Arkiv
KS (25/2): Flera intressanta ärenden
Tiden går fort och de politiska sammanträdena avlöser varandra. Man har inte ens hunnit bearbeta och analysera onsdagens kommunfullmäktige än. Det utspelade sig, precis som decembermötet, till stor del i “sandlådan”. Det finns mycket att blogga om från den tillställningen…
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. Det måste prioriteras. Det är i och för sig relativt få ärenden, bara 18, och ganska få sidor att läsa igenom, även om de 436 sidorna måste studeras.
Dagordningen har följande utseende:
Som vanligt döljer det sig ett flertal informationspunkter under ärende 1. Kommunstyrelsen (KS) ska få information om “Beslut om yttrande över detaljplan för Nabbensberg västra”, “Kompetensutvecklingsprogrammet”, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”, “Ny socialtjänstlag” och “IT”.
Dagordningen innehåller ganska många “formella” ärenden, som, tror jag, inte kommer att föranleda särskilt mycket politisk debatt eller ens diskussion. Det innebär emellertid inte att ledamöter och ersättare inte behöver sätta sig in i frågorna.
Arena Vänersborg mm
Ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2026” innebär i huvudsak att beslutade investeringspengar ska flyttas. Det är investeringsprojekt som är påbörjade före 2026 men som inte har blivit klara. Den del av budgeten som då inte förbrukades förra året ska enligt beslutsförslaget få tas med till 2026.
Men kommunen är mycket, mycket tyngd av alla stora investeringar som har utförts under de senaste åren och andra som kommunen har framför sig. Det gäller att prioritera och flytta fram investeringar som är mindre nödvändiga. Det är ett budskap som trummas ut av de styrande, och ekonomiavdelningen säger inte emot.
Bläddrar man i underlaget hittar man “Bro hamnkanalen”. Det avser nybyggnation av gång- och cykelbro som binder ihop Sanden och Sundsgatan. Projektet är försenat och tilläggsbudget föreslås på ca 0,5 milj kr. Bron beräknas kosta totalt ca 15 milj kr inklusive vissa nödvändiga förstärkningar. Vänsterpartiet liksom några andra partier tycker inte att pengar ska läggas på en ny GC-bro i dessa tider.
Det föreslås att nästan 17 miljoner (16.993.000 kr) ska flyttas till i år (2026) för att byta tak på arenan. I budgeten har avsatts totalt 22 milj kr. Då ingår också byte av invändig belysning (har utförts) samt omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. De sistnämnda arbetena återstår.
“Ett omtag för projektet avseende takbyte av Arena Vänersborg har krävts då inga anbud kom in under 2024. Ny upphandling blev klar våren 2025 och produktionen har fått flyttas fram på grund av upphandlingen.”
Vi i Vänsterpartiet var som bekant starkt kritiska mot bygget av arenan (och det är ändå snällt sagt). Den blev alldeles för dyr och den fortsätter att kosta stora summor. (Den kostar även om den skulle rivas, kommunen håller fortfarande på att avbetala lånen som togs för att bygga arenan för snart 20 år sedan.)
Problemet imorgon är att samhällsbyggnadsnämnden har sammanträde på torsdag och ska behandla ärendet “Förfrågan om utökning av projektmedel för Arena Vänersborg”. Beslutsförslaget i ärendet lyder:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om 14 mnkr i utökning av totalbudget för investeringsunderhåll av Arena Vänersborg”
22+14=36 miljoner…
Det blir alltså ännu dyrare att åtgärda arenan än vad som framgår av underlagen till KS…
Samhällsbyggnadsnämnden har i underlaget en del alternativ, t ex att dela upp de olika delmomenten i etapper. Samhällsbyggnadsförvaltningen rekommenderar inte detta, eftersom:
“kostnaden för att utföra enskilda delmoment är hög och ineffektiv, och en uppdelning i etapper skulle leda till ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 mnkr, utöver kostnader för temporära lösningar och risk för fastighetsskador.”
22+14+5,6=41,6 miljoner…
Förvaltningen påpekar också att:
“Arbetena är komplexa och kräver särskild kompetens, vilket gör det svårt att få entreprenörer att åta sig mindre delprojekt. Tidigare upphandlingar har också saknat anbud.”
Och ett takbyte innebär att det inte behöver göras något åt taket förrän om ca 10 år. Då måste taket åtgärdas igen…
De här uppgifterna om att kostnaderna för arenan blir ännu större finns alltså inte med i underlaget till morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen…
När ska de styrande stanna upp och ställa sig frågan, är det värt att lägga så mycket pengar på Arena Vänersborg? (När de samtidigt anser att det inte är värt att satsa 3-4 miljoner för brandskyddsåtgärder på Sörbygården…)
Parkeringsutredning
En parkeringsutredning har genomförts på uppdrag av KS och ska nu redovisas. Utredningen är på 83 sidor. Det skulle definitivt ha behövts en föredragning av utredningen från någon av författarna innan politikerna tar sig an den…
Syftet med parkeringsutredningen är att ge:
“en samlad bild av parkeringssituationen i Vänersborgs kommun och ta fram underlag för att uppdatera kommunens styrdokument inom parkering.”
Och utredningen ger en samlad bild, helt klart. Det är både en diger och gedigen utredning. Slående för Vänersborg är att invånarna upplever parkeringssituationen i centrala Vänersborg som relativt god. Vid dialoger och på enkäter svarar invånarna att det fungerar bra.
“För att vara en kommun med relativt stor centralort sticker svaren från Vänersborg ut som oväntat positiva. Endast 11 % svarade negativt medan mer än två tredjedelar instämde i att det finns goda möjligheter att parkera bil.”
Beläggningsmätningar visar också att det finns relativt gott om lediga parkeringsplatser i Vänersborgs innerstad. 
(Jag noterar för övrigt att Lovisebergsgatan hör till de mest fullbelagda gatorna i norra delarna av centrala Vänersborg – se karta. Rött betyder ”hög beläggning.) Det är nästan så att man kan fråga sig, tänker jag, om varför det då skulle behövas några förändringar. Det förväntas emellertid att antalet parkeringsplatser kommer att minska. Det blir fler bostäder och det tillkommer fler verksamheter i centrum.
“På sikt kommer det därför troligtvis att bli högre tryck på många av parkeringsplatserna och kommunen behöver ha beredskap för att hantera det.”
Utredningen ger förslag på åtgärder. Den stora förändringen som föreslås är att avgifter införs för parkering på allmän plats och kommunala parkeringar i centrala Vänersborg. Förslaget är att den som vill använda P-skiva och stå gratis kan fortsätta precis som förut. Avgifterna ska endast tas ut för den som vill parkera längre tid t ex mer än 2 timmar. Ett annat förslag är att ta bort fri 4-timmarsparkering på vardagar under arbetstid:
“Dessa platser används i hög utsträckning av kontorsarbetande i innerstaden som då kan gå ut och flytta bilen en gång under dagen.”
Utredningen föreslår också förlängd P-tid på lördagar och fri parkering på kvällar, nätter och söndagar.
Det ska sägas att utredningen även tar upp parkeringssituationen i andra delar av kommunen. Det visar sig att det finns och kommer att finnas parkeringsproblem på t ex Holmängs hage, Sanden södra och Vänerparken. Utredningen ser ett parkeringshus framför sig på Sanden södra.
Wargön Innovation
Ärende 8, “Beslut om avtal för andrahandsupplåtelse Bruket 7”, handlar om Wargön Innovation. Vänersborgs kommun står för hyresavtalet med Fastighets AB Vänersborg för den fastighet, Bruket 7, som Wargön Innovation ligger på. I underlaget ges en förklaring till ärendet:
“Ansökan för nytt ERUF-projekt (ERUF=Europeiska regionala utvecklingsfonden; min anm) lämnas av Wargön Innovation in i februari 2026 och beslut förväntas meddelas under juni månad 2026. Vid beviljat projekt upprättas förslag på nytt avtal för andrahandsupplåtelse av Bruket 7 under beviljad projektperiod.”
Ett sådant avtal för andrahandsupplåtelse har funnits sedan tidigare. Beslutsförslaget kommer därför att antas av KS, trots att SD säkerligen kommer att rösta mot. De vill ju att hela Wargön Innovation ska läggas ner.
Det intressanta, eller skrämmande, är om ansökan för ERUF-projektet avslås. Då:
“…behöver Wargön innovation presentera annat finansieringsupplägg för att kunna bibehålla verksamhet i befintliga lokaler.”
Det låter som om ett avslag kan äventyra hela Innovations framtid.
Detaljplan Nabbensberg västra
En detaljplan för Nabbensberg västra ska upprättas. Planen, som nu är ute på samråd, möjliggör nya småhus och lägenheter i området. Det ska också kunna uppföras butiker, restaurang eller särskilt boende. (Se kommunens webbplats “Detaljplan för Nabbensberg Västra”.)
KS ska ställa sig bakom ett yttrande över detaljplanen. Det verkar för en amatör vara ett bra och genomtänkt yttrande. Det pekar bland annat på att vägarna för GC-trafik inte är helt genomtänkta, att det finns mark i området som inte utnyttjas på ett effektivt sätt och att det borde avsättas mark för en förskola.
Norra skolan
Kommunstyrelsen tänker avslå ett medborgarförslag om att göra om Norra skolan till ett museum. Byggnadsnämnden har redan fått i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan. Kommunen tänker sälja fastigheten eftersom kommunen inte längre har användning av den eller pengar till att renovera den.
Budgetanvisningar till nämnderna
Det på sätt och vis viktigaste ärendet imorgon är ärende 16, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”. Det är de så kallade ”budgetramarna” som ska beslutas. Anvisningarna innebär att nämnderna utifrån dessa “budgetramar” ska lägga en budget för nästa år.
Budgetanvisningarna anger alltså vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt är budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.)
Det finns aldrig några andra förslag till budgetanvisningar än förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är ett förslag som man förmodar att samtliga ledamöter från de styrande partierna står bakom. Förslaget har, efter åtminstone vissa anvisningar från ordförande Augustsson, utarbetats av tjänstepersonerna på ekonomiavdelningen. Det är omöjligt för andra partier att “på egen hand” utarbeta ett sådant här förslag.
Det skulle dock vara intressant om t ex Vänsterpartiet gav tjänstepersonerna i uppdrag att utarbeta alternativa budgetanvisningar/”budgetramar” enligt V:s uppfattning. Jag tror knappast att det skulle vara möjligt… (Men jag har faktiskt inte frågat.) Eller… Tänk om samtliga partier i opposition skulle lägga ett förslag om att redan i detta läge tilldela barn- och utbildningsnämnden ytterligare 20 milj kr utöver förslaget från ordförande Augustsson… Hmmm. Det kanske skulle leda till att ordförande Augustsson avgick som ordförande…
Jag återkommer till budgetanvisningarna i ett senare blogginlägg. Det kan också tilläggas att i år, precis som under alla valår, kommer en ny budget att antas av det nyvalda kommunfullmäktige efter valet i september.
Övrigt
Samtliga beskrivna ärenden, utom ärendet under rubriken “Arena Vänersborg/GC-bro”, avgörs på morgondagens KS-sammanträde. De går alltså inte vidare till kommunfullmäktige.
Men någon kanske är intresserad av hur KS tänker att kommunfullmäktige ska besluta i frågan om en ny rondell i Vargön (vid Fyrkanten). Beslutsförslaget är att det inte ska bli någon ny rondell i Vargön.
Det är svårt att avgöra hur lång tid sammanträdet kommer att vara. Det beror på hur lång tid de olika informationspunkterna tar. Men klart är att det borde sluta före kl 18.00 – för då är det ett annat möte inbokat.
Hotfullt om snöröjning
Först trodde jag att någon på gatuenheten hade läst mitt blogginlägg om snöröjningen i Nordstan (se “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen”) och blivit arg på den oppositionelle vänsterpartisten i området. 
Sedan förstod jag, det var inte bara jag som hade fått ett hotfullt brev i brevlådan från kommunen. Grannarna hade också fått brev. Det var förklaringen till att det var flera på gatan som var ute på torsdagskvällen och skottade sina trottoarer. Helt i onödan men antagligen skrämda av kommunen. (Jag såg brevet först på fredag morgon.)
I brevet från Gatuenheten stod det under den illavarslande rubriken “Angående snöröjning av trottoar”:
“Vi vill med detta göra er uppmärksam på att trottoaren utanför er fastighet behöver snöröjas.”
Känslan var rätt, även budskapet var illavarslande – och något hotfullt:
“Vi ber er åtgärda detta senast 15/02/2026, om så inte sker kommer vi att åtgärda trottoaren på er bekostnad.”
Jag måste bekänna att det uppstod en viss “frustration” på Lovisebergsgatan trots det sista glada tillropet i brevet:
“Tack för att du/ni vill medverka till ett framkomligt och Trafiksäkert Vänersborg!”
Frustrationen mynnade dock inte ut i att jag genast greppade skyffeln och sprang ut och röjde trottoaren – som grannarna uppenbarligen hade gjort. Nä, det blev ett samtal till samhällsbyggnadsförvaltningen…
Norrlandsplogning!
Det är norrlandsplogning på Lovisebergsgatan och Vallgatan, samt några fler gator i Nordstan. Det framgick om inte annat av baksidan på brevet. Där räknades alla gator med strängplogning upp, och de gator som inte var uppräknade hade automatiskt norrlandsplogning. Det visades också en pedagogisk bild av vad norrlandsplogning respektive strängplogning innebär:
Under bilden på norrlandsplogningen förklarade kommunen:
“Gatuenheten plogar snön mot tomtgränsen och använder gångytan som snöupplag. Fastighetsägaren skall halkbekämpa och vid behov snöröja de fria gångytorna.”
Problemet, eller utmaningen som man brukar säga i kommunhuset, är alltså att kommunens snöröjning använder sig av strängplogning på ovan nämnda gator. Och det måste återigen påpekas, det är kommunen själv som har bestämt att dessa gator ska ha norrlandsplogning. Det vet vi som bor i området men tydligen inte kommunen själv. Eller snöröjarna. Informationen borde således ha delats ut bland de anställda på gatuenheten och till kommunens egna snöröjare…
Det ska tilläggas att visst har det under årens lopp varit tillfällen då kommunen inte har skött snöröjningen perfekt men i de allra flesta fall så har kommunen faktiskt haft koll på sina egna regler och vetat var det har varit sträng- respektive norrlandsplogning. Och då har även jag gjort det som ankommer på mig, dvs jag har halkbekämpat och vid behov snöröjt de fria gångytorna. (Ibland har det varit så mycket snö på trottoaren att det inte har funnits en tillstymmelse till fria gångytor.) Men i år har kommunen alltså glömt sina egna regler…
Eftersom jag försöker vara noga med att följa kommunens regler så förutsätter jag att kommunen gör detsamma. Gör inte kommunen det så ska inte heller någon enskild invånare behöva betala för att kommunen rättar till sina egna misstag.
Som snö… Förlåt, grädde på moset så står det också i det utskickade brevet:
“Vid de tillfällen då Gatuenheten snöröjer på bostadsgator, kommer de tillbaka och färdigröjer gatan vid senare tillfälle. Det kan vara lämpligt att vänta in Gatuenheten och snö- och halkbekämpa sin trottoar/gångbana efter detta.”
Det kanske är onödigt att tillägga att gatuenheten, denna vinter, inte har kommit tillbaka och färdigröjt gatorna…
Jag anser nog att det i första hand är kommunens ansvar att göra Nordstan framkomlig och trafiksäkert. Och gör kommunen sin del så gör jag min.
Eller ska jag snöröja trottoaren och skicka en faktura till kommunen?
PS. Efter samtal så tycks gatuenheten ha insett att de hotfulla breven till de boende kanske inte var helt genomtänkta.
Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen
Snöröjning
Så kom då snön tillbaka på fredag och lördag. Det blev ett väldans skottande men egentligen inte beroende på att det kom särskilt mycket snö. Det var snarare den hårda, nordliga vinden som skapade de stora snödrivorna i Nordstan och på Lovisebergsgatan. Det tillsammans med få och små utrymmen att slänga den skottade snön gjorde helgens snöröjning tung och besvärlig för pensionärer…
Den kommunala snöröjningen har en del i övrigt att önska i Nordstan. Det positiva är att plogbilarna kommer både tidigt och ofta, men de plogar bara ett “spår”. Det blir ännu trängre än vanligt på gatan, särskilt när alla snövallar hamnar på ena sidan med de parkerade bilarna på andra sidan. Det blir svårt att köra och nästan omöjligt att mötas.
På Lovisebergsgatan och flera av gatorna ska det enligt kommunens instruktioner och regler vara norrlandsplogning. Det betyder att snön ska upp på trottoarerna och inte vara kvar i vallar på gatan. Det innebär även att fastighetsägare längs gatan inte behöver skotta trottoarerna… Men snöröjarna har tydligen inte fått rätt instruktioner, det strängplogas på t ex Lovisebergsgatan. (Se kommunen “Snöröjning och sandning”.)
Nu är det några dagar utan mer snö. Skulle man då inte kunna passa på att köra bort en del snö innan nästa snöfall? Det kommer att bli svårt att få undan all ny snö som enligt prognoserna är på gång.
På Facebook skrivs det om bristande snöröjning i andra delar av både staden och kommunen. Hur det är med den saken har jag inte sett med egna ögon, men kanske kommunen skulle följa upp hur snöröjningen sköts. Men det gör säkert kommunen redan… (Läs gärna fortsättningen – ”Hotfullt om snöröjning”.)
Sellbergska huset
Den som vågade sig på att trotsa snöiga vägar och gator, oskottade trottoarer (där det strängplogas) och snöhögarna vid bland annat korsningarna kunde i helgen besöka Sellbergska huset.
Sellbergska huset kallas i folkmun ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus. (Se “Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.) Huset förföll under några år, men hyrs numer av Patrique Daghäll och sambon Malin. 
Och de har gjort underverk. Huset är som en utställningshall, ett museum. Det är antikviteter överallt och i helgen var allmänheten välkomna. Patrique Daghäll ordnar också event och andra aktiviteter. På Instagram kan man följa Sellbergska huset och få reda på när dörrarna öppnas för besökare.
I ett av inläggen beskrivs huset på följande vis:
“Var välkommen in i Wenersborgs vackraste historiska rum, till ljus och värme där tidlös stillhet råder.”
Har du inte besökt Sellbergska huset så är det dags att ta svängen förbi. Det är bara att hoppas att Patrique Daghäll och Malin får fortsätta att hyra huset på rimliga villkor. Med tanke på hur kommunen hanterar andra uthyrningar, som t ex Hallevibadet, kan man tyvärr inte vara säker på hur kommunen tänker…
Sjövallen
Det finns fyllnadsmassor lite överallt i kommunen. Var man än bygger tycks det finnas föroreningar t ex vid Nabbensberg, området vid arenan, Sanden osv. (Se “Kommunens föroreningar”.) Och varje gång verkar det komma som en överraskning. För inte så länge sedan hittade man föroreningar på området mellan gymnasieskolan och rugbyplanen. Där finns det inte bara fosfor och koppar. Det finns också PFAS. Det kommer antagligen från Ferrolegeringar i Trollhättan.
På Sjövallen finns det också PFAS. Enligt en provtagning av jord, grund- och ytvatten har det konstaterats att:
“det finns höga halter av PFAS på området Sjövallen”
Det kunde vi läsa om i TTELA den 8 oktober förra året. (Se “Skyhöga värden av PFAS vid Sjövallen i Vänersborg”.) TTELA skrev:
“Riktvärdet för miljögiftet PFAS går vid 45 nanogram per liter. När länsstyrelsen undersökte grundvattnet vid Sjövallen i Vänersborg hittade man halter på 36.000.”
Det är antagligen Räddningstjänsten som är skyldig till föroreningarna. De har haft diverse övningar på Sjövallen. Det är dock kommunen som ska betala saneringen. I år har det avsatts nästan 8 milj kr enbart för riskbedömning och undersökningar.
Det ska sägas att det inte är någon större fara att befinna sig på Sjövallen. Kanske ligger faran mest i att PFAS rinner med regnvattnet ut i Vänern. Dicksvattenintaget ligger ju inte så långt från Sjövallen men prover visar att det inte finns något PFAS i dricksvattnet. Det mesta följer antagligen med älven till Trollhättan och vidare mot Göteborg…
KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)
Igår onsdag var det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Dagordningen hade följande utseende:
Under punkten “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” återfanns fyra föredragningar: “Avrapportering: Granskning av lokalförsörjning” (Ernst & Young), “Forum Vänersborg Stad ekonomisk förening”, “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2026”.
Dalbobron
I vanlig ordning hade kommundirektör Tegenfeldt en information, som nu för tiden mestadels är skriftlig. Kommundirektören redogjorde dock muntligt för läget kring Dalbobron. 
KS fick reda på att färjan är på väg (färjan är troligtvis redan framme när du läser detta) och att trafiken över den beräknas starta den 10 november. Ställtiden för fartyg att passera beräknas till 30-40 min, dvs den tid det tar att flytta färjan ”fram och tillbaka”. Det ska också bli något slags system som signalerar när fartyg är på väg in i kanalen. Det jobbas även med att öppna informationskanaler som t ex P4 Väst och kommunens hemsida. För övrigt tar hela brofrågan mycket tid och kraft för många tjänstepersoner. Det sas att 3-4 personer enbart arbetar med handlingar… (Se James Buccis bloggserie “Bron”.)
Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter
Ärendet om reviderade riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter inleddes med en föredragning. Den hölls av en mycket kunnig och insatt mark- och exploateringsingenjör. Undertecknad vänsterpartist ställde många frågor och lämnade framför allt flera synpunkter. Det gjorde jag utifrån innehållet i tisdagens blogginlägg. (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)
De nya riktlinjerna innebär en skärpning av kommunens kontroll över markhantering, en tydlig maktförskjutning till kommunens fördel. Och visst, det skulle man kanske kunna anse vara riktigt, men kommunen vill ju ha företag som skapar arbetstillfällen och bygger i kommunen…
Det betonas i riktlinjerna att kommunen vid markförvärv kan ställa krav på genomförandeåtgärder och säkerheter i form av pant, bankgaranti, borgen och viten vid markköp. Om frivilliga överenskommelser inte kan nås vid markförvärv kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder (expropriation) om ett markförvärv är av stor vikt för kommunens utveckling. Kommunen kan komma att kolla småföretagares ekonomiska stabilitet.
Det står vidare:
“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft.”
Om detaljplanen inte antas, eller upphävs, förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?
Det är helt lagliga åtgärder och i många fall helt befogade (även om det är betydligt svårare att vidta tvångsåtgärder än vad som framgår av riktlinjerna). Men kommunens makt lyfts upp så onyanserat och ensidigt att det antagligen kommer att te sig skrämmande och avskräckande för vilken småföretagare som helst som skulle vilja utöka sin verksamhet eller etablera sig i Vänersborgs kommun. De skulle antagligen kunna få lämna hus och hem vid t ex en ny pandemi för att tillgodose kommunens ekonomiska krav.
Det var tyst frän den borgerliga sidan. Det är helt ok, men jag blev något förvånad över att t ex moderaterna inte sa något. De andra partierna höll med tjänstepersonerna om att det viktigaste resultatet av revideringen var att riktlinjerna hade fått bättre struktur, blivit tydligare och därigenom ge bättre vägledning. Och visst, det har blivit betydligt tydligare vilka maktbefogenheter kommunen har och hur dessa kan användas….
Jag är övertygad om att fastighetsägare och småföretagare inte upplever att Vänersborgs kommun är den myndighet de helst vill möta. Tyvärr har jag inte sällan erfarit att småföretag hellre etablerar sig i våra grannkommuner.
Jag yrkade på återremiss med följande motivering:
“Kommunen håller sig inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.
För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:
- Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”
Det verkar dock som om jag var ensam om att se farorna med de nya riktlinjerna. Det var bara Göran Svensson (MBP) som biföll mitt yrkande. De andra ledamöterna verkade tämligen ointresserade, eller kanske nöjda med kommunens ökade makt över sina invånare. Voteringen slutade 13-2.
I “sista stund” begärde Henrik Harlitz (M) att få lämna en protokollsanteckning. När ordförande Augustsson (S) frågade vad den handlade om sa Harlitz något om att ta hänsyn till småföretagare. Jag hörde inte riktigt, men det lät som något som jag hade anfört som skäl för min återremiss…
Riktlinjerna ska slutligen beslutas av kommunfullmäktige.
Norra skolan
Samhällsbyggnadsnämnden har utrett möjligheterna att använda Norra skolan för förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet. Det skulle naturligtvis vara praktiskt möjligt att placera dessa verksamheter på Norra, men utredningen visar att kostnaderna för ombyggnad och renovering skulle bli alldeles för höga samtidigt som det skulle innebära stora problem för en del verksamheter. (Se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.)
På TTELA:s webbplats idag återfinns en artikel om Norra skolan. (Se “Vänersborgs kommun vill sälja Norra skolan”.)
“Nu satsar kommunstyrelsen i stället på att vilja göra om detaljplanen så att det blir tillåtet och möjligt att utveckla bostäder och/eller kontor, för att underlätta en försäljning av lokalerna.”
Och det stämmer. Igår behandlades ärendet i KS. Det blev ett enhälligt beslut att föreslå kommunfullmäktige att ge:
“byggnadsnämnden i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan i syfte att förbereda en försäljning av fastigheten.”
Vänsterpartiet och Moderaterna, som de senaste 10 åren har velat se en utbyggd tvåparallellig F-6-skola på Norra skolan, har förlorat kampen. Det kommer med all sannolikhet att i framtiden bli exklusiva bostäder av de gamla fina skolbyggnaderna…
Anm. Nästa inlägg handlar om ärendena Fyrstad Flygplats, Socialnämndens begäran om tilläggsanslag och Forum Vänersborg – se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (2)”.
Ogräs i Nordstan
Efter en lång sejour på hustaken, ända till mitten av augusti, har fiskmåsarna i Nordstan försvunnit. De mer humanoida invånarna har äntligen fått ett antal veckors nattsömn. Nu hörs endast kanadagässens envetna, trumpetstötsliknande ”gronk”-kackel från Vänerns stränder, kobbar och skär. Men det är, som tur är, endast på dagtid.
Men säg den som får slappna av och njuta av tillvaron. Kommunen ställer hårda krav, inte på att ta bort fiskmåsar från taken (det struntar kommunen blankt i), men att ta bort ogräs på trottoarer utanför tomtgräns…
Jag har dåliga erfarenheter av kommunens vakande ogräsögon. En dag för drygt 10 år sedan fick jag besök av två ogräskontrollanter med penna och papper i händerna. (Se “Smultronställe?”.) Det växte något på trottoaren utanför min tomt.
Men vad var det? Var det hallon? Eller smultron? De utsända inspektörerna kunde inte avgöra vilket, men så sa den ene av männen:
”Men det är väl ogräs?”
De kom överens, det var ogräs. Strax hörde jag att de lade in något i min brevlåda. Det var ett föreläggande från Gatuenheten. Jag var skyldig att:
“ta bort ogräs och annan växtlighet”
Var smultron ogräs? Det var definitivt både ”växtlighet” och ”annan växtlighet”. Men ogräs…? Hade det varit skillnad om det hade varit hallon?
Smultronen fick ändå vara kvar till alla grannbarns förtjusning. Nu är emellertid smultronen, smultronogräset alltså, borta eftersom trottoaren fick ny asfalt för några år sedan. Det var efter fiberdragningen i Nordstan.
En solig dag för några veckor sedan stötte några grannar på varandra på Lovisebergsgatan. Det går ju att vara utomhus nu när man inte behöver riskera att få fiskmåsarnas fekalier i huvudet.
Vi började diskutera ogräs. Och hamnade tämligen omedelbart i knäckfrågan – var går gränsen mellan trottoar och gata?
Gatorna är kommunens ansvar och trottoarerna fastighetsägarnas (även om de faktiskt finns på kommunens mark). Det var inte lätt att avgöra vems skyldighet det var att hålla efter ogräset. Denna gång handlade det dock varken om smultron eller hallon. Det gällde framför allt att vi inte ville göra fel. Vi (eller jag) ville inte få gatuenhetens inspektörer på oss (mig) igen.
Det fanns bara en sak att göra, att ta fram de lokala föreskrifterna för gaturenhållning. Där skulle vi säkerligen hitta svaret.
I 3 § stod det:
“Det åligger fastighetsinnehavaren att ta bort ogräs och annan växtlighet samt att sopa upp och föra bort orenlighet och nedskräpande föremål från det utrymme som anges i § 1 första stycket.”
”Orenlighet” torde vara hund- eller rävbajs…
Så långt var vi med i de lokala föreskrifterna, men vad stod det i 1 §? Vilket utrymme handlade det om? Det blev till att scrolla tillbaka:
“Fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan, där kommunen är huvudman för allmänna platser skall, i fråga om gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken, utföra de åtgärder som kommunen har att svara för…”
Det var fastighetsägarnas ansvar att hålla rent på trottoarerna. Men det fanns inget svar på var gränsen gick mellan gata och trottoar. Det fick bli ett mejl till kommunen:
“Vad räknas trottoarkanten vid gatan till – fastighetsägaren eller kommunen?”
Och då uppenbarade sig sanningen. Kommunen svarade:
“Vi bedömer att vägkant/kantsten är kommunens ansvar att hålla fri från växtlighet/ogräs och skador.”
Vad bra! Äntligen ett klart besked. Det är kommunens ansvar. Det var glädjande, framför allt för min fru. Då slipper hon att ta bort ogräset längs trottoarkanten i fortsättningen…
Nu väntar alla fastighetsägare längs Lovisebergsgatan på att kommunen ska ta bort ogräset, och annan växtlighet, från – gatan…
Har fiskmåsarna muterat?
Det tycks som om fiskmåsarna äntligen har lämnat Nordstan för i år. Igår fredag såg, och framför allt hörde, jag tre måsar. De flaxade på var sin skorsten i de tre hyreshusen framför mig. Jag undrar om de inte tog ett personligt avsked, typ ”see you”. Idag lördag är det tomt på fiskmåsar.
Det har varit en oerhört seg väntan, precis som förra året. Det är som om fiskmåsarna typ har genomgått en mutation eller någon slags metamorfos.
Förr kom måsarna i slutet på mars, vanligtvis den 27 mars, vilket de fortfarande gör, men de lämnade hustaken i Nordstan i mitten av juli. Då flög den sista, och troligtvis den enda, kullen ungar i väg. Nu är det annorlunda. Det är som om fiskmåsungarnas vårdnadshavare passar på att vila 3-4 veckor efter att ungarna har gett sig iväg till sina, i mitt tycke, naturliga habitat på Vänerns kobbar och skär. Är det den evolutionära slumpen som har belönat vårdnadshavarna för att ha fullgjort sitt värv att föra släktet vidare med en ordentlig semester? 
Hur som helst, i ren och pur lättnad skriker fiskmåsarna ut sin glädje med sina artspecifika vansinniga primalskrik mellan husväggar och tak. Långt in i augusti…
På ett sätt skulle måsarnas förändrade beteende kunna vara till en stor fördel för mänskligheten i Vänersborgs stads nordligare delar. Fastighetsägare eller, om de som vanligt struntar i sina hyresgäster, Vänersborgs 
kommun har en ypperlig möjlighet att decimera fiskmåssläktet. Efter den 31 juli är nämligen måsarna inte längre fredade utan det är fritt fram att oskadliggöra dem. Det hade inte varit helt fel eftersom ett fiskmåspar kan leverera avkommor upp till 20 år, om det vill sig riktigt illa… I Nordstan har emellertid fiskmåsföräldrarna haft det lugnt och skönt. De har ostörda fått njuta av sommardagarna i augusti. Inga ungar, och ingen fastighetsägare eller kommun har brytt sig…
Förra året, som var det första där fiskmåsarna stannade kvar på taken ända in i augusti, hade jag en teori om att det var kanadagässen som störde fiskmåsarnas livsrytm och livsrum.
Kanadagässen ockuperade kobbarna och skären utanför Skräcklan så att fiskmåsarna inte kunde flytta tillbaka till sina naturliga habitat. Så är det inte i år. Det finns gott om plats för fiskmåsarna utanför de mänskliga boendena i Nordstan. Jag vet inte riktigt vart gässen har tagit vägen, kanske upp till Sikhall och Rörvik.
Kanadagässen har i och för sig spritt sin fekalier på Skräcklans bergshällar och skrevor under sommaren, men kommunen har gjort ett bra jobb med att hålla rent. (Se ”Skräcklan: Algblomning, gåsskit och glass”.) Kanske har kommunens trägna och idoga arbete samtidigt avskräckt gässen i slutet på sommaren. (För inte har väl kommunen anlitat några jägare?)
Lugnet har i varje fall tillfälligtvis lägrat sig över Nordstan. Det blir till att börja bygga upp sömnreserverna så att man klarar av nästa års belägring…
Det talas mycket om AI nu för tiden. Själv använder jag mig av AI ganska ofta. I samband med Ebba Buschs användning av AI, som tydligen tillskrev personer
påhittade citat, gjorde jag ett test. Jag frågade Gemini (Googles AI):
“Vad tycker Stefan Kärvling om fiskmåsar?”
Gemini svarade:
“Stefan Kärvling har en mycket negativ syn på fiskmåsar, särskilt de som finns i Nordstan i Vänersborg där han verkar bo. Han ser dem som en stor plåga och sanitär olägenhet.
Här är några av hans huvudpunkter:
- Ljudstörningar: Han beskriver måsarnas skrik som ”vansinnesvrål” som pågår dygnet runt och stör hans sömn och nerver. Han har till och med jämfört det med en mardröm.
- Nedsmutsning: Måsarna ”skitar ner” bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn, människor, barnvagnar och trottoarer. Han nämner särskilt att de föredrar nya eller nytvättade bilar, troligtvis för att de ser sig själva speglas i lacken och tror att det är en fiende.
- Aggressivitet: Särskilt när ungarna flaxar ner från hustaken blir föräldrarna mycket aggressiva
och stridslystna för att skydda dem. Han har själv upplevt attacker och nämner att hans barnbarn har blivit drabbat.
- Invadering och ockupation: Han beskriver hur måsarna varje år ”invaderar” och ”ockuperar” hustaken i Nordstan för att bygga bo och föröka sig.
- ”Flygande råttor”: Han använder uttrycket ”flying rats” (flygande råttor) som han menar att de kallas i USA.
- Kommunens ansvar: Kärvling kritiserar Vänersborgs kommun för att inte ta problemet på allvar och menar att de skjuter ifrån sig ansvaret till fastighetsägarna, trots att det finns lagliga möjligheter att bekämpa måsarna. Han menar att kommunen borde vidta åtgärder mot det han ser som en ”fiskmåsplåga”.
Sammanfattningsvis anser Stefan Kärvling att fiskmåsarna är ett stort och allvarligt problem som påverkar livskvaliteten för boende i drabbade områden. Han är frustrerad över situationen och att han upplever att det inte görs tillräckligt för att åtgärda den.”
Det tyckte jag var en rolig och underhållande text trots att den inte stämmer det minsta… 
Precis som Buschs citat. Bilderna är också skapade av Gemini. De stämmer väl också sådär…
PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, öppna en öl av den rätta sorten (se vänster) och ”njut” av fiskmåsvrålen: klicka här. (Glöm inte att sätta på ljudet.) En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.
Skräcklan: Algblomning, gåsskit och glass
På kommunens hemsida läste vi i måndags om att algblomning observerats i en vik på Skräcklan, nära badstegen vid vattenverket. (Se “Algblomning vid Skräcklan”.)
Jag blev förvånad eftersom jag hade badat vid denna badstege fyra gånger under dagen utan att se någon algblomning. Med tanke på den gröna sörjan, som fotografiet på hemsidan visade, så var det svårt att tro att jag skulle ha missat den. Eller?
I tisdags satte jag mig därför på cykeln och åkte runt på Skräcklan, ingen algblomning i sikte. Var det kanske den relativt kraftiga blåsten som dolde algblomningen? Jag hittade i varje fall ingen grön sörja.
Jag frågade några badande om de hade sett någon algblomning. Ingen hade det. Och tillade att de aldrig hade sett någon på Skräcklan någonsin. Det var min erfarenhet också. Det har så vitt jag vet aldrig varit någon algblomning vid stränderna runt Nordstan under mina snart 40 år i området. Så det blev återigen ett dopp vid stegen vid vattenverket…
Igår var det likadant. En promenad längs sjökanten visade ingen algblomning, men det var återigen blåsigt. Var det någon som hade skickat in ett foto från någon annan sjö? Var det en AI-genererad bild? Eller var det vinden och vågorna som gjorde algblomningen “osynlig”? Man kan hur som helst hoppas att det inte blir någon mer algblomning. En sådan kan utgöra en viss hälsofara, särskilt för barn och husdjur. Precis som fekalier…
På cykelturerna runt Skräcklan, och även under promenaderna i veckan, och med barnbarnen några dagar tidigare, visades nämligen en helt annan hälsofara upp – fekalier från Kanadagässen. Eller som TTELA uttryckte det, “gåsbajs”.
TTELA skrev dock om “gåsbajset” på Sanden. Eller som det heter på korrekt kommunal byråkratvänersborgska – Sanden Norra… Här ska det vara Diggiloo imorgon fredag. (Se TTELA “Inför Diggiloo: Kommunen kämpar mot gåsbajset på Sanden”.) TTELA skrev:
“Redan förra året var gåsbajset ett problem och i år är det ännu mer. Nu tar Vänersborgs kommun tag i problemet inför helgens stora evenemang – Diggiloo.”
Det var och är ett problem på Skräcklan också, men på Sanden verkar kommunen gå all-in för att få bort det förhatliga gåsbajset. Mats Larsson, arbetsledare på Gatuenheten, säger till TTELA:
“Vi började med att sopa ihop det med en liten sopmaskin med en sopvals fram, för att lägga det i strängar. Efter det kommer vi med en sopmaskin vi har på gatorna och använder sugfunktionen för att suga upp det i behållaren.”
Det är viktigt att kommunen tar bort all gåsbajs för artister, funktionärer och betalande musikälskande publik. Men det finns kanske en och annan som tycker att det är minst lika viktigt att få bort gåsbajset runt Skräcklan som på Sanden, särskilt med tanke på badande barn och husdjur.
Nu finns det för all del kommunalt anställda sommarjobbare som bekämpar gåsbajset, men de för en ganska tröstlös kamp. Det ska dock sägas att utan de insatserna hade det sett betydligt värre ut. Kanske till och med lika illa som det ser ut vid näckrosdammen. Där har kanadagässen vunnit fekaliekampen på knock-out. Men bättre att skiten finns där än utmed badplatserna.
Det största problemet med gåsbajsen är ändå att kanadagässen skiter lika mycket i vattnet som på land. Det förorenar vattnet och bidrar både till övergödning och försämrad vattenkvalitet. Dessutom rinner bajsen längs strandkanter och bergshällar ner i sjön när det regnar. Kommunen har vid flera tillfällen under åren avrått från bad vid “barnbadet” vid Norra skolan. Så även åtminstone en gång i år. Det är nog bara i denna vik som kommunen tar prover, trots att människor badar längs hela Skräcklan. Det borde tas prover på fler ställen.
Ska man vara ärlig så är det svårt att vinna kampen mot kanadagässens tarmtömningar. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del tarmbakterier för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock… Men kommunen måste vinna kampen mot kanadagässen för att Skräcklan även fortsättningsvis ska vara en lockande attraktion med möjligheter till bad bara 
några stenkast från centrum. Jag tror att kommunen måste, som den gjorde 2020, sätta “hårt mot hårt” – med bly och hagel. Så var det faktiskt, kommunen sköt tre kanadagäss på Skräcklan. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Effekten höll i sig även sommaren året efter. Då verkade det som kanadagässen flyttade till Sikhall och Rörvik. Sedan har gässen flyttat tillbaka till Skräcklan…
Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är jakttid på kanadagässen mellan den 11 augusti till den 31 januari, om bara några veckor börjar alltså jaktsäsongen. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering, enligt Naturvårdsverket, bör begränsas. Dessutom är den invasiva kanadagåsen en sanitär olägenhet och får därmed skjutas även utanför jaktsäsongen. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp?
Det verkar som om folk badar allt oftare på andra ställen än på “barnbadet”, trots att kommunen bara har avrått från bad en gång i sommar. Människorna badar istället där det finns badstegar eller på Jakoben. Jag badade förra veckan, för första gången på väldigt många år, på “barnbadet”, med barnbarnen. Då förstod jag varför badet har varit så tomt på människor den senaste tiden. Botten innehöll tidigare ganska mycket sand och grus. Det gjorde det ganska behagligt att 
promenera ut en bit och ta sig ett dopp. Nu var bottnen gyttjig och geggig. Det kändes som om man trampade på, ja just det – gåsbajs… Barnbarnen ville inte bada där – och det var antagligen sista gången för mig också.
Kommunen borde röja upp på botten i “barnbadsviken” och köra dit några lass med sand. Det hade varit en enkel, och billig, åtgärd för att göra “barnbadet” attraktivare både för kommuninvånare och turister.
Men om man ska vara riktigt ärlig. Visst är det fint att promenera runt Skräcklan, se på sjön och den fina omgivningen och ta en kaffe och en glass på Skräcklestugan, men – räcker det? Jag tycker inte det. Vänersborgs kommun borde bättre ta tillvara de förutsättningar som finns med närheten till Vänern för att göra både staden och kommunen attraktivare…
Till sist kan konstateras att TTELA har rätt (se TTELA “Så mycket glass får du för pengarna i Trollhättan och Vänersborg”):
“Mest glass för pengarna denna onsdag i juli fick man på Skräcklestugan.”
Den slutsatsen kom mitt 4-åriga barnbarn också fram till. Det var det enda stället i stan där han inte orkade äta upp glassen…
Vid provsmakningen av glassen på Skräcklestugan fick TTELA:s reporter Emelie Skoog även med sig en erfarenhet av ett helt annat slag. Hon fick på ett mycket konkret sätt dela en upplevelse med alla boende i Nordstan. Skoog fick möta den andra stora
fågelplågan – fiskmåsarna… Skoog fick fågelbajs i håret…
Fiskmåsarna i Nordstan är dock ett kapitel för sig… Dom får jag skriva om vid ett senare tillfälle för nu ska jag gå iväg och bada.
PS. Tillbaka från badet. Det var ingen algblomning på Skräcklan idag heller.
PPS. Det har tydligen varit algblomning vid Gaddes brygga i Blåsut år 2015. (Se P4 Väst “Skadlig algblomning i Vänersborg”.)
BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan och budgeten för 2026. I detta inlägg tänkte jag redovisa beslutet om Norra skolan. (Jag skrev ett blogginlägg om Norra skolan före sammanträdet, “Företagscentrum på Norra skolan?”. Informationen från det inlägget upprepar jag inte här.)
Norra skolan är som bekant bara en skola till namnet. Sedan höstterminen 2024 finns det inga elever kvar i byggnaderna längre. Den 13 mars 2024 beslutade nämligen kommunfullmäktige att flytta alla elever till den nybyggda Holmängenskolan. 
Norra skolan lades ner som skola. (Se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”.) På sammanträdet nu i april 2025 skulle BUN “bara” yttra sig om “Slottet”, dvs huvudbyggnaden på Norra skolan. Ärendet handlade om – skulle “Slottet” göras om till en förskola? Inget annat skulle diskuteras.
Politikerna i nämnden hade fått en utredning av förvaltningen om möjligheten och lämpligheten av att bygga om “Slottet” till en förskola. Det var en bra utredning med argument för och emot. Utredningen började:
“Utredningen som genomförts konstaterar att det ytmässigt är möjligt att bedriva förskola i byggnaden Slottet och att det är möjligt att få plats med sex avdelningar.”
För att bygga om Slottet krävdes det att alla fyra våningar togs i anspråk. Den 4:e våningen skulle användas till personalutrymmen.
Det skulle också vara möjligt att, mellan Slottet och sjön:
“tillskapa en utemiljö på 4800 m². Det ger en friyta om 40 m² per barn (beräknat på 120 barn) vilket är i linje med Boverkets rekommendation.”
Rent teoretiskt skulle det alltså vara möjligt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Slottet till en förskola. Kostnaden för detta beräknades till 56,9 milj kr. Hyreskostnaden för BUN skulle då uppgå till drygt 4 milj per år. Det är lika mycket pengar som en ny förskola skulle kosta. Och då skulle ändå “Fängelset” (byggnaden mellan Slottet och idrottshallen) finnas kvar med ett renoveringsbehov på beräknade 77 milj kr. 
Det handlade således om mycket pengar, vilket i och för sig inte var någon nyhet. Det skulle naturligtvis kommunen ha haft med i beräkningarna och planerna när det någonstans i kommunhusets korridorer, någon gång för flera år sedan, bestämdes att Norra skolan skulle läggas ner…
Det var uteslutet ansåg en enig nämnd, inklusive Henrik Josten (M) och jag (V), att ha förskoleverksamhet på Slottet. Det var i första hand dock inte kostnaderna som omöjliggjorde det, i varje fall inte som jag såg det. Det var att det inte passade att ha en förskola i 3-4 plan. Det skulle bli för mycket vertikal rörelse. Det skulle ställa stora organisatoriska krav på verksamheten och också vara mer personalkrävande. Jag tänker t ex på morgonen när vårdnadshavarna lämnar barnen i kapputrymmena vid ingångarna. Då skulle pedagogerna ta med barnen till deras avdelningar på våning 2 eller 3, med hiss eller i trapporna, varpå pedagogen sedan snabbt skulle tillbaka och ta emot ett nytt barn i entrén på bottenvåningen… Det torde även bli tämligen “rörigt” när barnen ska in och ut från utevistelser…
Det skulle överlag bli stora avstånd mellan olika delar i förskolan och det kräver mer tid för barnen att transportera sig mellan aktiviteter och avdelningar. Det skulle bli svårare med tillgängligheten vilket kan vara en särskild utmaning för barn med särskilda behov. Flera våningar skulle också innebära problem ur säkerhetssynpunkt som t ex vid en brandutrymning.
Det är inte heller oväsentligt att det inte behövs fler barnomsorgsplatser just nu. Prognosen är att antalet 1-5 åringar kommer att minska i kommunen med över 200 barn från 2024 till 2029. (Hur stor en eventuell minskning blir i Vänersborgs centrala delar är dock inte beräknat än.)
Hela historien om Norra skolan har, som jag har skrivit många gånger tidigare, skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. Det är trots allt de som är ytterst ansvariga. Men de har, tillsammans med ledande tjänstepersoner, aldrig velat att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Det påpekades av vissa i nämnden, som så många gånger förr, och även en del annan kritik kring hanteringen av ärendet fördes fram.
Men det var historia. Beslutet blev denna gång enhälligt – det skulle helt enkelt inte fungera med en förskola på Norra skolan. Norra skolan byggdes 1899 som en skola, och byggnaderna var fortfarande mest lämpliga för skolverksamhet.
Vad som ska hända med byggnaderna vet ingen just nu. Att skapa ett företagscentrum för småföretag, som sossarna har föreslagit i sitt kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026 (se “Företagscentrum på Norra skolan?”), tror jag inte på. 
Min gissning är att Norra skolan avyttras och att det blir exklusiva bostäder.
Vänersborgs kommun sköter inte sina gamla anrika byggnader särskilt väl… (Se även “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”.)
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet om nästa års budget – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
Företagscentrum på Norra skolan?
I “Utredning Norra skolans lokaler” från november 2023 står det:
“Byggnaderna har synnerligen högt kulturhistoriskt värde, vissa av byggnadsminnesklass.”
Norra skolan står där den står. De förnämliga skolbyggnaderna från 1899 respektive 1917 med de höga kulturhistoriska värdena vägrar på något sätt att ge upp trots att Vänersborgs kommun har tillåtit de fina gamla byggnaderna att förfalla. Det bristande underhållet och misskötseln av Norra skolan anmäldes till byggnadsnämnden i december 2021. I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 8 kap 14 §:
“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och 
byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. Ett år senare hade ingen aktiv handläggning av tillsynsärendet påbörjats – och jag tror inte att det gjordes senare heller.
När kommunfullmäktige den 13 mars 2024 beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola (se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”) så var en av anledningarna att det skulle kosta 120 milj kr att renovera Norra skolan. 
Och det trots att taken på skolan hade åtgärdats till en kostnad av totalt 7,9 milj kr.
Kommunfullmäktige fattade strax därefter ytterligare ett beslut om Norra skolan. Den 15 maj 2024 beslutades om en fördjupad utredning av Norra skolans lokaler. Det hade gjorts en utredning (se ovan), men den kom fram till att en ny borde tillsättas. Den nya utredningen skulle ta reda på:
“investeringsbehov och hyresnivåer för anpassning av lokalerna vid Norra skolan för användning till ett eller flera av alternativen förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet.”
I underlaget stod det tydligt också att utredningen skulle undersöka:
“om det är möjligt att nyttja byggnaderna med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning”
Det framkom dock inte i fullmäktiges beslut.
Den 3 januari i år var utredningen klar – “Utredning – verksamhetsanpassning Norra skolan”. Den utfördes av What Arkitektur. Syftet var alltså att utreda hur befintliga lokaler på Norra skolan kunde verksamhetsanpassas till musik- och kulturskola (kultur- och fritidsnämnden), förskola (barn- och utbildningsnämnden) respektive daglig verksamhet (socialnämnden).
Utredningen beskriver de tre olika alternativen på följande sätt:
“Kulturskola: En kulturskola där musikskolan och delar av gymnasiets estetiska program flyttar till Norra skolan, vilket skapar en kulturell knutpunkt för musik, teater, dans och bild. Eventuellt kan en kulturinriktad del av daglig verksamhet ingå, t.ex. bildskapande, teater eller musik anpassat för brukare med särskilda behov.”
“Förskola: Slottet omvandlas till en förskola som utnyttjar nästan hela nedre tomten som lekyta utomhus. Övre gården viks för parkering. Utformningen behöver fokusera på säker inhägnad, lekvänlig utomhusmiljö och genomtänkt vertikal transport då verksamheten delas på flera plan. Verksamheten passar inte ihop med daglig verksamhet.”
“Daglig verksamhet: Byggnaderna anpassas för att tillgodose behoven hos daglig verksamhet, med lokaler som stödjer en rad olika aktiviteter. Rum kan inredas för att inkludera plats för gaming, trädgårdsarbete, samt kreativa verkstäder som bild och form. Samtidigt kan vissa delar av byggnaden användas för socialtjänstens behov, såsom kontor och mötesrum för individuella samtal.”
Utredningen är mycket utförlig med skisser på hur byggnaderna kan organiseras för de tre verksamheterna och arkitekterna har faktiskt också gjort detaljerade ritningar. Det har gjorts brandgenomgångar, tillgänglighetsbeskrivningar, beskrivningar av nödvändiga byggnadsingrepp och getts viktiga råd och synpunkter. Som t ex att en förskola inte skulle passa ihop med daglig verksamhet.
Utredningen konstaterar att det blir dyrt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Norra skolan. Byggnaderna passar helt enkelt bäst till skola… Ombyggnader till något av de tre (andra) alternativen innebär att bygga nya väggar för att få mindre rum (med bra akustik) till kulturskolan och riva gamla väggar och ersätta de bärande väggarna med stålbalkar, till en danssal, så är det naturligtvis inte förvånade att det blir stora kostnader.
Kostnaderna för de olika alternativen beräknas för kulturskolan till nästan 105 milj kr. I det alternativet utnyttjas i stort sett samtliga byggnader, det krävs endast 2,3 milj kr för “renoveringsbehov för ej verksamhetsanpassad yta”. En eventuell förskola skulle inrymmas i en av byggnaderna, “Slottet”. Kostnaden skulle då “bara” bli 46,6 milj kr. Men skriver utredningen, renoveringsbehovet för de andra “ytorna” ligger på drygt 77 milj kr. Utredningen beräknar slutligen att kostnaden för daglig verksamhet skulle hamna på ungefär 89 milj kr och 23 milj för “ej verksamhetsanpassad yta”.
What Arkitektur visar med sin utredning att det är möjligt att rent praktiskt och tekniskt bygga om Norra skolan till kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. De tre olika alternativen skulle bli dyra, kostnaden per kvadratmeter oavsett användning beräknas bli ungefär densamma som att bygga helt nya lokaler. Ombyggnation, renovering och verksamhetsanpassning av Norra skolan kommer med andra ord att resultera i höga hyror för de olika nämnderna. Och det är klart, det är inte till hyror för lokaler som nämnderna i första hand vill använda sina ekonomiska medel.
What Arkitektur har inte, vad jag kan se, utrett möjligheten:
“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”
Antagligen fick arkitekterna inte det uppdraget av kommunen…
Hela historien om Norra skolan har skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. I varje fall om man ser det från perspektivet att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Norra skolan är ju byggd som skola och byggnaderna skulle enligt arkitekterna, och andra, också fungera bäst som skola även fortsättningsvis. Det skulle behövas en förskola och skola i centrala Vänersborg. Det bor ungefär 8% av kommunens barn i innerstan (RegSo, Statistiska Centralbyrån) och det finns bara en förskola (Gasverksgatans förskola) och ingen F-6-skola…
Ibland tror jag att de styrande partierna sedan flera år har haft en agenda av att lägga ner Norra skolan som skola. 
Vad ska man annars tro när man läser sidan 11 i socialdemokraternas kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026?
“Lokaler för småföretag kan skapas i s.k. företagscentra. Ett sådant kan till exempel skapas vid Norra skolan, som är ur arbetsmiljösynpunkt utdömt för skoländamål.”
“Lokaler för småföretag” i stället för en förskola eller F-6-skola för barnen… Hur länge har socialdemokraterna haft denna idé?
Nu på fredag(!), den 11 april, sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Ett av ärendena är att nämnden ska ta ställning till ett yttrande om What Arkitekturs utredning. Yttrandet handlar enbart om det alternativ som barn- och utbildningsnämnden är inblandad i – förskola i Norra skolans lokaler? Jag återkommer till detta yttrande.
Anm. Niklas Johansson har i TTELA skrivit en sammanfattning av utredningen – se “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”. Dessutom har TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrivit en ledare om Norra – se “Dags att ge upp om Norra skolan – sälj den i stället”.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.
Fiskmåsarna invaderar
Vad var det…?
Jag vaknade av att det var något som störde. Jag kände en vag, obestämd känsla av ångest. Det var något som inte stämde. Var det en mardröm? Hade någon tittat in genom fönstret? Eller hade någon tagit sig in i källaren?
Och så kom jag ihåg, det var den 27 mars – dagen då fiskmåsarna tar hustaken på Lovisebergsgatan i besittning.
Min farhåga bekräftades av ett hemskt oljud. Ett skri. Från vildmarken? Nej, ett skri från hustaken! Så klart. Vansinnesvrål.
Lovisebergsgatan är invaderad. Årets ockupation har börjat. Nu har måsarna hittat sina boplatser i det naturliga habitat som Nordstans hustak utgör för fiskmåsstammens överlevnad och fortplantning. Och det innebär, kan man förmoda, en djup existentiell förtjusning och upprymdhet för alla fiskmåsar. De måste bara ge uttryck för denna sin glädjerika upplevelse och skrika ut sin lycka till alla mänskliga inkräktare i Nordstan.
Fiskmåsparen började direkt med att slå ner sina bopålar bland takåsar och skorstenar. De har att göra, det tar lite tid innan allt är ordnat och klart. Och när boendet är färdigställt, då är det dags för måsparen att börja alstra en ny generation.
Det går inte att undvika, det hörs när det är på gång. Ljudet är omisskännligt. Fiskmåsarna har ett speciellt läte när de skrider till verket med reproduktionen.
Det har sagts att fiskmåsarna kan få två kullar varje sommar, men enligt en Pär Svensson (se “Fiskmås”) får fiskmåsmamman bara en kull per år. (Vilket i och för sig är en kull för mycket.) Det stämmer med observationerna från Lovisebergsgatan, även om det något år har sett ut som om det har blivit några eftersläntare.
Svensson skriver också att fiskmåshonan normalt får tre ägg och att de läggs i början av maj. Det tar alltså drygt en månad från ankomsten till taken tills äggen värps och hamnar i de omsorgsfullt konstruerade bona. Hannen tar sin del av ansvaret och ruvar äggen tillsammans med sin partner. Ruvningen av de bruna äggen med svarta fläckar pågår i 23 till 28 dagar. Då kläcks de små liven. 
Sedan tar det några veckor innan ungarna “hoppar ner” från hustaken och springer runt på Lovisebergsgatan och dess omgivningar. Inte sällan uppsöks trädgårdar i området.
Måsungarnas tid på gatan, innan de flyger iväg, är den allra jobbigaste tiden för de mänskliga invånarna i Nordstan. Fiskmåsföräldrarna vakar oavbrutet över sina äckliga telningar till ungar. De skriker högre än nånsin, attackerar de som kommer för nära och hjälper inte det så tar de det tunga artilleriet till hjälp. Det betyder anfall med fekalier, skit alltså. Lovisebergsgatan får allt större likhet med ett vinterlandskap.
Det sägs att fiskmåsstammen i Sverige är på nedgång. Det glädjer mig och jag hoppas att det verkligen är så. Men det är nog för bra för att vara sant… Men förra året var det faktiskt färre fiskmåsar på Lovisebergsgatan än vanligt, och faktum är att det ser ut som det finns ganska många lediga boplatser kvar på taken i år också.
Men jag har en idé om hur vi skulle kunna skynda på stammens nedgång, och undergång. Och då tänker jag inte i första hand på den massutrotning som har skett i Turkmenistan, även om det är en lockande lösning… Men vi har inte en kommun som vill göra något åt måsproblemet. För Vänersborgs kommun är det inte fiskmåsarna som är problemet utan människorna som har bosatt sig i fiskmåsarnas naturliga hemvist.
I Tromsö i Norge betraktas måsägg som en delikatess. Vore det inte en fantastisk affärsidé för hugade entreprenörer i Nordstan – en matvagn som serverar måsägg! Det finns ju redan en foodtruck på Parkgatan som säljer crêpes. Eller kanske kan crêpessmeten göras på måsägg…
Den här är dock en lösning av fiskmåsproblemet på längre sikt. Fiskmåsar kan ju leva upp till 20 år om det vill sig riktigt illa och det är ju först som dagens måsföräldrar försvinner som Nordstan skulle kunna, precis som Turkmenistan, utropa sig som fritt från fiskmåsar. Och då är säkerligen alla vänersborgare trötta på måsägg.
Innan en måsfri verklighet kan infrias har alla i Nordstan att se fram emot drygt 100 dagar av skrik och skrän, måsskit på gator, bilar och fönster. Om vi har tur… Har vi otur så kan vi bli anfallna av de vilda måsarna och få skit i både ansikten och hår.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer