Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

I alla delar – utom Sikhall

18 maj, 2025 1 kommentar

Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.

Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen. Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området.​ Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.

Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:

“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”

Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.

Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:

“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”

Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)

Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering. Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)

Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)

Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.

Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:

“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.

Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).

Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”

Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)

Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin. 

Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.

Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…

Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)

Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…

Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.

Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…

Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…

För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:”

Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:

“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”

Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).

Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.

År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Centerpartiet, detaljplan, lantmäteri, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Brottning i Hallevibadet?

13 maj, 2025 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktige (KF) beslutade den 19 februari 2025 att hyra ut Hallevibadet. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för att Hallevibadet skulle rivas.

Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning är ansvariga för att verkställa fullmäktiges beslut. Det är lite intressant eftersom nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) tillhörde dem som röstade för att riva Hallevibadet…

För ett tag sedan ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur ärendet fortskrider och fick svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal kunde se ut. (Se “Följder av Hallevibadets stängning”.) Och det kan man förstå, det är ett komplicerat avtal.

Men hemkommen från några dagar med barnbarnen i Småland så nås jag av rykten från både idrotts- och politiskt håll. Ryktena förtäljer att representanter från de styrande partierna (S+C+MP) har erbjudit Vänersborgs Atlet och Brottarklubb (VABK) att hyra Hallevibadet – allt utom bassängerna… Idrottshuset i Vänersborg (B-huset) ska ju renoveras och under den tiden skulle alltså VABK få husera på Hallevi.

Om ryktet vore sant skulle det betyda att de styrande definierade “Hallevibadet” på ett nytt och helt eget sätt – att Hallevibadet bara består av bassängerna, och inget annat. Vad de andra delarna av byggnaden i så fall kallas förtäljer inte ryktena. Detta skulle betyda att de styrande partierna hela tiden har velat, och röstat för, att endast bassängerna ska rivas, och fyllas igen. En sådan definition av Hallevibadet har ingen utanför de styrande partiernas krets hört talas om. Och ingen av de styrande har någonsin nämnt det i politiska sammanhang, i t ex samhällsbyggnadsnämnden. En sådan definition skulle vara ett mycket fult och omoraliskt sätt att sabotera ett demokratiskt fattat beslut i kommunfullmäktige… 

Trots att ryktena kommer från flera personer från olika håll hade jag svårt att tro att de styrande partierna skulle åsidosätta kommunfullmäktiges beslut på ett sådant uppenbart och flagrant, och provocerande, sätt. Jag skrev därför ett mail till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså.)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:
Lokal vid Hallevi har varit under diskussion med Kultur och fritid, men på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov. Vi samarbetar i lokalfrågor med övriga förvaltningar, som i sin tur har kontakt med klubbar.”

Svaret gör mig både lättad och “glad”, samtidigt som formuleringarna förbryllar…

Fastighetschefens inledning, att det betonas att svaret kommer från “Fastighet och service”, dvs tjänstepersonerna i förvaltningen, får mig att ana att ryktet om uthyrning till Vänersborgsbrottarna är sanna. Men att det är politiker som står bakom uthyrningen. Eller?

Å andra sidan är det kanske tjänstepersonerna i Kultur och fritid som har pratat med VABK. Formuleringen i mejlet, “under diskussion med Kultur och fritid”, tyder onekligen på det. Men hur skulle det kunna vara så? Tjänstepersonerna i kultur och fritid borde ju känna till kommunfullmäktiges beslut. Måste känna till kommunfullmäktiges beslut…

Det är mycket märkligt. Men samtidigt bekräftar, som jag ser det, formuleringen i mejlet – “valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov” – att en uthyrning till VABK faktiskt var på gång. Ja, att VABK till och med fick ett erbjudande. Men varför skrev inte fastighetschefen att förvaltningen “valde” att verkställa kommunfullmäktiges beslut? VBK har för övrigt, enligt “ryktena”, tackat nej. Men vad hade hänt om brottarna tackat ja…?

Det verkar finnas en “moralisk och politisk kompass” på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det framgår av formuleringen “på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen”. Med andra ord respekterar ”Fastighet och Service” kommunfullmäktige beslut och tänker verkställa det, oavsett vad tjänstepersoner på kultur och fritid eller vissa av de styrande politikerna i samhällsbyggnadsnämnden anser.

Frågan om uthyrning av Hallevibadet till brottarna i VABK har inte varit uppe hos politikerna i varken kultur- och fritids- eller samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) har inte heller svarat på mitt mejl.

Och frågan kvarstår – vem eller vilka var det egentligen som erbjöd brottningsklubben att hyra Hallevibadet?

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kultur- och Fritidsnämnden, S, Samhällsbyggnadsnämnden

Följder av Hallevibadets stängning

3 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 19 februari beslutade kommunfullmäktige (KF) att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Beslutet hade följande formulering:

“Kommunfullmäktige ger Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Kommunfullmäktiges majoritet bestående av, i storleksordning, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna beslutade alltså att kommunen ska hyra ut Hallevibadet. De 20 ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en rivning av badet. Det kan vara bra att veta inför valet nästa år…

Men vad har hänt sedan dess? Jag ställde frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen för några veckor sedan. Fastighetschefen svarade:

“Vår upphandlade avtalsjurist håller på att ta fram ett förslag på hyresavtalstext efter kommunfullmäktiges beslut, initialt för vår interna juridiska granskning, innan det kan bli aktuellt med en förfrågan.”

Det händer alltså saker bakom kulisserna. Men hur snabbt det går och hur resultatet kommer att se ut är naturligtvis omöjligt att veta. Det är bara att hoppas på det bästa, och att Hallevibadet hyrs ut fortast möjligt. Det kostar om inte annat kommunen 950.000 kr i driftskostnad för el, värme mm att ha badet tomställt i år, dvs i genomsnitt 2.600 kr per dag.

Sedan medför stängningen av Hallevibadet ökade kostnader för de som var de största användarna av badet. Det framgår av en enkät. Enkäten omfattade barn- och utbildningsförvaltningen, som tillfrågade flera skolor, och kultur- och fritidsförvaltningen, som ställde frågor till Simklubben Vänersborg.

Det har blivit högre kostnader för skolorna efter stängningen av Hallevibadet:

“Det billigare bassängpriset på Hallevibadet gjorde att skolorna kunde använda bassängen vid fler tillfällen inom budget. Skolor utanför Vargöns område kunde också fylla bussar med flera grupper där en grupp i taget fick simundervisning medan övriga undervisades i annat. Detta fungerade bra eftersom det vid Hallevibadet fanns goda möjligheter till detta (fotbollsplan, skog och lekplats nära badet). Genom att kunna fylla bussar, var busskostnaderna förr också lägre för skolor utanför Vargön.”

Simklubben framförde följande synpunkter:

“Det som inte har ändrats är kostnaden som är fördubblad, idag 400kr/h 3 banor mot 407kr/h för 6 banor inklusive träningsbassäng. För simskolan så har vi fått hyra rehab på Vattenpalatset där vi idag enbart kan ha en grupp/h mot tidigare 6 grupper/h. Detta har medfört att vi behöver boka fler timmar för färre grupper än tidigare vilket ger färre barn. Kostnaden för att boka en timma för oss ligger på ca 480kr/h där vi tidigare hade en kostnad på 407kr/h.”

Vattenpalatset har vad jag förstår sänkt sitt ordinarie timpris för att hamna på Hallevibadets nivå. Men simklubben kan bara använda 3 banor för hyran i stället för 6 banor och en träningsbassäng. Simklubben kan inte heller arrangera den traditionella tävlingen Älgadoppet (se TTELA “Känslofyllt under Älgadoppet – kan vara sista någonsin”). Klubben går därför miste om en intäkt på ca 80.000-100.000 kr per år. I år budgeterar klubben med en förlust på 170.000 kr.

Det fanns emellertid även andra fördelar med Hallevibadet jämfört med Vattenpalatset. Barn- och utbildningsförvaltningen skrev:

“stängningen har påverkat ovan nämnda skolors (Mariedalskolan, Tärnan, Rånnum, Mulltorp och Granås”; min anm) möjlighet att undervisa i idrott och hälsa negativt, både planeringsmässigt samt kvalitativt och ekonomiskt. För övriga skolor i centrum har trycket på Vattenpalatset inneburit att man inte fått tid för simning i den utsträckning man önskat/behövt. Man upplever dock att Vattenpalatset gjort sitt bästa för att tillgodose behoven.”

Det sistnämnda är viktigt att understryka. Vattenpalatset tar numera emot samtliga elever från de centrala skolorna och det är klart att det då har blivit ont om tider. Men utan Vattenpalatset hade många av dessa elever överhuvudtaget inte fått någon simundervisning.

Skolorna uttryckte också att det var en stor fördel att det fanns både en grund och en 25-metersbassäng bredvid varandra. I den grunda bassängen kunde de yngre och icke simkunniga eleverna känna sig trygga. Det fanns:

“goda möjligheter att anpassa undervisningen på ett tryggt och effektivt sätt. Här kunde alla barn utveckla vattenvana och simkunnighet på ett lustfyllt och säkert sätt. Hallevi hade dessutom 6 banor i 25-metersbassängen så att många elever kunde mängdträna samtidigt.”

Det fanns faktiskt ytterligare några fördelar som talade för Hallevibadet bland annat att det var lätt att ha uppsikt över båda bassängerna samtidigt. Och jag reagerade särskilt på avslutningen i barn- och utbildningsförvaltningens svar:

“Det har märkts bland våra elever att de privata simskolorna som bedrevs på Hallevi har lagt ner, då barnen inte går på simskola längre och simkunnigheten har blivit lägre.”

Det tycker jag är allvarligt.

Simklubbens flytt till Vattenpalatset, kompletterat med utomhusbassängen i Trollhättan, har inte bara medfört större kostnader:

“Verksamheten i antalet utövare har halverats både på träning/tävling och simskolan”

Det tycks som om framtiden inte ser helt ljus ut för Simklubben. Det vore mycket tråkigt om den tvingades lägga ner.

Vattenpalatset har andra nackdelar för Simklubben:

“Vattentemperaturen ligger strax över 29 grader (max för träning/tävling är 28 grader). Det finns ingen klocka så vi har behövt köpa in igen. Inga startpallar, inga bra fästen för ryggsimslinor, bassängen är för kort, vi kan inte arrangera vår egna tävling, etc. För simskoleundervisningen i rehabbassängen är det också för varmt i vattnet.”

Även Vattenpalatset fick komma med synpunkter. Det framgår att de har arbetat både hårt och flexibelt med att kunna ta emot alla elever och simmare från Simklubben. Och det tål att sägas igen, utan Vattenpalatset och personalens service hade det knappast gått att genomföra simundervisning i skolorna eller för Simklubben att fortsätta sin verksamhet överhuvudtaget. Och det är både skolorna och Simklubben tacksamma för. Men Vattenpalatset är ett äventyrsbad och inte en simhall.

Den nuvarande situationen på “badhusfronten” i Vänersborgs kommun är inte hållbar. Och det vet egentligen alla i kommunhuset. Det har under flera år planerats för ett nytt badhus, men beslutet verkar skjutas allt längre in i framtiden. Det är sannolikt de höga kostnaderna som avskräcker – mellan 230-330 milj kr beroende på “ambition”. Detta i ett läge där kommunen står för investeringar på långt över en miljard de närmaste tre åren… (Se “Intensivt budgetarbete”.)

Dagens badsituation kommer alltså att bli bestående ett antal år framåt med alla de nackdelar det innebär. Det finns egentligen bara en lösning på både skolornas och Simkubbens problem. Lösningen är att Hallevibadet öppnar igen – precis som oppositionspartierna och KD har beslutat i kommunfullmäktige. Och det snabbast möjligt.

Jag personligen anser att nyttan av ett uthyrt och öppnat Hallevibad är så stor för kommunens invånare att det vore på sin plats med ett kommunalt drifts- eller verksamhetsbidrag för att försäkra sig om att badet kan vara igång tills den dag då ett nytt badhus står klart. Hallevibadet kostar i år 950.000 kr att ha tomställt. Det vore väl en lämplig summa i bidrag?

Anm. Här kan du ladda ner sammanställningen av enkäten.

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?

20 april, 2025 1 kommentar

På Residensgatan 2, fastigheten Huvudnäs 2:14, finns ett välbevarat envånings timmerhus. I folkmun kallas huset ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus.

“När staden brandhärjades 1834 var detta hus ett av de få som överlevde lågorna. Huset kallas än i dag för det Sellbergska huset efter spegelfabrikören Johan Fredrik Sellberg som hade sin verkstad och bostad här under 1800-talets första hälft.”

Det kan man läsa på Vänersborgs Museums hemsida. Här kan man också höra museichef Peter Johansson berätta om huset. (Se också YouTube.)

Sellbergska huset, det före detta Dockmuseét alltså, uppfördes 1778 och uthuslängan “bakom” huset är från slutet av 1800-talet. Sellbergska huset är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Antikvarie Lars Bergström, Västra Götalandsregionens kulturförvaltning, skriver i ett yttrande till kommunen:

“Fastigheten har kulturhistoriska skyddsföreskrifter i detaljplanen för både huvudbyggnaden och uthuslängan. Den är också upptagen i kommunens ”Program för bevarande och utveckling, Vänersborgs innerstad” där den klassas som ”röd”, ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Förutom skyddet i detaljplan enlig PBL (Plan- och bygglagen) omfattas den bl a av bestämmelserna PBL:s kap 8 om förvanskningsförbud (§ 13) och krav på varsamhet (§ 14 och 17).”

Det innebär att fastighetsägaren måste pröva alla underhållsåtgärder och eventuella förändringar mot de kulturhistoriska värdena. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer. Det kan nämnas att huset också är intressant ur en annan historisk synpunkt. Den södra väggen användes förr till att verkställa de offentliga spöstraffen i Vänersborg. Museet skriver:

“På väggen hängdes den straffade upp och piskades med ris eller spö inför stora folksamlingar.”

Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit. Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.

Nu vill samhällsbyggnadsnämnden inte att Sellbergska ska vara kvar i kommunal ägo utan:

“stycka av fastigheten och försälja byggnaderna mot bakgrund av att huset är outhyrt och att ingen kommunal verksamhet beräknas kunna bedriva verksamhet där.”

Huset har stått outhyrt trots att det har funnits en eller möjligtvis två intressenter under de senaste fem åren. (Jag vet inte varför Sellbergska inte blev uthyrt.) Förra året anmälde ytterligare en person sitt intresse. Det är emellertid anmärkningsvärt att samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena, inte upplyste de andra politikerna i nämnden att det fanns åtminstone en intressent till att hyra Sellbergska…

Vid en avyttring/försäljning av en fastighet ska, enligt kommunens riktlinjer, kommunstyrelsen göra en konsekvensbedömning. Ärendet var därför uppe på kommunstyrelsens senaste sammanträde den 2 april. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.) KS skulle alltså besluta om att lämna ett yttrande på samhällsbyggnadsnämndens planer. Yttrandet var undertecknat av ordförande Benny Augustsson (S) och avslutades på följande sätt:

“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”

Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga Vänersborgs stads äldsta hus med dess unika historia och mycket höga kulturhistoriska värde. Det är också enligt kommunens fastighetspolicy möjligt för kommunen att äga ett sådant hus. Det skrev för övrigt också Augustsson i sitt yttrande.

Under behandlingen i KS argumenterade jag för Vänsterpartiets ståndpunkt. Kommunen borde hyra ut huset till lämplig verksamhet. I Augustssons yttrande stod det också att en privatperson hade inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen där önskemål om förhyrning av byggnaden uttryckts. Jag berättade på KS-sammanträdet att denne person hade tagit kontakt med mig samma morgon via ett SMS. Personen var Patrique Daghäll. (Jag nämnde dock inte hans namn på sammanträdet.)

===

Vem är Patrique Daghäll och vad vill han med Sellbergska huset?

Patrique Daghäll har, utifrån sina egna ord, arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Han har också hållit föredrag, kursverksamheter och event inom dessa ämnesområden. Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.

Daghäll skriver att han:

“innehar en stor samling möbler och inredningsdetaljer vilka speglar 17/1800-talet på ett utmärkt sätt, en konstsamling om ca 200 verk från 4 sekler som kan sägas vara mycket pedagogisk och noga utvald. I kombination med att tillgängliggöra dessa samlingar för en allmänhet vill jag också i fastigheten erbjuda temakvällar, föredrag, visningar, värderingar samt övriga kulturaktiviteter.”

Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Han vill även omvandla den skyddade innergården till en klassiskt traditionell ”stadsträdgård”.

Det var en kort presentation av Patrique Daghäll och hans planer för Sellbergska.

====

Patrique Daghäll tog kontakt med kommunen redan i september/oktober 2024 och har sedan dess skickat många mail till kommunen. Han har haft kontakter med tjänstepersoner både i samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningarna, samt även med kommundirektören. Men ingen politiker hade hört av sig under det halvår som gått…

Daghäll uttryckte det så här i ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ledamöter, efter kommunstyrelsens beslut:

“Har involverat/kontaktat fastighetsenheten, samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, näringslivsenheten, kultur och fritidsnämnden, kommundirektör, ett antal politiker och tjänstemän men intresset syns mig fullständigt obefintligt. De få återkopplingar/svar jag fått, efter otaliga påtryckningar har endast rört ärendegång och teknikaliteter.”

Jag gav respons på Daghälls SMS och bad honom att maila ytterligare information. Det fick jag, och den informationen gav ytterligare argument i KS.

I diskussionerna på KS kunde jag mellan raderna, förvånande nog, ana att Augustsson verkade vara för att kommunen skulle behålla Sellbergska huset i sin ägo. Aningen förstärktes ju längre diskussionen pågick… Augustsson sa det dock aldrig rent ut, men på en rast efteråt bekräftade några av hans partikamrater att Augustsson ville att kommunen skulle behålla Sellbergska i sin ägo.

Det var dock svårt att få ihop denna personliga uppfattning med formuleringen i yttrandet som KS skulle ställa sig bakom.

“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”

I diskussionen förklarade Augustsson att denna formulering var mer av formell karaktär, det fanns typ inga formella hinder för en försäljning. Samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen skulle fatta ett (nytt) beslut om försäljning innan Sellbergska huset avyttrades. Jag förstod inte resonemanget fullt ut, och ställde därför frågan om det verkligen var så att politikerna skulle fatta det slutliga beslutet. Ordförande Augustsson försäkrade att så var fallet.

Trots Augustssons försäkringar fick Patrique Daghäll efter kommunstyrelsens antagande av Augustssons förslag till yttrande följande mail från samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Beslut togs om att godkänna att Samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset med tillhörande tomt, fastigheten måste i ett första steg styckas av från den stora fastighet som huset nu ligger på och bilda en egen tomt.”

Tjänstepersonen på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade KS-beslutet som jag befarade – samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset… Tjänstepersonerna i förvaltningen, inte politikerna i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen?

Patrique Daghäll skrev i ett mail:

“Är det möjligen ”kört”?”

Nej, jag tror inte att det är kört, varken för Patrique Daghäll eller eventuellt andra som vill hyra Sellbergska huset. Jag litar på Benny Augustssons ord att det krävs nya politiska beslut innan en försäljning. Och jag tror att Augustsson, och därmed socialdemokraterna, är för att behålla Sellbergska huset i kommunal ägo – och hyra ut det.

Daghäll har inte haft kontakt med någon politiker sedan han framförde sitt önskemål till samhällsbyggnadsförvaltningen i september/oktober förra året. Efter kommunstyrelsens sammanträde har dock några politiker hört av sig. Ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden har t ex bestämt möte med Patrique Daghäll kommande vecka…

Jag tror att det är av stort värde för staden Vänersborg att även fortsättningsvis äga och förvalta en unik och kulturhistoriskt viktig fastighet. Vem som sedan ska hyra Sellbergska är en annan fråga, det är naturligtvis viktigt att en uthyrning sköts professionellt. Det är önskvärt att det blir någon verksamhet i huset kopplat till Vänersborgs historia. Det blir dock svårt, tror jag, att överträffa de planer och visioner som Patrique Daghäll har för Sellbergska huset…

OBS! Patrique Daghäll ska hyra Sellbergska huset i höst, avtalet påskrivet! Läs mer här – ”Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.

Kategorier:fastigheter, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, Sellbergska huset

När beslutas Vattentjänstplanen?

18 februari, 2025 Lämna en kommentar

Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande församling. Idag tisdag sammanträder/sammanträdde regionfullmäktige i Bojorten. (Regionens webb-utsändning hittar du här.)

Det fina vädret lockade till en promenad till kommunhuset. Det var läge att studera hur det går till när regionen genomför sina sammanträden. Jag hamnade mitt i en interpellationsdebatt. Den var föranledd av en interpellation av Ed Kahrs (M) om gemensamma insatser för att stärka barns och ungas psykiska välmående. Frågan var riktad till Carina Örgård (V), ordförande i beredningen för psykisk hälsa, och hade följande lydelse:

“Vilka insatser anser du att Västra Götalandsregionen kan bidra med och vilka åtgärder bör vidtas för att öka kunskap och kompetens, samsyn och omhändertagande av barn och unga som lider av psykisk ohälsa?”

Det var en intressant debatt, särskilt eftersom jag avslutade min lärarkarriär på BUP-skolan. Det finns egentligen mycket att berätta om mina erfarenheter därifrån, men det får bli någon annan gång. (Interpellationssvaret från Örgård kan du läsa här.)

När jag satt på åskådarläktaren fick jag ett meddelande. Meddelandet tog mig snabbt tillbaka till den kommunala verkligheten. Det kom från en fastighetsägare på Vänersnäs som undrade hur det går med vattentjänstplanen och den kommunala VA-dragningen.

Det hade jag alldeles glömt. I samband med att jag nyligen skrev två inlägg om vattentjänstplanen (se “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)” och “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”) ställde jag frågan till Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) om hur långt man hade kommit med planen. Jag hade inte hunnit få något svar när jag skrev inläggen.

Det har jag fått nu. Svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen löd:

“Frågan om Vänersborgs vattentjänstplan landade på mitt bord för ett par månader sedan. Jag har skrivit klart det första utkastet för någon vecka sedan och skickat det till enheterna för Miljö, Plan och Bygg samt Kretslopp och Vatten för synpunkter. Jag kommer också i det underlag som presenteras inför politiken ta hänsyn till det samråd som skett under 2024. Det beräknar jag ha gjort klart under vår/sommar-25 för att därefter behandlas politiskt i respektive nämnder och slutligen beslutas av Kommunfullmäktige (KF).
Min gissning är att ärendet kommer upp till KF under höst/vinter 2025. Men det är ni i politiken som avgör.”

 Politiken “som avgör” i det här fallet är de styrande partierna, framför allt de två ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) i samhällsbyggnadsnämnden och Benny Augustsson (S) i kommunstyrelsen. Vi oppositionspolitiker har inte mycket att säga till om när det gäller vilka ärenden som ska upp på kommunens dagordningar…

Jag hoppas att fastighetsägaren och andra är nöjd med informationen. Det ska tilläggas att fastighetsägaren ifråga inte var särskilt intresserad av att eventuellt bli tvångsansluten. Men hur det kommer att gå med kommunens Vattentjänstplan ligger som framgår en bit fram i tiden. 

Och det är egentligen inte klart med en Vattentjänstplan. Den dag då planen är beslutad så ska inrättandet av verksamhetsområden upp på dagordningen. Varje verksamhetsområde är ett eget ärende eftersom en vattentjänstplan inte är juridiskt bindande. Sedan kan varje enskild fastighetsägare överklaga ett verksamhetsområde och en anslutning osv.

Det kommer att hinna rinna stora mängder vatten och fekalier genom de enskilda avloppen innan det blir dags för anslutningar till kommunens VA-nät – både frivilliga sådana och tvångsanslutningar.

Vem vet, det kanske till och med kan bli en valfråga.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)

26 januari, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)”.

Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har även läst äldre utredningar och intervjuat tidigare anställda vid Hallevibadet.

Utredningen handlar i detta avsnitt om Hallevibadets inre skick och räknar upp en rad misstänkta tveksamheter och brister i byggnaden. Det gäller systemet för vattenbehandling, styrsystemet för rening, reservdelar, överloppsrännornas återledning, ventilation och avfuktningsaggregat, betongplattor, sättningsskador, arbetsmiljön och skyddsutrustning. Om allt det stämmer som beskrivs i utredningen undrar man faktiskt hur Hallevibadet kunde vara i drift ända fram till 2023…

Kommunstyrelseförvaltningen återger även resultaten av de tillsyner som miljö- och hälsoskyddsnämnden har genomfört på Hallevibadet under tiden som badet var igång. Badet har fått ett flertal anmärkningar, men inga av den karaktären att Hallevibadet skulle stängas.

KSF drar följande slutsats av Hallevibadets status:

“Ovan angivna osäkerheter och brister talar enligt Kommunstyrelseförvaltningen bedömning för att det av säkerhetsskäl är olämpligt att hyra ut byggnaden i dess nuvarande skick. Särskilt med avseende på att bygganden vid en eventuell uthyrning ska användas för allmänna ändamål i syfte att allmänheten ska vistas i byggnaden.”

Det ska dock återigen framhållas att slutsatsen är dragen utifrån de “gamla utredningarna”, dvs de utredningar som låg på bordet redan när samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober 2024 fattade sitt beslut om att rekommendera uthyrning av Hallevibadet. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.) 

Jonas Mossberg har som sagt läst utredningarna och faktum är att han fortfarande är intresserad av att hyra och driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail till samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kommenterat badets status och vad som behöver åtgärdas. Hans synpunkter kan sammanfattas så här:

  • Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar och Miljö & Hälsa har inga synpunkter angående plattorna.
  • Linern (=duk som fungerar som tätskikt) kan behöva bytas inom ett par år men den läcker inte.
  • Den ”rost” som sägs vara i den lilla poolen är en missfärgning (genomfällning) från ett gammalt rör som dragits om i samband med att linern installerades och är helt ofarlig.
  • Bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting.
  • Styrsystemet är gammalt men Mossberg har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar.
  • Det går att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr.
  • Det behövs en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket.
  • Filtren behöver bytas och den nya fläkten behöver service.
  • Det finns inte en rutten fasadbräda på Hallevi och fönstren är det inget som helst fel på, de kan inte och kommer inte att ramla ur.

Den andra spekulanten är Patrick Lejon. Han har dessutom jobbat på Hallevibadet i 13 år. Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Inspektören menade att badets skick inte var så dåligt som det hade gjorts gällande. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet vidare…

Det är naturligtvis svårt för en byggnadsteknisk novis att avgöra Hallevibadets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och ibland till och med felaktiga fakta. Bristerna i samhällsbyggnadsnämndens underlag har automatiskt följt med till kommunstyrelseförvaltningens utredning. 

Den sista delen av utredningen, som upptar ungefär hälften av rapporten, handlar om juridik. Det handlar om den frågeställning som James Bucci (V) gav uttryck för i en intervju med TTELA den 28 oktober, efter samhällsbyggnadsnämndens beslut om att hyra ut badet (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”) 

“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”

Utredningen handlar slutligen om Vänersborgs kommun kan upprätta ett avtal som kan friskriva kommunen från allt ansvar.

Det finns många resonemang och analyser i utredningen kring förhållandet mellan hyresvärd (kommunen) och hyresgäster. Det hänvisas till lagparagrafer och domar. Det är emellertid ofta domar som det ibland är svårt att se relevansen av. Det är t ex domar om hissar, nedskräpning utomhus, containrar och plank. Det verkar som om utgångspunkten är att hitta argument för att dra slutsatsen att det är omöjligt eller inte lämpligt att ingå ett hyresavtal. Det argumenteras kring att hyresvärden skulle kunna bli skyldig att åtgärda problem med fastigheten trots avtal.

Samtidigt framhålls det flera gånger i utredningen att det mesta i lagstiftningen på området är dispositiv. Det innebär att parterna har möjlighet att avtala om annat, dvs det går att avtala bort lagen. Men då tycker utredningen att:

“Det är komplicerat att skriva ett avtal som i alla delar överför ansvaret för byggnadens skick på hyresgästen.”

Och om inte ett avtal är fullständigt reglerat finns det risk för att hyresvärden kan bli ansvarig för lokalens skick:

“Om avtalet är otydligt eller ofullständigt finns risk för att ansvar för byggnadens skick faller tillbaka på hyresvärden enligt den ansvarsfördelning som följer av lag.”

Det tycks som om det ändå går att avtala bort fastighetsägarens skyldigheter. Och, som jag uppfattar den juridiska redogörelsen, det verkar faktiskt vara kommunstyrelseförvaltningens slutsats, trots att det är komplicerat med avtal:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Och det stämmer överens med vad SKR:s jurist (Sveriges Kommuner och Regioner) svarade när juristen fick frågan av Hans-Peter Nielsen (KD) i samhällsbyggnadsnämnden om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”:

“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”

Som komplettering kan nämnas att när det gäller människors hälsa eller miljön (citat från utredningen):

“I rättspraxis har fastslagits att verksamhetsutövare (=hyresgästen; min anm) är den som har faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder mot påstådda störningar och olägenheter.”

Det är också:

“möjligt att avtala bort besittningsskyddet”

Det ser alltså ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt och genomtänkt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare. Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet, igen?

Slutligen skriver KSF att:

“Felaktiga ingrepp i byggnadens konstruktion kan påverka … värdet av fastigheten som helhet.”

Har Hallevibadet något ekonomiskt värde för kommunen? Alternativet är ju att riva det…

Det pågår en stor utredning kring att bygga ett nytt badhus i Vänersborgs kommun, även om hela processen verkar ha avstannat. Utgångspunkten för ärendet Hallevibadet är att det bör finnas ett bad i Vargön åtminstone 5-10 år till, i varje fall till kommunen har byggt ett nytt badhus. Kommunen har beslutat att inte driva Hallevibadet av kostnadsskäl. Två entreprenörer, Jonas Mossberg och Patrick Lejon, är villiga att hyra/arrendera badet och driva det vidare. De har också planer på att utveckla verksamheten i området med uteservering, bangolf, beachvolleyplan, boulebana osv.

Enligt min mening kunde kommunstyrelseförvaltningens utredning lika gärna ha kommit till slutsatsen att det är okej att kommunen hyr ut badet…

Till sist en nyhet.

Samhällsbyggnadsförvaltningens chef Andreas Knutsson tänker sluta sin anställning i Vänersborgs kommun. Knutsson ska arbeta på räddningstjänsten. Han ska bli biträdande förbundsdirektör i det nya (eller ombildade) kommunalförbundet ”Räddningstjänsten Fyrbodal”.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)

25 januari, 2025 Lämna en kommentar

Den 29 januari samlas kommunstyrelsens (KS) ledamöter, ordinarie och ersättare. Det är dags för KS första sammanträde för året.

Det är många ärenden som ska avhandlas, men det är särskilt ett ärende som tilldrar sig ett särdeles stort intresse. Det handlar om Hallevibadet.

Äntligen, efter månader av passivitet och förhalanden i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen, har alltså Hallevibadets vara eller inte vara lyfts upp till KS. Det är sista anhalten i ärendets väg till ett avgörande beslut i kommunfullmäktige den 19 februari. Det är tack vare partierna i opposition, och kristdemokraterna, som det äntligen har hänt något.

Ärendet behandlades på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.) Samhällsbyggnadsförvaltningen hade tagit fram två alternativa förslag till beslut:

“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

 Socialdemokraterna och Centerpartiet röstade på att riva Hallevibadet. Den linjen har de drivit hela tiden tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen. De har gjort allt i sin makt för att förhindra att Hallevibadet blir kvar. Förvaltningschefen och verksamhetschefen (fastighet och service) vid samhällsbyggnadsförvaltningen lät sig till och med intervjuas i TTELA före nämndens beslut, varpå TTELA drog slutsatsen, som också blev rubriken på artikeln, “Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Jag har beskrivit detta och turerna kring Hallevibadet i ett flertal blogginlägg under de senaste snart 2 åren. (Se nedan för länkar till alla inlägg.)

Oppositionspartierna (Moderaterna avstod dock från att rösta) och Kristdemokraterna röstade för “förslag B” i samhällsbyggnadsnämnden – som då fick majoritet. De ville alltså hyra ut fastigheten.

Inför behandlingen i kommunstyrelsen har kommunstyrelseförvaltningen (=KSF) utrett frågan om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick. 

KSF har gjort en omfattande utredning. KS-förvaltningen börjar utredningen med att titta på det juridiska, om det enligt Kommunallagen överhuvudtaget är möjligt för kommunen att hyra ut Hallevibadet. Och det är möjligt:

“Kommunstyrelseförvaltningens slutsats är att det som utgångspunkt är kompetensenligt att upplåta kommunala byggnader för drift av badanläggningar.”

Nästa fråga för KSF är om en uthyrning är i överensstämmelse med kommunens fastighetspolicy. Och det är det:

“Det framgår dock att kommunen kan äga fastigheter som upplåts till verksamhet utanför den kommunala organisationen där nyttjandet sammanfaller med ett kommunalt intresse och ligger inom ramen för den kommunala kompetensen.”

Sedan menar KSF (=kommunstyrelseförvaltningen) att en förutsättning bör dock vara att uthyrningen för allmänna ändamål kan ske på ett säkert och betryggande sätt. (Jag kan inte låta bli att notera att KSF använder ordet “bör”…)

KSF skriver sedan om bygglov. Här kan konstateras att det inte finns något bygglov på eventuella ombyggnationer av badet från de senaste 10 åren. Det diskuteras en hel del i utredningen om detta förhållande. Min slutsats av att det saknas bygglov är helt enkelt att det inte har skett något som har behövt bygglov. Det stämmer också med de uppgifter som Jonas Mossberg, en av dem som har visat intresse av att hyra Hallevibadet (den andre är Patrick Lejon), har fått från Tommy Byggare som senast utförde åtgärder på byggnaden. (Om det hade behövts bygglov innebär det i så fall att kommunen har bedrivit badverksamhet i ett svartbygge…)

KSF beskriver vidare Hallevibadets konstruktion och PBL (Plan- och bygglagen). Det ägnas en hel del utrymme åt vem som är ansvarig om något händer byggnaden eller människors hälsa – är det fastighetsägarens ansvar, dvs kommunen, eller hyresgästen/verksamhetsutövaren? Förvaltningens slutsats är inte helt tydlig:

“Bedömningen av vem som har denna rådighet ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och är oberoende av civilrättsliga avtal (jfr MÖD 2005:64). Även om ett civilrättsligt avtal skulle ange att ansvaret åvilar viss part har avtalet enbart obligationsrättslig verkan (verkan mellan parterna) och saknar normalt betydelse i offentligrättsliga sammanhang utifrån det krav som lagstiftningen ställer.”

Utredningen återkommer till denna fråga senare i ett särskilt avsnitt.

Sedan följer ett längre avsnitt om Hallevibadets skick utifrån de utredningar som har gjorts. Det ska alltså noteras att KS-förvaltningen i sin utredning helt utgår från de tekniska utredningar som samhällsbyggnadsförvaltningen har låtit utföra. Det är viktigt att hålla detta i minnet. Det är också viktigt att komma ihåg att dessa utredningar låg på samhällsbyggnadsnämndens bord redan vid beslutet om att hyra ut Hallevibadet. Utredningarna var alltså en del av nämndens faktaunderlag.

De tekniska utredningarna är samhällsbyggnadsförvaltningens rapport ”Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” från den 1 oktober 2024 (se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”) samt en rapport upprättad av PE Teknik och Arkitektur den 16 september 2024. KS-förvaltningen har följaktligen inte gjort någon egen teknisk utredning av Hallevibadets status.

KSF skriver:

“Baserat på antagandena om att flera delar av fackverket var starkare än vad som gick att urskilja har PE Teknik gjort bedömningen att det är rimligt att konstruktionen är optimerad för den last som gällde enligt Boverkets nybyggnadsregler då simhallen byggdes år 1991.”

Det här visar att taket är i gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och “hyresspekulanten” Jonas Mossberg ställde i ett mail till samhällsbyggnadsnämnden den 20 oktober 2024 den retoriska frågan:

“om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet…”

Det ska kanske kommunen fundera på. Kommunen ska ju behandla alla lika…

KSF fortsätter i samma avsnitt:

“Av utredningsrapporten framgår vidare att den ändring/ombyggnation som genomfördes av bassängbyggnaden omkring år 2020 (2018) – då i huvudsak kanaldragningen för ventilationskanalerna ändrades, innertaket byttes och lösullsisolering tillkom ovan innertaket – kan ha medfört risk för att lasten på takkonstruktionen ökade jämfört med innan. För att kunna fastställa om den tillåtna lasten har överskridits krävs det enligt PE Teknik att en detaljutredning genomförs. Lastökningen på grund av senaste ombyggnad finns enligt utredningsrapporten ej redovisad”

Den här uppgiften reagerade Jonas Mossberg på redan i höstas. I ovan citerade mail till samhällsbyggnadsnämnden skrev han:

“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”

Patrick Lejon, som är den andre intressenten till att hyra Hallevibadet, bekräftar detta efter att ha pratat med de som mögelsanerade innertaken. Varken samhällsbyggnads- eller kommunstyrelseförvaltningen verkar ha kontrollerat uppgiften med Tommy Byggare.

Som sagt, det är mycket intressant om Arena Vänersborg och Brätte Ishall uppfyller dagens krav… Jag kan inte heller låta bli att tänka på att taket på Hallevibadet höll för snömassorna den 20 februari 2010, medan nybygget på idrottscentrum inte gjorde det…

Mossberg skrev i samma mail:

“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.” 

Det kan väl också noteras att i den åberopade tekniska utredningen framgår det också att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav. Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet”:

“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

Kommunstyrelseförvaltningen har även läst äldre utredningar och intervjuat tidigare anställda vid Hallevibadet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)

7 november, 2024 1 kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”.

Samhällsbyggnadsförvaltningen tog fram två alternativa förslag på beslut inför samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024.

“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

En rivning av Hallevibadet låter “enkel och lätt”, men det är faktiskt en dyr historia. I samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april 2024 stod det:

“Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr.”

 Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena i nämnden (ordförande Ann-Marie Jonasson, S, 1:e vice ordförande Johan Andersson, C, och 2:e vice ordförande Tor Wendel, M) hade inför sammanträdet bett en av kommunens jurister att utreda om det var möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet. (Jämför förslag B ovan.)

Juristen skrev den 16 oktober:

“För att nämnden ska kunna ta ställning till denna fråga har det uppdragits åt kommunjurist att, såväl skriftligt som muntligt vid nämndsammanträdet, informera om bland annat om vad regelverket innebär och vilka eventuella juridiska hinder som kan finnas. Avsikten med denna skrivelse är därvid att ge grundläggande information i dessa frågor.”

Jag noterar att juristen talar om “eventuella juridiska hinder”, inte “eventuella juridiska möjligheter”… Men juristen fick antagligen uppdraget av ordförande Jonasson (S)…

Det gjordes alltså en tredje utredning inför nämndens beslut. TTELA (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”) skrev den 28 oktober:

“Ann-Marie Jonasson betonar att den jurist som deltog vid nämndens möte bedömer att det är högst osäkert om kommunen kan friskriva sig från allt ansvar vid en eventuell upphandling.”

Andra ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden förnekar bestämt detta. Det står dock inte i artikeln. Ledamöter säger att det var tvärtom, juristen ville under sammanträdet inte svara på frågan om friskrivning eftersom det inte var det som hon hade fått i uppdrag att ta reda på.

Ann-Marie Jonasson (S) förklarade också i artikeln att Socialdemokraterna och Centerpartiet bestämde sig för länge sedan – de vill riva Hallevibadet. Det ville Jonasson och Johan Andersson (C) att nämnden skulle fatta beslut om redan i oktober 2023. Ärendet lyftes dock bort från dagordningen när de troligtvis upptäckte och insåg att de inte hade stöd för förslaget, inte ens i den egna styrande partikoalitionen – jämför KD…

James Bucci (V) ville däremot inte riva badet. Bucci intervjuades också av TTELA.

“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”

James Bucci (V) sa vidare till TTELA att han bedömde att det fanns möjlighet att:

“formulera ett hyresavtal där hyresgästen är fullt medveten om riskerna och tar de ekonomiska konsekvenserna om det går åt skogen.”

Det visade sig i efterhand att Buccis “magkänsla” sannolikt var riktig. Hans-Peter Nielsen (KD) hade nämligen skrivit till SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och frågat om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”. Nielsen fick svar dagen efter sammanträdet, den 25 oktober. Nielsen mailade ut svaret till samtliga ledamöter i nämnden. Juristen på SKR avslutade sitt svar:

“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”

Det ser ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare, Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet igen?

Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. Som väntat röstade sossarna och centerpartisten, dvs ordförande Ann-Marie Jonasson (S), Leif Höglund (S), Kristina Östergren (S) och Johan Andersson (C) för rivning enligt följande yrkande:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

Jag har svårt att förstå hur Socialdemokraterna, och C, tänker. Kanske gör Vargöborna det bättre, sossarna får ju alltid många röster i Vargön… 

Tor Wendel (M) och Margareta Olsson (M) deltog inte i beslutet och motiverade det på följande sätt:

“Moderaterna och Liberalerna deltar inte i beslutet med anledning av att vi inte har kännedom om inriktningen i den Badhusstrategi som ännu inte beslutats av kommunfullmäktige”.

S+C hade tillsammans 4 röster och 2 M avstod från att rösta. De 5 som återstod röstade på James Buccis (V) yrkande:

”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

De 5 var förutom James Bucci (V) själv, Anders Strand (SD), Hans-Peter Nielsen (KD), Göran Nilsson (SD) och Thomas Larsson (MBP).

Ärendet Hallevibadets “vara eller inte vara” ska nu vidare till kommunstyrelsen för att sedan beslutas av kommunfullmäktige. Händer inget oförutsett fattas beslutet före årsskiftet. För att Hallevibadet ska hyras ut krävs att de olika oppositionspartierna och KD röstar för detta alternativ, men också att moderaterna och liberalerna gör det.

Det lutar åt att Hallevibadet kommer att öppna igen någon gång nästa år. Det är mitt tips, men i vems regi, Jonas Mossbergs eller Patrick Lejons eller någon annans, återstår att se.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, tjänsteperson, ttela, Vargön

Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)

5 november, 2024 Lämna en kommentar

För nästan exakt ett år sedan, den 16 november 2023, fattade samhällsbyggnadsnämnden följande beslut om Hallevibadet:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. ”Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet dröjde, det verkade som om samhällsbyggnadsförvaltningen inte hade lust att utföra en sådan. Och det är ju ingen större hemlighet att förvaltningen tillsammans med ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) vill jämna Hallevibadet med marken. Förvaltningens “officiella” förklaring var emellertid att den inväntade en utredning om möjligheten att i framtiden bygga ut Vattenpalatset i Vänerparken.

Utredningen om Vattenpalatset skulle utföras av Intea. Det var ett led i en större badhusutredning som pågår och har pågått i kommunen under några år. Det var emellertid märkligt att samhällsbyggnadsförvaltningen väntade på denna utredning, eftersom Intea är ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. Företaget är således part i målet och har naturligtvis intresse av Hallevibadets framtid. Om Hallevibadet skulle öppnas igen blir det ju en konkurrerande verksamhet. (Se “Affären Hallevi (2): Utredningen…”.) Enligt uppgift så informerade förvaltningen aldrig nämnden om att Intea satt på två stolar i ärendet.

Jag vet inte riktigt hur det har gått med Inteas utredning. Det finns rykten som säger att den är klar men att Intea hemlighåller den. Efter många om och men, med bland annat mängder av email, samtal och möten, kom dock ärendet om Hallevibadet upp för beslut på samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. I underlaget fanns det en statusbedömning, daterad den 16 september, och en konsekvensbeskrivning av Hallevibadet från den 1 oktober.

Drygt två veckor innan sammanträdet intervjuades förvaltnings- och fastighetscheferna i samhällsbyggnadsförvaltningen i TTELA. Vilket syfte cheferna hade med att framträda i media torde framgå av TTELA:s rubrik, “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Det är den slutsats som TTELA drog efter intervjuerna och då får man onekligen intrycket att cheferna ville påverka det kommande politiska beslutet. Detta skulle i så fall vara tämligen unikt, till och med i Vänersborgs kommun. Och detta när det samtidigt pågår en diskussion, utbildning och överenskommelse i kommunen om bland annat var gränserna mellan politikers respektive tjänstepersoners ansvarsområden och befogenheter går… (Se “Politiker och tjänstemän”.)

Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att arrendera eller förvärva Hallevibadet, ansåg att flera av de uppgifter som lämnades till TTELA av förvaltningschef Andreas Knutsson och fastighetschef Hans Larsson (de nämns vid namn i artikeln) var felaktiga och missvisande. Mossberg har skrivit flera mail både till samhällsbyggnadsförvaltningen, där det tycks som om de inte vill kommunicera med honom (vilket i så fall torde strida mot både grundlag och Förvaltningslagen – se “Politiker och tjänstemän 3: Lagar”), kommundirektören och inte minst till politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Till politikerna skrev Mossberg den 20 oktober att den takrapport, “Statusbedömning Hallevibadet”, som artikeln i TTELA handlade om, är ganska intetsägande men att den visar att taket är i väldigt gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991, fortsatte Mossberg, och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och Mossberg ställde den retoriska frågan om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet… Och vidare:

“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.”

I TTELA-artikeln talades det en hel del om en renovering av taket som hade skett 2016 eller 2017 (i rapporten står det “runt 2020”). Då hade isoleringen blivit tjockare och taket därmed tyngre. Renoveringen hade skett utan bygglov och företaget som utförde åtgärderna hade gått i konkurs.

Mossberg reagerade i mailet på de enligt honom felaktiga uppgifterna:

“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”

Det är nog på det viset att företaget som byggde taket en gång i tiden har gått i konkurs, men inte det företag som påstods ha renoverat det någon gång under de senaste 8 åren.

Mossberg skrev att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav.

Det är svårt för en novis att avgöra vem som har rätt när det gäller takets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och felaktiga fakta. Det tycks också som om förvaltningen inte har presenterat och redovisat statusbedömningen, som kostade kommunen 76.000 kr exkl moms, på rätt sätt.

Om samhällsbyggnadsförvaltningen har rätt, så innebär det vad jag kan förstå att samhällsbyggnadsnämnden har låtit folk vistas i Hallevibadet samtidigt som badet har varit en dödsfälla…

Utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” är den konsekvensbeskrivning som nämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram den 16 november 2023. Den hänvisar till stor del till statusbedömningen när det gäller taket, men trots att taket kunde bli en ”dödsfälla” så anser förvaltningen att:

“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

Utredningen hittar väldigt många och allvarliga fel på Hallevibadet, så många att förvaltningen drar slutsatsen att:

“Badanläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning. Detta konstaterande gäller även för bassängöverbyggnaden.”

Jonas Mossberg är fortfarande intresserad av att driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail kommenterat även konsekvensbeskrivningens beskrivningar av badet. Mossbergs syn på badets status och vad som behöver åtgärdas kan sammanfattas så här.

Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar.

“Linern (=duk som fungerar som tätskikt; min anm) kan behövas bytas inom ett par år men den läcker INTE”

Mossberg håller med om att bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting. Han instämmer i att styrsystemet är gammalt men skriver att han har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar. Det går också att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr. Det behövs vidare en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket. Slutligen behöver filtren bytas och den nya fläkten behöver service.

Jonas Mossberg är i byggbranschen precis som den andra intressenten Patrick Lejon, som också vill arrendera Hallevibadet. De har båda rätt bra koll.

Patrick Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, tjänsteperson, ttela, Vargön

Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell

27 oktober, 2024 4 kommentarer

Vänersborgs kommun planerar som bekant att anlägga en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Det finns två alternativ för denna väg, kallad Brättelänken – söder eller “norr” om Brätte. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen (alt 1 på bilden). James Bucci (V) reserverade sig. 

Det finns egentligen inget “norr” om Brätte. Den del av den gamla staden som är utgrävd och undersökt är antagligen bara 25% av gamla Brätte – och arkeologerna och historikerna vet att den medeltida handelsstaden gick ända ner till sjön, till Vassbotten. Vid vattnet låg bryggorna och mellan hamnen och den uppgrävda delen av Brätte var platsen sannolikt full av rörelse och livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.

Bohusläns museum utförde 2018 en arkeologisk undersökning i just detta område mot vattnet, norr och väster om de utgrävda lämningarna, där det norra vägalternativet ska gå. Museet hittade stenar som var arrangerade i rader och formationer, spår efter en marknadsplats, stenläggning, del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, del av en huskonstruktion osv. I de undersökta schakten påträffades tusentals fynd av bland annat stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel, skörbränd sten, metall, stengods, halvt silvermynt med hög kopparhalt, djurben, en järnkil, kritpipor, en blykula och ett flertal blyplomber från Augsburg.

Bohusläns museum skrev i rapporten (kan laddas ner här):

“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«.

Det är för övrigt en undersökning som inte någon i kommunhuset verkar ha hört talas om. Ingen verkar heller ha läst museichef Peter Johanssons brev till kommunen när han fick höra talas om planerna på Brättelänkens dragning. (Peter Johanssons brev kan laddas ner här.)

Peter Johansson skrev:

“Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.”

Museichefen betonade att Brätte var mycket speciellt:

“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Museichef Johansson påminner om att fornlämningen efter Brätte stad faktiskt är klassad som ett riksintresse. Det innebär att Brättes kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande.

När kommunen utarbetade och antog den Fördjupade översiktsplanen förra året så yttrade sig Länsstyrelsen om Brätte. (Se “Brätte: FÖP 2023 (2)”.) Länsstyrelsen skrev:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”

Att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):

“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”

Riksintressen är (se broschyren “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” – kan laddas ner här):

“… ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 2 maj remitterades samhällsbyggnadsnämndens utredning till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Jag motsatte mig det och menade att det “norra” vägalternativet var otänkbart och helt uteslutet. Det var bättre att direkt börja projektera för det södra alternativet (alt 2 på bilden ovan).

Det kom remissvar.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden påpekade att (se ”MH dissar SBN:s Brätteutredning”):

“Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då den bland annat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden.”

“ofullständigt underlag”… Det visade sig att alla dessa utredningar, som samhällsbyggnadsförvaltningen inte hade sett eller läst, förordade det södra alternativet. Miljö och hälsa skrev också att:

“Alternativ norr strider mot miljöbalken 3 kapitlet 6 § (naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.) Motiv för att bryta mot miljöbalken saknas.”

Byggnadsnämnden menade, liksom även miljö- och hälsoskyddsnämnden, att den utredning som samhällsbyggnadsnämnden tagit fram var ofullständig. (Se “Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen”.) Och det torde ju vara snällt sagt. Är utredningen “ofullständig” är den självklart både felaktig och missvisande…

Byggnadsnämnden lade stor tyngd vid att Brätte är ett riksintresse. I yttrandet finns t ex följande punkter:

  • “Fornlämningar är skyddade av kulturminneslagen och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”
  • “Länsstyrelsen är … tydlig med att alternativ 1 skadar riksintresset.”

Och skadar det riksintresset så är vägsträckningen utesluten…

Kultur- och fritidsnämnden i sin tur hänvisade också till Länsstyrelsens inställning och till riksintresset. (Se “KFN om Brättelänken”.)

Alla tre nämnder var mycket negativa till det “norra” alternativet, men menade samtidigt att underlaget från samhällsbyggnadsnämnden var bristfälligt. Med tanke på nämndernas remissyttrandena så tycks det mig vara ett mycket snällt sätt att formulera sig, i stället för att skriva – “lägg ner det norra vägalternativet”.

Så har emellertid inte kommunstyrelseförvaltningen och KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott) uppfattat remissvaren. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen nu på onsdag, den 30 oktober, är därför:

“Kommunstyrelsen uppdrar [till] kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”

Jag förstår inte varför arbete, tid och pengar ska avsättas till att utreda ett alternativ som innebär att ett unikt riksintresse förstörs. Och som Länsstyrelsen dessutom kommer att säga nej till. Det finns ju redan utredningar som visar det norra alternativets negativa påverkan på skyddade arter och naturvärden och, framför allt, att Brätte stad gick ända ner till vattnet. Varför ska samhällsbyggnadsförvaltningen utreda det som andra redan har utrett – och som är känt? Hur tänker de styrande partierna och den borgerliga oppositionen?

 I torsdags avslutades en markradarundersökning av Brätteområdet. (Se TTELA ”Vänersborgs försvunna stad undersöks med radar”.) Museichef Peter Johansson hade sökt och fått anslag från Dreijers stiftelse och Klingspors fond för att finansiera denna. Det kommer dock att ta 4-6 veckor innan resultatet blir klart. Egentligen borde kommunen ha bekostat en sådan analys. (Kommunen vill ju att andra, ofta privatpersoner, bekostar arkeologiska undersökningar.) Istället för att invänta resultaten av denna mycket intressanta undersökning blir det väl så att kommunen bortser från den, precis som den gör med andra undersökningar, utredningar och inventeringar…

I kommunens “Planeringsstrategi 2024–2028”, som är tämligen klarsynt, står det följande om riksintresset Brätte-Vassända:

“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”

En sådan prövning görs i så fall av Länsstyrelsen – och det vet alla vilken inställning Länsstyrelsen har till riksintresset Brätte… Jag undrar om inte även Riksantikvarieämbetet kan bli inblandat. I 2 kap 7 § Kulturmiljölagen står det nämligen:

”Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att skydda och vårda en fornlämning.”

På kommunstyrelsen den 2 maj yrkade jag precis detsamma som James Bucci (V) gjorde i samhällsbyggnadsnämnden. På onsdag ska jag yrka samma sak igen:

“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

Det bästa vore att utveckla rekreationsvärden omkring gamla Brätte och kanske omvandla den befintliga smala vägen genom området till en gång- och cykelväg. (Om framkomligheten till SIS-hemmet Brätte kan lösas.)

Och försöka få berörda myndigheter att gräva ut hela det unika Brätteområdet – Västergötlands Pompeji.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Brätte, KS 2024, Länsstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden