Arkiv
Inför KF 17/11
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige.
I början av hösten så trodde jag att novembersammanträdet skulle bli det sista sammanträdet på distans med fullmäktige. Och det var nog de signaler som lite inofficiellt sändes ut från ordförande Annalena Levins (C) håll också. Men nu är jag inte lika säker. Pandemin har börjat ta fart igen och Levin kanske anser det vara bäst att avvakta ett tag till innan alla samlas fysiskt i en lokal. Vi får se. Själv får jag om allt går som planerat min tredje spruta lite senare nu i november. Det betyder att om ordförande Levin väljer att fullmäktige ska samlas fysiskt så är jag redo.
Så här ser onsdagens dagordning ut:
Som det ser ut på dagordningen lär det bli ett ganska kort, lugnt och händelsefattigt sammanträde. Men man vet aldrig, ibland har det “tänt till” när man minst anat det. Men mitt tips är ändå att det bara blir debatter i två eller tre ärenden.
Sammanträdet börjar lugnt. Revisorerna har granskat en delårsrapport och det ska ledamöterna bli informerade om. Revisorerna hittade nämligen inga konstigheter utan bedömer att:
“resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om”
Det finns dock ett undantag, sjukfrånvaron bland kommunens anställda har inte minskat. Och det var väl ingen större överraskning i covidtider.
Efter 3,5 år är det äntligen dags för fullmäktige att godkänna:
“uppdragsredovisningen samt fastställer att kommunstyrelsen behandlar en prioriteringslista var fjärde år inför behandlingen av de regionala och nationella infrastrukturplanerna.”
Uppdraget är ett resultat av en motion från Dan Åberg (M). Jag har beskrivit den tämligen utförligt i bloggen “KS imorgon (27/10)”.
Nästa ärende kan föranleda en del diskussioner. Och det trots att alla partier har samma uppfattning.
I detaljplanen från 1992 finns det inritat en GC-väg genom den i stort sett sista skogsremsan som finns kvar på Korseberg, skogsdungen mellan Strandberidaren och Stapelorten. Det kom ett medborgarförslag som skulle medföra att detaljplanen måste göras om så att denna GC-väg togs bort. (Se “KS imorgon (27/10)”.)
Kommunstyrelsens förslag är att avslå medborgarförslaget. Förklaringen är att ingen vill att GC-vägen ska anläggas, precis som medborgarförslaget vill, men att det är för dyrt att ändra i detaljplanen. Fast det sägs liksom inte officiellt. (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.)
Medborgarförslagets yrkande är att:
“Vi föreslår att den delen av naturstigen inte skall byggas.”
Och eftersom alla partier uppenbarligen håller med om detta, så borde väl medborgarförslaget bifallas? Borde man inte kunna fatta ett sådant här beslut utan att ändra i detaljplanen? Typ att ett ärende om GC-väg i framtiden måste till fullmäktige för finansiering… Undrar jag…
I kommunstyrelsen röstade jag för att bifalla medborgarförslaget, vilket alltså enligt “partierna i kommunhuset” skulle innebära en ändring av detaljplanen. Det tänker jag stå fast vid även på onsdag. Skälen till mitt ställningstagande är att om GC-vägen finns kvar i detaljplanen så innebär det ju, som jag ser det, att någon, t ex en tjänsteperson, med ett enkelt beslut kan få för sig att starta bygget… Särskilt om det har blivit lite pengar över i samhällsbyggnadsnämndens budget. Eller varför inte en politiker i samhällsbyggnadsnämnden – om några år när veckans KF-sammanträde är glömt?
Nästa ärende, ärende 10 “Uppdrag – tillgängliggöra nämndernas handlingar på hemsidan”, torde också väcka debatt. Även detta ärende har jag beskrivit utförligt i bloggen “KS imorgon (27/10)”.
Lutz Rininsland (V) inkom 2019 med en motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Rininsland yrkade att:
“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”
Det torde för de allra flesta vara ett fullkomligt rimligt krav i en demokrati. Och det var också i överensstämmelse med kommunens vilja, i varje fall som den uttrycktes i diverse dokument. Kommunfullmäktige beslutade följaktligen i enlighet med Rininslands motion. Det innebar självklart att beslutet nu skulle verkställas…
Det fungerar faktiskt ganska bra i kommunen och samtliga nämnder och styrelser med offentlighet och transparens. Med ett eller två undantag, underlagen till sammanträdena i byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden publiceras inte. Inte heller publiceras protokollen i sin helhet efter sammanträdena. Flera sidor brukar regelbundet “maskas” dvs en stor svart ruta lägga över hela sidan så att den blir omöjlig att läsa.
Och miljö- och byggnadsförvaltningen (de två nämnderna har en gemensam förvaltning nu för tiden) med stöd av kommunstyrelseförvaltningen stretar emot. De vill inte.
Förklaringarna till att miljö- och byggnadsförvaltningen gör på sitt eget sätt har varierat. Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) sa vid ett tillfälle att det berodde på att TTELA kunde skriva om ärendena på ett felaktigt sätt. Jag har fått skriftliga besked om att handlingar som går till 
nämnden innan sammanträdena inte är offentliga. Sedan har det berott på GDPR-lagstiftningen. Den anser även kommunstyrelseförvaltningen överträffar offentlighetsprincipen, men det verkar vara lika mycket en politisk som en juridisk tolkning. Denna gång är orsaken att:
“nuvarande administrativa personalresurser inte räcker till för detta arbete.”
Beslutsförslaget till kommunfullmäktige lyder följaktligen:
“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget slutfört, inom ramen för nuvarande administrativa personalresurser på den berörda förvaltningen.”
Det betyder att miljö- och byggnadsförvaltningen ska kunna fortsätta som vanligt. Vänsterpartiet tänker inte acceptera denna inskränkning av demokratin utan lägger ett yrkande som formuleras ungefär så här:
“Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.”
Om miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter att ignorera fullmäktiges beslut så finns det nog ingen annan utväg än att anmäla kommunen till JO.
Kommunfullmäktige ska anta ett antal klimatlöften för 2022. I kommunstyrelsen avstod samtliga oppositionspartier från att delta i beslutet – alla utom Vänsterpartiet. (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)”.) Vänsterpartiet stödde de styrande partiernas och förvaltningens förslag. James Bucci (V) och jag (V) ansåg att det är viktigt att miljöarbetet fortsätter och att eventuella oklarheter och tveksamheter i klimatlöftena får rättas till på vägen. (Du kan läsa mer om klimatlöftena på Vänsterpartiets hemsida, “Vår kommuns klimatlöften”.)
Delar av oppositionen antydde att det skulle komma ett alternativt yrkande i fullmäktige. Om det gör det och samtliga oppositionsledamöter ställer sig bakom detta så får ett sådant förslag majoritet, även om Vänsterpartiet röstar med de styrande S+C+MP.
Lutz Rininsland (V) har sin vana trogen inlämnat en interpellation. Den kan du läsa om på hans blogg – “Finns väl inga dumma frågor?”.
Som vanligt ska fullmäktige hantera en del avsägelser, motioner och medborgarförslag. Denna gång ska ett medborgarförslag remitteras vidare, dvs inget beslut ska fattas på onsdag, som handlar om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk. Det är ett mycket intressant förslag som jag tror att de flesta Vargöbor ställer sig bakom. Tanken i medborgarförslaget är att porten ska placeras på:
”ett centralt läge i Vargön, förslagsvis vid/på kullen vid infarten till Vargön eller närmare dammen vid Fyrkanten.”
Och naturligtvis, en motion från Vänsterpartiet. Lutz Rininsland (V) har skrivit en motion som jag också har undertecknat. Vi yrkar att:
“kommunfullmäktige beslutar att överenskommelsen om tillköp hos Västtrafik av Seniorkortet ändras snarast efter årsskiftet så att 65+ kortet erbjuds i stället för det nu gällande 75+ kortet.”
Vänsterpartiet yrkar med andra ord att åldern för seniorkort sänks från 75+ till 65+, dvs att alla i Vänersborg som är 65 år eller äldre ska få ett gratis busskort. Du kan läsa mer om motionen i bloggen “Seniorkort för alla 65+!”.
Fullmäktiges kommer att direktsändas på kommunens webb-TV – klicka här.
PS. Nästa måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Idag kom kallelsen. Det ligger ett förslag på att nämnden ska fatta följande beslut:
”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
Sammandrag KF 20/10
Oj, det blev ett långt fullmäktige. Först kl 22.48 förklarade ordförande Annalena Levin (C) sammanträdet för avslutat. Då tror jag inte att det fanns särskilt många radiolyssnare eller webb-TV-tittare kvar framför apparaterna. Men det gör inte så mycket, det går att lyssna och se sammanträdet i efterhand. Och då kan du välja vilket ärende du vill veta mer om, och det går att “snabbspola”. Du hittar Radio Trollhättan här och kommunens webb-TV här.
Fullmäktiges sammanträde började med en tyst minut för den bortgångne politikerkollegan Gunnar Bäckman.
Ärendet “Antagande av Varumärkesplattform för Vänersborgs kommun” inleddes med en information av kommundirektör Lena Tegenfeldt. Det kändes som ett sista desperat försök att få de borgerliga oppositionspartierna och Sverigedemokraterna att ändra uppfattning i frågan. De yrkade ju på återremiss i kommunstyrelsen vilket skulle omintetgöra kommun- och förvaltningsledningens långt gångna planer på att inom en snar framtid presentera och offentliggöra hela varumärkesplattformen. Det hjälpte inte. Och det hjälpte inte heller att den anlitade reklambyrån hade gjort om symbolen för det så kallade sigillet. Vilket i och för sig gjorde bilden på bergen bättre. Med lite fantasi kan man nu ana att symbolen faktiskt föreställer Halle- och Hunneberg.
Magnus Ekström (KD) yrkade på återremiss som gick ut på att kommunstyrelsen skulle:
“ta fram förslag på styrande och stödjande dokument för användandet av platsvarumärke och organisationsvarumärke.”
Och så blev fullmäktiges beslut. Trots tämligen vilda protester från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och andra. De ansåg att det måste fattas beslut om ett varumärke innan ett regelverk kan utarbetas. Själv avstod jag från att rösta i voteringen, och orsakerna till det skrev jag om i tisdagens blogg. Jag är så att säga lite kritisk till hela idén. (Se “Imorgon KF”.) Och vill man så går det som sagt att höra mitt inlägg i debatten på någon av länkarna ovan.
Markanvisningsavtalet mellan kommunen och Serneke för ett område på Nabbensberg klubbades igenom. Jag motsatte mig inte det, även om mina tankar hade gått i de banorna tidigare. (Se “Varumärke och Sernekes markanvisningsavtal”.)
Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle anta:
“riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö.”
Men Magnus Ekström (KD) “slog till” igen. I kommunstyrelsen hade han lämnat ett tilläggsförslag. Denna gång yrkade Ekström på återremiss. Motiveringen var att Kultur- och Fritidsnämnden skulle få uppdrag att:
“i samråd med Samhällsbyggnadsnämnden utarbeta ett förslag till samlat dokument avseende ”Riktlinjer för konst, konstnärlig gestaltning och övrig utsmyckning”. Detta dokument ska klargöra vilken konst och utsmyckning som omfattas av dokumentet, 
hur ansvar fördelas för inköp och underhåll, samt hur kostnader fördelas.”
Det bifölls inte helt oväntat av den borgerliga oppositionen, SD och Medborgarpartiet, medan blodtrycket hos de styrande politikerna steg.
“Olyckligt med en återremiss.”
Sa Mats Andersson (C). Medan Benny Augustsson (S) utbrast (ungefär):
“Det är mycket märkligt. Ska ni ha regelverk in i minsta detalj om allt?”
Det stegrades… Men kulmen nåddes när Dan Nyberg (S) mycket irriterat utropade (ungefär):
“Borgerligheten verkar ha drabbats av beslutskramp. … Sätta en massa arbetsuppgifter på våra tjänstemän som har annat att göra. … Lite sorgligt kan jag tycka.”
Jag röstade för att ärendet skulle avgöras “idag”, dvs direkt på sammanträdet. Det tyckte inte majoriteten i kommunfullmäktige. Det blev återremiss med röstsiffrorna 27-24. (Det krävs egentligen “bara” 1/3, dvs 17, av ledamöterna för en återremiss.)
Klockan var nu 19,30 och det blev en ajournering. Det var nog tur det. Känslorna svallade stundtals lite väl högt. Sedan var det dags att behandla den nya sessionssalen, “Begäran om utökad investeringsbudget för nybyggnation av mötessal på Myrten 10”. Det skulle visa sig att även här steg blodtrycket på flera av deltagarna i debatten. Och det blev en långkörare, ärendet upptog 1h 18 min av de närvarandes tid.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde med att ge en liten bakgrund. Augustsson förklarade den uppkomna situationen. Det hade varit många möten med Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunen hade slutligen kommit överens om att VGR inte ska bygga någon lokal utan det ska kommunen göra. Och så ska VGR hyra in sig. Sedan har priserna på byggmaterial ökat drastiskt. Huvudargumentet för en ny möteslokal i kommunal regi var att Vänersborg skulle få behålla statusen som regionhuvudstad i Västra Götaland även i framtiden.
Det var flera som inte riktigt höll med om Augustssons redogörelse. De ifrågasatte hur kontakterna med regionen hade gått till. Några delade inte heller Augustssons övertygelse om att kommunen är tvungen att bygga en lokal för att fortsättningsvis vara regionhuvudstad. Lena Mjörnell (SD) ansåg att Vänersborg skulle få fortsätta att vara regionhuvudstad oavsett möteslokal, VGR hade ju redan beslutat att bygga ett nytt Regionens Hus i Vänersborg.
Sverigedemokraterna var motståndare, inte bara till att ge ytterligare 10 milj kr till bygget, utan att det överhuvudtaget skulle byggas en ny möteslokal.
“Ett nytt skrytbygge!”
Sa Mjörnell.
Moderaterna som konsekvent har avstått från att rösta i ärendet under processens gång talade om att de skulle göra det denna gången också. Och lägga en protokollsanteckning som förklarade varför. De läste dock inte upp vad det stod i protokollsanteckningen. Så när jag fick ordet så fick jag berätta varför moderaterna tyckte som de gjorde… Jag tror att de missade att det kunde vara en massa lyssnare på debatten som inte visste vad det stod. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) insåg sitt misstag och läste senare upp anteckningen.
Moderaternas motion ville utreda om det var möjligt att på Huvudnässkolans tomt uppföra en kombinerad möteslokal, konserthus och bibliotek. Kommunfullmäktige biföll faktiskt denna motion, med bland annat Vänsterpartiets stöd. Motionen “smusslades” dock undan av de styrande partierna och ingen utredning har gjorts. Det var orsaken till att jag avstod från att rösta. (Se “Imorgon KF”.)
Mats Andersson (C) blev lite småsur på moderaterna. Han sa ungefär:
“Tråkigt att vi inte kan vara överens om att vidmakthålla Vänersborg som regionens huvudstad. Jättetråkigt.”
Dan Nyberg (S) var, som vanligt, ännu tuffare:
“Vi måste få ett nytt regionens hus. Sätet kommer då att vara kvar.”
Och:
“Moderaterna svajar, det bekymrar mig. De fegar ur!”
Dan Åberg (M) menade att det var de styrande partierna som fegade ur när de inte följde fullmäktiges beslut. Benny Augustsson visade en viss förståelse och medgav att han faktiskt kunde förstå frustrationen över behandlingen av motionen.
Det verkade däremot inte Dan Nyberg (S) göra:
“Jag vidhåller att moderaterna fegar ur. De har beslutskramp även här.”
Nyberg tyckte att moderaterna skulle visa att de gillade Vänersborg.
Dan Åberg (M) avhöll sig från invektiv, men menade att Nyberg inte förstod att kommunfullmäktige faktiskt biföll moderaternas motion. Men i stort sett samtidigt som beslutet fattades så skrev kommunledningen till VGR och meddelade att en ny sessionssal skulle byggas på samma plats som den gamla…
Bo Carlsson försökte gjuta olja på vågorna:
“Vi har ingen nytta av att slå varandra i huvudet.”
Liberalerna spräckte den borgerliga enigheten genom att stödja förslaget om 10 milj kr mer till “möteslokalen”.
Det blev votering. Kommunfullmäktige beslutade att skjuta till pengarna till nybygget – med 26 ja-röster mot 11 nej-röster. 14 ledamöter deltog inte i beslutet.
Och en liten nyhet.
Igår blev handlingarna kring upphandlingen av den nya möteslokalen offentliga. Det blev företaget “K21 Entreprenad AB” som vann upphandlingen i konkurrens med två andra företag. Budet från K21 låg på 43,5 milj kr. Det betyder att det finns några miljoner i reserv om bygget skulle visa sig bli ännu dyrare.
Kommunens partier får varje år ett partistöd. I gengäld ska partierna:
“lämna in en skriftlig redovisning av partistödet”
Både Matthias Olsson (SD) och Peter Göthblad (L) riktade kritik mot centerpartiets redovisning. Och det kan jag förstå. Centerpartiet skrev:
“Partistödet har använts helt enligt regelverket.”
Centerpartiet bör nog ta förvaltandet av skattebetalarnas pengar på lite större allvar…
Delårsrapporten avhandlades tämligen snabbt. Det var mest Lutz Rininsland (V) och undertecknad Kärvling (V) som pratade. Vi talade om sociala investeringsfonder. Jag framförde de synpunkter som jag beskrev i en tidigare blogg. (Se “Imorgon KF”.)
Anders Wiklund (MP) tackade för att jag citerade Miljöpartiets motion, medan Dan Nyberg (S) tyckte att Rininsland och jag inte höll oss till ämnet.
Bo Carlsson (C) däremot försvarade kommunledningen, som han fortfarande är en del av, med att pengarna behövdes till investeringar. Rininsland svarade Carlsson med att det inte bara handlade om investeringar i byggnader och material mm:
“utan också investeringar i barnen och ungdomarna.”
Rininsland menade att staten kalkylerade fel under pandemin och att kommunerna därför hade fått mer pengar än de “behövde”.
“Vad hade hänt i Vänersborg om staten inte hade “räknat fel”?”
Och framför allt menade Rininsland (V) – statsbidragen var faktiskt avsedda för att hjälpa människor, t ex de äldre, elever och barn. Statsbidragen var inte tänkta att användas till nya kommunala sessionssalar…
Jag passade också på att prata lite om delårsrapporternas “ploppar” och tendenser till skönmålning. Det tyckte inte kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) om:
“Det är opassande att raljera över vårt styrsystem.”
Jag tror inte att Andersson skojade. Det är uppenbart att Andersson och jag inte alltid tycker lika…
Nu var klockan 21.35…
Lutz Rininslands (V) motion om att “ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika” fick fullmäktiges enhälliga bifall. Det skedde utan diskussioner. Däremot blev det en diskussion kring vilken instans som så småningom skulle fatta beslutet om medborgarförslaget om att seniorkort bör ges redan vid 65+.
Medborgarförslaget i sig framförde uppfattningen att de som har fyllt 65 år ska få resa kollektivt utan avgift, gratis alltså, precis som i så många andra kommuner i regionen, som t ex Trollhättan, Mellerud, Lidköping, Åmål och Strömstad.
Ordförande Annalena Levin (C) ansåg att kommunstyrelsen skulle fatta beslutet när utredningen var klar, medan Lutz Rininsland (V) yrkade på att det var kommunfullmäktiges uppgift. Ola Wesley (SD) begärde votering. Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen skulle fatta beslutet när utredningen var klar. Det var 30 ledamöter som röstade ja till detta
och 21 från V+MBP+MP+L+SD som röstade nej.
Jag tror att det var ett sätt för betongpartierna S+C+M+KD att lättare kunna avslå medborgarförslaget utan att det fick alltför stor uppmärksamhet. Vi får väl se om de lyckas smussla undan motståndet mot seniorkortet från 65+… Lutz Rininsland (V) lämnade en skriftlig reservation som du kan läsa på hans blogg – se “Seniorkort vid 65+”.
Det var faktiskt några ärenden till, men det blev inga fler diskussioner – eller oenigheter.
Imorgon KF (20/10)
Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Du kan se sammanträdet i direktsändning på kommunens webb-TV (klicka här) och, om det vill sig, också i efterhand. Förra månaden ville det sig dock inte med “eftersändningen”. Sammanträdet är för övrigt på distans, dvs ledamöterna befinner sig inte fysiskt i sammanträdeslokalen – med undantag av ordförande, sekreterare och justerare (och kanske någon mer).
Dagordningen har följande utseende:
Alla ärenden med några undantag, t ex avsägelser och personval, har varit uppe i kommunstyrelsen (KS). I det sammanhanget har jag skrivit om dem, både före sammanträdet (se “KS 6 okt 2021”) och efter (se “KS 1: Sorgens dag och ny sessionssal”, “KS 2: Varumärke och Sernekes markanvisningsavtal” och “KS 3: Konst, koldioxid, KFV och hårda ord mm”).
Det kan nog bli en del diskussion direkt på ärende 6 om varumärkesplattformen. I KS yrkade den borgerliga oppositionen på återremiss, vilket stöddes av SD, och gör de det igen – ja, då blir det återremiss. Och då vet jag inte hur det ska gå med kommundirektörens och tjänstemännens planer. Mycket är vad jag förstår redan planerat, förberett, ordnat, beställt och bestämt… Å andra sidan är det ju politikerna i kommunfullmäktige som bestämmer och inga andra.
Själv tycker jag att en bra kommun knappast behöver något varumärke – verksamheten bör tala för sig själv. Och gör den inte det, så borde pengarna för varumärkesarbetet läggas i verksamheten istället. En bra verksamhet är i sig den bästa reklamen för kommunen. Det ska dock inte förnekas att det grafiska, såsom teckensnitt, textdispositioner etc, är ganska stilfullt och snyggt.
Jag har skrivit en hel del om kommunens markanvisningsavtal med Serneke gällande ett markområde på Nabbensberg. Det är en fråga med juridiska aspekter och konsekvenser, precis som alla avtal. Är överenskommelsen i markanvisningavtalet anpassat för Serneke eller är avtalet utformat på samma sätt som kommunens avtal med andra köpare och fastighetsägare? Jag vet inte säkert, men de som vet mer än jag säger att allt är ok. Jag får nog lita på det.
Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. I KS hade de borgerliga partierna ett tilläggsyrkande. 
Och står de fast vid detta i KF så kommer det att gå igenom, förutsatt att SD röstar för det precis som i KS.
Ska kommunfullmäktige bevilja ytterligare 10 milj kr till en ny sessionssal? Den totala summan skulle då hamna på 50 milj kr. Med de erfarenheter som alla vänersborgare har av byggnation av kommunala anläggningar under ledning av socialdemokrater och centerpartister lär det väl vara 
högst osäkert om slutsumman hamnar där. “Möteslokal Myrten”, som sessionssalen ska kallas, kan bli ytterligare en gökunge i det kommunala fågelboet.
Det återstår att se. Förslaget kommer nämligen med all sannolikhet att få stöd i fullmäktige. Den borgerliga oppositionen kommer antagligen att avstå från att delta i beslutet. De kommer istället att lägga en till intet förpliktigande protokollsanteckning, som berättar om hur de styrande medvetet har struntat i ett fullmäktigebeslut om att utreda en kombinerad sessionssal, konserthall och bibliotek på den gamla Huvudnästomten. Och det har de för övrigt helt rätt i. Det är en stor skandal att förbigå fullmäktigebeslut på det här sättet. Det är inte heller första gången som det händer.
Delårsrapporten prognostiserar ett positivt resultat för 2021 på 162 milj kr. (Förra året hamnade överskottet på 161 milj kr.) Det är otroligt mycket pengar. Om kommunen hade haft sociala investeringsfonder, som så många andra kommuner i Sverige (både borgerligt och socialdemokratiskt styrda), så hade KF kunnat avsätta ett antal miljoner i dessa. På det viset hade en del av det enorma överskottet kunnat föras över till följande år. Pengarna i fonderna hade sedan kunnat användas för:
“‘att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. … Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt. … Med en social investeringsfond möjliggörs för kommunen att komma ifrån de problem som hänger samman med kortsiktiga kommunbudgetar och stuprörstänkande. … Genom att ändra tänkesättet och se barn och unga som investeringar för framtiden och inte som kostnader under en budgetperiod kan samhället göra stora besparingar i uteblivna kostnader för välfärdstjänster.”
Delårsrapporten innehåller som vanligt en massa olikfärgade ploppar, flest gröna. De visar att kommunen är duktig på att uppfylla sina mål och förväntade resultat. Det är ett led i en skönmålning av kommunens verksamheter. Men det är som det är, plopparna finns där, och kritiken av den förhärskande mål- och resultatstyrningen får framföras på andra sätt. Däremot tror jag att jag ska lyfta åtminstone ett avsnitt i rapporten från barn- och utbildningsnämnden som visar tendensen att skönmåla och bristen på problematisering.
Det står att kunskapsresultaten i form av bättre betyg ökade i våras jämfört med tidigare. Och det stämmer, betygen blev bättre i Vänersborg och fler elever blev behöriga till gymnasiet, och detta trots hög frånvaro både bland personal och elever. Forskning tyder emellertid på att elevernas faktiska kunskaper har blivit sämre. Det stod också i delårsrapporten att det var “bekymmersamt att färre tar gymnasieexamen”. Jag tror att pandemin har haft effekter, som inte syns i betygsstatistiken. Det kan ju t ex hända att pandemins effekter visar sig om något år på så sätt att ännu fler inte kommer att kunna ta examen i gymnasiet.
I den budgetuppföljning som barn- och utbildningsnämnden fick presenterad i måndags skrev förvaltningen:
“Ökade kostnader avser fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”
Jag tror att det är viktigt att fullmäktige påminns om den utveckling vi ser i grundskolan, och faktiskt också i förskolan – och på gymnasiet. Barn och elever i behov av olika former av stöd ökar ganska mycket och det innebär allt ökade kostnader. Fullmäktige måste vara förberedd på det.
Sedan följer en rad ärenden, där jag tror att de flesta eller till och med samtliga partier är överens. Det blir nog inga som helst diskussioner på dessa punkter. Det blir det antagligen inte heller på ärende 18, som handlar om svaret på Lutz Rininslands (V) motion om att ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika. KS biföll motionen, vilket allt tyder på att KF också gör. Jag vet att Rininsland kommer med ytterligare ett exempel på varför ett annat arbetssätt för med sig fördelar.
Det är mycket som händer med den politiska styrningen av kommunens verksamheter på Halle- och Hunneberg. Det är många politiker som hoppar av, tillsätts och hoppar av igen. Denna gång är det ordförande i “Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum” Kent Javette (S) som:
“avsäger sig uppdraget som styrelseledamot och ordförande”
Det är något som inte är som det ska vara “där uppe”. Jag vet dock inte vad.
Lutz Rininsland (V) ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Rininsland undrar om någon från förvaltningsledningen eller någon politiker från kommunledningen har deltagit i utbildning om ”Tillitsbaserad ekonomi- och verksamhetsstyrning”. Och om svaret är nej, varför inte?
“Tillitsbaserad ekonomi- och verksamhetsstyrning” är ett alternativ till mål- och resultatstyrning. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
Till sist:
“Riktig journalistik gör skillnad.”
Kommunfullmäktige ska imorgon utse en ny nämndeman till tingsrätten i Vänersborg. Tingsrätten entledigade nämligen en av nämndemännen för ett tag sedan. Det skrev TTELA i en artikel. Det kan noteras att TTELA inte skrev i papperstidningen vilket parti som nämndemannen tillhörde. Det kanske de flesta tycker är ok, men… Några veckor senare var det en ny 
nämndeman som entledigades. Det skrev TTELA naturligtvis också om. Denna gång tillhörde nämndemannen Sverigedemokraterna. Och det skrev TTELA… (Se TTELA den 6 oktober “Ännu en nämndeman får lämna sitt uppdrag”.)
När jag skulle dubbelkolla dessa uppgifter på TTELA:s hemsida, så ramlade jag nästan baklänges. TTELA skrev visst vilket parti den ”förste” nämndemannen tillhörde – TTELA skrev att nämndemannen tillhörde Vänsterpartiet! (Se TTELA den 22 september “Nämndeman skötte inte uppdraget”.) Det är fel. Personen är Socialdemokrat och utsågs av Socialdemokraterna. Namnet och partitillhörigheten är offentligt, och alla som lyssnar på debatten imorgon kommer att få höra detta. Jag hoppas att TTELA snarast ändrar och dementerar den felaktiga uppgiften. (Tillagt kl 17.35. TTELA rättade efter påpekande mycket snabbt uppgiften. Nu står det rätt. Tack TTELA!)
PS. Oj, jag glömde visst att ange källa på citatet ovan om sociala investeringsfonder. Texten är hämtad från en miljöpartistisk motion här i Vänersborg för några år sedan. Den skrevs innan Miljöpartiet blev ett av de styrande partierna…
Förra veckans KF (22/9)
Det var en ganska lugn inledning på fullmäktiges nya “läsår”. De flesta var överens om det mesta och det var inga direkta överraskningar. Sammanträdet slutade också i hyfsad tid – kl 20.20 kunde ledamöter och ersättare stänga ner programmet MS Teams.
Jag skrev en blogg inför sammanträdet där jag gick igenom i stort sett alla de ärenden som fullmäktige skulle behandla. Jag hänvisar till denna blogg för “fakta”. Här ska jag “bara” beskriva vad som hände på sammanträdet. (Se “KF 22/9 2021”.)
Ett av de ärenden som diskuterades mest var som väntat ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. Det handlade om hur det extra statliga coronabidraget skulle fördelas mellan grundskolan och gymnasiet.
Det mest intressanta med debatten var kanske att de borgerliga oppositionspartierna inte sa ett knyst. Och med tanke på den tystnad som rådde även på barn- och utbildningsnämnden sammanträde två dagar innan (se “Några ord om BUN”), så kan jag inte låta bli att undra om förskola och grundskola överhuvudtaget intresserar de borgerliga partierna… Mer än i valrörelserna då…
Kommunstyrelsen hade föreslagit att vid fördelningen av statsbidraget skulle en elev i förskoleklassen tilldelas samma andel som gällde för en elev i avgångsklassen på gymnasiet. Det förslaget försvarades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och 2:e vice ordförande Mats Andersson (C). Vänsterpartiets förslag handlade om att de elever som hade drabbats allra hårdast av pandemin skulle få mest av statsbidraget. Och det var de elever som hade haft distansundervisning. Det var dessa som inte hade fått den undervisning som “de hade rätt till”. Och de elever som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna samt eleverna i högstadiet. Lutz Rininsland (V) och Kärvling (V) argumenterade för detta. Det var faktiskt också samma uppfattning som Utbildningsdepartementet hade gett uttryck för. Vänsterpartiet ansåg att 2/3 av statsbidraget skulle tillfalla Kunskapsförbundet Väst och 1/3 barn- och utbildningsnämnden.
Kärvling inledde med att redogöra för sitt och Vänsterpartiets förslag och yrkande. Sedan begärde Augustsson ordet. Han menade att han hade fullt förtroende för hur barn- och utbildningsnämnden respektive Kunskapsförbundet fördelade de pengar som de fick av kommunfullmäktige. Augustsson påpekade också att Trollhättan var en av ägarkommunerna i KFV och att Trollhättan och Vänersborg därför borde fördela pengarna så lika som möjligt. Han påpekade även att det vid ett senare tillfälle kommer ett särskilt ärende om extra pengar till vuxenundervisningen.
Jag tog “replik” på det och nämnde, att eftersom det för närvarande inte fanns några beslut om extra pengar till vuxenundervisningen så fick vi utgå från det som gällde. Dessutom påpekade jag att det kommer nya statsbidrag nästa år med samma syfte och att vi kunde slippa ytterligare en “fördelningsdiskussion” i fullmäktige 2022 om man följde Vänsterpartiets förslag.
Så var det Lutz Rininslands tur. Det finns två avgörande “brännpunkter” i elevernas utveckling sa Rininsland. För det första måste eleverna i 9:an komma in på gymnasiet och helst på ett nationellt program. Som det är nu så är det upp emot 1/3 av eleverna i Vänersborg som inte gör det. (Vilket inte var korrekt, Rininsland ”tog i”. Det ska vara 1/6 av eleverna, vilket i och för sig är illa nog. Ändrat 28/9.) För det andra så finns det ett papper som alla som träder in på arbetsmarknaden bör ha i sin hand – en fullgjord gymnasieexamen. Det är viktigt att stödja de elever som befinner sig i dessa övergångar. Rininsland insåg att Trollhättan hade en annorlunda syn på fördelningen, Trollhättan fördelade till och med pengar till de som inte hade börjat skolan.
Mats Andersson (C) instämde i det som Benny Augustsson sa. BUN kan fördela pengarna själv ansåg Andersson, och passade på att ställa en fråga till Kärvling:
“Menar Stefan på fullt allvar att de här resurserna inte behövs i grundskolans arbete för att se till att vi får fler elever som faktiskt får en behörighet att nå gymnasiet?”
Benny Augustsson betonade att han hade fullt förtroende för hur BUN respektive Kunskapsförbundet fördelade pengarna inom organisationerna.
Jag begärde ordet igen och slog fast att vi måste göra skillnad på olika saker. Detta var alltså extra statliga pengar för att säkerställa att alla elever får den utbildning de har rätt till trots pandemin och distansundervisningen. Det som Mats Andersson tog upp var något helt annat.
“Detta är alltså extra statliga coronapengar till skolan … och då är det vår skyldighet att fördela dom pengarna på det sätt som är tänkt … Detta är inte ett allmänt bidrag till skolorna utan detta är ett pandemibidrag. Och det är viktigt Mats Andersson att ha detta klart för sig. För övrigt anser jag naturligtvis att skolan behöver mer pengar.”
Jag förklarade också att kommunfullmäktige inte skulle fördela pengarna inom BUN och KFV, utan mellan dom. Det trodde jag att både Augustsson och Andersson förstod, och också att de förstod att jag förstod. Men ju mer pengar som KFV fick av fullmäktige, ju mer hade förbundet att fördela.
Lutz Rininsland avslutade debatten med att fråga Mats Andersson om det var sant att inga elever i grundskolan hade fått mer än 6 veckors distansundervisning och att elever i gymnasiets åk 3 hade haft 3 terminers distansundervisning, och tillade:
“Kan ni förstå att de här extrariktade pengarna inte är tänkta att ingå i den potten som Mats Andersson pratar om, dvs att vår grundskola behöver mer pengar. Det instämmer jag helt och hållet i, det vet vi alla. Men vi kan väl inte ta pengar som är tänkt för en viss sak och använda dom hur som helst?”
Varken Mats Andersson eller Benny Augustsson återkom med någon replik.
Vänsterpartiet begärde votering. Det visade sig att det bara var Vänsterpartiet som röstade på Vänsterpartiets förslag… Jag reserverade mig skriftligt mot fullmäktiges beslut. Du kan ladda ner min reservation här.
Alla andra ärenden gick som på räls. Tills ordförande kom till ärende 13, “Svar på motion om att upphöra med könssegregerade badtider”. Motionen var inlämnad av Anders Strand (SD) och Mathias Olsson (SD).
Strand ansåg att motionen var ett steg i att bekämpa hederskultur och ett steg framåt i jämställdhetsarbetet, och konstaterade:
“Samhället ska inte anpassa sig efter destruktiva kulturer.”
Det var stora ord från en sverigedemokrat som tydligen är uppväxt i en “konstruktiv kultur”… Vad nu det är. Jag kan dock lätt nämna flera från denna kultur som helst inte vill bada tillsammans med stirrande och dreglande män.
Mathias Olsson var ännu tuffare:
“Det är inte våldsbejakande islamister som utgör det största hotet mot västvärlden och våra värderingar. Det är enligt mig västerlänningar som av olika anledningar inte försvarar de värderingar som skapat världshistoriens kanske fredligaste, friaste, tryggaste och mest jämställda samhälle.”
Som historielärare kan jag väl reagera på historie- och perspektivlösheten i påståendet om västvärlden som “fredlig” och “trygg”. Men det leder lite för långt att ta upp här.
Ola Wesley var den tredje sverigedemokraten som argumenterade för motionen. Det låg en poäng i att han tog förre demokratiministern Alice Bah Kunke (MP) som exempel. Bah Kunke var emot skilda badtider. Wesley tog också upp en riksdagsmotion från en kristdemokrat som var mot könssegregation i badhus.
Det var ingen miljöpartist eller kristdemokrat som replikerade på inlägget.
Det var flera som helt förståeligt reagerade både på sverigedemokraternas anföranden och motion. Jonathan Svensson (S) reagerade starkt mot framför allt Olssons inlägg och jämförelsen med våldsbejakande islamister. Svensson menade också att separerade tider var ett sätt nå de kvinnor som befann sig i en hederskultur. Mats Andersson (C) betonade att SD helt hade missat att det här handlade om att lära flickor och kvinnor att simma.
Jag tyckte dock att Madelaine Karlsson (S) motiverade ett avslag av motionen på ett mycket korrekt och sakligt sätt:
“Vi har inte separerade badtider i t ex Vattenpalatset. Det som har försiggått är ju faktiskt att man har haft simskola och att man har simskola för vissa grupper. Det tycker jag är helt ok. Man har simskola för åldersgrupper och nu har man haft simskola för kvinnor som har varit utrikesfödda. Det tycker jag är helt ok. … Det här är inte alls till att segregera badtiderna.”
Med andra ord, kommunen har inga könssegregerade badtider – bara simskola för olika grupper.
Det blev även här votering, och det var bara sverigedemokraterna själva som röstade för att motionen skulle bifallas.
Även ärende 14 “Svar på motion om att införa ‘Bostad först’ som norm i kommunens hemlöshetsarbete” tog tid. En stor del av ledamöterna yrkade nämligen bifall till KD-motionens krav om en utredning. Lutz Rininsland (V) har beskrivit ärendet med två bloggar – “På räls? Det får vi se längre fram” och ”Fullmäktiges beslut – och nu?”.
Alla ärendena löpte sedan smärtfritt igenom fullmäktige. Men jag reagerade, i efterhand, för hanteringen av medborgarförslaget om “sänkt ålder för Seniorkort/biljett på Västtrafik för innevånarna i Vänersborgs kommun”.
Kommunfullmäktige beslutade nämligen att överlåta till kommunstyrelsen att fatta beslut om förslaget. Kommunfullmäktige delegerade så att säga beslutet. Vilket är diskutabelt på flera sätt. Kanske främst för att ett sådant här förslag kostar ganska många miljoner om det blir verklighet – som Vänsterpartiet vill. (Vänsterpartiet har motionerar två gånger tidigare om detta.) Och många miljoner beslutar alltid fullmäktige om…
Det är nog tänkt att förslaget ska bli avslaget i kommunstyrelsen – och “gömmas undan”. Och det kan ju bero på att det är val snart…
Det är meningen att alla ska kunna se utsändningen från fullmäktigesammanträdena i efterhand. Men det har blivit något fel på kommunens webb-TV, så det är och kommer att vara omöjligt att se just detta sammanträde. Däremot går det, i varje fall de närmaste dagarna, att lyssna på radioutsändningen på “Radio Trollhättan”.
Tillägg 30 september: TTELA publicerade idag en artikel om könssegregerade badtider – se TTELA ”Hallevibadet har infört badtider för kvinnor”.
KF 22/9 2021
Ikväll kl 18.00 sammanträder Vänersborgs högsta beslutade organ – kommunfullmäktige. Mötet är återigen på distans, och vem som helst kan se och lyssna på sammanträdet. (Du kan se sammanträdet om du klickar här.)
Det är en lång rad beslut som ska fattas, dock inte så många kontroversiella. Dagordningen ser ut så här:
Jag har som vanligt, höll jag på att skriva, redogjort för i stort sett alla ärenden tidigare. Det blir ju så när jag har förmånen att sitta i kommunstyrelsen (KS) denna mandatperiod. Alla ärenden som ska beslutas går ju alltid via KS. Jag kommer inte att upprepa mig, utan länkar bara till de ställen där jag tidigare har skrivit om ärendena.
Så kan du läsa om t ex ärende 6 “Prissättning av fastigheterna vid Skaven och del av Öxnered för mark avsedd för småhus/villatomter” i bloggen “Skolmiljoner och villatomter”.
Ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021” är det ärende som jag koncentrerar mig mest på. Här ska jag lägga ett yrkande – och eventuellt begära votering. Jag har skrivit om frågan i samma blogg som ovan. (Se “Skolmiljoner och villatomter”.) Längst ner i denna blogg publicerar jag mitt yrkande, som också ska bli mitt anförande.
I samma blogg konstaterade jag att fullmäktige ska godkänna vissa förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB. Det har jag inga synpunkter på, och det var det ingen annan i kommunstyrelsen som hade heller.
Det är samma med några av de följande ärendena. De är mer rutinartade och formella. Det är tveksamt om det ens är politiska frågor, i varje fall finns det inga politiska motsättningar. Det gäller ärendena “Fråga om ansvarsfrihet och godkännande av årsredovisning för verksamhetsåret 2020 avseende Fyrbodals kommunalförbund”, “Beslutsfattare för eldningsförbud”, “Sammanträdestider för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år 2022” och “Godkännande av ändrade valdistrikt inom Vänersborgs kommun”. Det sista ärendet informerade jag för övrigt om i bloggen “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.
Ärende 13 är ett svar på Sverigedemokraternas motion om att kommunen ska “upphöra med könssegregerade badtider”. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.) Det kan nog bli en viss diskussion om motionen, i varje fall kommer väl någon av motionärerna Anders Strand och Mathias Olsson att yttra sig. Vi får se om någon tänker argumentera mot. Hur som helst så finns det inte en chans att SD ska få något gehör för sina ståndpunkter.
Det blir annat ljud i skällan när kristdemokraternas motion om att “införa bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” ska behandlas. Den kommer sannolikt att få stöd av hela kommunfullmäktige. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)
Medborgarförslaget om att “skapa ett innovationscentrum för innovativa och hållbara lösningar” kommer att gå samma öde till mötes som SD:s motion, det blir avslag. (Se återigen “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)
Sedan följer det några avsägelser från uppdrag. Gisela Gavelin (M) lämnar byggnadsnämnden och socialnämnden, medan Henrik Josten (M) tackar för sig i Demokratiberedningen. Johanna Olsson (S) lämnar samtliga sina politiska uppdrag på grund av ny anställning.
Det har lämnats in ett medborgarförslag om “sänkt ålder för Seniorkort/biljett på Västtrafik för innevånarna i Vänersborgs kommun”. Detta är en fråga som Vänsterpartiet har motionerat om åtminstone två gånger tidigare. Då blev det avslag. Vi får se om medborgarförslaget har bättre tur. Inget beslut ska emellertid fattas ikväll, förslaget ska bara skickas vidare för utredning.
Det är likadant med medborgarförslag om att “Vänersborgs kommun initierar en samfällighetsförening för förvaltning av Nordkroken”. Det ska också “bara” remitteras till någon nämnd. Det finns anledning att återkomma till de båda medborgarförslagen senare.
Till sist ställer Lutz Rininsland (V) en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Interpellationen har titeln “Kunskapsuppdatering och aktuellt planeringsunderlag” och du kan läsa om den på Rininslands blogg där du också kan ladda ner den – se “Vilka förändringar bör vi räkna med?”. Benny Augustssons svar kan du ladda ner här.
Och till sist, det yrkande som jag lägger fram för Vänsterpartiets räkning i ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. (Här kan du ladda ner yrkandet som pdf.)
===
Yrkande
Den 14 april i år beslutade kommunfullmäktige hur Vänersborgs andel av den så kallade skolmiljarden skulle fördelas mellan barn och elever i kommunen. Statsbidraget fördelades lika mellan alla elever från förskoleklass till åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick lika mycket pengar, 6-åringen fick samma summa som 18-åringen. Senare sköt staten till ytterligare 250 milj kr till kommunerna. Kommunstyrelsens förslag är nu att dessa pengar ska fördelas på samma vis som skolmiljarden. Det betyder 713.000 kr till barn- och utbildningsnämnden och 268.000 kr till Kunskapsförbundet Väst, via kommunstyrelsen.
I april yrkade Vänsterpartiet på en annan fördelning. Vi har samma yrkande denna gång. Vänsterpartiet anser att 2/3 av summan ska gå till eleverna i Kunskapsförbundet Väst (via kommunstyrelsen) och 1/3 till eleverna i grundskolan.
Syftet med “skolmiljarden” var mycket tydligt. Den skulle:
“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.
Syftet med de pengar som kommunfullmäktige ska fördela ikväll är precis detsamma som med skolmiljarden.
Pengarna ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som skedde fysiskt i klassrummen. Pengarna ska gå till dem som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. De elever som nu går i åk 3 på gymnasiet har haft undervisning på distans i nästan 3 terminer. De vuxenstuderande har varit borta från skollokalerna minst lika lång tid. Även högstadieeleverna har drabbats, men dessa elever har å andra sidan bara haft distansundervisning i omkring 4-6 veckor. Eleverna i förskoleklassen däremot gick inte ens i skolan förra läsåret!
De elever som har drabbas allra hårdast är självklart de som har minst skoltid kvar till examen. De elever som inte går i åk 3 på gymnasiet eller åk 9 på högstadiet har mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. Eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna” har inte riktigt samma möjligheter. De får sina slutliga betyg detta läsår och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller yrkeshögskola eller jobb i arbetslivet.
Jag nämnde att syftet med de pengar som kommunfullmäktige ska fördela denna gång är detsamma som med skolmiljarden. I samband med dessa extra pengar kom det dock ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet som förtydligade vilka elever som departementet ansåg hade drabbats hårdast av pandemin. Det var inte barnen i förskoleklassen eller eleverna i låg- och mellanstadierna…
Ur pressmeddelandet:
“Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare [pengar]…”
Utbildningsdepartementet skrev också den 14 april:
”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”
Utbildningsdepartementet talade alltså om gymnasiet och högstadiet.
Vänsterpartiet anser att statsbidraget ska gå till de elever som på grund av pandemin är i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser Vänsterpartiet att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet Väst, dvs 657.000 kr, och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden, dvs 324.000 kr.
Det ska noteras att regeringen föreslår att förstärka stödet till skolväsendet med ytterligare pengar för 2022. Ett av syftena är fortfarande detsamma som för de pengar fullmäktige ska besluta om nu. Det är alltså stor chans att vi får denna diskussion i fullmäktige även nästa år… Men om fullmäktiges ledamöter lyssnar och förstår det jag har försökt förklara, och omröstningen utfaller rätt, då kan det gå som på räls nästa gång.
Vänsterpartiet yrkar att
“Kommunfullmäktige beslutar att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag med 324 tkr och kommunstyrelsen ett tilläggsanslag med 657 tkr. Tillskotten gäller endast innevarande år och sker mot bakgrund av beslut om utökat statligt stöd till skolväsendet 2021. Kommunstyrelsens del betalas ut till | Kunskapsförbundet Väst som ett extra förbundsbidrag efter Kommunfullmäktiges beslut. Finansiering sker genom att budgeten för generella statsbidragsintäkter justeras upp med 981 tkr.”
Vänersborg 2021-09-22
Nyhet: Länsstyrelsen ger kommunen bakläxa
Den 16 juni beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att ändra i de lokala ordningsföreskrifterna. Syftet var att stoppa busliv och störande musik och oväsen på kommunens badplatser. Fullmäktige gjorde ett tillägg i paragrafen om bad, 16 §:
“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”
Det var ett mycket hastigt, och till och med brådstörtat, beslut som egentligen inte var varken särskilt genomarbetat eller genomtänkt, även om syftet var gott. Det är viktigt att hålla i minnet. Jag framförde en del kritik av beslutet i en blogg, “KF (4): Förbud mot högljudda aktiviteter”. Det fanns nämligen många aspekter av beslutet som var ganska tveksamma.
En kommuns beslut att på något sätt ändra i sina ordningsföreskrifter ska enligt Ordningslagen 3 kap 13 § snarast anmälas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska sedan, inom tre veckor, kontrollera om föreskriften följer Ordningslagen. Och om föreskriften inte gör det, på något sätt, så ska Länsstyrelsen enligt samma lagparagraf upphäva föreskriften.
Och det är vad som har skett i det här fallet. Länsstyrelsen har så att säga prövat kommunfullmäktiges beslut och funnit att det inte var riktigt korrekt. Länsstyrelsens bedömning och beslut kan vi läsa i ett dokument som har rubriken “Anmälan om ändring av lokala ordningsföreskrifter i Vänersborgs kommun”. (Du kan ladda ner Länsstyrelsens beslut här.)
Länsstyrelsen har tagit fasta på en och endast en aspekt av beslutet. Länsstyrelsen skriver:
”Kommunen har beslutat att aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet på utpekade badplatser inom vissa klockslag. Länsstyrelsen konstaterar att badplatser är allmän plats. I brottsbalken anges att den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende.”
Länsstyrelsen bedömer alltså att det som kommunen beslutat om redan regleras i brottsbalken. Och så får inte kommunen göra, det strider mot Ordningslagen:
“Enligt ordningslagen får kommunen inte besluta om föreskrifter som redan är reglerade i annan författning.”
Och det kan bara betyda en sak, Länsstyrelsen skriver:
“Kommunens beslut om ändring av de lokala ordningsföreskrifterna ska därför upphävas.”
Kommunfullmäktiges beslut var med andra ord inte förenligt med Ordningslagen. Beslutet var alltså, förutom att det var felaktigt, helt onödigt. Det ska gå att stävja “buslivet” vid stränderna med de lagar som redan finns. Kommunen, eller snarare polisen, behöver inte fler verktyg.
Kommunfullmäktiges beslut om tillägg i paragraf 16 om bad i de lokala ordningsföreskrifterna gäller inte längre.
KF (4): Förbud mot högljudda aktiviteter
På sitt senaste sammanträde beslutade kommunfullmäktige att ändra i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun”. Rubriken på 16 § ändrades 
från “Badförbud” till “Badplatser och badförbud”. Och det viktigaste, det gjordes ett tillägg i paragrafen:
“På särskilt utmärkta badplatser, se kartbilaga 2, ska det mellan klockan 22:00 till 07:00 vara en tyst strand. Aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande som exempelvis spelande av musik är inte tillåtet.”
Syftet är att stoppa busliv och störande musik och oväsen på kommunens badplatser. Till TTELA (se “Stopp för högljutt nattsudd på stranden”) sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vi hade problem förra sommaren med oväsen, inte minst på Ursand. Vid det första fina vädret återkommer det här. Vi gör det här för att polisen ska kunna hänvisa till ordningsföreskriften och göra insatser när det blir för mycket väsen.”
Och för att inte problemet med busliv och störande musik ska flyttas från Ursand till någon annan badplats beslutade kommunfullmäktige att låta regeländringen gälla i stort sett alla badplatser i kommunen.
Jag tyckte att det var ett bra beslut, även om jag hade mina tvivel. Nu i efterhand har tvivlen växt. Det är helt klart bra att polisen får ytterligare ett redskap att stävja busliv och oväsen på stränderna. Det tycker jag fortfarande. Men, ska ordningsföreskrifterna gälla alla badplatser?
Flera av badplatserna är på privat mark och ibland också belägna på tämligen otillgängliga och också ganska okända ställen. Det är snarare platser där människor badar än badplatser… Och folk badar ju faktiskt i stort sett överallt där det finns vatten… Det är till och med så att åtminstone två av de utpekade badplatserna inte finns.
I fullmäktiges beslut finns det ett antal kartbilagor. Det är kartor på de badplatser där ordningsföreskrifterna gäller. Och på varje karta har det 
markerats “exakt” var föreskrifterna gäller. (Kartorna är dock av mycket dålig kvalitet…) Kartorna ingår alltså i beslutet.
Gunnar Lidell (M) påpekade redan under kommunfullmäktiges sammanträde att kartorna var inaktuella redan 2014 då de togs med i föreskrifterna – på grund av att det infördes ett förbud mot hästar på samtliga badplatser. Och kartorna är fortfarande inaktuella…
De badplatser som finns med i ordningsföreskrifterna och där kommunfullmäktiges beslut om förbud mot högljudda och störande aktiviteter, och hästar, gäller är Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredsjön, Lillesjön, Ryrsjön, Gundlebosjön, Åskaken, St Hästefjorden Fagervik, Skräcklan Barnbadet och Nordkroken.
Gunnar Lidell tog upp de tre badplatserna som finns på kartorna från Frändefors. Kommunen har inte lagt sin hand vid Lillesjön i modern tid, sa Lidell. Och vid Åskaken finns det häst-, ko- och fårhagar, och “badplatsen” är inte speciellt tillgänglig. Och badplatsen Fagervik, i södra Stora Hästefjorden – den finns inte. Lidell hade frågat en av fastighetsägarna i området och fått svaret:
“Badplats? Var sjutton ligger den?”
Man kan ju faktiskt undra vad vi i kommunfullmäktige egentligen har beslutat om, och om beslutet är lagligt när badplatskartorna är felaktiga…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som hade fattat ett ordförandebeslut om att ändra i föreskrifterna, sa:
“…ordningsföreskriften, som inte är färdigställt än, för det ska göras till hösten. Men då är det också att den kartbilaga som är med, jag vet att det finns synpunkter på den, med det var den vi hade att hänvisa till och det har inte funnits tid till att göra nånting annat. Så dom synpunkter som är till den har jag full förståelse för, men vi var det vi hade och stå till buds för att kunna få ett beslut här innan den riktiga sommarsäsongen börjar”
Men kartorna är ju med i fullmäktiges slutliga beslut, och då måste de väl gälla? Fast de bevisligen är felaktiga…? Jag förstår nog inte riktigt. Det är något som inte stämmer. Kommunfullmäktige kan väl inte fatta ett beslut som typ ska rättas till i efterhand?
Och om de högljudda och störande aktiviteterna flyttas till några badplatser som kommunen inte har satt ut på kartan? Om alla stökiga partyn flyttas till, eller kanske snarare fortsätter, på Sanden, Jakoben och övriga Skräcklan (ej barnbadet)? Eller arrangeras på Gaddes brygga, Roddklubben, stränderna kring Sikhall (ej själva Sikhalls badplats), Grönvik eller vid den gamla traditionella badplatsen i St Hästefjorden (inte långt från blåbärsodlaren för övrigt)? Och som sagt, där det finns vatten kan människor bada – och väsnas… På de här ställena gäller inte kommunens föreskrifter, och polisen kan inte ingripa, i varje fall inte med kommunens ordningsföreskrifter…
Det finns en annan aspekt av fullmäktiges beslut också. Jag tror att kommunen har den juridiska rätten på sin sida, men jag är inte riktigt säker.
I stort sett samtliga badplatser ligger på privatägd mark och flera dessutom utanför detaljplanelagt område. Är det någon badplats mer än Ursand, Sikhall och Skräcklan som ligger på kommunalt ägd mark? Jag tror inte det. Det finns delar av stranden i Nordkroken och Gardesanna som kommunen äger, men långt ifrån hela stranden. (Boteredssjön? Gaddes brygga?)
Kommunens nya regler kommer även att gälla badplatser som kommunen inte vill ha något med att göra.
För nästan exakt 4 år sedan skrev jag en blogg om kommunens badplatser i allmänhet och badplatsen vid Ryrsjön (i Väne Ryr) i synnerhet. (Se “Inga fler kommunalt skötta bad!”.) Jag hade motionerat om att kommunen borde sköta om badplatser även sådana på landsbygden som låg på privat mark.
Nä, det gick inte. Det kom aldrig på fråga, det kunde inte ens utredas. Marken var ju privatägd. Men att förbjuda folk att spela hög musik på dessa privatägda och många gånger avlägsna badplatser, det går tydligen bra. Då är badplatserna helt plötsligt offentliga platser… Det känns något motsägelsefullt.
Jag fick ett samtal i helgen. Personen i andra ändan berättade att hen skulle ha en födelsedagsfest på en av badplatserna. Hen ringde och frågade polisen vad som gällde nu efter fullmäktiges beslut. Polisen hade svarat att var det på privat mark, vilket det var i det här fallet, så gällde inte de kommunala ordningsföreskrifterna. Då var det den “vanliga” Ordningslagen som gällde…
Så frågan är vad som gäller – rent lagligt.
När det gäller allmän ordning och säkerhet på offentlig plats är det Ordningslagen som gäller. (Se “Ordningslag (1993:1617)”.) Lokala ordningsföreskrifter är ett tillägg till ordningslagen. De förtydligar hur en speciell offentlig plats i en kommun ska hanteras. Det kan vara att kommunen inte anser att Ordningslagens regleringar räcker till. Lagen ger då kommunen rätt och möjlighet att så att säga “komplettera” lagen.
Enligt Ordningslagens 3 kap 8 § så får kommunen:
“meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.”
Ett nyckelord i sammanhanget är som synes begreppet “offentlig plats”. Kommunen har i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun” förklarat, 2 §:
“Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser i kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelsen i 22 §1 är även tillämplig på andra än offentliga platser inom kommunen.”
Tillbaka till Ordningslagen alltså. Det som räknas upp i 1 kap 2 § är:
- “allmänna vägar,
- gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
- områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
- andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.”
Men badplatser? § 2 fortsätter:
“… en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser … skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten.”
Badplatser nämns uttryckligen, men vad en badplats är definieras inte. Den enda ledtråd lagen ger är att badplatserna ska vara:
“tillgängliga för allmänheten”
Det kan inte vara lätt att vara jurist…
Vad innebär “tillgänglig”? Om allmänheten måste ta båt till badplatsen eller gå 3 km på enskilda vägar eller stigar eller använda GPS eller gå förbi privata bostäder – är badplatsen “tillgänglig” då?
Och för att krångla till det lite mer. “Anläggningar” i citatet ovan, syftar det på badplatser också? Står det “anläggningar för badplatser”? I så fall gör ju Ordningslagen skillnad på badplatser och platser där människor badar? Det vore ju ganska logiskt.
I ordningsföreskrifterna för Vänersborg förklaras var i kommunen föreskrifterna är tillämpliga:
“Kommunen kan i ordningsföreskrifterna bestämma att vissa angivna områden ska likställas med offentlig plats vid tillämpningen av samtliga eller vissa bestämmelser i ordningsföreskrifterna. Det måste dock vara områden som är tillgängliga för allmänheten och områdena måste beskrivas tydligt och väl avgränsat. Det kan t.ex. gälla områden med anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv liksom badplatser, järnvägsområden och begravningsplatser.”
Jo då, de som har författat kommunens ordningsföreskrifter har läst lagen. Så klart… Det känns emellertid ändå inte helt rätt att kommunen helt på egen hand ska kunna bestämma vilka regler som ska gälla var som helst i en kommun, även på privatägd mark. Bara området är “tillgängligt för allmänheten”… (Skulle kommunen kunna utöka områdena där alkohol inte får förtäras till t ex Lillesjön eller Gaddes brygga?)
Det ska bli intressant att se hur föreskrifterna kommer att tillämpas i praktiken. Och de som ser till att kommunfullmäktiges ordningsföreskrifter följs är inte några politiker… Det är polisen – med bötesblanketterna i fickan.
Men kanske är alltihop en storm i ett vattenglas. Polisen kanske struntar i Vänersborgs ordningsföreskrifter. Det finns ju från och med den 1 juli andra lagar att luta sig mot om polisen vill beivra hög och störande musik.
På Åklagarmyndighetens hemsida kan vi läsa (se “Polis ska få utfärda böter på plats”):
“Riksåklagaren har i dag beslutat att polisen ska få utfärda böter på plats för den som spelar hög och störande musik, exempelvis från en bil. Det aktuella brottet är förargelseväckande beteende. … Boten för störande hög musik blir 1.000 kronor.”
Trots att jag sannolikt hade röstat “ja” till förslaget i kommunfullmäktige den 16 juni om jag hade fått en ny chans, så finns det mycket att önska av ändringen i ordningsföreskrifterna. Beslutsförslaget var inte helt genomtänkt eller genomarbetat.
KF (3): Delårsrapport och Fossilfritt Vbg
På fullmäktigesammanträdet i förra veckan diskuterades inte bara budgeten för nästa år (se “KF igår: SD räddade S”) och trafiksäkerheten på övergångsstället vid Rånnums skola (se “KF: Trafiksäkerheten vid Rånnum. Och en kovändning.”). Kommunens ekonomiska situation under innevarande år avhandlades också. Det var under ärendet “Delårsrapport april 2021”.
Klockan hade redan hunnit bli halv 8 (sammanträdet började kl 13.00) när Lutz Rininsland (V) begärde ordet. Han kommenterade kommunens ekonomiska situation och pekade särskilt på det stora förväntade resultatet för året – 98 miljoner kronor. Det är 55 milj över budget… Rininsland ansåg att i synnerhet socialnämnden, men även barn- och utbildningsnämnden, just nu arbetade under ett oerhört tryck. Han frågade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vore det inte bra att redan nu lämna en antydan om att självfallet kan det här överskottet hamna i tilläggsanslag? Om vi väntar till oktober månad då har ju i stort sett hela året gått och det skulle ju vara välgörande om ett sådant besked om att den beredvilligheten finns kommer nu.”
Det skulle underlätta förvaltningarnas arbete i höst menade Rininsland (V).
Jag lyfte återigen utmaningen/problemet med resurser till elever i behov av särskilt stöd. Det gjorde jag också i ärendet innan, i budgetdebatten. Det var lite enligt principen “droppen urholkar stenen”. Jag hoppas i varje fall att ordspråket ska ha någon sanning i sig…
Det stod i delårsrapporten:
“Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter med ett intensivt budgetarbete på alla nivåer för att nå nollresultat. Då antalet elever i grundsärskolan ökar är det en utmaning för verksamheterna att finansiera detta utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter. En annan utmaning är rektors uppdrag att inom budget möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola.”
Tack vare det “intensiva budgetarbetet” är prognosen för BUN år 2021 ett plus/minus-noll-resultat. Budgetarbetet innebär självklart att rektorerna då tvingas hålla igen så mycket som möjligt på kostnaderna. Budgetföljsamheten leder därför ofta till så att säga “kompromisser” med Skollagen för att uttrycka det diplomatiskt. Det är helt enkelt ett problem och i det närmaste en omöjlighet många gånger att få resurserna att räcka till för det stöd som eleverna enligt Skollagen har rätt till.
Det är vi politiker som borde ta ansvar för detta, när vi inte ger skolan de resurser som behövs. Men det gör vi inte. Vi blundar och överlåter istället ansvaret till rektorerna. Och rektorerna gör fel hur de än gör. Följer de Skollagen går enheten med underskott – och om enheten håller budget så bryter de mot Skollagen.
Det har jag som sagt framfört många gånger tidigare, både i anföranden och i bloggar. Politikerna måste ta ansvar för konsekvenserna av sina budgetbeslut.
Även kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) upprepade sig:
“Vi har ju en situation idag där vi har, för att slippa låna pengar, ska vi investera för de avskrivningar vi har och det resultatet vi har. Vi kan ju bara konstatera att investeringarna ligger långt utöver vad vi har i resultat och avskrivningar. Så för varje miljon vi har i ökat resultat innebär att vi behöver låna mindre pengar.”
Augustsson menade att vi står inför historiskt höga investeringar och fortsatte:
“För att vi ska klara vård, skola, omsorg i en framtid, ja då är det nog, då ska vi vara glada för de resultaten som är nu, för att då har vi ännu större förutsättningar för att klara vård, skola, omsorg i en framtid ju mindre pengar vi behöver låna.”
Jag hade i ytterligare ett anförande tagit upp situationen på Restad Gård och vad alla nya familjer och barn kunde innebära i ökande kostnader för barn- och utbildningsnämnden, och även socialnämnden. (Se “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård”.) När det gällde dessa helt oförutsedda extra kostnader gav Benny Augustsson (S) ett, som jag uppfattade det, löfte om att hela kommunen skulle stå för kostnaderna – det förväntade överskottet skulle användas. Det var ett välkommet besked från kommunstyrelsens ordförande.
I bloggen “Inför KF+ett ev avslöjande” så skrev jag om ärendet “Strategi för Fossilfritt Vänersborg 2030”. Strategin handlar om att kommunen har som mål att vara fossilfri om ungefär 10 år.
Den borgerliga oppositionen inklusive Sverigedemokraterna hade ett annat förslag på skrivningar. Det handlade om ambitionerna på samhällsnivå. Och det var ett förslag som jag nog tyckte var lite “tramsigt”.
Kenneth Borgmalm (S) begärde ordet. Han hade formulerat om de “kontroversiella” meningarna, så att ordet “ska” försvann. Borgmalm läste högt ur sitt kompromissförslag. Det visade sig också att han föreslog att punkt 12 togs bort:
“Andelen gasbilar registrerade i kommunen ska öka till 5 % till 2030.”
Det var Anders Strand (SD) som hade reagerat särskilt mot denna punkt. Strand menade att strategin skulle vara teknikneutral. Det kanske fanns en annan och bättre teknik år 2030 än gasbilar, t ex elbilar och vätgasdrivna bilar. Och det kunde han nog ha rätt i, faktiskt.
Det visade sig att ett enigt kommunfullmäktige antog strategin efter Kenneth Borgmalms (S) revideringar.
Jag tänkte avsluta “rapporteringen” från kommunfullmäktige med en blogg om de lokala ordningsföreskrifterna gällande badplatser.
KF: Trafiksäkerheten vid Rånnum. Och en kovändning.
Sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags blev stundtals lite segt. De debattregler som ordförande Annalena Levin (C) skickade ut innan sammanträdet följdes inte heller. De bröts faktiskt direkt när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fick ordet först av alla på mötet. Han ville tala mer än de stipulerade 7 minuterna. Och det fick han på stående fot av ordförande Levin.
Efter alla undantag från reglerna under sammanträdet kan slutsatsen bara bli en, det är dags att lägga alla “corona-överenskommelser” om begränsningar av t ex talartid åt sidan. Ordförande Levin måste återgå till ordinarie arbetsordning och låta alla tala till punkt. Ledamöterna förbereder sina inlägg med tanke på att deras anförande ska bidra till hur ett beslut kan bli bra, inte med tanke på minutvisaren.
Det var som jag skrev i en tidigare blogg ett långt och krävande möte. Det är omöjligt att referera allt i några enstaka bloggar. I min förra blogg skrev jag om budgetdebatten (se “KF igår: SD räddade S”), i denna tänkte jag ta upp ärende 19: “Svar på medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”.
Orsaken till det är inte bara att det är en mycket viktig fråga, utan också för att historieskrivningen av ärendets hantering redan har haft en tendens att ändras för att lättare passa in i vissa partiers “politiska berättelse”. Sanningen är att utan Vänsterpartiet och i viss mån också Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet så hade beslutet antagligen tagit en annan riktning.
Bakgrunden till ärendet var ett medborgarförslag om trafiksäkerheten vid övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnums skola. Förslagsställaren ansåg att övergångsstället:
“saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder”
Förslagsställaren begärde att kommunen skulle åtgärda säkerheten och gav flera förslag på hur det kunde och borde gå till.
Vårdnadshavare har under de senaste åren varit i kontakt med kommunen angående säkerheten vid övergångsstället. Även skolan var förra året i kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen. Det var efter påstötningar från vårdnadshavare. Tyvärr har skolan inte tagit upp trafiksituationen i sina skyddsrondsprotokoll, vilket vad jag förstår borde ha gjorts. Det är då det finns åtminstone en större möjlighet att kommunen vidtar åtgärder.
Det har inte blivit några större reaktioner från kommunen. Det mesta var tillräckligt trafiksäkert tyckte man på samhällsbyggnadsförvaltningen. I och för sig vidtogs några smärre justeringar, men dessa har varit helt otillräckliga. Och därav medborgarförslaget.
Ärendet om övergångsstället vid Rånnums skola i Vargön bereddes och behandlades i vanlig ordning av kommunstyrelsen innan ärendet hamnade på dagordningen på onsdagens kommunfullmäktige. (Jag beskrev behandlingen i kommunstyrelsen och ärendet i sak noggrant i bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)
Förslaget till kommunstyrelsen var att avslå medborgarförslaget. Det var undertecknad vänsterpartist, Kärvling, som argumenterade mot detta och istället yrkade att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Yrkandet stöddes av de båda Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och Medborgarpartiet. Anders Strand (SD) var mycket tydlig och talade engagerat för att bifalla medborgarförslaget.
I kommunstyrelsen framförde jag att medborgarförslaget beskrev den bristande trafiksäkerheten för barnen mellan 6-12 år helt korrekt. Det var en mycket osäker trafikmiljö som definitivt var farlig för barnen på sin väg till och från skolan.
De andra partierna var tysta. Det var endast Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) som yttrade sig. Andersson påstod att mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig och vad Augustsson försökte säga förstod jag inte riktigt. De båda var för tjänstemännens beslutsförslag och mot medborgarförslaget.
Det blev omröstning, och jag begärde votering. Ärendet var för viktigt för att inte alla skulle behöva “bekänna färg”. Voteringen verkställdes och kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. Det framgår av protokollet.
Det här är viktigt – samtliga andra partier, socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, röstade för att kommunfullmäktige (när ärendet kom dit) skulle avslå medborgarförslaget.
Några dagar efter sammanträdet gjorde jag ytterligare ett besök på plats i Vargön. Denna gång gick jag ur bilen och blev fotgängare. Mina erfarenheter på plats stärkte mig ytterligare i min övertygelse. Jag åkte hem och skrev bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”. Den fick många besökare och ett bra genomslag.
På onsdagens fullmäktigesammanträde var jag mycket förberedd och laddad. Jag begärde ordet så snabbt jag kunde, men Joakim Sjöling (S) och Mats Andersson (C) hann före.
Vargöbon Sjöling (S), som inte sitter med i kommunstyrelsen, tyckte att medborgarförslaget beskrev trafiksituationen på ett bra sätt. Han var tveksam till om kommunens åtgärder räckte:
“Jag upplever … att dom här bristerna kvarstår.”
Och så yrkade Sjöling på återremiss. Han angav två skäl till sitt yrkande, dels hade inte medborgarförslaget hanterats i samhällsbyggnadsnämnden, den nämnd som har hand om trafikfrågor, och dels skulle trafiksäkerhetsåtgärderna utredas vidare.
Det var nog inte bara jag som “kom av mig”… Vad hände, hade socialdemokraterna ändrat sig? Hade de styrande partierna ändrat uppfattning?
Mats Andersson (C), som hade argumenterat mot medborgarförslaget i kommunstyrelsen, hade ändrat åsikt totalt. Andersson:
“Vem förutom en centerpartist kan göra en riktig och bra kovändning?”
Ja, det kan man fråga sig…
Det nyblivna kommunalrådet höll med Sjöling i allt. Det är tydligen annorlunda när en socialdemokrat framför synpunkter på bristande säkerhet än när en vänsterpartist, sverigedemokrat eller medborgarpartist gör det…
Men det var uppenbart, de styrande partierna hade ändrat uppfattning. Och det var ju faktiskt bra. Det handlade ju om barnens säkerhet på väg till och från skolan.
Jag samlade mig lite, näste talare var jag. Jag återgav lite fakta i ärendet, om inte annat som information för de som lyssnade och tittade på debatten. Och det går ju också att se fullmäktigedebatten i efterhand. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.). Men det var inte helt lätt, jag var ju liksom förberedd på ett annat slags anförande…
Anders Strand (SD) hade också hade laddat inför ärendet. Strand kör över övergångsstället minst två gånger varje dag. Han förde fram fler argument till varför säkerheten var låg för barnen, särskilt under den mörka årstiden:
“Det är svårt att se om det står en 6-7-åring vid övergångsstället när man kommer körande från Vargöns station ner mot Fyrkanten för man får fokus på vägbulan och inte på övergångsstället.”
Det var flera ledamöter som deltog i debatten. De flesta nöjde sig dock med att yrka bifall till förslaget om återremiss. Det hade onekligen skett en förändring sedan behandlingen i kommunstyrelsen. Ingen förklarade dock varför de helt plötslig ändrat uppfattning…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) välkomnade att medborgarförslaget skulle remitteras till “hans” nämnd:
“Jag kommer att ta med mig alla synpunkter.”
Gunnar Lidell (M) ansåg att också barn- och utbildningsnämnden skulle få lämna synpunkter på medborgarförslaget.
Från att bara ha varit 4 ledamöter i kommunstyrelsen som tyckte att det var ett bra medborgarförslag så hade helt plötsligt samtliga 51 ledamöter i kommunfullmäktige börjat tycka det…
Joakim Sjölings (S) återremissyrkande, eller snarare remissyrkande, fick slutligen följande lydelse:
“Jag yrkar på att medborgarförslaget remitteras till samhällsbyggnadsnämnden i dialog med barn- och utbildningsnämnden för vidare utredning av trafiksäkerhetsåtgärder.”
Ibland händer det oväntade saker i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är inte ofta, men någon gång per år. Och visst är det värt all respekt när någon tar till sig fakta och omvärderar sitt tidigare ställningstagande. Det framförde jag också i debatten. Men samtidigt är det mycket förvånande att en ledamot i kommunstyrelsen, där det ändå förväntas att man är tämligen ordentligt påläst, tar en tydlig ställning för ett förslag och argumenterar mot ett annat. Och någon vecka senare, gör en total helomvändning…
Ola Wesley (SD) uttryckte det på följande sätt i fullmäktigedebatten:
“Jag är glad att Mats Andersson gör en kovändning. Men jag tycker att det är lite anmärkningsvärt det han sa i kommunstyrelsen. Ett kommunalråd och en före detta ordförande för BUN, han tyckte då att vi skulle avslå medborgarförslaget när det gäller om barns säkerhet.”
Till sist kan det väl påpekas att stämningen kan bli något uppsluppen när ledamöter blir överens. Jordbrukaren Gunnar Lidell (M) kommenterade Mats Anderssons (C) inlägg om kovändning:
“Jag och Bosse Carlsson vet ju hur 
man faktiskt på ensam hand kan vända en ko bokstavligen, på riktigt.”
Sedan fick både Lidell och Carlsson lite strul med mikrofonerna, varpå Benny Augustsson (S) snabbt replikerade:
“Vad kan vi i övrigt lära oss av kvällen? Det verkar vara lättare att vända en ko än att få på micken kanske…”
Slutet gott, allting gott. Förhoppningsvis. Det är bara att hoppas att kommunen skyndsamt vidtar åtgärder för att höja trafiksäkerheten på övergångsstället till Rånnums skola på Nordkroksvägen…
KF igår: SD räddade S
Kommunfullmäktige igår blev en lång tillställning. Sammanträdet började kl 13.00 och slutade inte förrän strax efter kl 22. Det innebar även att ledamöterna missade två matcher och en halvlek av EM-fotbollen…
Inledning
Budgeten för 2022 var den stora frågan på fullmäktige. Det låg inte mindre än fem budgetförslag på fullmäktiges bord, och det är nog rekord i Vänersborg. Det är nämligen inte vanligt att medborgarpartiet lägger något eget förslag. Fast frågan är om de gjorde det denna gång, eller om det
bara var ledamoten Göran Svenssons (MBP) alldeles eget förslag. Partiets andre ledamot i kommunfullmäktige, Morgan Larsson (MBP), stödde nämligen inte sitt partis budgetförslag. Morgan Larsson yrkade i stället bifall till förslaget från M+KD+L… Det är inte så ofta sådant händer…
Jag har beskrivit de olika budgetförslagen i tidigare bloggar. (Du kan läsa om de olika budgetförslagen genom att klicka på respektive partinamn eller partikonstellation – S+C+MP, M+KD+L, SD, Vp och MBP.) Det fanns bara en ändring sedan kommunstyrelsen, och den fanns i förslaget från S+C+MP. Ändringen var en eftergift till den borgerliga oppositionen. Den gick ut på att nämnderna skulle få möjlighet att själva ändra mellan anslagsbindningsnivåer för driftbudgeten.
Det var ingen större skillnad mellan de olika partiernas budgetförslag. Det började också Henrik Harlitz (M) med att påpeka i sitt anförande. Det var Vänsterpartiets förslag som skilde sig åt, som vanligt genom att minska kommunens budgeterade resultat och lägga pengarna på välfärden istället. Vilket i och för sig också socialdemokraterna gjorde, men till mindre del.
Budgetdebatten började ca kl 13.30 och slutade inte förrän kl 19.11 då själva beslutsprocessen började. Det går naturligtvis inte att återge hela debatten, som avbröts av några pauser för toalettbesök och en 20 minuters ajournering för partivisa diskussioner. (Jag hann springa till kylskåpet och få i mig några kalla köttbullar…) Jag tänker “bara” återberätta vissa episoder från den över 5,5 timmar långa budgetdebatten. Urvalet är självklart subjektivt… Den som är intresserad kan själv lyssna på debatten i efterhand på kommunens hemsida. (Klicka här för att komma till debatten på kommunens Webb-TV.)
Budgetdebatten
Budgetdebatten skulle inledas med ett övergripande anförande innan budgetyrkanden nämnd för nämnd skulle behandlas. Det hade ordförande Annalena Levin (C) bestämt, och fått fullmäktiges godkännande för. Det visade sig dock att det bara var Lutz Rininsland (V) som höll sig till reglerna av de olika partirepresentanterna.
Rininsland menade att Vänsterpartiet utgick från förvaltningarnas texter, och där får politikerna reda på verkligheten – att resurstilldelningen är alldeles för låg. Rininsland kunde inte heller låta bli att vara kritisk mot hela budgetprocessen och den bristande tillit som visades de anställda. Han menade att man måste bestämma sig och välja väg. Bestäms mål först, så måste finansiering ske för att kunna nå fram. Sätts ribban för utgifter först, måste målsättningen anpassas. Nu sätts en mycket tuff ekonomisk ram och oberoende av detta fortsätter man med vidlyftiga målformuleringar.
Vänersborg nye kommunalråd Mats Andersson (C) pratade om sina drömmar. Han läste upp samma tal som han hade för några år sedan. Drömmarna var lika overkliga nu som då, även om Andersson tyckte att de höll på att förverkligas. Han exemplifierade med att det byggs mycket i Vänersborg. Det märks att vi närmar oss ett val…
De “småpartier” som är i allians med större partier och därmed också i skuggan av dem, jag tänker på MP, KD och L, hade i sina budgettal inte mycket att tillföra mer än några enstaka detaljer. De presenterade inte ens några drömmar. SD:s presentation var som vanligt kort och tämligen intetsägande. MBP:s Göran Svensson var desto utförligare. Han läste upp hela sitt budgetförslag.
Sedan följde en debatt. Den var mycket lång och stundtals onödigt detaljerad, ibland om teknikaliteter. Det fanns få eller inga visioner om vad partierna politik syftade till och vilket Vänersborg de ville ha. De handlade om pengar hit och dit, överraskande ofta om frågor som betingade mindre prislappar.
En stor del av debatten handlade om socialnämnden, om försörjningsstöd och äldrevården. Det handlade också om de borgerligas vilja att införa “valfrihet” i äldreomsorgen. Det blev en mer principiell eller kanske snarare ideologisk diskussion. Skiljelinjerna var tydliga, S och V på den ena sidan och den borgerliga oppositionen på den andra. “Valfriheten” blir antagligen på nytt en valfråga i kommande val.
Även partiernas syn på resurstilldelningen till andra nämnder diskuterades självklart. På barn- och utbildningsnämndens område pratade jag som vanligt en del. Jag lyfte “utmaningarna”, dvs problemen, med att få resurserna att räcka till åt de elever som är i behov av särskilt stöd. Den tråden togs inte upp av någon annan. Jag lyfte också arbetsmiljön för framför allt pedagogerna. Den tråden togs inte heller upp.
Däremot blev det en diskussion om profilklasser initierad av BUN:s 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Minialliansen (M+KD+L) tänkte tydligen införa det om de fick makten nästa år. Att det inte är en politisk fråga, utan en fråga för rektorerna (regleras i Skollagen och Skolförordningen), tycktes inte bekymra de borgerliga debattörerna:
“Men vi politiker måste väl få prata om det.”
Sa till slut Henrik Josten (M).
Det blev en del debatt kring behovet av en ny hiss på teatern i Folkets Hus, eller gamla Stadshotellet som Harlitz sa. Frågan tillhör kultur- och fritidsnämndens område.
När fullmäktige kom till samhällsbyggnadsnämnden var det frågan om besöken till Kretsloppsparken skulle vara gratis eller inte. Det var faktiskt moderaterna, tillsammans med KD+L, som hade föreslagit detta.
“Gratis innebär att någon annan betalar.”
Sa Mats Andersson (C), och det skulle i så fall bli skattebetalarna. Nämndens ordförande Anders Wiklund (MP) upplyste om att, förutom de fyra gratisbesöken på Kretsloppsparken, var det alltid gratis att slänga elektronik. Det var också gratis att lämna sopor om man cyklade eller gick till fots. Det visste jag inte.
Den tidigare moderatledaren Gunnar Lidell (M) och också Tommy Christensson (M) tog upp problemet med nedskräpning i naturen – på annans mark. Båda äger mark och får regelbundet städa på sin mark på grund av att andra slänger skräp där, t ex från bilarna. Det är nämligen markägarens skyldighet. Sedan får de betala avgift för att lämna detta skräp på 
Kretsloppsparken. Harlitz kunde inte låta bli att ge miljöpartisten Wiklund en känga:
“Skojigt att miljöpartiet är emot att återvinningen ökar.”
Det var inte så mycket diskussion kring de mindre nämnderna, även om olika budgetförslag presenterades. Karta-GIS nämndes ett flertal gånger, men partierna tycktes egentligen vara överens. 
Ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) försvarade som vanligt sin nämnd:
“Det är en liten nämnd som gör ett stort avtryck.”
Och där kan man nog hålla med ordförande Dahlberg, som också berättade att det var ansträngt på personalsidan. Men personalen gör ett otroligt bra jobb sa Dahlberg – och avslutade:
“Vi ska inte vara en nej-nämnd, utan en ja-nämnd.”
Det ska bli spännande att se om det slår in…
Henrik Harlitz (M), som deltog i debatten lite överallt, ansåg:
“Byggnadsnämnden har i vissa delar ett oförtjänt dåligt rykte.”
Och där kan man nog inte hålla med Harlitz…
Beslut
Hela budgetdebatten slutade som väntat med en votering. Det gick relativt lätt att utse, även om jag inte tror att förfarandet riktigt var enligt regelboken, ett motförslag till kommunstyrelsens förslag, som alltid är huvudförslaget. Kommunstyrelsens budgetförslag var detsamma som förslaget från den styrande minoriteten S+C+MP, och motförslaget blev förslaget från M+KD+L. Budgetförslagen från SD, V och MBP “röstades ner”.
I min förra blogg (se “Inför KF+ett ev avslöjande”) spekulerade jag om de olika partiernas planer inför denna slutliga votering. Och jag har fått bekräftat att dessa planer gick ut på att den borgerliga oppositionen (M+KD+L) tillsammans med SD och MBP skulle fälla den styrande minoritetens (S+C+MP) förslag. Det skulle med all sannolikhet också leda till Benny Augustssons (S) avgång som kommunstyrelsens ordförande. Och ett maktskifte i Vänersborg. Hade planerna gått i lås hade morgonens intervju i Frukostforum (sändes på Facebook) med 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Henrik Harlitz (M) varit en intervju med kommunstyrelsens ordförande…
Det var planerat att den borgerliga “storoppositionen”, M+KD+L+SD+MBL, skulle få 26 av kommunfullmäktiges 51 röster och därmed majoritet, oavsett hur Vänsterpartiet röstade. (Vänsterpartiet röstade för den styrande minoritetens budgetförslag i den avgörande omröstningen därför att detta förslag låg närmast Vänsterpartiets eget, dvs det var det förslag av de båda som gav mest pengar till verksamheterna. Utom Lutz Rininsland, som hade ett annat skäl – se nedan.)
Men något hände, någonstans blev det en “fnurra på tråden”. Sverigedemokraterna övergav sitt informella löfte till de andra partierna och lade ner sina röster. Det betydde att deras 9 röster för ett maktskifte försvann – och den styrande minoriteten med Benny Augustsson i spetsen kunde andas ut…
Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har alltså sverigedemokraterna att tacka för att de fick igenom sin budget – och därmed fortsätta att styra Vänersborg. Dock fortfarande i minoritet, för jag vägrar tro att de har ingått någon slags överenskommelse med SD. (Däremot kan jag tänka mig att samtal och övertalning förekommit, fast jag vet inte. Men jag vet att det har förekommit under tidigare mandatperioder…)
Under valåret 2022 kommer således Vänersborgs kommun att styras med en budget från S+C+MP, och som faktiskt också fick Vänsterpartiets röster i slutomröstningen.
Och Norra skolan blir utan den miljon kronor för utredning om vad som ska hända med fastigheten i framtiden som Bo Carlsson var övertygad om att kommunfullmäktige skulle besluta om… (Se “Inför KF+ett ev avslöjande”.)
Anm. Lutz Rinsland (V) lämnade en protokollsanteckning till beslutet. Det löd bland annat:
”Jag röstade ”ja” till förmån för kommunstyrelsens förslag i MRP-yrkandet eftersom beskedet ”jag avstår” kunde ha bidragit till en svår situation för kommunledningen. Jag röstade ja till förslaget endast av detta skäl.”
PS. TTELA har skrivit om budgetbeslutet och voteringen – se ”De styrande fick igenom sin budget”. TTELA beskriver också diskussionerna kring socialnämnden, men även lite om BUN.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer