Arkiv
KF 17 jun: Ordning och reda? Lagbrott?
Gårdagens kommunfullmäktige slutade inte förrän kl 22.30. Det var stundtals lite ”hett”. Eller kanske snarare lite hätskt, och alltför personligt. TTELA som var snabbt ute och redan idag refererade ärende 2, budget 2015, skriver (se här):
”Tonen i sessionsalen blev stundtals hård ledamöterna emellan och fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren fick gå in och styra upp mötet.”
Och det är helt riktigt. Tyvärr skriver TTELA emellertid detta i direkt anslutning till att mitt anförande om sverigedemokraternas budget refereras. Vilken kan uppfattas av TTELA:s läsare som att det var mig som Ljunggren fick styra upp. Det dementeras härmed. Jag var faktiskt inte alls inblandad i det som åsyftas.
Det beskrivs i kommunfullmäktiges arbetsordning från 2014-10-15 hur fullmäktiges sammanträden ska gå till rent formellt och vad som ska gälla. Igår hände det flera saker under sammanträdet som tål att diskuteras utifrån arbetsordningen. Det är oerhört viktigt att de regler som gäller är solklara för alla ledamöter, och också för ordföranden. Det får inte finnas något utrymme för godtycke, enligt min mening. Därför vill jag ta upp ämnet här, trots att de sakfrågor som behandlades, och de beslut som fattades, naturligtvis är ännu intressantare. Men det får vänta. (Ge er till tåls. Det kommer.)
Kommunfullmäktiges arbetsordning är inte helt bra. Den ger under några avsnitt möjligheter till tolkningar och den är ibland också luddigare än den tidigare – en arbetsordning som många ledamöter för övrigt är inskolade i.
En luddig arbetsordning kan leda till att sammanträdena blir både förvirrade och förvirrande. Som igår. Naturligtvis ska ledamöterna hålla god ton i sina anföranden, det är inte det jag menar, men ledamöterna och ordförande måste ha spelreglerna helt klara för sig. Jag tar några exempel från gårdagens sammanträde för att förklara vad jag menar.
Vid ett tillfälle började till exempel några ledamöter applådera. Och det fick de inte för kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S). Han blev faktiskt lite sur… Men vid ett sammanträde när Ljunggrens partibroder Dan Nyberg satt ordförande för ett antal år sedan, så tilläts faktiskt applåder. Dock inte applåder från åhörare.
Det enda som står om detta i arbetsordningen är:
”I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande.”
Jag tror att det var denna skrivning som ordförande Ljunggren hade i tankarna. Men applåderna kom efter anförandet… (Möjligtvis kan Ljunggren också ha tänkt på störande uppträdande.)
Vid ett annat tillfälle igår ropade Cecilia Skenhall (SD) ”ordningsfråga” mitt under ett anförande. Och började prata – och det tillät ordförande Ljunggren. När jag, faktiskt, gjorde precis detsamma under Nybergs ordförandeskap, hotade Nyberg mig med att jag skulle bli utkastad och få sitta i en skrubb resten av 
sammanträdet… Nyberg blev väldigt arg… Och jag blev väldigt rädd…
Nu är det under Ljunggrens ordförandeskap förvisso en annan arbetsordning än under Dan Nybergs tid. Men Skenhall avbröt de facto den som hade ordet. Så Ljunggren gjorde vad jag förstår fel. Igen?
Den nuvarande arbetsordningen är som sagt mycket luddigare och otydligare i några avsnitt än den tidigare. Reglerna kring till exempel replikskiften är väldigt svävande.
Det står bara:
”Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs.”
Trots den otydliga skrivningen är det nog helt klart att kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) bröt mot detta under gårdagens sammanträde. Dahlin gick vid ett tillfälle nämligen upp i talarstolen och replikerade på en replik, fast det inte var hon som hade haft anförandet. Då sa ordförande Ljunggren inget. Däremot försökte jag och några andra ledamöter uppmärksamma Ljunggren på att detta inte var ok enligt arbetsordningen. Vilket Marie Dahlin naturligtvis också visste. Då sa Marie Dahlin med ett stort leende:
”Går det så går det – och nu gick det.”
Och då log Ljunggren tillbaka – och sa inget.
I den tidigare arbetsordningen stod det tydligt:
”Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Ett sådant inlägg bör göras omedelbart efter den talare som föranlett genmälet. På detta inlägg har talaren rätt att genast svara under högst två minuter.”
Hur tydligt som helst: anförande – en replik – en svarsreplik. Sedan är replikskiftet klart och näste talare för gå upp i talarstolen.
I den nuvarande arbetsordningen står det inget om detta, det står inget om hur många repliker som ska tillåtas etc. Enligt den praxis som rått under Ljunggrens ordförandeskap, så har det dock följt den gamla arbetsordningen.
Återigen till Marie Dahlin. Vid ytterligare ett tillfälle gick Dahlin upp i talarstolen och tog sig en andra replik. Mot den gamla arbetsordningen och mot praxis. Några minuter senare kom Ljunggren på detta (efter viss hjälp från ”bisittarna” tror jag) och påpekade det för Dahlin. Som naturligtvis återigen visste att hon hade gjort ”fel”. Och återigen:
”Går det så går det – och nu gick det igen.”
Och återigen med ett leende. Det känns onekligen som att Marie Dahlin i sin roll som kommunstyrelsens ordförande ibland sätter sig över de regler som gäller för oss andra ledamöter. Det hade onekligen varit på sin plats att fullmäktiges ordförande på ett tydligt sätt hade ”styrt upp” sin partikollega.
Men som sagt, formuleringen i arbetsordningen är otydlig. Det gäller också en annan aspekt av replikskiften. Som också aktualiserades igår. (Det hände mycket kring ”det formella” igår. Fast det är ju just därför jag skriver denna blogg… Fast det allvarligaste är kvar…)
Ibland händer det att flera ledamöter begär replik på ett och samma anförande. Vid minst två tillfällen igår var det åtminstone fyra ledamöter som begärde replik på ett och samma anförande. Med den arbetsordning som gällde på Dan Nybergs tid som fullmäktiges ordförande var det inga problem:
”Om flera begärt genmäle skall dessa inlägg ske i tur och ordning med rätt för den talare som föranlett genmälet att efter varje inlägg, svara under högst två minuter.”
Igår hävdade ordförande Ljunggren att den som hållit anförandet bara hade en enda svarsreplik på samtliga fyra repliker! Vilket naturligtvis är helt orimligt. Fyra ledamöter replikerar vardera 2 minuter. Så ska den stackars ansatte talaren bara få 2 minuter att svara alla fyra. Helt orimligt. Det var till och med svårt för berörda att komma ihåg vad alla fyra ledamöter hade sagt när hen skulle svara…
Och så till något, fast inte helt, annat. Och om det tidigare var viktigt, så är det som följer ännu viktigare…
Välfärdspartiet har som bekant ingen ordinarie ledamot i kommunstyrelsen. Morgan Larsson är ”bara” ersättare. Och det är ju i kommunstyrelsen som alla ärenden måste beredas innan de läggs fram i fullmäktige.
I kommunallagen står det (5 Kap 26 §):
”Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, skall det ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning.”
I och för sig så skulle välfärdspartiet ändå kunna begära att få lägga fram ett förslag, i det här fallet ett budgetförslag, i kommunstyrelsen trots att Morgan Larsson bara är ersättare. Nu gjorde inte Morgan Larsson det, utan han gjorde det istället igår under sittande fullmäktigemöte.
Ordförande Ljunggren följde i den förre ordförande Anders Forsströms fotspår och tillät inte det. Varpå välfärdspartiets budgetförslag inte behandlades.
Och på tal om Forsström. Det finns en parallell till vad som hände igår. Fast ”värre”.
Det handlar om budgetdebatten den 12 juni 2013. Då godkände inte fullmäktiges dåvarande ordförande Forsström den minsta lilla ändring i det minsta lilla förslag. Kompromisser mellan personer, partier eller block, blev helt omöjliga. Lagt kort ligger menade Forsström. Lagda förslag är de enda som får behandlas.
Det sammanträdet slutet i kaos och kalabalik. Det var när Forsström, moderat som han var, till sist underkände en ändring i moderaternas eget förslag, en kompromiss som partiet gjorde för att få andra partiers stöd. Det slutade med att hela budgetbeslutet återremitterades.
”Det här är fan inte klokt!”
Sa en ledamot från talarstolen vid det tillfället. Det var inte jag. Om du vill veta vem det var kan du klicka här… (Där är också hela det sammanträdet refererat.)
Det här med att få lägga förslag, yrkanden, är en oerhört viktig principiell fråga. Det handlar om demokratins innersta väsen. Det handlar om att ett parti som genom demokratiska val är representerat i fullmäktige, men som inte är tillräckligt stort för att bli representerat i kommunstyrelsen, ska kunna lägga några förslag. Eller inte.
Det känns demokratiskt helt fel. Och jag tror att det är fel.
Det handlar också om att partier ska kunna ändra sig under en diskussion i fullmäktige, att partier ska kunna mötas på ”halva vägen” eller att partier ska kunna ingå kompromisser. Det vill säga – nya förslag.
Moderaternas rutinerade politiker Dan Åberg hävdade i ett inlägg att ordförande Ljunggren hade fel. Åberg menade att det är upp till var och en i fullmäktige att lägga yrkanden i ett ärende. Åberg menade att det däremot inte var ok att väcka ett nytt ärende. Dan Åberg hänvisade till kommunallagen.
Jag är övertygad om att Dan Åberg har rätt. Ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), och före honom Anders Forsström (M), har helt enkelt blandat ihop begreppen. De har blandat ihop ”förslag” och ”ärende”.
Så här tänker jag.
I kommunallagens 5 Kap 45 § står det:
”Ordföranden skall vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.”
När Morgan Larsson och välfärdspartiet lade fram sitt budgetförslag, så var det just ett förslag. Inte ett nytt ärende!
Ärendet var ju budgeten för 2016! Och ärendet budget för 2016 var berett i kommunstyrelsen. Och Välfärdspartiets förslag handlade ju om ärendet budget 2016. Inte budget 2017! Inte budget 2018!
Välfärdspartiets förslag handlade om ärendet budget 2016 och höll sig därför inom lagens ramar. För kommunallagen sa att det var ett ärende som skulle ha beretts, inte ett förslag!
Det är hur tydligt som helst. Tycker jag.
Och inte nog med det. 45 § ovan fortsätter direkt med följande:
”Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå skall läggas fram.”
Morgan Larsson ville att fullmäktige skulle avgöra om hans förslag fick läggas fram. Det vägrade ordförande Lars-Göran Ljunggren. Det hade inte Ljunggren, vad jag förstår, rätt att göra.
Det verkar som det typ har blivit dubbelfel i hanteringen av välfärdspartiets förslag.
För att inte tala om att kommunfullmäktige faktiskt är kommunens högsta beslutande organ. Det betyder att i praktiken är alla beslut som fattas i fullmäktige lagliga om de inte överklagas.
Kanske ett trippelfel…
Beslut som har fattats i fullmäktige kan laglighetsprövas (överklagas). Visar det sig att beslutet har kommit till på ett felaktigt sätt kan det upphävas.
Jag anser att Morgan Larsson och välfärdspartiet ska överklaga fullmäktiges budgetbeslut igår. Vi måste äntligen få klarhet i vad lagen säger när det gäller att lägga förslag i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är oerhört väsentligt ur demokratisk synpunkt.
Mitt tips är för övrigt att Förvaltningsrätten kommer att ge välfärdspartiet och Morgan Larsson rätt vid en laglighetsprövning, vilket i så fall kommer att innebära att hela budgetbeslutet får tas om från början…
Ordförande Lars-Göran Ljunggren tyckte avslutningsvis att alla ledamöter skulle läsa arbetsordningen över sommaren, varpå Marie Dahlin skämtsamt kontrade, när hon i slutet av sammanträdet tackade Ljunggren för hans insats, att Ljunggren också skulle läsa arbetsordningen… Det kanske var mer än ett skämt…?
Jag påstår inte att det är lätt att sitta ordförande, definitivt inte. Men det är oerhört viktigt att de demokratiska spelreglerna följs. En ordförande måste därför vara väl påläst och inläst i arbetsordningen – och kommunallagen.
Min egen åsikt är att arbetsordningen dessutom måste arbetas om och förtydligas. Det får inte finnas några oklarheter om vad som gäller under ett sammanträde.
Och Vänersborg måste få klarhet i vad kommunallagen säger.
Isetorp (MP) om Arena Vänersborg
Det börjat bli lite nervöst och spänt i nordstan inför morgondagens fullmäktigesammanträde. Det planeras nämligen både några inte alltför korta anföranden och några egna yrkanden…
Jag nämnde i gårdagens blogg att jag för några månader sedan hade lämnat en interpellation till kultur- och fritidsnämndens ordförande Marika Isetorp (MP) om Arena Vänersborg. Interpellationen var naturligtvis helt seriöst menad. Demokrati är på allvar. Och dessutom är kostnader på 26-27 milj kr inget att skoja om, särskilt inte i dessa tider då neddragningar på allt från personal i grundskolan till biblioteksverksamhet står för dörren.
I min interpellation tecknade jag en ekonomisk bakgrund. Sedan skrev jag:
”Det är naturligtvis på det sättet att arenans intäkter aldrig kommer att kunna täcka driftskostnaderna, men ingen har under de senaste åren tittat med ekonomiskt konstruktiva ögon på sätt att maximera intäkterna och minimera förlusterna. Arenafrågan har bara förhalats och gömts undan.”
Och jag avslutade med tre frågor till Marika Isetorp:
- ”Är det inte dags för ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden att titta med ekonomiskt konstruktiva ögon på sätt att maximera intäkterna och minimera förlusterna för Arena Vänersborg?”
- ”Hur ser ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden på möjligheterna att hitta nya användningsområden för arenan, som t ex att ta bort isen och lägga konstgräs?”
- ”Hur ser ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden på möjligheterna att ta upp frågan om ägandeförhållandena kring arenan, t ex bjuda ut arenan till försäljning eller bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?”
I eftermiddags fick jag ett skriftligt svar från Marika Isetorp (MP). Jag kan väl säga att jag blev lite, öööhhhh, förvånad….
Så här skriver kultur- och fritidsnämndens ordförande Marika Isetorp (MP):
- ”Om någon är intresserad av att köpa Arenan bjuder jag in till diskussion.”
- ”Om det kommer fram bättre idéer för hur Arenan kan användas jämfört med idag är jag lyhörd för det.”
No more, no less.
Är det seriöst? Är det vad man kan begära av en politiker vars utkomst nu för tiden till stor del betalas av Vänersborgs skattebetalare?
.
PS. Det går att läsa hela min interpellation om du klickar här.
Rapport från fullmäktige 20/5
Idag är det Vänersborgs dag – den 21 maj. 0521…
Och igår onsdag hade kommunfullmäktige sammanträde. Det blev ett relativt kort och som väntat lugnt möte.
Personalekonom Martina Krus inledde sammanträdet med att redogöra för det väsentligaste i den ”Personalekonomiska redovisningen, hälsobokslut 2014”. (Se ”Personalekonomisk redovisning”.) Krus berättade att kommunen har fått en utmärkelse: 
”Nyckeltalet 2015”. Den fick Vänersborgs kommun för sitt arbete med personalfrågor. Och det är bara att buga och gratulera. Det är roligt varje gång Vänersborg utmärker sig på ett positivt sätt. Senare i höst får vi emellertid se om kommunens personal håller med. Då ska en personalenkät genomföras. Den saknades, tycker jag, i den rapport som hade arbetats fram.
Redogörelsen följdes av en del frågor och kommentarer.
Marie Dahlin (S) undrade om kommunen kunde påverka situationen för de långtidssjukskrivna. Och Benny Augustsson (S) hade funderingar kring timvikarierna. Augustsson undrade om dessa:
”anser att kommunen är en attraktiv arbetsgivare.”
Det var nog en retorisk fråga tror jag. Augustsson menade att 7,5% av allt arbete i kommunen utförs av vikarier (217 årsarbeten) och att kommunen inte tar en tillräcklig social hänsyn vid anställningen av vikarier.
Kurt Karlsson var den ende talaren från sverigedemokraterna denna kväll – som tur var. Karlsson undrade om de minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män berodde på att kvinnornas lön hade ökat eller att männens minskat? Martina Krus svarade artigt. Annars framgick det både av rapporten och föredraget att både kvinnors och mäns lön hade ökat, men kvinnors hade ökat mer.
Sedan skulle Blåplanen beslutas.
Och det var ju ett visst strul med Blåplanen. (Se ”Blåplan, bandyplan och övrigt”.) Efter att Blåplanen hade behandlats i kommunstyrelsen hade nämligen Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlat ärendet – och beslutat:
”Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker Blåplanen del 1 och del 3 under förutsättning att: Del 1 och 3 revideras enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter under bedömning med avseende på mängden text, faktauppgifter och disposition. Detta bör göras före tryckning.”
Det ledande triumviratet ville ändå att kommunfullmäktige skulle anta Blåplanen. Även Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl (MP) ville det. Som sann miljöpartist hade han inget emot att vända kappan efter vinden. Ena dagen, på nämndens sammanträde, tyckte han att en återremiss var att föredra, andra dagen, i kommunfullmäktige, ville han anta planen…
Benny Augustsson (S) uttryckte de styrandes åsikt:
”Bättre med ett dåligt slipat verktyg än inget alls.”
Lutz Rininsland (V) och Henrik Harlitz (M) tyckte inte det. De yrkade båda på återremiss. Rininsland och Harlitz tyckte att det var viktigt att Blåplanen blev rätt och riktig från början.
Det blev votering och en klar majoritet, 29 av 51 ledamöter, röstade för återremiss.
Ett enigt kommunfullmäktige beslutade vidare att täcka Vänersborgs andel av Kunskapsförbundet Västs negativa bokslutsresultat 2014. Fullmäktige tillförde KFV 11 milj kr.
I slutet på sammanträdet var det dags för frågor och motioner.
Lutz Rininsland (V) hade några frågor till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin. Den första löd:
”Vart går gränsen mellan politik och förvaltning?”
Det handlade om tillsättandet av en ny förvaltningschef för Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Det är kommundirektör Ove Thörnkvist som har befogenheten att tillsätta förvaltningschefer, och han har föreslagit att Sophia Vikström ska bli det. ”Problemet” är att Vikström redan är förvaltningschef på både byggnads- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Och då blir det plötsligt en politisk fråga. I varje fall enligt Miljö- och Hälsoskyddsnämnden själv:
”…frågan bör prövas av Kommunstyrelsen då ärendet är av principiell art och anses beröra mer än en förvaltning.”
Och Lutz Rininsland höll med Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Det är en politisk fråga. Men Marie Dahlin (S) höll inte med. Hon tyckte att kommundirektör Ove Thörnkvist själv kunde bestämma.
Marie Dahlin sa ungefär så här:
”Vi har tagit en organisation i kommunfullmäktige. Det här är ingen stor förändring. Det är fortfarande tre nämnder och den organisationen är kvar. Ove har rätt.
”Ove” är alltså kommundirektör Ove Thörnkvist.
Lutz Rininsland tolkade ”stadgarna” annorlunda. Han ansåg fortfarande att det var en politisk fråga som ska ligga på kommunstyrelsen.
Lutz Rininsland (V) frågade också Marie Dahlin (S) om Arena Vänersborg:
”Hur stor var kapitalkostnaden 2014 och vad blev driftsförlusten? Vilka siffror förväntas gälla 2015 och vilka belopp behöver vi tänka på när Mål- och resursplanen 2016 växer fram och vi vill veta hur mycket pengar kommunfullmäktige kan dela ut?”
Marie Dahlin kunde bara svara på den sista frågan:
”Det är upp till kommunfullmäktige.”
Inte mycket till svar… Men Dahlin lovade Rininsland att ta fram siffrorna till budgetdebatten nästa månad.
Visst kan man väl tycka att kommunstyrelsens ordförande borde känna till dessa uppgifter? Det tycker i varje fall jag. För det kan väl inte vara så att Marie Dahlin tänker betala, fram till 2040, det arenan kostar – oavsett hur mycket det är…? Eller?
Marianne Ramm (V) lade en motion om att Vänersborg borde anställa en asylsamordnare.
Mini-alliansen med moderaterna i spetsen lämnade också in en motion, om bostäder i Öxnered. Men den kan de gott skriva om själva på sina hemsidor…
Och jag presenterade min motion om badplatsen i Väne Ryr… (Se ”Badplatsen i Väne Ryr”.)
Efter min presentation kom en ledamot fram och tackade för en väldigt bra motion. En moderat…
Wow.
Slutligen kan konstateras att Lars-Göran Ljunggren fortfarande inte riktigt har kommit in i rollen som kommunfullmäktiges ordförande. Han missar en del information och en del formalia mm. Jag ska dock villigt erkänna att jag inte skulle ha kunnat gjort det bättre. Men Ljunggren har långt kvar till t ex Dan Nybergs sätt att leda sammanträdena. Som tur är har Ljunggren dock bra hjälp av sina ”bisittare”.
KF 20/5 (1/2): Personalekonomisk redovisning
På onsdag sammanträder kommunens högsta beslutande organ – kommunfullmäktige. Fast sammanträdet känns lite som lugnet före stormen. Det är nämligen inte förrän på 
junisammanträdet, som budgeten för 2016 ska beslutas. Då ska dessutom Barn- och Utbildningsnämndens begäran om mer pengar under 2015 behandlas. Då lär det bli ett ganska stormigt sammanträde kan jag tänka.
Onsdagens lugnare variant på sammanträde, tror jag åtminstone, börjar med en redovisning av det som populärt kallas ”Peken”. Förkortningen står för ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. För 2014.
Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.
Här följer några, enligt min mening, intressanta fakta:
Vänersborgs kommun hade 3.006 anställda den 1 november 2014. Det var 88 personer fler än ett år tidigare. Personalkostnaderna (inklusive PO-avgifter) uppgick till 1.371.700.000 kr, alltså nästan 1,4 miljarder kr. Pensionskostnaderna uppgick till 105,4 
milj kr.
Kommunens anställda bestod till 81% av kvinnor. Medelåldern var 46 år (bland rektorer 55 år) och ungefär 44% av de anställda var över 50 år. Förra året slutade 92 personer på egen begäran och 52 personer gick i pension. Medellönen låg på 26.595 kr i månaden; för kvinnor 26.349 kr och män 27.801 kr. Då kan noteras att kvinnornas löneökning förra året var i genomsnitt 836 kr i månaden och männens 757 kr. Sjukfrånvaron ökade förra året och var för kvinnor 7,5% och för männen 3,7%. Det betyder att i genomsnitt 222 anställda var frånvarande från jobbet varje dag på grund av sjukdom. Kommunens kostnad för sjuklön var ungefär 19,5 milj kr. Det motsvarar nästan 40 tjänster. På barn- och ungdomsförvaltningen var kostnaden för sjuklön 6,7 milj kr, vilket motsvarade 13,6 årsarbeten.
I ”Peken” kan man också läsa att det på socialförvaltningen används timvikarier motsvarande 150 årsarbeten och på barn- och ungdomsförvaltningen 47 årsarbeten. Det tycks mig som att förvaltningarna skulle kunna anställa ganska många fler från början…
I barn- och utbildningsförvaltningen går ca 50 lärare och ca 40 förskollärare i pension fram till 2019. Det kan väl vara värt en tanke nu när avskedanden står för dörren – och då framför allt av yngre pedagoger.
I barn- och ungdomsförvaltningen lämnades det förra året in 57 tillbudsrapporter som handlade om våld eller hot om våld. Den dominerande orsaken var aggressiva elever. Detta bör tas som en varningssignal om att allt inte står rätt till. Och kanske vara ytterligare ett argument mot att avskeda pedagoger…
När ”Peken” definierar förstelärare, så står det:
”karriärtjänster för särskilt skickliga lärare”
Det undrar jag vad alla de som inte är förstelärare tänker om… Jag frågade några kollegor, som inte är förstelärare. De blev inte glada…
De konstaterade kort och gott att det här inte stämmer. Eller behöver stämma. Förhoppningsvis är förstelärare skickliga, men att alla de lärare, som inte är förstelärare, inte skulle vara ”särskilt skickliga lärare” är fel.
Det finns skickliga lärare som överhuvudtaget inte sökte tjänsterna som förstelärare (ja, tjänsterna söktes). De ville helt enkelt inte ha de uppgifter som ingick i förstelärartjänsterna, typ att kompetensutveckla sina kollegor i stället för att jobba med eleverna. På många skolor sa dessutom rektorerna, att på denna skola ska det vara förstelärare i t ex matte och språk. Det innebar ju direkt att de skickliga lärarna i andra ämnen inte hade en chans att bli förstelärare på skolan ifråga.
Den personalekonomiska redovisningen är hur som helst ett resultat av ett gediget arbete. Det är tänkt att den ska användas som:
”ett verktyg för att arbeta fram förvaltningarnas handlingsplaner för både arbetsmiljö och jämlikhet.”
Det brukar inte bli särskilt mycket diskussion i fullmäktige, om någon alls, kring ”Peken”. Och på sätt och vis är det väl naturligt, fakta redovisas rakt upp och ner. Och fakta är fakta. Men i år tycker jag nog att ”Peken” är ännu mer beskrivande än tidigare. Det kanske beror på att det inte finns någon redovisning av någon personalenkät. Varför vet jag inte, men det kanske helt enkelt inte har genomförts någon.
Och i och med att det saknas en redovisning av en personalenkät så vet man inte heller hur personalen upplever verkligheten bakom personalpolicyn – eller hur de anställda upplever kommunen som arbetsgivare. Tidigare år har det ibland inte varit särskilt positiva resultat av enkäten… Årets personalekonomiska redovisning blir därmed mer ”harmlös” och mindre användbar som redskap för framtiden.
Och ännu mindre angelägen att diskutera.
KF 22/4 – del 2
Onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige var inte riktigt som alla andra sammanträden. Sedan det förra mötet har nämligen en av de tongivande ledamöterna gått bort. Det är socialdemokraten Lennart Niklasson som lämnande oss alltför tidigt.
Vi i Vänsterpartiet kommer att minnas Lennart Niklasson som en öppen, lyhörd och kompetent politiker. Lennart Niklasson lämnar ett stort tomrum efter sig.
Sammanträdet började med en tyst stund till Lennart Niklassons minne.
Onsdagens sammanträde var på många sätt en förövning till de budgetdiskussioner som startar i så att säga skarpt läge de närmaste veckorna, och dagarna. Och som den 17 juni mynnar ut i fullmäktiges beslut om budgeten för 2016. (Det redogjorde jag för i min förra blogg.)
Det var väl inte heller någon större hemlighet eller överraskning att det var Vänsterpartiet som initierade dessa diskussioner. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att både politiker och allmänhet blir medvetna om vad fullmäktiges junibeslut konkret handlar om, vilka värden som står på spel och vilka effekter budgetbeslutet kommer att få på kommunens verksamheter. Det ger också vänersborgarna möjligheter att kontakta politikerna och kanske till och med ge sig ut på gatorna för att både protestera och ställa krav.
Därför tog vi i Vänsterpartiet upp en hel del budgetfrågor. Vi lyfte framför allt fram två viktiga områden i onsdags. Det var barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens verksamheter.
Undertecknad pratade om förskola och skola, medan Lutz Rininsland (V) och Marianne Ramm (V) betonade att socialnämnden behöver mer resurser för att möta behoven. De menade också att det ställs nya och högre anspråk på kvalitet på socialtjänstens stödinsatser.
Kommunens starka kvinna, kommunstyrelsens ordförande, Marie Dahlin (S), gav vänersborgarna vissa hintar om vad som komma skall… I varje fall uppfattade jag hennes inlägg på det sättet.
Marie Dahlin sa, med en ironi som jag kanske inte tyckte passade i en seriös diskussion:
”Jag har ingen nämnd som jag vill lyfta fram som är viktigare än någon annan, jag sitter bara i kommunstyrelsen…”
Jag vet inte om Marie Dahlin med sin dåligt låtsade blygsamhet därmed menade att vi andra kunde säga vad som helst – det är ändå hon, Marie Dahlin, som bestämmer…
Marie Dahlin fortsatte:
”Och vi som bara sitter i denna kommunstyrelsen då ska ju se till hela kommunen och när jag kommer att se alla de äskanden som man begär i förhållande till de pengar vi har så ser jag en spännande resa framför mig…”
Marie Dahlin talade som synes inte direkt i klartext. Men om man betänker att det mest pratades utbildnings- och sociala frågor så fick jag känslan att Marie Dahlin flaggade, i varje fall lite diskret, för kommande neddragningar i välfärden…
Marie Dahlin sa också:
”Det är lätt att fokusera på problem.”
Vilket gav bränsle för mina konspiratoriska tankar. Fast Marie Dahlin märkte nog direkt när hon hade uttalat orden att de faktiskt kunde leda till konspiratoriska tankar, och dessutom finns det ju stora problem. Hon skyndade sig därför snabbt att tillägga:
”Ibland måste vi. [fokusera på problem; min anm] Tyvärr.”
Kvällens viktigaste beslut handlade om årets investerings- och exploateringsplan. Du läste rätt, investerings- och exploateringsplanen för 2015 hade fortfarande inte beslutats. Den var uppe för behandling förra månaden, men då röstade den styrande minoriteten (socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister) av någon outgrundlig anledning för bordläggning. Utan motivering. Men nu var det alltså dags.
TTELA har ett helt ok referat i dagens papperstidning om diskussionen. (TTELA:s notiser/artiklar idag om sammanträdet ger överlag en, i och för sig kort och ”alltför objektiv”, men bra bild över onsdagens sammanträde.)
Alla partier var överens om nästan allt i investerings- och exploateringsplanen. Det var på tre punkter som partiernas åsikter gick isär.
Minialliansen, dvs moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, tillsammans med välfärdspartiet och vänsterpartiet, en ganska ”ohelig allians”, ville att socialförvaltningen (närmare bestämt IFO, individ- och familjeomsorgen) skulle få använda Lindgården till kontorslokaler. (Att socialförvaltningen är i behov av fler lokaler är oomtvistat.)
Och att de lokaler som det styrande triumviratet, socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister, hänvisade socialförvaltningen till, Skatteverkets gamla lokaler, i stället passade bättre till bostäder.
En rad argument som talade för att socialförvaltningen skulle få använda Lindgården radades upp av de olika partiernas representanter. Lindgårdens lokaler är ändamålsenliga och ligger nära de andra förvaltningarna på kommunhuset och lokalerna ägs av kommunen, dvs ”kommunal verksamhet i kommunalt ägda lokaler” – för övrigt ett tidigare ideologiskt mantra för socialdemokraterna i Vänersborg.
Dessutom har kommunen nyligen lagt ner 8 milj kr på ventilation på Lindgården. Lindgården kostar inte heller särskilt mycket i drift. Däremot måste en del investeringar göras. (Som höjer värdet antar jag.) Bland annat en investering i ett godkänt arkiv.
Det är, som Gunnar Lidell (M) med fler konstaterade, helt enkelt en dålig fastighetsaffär för kommunen att sälja Lindgården.
Frågan är också hur intressant Lindgården egentligen är för fastighetsbolag. Vänersborgsbostäder t ex är enligt vad som sades i fullmäktige inte intresserat av att bygga om Lindgården till bostäder.
Det fanns väl en och annan på sammanträdet och i publiken som undrade om det fanns några ”hemliga” planer för Lindgården.
Marie Dahlin (S) ”försvarade” ensam det styrande triumviratets färger. Dahlin var mycket bestämd på att Lindgården ska bli bostäder och att socialförvaltningen ska flytta till Poppeln, dvs Skatteverkets gamla lokaler:
”Skatteverkets lokaler har stått tomma i ett år. Att flytta IFO (dvs individ- och familjeomsorgen på socialförvaltningen; min anm) till Skatteverket blir billigare.”
Det var liksom det. Det skulle bli billigare för kommunen att hyra kontorslokaler av en privat fastighetsägare än av sig själv…
Hmm… Något säger mig att det kanske är något grundläggande fel i just det här förhållandet… Eller kanske bara i själva resonemanget…? Kanske är det ett ”fel” för Marie Dahlin att rätta till?
Lutz Rininsland (V) hade fått information på socialnämnden att hyran i Skatteverkets gamla fastighet var billigare de första tre åren – och frågade därför Marie Dahlin om lokalerna var billigare även de följande åren.
Den informationen hade inte Marie Dahlin fått av kommundirektören sa hon.
När Lutz Rininsland då frågade Marie Dahlin vilken information hon hade fått av kommundirektören och om kommundirektören hade sagt något som motsade Rininslands uppgifter, så svarade Dahlin att hon inte visste något om hyresrabatter de tre första åren.
Gunnar Lidell (M) berättade att Kungsleden, som äger Skatteverkets gamla lokaler, hade begärt en förändrad detaljplan. Och Lidell var övertygad om att Kungsleden ville bygga bostäder där så fort detaljplanen var klar. Lidell såg Marie Dahlins planer som ett sätt att bromsa bostadsbyggandet.
Och varför skulle inte Kungsleden vilja bygga bostäder ett stenkast från Vänern… Det måste vara en svåröverträffad plats att bygga på…
Fast det tyckte naturligtvis inte Kurt Karlsson (SD).
”Vi är ju ett, kan man säga, pragmatiskt parti. Vi lagar efter läge. Och vi är ju obundna och vi kan alltså ställa oss till frågor som vi tycker är bäst för alla i samhället.”
Motiverade Kurt Karlsson på ett självgott sätt sitt partis ställningstagande – och berättade för de församlade ledamöterna att sverigedemokraterna skulle rösta med socialdemokraterna och de andra i triumviratet. Sverigedemokraterna ville alltså att det skulle bli bostäder på Lindgården och kontorslokaler vid Kungsledens sjönära fastighet.
Och därmed var frågan om Lindgården avgjord. Av en extremt ohelig allians av socialdemokrater, sverigedemokrater, centerpartister och miljöpartister. (Jag vill dock betona att jag inte på något sätt misstänker någon som helst typ av samarbete mellan partierna!) Det hjälpte inte ens att Marie-Louise Bäckman (KD) i debattens slutskede öppnade för en kompromiss – att socialförvaltningen kunde vara tre år i Skatteverkets gamla lokaler för att sedan flytta till Lindgården. När det dessutom visar sig att ingen vill köpa Lindgården… (Det sista var min kommentar…)
Om Lindgården var den stora skiljefrågan så fanns det också olika åsikter om de fem paviljongerna som ska uppföras till hösten på olika skolor.
Eller fanns det olika åsikter? Det tycktes mig nog helt enkelt vara så att oenigheten berodde på ett missförstånd. Jag hoppas i varje fall det. Barn- och Utbildningsnämnden har nämligen redan beslutat om fem paviljonger till hösten, och det beslutet gäller.
Det enda som bekymrade mig i denna fråga var när både Gunnar Lidell (M) och Tove af Geijerstam (FP), BUN:s förste vice ordförande, sa att fullmäktige var tvunget att fatta ett beslut, i onsdags, om investeringspengar, därför att Barn- och Utbildningsnämnden måste få pengar till investeringar i markarbeten, VA etc. Något som krävs för paviljongerna.
Marie Dahlin (S) och Mats Andersson (C) försäkrade dock att paviljongerna ska finnas på plats i augusti. Det behövdes inga pengar i årets investerings- och exploateringsplan.
Jag hoppas verkligen det…
Det blev en diskussion också om Mariedal Östra, det gamla trätoämnet. Och tillika Miljöpartiets skötebarn. Kanske det enda… Att inte bygga bostäder på Mariedal Östra var kanske också det enda politiska kravet Miljöpartiet hade för att ingå en ”koalition” med S och C…
Minialliansen vill bygga på Mariedal Östra medan Vänsterpartiet vill att en bostadsförsörjningsplan för hela kommunen, en ”helhet”, ska upprättas innan kommunen bestämmer om ev byggnation på de enskilda delarna.
Det blev votering och då behandlades investerings- och exploateringsplanen som en helhet, som ett paket. Och som sagt, socialdemokrater, sverigedemokrater, centerpartister och miljöpartister röstade igenom planen. Minialliansens partier röstade nej, dvs för sitt eget förslag, medan Vänsterpartiet lade ner sina röster. Välfärdspartiet röstade på minialliansens förslag.
Det blev en lång blogg. Igen. Men så var sammanträdet också långt…
Till sist två frågor där alla var överens.
Kommunfullmäktige beslutade, efter en motion från folkpartiet, att i utredningen om framtiden för Huvudnässkolans aula, skulle det också utredas hur ett eventuellt biblioteks- och kulturcentrum kan utvecklas i kvarteret.
Marianne Ramm (V) menade att det var viktigt, och nödvändigt, att vänersborgarna fick vara med i utformningen. Marianne Ramm myntade också ett uttryck för sin inställning:
”Vi behöver ett ’Pål-Castell-koncept’ här.”
Pål Castell är planarkitekt på kommunen. I sitt arbete har han ofta efterfrågat invånarnas synpunkter.
Fast den pragmatiske Kurt Karlsson från sverigedemokraterna varnade för att gå i dialog 
med invånarna:
”Man måste tänka sig för innan man drar igång en opinionsundersökning.”
Och till sist, fullmäktige beslutade att flytta skulpturen ”Människobarn” till Plantaget.
Visst kan det löna sig att blogga…
BUN och Bo i KF
Efter två dagars kompetensutveckling i Halmstad, utan det allra minsta bloggande, väntade ett sammanträde med kommunfullmäktige.
Det har precis slutat.
Sammanträdet innehöll en hel massa formella punkter. Sådant där som är rutin, som måste göras. Det handlade om revisionsberättelse för år 2014, bokslut och årsredovisning 2014 samt redovisning av nämndernas verksamhetsberättelser.
De flesta ledamöter satte sig väl tillrätta i sina bänkar och tänkte säkert att de här ärendena skulle gå fort. Alla visste ju att fullmäktige skulle ge ansvarsfrihet åt alla och att beslutsförslagen skulle gå igenom. Vänsterpartiet ville dock annorlunda. Vänsterpartiet tyckte att det var viktigt att faktiskt diskutera det som hände förra året, för att bättre förstå innevarande år och stå bättre rustad inför nästa år.
Typ.
Vi var tre från Vänsterpartiet som var uppe i talarstolen sex gånger under ärendena bokslut och nämndernas verksamhetsberättelser. Och det fick igång ledamöter även från andra partier.
Noterbart är att Kurt Karlsson från sverigedemokraterna var framme och menade att det inte hjälpte med pengar för skolans del. Varpå Cecilia Skenhall, också från sverigedemokraterna, efter några minuter gick fram och hävdade motsatsen – att grundskolan behövde mer pengar…
Det är svårt för oss andra att veta vad sverigedemokraterna står för. Kanske vore det en fördel om de kunde prata ihop sig lite grann… I varje fall om de vill tas på allvar.
Jag var framme i talarstolen tre gånger. Och pratade om förskolan och grundskolan. Kanske inte helt oväntat.
I vanlig ordning så hade jag skrivit ner vad jag skulle säga. Sedan blev det väl inte riktigt så att jag sa precis det som stod. Men nedan publicerar jag mina två anföranden. Jag tänkte att det kan vara bra att veta vad som sades så att alla vet vilken information om framför allt skolan som alla förtroendevalda fick höra. Det var en hel del om de problem och utmaningar som Barn- och Utbildningsnämnden står inför. Sedan var det också en del siffror som kan vara bra att ha till hands.
Men först tänkte jag nämna att under ärendet revisionsberättelse, så tog min partikollega Lutz Rininsland upp förra årets revisorskritik mot Bo Carlsson (C). Det är samme Bo Carlsson som nu är kommunalråd. Igen.
Saken gällde en granskningsrapport från 2013,”Granskning av medfinansiering vid dragning av fibernät på landsbygden”. I rapporten stod det:
”Vi revisorer är mycket kritiska till samhällsbyggnadsnämndens och dess ordförande Bo Carlssons agerande”
Och så pekade revisorerna på ”formella beslut som inte har fattats”, på ”att det saknas begränsningar i beslutsformuleringar”, ”otillräcklig kontroll av fakturor”, ”medfinansiering på fel grund” och ”budgetöverskridande”. (Se min blogg ”Revisorernas rapporter”.)
Benny Jonasson (S), då ordförande för revisorerna, sa i samband med detta följande i kommunfullmäktige den 23 april 2014:
”Jag kan svara kort och koncist att för oss är inte frågan avgjord än eftersom vi har fått ett svar och vi ämnar ställa ytterligare frågor på dem svar vi har fått. Men eftersom vi inte kunnat få ett under den här tiden så kommer vi att fortsätta jobba med det naturligtvis. Det är den gången vi har tänkt.”
Och Benny Jonasson avslutade med att säga:
” … vi fortsätter jobba med ärendet, helt klart.”
Lutz Rininsland konstaterade att det icke avslutade ärendet från förra året INTE nämndes överhuvudtaget i årets underlag från revisorerna. Och undrade varför…
Men.
Benny Jonasson svarade inte… Ingen revisor svarade på Lutz Rininslands fråga.
”Mycket märkligt.”
Sa en moderat, inte långt från där jag satt.
Och det kan man väl lugnt säga. Revisorerna som har till uppgift att hitta felaktigheter och att rikta kritik mot nämnder och styrelser för dessa felaktigheter svarar inte på den berättigade kritik som de själva får.
”Mycket märkligt.”
Det tycks ibland som om misstänkta oegentligheter får rinna ut i sanden utan att någon bryr sig. I varje fall när det gäller personer och politiker från den ”innersta kretsen”…
Det här är inte bra och det späder, med all rätta, på det politikerförakt som man ibland kan märka. Och inte heller ökar det förtroendet för revisorerna…
Och till sist, manuset till mina två anföranden.
=====================
3. Bokslut och årsredovisning
Jag tänkte prata lite om Barn- och Ungdomsnämnden.
2014 var inget bra år för nämnden. Nämnden gjorde som alla vet ett stort underskott förra året, 17,1 miljoner kronor. 10,3 Mkr av underskottet låg på grundskolan och 3,3 Mkr på barnomsorgen, Barn- och Utbildningsnämndens nuvarande verksamheter. (Underskottet vägdes till viss del upp av plusresultat på grundsärskola och nämnd/administration)
Grundskolans underskott består av en ökad semesterlöneskuld samt obalans för några enheter. Och obalansen för dessa enheter måste nämnden ta tag i. Men det högre elevantalet än beräknat var omöjligt att både förutse och ta tag i.
I förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år ökade antalet barn med 64 utöver budgeterat.
På fritidshem och i pedagogisk omsorg 6-12 år ökade antalet elever med 145 utöver budgeterat. För att inte tala om förskoleklass/grundskola. Här var ökningen 196 elever.
Denna oplanerade ökning kostade Barn- och Ungdomsnämnden totalt drygt 5 Mkr. Vilket faktiskt inte var särskilt mycket.
Elevantalet fortsätter emellertid att öka även under 2015. Men nu är både klasser och skolor fulla så både fler lokaler och fler pedagoger behövs. Det inser var och en lätt här i fullmäktige att för det krävs det mer pengar.
Underskottet för i år 2015 lär bli ännu större och den stora elevtillströmningen är en verklig utmaning för BUN.
2014 var inget bra år för nämnden.
Därför blir jag ganska förvånad när jag läser på sid 7 i Årsredovisningen. Det är under avsnittet ”Övergripande målavstämning”.
Det står:
”Kvalitetsarbetet i grundskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.”
Och sedan:
“Målet uppnåddes.”
Det är väl en ”liten lätt” överdrift. Kvalitetsarbetet har inte uppmärksammas nationellt… Målet är inte uppnått.
Motiveringen till den underliga och felaktiga slutsatsen i Årsredovisningen är att det genomsnittliga meritvärdet ökade med 5 poäng. Och att behörigheten till gymnasiets yrkesprogram ökade med 2 procentenheter.
Det är i och för sig sant, även om samma sak i BUN:s egen verksamhetsberättelse beskrivs som ”en svag trend” och “ökningen ses dock som liten och det finns utrymme för ytterligare förbättringar.”
Det genomsnittliga meritvärdet (”medelbetyget”) ligger nämligen fortfarande en bra bit efter riket. Meritvärdet för den Centrala skolenheten låg på 209 poäng (208 år 2013) och för Dalboskolan på 194 poäng (182 år 2013), medan hela riket hade ett genomsnittligt meritvärde på 215 poäng (213 år 2013). Vänersborg har alltså fortfarande en lång bit kvar.
Skolverket använder sig av något som kallas SALSA när man bearbetar och analyserar skolresultat. SALSA används därför att det anses mest rättvist och objektivt vid en jämförelse mellan skolor. Det är ett mått som utgår från slutbetygen i årskurs 9 och sedan tas hänsyn till skolans elevsammansättning. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna.
Får en skola ”betyget noll” är så är det så att säga ”medel”. Gör skolan ett ”minus”, så gör den ett resultat som är sämre än förväntat. Och tvärtom om det är ett ”plus”.
Och efter denna långa förklaring så kan jag konstatera att högstadieskolorna i Vänersborg inte fick några ”plusresultat” vårterminen 2014…
Dalboskolan hamnade på -11 och Centrala skolenheten på -7.
Det är inga bra siffror. Det är faktiskt anmärkningsvärt dåliga siffror.
Ändå är det allt som inte sägs som jag reagerar mot i Årsredovisningen. Några exempel.
På vårterminen 2014 var andelen elever som inte hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen 31,7% på Dalboskolan. På den Centrala skolenheten var siffran något lite mindre dålig, 28,8%. Det är väldigt höga siffror, alldeles för höga.
Och ett ännu större problem är att 13,2% av eleverna på den Centrala skolenheten och 21,7% på Dalboskolan inte var behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan.
Vänersborgs kommun står inför stora utmaningar på skolområdet. Elevantalet har ökat drastiskt och skolresultaten måste förbättras. Också drastiskt.
Och det är en angelägenhet inte bara för Barn- och Utbildningsnämnden, utan för hela Vänersborgs kommun. Barn- och Utbildningsnämnden måste få ett ordentligt tillskott av ekonomiska resurser – både för 2015 och 2016.
Och kanske lite förtroende från kommunledningen…
4. Nämndernas verksamhetsberättelser
Det finns många bra saker i Vänersborgs förskolor och skolor. Inte tu tal om annat. Och det kan väl ibland tyckas som att vi pratar för lite om det. Men vill man att förskolorna och skolorna ska bli bättre så är det problemen och utmaningarna som måste lyftas.
Jag har tidigare ikväll tagit upp några av de utmaningar som nämnden har stått inför och står inför. Det finns fler…
Barngrupperna är för stora i Vänersborgs förskolor. Detta framförs ofta från föräldrahåll och antalet barn per vuxen är högre än snittet i Sverige.
Det saknas personal i grundskolorna. Som exempel. En siffra som meddelades på det senaste mötet med Barn- och Utbildningsnämnden är att grundskolan har 25 resurspersoner som ska fördelas ut på de olika skolorna. Det verkliga behovet är enligt rektorerna 70 personer…
Det saknas också legitimerade lärare. Från och med höstterminen i år så är det ju så att bara legitimerade lärare får sätta betyg. Just nu har 70% av kommunens F-6-lärare legitimation och 68% av 7-9-lärarna. Nästan en tredjedel av kommunen grundskolelärare saknar således legitimation…
Något som jag tycker är en allvarlig varningsklocka är den höga personalomsättningen.
En ”normal” personalomsättning sägs ligga kring 4%. I Vänersborgs grundskolor ligger den på 10%… Det betyder i sin tur att allt fler obehöriga lärare undervisar i Vänersborg. Just nu arbetar 50 obehöriga lärare inom förvaltningen…
Flera pedagoger tycks fly alltså Vänersborg. Närliggande kommuner rycker och drar i våra pedagoger. Och erbjuder i många fall högre löner. Jag vet inte riktigt vad Vänersborg lockar med. Det som skiljer Vänersborg från nästan resten av Sverige, det är att vi har infört stämpelklocka. Men hur lockande en stämpelklocka är för lärare kan väl diskuteras. Mitt tips är att den inte är en särskilt tung konkurrensfördel i konkurrensen om legitimerade lärare…
Vänersborg placerar sig så långt ner på många rankinglistor. Vänersborgs kommun måste ändra på detta. Det är en viktig framtidsfråga, kanske den allra viktigaste.
Och jag vill återigen påpeka – det är en angelägenhet för hela Vänersborgs kommun att resultaten och kvaliteten höjs i grundskolan. Barn- och Utbildningsnämnden måste få ett ordentligt tillskott av ekonomiska resurser – både för 2015 och 2016.
Interpellation: Arena Vänersborg
Gårdagens blogg om Kultur- och Fritidsnämnden och Arena Vänersborg (se här) blev hastigt och lustigt omarbetad och omformad till en interpellation. Interpellationen är nu postad och tas enligt kommunens reglemente upp på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige.
En interpellation är en fråga som ställs till t ex en ordförande i en nämnd eller styrelse. Min är ställd till Kultur- och Fritidsnämndens ordförande Marika Isetorp (MP). En interpellation kräver ofta ett utförligare svar än en ”vanlig” fråga. Därför får den tillfrågade längre tid på sig att besvara en interpellation. Det betyder att Isetorp kommer att besvara den tidigast på fullmäktiges sammanträde i maj. Då får också andra ledamöter delta i debatten än den som ställt och den som ska besvara interpellationen, till skillnad från en ”vanlig” fråga.
========================
Interpellation till
Ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden
Hur tänker den nya nämnden hantera Arena Vänersborg?
Kulturnämnden gjorde i stort sett ett plus-minus-resultat 2014. Det lyckades nämnden med genom att begränsa bokinköp, lån av eböcker, begränsat öppethållande på Konsthallen etc. Vid årsskiftet fick den nya Kultur- och Fritidsnämnden ta över ansvaret för arena-fritid, musik och ungdom från den gamla Barn- och Ungdomsnämnden och bland annat fiske och fornvård från kommunstyrelsen.
De verksamheter som Kultur- och Fritidsnämnden fick ta över gjorde förra året ett underskott på 8.529.000 kr. I budgeten för i år, 2015, så tilldelades arena-fritid 2 milj kr extra, men det ser Kultur- och Fritidsnämnden att det inte kommer att räcka på långa vägar. Förvaltningen presenterade ett beslutsförslag för nämnden med en begäran om en ramökning för 2015 på 6,5 milj kr.
Det diskuteras redan besparingar i Kultur- och Fritidsnämnden. Det kunde vi bland annat läsa om i TTELA i förra veckan. Det finns förslag på att höja musikskolans avgifter, flytta fram planerade investeringar så att det finns risk att Idrottshuset måste stängas, sänka värmen på anläggningarna med två grader och minska bidragen till externa aktörer etc.
Kultur- och Fritidsnämnden kan alltså stå inför stora besparingar. Det visar sig om man tittar närmare på kalkylerna att det framför allt är arena-fritidsdelen som är i kris. Arena Vänersborg och de andra fritidsanläggningarna gick med underskott på 7.580.000 kr år 2014.
Arena Vänersborg är naturligtvis den stora boven i dramat. Arenan kostar vänersborgarna runt 27-28 milj kr netto varje år. Och så kommer det också att se ut de kommande 27-28 åren om inget görs. Det är pengar som tas från andra verksamheter. Och man vill spetsa till det lite så skulle man kunna säga att Arena Vänersborg riskerar att äta upp alla andra verksamheter i nämnden. Det finns till och med en risk att viktiga verksamheter som bibliotek, musikskolan och ungdomshuset kan få stryka på foten för bandyns skull.
Det är naturligtvis på det sättet att arenans intäkter aldrig kommer att kunna täcka driftskostnaderna, men ingen har under de senaste åren tittat med ekonomiskt konstruktiva ögon på sätt att maximera intäkterna och minimera förlusterna. Arenafrågan har bara förhalats och gömts undan.
Är det inte dags för ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden att titta med ekonomiskt konstruktiva ögon på sätt att maximera intäkterna och minimera förlusterna för Arena Vänersborg?
Hur ser ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden på möjligheterna att hitta nya användningsområden för arenan, som t ex att ta bort isen och lägga konstgräs?
Hur ser ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden på möjligheterna att ta upp frågan om ägandeförhållandena kring arenan, t ex bjuda ut arenan till försäljning eller bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?
Vänersborg 2015-04-19
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Bordlagd
Igår var det Maria Bebådelsedag, dagen då den Helige Ande ”besökte” jungfru Maria. Typ. För drygt två tusen år sedan. För min del fick jag besök av en annan ande denna dag, en ”ond ande”. Det gjorde mig sängliggande, eller som man skulle kunna kalla det – ”bordlagd”.
Och ”bordlagd” präglade också gårdagens kommunfullmäktigesammanträde.
I den för dagen enda riktigt stora frågan, utan att förringa andra frågor som typ hundrastgårdar i varje stadsdel, frågan om ”Reviderad investerings- och exploateringsplan 2015-2019”, så gick socialdemokraten Sigyn Lindbom som första person fram till talarstolen. Alla väntade med spänning på vad de styrande partierna i triumviratet, socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet, hade kommit fram till, om de höll fast vid sina ståndpunkter i kommunstyrelsen eller om de hade ändrat sig.
Spänningen blev kortvarig. Sigyn Lindbom:
”Jag yrkar på bordläggning.”
Inget mer. Inga förklaringar. Inga motiveringar.
Bara bordläggning…
Öööhhh…
Gunnar Lidell (M) var näste talare. På inspelningen, jag kunde ju som sagt inte närvara på fullmäktige, låter Lidell något förvånad över föregående talares yrkande. Vilket han nog inte var ensam om…
Lidell yrkade sedan på samma sätt som de borgerliga partierna gjorde i kommunstyrelsen. Minialliansen vill bygga på Mariedal Östra så snabbt som möjligt, att socialförvaltningen ska flytta till Lindgården och att, här instämmer Lidell i Vänsterpartiets yrkande, fem låg- och mellanstadieskolor ska få hyra in moduler nu till höstterminen.
Luts Rininsland (V) var fullständigt oförstående till bordläggningsyrkandet. Investerings- och exploateringsplanen handlar ju inte om investeringar och exploatering nästa år. Eller nästnästa år. Det handlar ju om i år. År 2015! Och kommunens verksamheter måste ju få veta vad som gäller.
Och det är det väl inte så svårt att hålla med om…
När det gällde socialförvaltningens flytt till Lindgården, så höll Lutz Rininsland (V) med minialliansen, eller om det var tvärtom:
”Kommunal administration ska finnas i kommunalt ägda lokaler.”
Skatteverkets lokaler, som nu är tomma sedan Skatteverket flyttade till Uddevalla, bör i stället göras om till bostäder. Dessa fastigheter är både sjönära, grönnära och centrumnära. Dessutom ägs de inte av kommunen.
Lidell äntrade återigen talarstolen och framhöll också fördelarna med att Lindgården ligger nära kommunhuset. Det skulle underlätta för socialförvaltningen och den kommunala administrationen i övrigt.
Lidell var också lite vitsig med anledning av att minialliansen och vänsterpartiet faktiskt var överens i två frågor – och undrade om inte vi vänsterpartister nu skulle börja kalla moderaterna och minialliansen för ”lättbetongpartier” i stället för det etablerade ”betongpartier”…
Lidell kan var vitsig… Men för att bli av med epitetet ”betong” så får moderaterna allt jobba lite hårdare. De måste ändra åsikter på betydligt fler områden…
Inga socialdemokrater, inga centerpartister och inga miljöpartister hade något att tillägga i ärendet. De sa inte ett skvatt. De bara ville bordlägga.
Det tycks alltså som om inte bara nordstan utan också sessionssalen drabbades av den onda bordläggningsanden…
Det blev votering. Samtliga ledamöter i det styrande triumviratet, 22 st, röstade för bordläggning och 23 ledamöter ansåg att ärendet skulle avgöras under pågående sammanträde. Och eftersom ett yrkande om bordläggning bara kräver en tredjedel av rösterna så blev det bordläggning.
Som den uppmärksamme läsaren noterar så saknas det 6 röster. Det är helt riktigt. Investerings- och exploateringsplanen, liksom Mål- och resursplanen (=budgeten), är ju svåra frågor. Men också de allra viktigaste för fullmäktige under året. Men tydligen är de lite för svåra för sverigedemokraterna… De lade i vanlig ordning ner sina röster. Och det kan ju vara lika gott. Egentligen. Fast man undrar ju lite till mans vad de gör i kommunens politiska församlingar. Och inte minst varför vänersborgarna röstade dit dem…
Efter voteringen ville Lutz Rininsland ha ett klargörande från ordförande Lars-Göran Ljunggren. Rininsland ville veta om han hade fattat rätt – att bordläggningen innebär att investerings- och exploateringsplanen inte får någon som helst behandling i någon annan instans, att det kommer upp precis på samma sätt på aprilsammanträdet.
På detta svarade fullmäktiges ordförande, tillika betongsossen Lars-Göran Ljunggren, att Rininsland hade fattat rätt – och så tillade Ljunggren:
”Däremot så är det ju inte någon utav oss 51 förhindrat att tänka.”
Jag vet inte riktigt vad Ljunggren ville att fullmäktige ska tänka på, men det vore väl bra om åtminstone de socialdemokratiska, miljöpartistiska, centerpartistiska och sverigedemokratiska ledamöterna började tänka. Alla de andra ledamöterna hade ju faktiskt redan tänkt färdigt – och beslutat sig för att ta ställning som igår…
Att Lennart Niklasson (S) kände sig träffad av Ljunggrens ord förstår vi när Niklasson säger till TTELA:
”Vi behöver mer tid att diskutera frågan.”
Det är något förvånande att det styrande triumviratet behöver ännu mer tid. Det har ju faktiskt gått i stort sett ett helt kvartal på det nya året redan.
Sedan är det faktiskt inte säkert att andra har denna tid. Rektorer till exempel har redan börjat planera nästa läsår – och nu får fem rektorer på fem skolor inte reda på om de får några extra klassrum (paviljonger) till hösten till alla nya elever… Därför att några socialdemokrater och andra ”behöver mer tid”. Som Niklasson sa.
Respektlöst mot verksamheten.
Socialförvaltningen får inte heller reda på sina förutsättningar. Ska förvaltningen flytta in på Lindgården eller inte? Och vänersborgarna får inte reda på hur det ska gå med Onsjö Södra eller Mariedal Östra… (Se vidare bloggen ”Lugnt fullmäktige på gång”.)
Varför triumviratet agerade så här kan man spekulera kring. Var det kanske för att socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet inte kom överens internt? Och i så fall, vad är det mer exakt som de inte kunde komma överens om?
Eller ville de styrande inte gå till beslut därför att de var rädda att förlora omröstningarna? Ska de vinna tordes det ju krävas aktivt stöd från sverigedemokraterna. Och det kan de styrande nog inte räkna med.
Eller är det något annat lurt?
Ja, det finns saker som tyder på det…
Idag vid socialnämndens sammanträde kom det fram uppgifter att IFO (Individ- och familjeomsorgen), en del av socialförvaltningen, har fått ett besked (en order) om att flytta från kommunhuset till en av Skatteverkets våningar! I tre år framöver. (På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om detta, klicka här!)
Vem som har gett denna order vet jag inte, men jag kan inte komma ifrån att jag känner en liten unken doft från den socialdemokratiska och centerpartistiska epoken 2006-2010, då väldigt många beslut under ledning av Lars-Göran Ljunggren togs av betongpolitiker mellan skål och vägg…
Lennart Niklasson (S) i TTELA:
”Vi behöver mer tid…”
Jag hoppas att jag har fel. Jag hoppas att den tidens politiska klimat aldrig återkommer.
Jag undrar till och med om inte ett beslut att hyra externa lokaler, istället för lediga interna lokaler, är en fråga för kommunfullmäktige. Jag tror nämligen att det kan strida mot kommunens uttalade policy.
Beklämmande är det i vilket fall. Investerings- och exploateringsplanen ska ju gälla i år – och fortfarande har Vänersborg ingen.
Bordlagd!
Jag är i varje fall inte längre bordlagd. Andarna har gett sig av. Och frågan är väl om inte de onda andarna har hamnat hos de styrande istället. Eller om de har funnits där hela tiden. Mycket tyder väl på det…
Och till sist, Mulltorp, pärlan vid foten av Hunneberg.
En läsare av min blogg noterade i investerings- och exploateringsplanen om Mulltorp, att det under ”Verksamhet/Projekt” stod:
”Mulltorps förskola, justering jmfrt m MRP 2015-2019: 2015 4,0 milj kr och 2016 3,6 milj kr.”
Läsaren frågade:
”Ser endast Mulltorps förskola med på listan. Vad hände med ombyggnaden av skolan?”
Och det var en intressant iakttagelse.
Eftersom jag inte deltog på fullmäktigesammanträdet och inte kunde ställa någon fråga vad formuleringen innebär (jag hade nog inte fått något svar ändå), så skickade jag istället en fråga till ekonomikontoret.
Och svaret var till viss del alldeles självklart. Det har inte fattats något beslut i Barn- och Utbildningsnämnden om en renovering av skolan för 16 miljoner kr! Korkat av mig… Eller berodde det på att jag var ”bordlagd”?
Å andra sidan har det ju inte fattats något beslut om förskolan i Mulltorp för 7,6 milj kr heller… Sedan kan man ju undra om BUN kan fatta ett beslut om en renovering för 16 milj kr om typ en månad, när det står som det står i den reviderade investerings- och exploateringsplanen 2015-2019? Fast nu blev ju den bordlagd…
Vad jag förstår från svaret från ekonomikontoret så finns det inget som hindrar BUN att fatta sitt renoveringsbeslut om Mulltorp. Det resulterar väl då i en reviderad ”reviderad investerings- och exploateringsplan 2015-2019”…
Om det nu kommer att fattas några beslut överhuvudtaget. Det kanske blir nya bordläggningar…
.
PS Jag rekommenderar en läsning av Vänsterpartiets hemsida som också tar upp gårdagens fullmäktige – och lite till – ”Lite av varje”.
Lugnt fullmäktige på gång
Fullmäktige sammanträder på onsdag. Denna gång ser det ut att bli ett avslappnat, lugnt och mer rutinartat möte jämfört med i februari. Som tur är. Timmarna innan ska nämligen tandläkare Lars Salonen kolla mina tänder och då vet man aldrig om det går att prata efteråt… Skämt åsido, Lars vet vad han gör. Utan honom att hade jag antagligen fått leva på soppa…
Det finns dock ett ärende där meningarna går isär:
”Reviderad investerings- och exploateringsplan 2015-2019”
När kommunstyrelsen beredde ärendet fanns det flera yrkanden. Det blev voteringar och reservation. Med all sannolikhet lär de här diskussionerna och oenigheterna följa med till fullmäktige. Och i fullmäktige är utgången oviss.
I kommunstyrelsen yttrade nämligen sverigedemokraterna inte ett ord. Vilket inte är helt ovanligt för övrigt. De två SD-representanterna lade dessutom ner sina röster i voteringarna. Om sverigedemokraterna ändrar sig och tänker rösta i fullmäktige återstår att se, men om de gör det så kan deras röster avgöra utgången.
Åsikterna angående den reviderade investerings- och exploateringsplanen skilde sig åt på tre punkter.
Det rådde oenighet kring Lindgården. Ska Lindgården göras om till bostäder eller till administration? Socialdemokraterna driver på hårt för att det ska bli bostäder. De anser då att socialförvaltningen i stället ska flytta till Skatteverkets gamla lokaler. (Nu tillhörde inte Skatteverkets lokaler själva ärendet, men det fördes fram i diskussionen.) Vänsterpartiet och minialliansen hade motsatt åsikt, det bör byggas bostäder i Skatteverkets lokaler och socialförvaltningen bör flytta till Lindgården.
Skälen för Vänsterpartiet är två. Så här skriver Vänsterpartiet i sin reservation i kommunstyrelsen:
”För det första skall kommunala verksamheter lokaliseras till kommunägda lokaler, externa lokaler med höga hyror bör undvikas. För det andra tycker vi att fastigheter där verksamhet läggs ner eller flyttas ut skall ställas till förfogande för ett centrumnära och sjönära boende.”
Jag har mycket svårt att inte se logiken i Vänsterpartiets resonemang. Den socialdemokratiska logiken däremot ser jag inte… Som vanligt höll jag på att skriva…
De två SD-representanterna lade naturligtvis ner sina röster även i denna votering. Och det har jag en teori om. Sverigedemokraterna tycks nämligen ha två principer i alla omröstningar i fullmäktige, nämnder och styrelser:
- att alltid rösta med den borgerliga i minialliansen och
- att alltid rösta mot Vänsterpartiet
Nu krockade principerna! Minialliansen och Vänsterpartiet var på samma sida. Det uppstod ett dilemma för sverigedemokraterna, ett dilemma som de inte förmådde lösa…
Det rådde också delade meningar i kommunstyrelsen kring exploateringen av Onsjö Södra respektive Mariedal Östra. Här är egentligen det mest intressanta att det finns en klar majoritet för att Mariedal Östra ska exploateras. Men att låta Mariedal Östra förbli orört var ett krav från miljöpartiet för att ingå i styret med socialdemokraterna och centerpartiet… Så det kan bli.
Vänsterpartiet har i flera år efterlyst att kommunen ska ta ett samlat grepp om bostadsbebyggelsen i hela Vänersborgs kommun. Detta genom att upprätta och fatta beslut om riktlinjer för ett bostadsförsörjningsprogram. (Se en tidigare blogg här.) Först när kommunen får ett helhetsperspektiv kan Vänsterpartiet ta ställning till vilka områden som ska exploateras och i vilken ordning.
Den tredje tvistefrågan är allvarlig…
Efter en del ”strul” så fattade Barn- och Utbildningsnämnden följande beslut i februari:
”Att tillfälligt för en treårsperiod förhyra fem moduler med placering vid Öxnereds skola, Norra skolan, Granås skola, Rånnums skola samt Onsjöskolan inför höstterminen 2015.”
De här paviljongerna är nödvändiga för att skolorna ska kunna ta emot alla nya elever, både i skolan och på fritids.
Nu visar det sig att det styrande triumviratets ledamöter (socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet) i kommunstyrelsen hade en helt annan syn än partikollegorna i Barn- och Utbildningsnämnden… De ansåg att det bara behövs moduler på Onsjö, Rånnum och Öxnered! Och det inte förrän 2019!!
Tydligen tror sig några i kommunstyrelsen veta bättre än Barn- och Utbildningsnämnden!
Det här beslutet kan innebära en fullkomlig katastrof. Det betyder större klasser och större grupper – om eleverna överhuvudtaget får plats i skolorna. Och märk väl, enligt Skollagen är det rektor, och rektor ensam, som fattar beslut om skolans inre organisation.
”10 § Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation”
Anser rektorerna att det inte går att ta emot fler elever, ja då spelar det ingen roll vad Marie Dahlin (S) eller Bo Carlsson (C) säger…
Men.
När det var dags för kommunstyrelsen att fatta ett beslut, så vann Vänsterpartiets förslag! (Som var identiskt med Barn- och Utbildningsnämndens beslut.) Utan votering! Kanske innebär detta att socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet i kommunstyrelsen har ändrat uppfattning? Men i så fall kan man väl tycka att de borde säga detta, så vi slapp vidare diskussion – och fullmäktige kunde fatta ett vettigt och enhälligt beslut i den här frågan.
Som en upplysning till mina skolintresserade läsare, jag har en hel del sådana tror jag, har jag tagit en skärmdump av de investeringar som berör förskola och skola de närmaste åren. (Klickar du på bilderna så blir de större.)
Jag har en känsla av att det behövs betydligt fler investeringar i förskolans och skolans värld än de som finns upptagna i investerings- och exploateringsplanen – och att de behöver ske tidigare. Men något säger mig att kommunen inte riktigt har samma syn på elevers och pedagogers arbetsmiljö och behov som på alla andra anställdas…
Några motioner ska i vanlig ordning behandlas.
Marianne Ramm (V) får svar på sin motion om trygghetsbostäder/trygghetsboende. Fullmäktige kommer att besluta att intentionerna i motionen ska beaktas vid kommunens överläggningar med bostadsmarknadens aktörer och i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Dessutom kan Vänersborgsbostäder möjligen genomföra en egen utredning. Marianne Ramm är nog nöjd med detta svar gissar jag.
Några vänsterpartister lägger också en motion om att utreda en flytt av flygplatsen från Malöga till Såtenäs. Det har redan skrivits en hel del om denna motion, både i Vänersborg och Trollhättan, men också bland kommunerna runt Såtenäs. En sak är i varje fall klar, Malöga flygplats ligger i vägen för nödvändigt bostadsbyggande både i Vänersborg och Trollhättan.
På onsdag ska motionen dock bara ”lämnas in”. Ett beslut lär dröja ett tag, så det finns all anledning att återkomma i frågan.
Som vanligt är det lite annat smått och gott, men, som sagt, av mer ”rutinkaraktär”. I varje fall lär det inte bli några stora och tidskrävande diskussioner.
Smått och gott och mindre gott från KF 25/2
Det är svårt att förstå att UEFA lägger matcher i Champions League samtidigt som Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträder. Men nu gjorde UEFA detta. Så förra onsdagen missade fullmäktigeledamöterna Monacos seger över Arsenal… (Vilket kanske var lika gott…)
Fullmäktigesammanträdet slutade inte förrän kl 22.45… Det tycks som om ordförande Ljunggren (S) har lite problem med tidsplaneringen. Det hade nog varit bra om fullmäktige hade börjat lite tidigare…
Jag har i tidigare bloggar redogjort tämligen noggrant för ett antal ärenden som fullmäktige behandlade förra veckan. Det var några ärenden där jag själv äntrade talarstolen (se ”Försämrar bloggar det demokratiska klimatet?” och ”Kommungränsen”).
Det fanns också andra ärenden på dagordningen.
Mörtvägens gamla förskolebyggnad ska byggas om till gruppboende. Det bestämde kommunfullmäktige. Lutz Rininsland (V) tyckte emellertid att det var ett stort slöseri att lägga ner en väl fungerande förskola och riva i stort sett allt utom tak och väggar – för att sedan bygga nytt för 8,2 milj kr. Det ansåg också Morgan Larsson (VFP) som menade att ibland tycks det finnas outtömliga resurser.
Det fanns dock inga andra yrkanden och kommunfullmäktige beslutade som sagt enligt förslaget, dvs att bygga om Mörtvägen.
Jonathan Axelssons (M) och Gisela Gavelins (M) motion om att utreda tillsättandet av en kommunvägledare gick igenom. Däremot inte Välfärdspartiets motion om en äldreombudsman eller min egen motion om ett invånarombud (se här). Jag tror dock att dessa sistnämnda funktioner skulle kunna handhas av en kommunvägledare.
Folkpartiets avslag på Välfärdspartiets motion om att inrätta en äldreombudsman är dock värt ett eget omnämnande. (Mitt tack till Magnus Bäckström, VFP, som påtalade detta, se här.)
I folkpartiets valpropaganda inför valet så lovade folkpartiet att – håll i er nu:
”Införa en äldreombudsman”
Redan ett antal veckor efter valet (30 okt), så röstade folkpartiet nej till detta förslag i socialnämnden. Och så kröntes då valsveket i fullmäktige förra veckan med att folkpartiet röstade nej även där.
Oavsett själva sakfrågan – så här får det inte gå till. Det underminerar definitivt förtroendet för politiker. Det försämrar helt säkert också det demokratiska klimatet… Och det på ett ganska osmakligt sätt… För att citera en ledande folkpartist. (Fast då gällde det vissa bloggar, se ”Försämrar bloggar det demokratiska klimatet?”.)
Och vad säger de som röstade på folkpartiet?
Flera talare öste, med all rätt, lovord över den motion som Marianne Ramm (V) lade om en avgiftsfri musikskola, dvs att alla barn och ungdomar ska kunna gå i musik-/kulturskolan oavsett föräldrarnas ekonomiska och sociala ställning. Marianne pläderade för sina tankar och hela fullmäktige var med på tåget.
Marie Dahlin (S) passade emellertid på att framföra åsikten att de för Vänersborg tidigare obligatoriska musikklasserna i grundskolan, skulle återinföras. Då var jag tvungen att replikera att grundskolans verksamhet styrs av Skollagen och läroplanen…
Och det kan vara bra att veta även för ett kommunalråd…
Ola Wesley (SD) gjorde sin debut i talarstolen i denna fråga. Och nämnde faktiskt inget om invandring…
Folkpartiets motion om att väderskydda Gågatan gick också igenom. Noteras bör att även folkpartiledamöterna röstade för förslaget.
I varje fall ett vallöfte som folkpartiet inte svek…
Nu ska en utredning i frågan tillsättas. Både Peter Göthblad (FP) och jag skickade med att kommunen borde öppna plånboken och vara med på ett hörn i finansieringen. (Se bloggen ”Imorrn är det fullmäktige!”.)
Det var en av de få gånger som Göthblad och jag har varit överens i en fråga. Det fick Göthblad att undra om jag skulle bli folkpartist… Hur man nu skulle kunna bli det – det är ju omöjligt att veta vad folkpartiet egentligen står för…
När den socialdemokratiska motionen om ”Hjälpbehövande mitt ibland oss”, skriven av Reidar Eriksson, behandlades vädrade naturligtvis Kurt Karlsson (SD) både morgonluft och missnöje.
Motionen handlade om de romer från Rumänien och Bulgarien som kommer till Vänersborg och tigger. Det visade sig att Kurt Karlsson inte kunde skilja på människor som tigger och invandrare. Vilket är anmärkningsvärt. Kurt Karlsson insåg inte att dessa människor på ”samhällets botten” använder sig av EU:s regler om den fria rörligheten. Precis som välbärgade svenska ungdomar när de åker till England eller Spanien för att jobba.
Som Marianne Ramm (V) sa:
”Fattiga människor har precis samma rättigheter.”
Marianne Ramm avfärdade också ett antal myter om dessa romska tiggare – som t ex att tiggeriet är organiserat av kriminella gäng eller att tiggarna kostar kommunen en massa pengar. Ramm återgav också en hel del fakta i frågan, som t ex att den beräknade summan som tiggare får ihop under en dag i genomsnitt ligger på omkring 70 kr.
Något säger mig att det är vanliga hederliga och medkännande svenska medborgare som skänker dessa pengar… Dock inte Kurt Karlsson från Sverigedemokraterna. Som överhuvudtaget inte tycktes lyssna på de fakta som återgavs från talarstolen. Fast Kurt Karlsson kanske tycker att han inte behöver det…
Kurt Karlsson menade att de flesta som uttalar sig i frågan har en ganska dålig kunskap om problemet och dessutom visar en:
”otrolig naivitet, som gränsar till infantilitet.”
För övrigt blev jag inte riktigt klok på Kurt Karlssons argumentation. Säkert alltså. Inte bara för att han är Sverigedemokrat…
Kurt Karlsson sa så här:
”Vi i Sverige har ju avskaffat fattigdomen, i stort sett, och tiggeriet för många år sen. Och jag tror ju att om vi då ger en tia eller tjuga till dom människor som kommer hit för att vilja få hjälp, så befäster vi åter fattigdomen i Sverige och tiggeriet.”
Jag fattar inte. Menar Kurt Karlsson att om vi inte ger den här tian eller tjugan till dessa fattiga människor – avskaffar vi fattigdomen då? Eller menar Kurt Karlsson att, om ingen ger pengar, så kommer det inte hit några tiggare. Och då slipper vi se dem?
Kurt Karlsson raljerade också över motionärens vilja att kommunen skulle undersöka om och hur dessa människor skulle kunna få hjälp. Kurt Karlsson sa:
”För att de tiggare som finns på Vänersborgs gator och torg ska få en bättre 
livssituation borde motionären visa barmhärtighet och låta ett tiotal av de här människorna bo hemma hos sig.”
Det här är en argumentation på sandlådenivå och knappast värdig en fullmäktigeledamot. Tycker jag.
Det var många som gick upp i talarstolen och reagerade på Kurt Karlssons känslokalla ord. Jag tror att Marianne Ramm sammanfattade allas känslor bäst. Utom Sverigedemokraternas då. Marianne Ramm sa:
”Några säger att det stör gatubilden. Mig stör det i hjärtat.”
Bo Carlsson (C) och Marie Dahlin hade en motion om NÄRF, kommunen och Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Jag ska inte återge diskussionen här, den var både komplicerad och kanske inte riktigt av allmänt intresse.
Däremot tror jag att det är av allmänt intresse att det blev en votering 
om de förslag som fanns i motionen. Och se, det styrande triumviratet bestående av socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister fick stryk med röstsiffrorna 29-22.
Kanske en nyttig påminnelse till de styrande att de faktiskt är beroende av andra partier för att få majoritet för sina förslag. Och därför kanske borde berätta vad de egentligen vill med sitt styre – för att typ underlätta för de andra partierna att förhålla sig till deras politik. Och vem vet, faktiskt kanske kunna samtala med de styrande om hur ett bra Vänersborg skulle kunna bli ännu bättre….
Men vad socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet vill med sitt styre – det är hemligt.
”Vi har politisk överenskommelse med ett internt material. … Så det är inget offentligt material, utan det är ett arbetsmaterial för oss tre. … Det är ett internt material.”
Det sa kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) som svar på en interpellation av Lutz Rininsland (V).
Så var det med det…
Interpellationsdiskussionen mellan Marie Dahlin (S) och Lutz Rininsland (V) fortsatte för övrigt.
Marie Dahlin ansåg att:
”V i har haft ordning och reda på ekonomin och haft ganska bra resultat som vi har visat upp under den tiden vi har styrt.”
Mot detta protesterade Lutz Rininsland:
”Marie Dahlin, är du medveten om att under den perioden när du säger att ni har haft ordning och reda, så har ni byggt, 2009, för 290 miljoner kr utan att det nånsin i kommunfullmäktige har fattats ett beslut om detta? Är du medveten om att du hade ett beslut, eller dina partikamrater, på 140 och ni har bränt 300? Är det det du kallar ordning och reda på i ekonomin?”
Ja, ja. Arenan är väl glömd vid det här laget… (Eller?)
Inom en snar framtid så får vi se om det styrande triumviratet kommer ihåg sina vallöften. Eller om det likt folkpartiet glömmer/struntar i sina vallöften. Arbetet med budgeten för 2016 pågår nämligen för fullt…
PS. Jag undrar om den här bloggen kommer att tas upp på något kommande möte med Demokratiberedningen – som exempel på en osmaklig blogg med en massa felaktigheter som försämrar det demokratiska klimatet…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer