Arkiv

Archive for the ‘detaljplan’ Category

KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)

17 februari, 2022 1 kommentar

Det blev ett mycket långt sammanträde med kommunfullmäktige igår. Mötet avslutades inte förrän strax efter kl 22.

Det finns många och viktiga ärenden att redogöra för, men denna blogg ska bara handla om min interpellation till byggnadsnämndens ordförande. Interpellationen handlade om varför detaljplanen i Sikhall fortfarande inte är klar, trots att det har gått 7 år. Och att kostnaden hittills uppgår till upp mot 1,5 milj kr, som fastighetsägarna till största delen ska betala. Du kan läsa min (V) interpellation här och det skriftliga svaret från ordförande Bo Dahlberg (S) här. Det går också att lyssna på debatten i kommunfullmäktige på kommunens webb-TV – klicka här (klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger på sidan).

Debatten tog hela 34 minuter, och det var flera ledamöter som deltog i diskussionen. Dock började debatten med att jag redogjorde för interpellationen och sedan läste ordförande Dahlberg upp det skriftliga svaret. Det innehållet kan man läsa sig till på länkarna ovan. Eftersom Dahlbergs svar var så långt fick jag tillfälle att kommentera det han hade sagt, innan han fortsatte med att redogöra för ”del 2” av sitt skriftliga svar. (08.55 min in i ärendet.)

Enligt Dahlbergs svar låg skulden på den långa handläggningstiden på fastighetsägarna. Det ansåg jag var fel, det föll på sin egen orimlighet. Fastighetsägarna ville självklart att detaljplanen skulle bli klar fortast möjligt och de ville självklart inte betala mer än nödvändigt. Jag tvivlade också starkt på att det skulle ta 7 år för Vänersborgsbostäder, Skanska eller Serneke, eller Bert Karlsson i Ursand, att få till stånd en detaljplan:

“Är det någon som inbillar sig att det skulle ta 7 år? Nä, Det händer bara inte… Det händer inte Serneke. Det händer inte Bert Karlsson. Det händer bara i Sikhall.”

Det är inte alltid så lätt att upprätta och genomföra en detaljplan, fortsatte jag, även om fastighetsägarnas planer för Sikhall överensstämmer med kommunens, som de uttrycks i t ex översiktsplanen. Det är inte bara byggnadsnämnden som är inblandad utan även samhällsbyggnadsnämnden. Men det gör det oerhört viktigt att det sker ett samarbete inom kommunen mellan nämnder och förvaltningar. För fastighetsägarna, liksom invånare i allmänhet som vänder sig till kommunen, är kommunen en. Invånarna vänder sig till kommunen, de frågar och diskuterar med Vänersborgs kommun, inte med två kommuner. Det måste vara kommunens ansvar att samarbeta och synkronisera internt för att därigenom göra samarbetet så enkelt och smidigt som möjligt för invånarna. Och det har inte skett.

Som exempel tog jag ett avsnitt i svaret från Bo Dahlberg:

“Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn.”

Både VA-ledningar och markanvisningsavtal är kommunens ansvar (samhällsbyggnadsnämnden), vilket illustrerade det jag framförde. 

Bo Dahlberg fortsatte sedan att redogöra för sitt skriftliga svar. (12.10 min in i ärendet.) Fastighetsägarna, avslutade Dahlberg, vill köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta menade Bo Dahlberg var en stötesten – hur man skulle gå vidare med detta. Han menade också att kommuniceringen med sökanden har varit god, men:

“när det kommer ändringar på en ansökan då ställer det till det lite grann för tjänstemännen.”

Sedan var det återigen min tur. Jag kände mig tvungen att upplysa Dahlberg om att det här med fastighetsrättsliga lösningarna, som handlar om rådighet och vattenverksamhet, var med från början, redan 2015. De förslag som kommunen har framfört har inte accepterats av fastighetsägarna, och tvärtom. Det är inget konstigt, men då får man sätta sig ner och diskutera och hitta möjliga lösningar.

Jag tog också upp att det inte fanns något i diariet som visar att det har pågått något arbete under 2,5 år, mellan februari 2018 och oktober 2020. Efter att jag fick Dahlbergs svar på tisdag eftermiddag, där det stod:

“Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden.”

Så begärde jag ut handlingarna en gång till. Och igår onsdag kom beskedet att det har lagts handlingar på posten som bör vara hos mig “inom några dagar”. Om dessa handlingar ger upphov till fler frågor, så skulle jag återkomma vid ett senare tillfälle.

Dahlberg (S) skrev vidare i sitt svar om varför inget hände under de här 2,5 åren:

“väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.”

Det kunde jag inte riktigt acceptera. I en tjänsteskrivelse som jag har tagit del av handlade det snarare om en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Trafikverket ville att Vänersborgs kommun skulle ta hand om väghållaransvaret, men kommunen sa helt enkelt nej. Det var enligt de dokument som jag hade fått inte alls någon utredning som kommunen deltog i eller som tog tid.

Dahlberg skrev också i sitt svar att en naturvärdesinventering hade genomförts. Och det var ju korrekt. En sådan inventering tog naturligtvis sin tid, en sommar i det här fallet, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. Som fastighetsägarna fick betala.

Slutsatsen var, som jag såg det, att skulden för att detaljplanen inte var klar efter 7 år låg hos kommunen. Däremot ingav Dahlbergs svar och hans uttalande att han var positiv till en detaljplan ett hopp inför framtiden. Det verkade som att det kan hända positiva saker med detaljplanen. Förhoppningsvis går kommunen vidare, sätter sig ner med fastighetsägarna och kommer överens om de fastighetsrättsliga lösningar som krävs för att Sikhall ska kunna utvecklas enligt både kommunens och fastighetsägarnas planer.

Sedan kom andra deltagare med i debatten. (18.35 min in i ärendet.) Det kommer morgondagens blogg att handla om – se ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Kategorier:detaljplan, Interpellation, Kommunfullmäktige 2022, Sikhall

Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall

15 februari, 2022 2 kommentarer

Den 6 februari skrev jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Jag skrev en liten inledning och ställde sedan fyra frågor om varför det tar sådan tid för detaljplanen i Sikhall att bli klar. (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.)

I eftermiddags fick jag ett skriftligt svar på de fyra frågorna. De redovisar jag i sin helhet nedan. Imorgon onsdag ska frågorna och svaren diskuteras i kommunfullmäktige. Sammanträdet sänds för övrigt på kommunens webb-TV med början kl 18.00. Fram tills dess är det fritt fram för kommentarer på denna blogg. Kanske lämnas upplysningar som jag kan få användning av imorgon.

Du kan ladda ner min interpellation här och Bo Dahlbergs svar här.

===

Svar på interpellation om detaljplan för Sikhallsviken

Fråga: Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?

Svar:

Den huvudsakliga anledningen är att fastighetsägarna valt att avvakta med att gå vidare med nödvändiga utredningar. Processen har under delar av tiden legat vilande när olika avgöranden har inväntats. Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn. Sedan samrådet har dock det främsta hindret för fortskridandet av detaljplanearbetet varit att nödvändiga utredningar inte är gjorda.

Fråga: Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?

Svar:

Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden. Bland annat genomfördes naturvärdesinventering som upphandlades av kommunen, och där sedan kostnaden fördelades mellan parterna i enlighet med planavtal. Kontinuerligt under planprocessen har även många möten hållits och kommunikation förts mellan kommunens handläggare och andra sakägare och sakkunniga. Anteckningar från sådan kommunikation har inte alltid diarieförts såsom allmän handling eftersom det till stora delar rör sig om arbetsmaterial i ett pågående arbete. Under den nämnda perioden har bland annat väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.

Fråga: Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?

Svar:

Det är helt rimligt att en fastighetsägare står för plankostnaderna för att utreda möjligheterna och förutsättningarna för exploatering på den egna fastigheten. I slutändan är det fastighetsägaren som också kan tjäna pengar på planen genom att till exempel sälja tomter eller hyra ut sjöbodar, båtplatser och campingplatser. Sett till vad andra planer kostar är det inte alls orimligt att kostnaderna för att utreda planområden av denna storlek landar på miljonbelopp. I detta fall har fastighetsägarna en trygghet i ett planavtal som begränsar kostnaderna för kommunens handläggning till 292 000 kr, och där kommunen även skrivit på att bekosta en femtedel av det trots att kommunen inte kommer att ha del av nya byggrätter i planen. Samtliga fyra fastighetsägare skrev under avtalet 2015 och det har inte inkommit något ifrågasättande av avtalet till byggnadsnämnden. Utöver handläggningskostnaderna tillkommer kostnader för utredningar, vilket klargörs i avtalet. Detta har tydligt kommunicerats från starten av processen och är helt normalt för alla planarbeten. Det är naturligt att exploatören tar kostnaderna för de utredningar som krävs. Två externa utredningar har genomförts fram till dagens datum – naturvärdesinventering och häckfågelinventering. Kostnad för naturvärdesinventeringen fördelades på samma sätt som handläggarkostnaderna enligt planavtalet. Häckfågelsinventeringen har bekostats av fastighetsägarna. Kommunen har hittills fakturerat fastighetsägarna sammanlagt 195 440 kr för

utgifter i planarbetet. Vilka kostnader som tillkommer kan inte preciseras idag, men det är troligt att det sammanlagt kommer att landa på 1–1,5 miljoner att fördela mellan de sökande fastighetsägarna.

Fråga: Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?

Svar:

När fastighetsägarna väljer att gå vidare med nödvändiga utredningar kan planarbetet gå vidare. Nästa steg efter det är granskning och därefter antagande. Kommunen kommer att prioritera att få färdigt planen så fort fastighetsägarna ger klartecken för att gå vidare. Fastighetsägarna har tidigare begärt svar på frågor kring planens utformning samt säkerhet kring rådigheten över mark och vattenområden för att kunna genomföra planerade projekt. Byggnadsnämnden har i oktober 2021 beslutat om inriktning för planarbetet i linje med önskemål från fastighetsägare. Samhällsbyggnadsnämnden har i mars 2021 skrivit på avtal om markanvisning för att ge efterfrågad säkerhet. Fastighetsägare har istället kommit in med ny begäran om att köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta har inte varit på förslag tidigare i planarbetet utan då har samtalet handlat om hur rådighet kan garanteras genom servitut eller liknande. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för frågor kring kommunens markägande.

Frändefors 2022-02-13

Bo Dahlberg
Ordförande

==

Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Interpellation, Kommunfullmäktige 2022, Sikhall

Länsstyrelsen besökte Magnus Larsson

19 december, 2021 1 kommentar

Den 2 december skulle Länsstyrelsen göra syn på plats i Sikhall. Den blev inställd på grund av sjukdom. Nu har äntligen Länsstyrelsen varit i Sikhall och träffat Magnus Larsson.

Besöket satt hårt åt även denna gång, och det berodde inte på väglaget. Det hade snöat på natten och Gestadvägen är tillräckligt trafikfarlig som den är utan halka… Nä, representanterna från Länsstyrelsen hade vissa svårigheter att hitta till Sikhall. De körde helt enkelt fel, och när de väl kom fram så körde de förbi…

Till slut kom dock Länsstyrelsen, som tur var, fram till de andra väntande. Men det var liksom ingen bra eller förtroendefull början… De andra väntande på Sikhall var inte bara Magnus Larsson utan också tjänstepersoner från Vänersborgs byggnadsförvaltning.

Det var bra och viktigt att representanter för enheten för vattenärenden på Länsstyrelsen kom och fick se hur det såg ut i Sikhall. Länsstyrelsen är en synnerligen viktig part i målet. Den har mycket att säga till om, t ex när det gäller strandskydd, och den kan också ställa krav på utredningar etc.

Det handlar alltså om detaljplanen för Sikhall. Fastighetsägarna beställde ju en sådan för några år sedan för att kunna förverkliga sina planer och visioner för en utveckling av området. Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden att det skulle utarbetas en detaljplan. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Det har nu gått snart 7 år och det finns fortfarande ingen detaljplan. Kostnaderna för fastighetsägarna närmar sig 1,5 milj kr och det börjar väl närma sig en smärtgräns kan jag gissa.

En av frågorna som byggnadsnämnd och -förvaltning har “bråkat” med fastighetsägarna om är de mindre och misskötta skogspartierna på den västra sidan av badstranden, vid landsvägen till. Markägarna vill rensa upp, snygga till och göra ett mer parkliknande område. Och vid stranden av detta skogsparti vill de röja upp, muddra och så att säga ta fram badstranden och förlänga den – precis som det var förr. En gång i tiden var badstranden i Sikhall väldigt lång och inbjudande, nu har stora delar vuxit igen.

Länsstyrelsen ansåg tydligen att det krävdes tillstånd för vattenverksamhet för att göra något vid stranden, i vattnet. Och så är det sannolikt. Magnus Larsson hade då sagt att han kunde väl få se hur kommunens ansökan och tillstånd såg ut. Så kunde han typ använda samma formuleringar. Kommunen hade ju muddrat sin del av stranden förra året, fram till handikapprampen…

Det visade sig att kommunen antagligen inte hade något sådant tillstånd… I varje fall har kommunen fortfarande inte kunnat hitta något i sina pärmar och hyllor.

Det torde inte vara särdeles svårt att gissa vad som hade hänt om Magnus Larsson hade muddrat utan tillstånd… Det återstår att se vad Länsstyrelsen gör med kommunen…

Magnus Larsson och fastighetsägarna har fått en kortare, sammanfattande avrapportering från byggnadsförvaltningen om hur Länsstyrelsen såg på planerna för Sikhall:

  • “Länsstyrelsen uttalar sig inte om i vilka fall det kan krävas anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet, förrän det blir ett formellt ärende.”
  • ”Strandskydd är en tyngre (generellt sett mer begränsande) lagstiftning så strandskyddsprövning bör komma före vattenverksamhet.”
  • ”Det kan finnas andra skydd, till exempel biotopskydd eller artskydd.”
  • ”[Länsstyrelsen] menar att såväl kulverteringen som ”strandupprensningen” förutom strandskyddsdispens bör kräva minst anmälan av vattenverksamhet.”
  • ”När anmälan skickats in avgör länsstyrelsen om det behövs en tillståndsprövning. Om det saknas underlag kommer kompletteringar att krävas in. Bland annat behövs underlag för att kunna bedöma påverkan på miljökvalitetsnormer, skyddade arter och hydrologiska effekter upp- och nedströms.”
  • ”Anmälan i sig kostar 1660 kr, men ofta är utredningarna det som kostar mer. Arbetet ska påbörjas inom två år och avslutas inom fem år efter beslut. Om prövning genomförts tidigare är det i regel enkelt att få ett nytt beslut.”
  • ”[Länsstyrelsens] råd är alltså att redan i detta skede söka strandskyddsdispens och anmäla vattenverksamhet för att få föreslagna åtgärder prövade.”

Länsstyrelsen ställer ganska höga krav. Fastighetsägarna ser att Länsstyrelsen uppenbarligen anser att det behövs fler utredningar, mer tid och, inte minst, mer pengar. Jag tror att det leder till att förhoppningarna, optimismen och framtidstron hos exploatörerna börjar avta ganska betydligt. Det reses fler hinder än lösningar för varje träff och varje samtal.

Det ställer också till en viss förtret för fastighetsägarna att fastigheterna har styckats av under åren så att ägarförhållandena och gränserna många gånger är i vägen för utveckling. Det skulle enlig Magnus Larsson behövas en fastighetsrättslig reglering, som skulle göra det enklare att komma vidare. Det krävs rådighet över marken för att utföra vissa åtgärder och på den mark som kommunen äger händer sällan någonting.

Nä, hoppet om en utveckling av Sikhall börjar försvinna. De tankar som Magnus Larsson närde redan när han förvärvade mark i Sikhall 2005 liknar alltmer bara förhoppningar och önskedrömmar. Kommunen, och nu kanske även Länsstyrelsen, har motarbetat honom i snart 20 år (se “Historien om Magnus Larsson”) och det ser alltmer ut som om kommunen ska få sin vilja fram – ett stagnerande, misskött och igenväxt Sikhall utan fler bostäder och invånare.

Vänersborgs kommun måste nog formulera en ny vision.

Kategorier:detaljplan, Länsstyrelsen, Magnus Larsson, Sikhall

BN 26/10 (1): Sikhall, blåbär & demokrati

10 november, 2021 1 kommentar

Byggnadsnämnden hade sammanträde den 26 oktober. Det var två veckor sedan, tiden går fort. Jag skrev två bloggar inför mötet. Det gjorde jag för att det var två ärenden som jag var särskilt intresserad av, mer än vanligt…

Det första, och kanske mest uppmärksammade, ärendet var vilken väg byggnadsnämnden skulle välja för det fortsatta arbetet med detaljplanen och den fortsatta utvecklingen i Sikhall. Jag skrev utförligt om detta i bloggen “DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!”.

Byggnadsnämnden gick på förvaltningens linje och beslutade att:

“miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det var ett riktigt vägval. Den lilla och misskötta skogsdungen, som vägvalet till stor del handlade om, ska inte få stå i vägen för Magnus Larssons och de andra fastighetsägarnas planer och visioner för att utveckla Sikhall. Det var alltså ett bra och nödvändigt beslut. Tyvärr är det emellertid sannolikt så att det ändå är en lång väg kvar att gå innan det händer något i Sikhall. Det är många utredningar och undersökningar som förvaltningen vill få gjorda innan någon detaljplan blir verklighet. Och det finns som alla vet starka, och jäviga, krafter i kommunhuset som har en helt annan agenda… Och så har vi Länsstyrelsen som ska säga sitt…

Det andra ärendet handlade om en motion som Pontus Gläntegård (V) och Kärvling (=jag) lämnade in med anledning av nämndens behandling av blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Jag beskrev motionen och bakgrunden till den i bloggen “Lex Blåbärsodlare”.

Byggnadsnämnden beslutade att blåbärsodlaren skulle betala 18.000 kr i tillsynsavgift, fast han inte hade gjort något fel. Det tyckte Gläntegård och jag självklart var helt befängt, och motionen yrkade att:

“Kommunen bör avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts.”

Det visade sig att Gunnar Lidell (M) nästan samtidigt hade lämnat in en motion om i stort sett samma sak och med ungefär samma yrkande. (Du kan ladda ner Gläntegårds och min motion i pdf-format här och Gunnar Lidells motion här.)

Byggnadsnämnden yttrade sig till kommunfullmäktige om de båda motionerna… (Det är fullmäktige som fattar det slutliga beslutet om motionerna.) Och det visade sig att nämnden i stort sett följde byggnadsförvaltningens råd och beslutade att föreslå att kommunfullmäktige:

“delvis bifaller motionen genom att det i samband med att en ny taxa tas fram ska förtydligas att avgift inte tas inte ut för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”

Det står “delvis” i protokollet, men det är om man fortsätter att läsa protokollet lite oklart, nästan lite “lurigt” formulerat. Förslaget i motionen var nämligen att regeländringen skulle gälla retroaktivt från den 1 jan 2021, medan förvaltningen ansåg att ändringen inte skulle börja gälla förrän den 1 jan 2023.

Det framgår av protokollet att nämnden hade en votering om datumen. En majoritet i nämnden beslutade då att det överhuvudtaget inte skulle finnas med några datum. Majoriteten bestod av Gläntegård (V), Fröjd (C), Moqvist (SD) och Christensson (M). Och jag antar att Gavelin (M) var den femte i majoriteten. (Det blev ingen votering, utan de fyra första namnen står nog med i protokollet för att de, antagligen, yrkade bifall till förslaget.) Det var för övrigt ett identiskt scenario i behandlingen av Lidells motion. (Fast då yrkade även Gavelin bifall.) 

Byggnadsnämndens protokoll är inte alltid helt lättolkade. Men det viktigaste är att de båda motionerna med all sannolikhet, så småningom, kommer att bifallas av kommunfullmäktige. Och det vore kanon!

Lex Blåbärsodlare!

På tal om protokoll förresten. Alla sidor mellan 23 och 32 i byggnadsnämndens protokoll är “maskade” – de är helt svarta (se bilder). De är alltså censurerade, de går inte att läsa. Det framgår dock av dagordningen att det handlar om tre tillsynsärenden och ett bygglovsärende.

Det har för övrigt varit likadant tidigare. I januari skrev jag till byggnadsförvaltningen:

“Laddade ner sammanträdesprotokollet från 19 jan från hemsidan. Och ser att hela § 13 är ”totalmaskad”. Så får det väl inte vara? Vem som helst ska ju kunna överklaga beslut i en nämnd och hur ska man kunna göra det om hela paragrafen är maskad?
Jag vill ha ett omaskat protokoll från 19 jan.
Jag skickar en kopia till kommunstyrelseförvaltningen med förhoppningen om att få ett klargörande svar om förfarandet och hanteringen av protokollet är riktigt.”

Det blev en del mailväxling både med byggnads- och kommunstyrelseförvaltningen. Jag förstod egentligen aldrig vad som var problemet. Men jag tolkade det som att förvaltningarna menade att den personliga integriteten stod över offentlighetsprincipen. Fast med samma resonemang borde alla rättegångar hållas för lyckta dörrar…

Jag fick till slut protokollet – på papper, med “snigelposten”… Och då slutade jag också att argumentera vidare…

Jag hoppas att Lutz Rininslands (V) motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”, bifalls av kommunfullmäktige kommande sammanträde – och att det kommer att innebära att det blir lite ordning på miljö- och byggnadsförvaltningen… (Se “KS imorgon (27/10)”.)

Till sist.

Det finns några som har frågat hur det går med konflikten på Juta vid Restad. Ni minns väl Davidsson och hans problem med byggnadsnämndens och -förvaltningens absurda tomtplatsavgränsning…? (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.) Jag vet inte vem som har “bollen”. Men det verkar nästan som om Bengt Davidssons ärende har försvunnit någonstans “på vägen”.

Eller också har förvaltningen lite för mycket att göra just nu. Det finns nämligen anmälningar om staket som inte följer tomtplatsavgränsningarna i Sikhall… Och det måste naturligtvis utredas. Eller? Men det är klart, det gäller inte någon av Magnus Larssons fastigheter…

PS. Har även skrivit en blogg om ett annat av byggnadsnämndens ärenden: ”BN 26/10 (2): Solceller i “SAAB”-området”.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Demokrati, detaljplan, Sikhall

DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!

24 oktober, 2021 3 kommentarer

Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg att upprätta en ny detaljplan för ett område kring Sikhallsviken. Det har gått så där. Detaljplanen är fortfarande inte klar – och kostnaderna för den skjuter i höjden. Det gör emellertid inget för kommunen, det är fastighetsägarna/exploatörerna som får betala det mesta…

Men nu verkar det hända något! Det läggs ett nytt förslag på byggnadsnämndens bord nu på tisdag, den 26 oktober…

För drygt två veckor sedan, den 7 oktober, var byggnadsnämnden tillsammans med ett antal tjänstemän och besökte området i Sikhall. Fastighetsägarna var också där, liksom undertecknad bloggare. (Se “Byggnadsnämnden besöker Sikhall”.) Byggnadsnämnden ville bilda sig en uppfattning på plats om fastighetsägarnas planer och visioner. Samtidigt var Magnus Larsson och de andra exploatörerna måna om att politikerna skulle få klart för sig att detaljplanearbetet stod inför ett vägskäl. Om nämnden valde “fel väg” så skulle fastighetsägarna dra sig ur hela detaljplaneprojektet. Då skulle de lägga ner sina planer, och det skulle inte bli någon utveckling i Sikhall.

I centrum för oenigheten står den lilla skogsdungen vid Svartebäck. Tjänstemännen på byggnadsförvaltningen vill bevara området som det är – orört. De anser helt enkelt att naturvärdena är för stora. Det handlar om att naturvärdesinventeringen rekommenderade att själva Svartebäck och dess kantzoner skulle vara naturvärdesklassade, och det var kopplat till:

“gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter”

Fiskarnas, insekternas och, enligt en ersättare i nämnden, också paddornas intressen skulle prioriteras. 

Ibland får jag uppfattningen att kommunen ser skogsområdet som Vänersborgs kanske mest värdefulla skog. Det förstår jag i så fall inte. På Mariedal Östra skövlade kommunen en tät skog med träd som var över hundra år gamla, vid Kindblomsvägen avverkades en stor del av den enda kvarvarande skogen i Blåsut, vid Mariedalskolan huggs flera av de få träden ner som finns runt skolan och på onsdag ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anlägga en GC-väg rakt igenom den lilla skog som finns kvar på Korseberg. (Se flygbild till vänster.) På Korseberg är för övrigt motiveringen till ingreppet att:

“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”

Människor före insekter, djur och natur med andra ord… Men det är i staden Vänersborg. Där är träd i vägen för utveckling. På landsbygden är det tydligen tvärtom, människorna är i vägen… Trots att det finns massor av skog. Åk från Vänersborg till Sikhall och se med egna ögon.

Skogsdungen vid Svartebäck har faktiskt inga speciella värden. Det har även tjänstepersoner på sätt och vis medgett:

“Förvaltningens utgångspunkt har hela tiden varit att det finns naturvärden där som vi har ansvar att bevaka. Det fick visst stöd i den naturvärdesinventering som genomförts.”

Naturvärdena fick ett “visst stöd”.

Den naturvärdesklassning som föreslås i inventeringen är den lägsta som finns, skogen är ung och flera av träden håller på att ramla ner på grund av den mycket sandiga jorden. Det är faktiskt inte riskfritt att befinna sig i området när det blåser. Dessutom visade den häckfågelinventering som genomfördes att det inte finns några skyddade arter som häckar i området. Och Svartebäck är mest ett dike i detta område, och bäcken betecknas faktiskt som dike i inventeringen. Diket behöver underhållas, t ex rensas och dikas ut regelbundet. Med maskiner vid åtminstone den ena kantzonen…

Skogen i området vid Svartebäck är både ung och ogenomtränglig – och finns där egentligen enbart på grund av att kommunen har misskött området. Så här ser området ut idag:

Den omdiskuterade skogsdungen syns tydligt, och den är som synes inte särskilt stor. Badstranden är kort. Tyvärr visar inte flygfotot hur misskött skogsdungen är eller hur stranden till allt större del blir allt gyttjigare och ogästvänligare (se foto nedan).

Flygfotot är från 2017 och är publicerat på Eniro. Det är även nedanstående foto som visar hur exakt samma område såg ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet (när jag som ung ofta var där och badade). (Klicka här för källa.)

Notera att det inte finns någon skog vid Svartebäck. Det går att följa bäcken ända fram till huset vid den nuvarande campingen. Och stranden… Den är lång… Och inte igenväxt som idag.

Flygfotona är ytterligare ett argument anser jag för att träden vid Svartebäck inte har något särskilt naturvärde.

Fastighetsägarna vill göra en slags park av området. I underlaget till nämndens kommande möte skriver förvaltningen:

“För området mellan väg och strand föreslås att strandskogen rensas från buskar och träden glesas ut, området får en parkkaraktär med grillplatser, stigar/gångvägar och även några sjöbodar. Förvaltningens tolkning av exploatörens förslag är att vassområdet muddras till förmån för en större sandstrand.”

Precis! Är det konstigt att sikhallsborna ser positivt på Magnus Larssons planer och visioner, jämfört med hur det ser ut nu – när kommunen sköter området och badplatsen?

Men kanske har byggnadsförvaltningen ändrat uppfattning…

I beslutsunderlaget från förvaltningen till politikerna i byggnadsnämnden föreslås följande beslut:

“Byggnadsnämnden beslutar att miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det är inte längre två alternativ som på det förra sammanträdet (se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”), tjänstemännens och fastighetsägarnas. Denna gång finns det bara ett alternativ – fastighetsägarnas…

Wow!

Förvaltningen går Magnus Larsson och fastighetsägarna till mötes. Den accepterar fastighetsägarnas förslag till utveckling för Sikhall.

Det är fantastiskt.

I förvaltningens underlag finns det emellertid en hel del brasklappar. Tjänstepersonerna visar stundtals sin ovilja och antyder flera gånger att den egentligen inte vill. Den pekar också ofta på svårigheter. Men det förtar ändå inte omsvängningen av ståndpunkt. För det är en omsvängning.

Tjänstepersonerna avslutar med att skriva:

“Förvaltningen anser att exploatörens förslag i stora drag är mycket bra för utvecklingen av Sikhall men ser också att det skulle gå att hitta lösningar för att exempelvis behålla och även dra nytta av de värden som finns naturområdet och ändå skapa utveckling. Exploatören är dock väldigt tydliga i sin ståndpunkt att ett vägval måste göras och när förvaltningen då väger ihop alla delar anses det nu föreslagna beslutet vara det bästa vägvalet för att få till stånd en utveckling i Sikhall.”

Förvaltningen har valt väg, och föreslår byggnadsnämnden att välja samma väg. Det är ett utmärkt råd från tjänstepersonerna. Det är även imponerande, och överraskande, att byggnadsförvaltningen har ändrat ståndpunkt.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

DP Sikhall (12): Byggnadsnämnden besöker Sikhall

11 oktober, 2021 1 kommentar

Den 21 september behandlade byggnadsnämnden detaljplanen i Sikhall. Orsaken var att Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna ville ha ett klart och tydligt besked av byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. Det handlade om det lilla skogsområdet väster om badstranden i Sikhall. Fastighetsägarna hade helt enkelt begärt ett ja eller nej på sina planer för området. Ett nej skulle betyda att de tänkte dra sig ur hela detaljplaneprojektet. (Se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”.)

Det blev emellertid varken ett ja eller nej. Byggnadsnämnden beslutade istället om en återremiss. Det innebar att nämnden så att säga sköt upp beslutet. Det slutliga beslutet ska fattas vid ett senare tillfälle och innan dess skulle politikerna i nämnden besöka det aktuella området i Sikhall. (Se “DP Sikhall (11): Återremiss!!”.)

Byggnadsnämnden tillsammans med ett antal tjänstemän besökte området i torsdags, den 7 oktober. Fastighetsägarna var också på plats, liksom undertecknad, nyfiken bloggare.

De närvarande samlades framför det så kallade ”träsket”, den av kommunen ägda och misskötta marken som förvandlats till en slyskog. De stod på den del av Magnus Larssons åkermark som kommunen exproprierade för att anlägga en parkeringsplats. Det blev för övrigt aldrig någon parkeringsplats, trots att det har gått snart 15 år…

Fastighetsägarna, framför allt Magnus Larsson, beskrev sina planer om hur de ville utveckla Sikhall. De vill röja träsket och anlägga en strandnära parkeringsplats. De vill omvandla skogsdungen vid Svartebäck till en parkliknande miljö. De tänkte sig att ta bort buskar och sly, och träd som håller på att ramla ner. Det är nämligen mycket sand i marken och flera av träden ruttnar inifrån. De planerar att kviströja, gallra och spara de finaste träden. De vill göra gångvägar med broar över Svartebäck. På fälten ska nya campingplatser skapas. Tanken är att det från campingen ska bli sjöutsikt över Sikhall och stranden. Magnus Larsson och exploatörerna vill utvidga och göra stranden betydligt både större och längre. De vill vidare skapa förutsättningar för en årentruntöppen lanthandel och service för boende och badgäster. Och all utveckling ska naturligtvis leda till att människor vill flytta till och bosätta sig i Sikhall.

Fastighetsägarna har stora planer för sitt Sikhall. De vill se ett attraktivt och hållbart Sikhall.

Från kommunens sida så var det bara en av tjänstemännen som pratade. Några enstaka politiker ställde vid enstaka tillfällen någon fråga, men det var inga synpunkter eller ställningstaganden som framfördes.

Tjänstepersonen tyckte att parterna inte stod särskilt långt från varandra och uttryckte förhoppningen att de skulle kunna komma överens.

Men det är nog lättare sagt än gjort. Tror jag.

Stötestenen är skogsdungen där Svartebäck rinner. Här finns det naturvärden som måste bevaras sa tjänstemannen. Naturvärdena har ett självändamål gentemot samhällsutvecklingen. Området ska därför definieras som ”natur” och inte ”park”. Det var en viss diskussion om skillnaden, eller om det behövde vara någon skillnad. Men det verkade som om tjänstemannen ansåg att kommunen inte skulle släppa taget om området och därför skulle de i den kommande detaljplanen stämpla marken som ”natur”. Det här motsätter sig alltså fastighetsägarna som menar att detta sätter stopp för all utveckling.

Och så är ju skogsdungen numera Magnus Larssons mark. Han har nyligen köpt den tillsammans med en bit av parkeringen som hörde till fastigheten. (Marken ägdes av en annan privat aktör.) Jag tror att byggnadsförvaltningen av någon anledning är rädd för vad Larsson ska göra med marken. De verkade befara det “värsta”. Och det hjälpte nog inte att Larsson bedyrade att han skulle göra det fint och attraktivt. Han hade inga som helst planer på att t ex kalhugga området. Larsson menade att det var tvärtom, att han hade ett stort intresse av att bevara naturvärden, och att det faktiskt är en del av hans jobb. Skogsområdet skulle bli snyggt och prydligt så att människor kunde vistas i området. (Som beskrevs ovan.) Det kan de inte nu.

För övrigt undrar om jag inte Magnus Larsson, som ägare till skogsområdet vid Svartebäck, egentligen kan göra lite som han vill med marken. Området är ju inte detaljplanelagt och således finns det ännu ingen “stämpling” med “natur”. Jag vet att han inte kommer att göra detta. Magnus Larsson vill invänta och bli överens, han vill diskutera och sluta avtal med kommunen. Det om något visar väl att Larsson, och de andra fastighetsägarna, bara har ärliga avsikter.

Idag fick jag förresten ett nytt förslag från Magnus Larsson och en annan fastighetsägare. Jag tar för givet att förslaget också har skickats till kommunen. Förslaget tar upp hur en fastighetsrättslig lösning kan utformas i Sikhallsområdet så att alla parters intressen tillvaratas och alla kan bli nöjda. Det finns ju också en del i den kommande detaljplanen om hur småbåtshamnen ska utvecklas. Även om parterna tycks stå närmare varandra i den frågan. (Den diskuterades dock inte på byggnadsnämndens studiebesök i torsdags, och förslaget återkommer jag till vid ett senare tillfälle.)

Jag vet inte om parterna kan enas om skogsområdet vid Svartebäck. Det verkar nästan inte så, i varje fall inte av förvaltningens kommentarer att döma. I varje fall blir det mycket svårt. Naturvärdena står alltför högt i kurs, tydligen bra mycket högre än i andra områden i kommunen som tex Mariedal östra, Kindblomsvägen etc. Jag förstår inte det. Det här är ingen skog som är särskilt gammal eller värdefull, tvärtom. Där finns inte heller några speciella skyddsvärda djurarter.

Vi får se hur politikerna i nämnden kommer att resonera. De brukar ju för det mesta lita på och följa sin förvaltning. Men det finns möjlighet för politikerna att väga naturens respektive människornas intressen annorlunda än vad tjänstemännen gör. Det är politikernas uppgift att göra val. Och i Vänersborgs kommun är det hittills nästan alltid så att naturintressena får stå tillbaka. Särskilt i själva staden där skogar är sällsynta. I Sikhall och områdena runt omkring så finns det hur mycket skog som helst. Ja, faktiskt är det så att när man kör från Sikhall till stan så åker man genom skog hela tiden, ända tills man kommer till Dalbobron…

En sak är helt klar, det blir till att lusläsa den naturvärdesinventering, som har gjorts, en gång till. Första gången jag läste den tyckte jag inte att den pekade ut skogsdungen som särskilt värd att bevara. Visst klassade den området som naturvärdesklass 3, vilket betydde “påtagligt naturvärde”. Men detta är, märk väl, den lägsta naturvärdesklassen. Och det är faktisk bara själva Svartebäck och dess kantzoner (5 meter på varje sida) som företaget som utförde inventeringen (Calluna) rekommenderade skulle vara naturvärdesklassat. Inget annat. Och jag blir inte särskilt imponerad när Calluna sedan skriver att naturvärdena är kopplade till:

“gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter”

Jag menar, det finns ju tämligen mycket skog runt omkring, där insekterna kan hålla till. Och Svartebäck blir ju kvar… Calluna vill att kantzonerna ska lämnas orörda vid en exploatering. Men det är inte helt lätt eftersom Svartebäck mest är ett dike i detta område, vilket bäcken också benämns som i inventeringen. Diket behöver underhållas, t ex rensas och dikas ut regelbundet. Med maskiner vid åtminstone den ena kantzonen…

När jag skrev bloggarna om detaljplanen (se ”DP Sikhall (9): Framtiden”) ställde jag en fråga om området och naturvärdesinventeringen till byggnadsförvaltningen. Jag fick svaret:

“Förvaltningens utgångspunkt har hela tiden varit att det finns naturvärden där som vi har ansvar att bevaka. Det fick visst stöd i den naturvärdesinventering som genomförts.”

Naturvärdena fick ett “visst stöd”.

Och jag som trodde att kommunens vision om att vara ”attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet” gällde människor…

Till sist. En liten anekdot från byggnadsnämndens besök i Sikhall.

Undertecknad bloggare var endast där för att lyssna. Det var för övrigt Magnus Larsson som ville att jag skulle närvara. Och jag lyssnade.

Vid ett enda tillfälle när alla stod på ”P-platsen” framför träsket talade dock pedagogen i mig. Det var när Svartebäck och kulverteringen diskuterades. Då föreslog jag lite snällt att gruppen kunde gå till platsen ifråga, vi stod endast 50 meter ifrån, och typ se med egna ögon det som beskrevs. Då sa byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) att det bestämde inte jag. Dahlberg var tämligen hård och barsk i sin ton. Efter 2 min sa tjänstemannen att gruppen skulle gå dit. Och då gick alla dit… Jag kunde inte låta bli att säga till Dahlberg, enskilt men några bredvid hörde det naturligtvis, att jag fick uppfattningen av honom att det var han som bestämde. Men så var det tydligen inte, det var tjänstemannen… Då log han lite.

En politiker tyckte efteråt att Dahlbergs reaktion och tillsägelse var pinsam.

Efter drygt två timmar så var byggnadsnämndens studiebesök klart och alla begav sig hemåt. Parkeringen som hade fyllts av bilar blev åter tillgänglig för allmänheten och det rörliga friluftslivet.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Nyheter och politik, Sikhall

KS 6 okt 2021

4 oktober, 2021 3 kommentarer

På onsdag sammanträder återigen kommunstyrelsen (KS). Denna gång är det 26 ärenden fördelade på 282 sidor. Det är ovanligt få sidor med andra ord.

Och precis som vanligt avgörs en del “mindre” ärenden direkt i KS, medan de “större” går vidare till kommunfullmäktige den 20 oktober.

Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:

Och lika precis som vanligt, så innehåller mötet mängder av information. De här informationspunkterna finns under ärende 2:

Det fattas inga beslut under informationen, men en del av den belyser ärenden som kommer senare under sammanträdet. Det händer också att en del informationspunkter förbereder ledamöterna för vad som ska komma på t ex nästa sammanträde. Ibland kan beredningen och beslutet ligga ännu längre fram i tiden.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ska själv informera om sessionssalen. Det ska bli intressant. Kommunfullmäktige har beslutat att en ny sessionssal ska få kosta max 40 milj kr. Men det har bara kommit in ett enda anbud till kommunen under upphandlingen – och det låg på ett väsentligt högre belopp. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade därför på sitt senaste sammanträde att gå ut med en ny upphandling. Förhoppningen var att fler företag skulle lägga anbud. Hur det gick med den saken vet jag inte. Idag måndag skulle, vad jag förstår, alla anbud öppnas, hur många de nu var.

Jag befarar att bygget av en ny sessionssal kommer att bli så dyrt att kommunen helt enkelt får lov att klara sig utan. Det går ju att fortsätta sammanträda i Folkets hus eller varför inte på Quality. Det handlar bara om ungefär 9 fullmäktigesammanträden per år. Då skulle alla miljoner dessutom kunna användas till mer angelägna uppgifter och investeringar.

Det finns en motion från moderaterna Henrik Josten och Dan Åberg, som kommunfullmäktige biföll i mars 2018, om att utreda uppförandet av en kombinerad sessionssal, bibliotek och kultur-/konserthus på Huvudnässkolans tomt. Motionen har dock gömts undan av det politiska styret, så trots att fullmäktige ville jobba i den riktningen, torde det nu vara för sent. Det är synd. Det var en mycket bra tanke.

Benny Augustsson (S) kommer att argumentera för att en ny sessionssal är nödvändig för att regionen behöver en sammanträdeslokal – om Vänersborg ska fortsätta att vara regionhuvudstad. Att Vänersborg ska fortsätta vara regionhuvudstad vill vi alla, men frågan är om kommunen ska behöva bygga en dyr sessionssal för det.

Sesssionssalen kommer att så småningom bli ett stort ärende. Ett annat större ärende blir kommunens nya:

“platsvarumärke för hela det geografiska området Vänersborgs kommun”

På onsdag ska det först informeras i frågan av kommundirektör Lena Tegenfeldt och kommunikations- och kanslichef Susanne Junkala – för att lite senare på sammanträdet beslutas. Det slutliga beslutet ska dock fattas av kommunfullmäktige.

Det står inte i handlingarna hur mycket framtagandet av varumärket har kostat men det har utförts mycket arbete av kommunens anställda. En reklambyrå har också anlitats. Jag är definitivt tveksam till hela idén. Det förefaller bättre att lägga kraften och pengarna på verksamheten än på reklam. En bra verksamhet är i sig den bästa reklamen för kommunen.

Det går dock inte att förneka att det grafiska, såsom teckensnitt, textdispositioner etc, är ganska stilfullt och snyggt. Platsvarumärkets huvudlogotyp kan beskrivas som:

“Vänersborg, med droppformade punkter över ”ä” som kan ges en mängd olika betydelser samt ett kompletterande sigill med ”Vänersborg – Regionhuvudstaden” i versaler samt illustrationer över berg, fält och vatten.”

Det verkar som om de styrande har fått “smak för” det här med gåvor till sin personal. Och det är inte helt fel. Utan kommunens anställda stannar hela verksamheten. Det är de anställda som gör jobbet, inte politikerna. Och det har varit ett särskilt tufft år med pandemin.

Så för att visa sin uppskattning till personalen så ska KS besluta att:

“inköpa och distribuera presentkort till ett värde av 500 kronor per anställd”

Som en julgåva. Presentkortet kan användas på alla företag som är anslutna till Forum Vänersborg. På det sättet gynnas också näringslivet i kommunen. Det kan också nämnas att det under 2021 gäller en:

“tillfällig skattefrihet för gåvor som innebär att en arbetstagare inte förmånsbeskattas för gåvor från sin arbetsgivare så länge gåvornas värde sammantaget inte överstiger 2000 kr och att de inte lämnas i pengar.”

Kostnaden för kommunen beräknas till ca 2,2 milj kr.

Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att godkänna ett:

“upprättat förslag till Markanvisningsavtal, daterad 2021-09-03, med Serneke avseende fastighet inom område Nabbensberg västra, del av Onsjö 2:1, som ger exploatören ensamrätt under två år.”

Syftet med markanvisningsavtalet är att under tiden detaljplaneläggning av området pågår ge exploatören ensamrätt att förhandla om köp av marken. Det är mycket Serneke nu, det verkar som om företaget ska bygga överallt i kommunen…

Det kan dock bli så att hela den framtida köpeskillingen måste användas av kommunen för att betala en eventuell sanering av marken. Men:

“om saneringen av området uppgår till ett högre belopp än köpeskillingen för området … belastar de kostnaderna exploatören.”

Det är inte osannolikt att det kan finnas mycket gömt i marken. Jag kommer ihåg hur det gick för den angränsande tomten för 6-7 år sedan. Det blev en rejäl förlustaffär för kommunen. Saneringsbehovet upptäcktes för sent och kostade kommunen det tredubbla av köpeskillingen.

Området ska detaljplaneras och det kommer att ta max 2 år. Det kan noteras att:

“Kommunen står för utrednings- och undersökningskostnader avseende miljö, arkeologi, förorenad mark och geoteknik i den omfattning som krävs för att detaljplanen ska kunna antas. Övriga utrednings- och projekteringskostnader bekostas av Bolaget.”

Det är skillnad mot t ex exploatörerna i Sikhall. Där är fortfarande detaljplanen, efter 6,5 år, inte klar. Och Magnus Larsson och tre andra fastighetsägare får själva stå för 75% av alla utredningskostnader. (Se ”DP Sikhall: Ny detaljplan”.) Hittar kommunen några föroreningar så är det inte heller svårt att gissa vem som skulle få betala saneringen… Jag undrar varför Serneke slipper betala…

Kommunstyrelsen ska besluta att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja ett arbete med att införa en koldioxidbudget för 2022. Jag skrev en del om detta för något år sedan. Det handlade om Mariedal Östra och jag ställde några frågor om kommunen t ex hade räknat på hur mycket koldioxid som frisattes genom att skogen i Mariedal höggs ner eller på hur mycket koldioxid som skulle produceras när husen byggdes, eller när de nya villaägarna skulle ta sig till jobbet. Jag fick ett svar som gick ut på att det inte gick att räkna på sådant. Det tjänstemannasvaret försvann dock snabbt i den politiska processen… (Se t ex “Det händer saker på Mariedal!!”.)

Det kan behövas en koldioxidbudget i kommunen. Jag ser emellertid att Henrik Harlitz (M) och Lena Eckerbom Wendel (M) inte deltog i beslutet i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Jag undrar varför. Kan det bero på att det är meningslöst att räkna fram en budget – det finns ju knappt några skogsområden kvar mellan broarna?

Det går bra för kommunen rent ekonomiskt. Pandemin medför att kommunen gör enorma överskott. Årets prognostiserade resultat uppgår till inte mindre än +162 milj kr. Det är 119 milj kr bättre än budgeterat. År 2020 gjorde kommunen ett överskott på +161 milj kr…

Tor Wendel (M), Marie-Louise Bäckman (KD) och Gunnar Henriksson (L) har skrivit en motion om korrigering av kommunens fastighetsbestånd. De yrkar:

  • “Att av Kommunfullmäktige beslutad Lokalförsörjningspolicy följs, dvs ”Kommunen ska i första hand äga lokaler där det bedrivs kommunal verksamhet. Avyttring av kommunens lokaler bör efter en konsekvensbedömning ske om det inte finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter””
  • “Att i de fall där konsekvensbedömning så medger, att Kommunfullmäktige ger de valda representanterna i AB Vänersborgsbostäders styrelse i uppdrag att skyndsamt, men under ordnade former, säkerställa att de bostäder som idag Socialnämnden hyr av Samhällsbyggnadsnämnden, övergår till AB Vänersborgsbostäder”
  • “Att framtida investeringar i boenden avsedda för Socialförvaltningen görs av AB Vänersborgsbostäder i enlighet med gällande Ägardirektiv.”

Det tycks mig vara en bra motion. Beslutsförslaget är att kommunstyrelsen ska råda kommunfullmäktige att bifalla motionen i sin helhet. Jag återkommer till motionen när det är dags för behandling i kommunfullmäktige.

Kunskapsförbundet Väst har begärt extra medel till vuxenutbildningen under 2021. Eleverna har drabbats hårt av coronan och medföljande distansundervisning. Kanske lika hårt som eleverna i förskoleklassen…
…kan jag inte låta bli att skriva ironiskt… (Se “KF 22/9 2021”.)

Kunskapsförbundet har ansökt om sammanlagt 2,1 milj kr från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Kommunerna ska fördela pengarna utifrån:

“beställda volymer vad gäller antal platser i medlemskommunernas respektive uppdragsavtal”

Vänersborgs andel uppgår till 38,4% av det totala beloppet. Det blir 806.400 kr, som ska tillföras förbundet i tillfällig uppdragsersättning under 2021. Det är ett bra och nödvändigt beslut.

Kommunstyrelsen ska behandla en motion från Lutz Rininsland (V), om att “ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Kommunstyrelsen ska “rekommendera” kommunfullmäktige att bifalla motionen. Det har den borgerliga majoriteten i KSAU bestämt. Kommunledningen, dvs S+C, ville lägga motionen i någon byrålåda genom att:

“anse motionen besvarad.”

Det ska bli intressant att se hur kommunstyrelsen beslutar.

Den är en hel del andra ärenden på fullmäktiges bord. Men det är faktiskt ovanligt många rutinärenden denna gång. Flera av ärenden kommer nog att klubbas igenom utan att någon säger något. Det finns dock två ärenden om konst, ärende 11, “Svar på motion om klarläggande kring offentlig miljö som konstform” och ärende 12, “Antagande av riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”. Dessa ärenden lär ge upphov till en del diskussion, men det är nog inga diskussioner där jag har något att bidra med. Det är bara att erkänna.

Kategorier:detaljplan, KFV 2021, kommunhus, Konserthus, KS 2021, varumärke

DP Sikhall (11): Återremiss!!

21 september, 2021 5 kommentarer

Idag skulle byggnadsnämnden besluta om ett ja eller nej till fortsatt arbete med detaljplanen för Sikhallsviken. Politikerna skulle ta ställning för fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag. Eller förvaltningens. (Se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”.)

Det blev lite som vanligt i Vänersborg – ett antiklimax…

Byggnadsnämnden beslutade att ärendet skulle återremitteras. Det betyder att ärendet inte avgjordes idag, utan ska tas upp senare. Kanske kommer Sikhall upp på nästa sammanträde den 26 oktober. Eller kanske inte. Byggnadsnämnden ska i varje fall företa en syn på plats innan beslut. Det betyder att ledamöterna ska ge sig ut till Sikhall för att med egna ögon beskåda och studera de två skogspartierna och Svartebäck.

Och det är inget som helst fel att ta reda på fakta och få kännedom på plats om hur det verkligen ser ut i de områden som man fattar beslut om. Tvärtom. Men detta sker alltså efter över 6 år av arbete med detaljplanen. Efter drygt 6 år ska alltså politikerna äntligen ta reda på hur det ser ut i Sikhall…

På sammanträdet hade enligt uppgift en ledamot från centerpartiet varit väldigt mån om att de grodor som bor vid Svartebäck inte skulle lida men av utvecklingen. Det befarades att en kulvertering av Svartebäck på ca 20-30 meter skulle kunna vara förödande för grodorna. Det är för övrigt inga sällsynta arter det handlar om. Det är den vanliga svenska paddan, Bufo bufo, som huserar på platsen. Det huserar för övrigt längs hela Svartebäck som torde vara åtminstone 5-6 km lång… Det tycktes vara i stort sett omöjligt att föreställa sig att paddorna längs sträckan kunde flytta några meter om det behövdes. Precis som paddor gjorde när kommunen drog VA-ledningar i hela området. För övrigt blir snart människor mer sällsynta än paddor i Sikhall….

Enligt uppgifter hade både moderater och sverigedemokrater liksom Pontus Gläntegård i Vänsterpartiet yrkat bifall till fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag. Socialdemokraterna och centern hade hållit med tjänstemännen, dvs att i praktiken stoppa all utveckling i Sikhall. I varje fall för människor. Någon, jag vet inte vem, hade sedan föreslagit en återremiss varpå M+SD ändrade sig och biföll återremissen. (Enligt senare uppgift berodde det på att det fanns någon i oppositionen som vacklade i sitt stöd till Magnus Larsson och fastighetsägarna. Det var dock inte någon i M eller SD. Tillagt senare.) Och vad jag förstår också S+C. Endast Vänsterpartiet ville avgöra ärendet ”idag”. 

Det betyder att fastighetsägarna och Magnus Larsson får vänta ytterligare minst en månad på besked. Men de är vana, detaljplaneprocessen är bara inne på sitt 7:e år sedan byggnadsnämnden den 19 maj 2015 fattade beslutet att upprätta en detaljplan i Sikhall vars:

“huvudsyften med detaljplanen är att skapa möjlighet för bostadsbebyggelse samt utveckling av Sikhalls hamn och strandområden.”

Bostadsbebyggelse…? Strandområden…? Utveckling…?

I Sikhall…?

Jag tror inte att det blir någon utveckling i Sikhall. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen vill inte och de styrande politikerna i socialdemokraterna och centern vill inte heller. En attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet är bara trams. Vänersborgs vision betyder inget. Politikers fagra vallöften betyder inte heller något. Det finns andra krafter i kommunen. Det är krafter som inte vill se fler båtplatser, sjöbodar, fina stränder, parkeringar, gång- och cykelbanor, eller camping med åretruntöppen lanthandel i Sikhall. De vill på sin höjd göra Sikhall till ett paradis för paddor.

Magnus Larsson fick idag också besked från byggnadsförvaltningen att han inte kommer att få några förhandsbesked och bygglov i Sikhall. Hur nu en tjänsteperson kan säga det. Magnus Larsson fick också, som han uppfattade det, reda på att kommunen inte heller är intresserad av lösningar med huvudmannaskap eller fastighetsrättsliga lösningar. Larsson tolkade beskedet som att kommunen istället för sådana lösningar hellre förköper, dvs exproprierar, mark som, och om, den vill ha.

Jag undrar vem eller vilka som ligger bakom motståndet mot utvecklingen i Sikhall. Det måste vara starka krafter, och jag har mina misstankar. Ett belysande exempel från dagens sammanträde om krafterna i bakgrunden…

Tjänstepersoner menade att om kommunen släppte det kommunala huvudmannaskapet på någon del av marken så skulle de enskilda fastighetsägarna kunna stänga av för allmänheten. Efter protester från ledamöter i nämnden backade tjänstepersonerna från detta uttalande… Det felaktiga och mycket illasinnade ryktet om att Magnus Larsson stänger av för allmänheten har förföljt honom sedan 2005. Han har aldrig stängt av någonting för någon. (Se ”Historien om Magnus Larsson (9)”.) (Tillägg kl 20.12.)

Alla som bor i Sikhall har med egna ögon sett hur Sikhallsområdet har misskötts av kommunen i alla år. Och fortfarande missköts. Se bara på hur Sikhalls magasin förfaller, en fastighet som kommunen exproprierade av Magnus Larsson för 15 år sedan. Och hur progressiva krafter i området i stället motarbetas. Vänersborgs kommun höll nästan på att lyckas stoppa familjen Solvarm, som bor några stenkast från badstranden. Nu ska fastighetsägarna med Magnus Larsson stoppas.

Sikhall står inför en dyster framtid. Det är beklämmande.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag

19 september, 2021 2 kommentarer

För drygt en månad sedan avslutade jag tillfälligt en serie bloggar om detaljplanearbetet i Sikhall. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.) Detaljplanearbetet var ju inte avslutat, arbetet hade bara gått in på sitt 7:e år, så någon typ av fortsättning var ju att vänta… Nu visar det sig att detaljplanen ska behandlas redan på byggnadsnämndens sammanträde på tisdag, i övermorgon alltså. Och nämnden står inför ett vägskäl i processen, ett avgörande vägskäl.

Det var den 19 maj 2015 som byggnadsnämnden i Vänersborg beslutade att upprätta en ny detaljplan för området kring Sikhallsviken. Jag har beskrivit processen noggrant i mina bloggar och jag ska inte upprepa det här. Men jag vill ändå hänvisa intresserade till dem. (Se “DP Sikhall: Ny detaljplan”.) Det måste även påpekas att eftersom det är Magnus Larsson och tre andra fastighetsägare i Sikhall som har “beställt” detaljplanen, så är det också de som ska betala för den. Det verkar ha fått följden att kommunen, särskilt när planarbetet var beroende av samhällsbyggnads, medvetet har fördröjt och kanske till och med förhalat arbetet. Och med tanke på den historia som Magnus Larsson har haft med Vänersborgs kommun så kan vi ana varför, och vilka som står bakom… (Se “Historien om Magnus Larsson”.) Kostnaden för fastighetsägarna beräknas för närvarande uppgå till ungefär 1,5 miljon…

Och inte minst viktigt, en detaljplan för Sikhall är nödvändig för att kunna utveckla området enligt de visioner som Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna, eller exploatörerna som de kallas, hade, och fortfarande har. Samtidigt så lägger avsaknaden av en plan en blöt filt över hela utvecklingen. Den 19 januari 2021 fick t ex Magnus Larsson ett negativt förhandsbesked av byggnadsnämnden. Nämnden kunde inte tänka sig att ge några fler bygglov förrän det fanns en detaljplan med “en mer omfattande helhetssyn”.

Nu på tisdag den 21 september är alltså ärendet tillbaka i byggnadsnämnden. Då har nämnden ställts inför ett ultimatum, ett avgörande val. Fastighetsägarna tycker nämligen att det är nog nu. De anser att det har varit alldeles för många förseningar, meningslösa utredningar osv. De accepterar inte att kommunen förhalar processen ytterligare. Nämnden måste säga ja eller nej.

Den avgörande knäckfrågan gäller det mindre skogsområdet väster om badstranden i Sikhall. Ett ja till fastighetsägarnas önskemål eller ett ja till tjänstemännens förslag. Röstar politikerna enligt tjänstemännens förslag så vill Magnus Larsson och fastighetsägarna stoppa detaljplanearbetet. Då blir det ingen utveckling i Sikhall.

Det är inte helt vanligt att sådana här “frågor” lyfts till politikerna i detta skede, men förvaltningen motiverar orsaken:

“Förvaltningen önskar vägledning i vad som är Byggnadsnämndens vilja när det gäller vattendraget i anslutning till Sikhalls camping och strandskogen väster om badplatsen inom det pågående detaljplanearbetet i Sikhall.”

Förvaltningen har lämnat de två alternativen till politikerna, och politikerna måste välja ett av dem – tjänstemännens/byggnadsförvaltningens förslag eller Magnus Larssons/fastighetsägarnas.

Tjänstemännens förslag beskrivs på följande sätt i underlaget till nämnden:

“Miljö- och byggnadsförvaltningen ska hålla fast vid att värdefulla naturmiljöer kring Svartebäcks utlopp bör sparas. Skogsdungen väster om badplatsen ska vara allmän plats Natur med kommunalt huvudmannaskap. Röjning/gallring kan ske med hänsyn till naturvärden. Campingutveckling sker med hänsyn till bäckravinen och områdena knyts samman med en körbar bro på campingområdet. Det finns möjligheter att pröva en utökning av campingområdet västerut.”

Fastighetsägarnas förslag beskrivs med dessa ord:

“Miljö- och byggnadsförvaltningen anpassar granskningsförslaget till detaljplanen efter exploatörens önskan att skogsdungen väster om badplatsen blir allmän plats Park med enskilt huvudmannaskap och att delar av Svartebäck kulverteras för att möjliggöra byggnation över ravinen. De i förslaget inritade sjöbodarna anser dock nämnden inte är genomförbara.”

Skogsdungen består egentligen av två (ännu) mindre skogsområden. I det ena området rinner en bäck, Svartebäck, som egentligen är mer att betrakta som ett dike på denna sträckan. Det är en äldre skog i dungen, dock inte särskilt gammal eller unik. Den andra delen, närmare “landsvägen”, består mest av sly. Den är bara några år gammal och har växt upp därför att marken inte har skötts av kommunen.

Kommunen vill alltså behålla båda skogsområdena i stort sett intakta, medan fastighetsägarna ser “naturmarken” som ett problem som hindrar utveckling. De vill ta bort “slyskogen” helt. Det andra området, där Svartebäck rinner, vill de göra till en park och vid sjölinjen vill de förlänga sandstranden. (Träden växer huvudsakligen i sand.)

Som läsare av denna blogg säkert känner till så vill jag gärna vara så fullständig som möjlig. Jag återger därför det mesta av den text som återfinns i den så kallade “fördjupade beskrivningen” av ärendet. Först förvaltningens förslag:

“I samrådsförslaget föreslogs att vattendraget i anslutning till campingplatsen skulle vara för dagvattenhantering och att naturvärden ska skyddas. Naturvärdesinventeringen som gjordes efter samrådet (2019) pekar ut vattendraget som ett naturvärdesobjekt med påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3. De naturvärdesklasser som finns är 1. Högsta naturvärde, 2.Högt naturvärde och 3. Påtagligt naturvärde. Konsulten rekommenderar att hela vattendraget och dess kantzoner (minst 5 meter) lämnas orörda vid exploatering. Även vattendragets sträcka efter vägen ingår i området för påtagligt naturvärde. Under våren och sommaren 2021 har en häckfågelinventering genomförts. Man har inte lokaliserat några skyddade arter som häckar i området men man förordar ändå att en del buskar sparas i skogsområdet för att utgöra bra födosöksområden för fåglar av olika arter.”

Det är enligt mitt sätt att se ingen särskilt stark motivering till att skogsdungen (den äldre delen) ska betraktas som kommunens mest värdefulla skog. Jag menar, när det gällde skogsdungarna vid Kindblomsvägen och Mariedalskolan eller skogarna vid Mariedal Östra, Skaven/Öxnered och Trestad Center så var det bara att avverka i stort sett vartenda träd. För att inte tala om alla skogar som ligger “illa till” om den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön antas… Dessutom finns det ju en hel del annan skog kvar i Sikhallsområdet och Gestadbygden…

Det framgår inte av förvaltningens text, eller konsultens utlåtande, att Svartebäck, som rinner genom skogsdungen, är mer att betrakta som ett större dike än en naturlig bäck. Och som dike måste det skötas. Det måste rensas och då måste maskiner också ha plats vid sidan om bäcken/diket. Kommunen har inte skött varken Svartebäck eller skogsdungen. Det är ett faktum. Det går inte heller att gå igenom skogsdungen. Det finns t ex inga stigar, Och “slyskogen”, varför sägs inget om den?

Förvaltningen beskriver fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag (“exploatörens”) på följande sätt:

“Exploatören önskar utveckla campingområdet och även komplettera den med en åretrunt-öppen livsmedelsbutik för att ge service till invånare och besökare. För att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för verksamheten behöver reception och butik samlokaliseras. Campingens nuvarande reception sägs vara i så dåligt skick att den bör rivas. I samband med att det byggs en ny reception byggs lokaler så att de även inrymmer livsmedelsbutik och eventuellt ett café. Enligt det inkomna förslaget vill man kulvertera vattendraget i anslutning till vägen och placera reception/butik med terrass över. För området mellan väg och strand föreslås att strandskogen rensas från buskar och träden glesas ut, området får en parkkaraktär med grillplatser, glest med träd, stigar/gångvägar och även några sjöbodar. Vår tolkning av exploatörens förslag är att vassområdet muddras till förmån för en större sandstrand. Det inlämnade förslaget finns som bilaga till tjänsteskrivelsen.”

Det är nog inte bara Sikhalls- och Gestadbor utan även invånare i hela dalslandsdelen av kommunen, som skulle se fram emot en sådan utveckling i Sikhall. Som dessutom inte skulle kosta skattebetalarna särskilt mycket pengar, om ens några. Strandskogen och Svartebäck skulle förändras till ett område där människor kunde promenera, vistas och njuta av naturen. Och stranden i Sikhall skulle bli bra mycket större.

Och om någon är tveksam till kulverteringen av Svartebäck så kommer det ändå att ske när GC-vägen byggs. Det kanske till och med kan bli så att Magnus Larsson och fastighetsägarna kan göra detta ihop med Trafikverket på något sätt. Det kan bli två flugor i en smäll, GC-väg och en nybyggd serviceanläggning. Å andra sidan kan Magnus Larsson garanterat anpassa byggnaderna till både ravinen och Svartebäck om det behövs.

Förvaltningen skriver också lite mer allmänt i underlaget:

“Då det ännu inte finns någon geoteknisk utredning framtagen för planområdet har vi ingen verifierad kunskap om markens stabilitet i anslutning till vattendrag och strandlinje. Vattendraget utgör även en mycket viktig avrinningsväg för att avleda regnvatten från bebyggelsen. I dagsläget är vattendraget endast kulverterad på en kort sträcka, under vägen. Vattendraget går genom en strandskog sista sträckan fram till Vänern. Strandskogen är i dagsläget tät och det är inte direkt inbjudande att vandra genom den.
Förvaltningen ser möjligheter att inom ramen för allmän platsmark Natur, med kommunalt huvudmannaskap, kunna skapa en passage genom området med en gångväg och gångbro över bäcken med naturvärdena bibehållna. Förvaltningen ser även möjligheter att pröva en utvidgning av campingen västerut.”

Nä, strandskogen, dvs den “äldre” delen, är “inte direkt inbjudande”. Det är lätt att hålla med om. Och det kan tillskrivas kommunens sätt att sköta skogsområdet. Eller inte. Men det är som vanligt, i framtiden planerar kommunen att göra det och det. Och det… Det sa kommunen redan 2005 och 2007 när den exproprierade dessa områden från Magnus Larsson. (Se “Historien om Magnus Larsson (5)”.) De boende i området vet vad kommunens vision “i alla delar” betyder i Sikhall… Ingenting.

Det kan för fullständighetens skull nämnas att exploatörerna/fastighetsägarna även har lämnat in ett förslag gällande hamnområdet, en bit söderut från badplatsen. Byggnadsförvaltningen skriver i underlaget:

“…vad förvaltningen kan se skiljer det sig endast genom att exploatören önskar 5,5 meters totalhöjd på sjöbodarna medan samrådsförslaget föreslog 4 meter. I stora drag inryms de önskade åtgärderna för hamnen inom samrådsförslagets intentioner.”

Det verkar alltså som om tjänstemännen och fastighetsägarna är hyfsat överens på denna punkt.

På tisdag får alltså politikerna i byggnadsnämnden två alternativa förslag. Det blir i praktiken ett ja eller ett nej till fortsatt arbete med detaljplanen.

Om politikerna beslutar enligt tjänstemännens förslag, dvs det blir ett nej till fastighetsägarnas förslag, så avbryter fastighetsägarna detaljplaneprocessen. Då kommer de att avsluta sitt arbete för att utveckla Sikhall med fler båtplatser, sjöbodar, fina stränder, parkeringar, gång- och cykelbanor mm och även sina ansträngningar för att få till ett lyft runt Sikhalls kiosk och camping med åretruntöppen lanthandel och utökning av campingen. Med den erfarenhet som alla Sikhallsbor har av den kommunala skötseln av badplatsen och den kommunala marken i Sikhall, som kommunen för övrigt har exproprierat av Magnus Larsson, så ser de boende hur hela området kommer att växa igen och all utveckling att avstanna.

Och det i så fall för två mindre skogsdungars skull…

Jag fick en kommentar på bloggen igår lördag (se här) om kommunens skogsskövling i staden Vänersborg:

“Man får snart ta sig till Kroppefjäll för en skogspromenad.”

Och personen fick snabbt svaret i en annan kommentar:

“Får politikerna som dom vill så kan man åka till Sikhall som kommer att växa igen. Så slipper man åka så långt som till Kroppefjäll.”

Vi hoppas att politikerna i byggnadsnämnden röstar för att utveckla Sikhall på tisdag.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Magnus Larsson, Sikhall

KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS

22 augusti, 2021 1 kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I min förra blogg publicerade jag mötets dagordning, och skrev också om ett av ärendena, planbeskedet på Ursand. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”.)

Det är som vanligt väldigt många ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen. En del av dom går vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där, medan andra ärenden beslutas direkt på onsdagens sammanträde.

I denna blogg ska jag bara redovisa de ärenden som KS avgör direkt på mötet.

I budgeten för 2021 avsatte kommunfullmäktige 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av BUN:s ordförande Bo Carlsson (C). (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)

I ansökan står det:

“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”

10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de extra 3 miljonerna:

“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”

Pengarna är uppenbarligen avsedda att gå till kommunens fyra högstadieskolor. Jag är emellertid inte riktigt säker på vad som menas med “det lilla sammanhanget”, men att det är undervisning av något slag i mindre grupper torde stå klart. Det kanske handlar om elever i behov av “särskilt” särskilt stöd, jag vet inte. Bo Carlsson (C) förklarar nog på onsdag.

Förslaget är att KS ska besluta om att bevilja barn- och utbildningsnämnden de 3 miljonerna. Och det är klart att BUN, och eleverna, ska ha sina pengar.

Kommunen ska tydligen satsa på att öka demokratin. KS ska nämligen besluta om att anmäla Vänersborg till deltagande i ett utvecklingsnätverk för medborgardialog. Det bedöms att ett deltagande i nätverket skulle:

“kvalitetssäkra och samtidigt effektivisera arbetet med medborgardialog.”

Förutsättningen för att få ingå i nätverket är att kommunen inrättar en styrgrupp där förtroendevalda och ledande tjänstepersoner ingår. Det handlar om 2-3 politiker… Det ska bli spännande att se vilka det blir, kanske någon vänsterpartist…? Det ska även bli intressant att se hur styrgruppen tänker sprida lärdomarna från nätverket till de andra partierna. Kommundirektören ska också utse en projektledare och en tjänsteperson som ska delta.

Vi får väl se om kommunen blir mer demokratisk…

Kommunstyrelsen ska få en intressant information om lokaliseringsstudien angående råvattenledningen till Trollhättan och vidare till Uddevalla.

Trollhättan vill ju som bekant bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Vattenledningen var först tänkt att börja en halvmil ut i Vänern och sedan gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Jag har skrivit flera bloggar om dessa planer. (Se t ex “Trollhättans planer för Nordkroken går vidare”.)

Underlaget är mycket kryptiskt. Det är uppenbarligen tänkt att kommunstyrelsen ska få mer kött på benen under själva sammanträdet. Ur underlaget kan man dock läsa sig till att de ursprungliga planerna är skrotade:

“Det resulterade i att tre huvudstråk valdes ut för fortsatt utredning. Nordkroken är inte med bland dessa.”

Vänersborgs kommun, som kom in sent i Trollhättans planer, har uppenbarligen stoppat planerna på att vatten ska pumpas upp i Nordkroken. Och det är bara att gratulera. Inte skulle det byggas en pumpstation på stranden i Nordkroken.

Löneförhandlingarna i kommunen är avslutade och nämnderna ska kompenseras för löneökningarna. Kommunstyrelsen ska fatta beslut på onsdag om tilläggsanslag. (I många andra kommuner i landet ska lönehöjningar finansieras inom nämndernas ramar, dvs nämnderna får inga extra pengar.) Tilläggsanslaget till t ex socialnämnden är på 18,7 milj kr i år och 24,7 milj nästa år, medan det för barn- och utbildningsnämnden är 15,6 milj respektive 18 milj. Sammanlagt uppgår tilläggsanslaget till alla nämnder till ungefär 40 milj kr för år 2021 och 50 milj kr för år 2022.

Det framgår också av underlaget att:

“Tilläggsanslaget inkluderar också budgetkompensation för löneavtalets effekter på vissa köpta tjänster, kompensation för löneavtalets effekter på fördelade kostnader för serviceenheten, politikernas arvoden samt för NÄRF och KFV.”

Det är bra att det blir kompensation för löneökningarna för personalen på NÄRF och Kunskapsförbundet också. Om politikers arvoden borde ökas kan däremot diskuteras…

Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande om en ny detaljplan för kvarteret Grävlingen 28. Kvarteret ligger mitt emot det blivande höghuset vid Elisabeths port. (Se bild.)

Syfte med planen är att fastigheten ska kunna användas flexibelt för bland annat, kontor, olika samhällsfunktioner, bostäder samt vård genom om- eller tillbyggnad av befintliga hus.

Kommunstyrelsen följer med all sannolikhet beslutsförslaget som är mycket positivt till detaljplaneförslaget.

Det blir en information kring en rapport om ett uppdrag från kommunfullmäktige att “utreda möjligheter och konsekvenser att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform”. Uppdraget var en del av budgetbeslutet inför 2020.

Det är en mycket intressant tanke att driva dessa uppgifter i bolagsform. Det finns naturligtvis både fördelar och nackdelar som med alla förslag. Några fördelar, som återfinns i underlaget, är att:

“Bolagsformen … kan bidra till att ansvar och styrning blir tydligare och kan skapa förutsättningar för ökat fokus, specialisering och långsiktig kompetens avseende både investeringar och underhåll.”

De nackdelar som underlaget redovisar är framförallt av demokratisk natur:

“bolagsformen [anses] försvåra insyn och kontroll.”

Kommunstyrelsen ska bara notera rapporten på onsdag, inga beslut kommer att fattas. Jag vet inte hur de styrande partierna tänker gå vidare med frågan, men jag antar att det i varje fall kommer att bli en del diskussioner om rapporten i de olika partierna. Jag har en känsla av det snart är dags att återkomma i ärendet.

Det ska fattas några beslut som innebär att en del av kommunstyrelsens förfogandeanslag används. Det är ett tillfälligt anslag till “Kommunakademin Väst” under år 2022 på 108.406 kr och 19.000 kr per år till Göta älvs vattenråd från och med 2022. Det är inte mycket att orda om, det är ju inte heller några stora pengar.

Men det är klart, många bäckar små…

Till sist, mer kostnader…

Det föreslås att KS godkänner en ökning av medlemsavgiften till Fyrbodals kommunalförbund från 36 kr/invånare till 37 kr/invånare. Det följer en tidigare beslutad indexhöjning.

Det finns ytterligare en del “småfrågor” som kommunstyrelsen ska avgöra på onsdag, men de flesta ärendena går vidare till kommunfullmäktige för beslut. Jag återkommer till dessa.

Kategorier:detaljplan, KS 2021, Nordkrokens pumpstation, Nyheter och politik, Skola och utbildning