Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

Tystnad ska råda på gågatuscenen

20 augusti, 2025 3 kommentarer

På Oktobermarknaden 2014 invigdes scenen vid gågatukrysset i Vänersborgs centrum. Det var strax efter valet och kommunfullmäktige hade inte hunnit välja någon ordförande. Det innebar att fullmäktiges ålderspresident, dvs den ledamot som hade suttit längst i fullmäktige, tillfälligtvis fick vara ordförande. 

Kommunfullmäktiges ålderspresident var, och är fortfarande, Lutz Rininsland (V) och det var han som fick det ärofyllda uppdraget att inviga scenen. På ögonblicksbilden ser man hur Rininsland precis har klippt av det blågula bandet, som sakta singlar ner mot scengolvet.

Scenen vid gågatukrysset har sedan invigningen 2014 varit en viktig samlingsplats i Vänersborgs centrum. Otaliga äro de som har stått på scenen och spelat, sjungit, deklamerat dikter, visat kläder, blivit utfrågade och intervjuade. Politiker har diskuterat inför val, fått frågor och skäll av allmänheten och partierna har hållit tal och gjort propaganda. Folkrörelser och solidaritetsgrupper har hållit appeller och manat till handling och solidaritet. Det har hållits mer eller mindre formella tal om Vänersborg, personer som har utmärkt sig har presenterats, diplom och medaljer har delats ut och vinnarna i påskparaderna har kallats upp till scenen och visat upp sig och sina utstyrslar inför publiken.

Och säg den vänersborgare som inte har varit närvarande vid gågatukrysset och scenen när Bo Tallbo har dragit vinnarna i hockeyklubbens berömda billotteri.

Det är slut med det nu.

Den 21 mars i år antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. Det har alltså inte varit några politiker med i beslutet och enligt uppgift har anvisningarna inte heller diskuterats av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

I de nya anvisningarna står det:

“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”

Restriktionerna handlar inte om säkerhetsfrågor, vilket skulle kunna vara fallet i dessa tider med risk för terrorattentat etc. Motiveringen till de förändrade reglerna är enbart ljudvolymen. En tjänsteperson på förvaltningen utvecklar:

“Orsak till förändringen är en samlad bedömning utifrån inkomna synpunkter under en längre tid som har att göra med ljud i omedelbar närhet till bostäder och handel.”

För mig låter det ganska fantastiskt. Personer flyttar in till stadskärnan i Vänersborg och klagar på att det är för högt ljud från scenen vid gågatukrysset. Affärsinnehavare störs av att människor och eventuella kunder är alltför högljudda… Är det inte meningen att det ska finnas mycket folk i centrum, är det inte det vi alla vill och förväntar oss?

Men tyvärr. Det är inte särskilt ofta som det är mycket folk i centrum. Och det är väl i ärlighetens namn på det viset att scenen i stort sett alltid används under dagtid och särskilt under 2-3 timmar på lördag förmiddagar. Är det verkligen störande för affärsinnehavare och boende? Är det skäl för sådana här regler?

Det framgår inte heller av anvisningarna vad som menas med högt ljud. Hur många decibel i en stadskärna är för högt? Det torde om inte annat vara mycket subjektivt. Personer störs av olika ljud. Är det musik man gillar eller hatar? Är det ett budskap man sympatiserar med eller inte? Är det ett parti som man röstar på eller inte?

Det känns oerhört märkligt att anvisningen föreskriver att ljudvolymen ska vara låg utan att definiera vad “låg” är – och vem avgör då om ljudvolymen är för hög och har en störande effekt…

Det ska dock inte bli helt tomt på scenen i framtiden. I anvisningarna står det att scenen i fortsättningen får bokas för “kulturarrangemang och uppträden” (med låg ljudvolym). Även här saknas definitioner. Vad är “kulturarrangemang och uppträden” rent konkret? Det är ingen hemlighet att olika partier har olika uppfattningar om vad kultur är. Sverigedemokraterna har, i varje fall nationellt, en avvikande uppfattning. Vad gäller i Vänersborg?

Det tycks som om kommunen också brottas med denna fråga. Vid en fråga till förvaltningen så fick jag svaret:

“Sedan i våras har gågatuscenen fått ett ändrat användningsområde som numera endast upplåts (kan bokas) för kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”

“Kulturarrangemang och uppträden” innebär alltså enligt svaret verksamheter arrangerade av kommunen. Det innebär att musikskolans yngre åldrar kan spela låten “Köttbullar med lingon” på scenen. Om de inte spelar för högt. Men att socialdemokraterna inte skulle få sjunga Internationalen. Även om de sjunger tyst. Fast det finns en gardering med i svaret – “i huvudsak”. Det kan alltså finnas undantag. Vilka? Kan kommunstyrelsens ordförande sjunga “Arbetets söner”?

När tillstånd söktes för att använda scenen vid en manifestation för Gazas folk blev det avslag. Motiveringen från kommunen var då:

“Vänersborgs kommun, gatuenheten, avstyrker ansökan att använda kommunens Scen då denna endast används för kommunens kulturarrangemang.”

Denna gång var definitionen strikt – endast “kommunens kulturarrangemang”. Det finns inga undantag. Det var alltså en tredje definition…

Det hör till saken att manifestationen, precis som det mesta, fick, och får, använda gågatukrysset, dvs själva marken. Där får partier, musikgrupper och andra rigga upp högtalare och mikrofoner, men alltså inte på scenen. Jag vet inte om den här ordningen minskar ljudnivån för boende och affärsinnehavare.

Den 21 mars i år beslutades alltså “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun” av förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. En anvisning ska specificera sådant som inte uttryckligen står i en riktlinje. (Se bild.) 

Bilden är hämtad från “Riktlinjer för styrande dokument” utgiven av Vänersborgs kommun. I denna riktlinje står det:

“En riktlinje anger ramarna för det handlingsutrymme som finns i en viss fråga. Riktlinjer lämnar även ett visst utrymme för verksamheten att utforma detaljerna i arbetet, men skapar en gemensam norm och visar hur arbetet ska utföras.”

Det ska noteras att riktlinjer beslutas av politiker.

En anvisning beskriver mer praktiskt hur riktlinjen ska följas i vardagen. Den är mer detaljerad och konkret än en riktlinje, men den ska inte gå emot riktlinjen eller utvidga dess innehåll på ett sätt som förändrar grundprinciperna.

“Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”, som jag har skrivit om här, utgår från “Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats”. Denna riktlinje är antagen av samhällsbyggnadsnämnden den 19 april 2022. I denna riktlinje nämns överhuvudtaget inte scenen vid gågatukrysset…

Som jag ser det så reglerar anvisningen något som ligger utanför riktlinjen. Det är enligt min mening problematiskt. Anvisningen överskrider helt enkelt sitt mandat. Något dokument måste ändras, endera anvisningen eller också riktlinjen. Och tills dess bör inte anvisningen gälla…

Vi får se hur det går med de “formella” dokumenten. Under tiden kommer det att mestadels vara tyst från scenen vid gågatukrysset. Däremot kommer det alltså att låta som vanligt på gatorna och marken runt scenen. Men vem vet, blir det för högljutt i krysset kanske boende och affärsinnehavare återkommer med fler klagomål. Och då är det inte omöjligt att kommunen inte tillåter det heller utan kommer med fler inskränkningar.

Det kanske bara blir fiskmåsarna som kommer att höras i stadskärnan – och de håller definitivt inte en låg ljudvolym…

PS. Det lär ha inkommit ett medborgarförslag om scenen. Det har jag dock inte läst och just nu kommer jag inte in i kommunens diarium.

==

Inlägg om Vänersborgs centrum:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, centrum, kultur, Samhällsbyggnadsnämnden

Senaste nytt om Hallevibadet

30 juli, 2025 Lämna en kommentar

I början på maj ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur det fortskrider med ärendet Hallevibadet. Kommunfullmäktige beslutade ju den 19 februari 2025 att hyra ut badet. Då, i maj, blev svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal skulle kunna se ut. (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)

Tiden går och de två spekulanterna på att hyra Hallevibadet, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, får inte någon information om vad som händer. De behandlas precis som andra spekulanter som vill hyra någon av kommunens fastigheter. (Se “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”.) Kommunen informerar inte, kommunicerar inte. Jag förstår inte det, ingår det inte kommunikation och service i den strategi som ska göra Vänersborgs kommun attraktiv för människor att bo i och flytta till?

Det har snart gått 3 månader sedan den upphandlade avtalsjuristen höll på att formulera avtalstexten. Det har tydligen skett vissa framsteg sedan dess… I måndags fick jag följande besked från samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Vi är i framtagandet av avtalsförslaget inne i en sista verifiering/granskning av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna och vår avtalsjurist och expert samt delar av vår personals lagstadgade sommarledigheter påverkar just nu klargörandet av detta dokument. Vår plan är att komma till skede förfrågan – utvärdering snarast efter tid när sommarledigheterna är klara.”

Lejon och Mossberg, och eventuellt andra som är intresserade av att hyra Hallevibadet, får vänta ytterligare ett tag, men kanske inte alltför länge.

Vi får se.

Under tiden kan de som är intresserade av kommunfullmäktiges beslut om Hallevibadet och skiljelinjerna mellan de olika partierna samt politiker och tjänstepersoner passa på att lyssna på en podd om Hallevibadet.

Det är undertecknad bloggare som har prövat Googles (relativt) nya AI-verktyg “NotebookLM”. Appen fungerar så att du laddar upp dokument av olika slag och så genererar appen en podd där två personer diskuterar utifrån de uppladdade dokumenten. Det är ganska fantastiskt. Vad personerna säger beror naturligtvis på vilka dokument som “NotebookLM” har fått tillgång till.

Om du klickar här så kan du lyssna på en diskussion om Hallevibadet (6 min) – “Hallevibadets öde: En utredning”. (Glöm inte att sätta på ljudet.) Om inte annat så kan du inspireras till att skapa egna poddar.

Ooops! Podden går tydligen bara att lyssna på om man har ett Google-konto…  :( 

Kategorier:Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

I Sikhall står tiden still

10 juli, 2025 1 kommentar

Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:

“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”

Det var en mycket positiv och glädjande händelse för alla som vill se en utveckling i Sikhall. Men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken. Det skrev jag om i ett blogginlägg om Sikhall för snart två månader sedan – “I alla delar – utom Sikhall”. Och detta vet sedan länge alla invånare i Vänersborgs kommun i allmänhet och dalslandsborna i synnerhet.

Kommunen har, som alla som följt Sikhallsärendet erfarit, försvårat och förhindrat Magnus Larssons planer, och en utveckling i Sikhall. Tiden som har gått sedan blogginlägget har inte heller gett anledning till att ändra denna uppfattning…

För att den fastighetsreglering som samhällsbyggnadsnämnden och Magnus Larsson hade kommit överens om och undertecknat ska bli verklighet, så måste den godkännas av Lantmäteriet i kommunen. Jag ställde frågan till byggnadsförvaltningen varför det tog så lång tid för Lantmäteriet, det hade ju gått nästan 8 månader efter undertecknandet. Jag fick svaret att det hade varit kö på ärenden. På Lantmäteriets hemsida står det:

“Från det att ansökan kommer in till oss tar det ca 5 månader innan vi kan påbörja handläggningen.”

Enligt kommuninvånare som varit i kontakt med Lantmäteriet är väntetiden snarare en policy… Utom för kommunen själv… Om vi jämför med avstyckningen av Fregatten på Sanden södra, som kommunen köpte i februari-mars någon gång, så är den redan godkänd och klar…

Men nu var det snart klart skrev byggnadsförvaltningen:

“Just nu så är handläggningen i stort sett klar”

Den 22 maj skulle beslutet fattas. Det har inte fattats än. Däremot har stolparna/rören för de nya fastighetsgränserna placerats ut i slutet av maj. Det visade sig dock att några gränser såg bättre ut på kartan än i verkligheten. Vid Sikhallsbadet justerades gränsen något till kommunens fördel (vid infarten till parkeringen). Det var ok med Magnus Larsson. Larsson ville sedan justera gränsen något vid rampen vid småbåtshamnen. Det skulle skapa ytterligare två båtplatser. Det gick inte kommunen med på… 

Magnus Larsson tyckte då att justeringen av gränsen kunde kvitta men innan det hann göras en överenskommelse mellan kommunen och Larsson gick kommunens representant på semester…. Och eftersom det inte kom något besked till Lantmäteriet om en överenskommelse så kunde inte lantmätaren fatta något beslut. Vilket naturligtvis är tråkigt eftersom det antagligen bara är någon timmes kontorsarbete kvar…

Och som sagt, de två båtplatserna spelar ingen större roll. I småbåtshamnen ligger det just nu bara 3 båtar. Det är ingen som vill ha båtarna i Sikhall. Kommunen har släckt ner ljusen i området nattetid och det gör att båtägare är rädda för stölder.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har också satt upp två elmätare i hamnområdet, varav en mätare för Sikhalls magasin. “Undermätaren” tycks vara ganska onödig eftersom magasinet inte drar mindre ström för att den är uppsatt. Problemet med strömmen är istället att propparna hela tiden går i magasinet när människor vistas där. Kommunens huvudsäkring är nämligen på bara 16 ampere, men enbart pumpen till de kommunala toaletterna på hamnområdet drar 16 ampere när den sätter igång. Det betyder att sätts en kaffebryggare eller lampa på samtidigt som pumpen går så går propparna… Larsson har därför fått byta proppar under tiden som arrangemang har pågått i magasinet.

Det bästa vore naturligtvis om kommunen snabbt fixade huvudsäkringen till minst 25 ampere. Då kanske också belysningen på planen kunde vara tänd under dygnets mörka timmar. Men i samband med att mätarna installerades så satte kommunen istället lås på proppskåpet. Det gör det i praktiken omöjligt att i fortsättningen ha arrangemang i magasinet. Det omöjliggör även det traditionella Sikhall Rock som planerades in senare i sommar.

Det är mycket svårt att förstå varför samhällsbyggnadsförvaltningen vidtar åtgärder som i praktiken stänger av strömmen för magasinet och därmed alla arrangemang. Det bekräftar på sätt och vis att det finns krafter i kommunhuset som vill försvåra och sätta käppar i hjulet för Magnus Larsson. Och jag tänker på vad fastighetschefen skrev den 12 maj angående magasinet (se “I alla delar – utom Sikhall”):

“vi från förvaltningen [har] ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”

Jag skrev till fastighetschefen och påpekade detta samt beskrev konsekvenserna av att ha en för låg huvudsäkring samtidigt som proppskåpet var låst. Han var på semester… Den tillförordnade fastighetschefen ordnade dock så att Magnus Larsson ska få en nyckel till proppskåpet.

Egentligen är både proppbyten, nycklar, mätare mm helt onödiga. När fastighetsregleringen är klar, som alltså är godkänd och påskriven av samhällsbyggnadsnämnden och Magnus Larsson i september förra året och inskickad till Lantmäteriet i oktober, så kommer Magnus Larsson att äga en markbit som sammanbinder hans fastighet (Sikhall 1:6 – se pilen på kartan) med Sikhalls magasin. Han kan då lösa elfrågan helt på egen hand. Och det vet samhällsbyggnadsförvaltningen. Så därför kan man undra varför de satte in två onödiga ”undermätare”… Två servicebussar, två montörer plus material typ skåp och elmätare osv – räcker 60.000 kr…?

För att problemen med Sikhalls magasin ska bli lösta krävs alltså att någon på samhällsbyggnadsförvaltningen skriver på överenskommelsen med Magnus Larsson om de mindre justeringarna av fastighetsgränserna och att Lantmäteriet sedan godkänner dessa. Men så länge som Lantmäteriet inte har gjort det, så kan inte Magnus Larsson gräva ner nya elledningar till Sikhalls magasin. Och bli oberoende av Vänersborgs kommun när det gäller elen.

Cirkeln är sluten, men tiden står still… 

Samhällsbyggnadsnämndens beslut är efter snart 10 månader fortfarande inte verkställt. Hur svårt kan det vara?

Kategorier:lantmäteri, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall, Sikhalls Magasin

Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)

28 juni, 2025 Lämna en kommentar

På kommunens Facebook-sida publicerades igår fredag en nyhet:

“Ett av Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, har en lång och spännande historia bakom sig. Huset har också stått tomt i några år, men i veckan skrevs avtal med en hyresgäst som kommer att bedriva näringsverksamhet i byggnaden.”

Nyheten följdes upp på kommunens webbplats (se “Sellbergska huset är nu uthyrt”). Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) beskriver vad som har hänt:

“Det är mycket trevligt och positivt att vi äntligen har lyckats hyra ut Sellbergska huset. I veckan skrev vi avtal med Patrique Daghäll, som kommer att bedriva antikverksamhet där. Vi behöver ett levande centrum och ha våra fastigheter fyllda med verksamhet och det ska bli mycket spännande att följa detta framåt.”

Vägen till uthyrningen av “Sellbergska” (fd “dockmuseet”) har dock varit lång och krokig. Det har inte alls gått så enkelt och smärtfritt som kommunen ger sken av. Det kan man läsa mer om i ett blogginlägg som jag skrev efter att försäljning eller uthyrning diskuterades i kommunstyrelsen den 2 april – se “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”. Där kan man även läsa mer om Daghälls planer med huset och fastigheten.

Men nu de senaste veckorna har det gått snabbt. Kommunen har faktiskt imponerat. Hanteringen visar att vill tjänstepersoner och politiker ha något gjort, som de tror på, så finns det en “högre växel”, även i Vänersborg… Samhällsbyggnadsutskottet fattade beslut om uthyrning den 24 juni och den 26 juni var avtalet påskrivet.

I sammanfattningen av ärendet i samhällsbyggnadsutskottet står det:

“Huset hyrs ut i befintligt skick. Hyresavtalet tidsbestäms då marknadshyresundersökning pågår, vid avtalstidens slut omförhandlas hyran. Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom. Huset har högt historiskt värde och ska behandlas med försiktighet.”

Patrique Daghäll är en känd konst- och kulturprofil i Vänersborg. Han har arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.

På kommunens webbsida utvecklar kommunens näringslivschef Jill Stor uthyrningen:

“Det känns fantastiskt att Sellbergska huset nu har får nytt liv genom en näringslivsverksamhet med dragningskraft. Genom att låta den spetskompetens som finns på kulturområdet utvecklas, stärker vi attraktionskraften och bidrar till fler besökare till hela staden.”

Jag håller med näringslivschefen. Det blir kanon att Patrique Daghäll får hyra Sellbergska huset. Det är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer.

Uthyrningen av Sellbergska huset till Patrique Daghäll kommer definitivt att bidra till, som Ann-Marie Jonasson påpekar, ett levande centrum.

PS. Det går att läsa mer om om Sellbergska huset i TTELA, se “Äldsta träbyggnaden i Vänersborg kan komma att hyras ut” eller höra museichef Peter Johansson berätta om huset.

Kategorier:centrum, Samhällsbyggnadsnämnden, Sellbergska huset

Stora förändringar i Vattentjänstplanen

19 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 10 februari i år avslutade jag ett blogginlägg med orden:

“Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.”

Nyfikenheten har stillats. På torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden ha sammanträde och då ser jag rubriken på dagordningens ärende 11:

“Förslag till vattentjänstplan”

Wow! Det finns ett förslag till Vattentjänstplan på bordet!

Det kommer antagligen att bli en del diskussion kring Vattentjänstplanen. De politiska partierna har ju haft mycket olika åsikter om den kommunala VA-utbyggnaden, enskilda avlopp, tvångsanslutningar osv. Men tittar man på de beslutsförslag som nämnden ska ta ställning till handlar det först om:

“att ställa ut bifogat förslag till Vattentjänstplan samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för granskning på kommunens digitala anslagstavla i 6 veckor.”

Samhällsbyggnadsnämnden ska också besluta att skicka “bifogad Vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering” på remiss, eller granskning, till kommunstyrelsen, några av kommunens nämnder och till närliggande kommuner. Det verkar alltså inte som det förväntas att politikerna ska diskutera innehållet i planen. Vi får se om de styrande partierna med socialdemokrater och centerpartister tar till orda…

Förslaget till vattentjänstplan är mycket intressant. Redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) hade stora förändringar skett i förvaltningens syn på Vattentjänstlagen (LAV) och framför allt definitionen av “större sammanhang” (samlad bebyggelse). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

I början av förslaget till vattentjänstplan slås det fast:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning.”

I det första förslaget, det förslag som gick ut på samråd förra året, föreslogs att kommunen skulle inrätta 6 verksamhetsområden för vatten och avlopp – Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget och Kristinelund. I detta förslag står det:

“Utbyggnadsområden är områden med ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås. Till utbyggnadsområden föreslås två områden: Floget och Kristinelund.”

Oops… Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs!

Det är svårt att utifrån de stora VA-debatterna 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”) och framför allt 2022 (se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”) avhålla sig från att utropa “vad var det vi sa!”. Men jag lägger band på mig och förblir tyst…

Det är alltså bara Floget vid kanten till Hunneberg i Västra Tunhem och Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan 45:an) som föreslås bli nya verksamhetsområden. De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden som vattentjänstplanen beskriver där det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Och det är klart att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det ska också noteras att det står i förslaget att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (det har nog blivit något fel i formuleringen här; min anm) men saknar förutsättningar för bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” är bland annat att detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller dock inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Kommunens bedömning är att det för närvarande är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. 

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

 De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är som synes helt annorlunda än tidigare förslag. Min uppfattning är att kommunen äntligen följer Vattentjänstlagens paragrafer. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (En gardering är dock på plats, bloggaren känner inte till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster. Dessutom ska Vattentjänstplanen prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster.

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. I vattentjänstplanen står det:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Slutligen. Det går att ladda ner förslaget till Vattentjänstplan på kommunens webbplats – klicka här. (På sidan 193 återfinns “Vattentjänstplan 2025-2036. Granskningshandling”.)

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Centerpartiet, Nyheter och politik, S, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

I alla delar – utom Sikhall

18 maj, 2025 1 kommentar

Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.

Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen. Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området.​ Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.

Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:

“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”

Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.

Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:

“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”

Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)

Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering. Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)

Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)

Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.

Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:

“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.

Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).

Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”

Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)

Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin. 

Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.

Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…

Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)

Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…

Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.

Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…

Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…

För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:”

Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:

“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”

Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).

Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.

År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Centerpartiet, detaljplan, lantmäteri, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Brottning i Hallevibadet?

13 maj, 2025 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktige (KF) beslutade den 19 februari 2025 att hyra ut Hallevibadet. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för att Hallevibadet skulle rivas.

Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning är ansvariga för att verkställa fullmäktiges beslut. Det är lite intressant eftersom nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) tillhörde dem som röstade för att riva Hallevibadet…

För ett tag sedan ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur ärendet fortskrider och fick svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal kunde se ut. (Se “Följder av Hallevibadets stängning”.) Och det kan man förstå, det är ett komplicerat avtal.

Men hemkommen från några dagar med barnbarnen i Småland så nås jag av rykten från både idrotts- och politiskt håll. Ryktena förtäljer att representanter från de styrande partierna (S+C+MP) har erbjudit Vänersborgs Atlet och Brottarklubb (VABK) att hyra Hallevibadet – allt utom bassängerna… Idrottshuset i Vänersborg (B-huset) ska ju renoveras och under den tiden skulle alltså VABK få husera på Hallevi.

Om ryktet vore sant skulle det betyda att de styrande definierade “Hallevibadet” på ett nytt och helt eget sätt – att Hallevibadet bara består av bassängerna, och inget annat. Vad de andra delarna av byggnaden i så fall kallas förtäljer inte ryktena. Detta skulle betyda att de styrande partierna hela tiden har velat, och röstat för, att endast bassängerna ska rivas, och fyllas igen. En sådan definition av Hallevibadet har ingen utanför de styrande partiernas krets hört talas om. Och ingen av de styrande har någonsin nämnt det i politiska sammanhang, i t ex samhällsbyggnadsnämnden. En sådan definition skulle vara ett mycket fult och omoraliskt sätt att sabotera ett demokratiskt fattat beslut i kommunfullmäktige… 

Trots att ryktena kommer från flera personer från olika håll hade jag svårt att tro att de styrande partierna skulle åsidosätta kommunfullmäktiges beslut på ett sådant uppenbart och flagrant, och provocerande, sätt. Jag skrev därför ett mail till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså.)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:
Lokal vid Hallevi har varit under diskussion med Kultur och fritid, men på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov. Vi samarbetar i lokalfrågor med övriga förvaltningar, som i sin tur har kontakt med klubbar.”

Svaret gör mig både lättad och “glad”, samtidigt som formuleringarna förbryllar…

Fastighetschefens inledning, att det betonas att svaret kommer från “Fastighet och service”, dvs tjänstepersonerna i förvaltningen, får mig att ana att ryktet om uthyrning till Vänersborgsbrottarna är sanna. Men att det är politiker som står bakom uthyrningen. Eller?

Å andra sidan är det kanske tjänstepersonerna i Kultur och fritid som har pratat med VABK. Formuleringen i mejlet, “under diskussion med Kultur och fritid”, tyder onekligen på det. Men hur skulle det kunna vara så? Tjänstepersonerna i kultur och fritid borde ju känna till kommunfullmäktiges beslut. Måste känna till kommunfullmäktiges beslut…

Det är mycket märkligt. Men samtidigt bekräftar, som jag ser det, formuleringen i mejlet – “valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov” – att en uthyrning till VABK faktiskt var på gång. Ja, att VABK till och med fick ett erbjudande. Men varför skrev inte fastighetschefen att förvaltningen “valde” att verkställa kommunfullmäktiges beslut? VBK har för övrigt, enligt “ryktena”, tackat nej. Men vad hade hänt om brottarna tackat ja…?

Det verkar finnas en “moralisk och politisk kompass” på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det framgår av formuleringen “på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen”. Med andra ord respekterar ”Fastighet och Service” kommunfullmäktige beslut och tänker verkställa det, oavsett vad tjänstepersoner på kultur och fritid eller vissa av de styrande politikerna i samhällsbyggnadsnämnden anser.

Frågan om uthyrning av Hallevibadet till brottarna i VABK har inte varit uppe hos politikerna i varken kultur- och fritids- eller samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) har inte heller svarat på mitt mejl.

Och frågan kvarstår – vem eller vilka var det egentligen som erbjöd brottningsklubben att hyra Hallevibadet?

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kultur- och Fritidsnämnden, S, Samhällsbyggnadsnämnden

Följder av Hallevibadets stängning

3 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 19 februari beslutade kommunfullmäktige (KF) att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Beslutet hade följande formulering:

“Kommunfullmäktige ger Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Kommunfullmäktiges majoritet bestående av, i storleksordning, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna beslutade alltså att kommunen ska hyra ut Hallevibadet. De 20 ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en rivning av badet. Det kan vara bra att veta inför valet nästa år…

Men vad har hänt sedan dess? Jag ställde frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen för några veckor sedan. Fastighetschefen svarade:

“Vår upphandlade avtalsjurist håller på att ta fram ett förslag på hyresavtalstext efter kommunfullmäktiges beslut, initialt för vår interna juridiska granskning, innan det kan bli aktuellt med en förfrågan.”

Det händer alltså saker bakom kulisserna. Men hur snabbt det går och hur resultatet kommer att se ut är naturligtvis omöjligt att veta. Det är bara att hoppas på det bästa, och att Hallevibadet hyrs ut fortast möjligt. Det kostar om inte annat kommunen 950.000 kr i driftskostnad för el, värme mm att ha badet tomställt i år, dvs i genomsnitt 2.600 kr per dag.

Sedan medför stängningen av Hallevibadet ökade kostnader för de som var de största användarna av badet. Det framgår av en enkät. Enkäten omfattade barn- och utbildningsförvaltningen, som tillfrågade flera skolor, och kultur- och fritidsförvaltningen, som ställde frågor till Simklubben Vänersborg.

Det har blivit högre kostnader för skolorna efter stängningen av Hallevibadet:

“Det billigare bassängpriset på Hallevibadet gjorde att skolorna kunde använda bassängen vid fler tillfällen inom budget. Skolor utanför Vargöns område kunde också fylla bussar med flera grupper där en grupp i taget fick simundervisning medan övriga undervisades i annat. Detta fungerade bra eftersom det vid Hallevibadet fanns goda möjligheter till detta (fotbollsplan, skog och lekplats nära badet). Genom att kunna fylla bussar, var busskostnaderna förr också lägre för skolor utanför Vargön.”

Simklubben framförde följande synpunkter:

“Det som inte har ändrats är kostnaden som är fördubblad, idag 400kr/h 3 banor mot 407kr/h för 6 banor inklusive träningsbassäng. För simskolan så har vi fått hyra rehab på Vattenpalatset där vi idag enbart kan ha en grupp/h mot tidigare 6 grupper/h. Detta har medfört att vi behöver boka fler timmar för färre grupper än tidigare vilket ger färre barn. Kostnaden för att boka en timma för oss ligger på ca 480kr/h där vi tidigare hade en kostnad på 407kr/h.”

Vattenpalatset har vad jag förstår sänkt sitt ordinarie timpris för att hamna på Hallevibadets nivå. Men simklubben kan bara använda 3 banor för hyran i stället för 6 banor och en träningsbassäng. Simklubben kan inte heller arrangera den traditionella tävlingen Älgadoppet (se TTELA “Känslofyllt under Älgadoppet – kan vara sista någonsin”). Klubben går därför miste om en intäkt på ca 80.000-100.000 kr per år. I år budgeterar klubben med en förlust på 170.000 kr.

Det fanns emellertid även andra fördelar med Hallevibadet jämfört med Vattenpalatset. Barn- och utbildningsförvaltningen skrev:

“stängningen har påverkat ovan nämnda skolors (Mariedalskolan, Tärnan, Rånnum, Mulltorp och Granås”; min anm) möjlighet att undervisa i idrott och hälsa negativt, både planeringsmässigt samt kvalitativt och ekonomiskt. För övriga skolor i centrum har trycket på Vattenpalatset inneburit att man inte fått tid för simning i den utsträckning man önskat/behövt. Man upplever dock att Vattenpalatset gjort sitt bästa för att tillgodose behoven.”

Det sistnämnda är viktigt att understryka. Vattenpalatset tar numera emot samtliga elever från de centrala skolorna och det är klart att det då har blivit ont om tider. Men utan Vattenpalatset hade många av dessa elever överhuvudtaget inte fått någon simundervisning.

Skolorna uttryckte också att det var en stor fördel att det fanns både en grund och en 25-metersbassäng bredvid varandra. I den grunda bassängen kunde de yngre och icke simkunniga eleverna känna sig trygga. Det fanns:

“goda möjligheter att anpassa undervisningen på ett tryggt och effektivt sätt. Här kunde alla barn utveckla vattenvana och simkunnighet på ett lustfyllt och säkert sätt. Hallevi hade dessutom 6 banor i 25-metersbassängen så att många elever kunde mängdträna samtidigt.”

Det fanns faktiskt ytterligare några fördelar som talade för Hallevibadet bland annat att det var lätt att ha uppsikt över båda bassängerna samtidigt. Och jag reagerade särskilt på avslutningen i barn- och utbildningsförvaltningens svar:

“Det har märkts bland våra elever att de privata simskolorna som bedrevs på Hallevi har lagt ner, då barnen inte går på simskola längre och simkunnigheten har blivit lägre.”

Det tycker jag är allvarligt.

Simklubbens flytt till Vattenpalatset, kompletterat med utomhusbassängen i Trollhättan, har inte bara medfört större kostnader:

“Verksamheten i antalet utövare har halverats både på träning/tävling och simskolan”

Det tycks som om framtiden inte ser helt ljus ut för Simklubben. Det vore mycket tråkigt om den tvingades lägga ner.

Vattenpalatset har andra nackdelar för Simklubben:

“Vattentemperaturen ligger strax över 29 grader (max för träning/tävling är 28 grader). Det finns ingen klocka så vi har behövt köpa in igen. Inga startpallar, inga bra fästen för ryggsimslinor, bassängen är för kort, vi kan inte arrangera vår egna tävling, etc. För simskoleundervisningen i rehabbassängen är det också för varmt i vattnet.”

Även Vattenpalatset fick komma med synpunkter. Det framgår att de har arbetat både hårt och flexibelt med att kunna ta emot alla elever och simmare från Simklubben. Och det tål att sägas igen, utan Vattenpalatset och personalens service hade det knappast gått att genomföra simundervisning i skolorna eller för Simklubben att fortsätta sin verksamhet överhuvudtaget. Och det är både skolorna och Simklubben tacksamma för. Men Vattenpalatset är ett äventyrsbad och inte en simhall.

Den nuvarande situationen på “badhusfronten” i Vänersborgs kommun är inte hållbar. Och det vet egentligen alla i kommunhuset. Det har under flera år planerats för ett nytt badhus, men beslutet verkar skjutas allt längre in i framtiden. Det är sannolikt de höga kostnaderna som avskräcker – mellan 230-330 milj kr beroende på “ambition”. Detta i ett läge där kommunen står för investeringar på långt över en miljard de närmaste tre åren… (Se “Intensivt budgetarbete”.)

Dagens badsituation kommer alltså att bli bestående ett antal år framåt med alla de nackdelar det innebär. Det finns egentligen bara en lösning på både skolornas och Simkubbens problem. Lösningen är att Hallevibadet öppnar igen – precis som oppositionspartierna och KD har beslutat i kommunfullmäktige. Och det snabbast möjligt.

Jag personligen anser att nyttan av ett uthyrt och öppnat Hallevibad är så stor för kommunens invånare att det vore på sin plats med ett kommunalt drifts- eller verksamhetsbidrag för att försäkra sig om att badet kan vara igång tills den dag då ett nytt badhus står klart. Hallevibadet kostar i år 950.000 kr att ha tomställt. Det vore väl en lämplig summa i bidrag?

Anm. Här kan du ladda ner sammanställningen av enkäten.

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?

20 april, 2025 1 kommentar

På Residensgatan 2, fastigheten Huvudnäs 2:14, finns ett välbevarat envånings timmerhus. I folkmun kallas huset ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus.

“När staden brandhärjades 1834 var detta hus ett av de få som överlevde lågorna. Huset kallas än i dag för det Sellbergska huset efter spegelfabrikören Johan Fredrik Sellberg som hade sin verkstad och bostad här under 1800-talets första hälft.”

Det kan man läsa på Vänersborgs Museums hemsida. Här kan man också höra museichef Peter Johansson berätta om huset. (Se också YouTube.)

Sellbergska huset, det före detta Dockmuseét alltså, uppfördes 1778 och uthuslängan “bakom” huset är från slutet av 1800-talet. Sellbergska huset är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Antikvarie Lars Bergström, Västra Götalandsregionens kulturförvaltning, skriver i ett yttrande till kommunen:

“Fastigheten har kulturhistoriska skyddsföreskrifter i detaljplanen för både huvudbyggnaden och uthuslängan. Den är också upptagen i kommunens ”Program för bevarande och utveckling, Vänersborgs innerstad” där den klassas som ”röd”, ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Förutom skyddet i detaljplan enlig PBL (Plan- och bygglagen) omfattas den bl a av bestämmelserna PBL:s kap 8 om förvanskningsförbud (§ 13) och krav på varsamhet (§ 14 och 17).”

Det innebär att fastighetsägaren måste pröva alla underhållsåtgärder och eventuella förändringar mot de kulturhistoriska värdena. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer. Det kan nämnas att huset också är intressant ur en annan historisk synpunkt. Den södra väggen användes förr till att verkställa de offentliga spöstraffen i Vänersborg. Museet skriver:

“På väggen hängdes den straffade upp och piskades med ris eller spö inför stora folksamlingar.”

Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit. Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.

Nu vill samhällsbyggnadsnämnden inte att Sellbergska ska vara kvar i kommunal ägo utan:

“stycka av fastigheten och försälja byggnaderna mot bakgrund av att huset är outhyrt och att ingen kommunal verksamhet beräknas kunna bedriva verksamhet där.”

Huset har stått outhyrt trots att det har funnits en eller möjligtvis två intressenter under de senaste fem åren. (Jag vet inte varför Sellbergska inte blev uthyrt.) Förra året anmälde ytterligare en person sitt intresse. Det är emellertid anmärkningsvärt att samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena, inte upplyste de andra politikerna i nämnden att det fanns åtminstone en intressent till att hyra Sellbergska…

Vid en avyttring/försäljning av en fastighet ska, enligt kommunens riktlinjer, kommunstyrelsen göra en konsekvensbedömning. Ärendet var därför uppe på kommunstyrelsens senaste sammanträde den 2 april. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.) KS skulle alltså besluta om att lämna ett yttrande på samhällsbyggnadsnämndens planer. Yttrandet var undertecknat av ordförande Benny Augustsson (S) och avslutades på följande sätt:

“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”

Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga Vänersborgs stads äldsta hus med dess unika historia och mycket höga kulturhistoriska värde. Det är också enligt kommunens fastighetspolicy möjligt för kommunen att äga ett sådant hus. Det skrev för övrigt också Augustsson i sitt yttrande.

Under behandlingen i KS argumenterade jag för Vänsterpartiets ståndpunkt. Kommunen borde hyra ut huset till lämplig verksamhet. I Augustssons yttrande stod det också att en privatperson hade inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen där önskemål om förhyrning av byggnaden uttryckts. Jag berättade på KS-sammanträdet att denne person hade tagit kontakt med mig samma morgon via ett SMS. Personen var Patrique Daghäll. (Jag nämnde dock inte hans namn på sammanträdet.)

===

Vem är Patrique Daghäll och vad vill han med Sellbergska huset?

Patrique Daghäll har, utifrån sina egna ord, arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Han har också hållit föredrag, kursverksamheter och event inom dessa ämnesområden. Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.

Daghäll skriver att han:

“innehar en stor samling möbler och inredningsdetaljer vilka speglar 17/1800-talet på ett utmärkt sätt, en konstsamling om ca 200 verk från 4 sekler som kan sägas vara mycket pedagogisk och noga utvald. I kombination med att tillgängliggöra dessa samlingar för en allmänhet vill jag också i fastigheten erbjuda temakvällar, föredrag, visningar, värderingar samt övriga kulturaktiviteter.”

Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Han vill även omvandla den skyddade innergården till en klassiskt traditionell ”stadsträdgård”.

Det var en kort presentation av Patrique Daghäll och hans planer för Sellbergska.

====

Patrique Daghäll tog kontakt med kommunen redan i september/oktober 2024 och har sedan dess skickat många mail till kommunen. Han har haft kontakter med tjänstepersoner både i samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningarna, samt även med kommundirektören. Men ingen politiker hade hört av sig under det halvår som gått…

Daghäll uttryckte det så här i ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ledamöter, efter kommunstyrelsens beslut:

“Har involverat/kontaktat fastighetsenheten, samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, näringslivsenheten, kultur och fritidsnämnden, kommundirektör, ett antal politiker och tjänstemän men intresset syns mig fullständigt obefintligt. De få återkopplingar/svar jag fått, efter otaliga påtryckningar har endast rört ärendegång och teknikaliteter.”

Jag gav respons på Daghälls SMS och bad honom att maila ytterligare information. Det fick jag, och den informationen gav ytterligare argument i KS.

I diskussionerna på KS kunde jag mellan raderna, förvånande nog, ana att Augustsson verkade vara för att kommunen skulle behålla Sellbergska huset i sin ägo. Aningen förstärktes ju längre diskussionen pågick… Augustsson sa det dock aldrig rent ut, men på en rast efteråt bekräftade några av hans partikamrater att Augustsson ville att kommunen skulle behålla Sellbergska i sin ägo.

Det var dock svårt att få ihop denna personliga uppfattning med formuleringen i yttrandet som KS skulle ställa sig bakom.

“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”

I diskussionen förklarade Augustsson att denna formulering var mer av formell karaktär, det fanns typ inga formella hinder för en försäljning. Samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen skulle fatta ett (nytt) beslut om försäljning innan Sellbergska huset avyttrades. Jag förstod inte resonemanget fullt ut, och ställde därför frågan om det verkligen var så att politikerna skulle fatta det slutliga beslutet. Ordförande Augustsson försäkrade att så var fallet.

Trots Augustssons försäkringar fick Patrique Daghäll efter kommunstyrelsens antagande av Augustssons förslag till yttrande följande mail från samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Beslut togs om att godkänna att Samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset med tillhörande tomt, fastigheten måste i ett första steg styckas av från den stora fastighet som huset nu ligger på och bilda en egen tomt.”

Tjänstepersonen på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade KS-beslutet som jag befarade – samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset… Tjänstepersonerna i förvaltningen, inte politikerna i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen?

Patrique Daghäll skrev i ett mail:

“Är det möjligen ”kört”?”

Nej, jag tror inte att det är kört, varken för Patrique Daghäll eller eventuellt andra som vill hyra Sellbergska huset. Jag litar på Benny Augustssons ord att det krävs nya politiska beslut innan en försäljning. Och jag tror att Augustsson, och därmed socialdemokraterna, är för att behålla Sellbergska huset i kommunal ägo – och hyra ut det.

Daghäll har inte haft kontakt med någon politiker sedan han framförde sitt önskemål till samhällsbyggnadsförvaltningen i september/oktober förra året. Efter kommunstyrelsens sammanträde har dock några politiker hört av sig. Ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden har t ex bestämt möte med Patrique Daghäll kommande vecka…

Jag tror att det är av stort värde för staden Vänersborg att även fortsättningsvis äga och förvalta en unik och kulturhistoriskt viktig fastighet. Vem som sedan ska hyra Sellbergska är en annan fråga, det är naturligtvis viktigt att en uthyrning sköts professionellt. Det är önskvärt att det blir någon verksamhet i huset kopplat till Vänersborgs historia. Det blir dock svårt, tror jag, att överträffa de planer och visioner som Patrique Daghäll har för Sellbergska huset…

OBS! Patrique Daghäll ska hyra Sellbergska huset i höst, avtalet påskrivet! Läs mer här – ”Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.

Kategorier:fastigheter, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, Sellbergska huset

När beslutas Vattentjänstplanen?

18 februari, 2025 Lämna en kommentar

Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande församling. Idag tisdag sammanträder/sammanträdde regionfullmäktige i Bojorten. (Regionens webb-utsändning hittar du här.)

Det fina vädret lockade till en promenad till kommunhuset. Det var läge att studera hur det går till när regionen genomför sina sammanträden. Jag hamnade mitt i en interpellationsdebatt. Den var föranledd av en interpellation av Ed Kahrs (M) om gemensamma insatser för att stärka barns och ungas psykiska välmående. Frågan var riktad till Carina Örgård (V), ordförande i beredningen för psykisk hälsa, och hade följande lydelse:

“Vilka insatser anser du att Västra Götalandsregionen kan bidra med och vilka åtgärder bör vidtas för att öka kunskap och kompetens, samsyn och omhändertagande av barn och unga som lider av psykisk ohälsa?”

Det var en intressant debatt, särskilt eftersom jag avslutade min lärarkarriär på BUP-skolan. Det finns egentligen mycket att berätta om mina erfarenheter därifrån, men det får bli någon annan gång. (Interpellationssvaret från Örgård kan du läsa här.)

När jag satt på åskådarläktaren fick jag ett meddelande. Meddelandet tog mig snabbt tillbaka till den kommunala verkligheten. Det kom från en fastighetsägare på Vänersnäs som undrade hur det går med vattentjänstplanen och den kommunala VA-dragningen.

Det hade jag alldeles glömt. I samband med att jag nyligen skrev två inlägg om vattentjänstplanen (se “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)” och “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”) ställde jag frågan till Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) om hur långt man hade kommit med planen. Jag hade inte hunnit få något svar när jag skrev inläggen.

Det har jag fått nu. Svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen löd:

“Frågan om Vänersborgs vattentjänstplan landade på mitt bord för ett par månader sedan. Jag har skrivit klart det första utkastet för någon vecka sedan och skickat det till enheterna för Miljö, Plan och Bygg samt Kretslopp och Vatten för synpunkter. Jag kommer också i det underlag som presenteras inför politiken ta hänsyn till det samråd som skett under 2024. Det beräknar jag ha gjort klart under vår/sommar-25 för att därefter behandlas politiskt i respektive nämnder och slutligen beslutas av Kommunfullmäktige (KF).
Min gissning är att ärendet kommer upp till KF under höst/vinter 2025. Men det är ni i politiken som avgör.”

 Politiken “som avgör” i det här fallet är de styrande partierna, framför allt de två ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) i samhällsbyggnadsnämnden och Benny Augustsson (S) i kommunstyrelsen. Vi oppositionspolitiker har inte mycket att säga till om när det gäller vilka ärenden som ska upp på kommunens dagordningar…

Jag hoppas att fastighetsägaren och andra är nöjd med informationen. Det ska tilläggas att fastighetsägaren ifråga inte var särskilt intresserad av att eventuellt bli tvångsansluten. Men hur det kommer att gå med kommunens Vattentjänstplan ligger som framgår en bit fram i tiden. 

Och det är egentligen inte klart med en Vattentjänstplan. Den dag då planen är beslutad så ska inrättandet av verksamhetsområden upp på dagordningen. Varje verksamhetsområde är ett eget ärende eftersom en vattentjänstplan inte är juridiskt bindande. Sedan kan varje enskild fastighetsägare överklaga ett verksamhetsområde och en anslutning osv.

Det kommer att hinna rinna stora mängder vatten och fekalier genom de enskilda avloppen innan det blir dags för anslutningar till kommunens VA-nät – både frivilliga sådana och tvångsanslutningar.

Vem vet, det kanske till och med kan bli en valfråga.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs