Arkiv
KS (5/11): Flera viktiga ärenden (1)
Igår onsdag var det sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Dagordningen hade följande utseende:
Under punkten “Information vid kommunstyrelsens sammanträde” återfanns fyra föredragningar: “Avrapportering: Granskning av lokalförsörjning” (Ernst & Young), “Forum Vänersborg Stad ekonomisk förening”, “Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente samt revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2026”.
Dalbobron
I vanlig ordning hade kommundirektör Tegenfeldt en information, som nu för tiden mestadels är skriftlig. Kommundirektören redogjorde dock muntligt för läget kring Dalbobron. 
KS fick reda på att färjan är på väg (färjan är troligtvis redan framme när du läser detta) och att trafiken över den beräknas starta den 10 november. Ställtiden för fartyg att passera beräknas till 30-40 min, dvs den tid det tar att flytta färjan ”fram och tillbaka”. Det ska också bli något slags system som signalerar när fartyg är på väg in i kanalen. Det jobbas även med att öppna informationskanaler som t ex P4 Väst och kommunens hemsida. För övrigt tar hela brofrågan mycket tid och kraft för många tjänstepersoner. Det sas att 3-4 personer enbart arbetar med handlingar… (Se James Buccis bloggserie “Bron”.)
Riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter
Ärendet om reviderade riktlinjer för markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter inleddes med en föredragning. Den hölls av en mycket kunnig och insatt mark- och exploateringsingenjör. Undertecknad vänsterpartist ställde många frågor och lämnade framför allt flera synpunkter. Det gjorde jag utifrån innehållet i tisdagens blogginlägg. (Se “KS (5/11): Riktlinjer markanvisningar och exploateringsavtal”.)
De nya riktlinjerna innebär en skärpning av kommunens kontroll över markhantering, en tydlig maktförskjutning till kommunens fördel. Och visst, det skulle man kanske kunna anse vara riktigt, men kommunen vill ju ha företag som skapar arbetstillfällen och bygger i kommunen…
Det betonas i riktlinjerna att kommunen vid markförvärv kan ställa krav på genomförandeåtgärder och säkerheter i form av pant, bankgaranti, borgen och viten vid markköp. Om frivilliga överenskommelser inte kan nås vid markförvärv kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder (expropriation) om ett markförvärv är av stor vikt för kommunens utveckling. Kommunen kan komma att kolla småföretagares ekonomiska stabilitet.
Det står vidare:
“Ett exploateringsavtal är alltid villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft.”
Om detaljplanen inte antas, eller upphävs, förlorar fastighetsägaren/företagaren de investeringar som har gjorts. Vilken småföretagare eller fastighetsägare vill och kan riskera det?
Det är helt lagliga åtgärder och i många fall helt befogade (även om det är betydligt svårare att vidta tvångsåtgärder än vad som framgår av riktlinjerna). Men kommunens makt lyfts upp så onyanserat och ensidigt att det antagligen kommer att te sig skrämmande och avskräckande för vilken småföretagare som helst som skulle vilja utöka sin verksamhet eller etablera sig i Vänersborgs kommun. De skulle antagligen kunna få lämna hus och hem vid t ex en ny pandemi för att tillgodose kommunens ekonomiska krav.
Det var tyst frän den borgerliga sidan. Det är helt ok, men jag blev något förvånad över att t ex moderaterna inte sa något. De andra partierna höll med tjänstepersonerna om att det viktigaste resultatet av revideringen var att riktlinjerna hade fått bättre struktur, blivit tydligare och därigenom ge bättre vägledning. Och visst, det har blivit betydligt tydligare vilka maktbefogenheter kommunen har och hur dessa kan användas….
Jag är övertygad om att fastighetsägare och småföretagare inte upplever att Vänersborgs kommun är den myndighet de helst vill möta. Tyvärr har jag inte sällan erfarit att småföretag hellre etablerar sig i våra grannkommuner.
Jag yrkade på återremiss med följande motivering:
“Kommunen håller sig inom lagens ram. Men riktlinjerna innebär en maktförskjutning till kommunens fördel och kan i tillämpningen påverka den privata äganderätten mer än tidigare.
För att säkerställa rättssäkerhet och förtroende bör kommunen:
- Klargöra att tvångsåtgärder endast får användas med stöd i PBL eller expropriationslagen.
- Införa krav på dokumenterad proportionalitetsbedömning inför varje tvångsingrepp.
- Fastställa tydliga kriterier för när ekonomiska garantier eller säkerheter får begäras.
- Redovisa hur likställighetsprincipen ska tillämpas vid försäljning och markanvisning.”
Det verkar dock som om jag var ensam om att se farorna med de nya riktlinjerna. Det var bara Göran Svensson (MBP) som biföll mitt yrkande. De andra ledamöterna verkade tämligen ointresserade, eller kanske nöjda med kommunens ökade makt över sina invånare. Voteringen slutade 13-2.
I “sista stund” begärde Henrik Harlitz (M) att få lämna en protokollsanteckning. När ordförande Augustsson (S) frågade vad den handlade om sa Harlitz något om att ta hänsyn till småföretagare. Jag hörde inte riktigt, men det lät som något som jag hade anfört som skäl för min återremiss…
Riktlinjerna ska slutligen beslutas av kommunfullmäktige.
Norra skolan
Samhällsbyggnadsnämnden har utrett möjligheterna att använda Norra skolan för förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet. Det skulle naturligtvis vara praktiskt möjligt att placera dessa verksamheter på Norra, men utredningen visar att kostnaderna för ombyggnad och renovering skulle bli alldeles för höga samtidigt som det skulle innebära stora problem för en del verksamheter. (Se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.)
På TTELA:s webbplats idag återfinns en artikel om Norra skolan. (Se “Vänersborgs kommun vill sälja Norra skolan”.)
“Nu satsar kommunstyrelsen i stället på att vilja göra om detaljplanen så att det blir tillåtet och möjligt att utveckla bostäder och/eller kontor, för att underlätta en försäljning av lokalerna.”
Och det stämmer. Igår behandlades ärendet i KS. Det blev ett enhälligt beslut att föreslå kommunfullmäktige att ge:
“byggnadsnämnden i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan i syfte att förbereda en försäljning av fastigheten.”
Vänsterpartiet och Moderaterna, som de senaste 10 åren har velat se en utbyggd tvåparallellig F-6-skola på Norra skolan, har förlorat kampen. Det kommer med all sannolikhet att i framtiden bli exklusiva bostäder av de gamla fina skolbyggnaderna…
Anm. Nästa inlägg handlar om ärendena Fyrstad Flygplats, Socialnämndens begäran om tilläggsanslag och Forum Vänersborg – se ”KS (5/11): Flera viktiga ärenden (2)”.
Ogräs i Nordstan
Efter en lång sejour på hustaken, ända till mitten av augusti, har fiskmåsarna i Nordstan försvunnit. De mer humanoida invånarna har äntligen fått ett antal veckors nattsömn. Nu hörs endast kanadagässens envetna, trumpetstötsliknande ”gronk”-kackel från Vänerns stränder, kobbar och skär. Men det är, som tur är, endast på dagtid.
Men säg den som får slappna av och njuta av tillvaron. Kommunen ställer hårda krav, inte på att ta bort fiskmåsar från taken (det struntar kommunen blankt i), men att ta bort ogräs på trottoarer utanför tomtgräns…
Jag har dåliga erfarenheter av kommunens vakande ogräsögon. En dag för drygt 10 år sedan fick jag besök av två ogräskontrollanter med penna och papper i händerna. (Se “Smultronställe?”.) Det växte något på trottoaren utanför min tomt.
Men vad var det? Var det hallon? Eller smultron? De utsända inspektörerna kunde inte avgöra vilket, men så sa den ene av männen:
”Men det är väl ogräs?”
De kom överens, det var ogräs. Strax hörde jag att de lade in något i min brevlåda. Det var ett föreläggande från Gatuenheten. Jag var skyldig att:
“ta bort ogräs och annan växtlighet”
Var smultron ogräs? Det var definitivt både ”växtlighet” och ”annan växtlighet”. Men ogräs…? Hade det varit skillnad om det hade varit hallon?
Smultronen fick ändå vara kvar till alla grannbarns förtjusning. Nu är emellertid smultronen, smultronogräset alltså, borta eftersom trottoaren fick ny asfalt för några år sedan. Det var efter fiberdragningen i Nordstan.
En solig dag för några veckor sedan stötte några grannar på varandra på Lovisebergsgatan. Det går ju att vara utomhus nu när man inte behöver riskera att få fiskmåsarnas fekalier i huvudet.
Vi började diskutera ogräs. Och hamnade tämligen omedelbart i knäckfrågan – var går gränsen mellan trottoar och gata?
Gatorna är kommunens ansvar och trottoarerna fastighetsägarnas (även om de faktiskt finns på kommunens mark). Det var inte lätt att avgöra vems skyldighet det var att hålla efter ogräset. Denna gång handlade det dock varken om smultron eller hallon. Det gällde framför allt att vi inte ville göra fel. Vi (eller jag) ville inte få gatuenhetens inspektörer på oss (mig) igen.
Det fanns bara en sak att göra, att ta fram de lokala föreskrifterna för gaturenhållning. Där skulle vi säkerligen hitta svaret.
I 3 § stod det:
“Det åligger fastighetsinnehavaren att ta bort ogräs och annan växtlighet samt att sopa upp och föra bort orenlighet och nedskräpande föremål från det utrymme som anges i § 1 första stycket.”
”Orenlighet” torde vara hund- eller rävbajs…
Så långt var vi med i de lokala föreskrifterna, men vad stod det i 1 §? Vilket utrymme handlade det om? Det blev till att scrolla tillbaka:
“Fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan, där kommunen är huvudman för allmänna platser skall, i fråga om gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken, utföra de åtgärder som kommunen har att svara för…”
Det var fastighetsägarnas ansvar att hålla rent på trottoarerna. Men det fanns inget svar på var gränsen gick mellan gata och trottoar. Det fick bli ett mejl till kommunen:
“Vad räknas trottoarkanten vid gatan till – fastighetsägaren eller kommunen?”
Och då uppenbarade sig sanningen. Kommunen svarade:
“Vi bedömer att vägkant/kantsten är kommunens ansvar att hålla fri från växtlighet/ogräs och skador.”
Vad bra! Äntligen ett klart besked. Det är kommunens ansvar. Det var glädjande, framför allt för min fru. Då slipper hon att ta bort ogräset längs trottoarkanten i fortsättningen…
Nu väntar alla fastighetsägare längs Lovisebergsgatan på att kommunen ska ta bort ogräset, och annan växtlighet, från – gatan…
Har fiskmåsarna muterat?
Det tycks som om fiskmåsarna äntligen har lämnat Nordstan för i år. Igår fredag såg, och framför allt hörde, jag tre måsar. De flaxade på var sin skorsten i de tre hyreshusen framför mig. Jag undrar om de inte tog ett personligt avsked, typ ”see you”. Idag lördag är det tomt på fiskmåsar.
Det har varit en oerhört seg väntan, precis som förra året. Det är som om fiskmåsarna typ har genomgått en mutation eller någon slags metamorfos.
Förr kom måsarna i slutet på mars, vanligtvis den 27 mars, vilket de fortfarande gör, men de lämnade hustaken i Nordstan i mitten av juli. Då flög den sista, och troligtvis den enda, kullen ungar i väg. Nu är det annorlunda. Det är som om fiskmåsungarnas vårdnadshavare passar på att vila 3-4 veckor efter att ungarna har gett sig iväg till sina, i mitt tycke, naturliga habitat på Vänerns kobbar och skär. Är det den evolutionära slumpen som har belönat vårdnadshavarna för att ha fullgjort sitt värv att föra släktet vidare med en ordentlig semester? 
Hur som helst, i ren och pur lättnad skriker fiskmåsarna ut sin glädje med sina artspecifika vansinniga primalskrik mellan husväggar och tak. Långt in i augusti…
På ett sätt skulle måsarnas förändrade beteende kunna vara till en stor fördel för mänskligheten i Vänersborgs stads nordligare delar. Fastighetsägare eller, om de som vanligt struntar i sina hyresgäster, Vänersborgs 
kommun har en ypperlig möjlighet att decimera fiskmåssläktet. Efter den 31 juli är nämligen måsarna inte längre fredade utan det är fritt fram att oskadliggöra dem. Det hade inte varit helt fel eftersom ett fiskmåspar kan leverera avkommor upp till 20 år, om det vill sig riktigt illa… I Nordstan har emellertid fiskmåsföräldrarna haft det lugnt och skönt. De har ostörda fått njuta av sommardagarna i augusti. Inga ungar, och ingen fastighetsägare eller kommun har brytt sig…
Förra året, som var det första där fiskmåsarna stannade kvar på taken ända in i augusti, hade jag en teori om att det var kanadagässen som störde fiskmåsarnas livsrytm och livsrum.
Kanadagässen ockuperade kobbarna och skären utanför Skräcklan så att fiskmåsarna inte kunde flytta tillbaka till sina naturliga habitat. Så är det inte i år. Det finns gott om plats för fiskmåsarna utanför de mänskliga boendena i Nordstan. Jag vet inte riktigt vart gässen har tagit vägen, kanske upp till Sikhall och Rörvik.
Kanadagässen har i och för sig spritt sin fekalier på Skräcklans bergshällar och skrevor under sommaren, men kommunen har gjort ett bra jobb med att hålla rent. (Se ”Skräcklan: Algblomning, gåsskit och glass”.) Kanske har kommunens trägna och idoga arbete samtidigt avskräckt gässen i slutet på sommaren. (För inte har väl kommunen anlitat några jägare?)
Lugnet har i varje fall tillfälligtvis lägrat sig över Nordstan. Det blir till att börja bygga upp sömnreserverna så att man klarar av nästa års belägring…
Det talas mycket om AI nu för tiden. Själv använder jag mig av AI ganska ofta. I samband med Ebba Buschs användning av AI, som tydligen tillskrev personer
påhittade citat, gjorde jag ett test. Jag frågade Gemini (Googles AI):
“Vad tycker Stefan Kärvling om fiskmåsar?”
Gemini svarade:
“Stefan Kärvling har en mycket negativ syn på fiskmåsar, särskilt de som finns i Nordstan i Vänersborg där han verkar bo. Han ser dem som en stor plåga och sanitär olägenhet.
Här är några av hans huvudpunkter:
- Ljudstörningar: Han beskriver måsarnas skrik som ”vansinnesvrål” som pågår dygnet runt och stör hans sömn och nerver. Han har till och med jämfört det med en mardröm.
- Nedsmutsning: Måsarna ”skitar ner” bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn, människor, barnvagnar och trottoarer. Han nämner särskilt att de föredrar nya eller nytvättade bilar, troligtvis för att de ser sig själva speglas i lacken och tror att det är en fiende.
- Aggressivitet: Särskilt när ungarna flaxar ner från hustaken blir föräldrarna mycket aggressiva
och stridslystna för att skydda dem. Han har själv upplevt attacker och nämner att hans barnbarn har blivit drabbat.
- Invadering och ockupation: Han beskriver hur måsarna varje år ”invaderar” och ”ockuperar” hustaken i Nordstan för att bygga bo och föröka sig.
- ”Flygande råttor”: Han använder uttrycket ”flying rats” (flygande råttor) som han menar att de kallas i USA.
- Kommunens ansvar: Kärvling kritiserar Vänersborgs kommun för att inte ta problemet på allvar och menar att de skjuter ifrån sig ansvaret till fastighetsägarna, trots att det finns lagliga möjligheter att bekämpa måsarna. Han menar att kommunen borde vidta åtgärder mot det han ser som en ”fiskmåsplåga”.
Sammanfattningsvis anser Stefan Kärvling att fiskmåsarna är ett stort och allvarligt problem som påverkar livskvaliteten för boende i drabbade områden. Han är frustrerad över situationen och att han upplever att det inte görs tillräckligt för att åtgärda den.”
Det tyckte jag var en rolig och underhållande text trots att den inte stämmer det minsta… 
Precis som Buschs citat. Bilderna är också skapade av Gemini. De stämmer väl också sådär…
PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, öppna en öl av den rätta sorten (se vänster) och ”njut” av fiskmåsvrålen: klicka här. (Glöm inte att sätta på ljudet.) En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.
Skräcklan: Algblomning, gåsskit och glass
På kommunens hemsida läste vi i måndags om att algblomning observerats i en vik på Skräcklan, nära badstegen vid vattenverket. (Se “Algblomning vid Skräcklan”.)
Jag blev förvånad eftersom jag hade badat vid denna badstege fyra gånger under dagen utan att se någon algblomning. Med tanke på den gröna sörjan, som fotografiet på hemsidan visade, så var det svårt att tro att jag skulle ha missat den. Eller?
I tisdags satte jag mig därför på cykeln och åkte runt på Skräcklan, ingen algblomning i sikte. Var det kanske den relativt kraftiga blåsten som dolde algblomningen? Jag hittade i varje fall ingen grön sörja.
Jag frågade några badande om de hade sett någon algblomning. Ingen hade det. Och tillade att de aldrig hade sett någon på Skräcklan någonsin. Det var min erfarenhet också. Det har så vitt jag vet aldrig varit någon algblomning vid stränderna runt Nordstan under mina snart 40 år i området. Så det blev återigen ett dopp vid stegen vid vattenverket…
Igår var det likadant. En promenad längs sjökanten visade ingen algblomning, men det var återigen blåsigt. Var det någon som hade skickat in ett foto från någon annan sjö? Var det en AI-genererad bild? Eller var det vinden och vågorna som gjorde algblomningen “osynlig”? Man kan hur som helst hoppas att det inte blir någon mer algblomning. En sådan kan utgöra en viss hälsofara, särskilt för barn och husdjur. Precis som fekalier…
På cykelturerna runt Skräcklan, och även under promenaderna i veckan, och med barnbarnen några dagar tidigare, visades nämligen en helt annan hälsofara upp – fekalier från Kanadagässen. Eller som TTELA uttryckte det, “gåsbajs”.
TTELA skrev dock om “gåsbajset” på Sanden. Eller som det heter på korrekt kommunal byråkratvänersborgska – Sanden Norra… Här ska det vara Diggiloo imorgon fredag. (Se TTELA “Inför Diggiloo: Kommunen kämpar mot gåsbajset på Sanden”.) TTELA skrev:
“Redan förra året var gåsbajset ett problem och i år är det ännu mer. Nu tar Vänersborgs kommun tag i problemet inför helgens stora evenemang – Diggiloo.”
Det var och är ett problem på Skräcklan också, men på Sanden verkar kommunen gå all-in för att få bort det förhatliga gåsbajset. Mats Larsson, arbetsledare på Gatuenheten, säger till TTELA:
“Vi började med att sopa ihop det med en liten sopmaskin med en sopvals fram, för att lägga det i strängar. Efter det kommer vi med en sopmaskin vi har på gatorna och använder sugfunktionen för att suga upp det i behållaren.”
Det är viktigt att kommunen tar bort all gåsbajs för artister, funktionärer och betalande musikälskande publik. Men det finns kanske en och annan som tycker att det är minst lika viktigt att få bort gåsbajset runt Skräcklan som på Sanden, särskilt med tanke på badande barn och husdjur.
Nu finns det för all del kommunalt anställda sommarjobbare som bekämpar gåsbajset, men de för en ganska tröstlös kamp. Det ska dock sägas att utan de insatserna hade det sett betydligt värre ut. Kanske till och med lika illa som det ser ut vid näckrosdammen. Där har kanadagässen vunnit fekaliekampen på knock-out. Men bättre att skiten finns där än utmed badplatserna.
Det största problemet med gåsbajsen är ändå att kanadagässen skiter lika mycket i vattnet som på land. Det förorenar vattnet och bidrar både till övergödning och försämrad vattenkvalitet. Dessutom rinner bajsen längs strandkanter och bergshällar ner i sjön när det regnar. Kommunen har vid flera tillfällen under åren avrått från bad vid “barnbadet” vid Norra skolan. Så även åtminstone en gång i år. Det är nog bara i denna vik som kommunen tar prover, trots att människor badar längs hela Skräcklan. Det borde tas prover på fler ställen.
Ska man vara ärlig så är det svårt att vinna kampen mot kanadagässens tarmtömningar. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del tarmbakterier för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock… Men kommunen måste vinna kampen mot kanadagässen för att Skräcklan även fortsättningsvis ska vara en lockande attraktion med möjligheter till bad bara 
några stenkast från centrum. Jag tror att kommunen måste, som den gjorde 2020, sätta “hårt mot hårt” – med bly och hagel. Så var det faktiskt, kommunen sköt tre kanadagäss på Skräcklan. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Effekten höll i sig även sommaren året efter. Då verkade det som kanadagässen flyttade till Sikhall och Rörvik. Sedan har gässen flyttat tillbaka till Skräcklan…
Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är jakttid på kanadagässen mellan den 11 augusti till den 31 januari, om bara några veckor börjar alltså jaktsäsongen. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering, enligt Naturvårdsverket, bör begränsas. Dessutom är den invasiva kanadagåsen en sanitär olägenhet och får därmed skjutas även utanför jaktsäsongen. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp?
Det verkar som om folk badar allt oftare på andra ställen än på “barnbadet”, trots att kommunen bara har avrått från bad en gång i sommar. Människorna badar istället där det finns badstegar eller på Jakoben. Jag badade förra veckan, för första gången på väldigt många år, på “barnbadet”, med barnbarnen. Då förstod jag varför badet har varit så tomt på människor den senaste tiden. Botten innehöll tidigare ganska mycket sand och grus. Det gjorde det ganska behagligt att 
promenera ut en bit och ta sig ett dopp. Nu var bottnen gyttjig och geggig. Det kändes som om man trampade på, ja just det – gåsbajs… Barnbarnen ville inte bada där – och det var antagligen sista gången för mig också.
Kommunen borde röja upp på botten i “barnbadsviken” och köra dit några lass med sand. Det hade varit en enkel, och billig, åtgärd för att göra “barnbadet” attraktivare både för kommuninvånare och turister.
Men om man ska vara riktigt ärlig. Visst är det fint att promenera runt Skräcklan, se på sjön och den fina omgivningen och ta en kaffe och en glass på Skräcklestugan, men – räcker det? Jag tycker inte det. Vänersborgs kommun borde bättre ta tillvara de förutsättningar som finns med närheten till Vänern för att göra både staden och kommunen attraktivare…
Till sist kan konstateras att TTELA har rätt (se TTELA “Så mycket glass får du för pengarna i Trollhättan och Vänersborg”):
“Mest glass för pengarna denna onsdag i juli fick man på Skräcklestugan.”
Den slutsatsen kom mitt 4-åriga barnbarn också fram till. Det var det enda stället i stan där han inte orkade äta upp glassen…
Vid provsmakningen av glassen på Skräcklestugan fick TTELA:s reporter Emelie Skoog även med sig en erfarenhet av ett helt annat slag. Hon fick på ett mycket konkret sätt dela en upplevelse med alla boende i Nordstan. Skoog fick möta den andra stora
fågelplågan – fiskmåsarna… Skoog fick fågelbajs i håret…
Fiskmåsarna i Nordstan är dock ett kapitel för sig… Dom får jag skriva om vid ett senare tillfälle för nu ska jag gå iväg och bada.
PS. Tillbaka från badet. Det var ingen algblomning på Skräcklan idag heller.
PPS. Det har tydligen varit algblomning vid Gaddes brygga i Blåsut år 2015. (Se P4 Väst “Skadlig algblomning i Vänersborg”.)
BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan och budgeten för 2026. I detta inlägg tänkte jag redovisa beslutet om Norra skolan. (Jag skrev ett blogginlägg om Norra skolan före sammanträdet, “Företagscentrum på Norra skolan?”. Informationen från det inlägget upprepar jag inte här.)
Norra skolan är som bekant bara en skola till namnet. Sedan höstterminen 2024 finns det inga elever kvar i byggnaderna längre. Den 13 mars 2024 beslutade nämligen kommunfullmäktige att flytta alla elever till den nybyggda Holmängenskolan. 
Norra skolan lades ner som skola. (Se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”.) På sammanträdet nu i april 2025 skulle BUN “bara” yttra sig om “Slottet”, dvs huvudbyggnaden på Norra skolan. Ärendet handlade om – skulle “Slottet” göras om till en förskola? Inget annat skulle diskuteras.
Politikerna i nämnden hade fått en utredning av förvaltningen om möjligheten och lämpligheten av att bygga om “Slottet” till en förskola. Det var en bra utredning med argument för och emot. Utredningen började:
“Utredningen som genomförts konstaterar att det ytmässigt är möjligt att bedriva förskola i byggnaden Slottet och att det är möjligt att få plats med sex avdelningar.”
För att bygga om Slottet krävdes det att alla fyra våningar togs i anspråk. Den 4:e våningen skulle användas till personalutrymmen.
Det skulle också vara möjligt att, mellan Slottet och sjön:
“tillskapa en utemiljö på 4800 m². Det ger en friyta om 40 m² per barn (beräknat på 120 barn) vilket är i linje med Boverkets rekommendation.”
Rent teoretiskt skulle det alltså vara möjligt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Slottet till en förskola. Kostnaden för detta beräknades till 56,9 milj kr. Hyreskostnaden för BUN skulle då uppgå till drygt 4 milj per år. Det är lika mycket pengar som en ny förskola skulle kosta. Och då skulle ändå “Fängelset” (byggnaden mellan Slottet och idrottshallen) finnas kvar med ett renoveringsbehov på beräknade 77 milj kr. 
Det handlade således om mycket pengar, vilket i och för sig inte var någon nyhet. Det skulle naturligtvis kommunen ha haft med i beräkningarna och planerna när det någonstans i kommunhusets korridorer, någon gång för flera år sedan, bestämdes att Norra skolan skulle läggas ner…
Det var uteslutet ansåg en enig nämnd, inklusive Henrik Josten (M) och jag (V), att ha förskoleverksamhet på Slottet. Det var i första hand dock inte kostnaderna som omöjliggjorde det, i varje fall inte som jag såg det. Det var att det inte passade att ha en förskola i 3-4 plan. Det skulle bli för mycket vertikal rörelse. Det skulle ställa stora organisatoriska krav på verksamheten och också vara mer personalkrävande. Jag tänker t ex på morgonen när vårdnadshavarna lämnar barnen i kapputrymmena vid ingångarna. Då skulle pedagogerna ta med barnen till deras avdelningar på våning 2 eller 3, med hiss eller i trapporna, varpå pedagogen sedan snabbt skulle tillbaka och ta emot ett nytt barn i entrén på bottenvåningen… Det torde även bli tämligen “rörigt” när barnen ska in och ut från utevistelser…
Det skulle överlag bli stora avstånd mellan olika delar i förskolan och det kräver mer tid för barnen att transportera sig mellan aktiviteter och avdelningar. Det skulle bli svårare med tillgängligheten vilket kan vara en särskild utmaning för barn med särskilda behov. Flera våningar skulle också innebära problem ur säkerhetssynpunkt som t ex vid en brandutrymning.
Det är inte heller oväsentligt att det inte behövs fler barnomsorgsplatser just nu. Prognosen är att antalet 1-5 åringar kommer att minska i kommunen med över 200 barn från 2024 till 2029. (Hur stor en eventuell minskning blir i Vänersborgs centrala delar är dock inte beräknat än.)
Hela historien om Norra skolan har, som jag har skrivit många gånger tidigare, skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. Det är trots allt de som är ytterst ansvariga. Men de har, tillsammans med ledande tjänstepersoner, aldrig velat att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Det påpekades av vissa i nämnden, som så många gånger förr, och även en del annan kritik kring hanteringen av ärendet fördes fram.
Men det var historia. Beslutet blev denna gång enhälligt – det skulle helt enkelt inte fungera med en förskola på Norra skolan. Norra skolan byggdes 1899 som en skola, och byggnaderna var fortfarande mest lämpliga för skolverksamhet.
Vad som ska hända med byggnaderna vet ingen just nu. Att skapa ett företagscentrum för småföretag, som sossarna har föreslagit i sitt kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026 (se “Företagscentrum på Norra skolan?”), tror jag inte på. 
Min gissning är att Norra skolan avyttras och att det blir exklusiva bostäder.
Vänersborgs kommun sköter inte sina gamla anrika byggnader särskilt väl… (Se även “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”.)
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet om nästa års budget – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
Företagscentrum på Norra skolan?
I “Utredning Norra skolans lokaler” från november 2023 står det:
“Byggnaderna har synnerligen högt kulturhistoriskt värde, vissa av byggnadsminnesklass.”
Norra skolan står där den står. De förnämliga skolbyggnaderna från 1899 respektive 1917 med de höga kulturhistoriska värdena vägrar på något sätt att ge upp trots att Vänersborgs kommun har tillåtit de fina gamla byggnaderna att förfalla. Det bristande underhållet och misskötseln av Norra skolan anmäldes till byggnadsnämnden i december 2021. I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 8 kap 14 §:
“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och 
byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. Ett år senare hade ingen aktiv handläggning av tillsynsärendet påbörjats – och jag tror inte att det gjordes senare heller.
När kommunfullmäktige den 13 mars 2024 beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola (se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”) så var en av anledningarna att det skulle kosta 120 milj kr att renovera Norra skolan. 
Och det trots att taken på skolan hade åtgärdats till en kostnad av totalt 7,9 milj kr.
Kommunfullmäktige fattade strax därefter ytterligare ett beslut om Norra skolan. Den 15 maj 2024 beslutades om en fördjupad utredning av Norra skolans lokaler. Det hade gjorts en utredning (se ovan), men den kom fram till att en ny borde tillsättas. Den nya utredningen skulle ta reda på:
“investeringsbehov och hyresnivåer för anpassning av lokalerna vid Norra skolan för användning till ett eller flera av alternativen förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet.”
I underlaget stod det tydligt också att utredningen skulle undersöka:
“om det är möjligt att nyttja byggnaderna med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning”
Det framkom dock inte i fullmäktiges beslut.
Den 3 januari i år var utredningen klar – “Utredning – verksamhetsanpassning Norra skolan”. Den utfördes av What Arkitektur. Syftet var alltså att utreda hur befintliga lokaler på Norra skolan kunde verksamhetsanpassas till musik- och kulturskola (kultur- och fritidsnämnden), förskola (barn- och utbildningsnämnden) respektive daglig verksamhet (socialnämnden).
Utredningen beskriver de tre olika alternativen på följande sätt:
“Kulturskola: En kulturskola där musikskolan och delar av gymnasiets estetiska program flyttar till Norra skolan, vilket skapar en kulturell knutpunkt för musik, teater, dans och bild. Eventuellt kan en kulturinriktad del av daglig verksamhet ingå, t.ex. bildskapande, teater eller musik anpassat för brukare med särskilda behov.”
“Förskola: Slottet omvandlas till en förskola som utnyttjar nästan hela nedre tomten som lekyta utomhus. Övre gården viks för parkering. Utformningen behöver fokusera på säker inhägnad, lekvänlig utomhusmiljö och genomtänkt vertikal transport då verksamheten delas på flera plan. Verksamheten passar inte ihop med daglig verksamhet.”
“Daglig verksamhet: Byggnaderna anpassas för att tillgodose behoven hos daglig verksamhet, med lokaler som stödjer en rad olika aktiviteter. Rum kan inredas för att inkludera plats för gaming, trädgårdsarbete, samt kreativa verkstäder som bild och form. Samtidigt kan vissa delar av byggnaden användas för socialtjänstens behov, såsom kontor och mötesrum för individuella samtal.”
Utredningen är mycket utförlig med skisser på hur byggnaderna kan organiseras för de tre verksamheterna och arkitekterna har faktiskt också gjort detaljerade ritningar. Det har gjorts brandgenomgångar, tillgänglighetsbeskrivningar, beskrivningar av nödvändiga byggnadsingrepp och getts viktiga råd och synpunkter. Som t ex att en förskola inte skulle passa ihop med daglig verksamhet.
Utredningen konstaterar att det blir dyrt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Norra skolan. Byggnaderna passar helt enkelt bäst till skola… Ombyggnader till något av de tre (andra) alternativen innebär att bygga nya väggar för att få mindre rum (med bra akustik) till kulturskolan och riva gamla väggar och ersätta de bärande väggarna med stålbalkar, till en danssal, så är det naturligtvis inte förvånade att det blir stora kostnader.
Kostnaderna för de olika alternativen beräknas för kulturskolan till nästan 105 milj kr. I det alternativet utnyttjas i stort sett samtliga byggnader, det krävs endast 2,3 milj kr för “renoveringsbehov för ej verksamhetsanpassad yta”. En eventuell förskola skulle inrymmas i en av byggnaderna, “Slottet”. Kostnaden skulle då “bara” bli 46,6 milj kr. Men skriver utredningen, renoveringsbehovet för de andra “ytorna” ligger på drygt 77 milj kr. Utredningen beräknar slutligen att kostnaden för daglig verksamhet skulle hamna på ungefär 89 milj kr och 23 milj för “ej verksamhetsanpassad yta”.
What Arkitektur visar med sin utredning att det är möjligt att rent praktiskt och tekniskt bygga om Norra skolan till kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. De tre olika alternativen skulle bli dyra, kostnaden per kvadratmeter oavsett användning beräknas bli ungefär densamma som att bygga helt nya lokaler. Ombyggnation, renovering och verksamhetsanpassning av Norra skolan kommer med andra ord att resultera i höga hyror för de olika nämnderna. Och det är klart, det är inte till hyror för lokaler som nämnderna i första hand vill använda sina ekonomiska medel.
What Arkitektur har inte, vad jag kan se, utrett möjligheten:
“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”
Antagligen fick arkitekterna inte det uppdraget av kommunen…
Hela historien om Norra skolan har skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. I varje fall om man ser det från perspektivet att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Norra skolan är ju byggd som skola och byggnaderna skulle enligt arkitekterna, och andra, också fungera bäst som skola även fortsättningsvis. Det skulle behövas en förskola och skola i centrala Vänersborg. Det bor ungefär 8% av kommunens barn i innerstan (RegSo, Statistiska Centralbyrån) och det finns bara en förskola (Gasverksgatans förskola) och ingen F-6-skola…
Ibland tror jag att de styrande partierna sedan flera år har haft en agenda av att lägga ner Norra skolan som skola. 
Vad ska man annars tro när man läser sidan 11 i socialdemokraternas kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026?
“Lokaler för småföretag kan skapas i s.k. företagscentra. Ett sådant kan till exempel skapas vid Norra skolan, som är ur arbetsmiljösynpunkt utdömt för skoländamål.”
“Lokaler för småföretag” i stället för en förskola eller F-6-skola för barnen… Hur länge har socialdemokraterna haft denna idé?
Nu på fredag(!), den 11 april, sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Ett av ärendena är att nämnden ska ta ställning till ett yttrande om What Arkitekturs utredning. Yttrandet handlar enbart om det alternativ som barn- och utbildningsnämnden är inblandad i – förskola i Norra skolans lokaler? Jag återkommer till detta yttrande.
Anm. Niklas Johansson har i TTELA skrivit en sammanfattning av utredningen – se “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”. Dessutom har TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrivit en ledare om Norra – se “Dags att ge upp om Norra skolan – sälj den i stället”.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.
Fiskmåsarna invaderar
Vad var det…?
Jag vaknade av att det var något som störde. Jag kände en vag, obestämd känsla av ångest. Det var något som inte stämde. Var det en mardröm? Hade någon tittat in genom fönstret? Eller hade någon tagit sig in i källaren?
Och så kom jag ihåg, det var den 27 mars – dagen då fiskmåsarna tar hustaken på Lovisebergsgatan i besittning.
Min farhåga bekräftades av ett hemskt oljud. Ett skri. Från vildmarken? Nej, ett skri från hustaken! Så klart. Vansinnesvrål.
Lovisebergsgatan är invaderad. Årets ockupation har börjat. Nu har måsarna hittat sina boplatser i det naturliga habitat som Nordstans hustak utgör för fiskmåsstammens överlevnad och fortplantning. Och det innebär, kan man förmoda, en djup existentiell förtjusning och upprymdhet för alla fiskmåsar. De måste bara ge uttryck för denna sin glädjerika upplevelse och skrika ut sin lycka till alla mänskliga inkräktare i Nordstan.
Fiskmåsparen började direkt med att slå ner sina bopålar bland takåsar och skorstenar. De har att göra, det tar lite tid innan allt är ordnat och klart. Och när boendet är färdigställt, då är det dags för måsparen att börja alstra en ny generation.
Det går inte att undvika, det hörs när det är på gång. Ljudet är omisskännligt. Fiskmåsarna har ett speciellt läte när de skrider till verket med reproduktionen.
Det har sagts att fiskmåsarna kan få två kullar varje sommar, men enligt en Pär Svensson (se “Fiskmås”) får fiskmåsmamman bara en kull per år. (Vilket i och för sig är en kull för mycket.) Det stämmer med observationerna från Lovisebergsgatan, även om det något år har sett ut som om det har blivit några eftersläntare.
Svensson skriver också att fiskmåshonan normalt får tre ägg och att de läggs i början av maj. Det tar alltså drygt en månad från ankomsten till taken tills äggen värps och hamnar i de omsorgsfullt konstruerade bona. Hannen tar sin del av ansvaret och ruvar äggen tillsammans med sin partner. Ruvningen av de bruna äggen med svarta fläckar pågår i 23 till 28 dagar. Då kläcks de små liven. 
Sedan tar det några veckor innan ungarna “hoppar ner” från hustaken och springer runt på Lovisebergsgatan och dess omgivningar. Inte sällan uppsöks trädgårdar i området.
Måsungarnas tid på gatan, innan de flyger iväg, är den allra jobbigaste tiden för de mänskliga invånarna i Nordstan. Fiskmåsföräldrarna vakar oavbrutet över sina äckliga telningar till ungar. De skriker högre än nånsin, attackerar de som kommer för nära och hjälper inte det så tar de det tunga artilleriet till hjälp. Det betyder anfall med fekalier, skit alltså. Lovisebergsgatan får allt större likhet med ett vinterlandskap.
Det sägs att fiskmåsstammen i Sverige är på nedgång. Det glädjer mig och jag hoppas att det verkligen är så. Men det är nog för bra för att vara sant… Men förra året var det faktiskt färre fiskmåsar på Lovisebergsgatan än vanligt, och faktum är att det ser ut som det finns ganska många lediga boplatser kvar på taken i år också.
Men jag har en idé om hur vi skulle kunna skynda på stammens nedgång, och undergång. Och då tänker jag inte i första hand på den massutrotning som har skett i Turkmenistan, även om det är en lockande lösning… Men vi har inte en kommun som vill göra något åt måsproblemet. För Vänersborgs kommun är det inte fiskmåsarna som är problemet utan människorna som har bosatt sig i fiskmåsarnas naturliga hemvist.
I Tromsö i Norge betraktas måsägg som en delikatess. Vore det inte en fantastisk affärsidé för hugade entreprenörer i Nordstan – en matvagn som serverar måsägg! Det finns ju redan en foodtruck på Parkgatan som säljer crêpes. Eller kanske kan crêpessmeten göras på måsägg…
Den här är dock en lösning av fiskmåsproblemet på längre sikt. Fiskmåsar kan ju leva upp till 20 år om det vill sig riktigt illa och det är ju först som dagens måsföräldrar försvinner som Nordstan skulle kunna, precis som Turkmenistan, utropa sig som fritt från fiskmåsar. Och då är säkerligen alla vänersborgare trötta på måsägg.
Innan en måsfri verklighet kan infrias har alla i Nordstan att se fram emot drygt 100 dagar av skrik och skrän, måsskit på gator, bilar och fönster. Om vi har tur… Har vi otur så kan vi bli anfallna av de vilda måsarna och få skit i både ansikten och hår.
Ornitologisk betraktelse: Måsar och gäss
Den här sommaren har inte riktigt varit som alla andra somrar i Nordstan. Det är fiskmåsarna som har gjort skillnad. Fiskmåsarna har inte uppfört sig som de brukar. Det är i varje fall mina slutsatser utifrån personliga men tämligen ovetenskapliga iakttagelser.
Fiskmåsarna intog som vanligt hustaken i Nordstan i slutet av mars. I år “slog de ner sina bopålar” på taken exakt samma datum som förra året, den 27 mars. Så långt inga överraskningar. I år kretsade dock måsarna runt hustaken veckan innan. Det verkade mest ha varit rekognoseringsturer, men det var något nytt och annorlunda.
I april, juni och början av juli var fiskmåsarnas beteende som det brukar. Det betydde självklart inte att det var lugnt och fridfullt. Nä, måsarna uppträdde helt enligt tradition och beprövad erfarenhet. De vrålade i vanlig ordning ut sina artspecifika vansinniga primalskrik. Måsar tar inte paus ens under nätterna, de skriker dygnet runt. 
Och förorenar dygnet runt… Det fanns inte en bil som parkerades i Nordstan som undkom måsarna i sommar. De var särskilt förtjusta i nya eller nytvättade glänsande bilar. Fiskmåsarna speglas antagligen i plåten och tror att det är en fiende – och tömmer tarmarna. Och det inte bara en gång… Det var som vanligt med föroreningarna alltså.
I slutet av juni ökade aktiviteten bland fiskmåsarna. Också som vanligt. Ungarna hade växt och blivit allt större för varje dag. De började springa runt på taken utstötande sina karaktäristiska ynkliga läten. Föräldrarna ökade sin uppmärksamhet och släppte inte sina “små” med blicken. Det fanns skator som inte skulle ha något emot att smaka på en mör fiskmåsunge.
Invånarna i Nordstan höll andan, nu var det bara en fråga om dagar tills ungarna skulle sväva ner, likt glidflygplan, från taken till gator och trädgårdar. Det brukar ske en vecka in i juli. På marken är det inte bara andra fåglar som hotar de “små” fiskmåsungarna. Skaran av fiender ökar, katter och hundar smyger runt och letar efter tillfällen till attack.
I år har jag inte sett en enda fiskmåsunge på gator eller trädgårdar på Lovisebergsgatan eller i Nordstan. Det har aldrig hänt förut. Jag vet inte var måsungarna tog vägen. De fanns på taken, men sedan var de plötsligt borta. Det var tomt i trädgårdar och gator. Inga ynkliga pip. Det betydde att den anstormning av skrikande och attackerande, skitande föräldrar uteblev. Det fanns inga ungar att skydda och försvara. Och jag har bara sett en enda överkörd fiskmås. Det var en bit bort, på Vallgatan. Det gick inte att se om det var en vuxen eller en unge. Juli blev alltså en lugnare månad än vanligt utifrån fiskmåsperspektiv.
Föräldrarna blev dock kvar på taken. De uppträdde och skrek precis som vanligt, innan de hade ungar. Jag tänkte att jag hade missat något och att det var dags för en andra kull. Så brukar det dock inte gå till i Nordstan. Inte för att föräldrarna inte verkade försöka, deras parningsljud är synnerligen karaktäristiskt. Ljuden hördes med regelbundna mellanrum varje dag. Det blev dock inga fler ägg, och därmed inga ungar. Men de vuxna fiskmåsarna blev kvar, även i slutet av juli och hela augusti. Det har inte hänt tidigare.
Jag vet inte om fiskmåsarna har varit annorlunda denna sommar på andra ställen än i norra Nordstan. Men här har de definitivt brutit sitt traditionella mönster.
Om sommarens fiskmåsterror från hustaken inte riktigt har varit sig lik, så har vattnet kring Skräcklan varit det. Det har knappast gått att utnyttja. Det gick ofta inte att bada på t ex “barnbadet” vid Norra skolan. Det var emellertid inte fiskmåsarnas fel. Och även om det aldrig går att utesluta att det är kommunen som bräddar avloppsvatten, så är det sannolikt inte heller det som är orsaken. Men det märker säkerligen alla här i Nordstan att badet alltid drabbas av föroreningar och badförbud efter ihållande regn. Det kan ju tyda på problem med kommunens ledningar.
Nä, det undermåliga badvattnet i Skräcklan var sannolikt orsakat av Nordstans andra stora fågelplåga – Kanadagässen. Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land… I själva gränsområdet, dvs stränderna, delar de solidariskt på utrymmet.
Förra året var kanadagässen tillbaka med fullt manskap efter en viss avskjutning något år tidigare. I år tycks ryktet om det natursköna Skräcklan ha spridit sig bland kanadagässen. Det har varit och är fortfarande fullt med gäss, inte bara på Skräcklan utan också på kobbarna och skären utanför.
Jag kan föreställa mig hur det ser ut på dessa ställen när jag ser gåsfekalierna på Skräcklans gångbanor, berghällar och gräsmattor. Hur det ser ut i vattnen runt Skräcklans stränder vågar jag däremot inte föreställa mig… Särskilt när man vet att gässen gör sina “stora” behov minst en gång varannan timme…
Jag förstår för övrigt inte varför kommunen går ut med information om vattnets kvalitet efter de prover som genomförs. Det verkar som regel ta ca 5 dagar innan provsvaren kommer och då är svaren inaktuella. Varför inte bara uppmana invånarna att inte bada 1-2 dagar efter kraftiga regn? I måndagens nyheter hörde jag förresten att det finns teknik för att få svar på prover efter 15 min. Det skulle vara något för kommunen.
Det är inte bara i Vänersborg som kanadagässen ställer till problem. Det gör de i andra kommuner också men där tycks handlingskraften vara betydligt större än i Vänersborgs kommun. Här är några länkar till problemen med kanadagässen i Karlstad (grön laser), Stockholm (drönare), Alingsås (utökad städning) och Östhammar (jakt).
Fast det har skjutits kandagäss på Skräcklan. Det var 2020 och jag tror att det var två gäss som nedlades. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är för övrigt jakttid just nu – kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 januari. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp? (Avskjutning skulle gynna Vänerns vattenkvalitet mer än kommunalt VA på Vänersnäs…)
Jag tror att Kanadagässen är orsaken till i varje fall en del av fiskmåsarnas ändrade beteende. Det är antagligen inte bara jag som har upptäckt att alla kobbar och skär utanför Skräcklan numera är fyllda av kanadagäss.
Det verkar nämligen vara slut på solidariteten mellan de flygande plågoarterna. Det tycks som om gässen har invaderat och ockuperat fiskmåsarnas naturliga habitat. Det kan vara därför som fiskmåsarna så efterhängset stannar kvar på hustaken i Nordstan – och ser alldeles villrådiga ut. De har ingenstans att ta vägen.
Faktum är att kanadagäss kan jaga bort fiskmåsar, särskilt när de försvarar sina bon eller ungar. Gässen är kända för att vara territoriella och kan bli aggressiva mot andra fåglar som kommer för nära deras revir. Fiskmåsar, som är mindre och inte lika starka, tenderar att undvika konfrontationer med större fåglar som kanadagäss.
Det finns som jag ser det två framtidsscenarior i Nordstan Vi kan få se en lösning på fiskmåseproblemet. Fiskmåsarna skulle kunna lämna Nordstan när de har blivit av med sina kobbar och skär. De tycks vara beroende av dem på de tider som de inte säkrar artens fortbestånd. Om fiskmåsarna nu har gjort det denna sommar. Fiskmåsarna skulle kanske kunna flytta någon annanstans. Kanske till Sikhall eller Rörvik. Det låter för bra för en nordstanbo för att vara sant. Å andra sidan skulle det kunna vara ur askan in i elden – kanadagässen tar över. Och det till priset av permanent badförbud längs Skräcklans stränder.
Det andra scenariot är att både gässen och fiskmåsarna blir kvar. Fiskmåsarna kanske kan överleva på hustak och i trädgårdar under årets kallaste månader. Då blir inte bara somrarna förstörda utan också vintrarna. Möjligtvis behagar kanadagässen flytta när det är som kallast, men det är inte helt säkert. Deras fekalieterror är dock mindre påträngande på vintrarna. I varje fall för oss som inte badar på icke-sommartid.
Det ska bli intressant att studera gässen och måsarna kommande vinter. Det kanske kan bli en ornitologisk betraktelse även i juletid.
Idén att bjuda in Artscape till Nordstan, som en av mina fd elever föreslog, för att göra en muralmålning som skrämmer bort fiskmåsarna är en kreativ tanke men knappast verkningsfull.
Kommunen ska nog inte chansa. Det är säkrast att skjuta av både kanadagäss och fiskmåsar. Fast i kommunhuset finns det antagligen ingen som tycker att det finns några ornitologiska problem…
PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.
Kommunfullmäktige 15 maj
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för näst sista gången innan sommaruppehållet. Sammanträdet kan som vanligt ses i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV – klicka här.
Kommunfullmäktige startar med att ledamöternas närvaro kontrolleras, sedan ska Ola Wesley (SD) och Reidar Eriksson (S) väljas till justerare.
Onsdagskvällens dagordning har följande utseende:
Det är som vanligt en hel del ärenden som ska avhandlas, men å andra sidan är det ganska få punkter som kommer att ge upphov till debatt. Det är med andra ord ett litet “mellan-möte” i avvaktan på årets riktigt tunga och viktiga sammanträde. I juni ska ju budgeten för nästa år avgöras. Och då blir det säkerligen heta debatter med både flera ajourneringar, “korridorsnack”, “sista-stunden-överenskommelser” och voteringar…
Två föredragningar inleder mötet på onsdag. KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat kommunens rutiner kring det kommunala aktivitetsansvaret. Revisionen bedömer att:
“socialnämnden huvudsakligen har säkerställt att arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, det vill säga i enlighet med lagar och föreskrifter.”
Det här ska fullmäktige få information om, sent omsider… Faktum är att socialnämnden redan i december har gjort som revisorerna har rekommenderat. Och sedan så blir det alltså mer information. Demokratiberedningens enkät, som alla ledamöter och ersättare gjorde tidigare i år, har sammanställts. Nu ska den redovisas.
Vi får se om följande synpunkt i enkäten kommenteras och analyseras noggrannare:
“Blogginlägg på sociala medier som far med osanning”
Tre medborgarförslag har lämnats in. Det första handlar om att tågen ska stanna i Väne-Ryr. Förslagsställaren skriver:
“Detta skulle underlätta för personer i Väne-ryr med omnejd att kunna ta del av det kollektiva resandet. Det byggs dessutom nya bostäder i området och en hållplats hade gjort dessa ännu mer attraktiva.”
Jag tror att en tåghållplats skulle kunna betyda en hel del för Väne-Ryrs utveckling. Orten är ju lite av ett centrum i Trestad – Väne Ryr ligger ju nästan exakt mitt emellan Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla… (Enligt Google Maps är det faktiskt ungefär 15 km till varje “centralort”.)
Det andra medborgarförslaget efterlyser en renovering av konstverket “Andarnas skepp” på Vänerparken. Det påpekas att flera glaspartier har gått sönder.
Det tredje förslaget vill att grindar monteras upp vid båtbryggorna på Sanden. Det brukar inte Länsstyrelsen gilla eftersom det inte stämmer överens med strandskyddsreglernas syften. Men förslagsställaren har fått inbrott på sin båt, igen. Det är inte svårt att förstå att båtägare i det läget vill att det vidtas åtgärder mot stölderna.
Cecilia Prins (L) lämnar in en motion om barn- och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken. Prins vill att:
“Kommunstyrelsen, tillsammans med Barn och utbildning, får i uppdrag att utreda möjligheten att vid ett par tillfällen under sammanträden i kommunstyrelsen implementera rundabordssamtal med barn och unga i Vänersborg.”
Rent spontant känns det som ett intressant och tänkvärt förslag.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. Jag reserverade mig mot beslutet i kommunstyrelsen. Det skrev jag om i inlägget “KS: Både enigt och oenigt”, där jag också gav några argument för denna ståndpunkt. Jag kan fortfarande inte förstå varför en tydlig och kraftfull protest, som 
en köpbojkott innebär, ska undvikas med argumentet att det är viktigare att följa upphandlingsrättsliga regler och paragrafer. Världen bevittnar ju ett massmord av barn och kvinnor i Gaza just nu.
Det kommer säkerligen att bli en diskussion i ärendet. Utgången i frågan torde dock vara given, samtliga andra partier kommer att avslå medborgarförslaget. I varje fall var det hållningen när ärendet var uppe i kommunstyrelsen.
Årsredovisningen för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) ska godkännas. Det är nog ingen som är däremot. Även “Riktlinje för krisledningsnämnden” kommer säkerligen att antas av ett enigt fullmäktige.
Det fortsätter i samma stil med ytterligare några ärenden. Inga ledamöter kommer att motsätta sig förslaget till förändrad modell för IT-debitering eller “Omfördelning av investeringsbudget från projekt Grunnebo Södra till nyinvestering i kvarteret Haren 5”. Det behövs mer investeringsmedel för att färdigställa parkeringen på Haren 5 (vid Elisabeths Port) till, senast, i juni 2025. Samtidigt har tidsplanen förskjutits för Grunnebo Södra.
Det är möjligt att det blir debatt kring ärende 14, “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler”.
Det har alltså redan gjorts en utredning om Norra skolans lokaler. Den utredningen kom fram till att en ny och mer omfattande utredning borde tillsättas. Den skulle i så fall undersöka om det finns möjligheter att anpassa Norra skolan för musik- och kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. Utredningen ska t ex titta på vilka verksamhetsanpassningar som går att göra, kostnader för dessa samt om det är möjligt att använda byggnaderna:
“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”
När kommunfullmäktige beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola så skulle det kosta 120 milj kr att renovera Norra. Nu börjar jag undra, stämmer inte denna siffra? Jag vet inte. När jag i mars frågade hur Fastighet och service hade kommit fram till summan 120 milj fick jag förklaringen:
”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”
I kommunstyrelsen den 2 maj fick vi en dragning om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.) (Se “KS: Både enigt och oenigt”)
Det kommer säkerligen att framföras en del synpunkter kring Norra skolan, men i slutändan kommer kommunfullmäktige att säga ja till en fortsatt och fördjupad utredning. Samhällsbyggnadsnämnden kommer dessutom att få:
“ett tilläggsanslag på 400 tkr under 2024 för att medfinansiera extern medverkan i utredningarna.”
Därefter följer återigen några ärenden som inte kommer att leda till några diskussioner, och knappast heller några inlägg. Kommunfullmäktige ska besluta om nya och höjda markpriser vid Wargöns innovations- och industripark, anta en ny förbundsordning för Samordningsförbundet Södra Vänern och utse samhällsbyggnadsnämnden till “huvudman i bidragsfinansierade ärenden inom förorenade områden”. Detta sistnämnda ärende är mycket intressant även om ledamöterna inte tänker diskutera ärendet. Det handlar om förorenade områden i kommunen. Jag citerar från underlaget:
“För att uppnå en giftfri miljö bedriver Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsyn över förorenade områden. Huvudprincipen i miljöbalken är att förorenaren betalar, det vill säga att den verksamhet som förorenat ska åtgärda och stå för saneringskostnader. I vissa fall finns det ingen ansvarig verksamhetsutövare att bedriva tillsyn mot. Då finns möjlighet att söka bidrag (100% av kostnaden) för att undersöka och sanera det förorenade området. För att kunna söka bidrag krävs det att någon är huvudman för projektet, vanligtvis en förvaltning/nämnd inom kommunen.”
Det finns mer att läsa om förorenade områden i kommunen här – “Kommunens föroreningar”.
Kommunfullmäktiges sammanträde avslutas med ett fyllnadsval till uppdraget som nämndeman i Vänersborgs tingsrätt. Det är som bekant Jimmy Lindqvist (fd SD) som har avsagt sig uppdraget. I ärendet därefter avsäger sig Jan Carlstein (L) sina platser som ersättare i kommunfullmäktige och kultur- och fritidsnämnden.
Det kan komma till ytterligare ärenden på dagordningen i sista stund, t ex motioner, medborgarförslag, avsägelser osv. På Vänsterpartiets hemsida kan man för övrigt läsa mer om Sverigedemokraternas utveckling under mandatperioden – eller snarare avveckling… (Se “Istället för utveckling avveckling?”.)
Och som sagt, sammanträdet kan följas på kommunens webb-TV – klicka här.
Anm. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet – ”KF: Infekterat om Israel/Palestina”.
KF 13/3 (2): Norra skolan…
I onsdags, den 13 mars, beslutade kommunfullmäktige att:
“inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. Genom flytten av skolenheterna byter skolenheterna 
namn till Holmängenskolan F-3 och Holmängenskolan 4-6. I skolenhetsregistret får de nya skolenheterna samma skolenhetskoder som Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 i dagsläget har. De elever som har sin skolplacering på Norra skolan behåller genom flytten sin skolplacering vid Holmängenskolan.”
Det blev ingen votering eftersom det inte fanns något motförslag. Däremot anmälde ledamöterna från Vänsterpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna samt en av ledamöterna från Liberalerna att de avstod från att delta i beslutet.
Det var egentligen bara tre personer som var uppe i talarstolen och diskuterade sakfrågan. Det var dåligt tycker jag, och på sätt och vis lite respektlöst mot alla barn som går på skolan och deras vårdnadshavare. Det var också förvånande att t ex inte Sverigedemokraterna deltog aktivt i debatten. SD hade ju ett vallöfte om att bevara Norra skolan. Å andra sidan pratade vi tre som var uppe vid ett flertal tillfällen.
Först ut var Bo Carlsson (C) som är barn- och utbildningsnämndens ordförande. Carlsson höll sig strikt till ämnet, skulle man kunna säga. Han lade tyngdpunkten på den diskussion som varit i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den senaste tiden och som föregått fullmäktigeärendet.
Henrik Harlitz (M) och Kärvling (V) var flitiga gäster i talarstolen. Vi uppehöll oss bland annat om bakgrunden till kvällens ärende. Det blev en del historia, bland annat om de beslut som kommunfullmäktige hade fattat om Norra skolan de senaste snart 15 åren. Jag inledde med år 2012 när fullmäktige fattade beslut om att alla skolor i kommunen skulle vara kvar och fortsatte med det investeringsbeslut som fattades 2017. Det var ju tänkt att Norra skolan skulle bli en permanent 2-parallellig skola. Det senaste beslutet fattades 2021 då fullmäktige beslutade att två motioner om en utredning av 
Norra skolans framtid skulle bifallas. Alla beslut i kommunfullmäktige hade alltså handlat om att Norra skolan skulle vara kvar.
Harlitz och Kärvling påpekade vidare att det inte på något sätt var tänkt, när BUN beslutade att bygga Holmängenskolan, att eleverna på Norra skolan skulle flytta dit. Det fanns istället planer på att flytta elever från Tärnanskolan och Mariedalskolan till den nya skolan på Holmängen. Det skulle ju dessutom byggas massor av bostäder på Holmängenområdet. Även en flytt av den anpassade grundskolan (fd särskolan) diskuterades. Och en ny skola skulle också kunna innehålla en förskola. (Som den gör idag, i varje fall tillfälligtvis några år.)
Kärvling (V) och Harlitz (M) tog också upp framtiden. Kommunen planerar att Sanden södra (Lilla Vassbotten) ska byggas ut i stor skala. Kvällens beslut skulle innebära att de familjer som flyttar dit kommer att få långt till närmaste kommunala F-6-skola, dvs Holmängenskolan. Det är med andra ord ingen slump att Fridaskolan håller på att öka antalet platser på F-6 med ungefär 100. Samtidigt ökar behoven av förskoleplatser i centrum de närmaste åren, på samma gång som nya förskoleplatser måste ordnas när förskolan på Dalaborgsparken läggs ner. (Se “På måndag sammanträder BUN”.) Det behövs antagligen byggas en ny förskola i centrala staden ganska snart, enligt planerna på Holmängen där det finns en tomt reserverad i detaljplanen för detta ändamål. Norra skolan skulle kunna vara en bra bricka i ett framtida förskole- och skolpussel för att få allt att gå ihop på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt.
Men framför allt riktade Harlitz och jag kritik mot den process som föregått detta beslut. Det har inte lämnats korrekta besked och inga beslut har fattats i varken barn- och utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige. Processen har rullat på och tycks ha styrts av osynliga krafter utanför offentlighetens ljus. Oppositionspolitiker har lämnats i okunnighet och vårdnadshavare har inte fått någon information. Det är inte första gången det har skett i Vänersborgs kommuns politiska historia och troligtvis inte den sista.
Det var ingen i de styrande partierna som tog debatten, som argumenterade mot de påståenden som Harlitz och jag förde fram. Mats Andersson (C) hade en kort, intetsägande och ganska sur kommentar när han påmindes om att han hade försäkrat väljarna på Aqua Blå 2022, strax före valet, att ingen skola skulle läggas ner i kommunen. (Se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”, 45.43 in i inspelningen.) Men annars var det ingen som tog till orda, inte ens kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som indirekt kritiserades. 
Det är ju hans ansvar att ärendet Norra skolan aldrig har hamnat på fullmäktiges dagordning. Bo Carlsson (C) pratade som sagt bara om det som hade hänt under hans tid som ordförande i BUN. Och det hade varken Harlitz eller jag något att anmärka på.
Kritik mot processen och hanteringen av ärendet var anledningen till att så många ledamöter i kommunfullmäktige avstod från att delta i beslutet. Det gick emellertid inte att rösta nej, hela ärendet hade så att säga gått för långt. Det skulle dessutom vara omöjligt att bedriva undervisning i någon större omfattning i Norra skolans lokaler de närmaste åren. Det är bland annat omfattande fuktskador. Dessutom kalkylerar samhällsbyggnadsförvaltningen med att en renovering skulle kosta omkring 120 milj kr, även om vi är flera som tycker att denna summa verkar vara i överkant.
Norra skolan, som har haft elever springande i korridorerna i över 100 år, kommer att stå tom från och med i höst. Det är inte troligt att det någonsin kommer att höras några fotsteg eller barnröster i lokalerna. Det får framtiden dock utvisa, för i nuläget är det ingen som vet vad som ska hända med Norra skolan. Det är stor risk att den kommer att stå tom länge. Och antagligen förfalla ännu mer…
Moderaterna gav beskedet att de ville lämna en protokollsanteckning som förklarade deras inställning till beslutet. Den har jag dock inte sett. Vänsterpartiet lämnade följande anteckning till protokollet i samband med, och en förklaring till, att vi avstod från att delta i beslutet.
Protokollsanteckningen hade följande lydelse:
“Processen kring Norra skolans framtid har till stora delar varit osynlig och skett utan en öppen och tydlig politisk viljeinriktning. Beslutsprocessen har varit oklar och relevanta beslut har inte fattats där de hör hemma. Elever, vårdnadshavare och politiker har därför inte haft verkliga möjligheter att påverka Norra skolans framtid. 
Under tiden har underhåll eftersatts och byggnaderna förfallit. Nu står kommunfullmäktige inför fullbordat faktum. Det är omöjligt att fortsätta bedriva undervisning på skolan och eleverna måste flytta till Holmängenskolan.
Vänsterpartiet beklagar den process som har varit och visar sin besvikelse och sitt ogillande genom att avstå från att rösta för en nedläggning av Norra skolan.”
Norra skolan är i och med kommunfullmäktiges beslut nedlagd. Det var i varje fall allas övertygelse. Och min. Tills någon timme efter sammanträdet. Då skrev Lena Eckerbom Wendel (M) följande kommentar på Facebook:
“Kommunfullmäktige har fortfarande inte fattat något beslut om att långsiktigt lägga ner Norra skolan. Beslutet är att flytta eleverna under nästa läsår.
Det finns fortfarande ett uppdrag till BUN att bedriva skola i Norra skolans lokaler. Dock kan det vara rimligt att eleverna kan nyttja den nybyggda skolan tills renoveringen av Norra är klar.
Att styret genom att varken lyfta beslutet om skolstruktur eller initiera en renovering, tar kommunfullmäktige som gisslan i ett icke-beslut är sorgligt.”
Jag överlåter till läsarna att tolka dessa rader och själva bilda sig en uppfattning om konsekvenserna av fullmäktiges beslut – om Lena Eckerbom Wendel har rätt.
Kan det vara så att Norra skolans öde fortfarande inte är beseglat?
==
Onsdagen den 20 mars publicerade TTELA en bra och mycket informativ artikel om KF-behandlingen av Norra skolan på sin hemsida – ”Flera politiker avstod från att delta i beslutet om Norra skolans flytt”.
==
Det går att läsa betydligt mer om Norra skolan i följande blogginlägg:
- “KS (28/2): Budget, arenan, SD och Norra skolan” – 5 mars 2024
- “Norra skolans öde beseglat” – 18 februari 2024
- “Imorgon(!) BUN” – 15 februari 2024
- “BUN: Norra skolan ska läggas ner” – 10 februari 2024
- “Norra skolan: To be or not to be” – 19 november 2023
===
Anm. Du kan lyssna på hela fullmäktigedebatten på kommunens hemsida.
På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa om vad som händer i politikens Vänersborg denna vecka: ”En vanlig vecka framöver väntar”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer