförbundet Väst) håller i en information om bättre skolresultat 
och fullföljda studier. Det ser även ut att det kan bli någon form av dialog.
Utvecklingsledare Anna-Helena Wiechel informerar om “Styr och ledningsmodellen”, personalchef Anna Johannesson och HR Controller Johan Wass om arbetet med sjukfrånvaron, kommunikationschef Maria Thyrell om servicemätning och redovisningschef Kerstin Rosendahl och kommundirektör Lena Tegenfeldt om delårsrapporten. Kommunstyrelsen ska även få information om utredningen “Bostad först”. Den ges av utvecklingsledarna Oscar Andersson och Erika Johansson samt förvaltningschef Karin Hallberg (socialförvaltningen). Självklart informerar också kommundirektören och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist.
Det är antagligen först ärende 8 som ger upphov till diskussioner, men möjligtvis har det debatterats en del redan under informationen. Där finns ju en punkt om delårsrapporten.
Det är nämligen så att det har hänt en del på den ekonomiska sidan. Det har kommit nya prognoser och kommunen har fått klarhet kring statsbidragen. I “Mål- och resursplanen” (MRP), dvs budgeten för 2024, som kommunfullmäktige fastställde i juni, räknade man med ett resultat på +5 milj kr för 2023. Men hör och häpna, nu är siffrorna väldigt annorlunda:
“Det prognostiserade resultatet uppgår till 67 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än budget.”
Det är skatteintäkterna och de generella statsbidragen som förklarar det prognostiserade resultatet på 67 milj kr.
Jag vill minnas att kommunen räknade med 1 milj kr i överskott när budgetarbetet började, och då befarade alla att det till och med skulle kunna bli ett underskott i kommunens resultat. Den uppfattningen följde med även till budgetdebatten. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Henrik Harlitz (M) varnade för ett så stort underskott i år att det skulle kunna ta hela den så kallade Resultatutjämningsreserven (RUR) på 50 milj kr i anspråk. Moderater och Liberaler ville därför gardera sig genom att minska anslagen till alla nämnder nästa år med 1% rakt över. 
Magnus Ekström (KD), som ingår i den styrande minoriteten, sa uppgivet från talarstolen:
“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“
Det rådde oro och krisstämning i fullmäktigeleden. De styrande partierna (S+C+KD+MP) framförde via kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet ansåg att kommunen var tvungen att prioritera vård, skola och omsorg. Att allt borde göras för att upprätthålla service och kvalitet inom välfärden. Vi ville t ex tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år för att behålla personal på förskolor och skolor och behålla Lanternan samt KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). V ville även tillföra socialnämnden 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg).
Det var ekonomiska satsningar på sammanlagt 21,3 milj kr. Det var omöjligt tyckte de andra partierna. (Medborgarpartiet höll möjligtvis med V.) Vänsterpartiet framhöll att det var troligt att det skulle komma mer statsbidrag 2023, och 2024. I så fall fanns en stor del av RUR (resultatutjämningsreserven) kvar nästa år och kunde användas till välfärden. I sista hand, som en reserv, kunde en skattehöjning vara möjlig.
Även de styrande partierna öppnade för möjligheten att använda RUR och skattehöjning. Benny Augustsson (S) gav också beskedet (se artikeln i TTELA) att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Det går att läsa mer om delårsrapporten på Vänsterpartiets hemsida – se ”Underlättar förväntat överskott?”.)
Det är dags att ta ett nytt budgetbeslut. Nu finns det ekonomiska medel till att behålla personal och stoppa nedskärningar – och nedläggningar.
Det är dock inte ärendet för morgondagens kommunstyrelse… Men vi hoppas att det blir ett ärende inom en snar framtid. Tiden går och besluten om besparingar och nedskärningar måste omprövas och andra beslut fattas.
I oktober förra året motionerade Tor Wendel (M) om en ändring i kommunens “rutiner” kring inrättandet av verksamhetsområden. Det handlar om vatten och avlopp, VA. Wendel föreslog:
“Att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är en mycket intressant tanke – och ett helt riktigt resonemang. Vattentjänstlagens 6 § lyder:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”
Paragrafen fortsätter, men det är inledningen som är intressant. “Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön…”
Det är alltså skyddet för “människors hälsa eller miljön” som är avgörande för om det behöver ordnas VA i ett större sammanhang, dvs inrättas ett verksamhetsområde. Och vilken nämnd är expert på hälsa och miljön? Samhällsbyggnadsnämnden eller Miljö- och hälsoskyddsnämnden?
Kommunens “Cykelplan Vänersborg” ska uppdateras. Imorgon ska emellertid planen återremitteras av formella skäl. Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att ta fram ett styrdokument som följer kommunens riktlinjer för hur styrdokument ska se ut. Sedan kommer cykelplanen tillbaka till KS, och sedan kommunfullmäktige.
Vänsterpartiet har redan framfört synpunkter på några GC-vägar. Först kan jag emellertid konstatera att det i cykelplanen, som antogs den 19 jan 2021, fanns med en planerad GC-väg vid Önafors mellan Lillån och Jutatorpet. För visst hade det varit trevligt att kunna cykla utefter Göta älv… Det skrev jag om i bloggen “GC-väg vid Juta, men var?”. GC-vägen finns fortfarande med i planen.
I samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Vänsterpartiets James Bucci mot Cykelplanen på två punkter. Det är fortfarande en GC-väg inritad genom den sista lilla skogsremsan på Korseberg. (Se flygfoto, GC-väg nr 15 – skogsremsan är vid den nedersta pilen.)
Bucci (V) skrev i sin reservation:
“Jag hoppades att vi inom politiken, i vår agenda 2030 tid, skulle klara av att trygga ett skogsområde från en onödig exploatering.”
Däremot anser Vänsterpartiet att resten av GC-vägen måste anläggas så fort som möjligt. (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”.)
Bucci framförde i sin reservation också att:
“en framtida GC bro mellan Skaven och Korseberg (uppskattad kostnad 50 mkr) också skulle utgå”
50 miljoner kronor är väldigt mycket pengar för en GC-bro över Vassbotten… (Se flygfoto ovan, GC-väg nr 46.) De kan användas på ett bättre sätt.
För övrigt tänker Vänsterpartiet yrka avslag på medborgarförslaget att:
“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”
Alla de ärenden som jag har beskrivit i bloggen ska vidare till kommunfullmäktige, även om cykelplanen först ska ta ytterligare ett varv till samhällsbyggnadsnämnden och tillbaka till kommunstyrelsen.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer