Arkiv
Solvarm i Sikhall vs kommunen
Vid Vänerns strand ett par mil norr om kommunhuset i Vänersborg ligger den fridfulla lilla byn Sikhall.
En kväll några veckor före det politiska sommaruppehållet, den 20 maj 2015, hamnade Sikhall tillfälligtvis i händelsernas centrum. Kommunfullmäktige i Vänersborg beslutade nämligen att:
”införa verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 6 för Sikhall södra i Vänersborgs kommun.”
Och med detta beslut så blev inte sommaren riktigt som det var tänkt, i varje fall inte för en av familjerna på Sikhall.
Detta är berättelsen om kampen mellan familjen Solvarm och Vänersborgs kommun.
Ett verksamhetsområde är enligt lagen om ”allmänna vattentjänster” (2006:412):
”det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän va-anläggning”
I ett verksamhetsområde är kommunen huvudman och fullmäktiges beslut innebar att de boende i södra Sikhall ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Jag var själv med om att fatta beslutet i fullmäktige.
Självklart är varje ledamot i fullmäktige skyldig att läsa handlingarna och sätta sig in i dem – och det försöker jag också efter bästa förmåga att göra. Men ibland när det är så att säga mer ”tekniska” beslut så förutsätter man som ledamot att allt är i sin ordning och att kommunen har fört samtal och är överens med de invånare som beslutet gäller. Det är ju omöjligt att jag som fullmäktigeledamot till exempel skulle ringa alla de personer som ska ingå i ett verksamhetsområde och fråga om allt är ok.
Nu var inte detta beslut, som jag var med och fattade, helt ok.
Det finns nämligen en fastighet i Sikhall som inte är som alla andra fastigheter. Huset sticker ut från mängden på ett ganska iögonfallande sätt. Det är ett stort växthus på 300 kvadratmeter. Och i det huset finns ytterligare ett hus – ett 145 kvadratmeter stort knuttimrat trähus.
Det är familjen Solvarms hus.
Solvarms hus ligger i Sikhall Södra och ska ingå i det nya verksamhetsområdet. Det beslutade fullmäktige.
Familjen Solvarm överklagade kommunfullmäktiges beslut. I överklagandet står det:
”Vi har på Sikhall eget enskilt avloppssystem med näringsåtervinning i integrerat växthus=eget kretslopp. Sonderingar så långt ger att vårt kretslopps-system är bättre än kommunens system för att uppfylla regler och lagkrav (Miljöbalken). Eftersom vi har välfungerande brunn och eget kretslopps-system ser vi inte teknisk, miljömässig eller ekonomisk anledning att ansluta vår fastighet till detta verksamhetsområde. Det känns som en sämre lösning ur alla ovanstående aspekter = orimligt.”
Solvarms hus är ett naturhus. De använder sig själva av en definition av Bent Warne:
”Naturhus – varje byggnad som berikar utan att förstöra, plundra och förgifta.”
Solvarm beskriver sitt hus:
”Naturhus är ett helhetskoncept som i tre delar består av: klimatskal, bostadsdel och kretslopp. Naturhus medför låg energiförbrukning och ekologi i praktiken. 
Kretsloppssystemet möjliggör självförsörjning av frukt och grönsaker. Människan omges av naturliga material.”
Kretslopp innebär bland annat att avloppsvatten går igenom en trekammarbrunn och sedan upp till de planterade växter som finns i växthuset.
Det finns en mängd funktioner och fantastiska lösningar i huset. Du kan läsa mera här:
Det finns bara tre naturhus i hela Sverige. Det betyder att många gör studiebesök i huset (vi pratar om tusentals besökare), att huset uppmärksammas i media (t ex TV) och att familjemedlemmar blir anlitade som föreläsare. Så är Anders Solvarm inbjuden av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin för att medverka i ett symposium kring ”smart urbant boende”.
Solvarm hävdar mycket bestämt i sitt överklagande till Förvaltningsrätten att kommunens VA-lösning är sämre än den som redan finns på fastigheten.
”Vi hävdar att kommunen inte visat att deras avlopps-reningsystem är ett fungerande kretslopps-system i ordets betydelse av att näringen återförs till odling. Vi anser att kommunens avloppsrenings-system är sämre än vårt avseende miljöhänsyn, verklig prestanda, säkerhet, hållbarhet, flexibilitet och ekonomi.”
Och det försöker också Solvarm bevisa i sin överklagan till Förvaltningsrätten.
Och tänk, jag inte bara tror att Solvarm har rätt – jag är helt övertygad. Även om det, vad jag förstår, finns en brist i Solvarms system – fekaliehanteringen. (Fekalier = bajs, skit, avföring). Huset är än så länge med i den kommunala slamtömningen.
Det kan vara detta som kommunen menar i sitt yttrande när den skriver:
”Fastigheten Sikhall 1:20 är i behov av vattentjänster vilket är ostridigt.”
Även om kommunen inte utvecklar detta. Eller skriver något om huruvida frågan har diskuterats med Solvarm.
Solvarm skriver också i sin överklagan till Förvaltningsrätten att kommunens avgift för anslutning till kommunens VA är oskäligt högt (168.392 kr). Solvarm undrar också om utbyggnaden av kommunens avloppsnät uppe i Dalsland verkligen sker enligt lagen om offentlig upphandling.
”Det verkar som om kommunen lutar sig på att ha ett ’partnering-avtal’ med Skanska.”
Jag har begärt ut alla handlingar, och fått dem, kring det här sista. Men det ligger lite utanför denna blogg, och även utanför kommunstyrelsens hantering av ärendet.
I morgon, onsdag, ska alltså kommunstyrelsen ta ställning till ett yttrande som kommunen ska avge till Förvaltningsrätten med anledning av Solvarms överklagan av kommunfullmäktiges beslut.
Som vanligt har Förvaltningsrätten bara tittat på det formella. Kommunen skriver i sitt yttrande:
”Förevarande mål är en laglighetsprövning … vilket innebär att det är endast beslutets laglighet och inte dess lämplighet som kan prövas.”
Rätten tittar alltså bara på om beslutet har tillkommit i laga ordning – Förvaltningsrätten visar inget intresse för beslutets innehåll… Inte nu heller.
Jag har själv varit med om samma sak när jag överklagade fullmäktiges beslut att inte ge mig ansvarsfrihet i samband med arenaskandalen. (Jag hade ju vid upprepade tillfällen röstat nej till arenaprojektet.) Även då gömde sig juristerna i Förvaltningsrätten bakom det formella, om beslutet hade tillkommit i laga ordning. Vilket gör en enskild invånare, och politiker, totalt rättslös – kommunen kan fatta vilka vansinniga beslut som helst, bara det har skett formellt rätt. Fast bara ibland. Det har funnits tillfällen då Förvaltningsrätten faktiskt har tittat på innehållet i ett beslut. Och då blir överklaganden beroende av Förvaltningsrättens goda vilja. Tycks det. Jag har då aldrig sett någon logik. (Här kan du läsa om min kamp mot domstolarna och bristen på sunt förnuft – klicka här.)
Även om Förvaltningsrätten ”bara” tittar på det formella så finns det mycket kring detta att ta ställning till. Solvarm räknar upp en mängd paragrafer i flera lagar och anför mängder med citat från ett antal rapporter som de menar ger dem rätt att stå utanför verksamhetsområdet:
- Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:1 ”Vägledning och exempel för effektiv tillsyn av små avlopp”
- Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster. Ett handläggarstöd för länsstyrelserna.
- Lag om allmänna vattentjänster.
- Miljöbalken.
- Kommunallagen.
Flera av de av Solvarm anförda ”undantagsparagraferna” ser onekligen tunga ut. I varje fall för en juridisk amatör. Solvarm tolkar själv de anförda källorna:
”Om vi kan visa att vi har en VA-anläggning som är lika bra eller bättre än kommunens så kan inte kommunen kräva tvångsanslutning till kommunens verksamhetsområde.”
Och det är nog ganska sannolikt att naturhuset har ett system som är bättre än kommunens… Det vill Solvarm också få mer tid på sig att bevisa:
”Nu vill kommunen påtvinga oss ett odifferentierat, oflexibelt, dyrt, teknikkrävande och omodernt avlopps-system utan återföring av näring till odlingar = ofullständigt, ej kretsloppsanpassat. Vi anser detta oacceptabelt och påbörjar därför avancerade mätningar för att verifiera vårt system i en rapport.”
Solvarm anser att de har rätt till skälig tid för att visa att deras anläggning uppfyller samhällets krav och målsättningar för kretsloppsanpassning. Solvarm vill ha möjlighet att lämna en rapport om detta hösten 2016.
Men redan imorgon, den 26 augusti 2015, ska alltså kommunstyrelsen behandla kommunens yttrande till Förvaltningsrätten på Solvarms överklagande.
I beslutsförslaget tycks kommunen mer eller mindre ”vifta bort” Solvarms exempel och undantagsparagrafer. De kommenteras ofta överhuvudtaget inte. Det tycks inte finnas några undantag i lagstiftningen om kommunen får bestämma… Istället kör kommunen med det generella perspektivet. (Artilleriet höll jag på att skriva.) Kommunen skriver mest om självklarheter, varför det behövs ett verksamhetsområde i Sikhall Södra överhuvudtaget – rent allmänt. Och det är det ingen som ifrågasätter, inte heller Solvarm.
För att ta ett exempel, den enligt mitt amatörmässiga förmenande absolut tyngsta lagparagrafen i sammanhanget. Jag tänker på 9 § i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Kommunen kommenterar denna viktiga paragraf i lagen på följande sätt:
”Varken bestämmelsens utformning eller förarbetena till vattentjänstlagen ger stöd för att en fastighetsägare med åberopande av 9 § skulle kunna föra talan om inskränkning av ett av kommunen beslutat verksamhetsområdet.”
No more, no less.
Kommunen diskuterar alltså inte sakfrågan. Och ska jag vara ärlig, så vet jag överhuvudtaget inte vad kommunen diskuterar – och menar med sin kommentar. Är det någon juridisk spetsfundighet gömd här, typ, ja vad då, att verksamhetsområdet redan är beslutat?
Vem som har rätt, ska inte jag avgöra. Det kan jag inte avgöra. Det krävs jurister och sakkunniga på Förvaltningsrätten för att göra det. Men imorgon ska alltså kommunstyrelsen diskutera och rösta om kommunens yttrande till Förvaltningsrätten.
Kanske blir det en juridisk diskussion redan då, bland politiker. (Dock inte av mig, eftersom jag inte sitter i kommunstyrelsen.) Det ska förresten bli särskilt intressant att höra vad miljöpartiets representanter kommer att säga i frågan.
Kommunen menar i sitt yttrande förresten att överklagandet till Förvaltningsrätten endast gäller frågan om verksamhetsområde – inte avgiftsfrågan.
Kommunen skriver:
”Det kan dock anföras att enbart förhållandet att huvudmannen byggt ut den allmänna va-anläggningen i ett område medför inte automatisk att fastigheterna där kan avgift debiteras. Avgiftsskyldigheten ska i princip vara motiverad av den enskilda fastighetens behov av de vattentjänster som erbjuds.”
Kanske kan denna inställning utgöra grunden för en kompromiss?
När det gäller verksamhetsområden undrar jag för övrigt lite om hur gränserna dras. Hur bestäms ”detaljgränsen” när ett verksamhetsområde ritas upp av kommunen? Det känns nämligen ibland, i undantagsfall kanske, men ändå, som om det kan bli lite godtyckligt, att slumpen har en viss betydelse.
Tänk om verksamhetsområdesgränsen hade ritats så att Solvarms hus hade hamnat utanför verksamhetsområdet. Då hade det inte blivit någon konflikt. Och alla hade varit nöjda. I varje fall Solvarm.
Sedan kan jag inte förstå varför det alltid ska bli så många konflikter mellan Vänersborgs kommun och dess invånare. Hur svårt är det egentligen att lyfta luren och komma överens? Eller är det kanske lite ödmjukhet som saknas?
I det här fallet känns det som om parterna borde befinna sig nära varandra och att en lösning borde vara inom räckhåll. Båda har ju egentligen samma mål – att värna naturen och kanske i synnerhet att skydda Vänern från bland annat smittämnen, kemikalier och övergödning.
Solvarms naturhus har ett system som är bättre än kommunens. Kanske skulle kommunen istället dra lärdom av Solvarms erfarenheter och implementera åtminstone några av dem i sitt VA-arbete?
Jag kan inte heller låta bli att lägga en helt annan aspekt på konflikten. Solvarms naturhus har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Ska Vänersborgs kommun inte vara stolt över detta utan istället ”förstöra”? Tänk vilken oerhörd prestigeförlust det skulle bli för kommunen om Solvarm berättar i tidningar, TV och på universitet att han och familjen har fått lägga ner sitt naturhus därför att Vänersborgs kommun, samma kommun som byggde arenan, har satt käppar i hjulet.
Blandad blogg om behandling
Förra onsdagen fastställdes budgeten för 2015. Miljöpartiet lade sig som bekant platt för sina nya vänner i triumviratet och låtsades inte om att partiet hade lagt en alldeles egen budget i juni. Som skilde sig väsentligt från sina koalitionspartners. Och på budgetdebatten förnekade sig inte heller Sverigedemokraterna. Som vanligt. Om det sedan beslutet har gått upp för sverigedemokraterna, att de hamnade ”helt fel” i vissa omröstningar, vet ingen… Och de flesta är väl egentligen inte heller särskilt intresserade… (Se ”Fullmäktige: Budgeten”)
Efter budgetbeslutet har lugnet återigen lagt sig över kommunhuset. Man kan väl dock förmoda att samtalen mellan de numera tre styrande partierna fortsätter. I inte alltför lugna former kan man kanske också spekulera i – partierna tycks ha en bit kvar till enighet.
Det gäller t ex Villa Björkås i Vargön. Här har definitivt inte lugnet lagt sig. Frågan om en byggnadsminnesförklaring har varit uppe i både fastighetsutskottet, kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) och nu senast i samhällsbyggnadsnämnden.
Vänsterpartiet vill byggnadsminnesförklara Villa Björkås med tillhörande park. Det har vi framfört i alla instanser. Och i samhällsbyggnadsnämnden visade det sig att Miljöpartiet ville det också. Vilket i och för sig inte var någon överraskning. Miljöpartiets allierade, socialdemokraterna och centerpartiet, vill däremot inte göra detta. Min partivän James Bucci skrev igår en blogg om hur Vänsterpartiet och han har agerat i frågan. Jag rekommenderar en läsning. (Buccis blogg hittar du här.)
Samarbetet inom det nya styret tycks alltså redan halta. Vi får se hur länge det dröjer innan den ursprungliga kvartetten, numera trion, blir till en duett…
Diskussionens vågor går för övrigt höga på Facebook om Villa Björkås. Det har också startats en namninsamling om byggnadsminnesförklaring. (Du hittar namninsamlingen här.)
När det gäller Plantaget i centrala Vänersborg, som också har gett upphov till många känslor, tycks dock diskussionerna ha lagt sig. Å andra sidan är det inte mycket att diskutera längre. En massa träd har redan fällts och det som är gjort är gjort. Klockan går inte att vrida tillbaka, Plantaget kommer aldrig att bli sig likt. Sedan är ju frågan om det blir till det bättre eller sämre. För min del så tror jag att det på många sätt blir till det bättre. Det blir ljusare, kyrkan syns och en massa gamla höga och i flera fall sjuka träd har tagits bort. Däremot är jag tveksam till lekplatsen som ska anläggas i det nordvästra hörnet av parken.
Det är viktigt att Vänersborg är och förblir en attraktiv kommun, ”i alla delar”, och då är det av stort värde att också det gamla bevaras, även om det behövs en uppfräschning på sina håll.
Det är också viktigt att Vänersborg är attraktiv ”hela livet”…
Något som också skulle behöva fräschas upp är nämligen skollokalerna. Många skolor erbjuder elever och lärare en miljö som inte skulle accepteras på andra håll. Och inte görs heller. I kommunhuset pågår det t ex en mängd arbeten i och på fastigheten. Då är det handling som gäller, då finns det pengar. Men om skolor behöver åtgärdas eller renoveras… Om en skola behöver bättre ventilation, fräscha toaletter, fräscha ytskikt och bulleråtgärder i klassrum och korridorer, en kreativ utemiljö – då tycks det vara svårt att komma till skott. Då är det svårt med pengar. För att inte säga omöjligt.
Nu senast hörde jag en rektor säga:
”Nu har jag felanmält detta i 3 år – och det händer inget.”
Jag tror att rektorerna ibland tycker att de inte blir tagna på allvar… Det kanske också är därför som ett av lärarfacken skriver i ett utskick idag:
”På sikt kommer cheferna att frånsäga sig arbetsmiljöansvaret.”
Till sist, igen, det här med ”attraktiv i alla delar”…
På ett offentligt möte för några veckor sedan fick Magnus Larsson besked om att VA:t i Sikhall inte skulle vara klart förrän 2018.
Magnus Larsson blev något konfunderad:
”Jag har fått avslag på bygglov, senast i år, för att VA:t ska vara framme och klart inom 2 år.”
Ibland slås man onekligen av tanken att kommunmedlemmar behandlas olika. Och kommunens olika delar.
En annan fråga på temat ”i alla delar”.
I år är det 40 år sedan Vänersborgs storkommun bildades. 1974 slogs Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda samman till Vänersborgs kommun. (Fast 3 år tidigare hade kommunfullmäktige i Västra Tunhem röstat för anslutning till Trollhättan…) (Källa: Kommunens hemsida.)
En bloggläsare från Gestad, några stenkast från Sikhall, undrar med anledning av jubiléet:
”Hur blev det? Klarade man av den geografiska rättvisan? Det är ju samma kommunalskatt över hela kommunen. Hur har jobben placerats? Tekniskt sett kan en liten ort vara huvudort i en stor kommun eller region (Vänersborg i vår Region). … Så när tekniken lett till att alla ursäkter är borta, hur blev den geografiska balansen? Har varje kommundel fått sin ärliga proportion av investeringar och arbetstillfällen?”
Och det kan man ju faktiskt undra. Trots att många av de politiker som har styrt Vänersborg genom åren har kommit från landsbygden och i synnerhet från Dalslandsdelen… Kanske kan man dock se skolbeslutet för några år som ett beslut i den anda av ”geografisk rättvisa” som gestadbon efterlyser. Men visst slås man av tanken att kommunmedlemmarna inte behandlas lika och att Vänersborgs vision kanske inte riktigt stämmer med verkligheten…
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Magnus Larsson i Sikhall: "Det är oförskämt!"
Det var en gång två handläggare på Vänersborgs byggnadsförvaltning. En dag i augusti 2010 tänkte de, vad ska vi göra idag? ”Vi åker till Magnus Larsson i Sikhall”, sa den ene. ”Ja, det gör vi” sa den andre. Och båda tyckte att det var en jättebra idé att åka och se vad jord- och skogsbrukaren Magnus Larsson sysslade med därute på landet.
Och sagt och gjort. De två handläggarna på Vänersborgs byggnadsförvaltning bestämde sig för att göra en tillsyn av Magnus Larssons pågående bygge på den så kallade Politikerhyllan i Sikhall.
Vad den egentliga orsaken var till handläggarnas tillsyn hos Magnus Larsson är inte helt klarlagt. I ett dokument så står det att det handlade om en ”rutinbesiktning”, i ett annat att de har ”besiktigat fastigheten i samband med yrkande till byggnadsnämnden angående ekonomibyggnad” och i ett tredje står det kort och gott ”inspektion”.
Besöket blev kortvarigt. Efter 2 timmar tyckte handläggarna att de hade sett tillräckligt. Magnus Larssons skärmtak var olagligt. De båda handläggarna åkte glatt därifrån. Får man anta.
För att göra en lång historia kort. Byggnadsnämnden slog fast att Magnus Larssons skärmtak var olagligt. Magnus Larsson överklagade byggnadsnämndens beslut. Länsstyrelsen avkunnade den 24 augusti 2012 sin dom. Där stod det:
”Nämndens beslut bör därför upphävas vad avser skärmtaket.”
Magnus Larsson fick rätt. Skärmtaket var lagligt. De två handläggarna hade åkt till Sikhall förgäves.
Skulle man ha kunnat tro…
För visst skulle man väl ha kunnat tro och förväntat sig att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun skulle be Magnus Larsson om ursäkt, eller åtminstone beklagat, att de hade ställt till med problem, alldeles i onödan, för honom. Att de hade tvingat honom att lägga ner en massa tid på hela ärendet, alldeles i onödan, att de hade orsakat honom kostnader för juridisk hjälp, alldeles i onödan, att de hade försenat bygget av hans bostadshus, alldeles i onödan…
Eller åtminstone dragit tillbaka den räkning som de hade skickat Magnus Larsson för tillsynen av det lagliga skärmtaket… Den alldeles onödiga tillsynen…
Men nej då.
Prestigen var alltför stor i vissa av kommunhusets korridorer och rum. I dessa, vissa korridorer och rum, tänkte man i helt andra banor. Jord- och skogsbrukaren Magnus Larsson skulle naturligtvis betala tillsynen av det lagliga skärmtaket. Och visst, kommunen hade lagen på sin sida. Lagen står inte alltför sällan på den sida som har makten.
Men etiskt och moraliskt? Och demokratiskt? Och med användandet av det minsta lilla servicetänk? Och sunt förnuft…?
Men nej då.
Magnus Larsson krävdes på över 7.000 kr, enligt följande specifikation:
Magnus Larsson ville inte betala. Han ville inte betala för en tillsyn av ett skärmtak som var helt lagligt.
Kommunen överlämnade då fakturan till Kronofogden.
Det har hänt en del på kommunhuset den sista tiden. Stadsarkitekten, som hela tiden har varit drivande i ”diskussionerna” med Magnus Larsson, har fråntagits sin befogenhet att säga nej till all utveckling. En stor del av tjänstemännen har också varit på en slags charmkurs i bland annat 
bemötande. Ett av syftena har då varit att få de kommuninvånare som har med de kommunala förvaltningarna att göra, som Magnus Larsson – att känna sig välkomna.
Det tycks som en del chefer hade väldigt dålig behållning av kompetensutvecklingen… Magnus Larsson har nämligen vid upprepade tillfällen sökt en viss hög, väldigt hög, kommunal chef för att diskutera ärendet. Hen har undvikit att få/ta kontakt med Magnus Larsson – trots inspelade telefonmeddelanden, lappar på skrivbord etc.
Så…
Idag kom kravet från Kronofogden till Magnus Larsson. Magnus Larsson är skyldig Vänersborgs kommun över 9.000 kr. Betala!
”Det är oförskämt!”
Tycker Magnus Larsson.
Men Magnus Larsson ska betala… Vad har han för val?
Epilog.
Kommunen har den senaste tiden tagit kontakt med Magnus Larsson i två andra ärenden. Planenheten vill träffa Magnus Larsson och diskutera framtid och utveckling på Sikhall. Enheten vill upprätta en detaljplan. Dessutom vill kommunen att Magnus Larsson skriver på ett markupplåtningsavtal för VA-dragning över hans mark. Ett avtal som innebär att kommunen ska få köra omkring fritt med sina fordon på Magnus Larssons mark, att kommunen fritt ska få fälla träd på Magnus Larssons mark och att kommunen ska ha tillgång till en yta på 12 meters bredd i samband med ledningsdragningen på Magnus Larssons mark. Och att eventuella skador på Magnus Larssons mark regleras i efterhand…
Förväntar sig kommunen att Magnus Larsson ska hoppa och skrika hurra? Att han ska jubla över att han äntligen får tillfälle att göra en insats för Vänersborgs kommun? Att han äntligen får tillfälle att visa sin tacksamhet över den behandling som han fått utstå av Vänersborgs kommun?
Vad har han för val?
Nyheter om Kunskapsförbundet och byggförvaltningen
Vänersborg väntar fortfarande på den stora nyheten, om hur styret ska se ut de kommande fyra åren. Men medan vänersborgarna väntar på det, så händer det en del annat i kommunen.
Ett antal personer har reagerat starkt på att kursutbudet för GYVUX har mer än halverats. Det är Kunskapsförbundet Väst som av brist på pengar tvingats till dessa drastiska åtgärder.
För den som har glömt vad Kunskapsförbundet är (se här):
”Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalförbund som ägs av Vänersborgs kommun och Trollhättans stad. Förbundet arbetar för att utveckla och stärka de frivilliga skolformerna i både Vänersborg och Trollhättan.”
Det är lätt att förstå att unga och äldre vuxna fruktar för sina utbildningsplatser. De frågar sig om kurserna blir av överhuvudtaget eller om de måste avbryta en pågående utbildning när fortsättningskurserna ställs in. Några av dessa personer har skapat en grupp på Facebook, som heter ”Stoppa nedskärningarna inom vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg”.
Gruppens syfte är:
”Denna grupp är till för att väcka uppmärksamhet och stoppa nedskärningarna inom vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg.”
Både en elektronisk (se här) och en traditionell namninsamling har också startats. Det lär bli många namn på listan. Och med tanke på de utbildningsbehov som finns i området, hoppas jag också på det.
Vänsterpartiet i Vänersborg har på sin hemsida skrivit ett antal inlägg om situationen i Kunskapsförbundet. Det senaste publicerades idag.
Och precis när jag är på väg att publicera denna blogg, så ser jag att P4 Väst har tagit upp ämnet. (Lyssna och läs här.)
I radioinslaget säger Marie Dahlin (S) att hon vill satsa mer pengar på Komvux. Om det krävs så ska Vänersborg, och Trollhättan också förutsätter Marie Dahlin:
”dammsuga våra egna kommuner.”
Det är bra Marie Dahlin! Kunskapsförbundet Väst måste få mer pengar. Vänsterpartiet i Vänersborg står helt bakom ditt förslag!
Something completely different.
Enligt mycket säkra källor, så har Vänersborgs stadsarkitekt fråntagits sina befogenheter att säga nej till i stort sett all utveckling i kommunen. De som har haft med Byggnadsförvaltningen att göra, och det är nog ganska många, lär dra en lättnadens suck. Nu får vi verkligen hoppas att Byggnadsförvaltningen antar en ”liberalare” hållning i byggärenden och att alla vänersborgare kommer att behandlas lika.
Och på tal om utveckling och likabehandling. Igår var Mark- och Miljödomstolen uppe på Sikhall och gjorde ”syn på plats”. Magnus Larsson har ju överklagat ett beslut från Länsstyrelsen om att inte få bygga på en tomt. (Se ”Sikhall: Trakasserierna fortsätter”.) Kommunens representant var för övrigt stadsarkitekten, varför nu kommunen skulle ha en representant med i dessa förhandlingar överhuvudtaget. Stadsarkitekten förfäktade i vanlig ordning byggstopp för Magnus Larsson – trots att Byggnadsnämnden i Vänersborg hade gett Magnus Larsson strandskyddsdispens…
Hur domstolen kommer att döma får vi dock inte reda på förrän om 2-3 veckor.
När argumenten tryter – om lögner
Bloggar om Dalsland lockar många läsare. Den senaste bloggen om entreprenörerna på Sikhall och Ursand (se här) är inget undantag. Min blogg har fått över 1.000 träffar på två dagar! Det är svårslagna siffror för en lokal politisk blogg skriven av en, enligt Morgan Larsson i Välfärdspartiet (debattartikel i dagens Vänersborgaren), ”dominant bråkstake” till vänsterpartistisk politiker… (Morgan Larsson brukar inte dra sig för att uttala personligt nedsättande kommentarer om sina medpolitiker…)
Morgan Larsson tycker också att jag rent allmänt ljuger på min blogg. Det framförde han i debatten på gågatekrysset för inte så länge sedan. Tryter argumenten så får man dra till med något… Som vanligt kunde inte Morgan Larsson belägga sitt påstående. Det är inte alltid Morgan Larsson kan belägga sina påståenden…
Morgan Larsson har annars talat mycket väl om min blogg, i många år. Men det var innan jag kritiserade honom för att han deltog i beslutet att lägga ner äldreboendet Gläntan…
Annars har jag fått en del intressanta kommentarer på min blogg om Sikhall och Ursand.
Marianne Karlsson är en mångårig centerpartistisk kollega till Bo Carlsson. Marianne Karlsson anklagar mig mer eller mindre för att ljuga. Hon också. Marianne Karlsson skriver på Facebook:
”Bra inlägg MEN har du bevis på att (toppolitikern) Bo C lade ett bud på Sikhall när det var till salu????? Om Du gräver så får Du ändå hålla Dig till sanningen!!!!! Enligt en uppgift som jag har lades aldrig något bud från det hållet, då priset redan var fel för plånboken -men jag har inte sett budgivningslistan.”
Jo, jag håller mig till sanningen. Det tror jag åtminstone. Jag har nämligen ”mäklarlistan”, både i digital form och som papperskopia. Och det råder ingen som helst tvekan. Bo Carlssons (och hans dotters) namn står på denna lista.
Jag har publicerat listan en gång förut, men gör det för säkerhets skull en gång till.
Jag ger dock Marianne Karlsson rätt i den meningen att det står
”visat intresse att köpa rubriserade fastigheter”.
Det står inte i klartext, så att säga, att Bo Carlsson har lagt ett bud. Det gör faktiskt inte det. Men att ”visa intresse” torde i de här sammanhangen innebära att lägga bud. Jag kan inte tolka det på annat sätt. Men visst, jag kan inte vara 100% säker. Sedan hör det ju till saken att man faktiskt kan lägga bud som understiger den begärda summan. (Vilket bud som Bo Carlsson lade har jag emellertid ingen aning om.)
Det verkar dock som om Marianne Karlsson underkänner ”mäklarlistan” i sin helhet. Jag frågade Marianne Karlsson (på Facebook) om hon trodde att denna lista med Bo Carlssons 
namn på var en förfalskning. Och jag tyckte att Marianne Karlsson skulle kunna svara ja eller nej på den raka frågan.
Marianne Karlsson svarade:
”Förfalskning var Dina ord.”
Jag undrar vem som håller sig till sanningen… Det finns kanske anledning att återkomma.
Även ledande moderater påstår att jag inte höll mig till sanningen i bloggen. De säger att det inte stämmer att kommunen har betalat det mesta av allt som har gjorts på och för Ursand. Vilket jag skrev.
”Monica” kommenterade bloggen:
”Jag ställde frågan om kostnaderna för Ursand till nya Moderaterna när dom gästade Brålanda idag. Enligt deras representant så bekostar Bert allt på Ursand och kommunen belastas inte med ett öre…”
Moderaterna menar alltså att Bert Karlsson betalar allt som kommunen har investerat på Ursand, t ex gång- och cykelvägen, VA-dragningen, restaurangen mm. Det hävdade för övrigt också Peter Göthblad (FP), ordförande i Byggnadsnämnden, under en valdebatt på Gestad bygdegård häromsistens.
Här har jag ”fått hjälp”. Signaturen ”Brålandabo”, som alltid tycks vara mycket insatt, har skrivit följande kommentar på bloggen ifråga:
”Svaret från Moderaterna att Ursands arrendator (Dream World Design AB) står för alla investeringar är fel. Partiet (=moderaterna; min anm.) ska nog undvika att sprida felaktig information.
Några kommentarer kring detta är därför nödvändiga:
Var i arrendeavtalet (13 dec 2011) står det att Ursand är i nödvändigt behov av nytt kommunalt Vatten & Avlopp (VA) och helt ny Gång & Cykelväg (GC) ???
Redan år 2007 investerade kommunen (med gamla arrendatorn) hela 1,5 miljoner i VA-ledningar till Ursand. Dög inte detta nu eller ?
I juni 2012 (budget) beslöt kommunen investera 5 miljoner per år i tre år (2013, 2014 och 2015) med syfte att restaurera, renovera hus och göra området attraktivt. (alltså hela 15 miljoner !)
I slutet av 2013 beslöt SBN att investera i helt ny VA och GC till Ursand (på vilka grunder?)
För GC-väg avsattes 4 miljoner där 80% skulle betalas av kommunen och 20% av arrendatorn.
För VA-anläggning avsattes 4 miljoner där hela investeringen skulle bekostas av kommunen.
Dessutom skulle VA inne på själva ursandsområdet göras om till ”kommunal standard” ända fram till husliv för 1 miljon kronor. Även denna summa bekostas av kommunen.
Så kom absolut inte å säg att Bert Karlsson bekostar investeringen.
När utfärdas ett nytt arrendeavtal eller tilläggsavtal så att Dream World Design AB kan börja betala sina 20% av 4 miljoner för den nya vägen.
LYX för ett fåtal av kommunens invånare där besluten är tagna på lösa grunder :(
Hur mycket har avsatts vid kommunens övriga bad & camping & stränder ?
(Brålanda camping jämnades med marken av kommunen under vintern 2014)”
Jag har så långt möjligt kontrollerat ”Brålandabos” uppgifter. Jag hittade inga fel. Vad jag kan förstå, så är alltså alla uppgifter helt korrekta.
Kommunen betalar det mesta på Ursand.
När jag kollade i protokoll etc, så hittade jag istället ett tjänsteutlåtande från den 21 maj 2014 (Samhällsbyggnadsnämndens Fastighetsutskott). Där fanns ytterligare en uppgift om pengar. Ursand Resort och Camping AB, dvs Bert Karlssons företag, ska betala:
”50 % av de totala kostnaderna [med] att ta fram en ny detaljplan.”
Bert Karlsson betalar inte heller alla de kostnader som kommunen har för detaljplanen. Kanske en detalj i sammanhanget, men ändå… (Konstigt nog diariefördes inte detta dokument förrän den 29 augusti, vilket var förvånansvärt sent. Man kan undra varför…)
Med andra ord, återigen, jag undrar vem som ljuger… Moderaterna eller jag? Du kan väl skicka svaret till din moderate politiker, typ Gunnar Lidell eller Lena Eckerbom Wendel? Eller varför inte till Peter Göthblad? (Är de inte dina politiker, så kan du skicka svaret till mig…)
Det kan väl nämnas lite i ödmjukt förbigående att Vänsterpartiet har lagt ett förslag om att alla stora badplatser skulle få dela lika på pengarna, i stället för att allt skulle gå till Ursand. Förslaget röstades dock ner. (Jag nämner det för att jag anser att politik framför allt handlar om vad man gör – och inte vad man säger…)
För övrigt får jag via omvägar höra en del andra kommentarer från ledande politiker, framför allt moderater tycks det, angående min blogg. Häromdagen påstod t ex en ledande moderat politiker, enligt uppgift, att jag ibland återger sekretesstämplade uppgifter. Med andra ord, att jag begår kriminella handlingar… 
Det är ganska allvarligt och jag tog därför kontakt med politikern ifråga.
Det dokument som den ledande moderate politikern hänvisade till, och som skulle vara sekretessbelagt, hade en partikollega till mig helt enkelt fått av kommunkansliet efter en begäran. Precis som man ska gå tillväga när man vill ha ut kommunala handlingar. Handlingen lämnades ut, den var nämligen inte sekretessbelagd. Och hade den varit det, så hade det naturligtvis varit förvaltningen, som hade lämnat ut den, som hade gjort fel – inte min partikollega.
Den moderate politikern tog då tillbaka sitt påstående.
Till sist vill jag också nämna det självklara.
Jag ljuger aldrig i min blogg! Om det förekommer oriktiga uppgifter så är jag väldigt mån om att dementera dessa. Och om jag inte är 100% säker, så skriver jag det. Som i denna blogg.
Hur skulle det se ut om jag ljög? Vem skulle vilja läsa bloggen då? Eller typ rösta på Vänsterpartiet? Däremot så förnekar jag inte att bloggen avspeglar min personliga syn och mina personliga tolkningar av verkligheten och de fakta som finns. Det har jag aldrig förnekat. Varför skulle jag annars lägga ner det mesta av min fritid på bloggskrivandet om jag inte fick framföra mina åsikter?
Men lögner är något helt annat. Och att påstå att jag ljuger är väl närmast att betrakta som förtal.
Entreprenörer på Sikhall och Ursand
Vänersborgs kommun behöver entreprenörer. I alla delar.
Entreprenörer behövs för att Vänersborg ska utvecklas. De behövs för att företagandet ska öka, arbetstillfällen skapas, människor få ökade inkomster, affärerna få sålt mer, människor flytta hit och också för att kommunens skatteintäkter ska öka.
En av entreprenörerna heter Bert Karlsson. Bert Karlsson välkomnas med stora famnen av den borgerliga mini-alliansen. Jag såg i en annons i Vänersborgaren att moderaterna till och med har förlagt ett valmöte till Ursand. 
Bert Karlsson har stora idéer och långtgående planer. Och det har utan tvivel hänt en del på Ursand sedan han kom dit. Mycket har rustats upp och byggts om, VA har dragits och det har äntligen byggts en gång- och cykelväg. Så visst har mycket blivit bättre, men då ska man också komma ihåg att det är kommunen som har betalat det mesta. När det gäller Bert Karlssons tivoli-liknande gummi- och plastföremål och planer på att bygga bostäder i skogen runt omkring kan man dock bli lite tveksam.
Men Vänersborgs kommun har också entreprenörer på annat håll. I Sikhall finns en man som också har planer. Och som en händelse också vid en av kommunens fantastiska badplatser. Det är dock en stor skillnad på hur Magnus Larsson på Sikhall och Bert Karlsson på Ursand behandlas av Vänersborgs kommun. Medan den ene får det mesta han pekar på, motarbetas den andre i stort som smått.
Magnus Larsson fick som bekant till och med vänta i 7 år på att bygga sitt hus, sitt eget hus på Sikhall. Kommunen ville först förköpa fastigheten (efter att en toppolitiker förlorat budgivningen), sedan var det fel på skärmtaket, fönster var både fel placerade och för stora, det var än det ena och än det andra…
Byggnadsförvaltningen och -nämnden hade synpunkter på i stort sett det mesta. Och tiden gick. Och Magnus Larsson överklagade… Och tiden gick.
Och Magnus Larsson vann. På alla punkter. Till sist. Efter 7 år.
Men problemen för Magnus Larsson har fortsatt…
Magnus Larsson vill nämligen utveckla områdena vid Sikhall och Rörvik. Han vill bygga bostäder och han vill få folk att flytta hit. Han har idéer om hur områdena kan utvecklas och göras bättre och attraktivare – idéer som han självklart vill förverkliga. Entreprenör som han är.
Magnus Larsson har t ex idéer om Sikhalls badplats. Med lite röjning av vass och sly, så kan t ex stranden i Sikhall göras dubbelt så stor. Bryggor kan byggas, ordentliga toaletter anläggas, parkeringsplatser kan byggas ut osv.
Magnus Larsson har trots en motstridig kommun ändå fått gjort en hel del. Han har röjt både på Rörvik och i Sikhall, anlagt parkerings- och grillplatser för allmänheten, röjt upp i parker och trädgårdar och även förberett tomter för hus och 
bostäder osv. Magnus Larsson har också röjt fram ruiner från en gammal medeltidsby vid Murängen. Helt på egen hand. I flera fall med kommunen som trilskande motpart.
Det är inte alltid så lätt för Magnus Larsson att vara entreprenör när kommunen lägger hinder i vägen… Än idag alltså. Kommunen har styckat tomter och köpt mark i Sikhall. Och på den händer det inte så mycket. Visst har kommunen satt upp toaletter vid själva stranden, men jämfört med Ursand… Badgästerna besöker hellre toaletterna på Sikhalls Camping (som inte är kommunal) än sätter sig på kommunens baja-major. Och visst har kommunen ordnat en beach-volleyplan, men sanden är så grov så att det knappt går att spela där. Dessutom tas delar av stranden på Sikhall över av sly och vass.
Vore det inte bra om kommunen tar tillvara på sina entreprenörer, även de på hemmaplan, och försöker hjälpa dem att utveckla Vänersborg, och Sikhall, istället för att stjälpa dem?
Och på tal om att stjälpa. Magnus Larsson har varit med om så mycket motarbetande, ja han upplever det rent av som förföljelse, från kommunens sida att hans fall börjar dra till sig blickar från nationellt håll.
I helgen var ett TV-bolag uppe på Sikhall och hörde sig för vad som hade hänt. Går allt i lås så kommer Magnus Larsson att bli kändis. Och vem vet – kanske en och annan på kommunhuset också…
Jag blir så trött på Byggnadsnämnden!
I Wikipedia beskrivs en byggnadsnämnd på detta sätt:
”Byggnadsnämnden beslutar om tillstånd att bygga (bygglov), tillstånd att riva, tillstånd till större markarbeten samt förhandsbesked om möjligheten att få bygglov. Byggnadsnämnden utför tillsyn av att byggnaden uppförs på det sätt som lagstiftningen kräver om säkerhet, tillgänglighet etc. … Nämnden ansvarar för fysisk planering … arbetar med att mäta in och markera lägen för till exempel fastighetsgränser och hus som ska byggas (utstakning/utsättning) samt att kontrollera läget när byggnaden är klar.”
Byggnadsnämnden har en mängd lagar och förordningar att ta hänsyn till. På kommunens hemsida beskrivs det så här:
”Nämndens myndighetsfunktioner styrs av ett antal lagar, främst Plan- och bygglagen, enligt vilken nämnden skall verka för en god byggnadskultur och en god stads- och landskapsmiljö och uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning.”
Det finns i de flesta fall möjligheter för Byggnadsnämnden att göra egna bedömningar och egna tolkningar av paragraferna. Nämnden kan därmed bidra till utveckling av kommunen. Eller tvärtom. Den kan också göra enskilda personers liv till ett litet helsicke. Eller tvärtom.
Byggnadsnämnden spelar en central roll för utvecklingen i Vänersborgs kommun. Och för enskilda individer…
Jag har det senaste halvåret särskilt följt två fall som Byggnadsnämnden i Vänersborg har hanterat. Det är Andersson i Nordkroken och Larsson i Sikhall. Jag har också uppmärksammat Kindblomsvägen, Ursand och Gardesanna.
Det som jag frapperas av är att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, sällan eller aldrig vill föra en dialog om hur saker kan lösas på ett bra sätt för de parter som är inblandade. Det gör att många vänersborgare upplever att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, letar och tolkar paragrafer enbart för att kunna fördröja en byggprocess eller helt enkelt för att neka bygglov.
Jag reagerar också på den brist på lika behandling som vänersborgare är utsatta för. En av grannarna får nej till något som de andra grannarna får ja till. En person i området måste riva sitt skärmtak, medan en annan får utforma det efter eget skön… En husägare får en avgift på 7.000 kr på något som är bygglovsbefriat, en annan får 6.000 kr i vite för ett brott mot strandskyddet. En individ i kommunen måste ha bygglov för sitt ridhus, medan en annan inte behöver det…
Och det är svårt att se Byggnadsnämndens, och Byggnadsförvaltningens, logik i resonemangen. Om det nu finns någon logik…
Bristande logik ger upphov till att rykten florerar. Och ofta handlar ryktesspridningen om att personliga kontakter och känningar är avgörande för utgången av byggbeslut. Eller brist på. Sådana rykten är det värsta en myndighet kan råka ut för.
Byggnadsnämnden sammanträdde den 16 april. Jag läser i protokollet.
Nämnden behandlade ett medborgarförslag om att initiera en ny detaljplan för grönområdet vid Kindblomsvägen. (Jag har skrivit en hel massa bloggar om Kindblom, t ex ”Kindblomsvägens vara eller inte vara”.) De boende i området vill bevara området och vill att grönområdet definieras som parkmark i stället för kvartersmark.
Det ville inte Byggnadsnämnden:
”Inga nya fakta har inkommit i ärendet som tyder på att tidigare fattade beslut bör omprövas.”
”Tidigare fattade beslut…” Jag säger då det. Detaljplanen i området är från 1933… (Du läste rätt! 1933!)
Jag blir så trött.
Dessutom antog Vänersborgs kommunfullmäktige en grönplan den 15 april 2009, som inleds med följande ord:
”I den nu gällande översiktsplanen för Vänersborg, ÖP 2006, anges att målet för den framtida utvecklingen för Vänersborg med omgivning är att utbyggnad av bostäder och infrastruktur utförs på sådant sätt att det bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle med god tillgång till närnatur. En grönplan för den tätortsnära naturen är ett viktigt underlag i planeringen för att nå det målet.”
Representanterna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för medborgarförslaget, medan Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, dvs de traditionella betongpartierna, röstade mot.
En parentes.
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden behandlade också medborgarförslaget på sitt senaste sammanträde.
Här var förvaltningen positiv till medborgarförslaget! De gamla betongpartierna visade dock var skåpet skulle stå… Moderater och socialdemokrater avslog medborgarförslaget tillsammans med en folkpartist… Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade för medborgarförslaget. 4-3 till de gamla betongpartierna alltså.
Byggnadsnämnden fattade på sitt senaste sammanträde beslut om samråd om detaljplan för Nordöstra Nordkroken. Det ska äntligen bli en ny plan. Syftet är bland annat att:
”…byggrätten ska bli större än i den gällande detaljplanen.”
Det innebär att det antagligen kommer att bli ok att höja väggliven en halvmeter och inreda vindsvåningar på husen. 
Andersson bor på Nordkroken. (Jag har skrivit om Andersson några gånger, bland annat ”Nordkroken och kommunen”.) Andersson har som bekant inte fått höja vägglivet 60 cm och inreda en vindsvåning.
Andersson kommer inte att få göra det i framtiden heller. Andersson bor nämligen inte i nordöstra Nordkroken. Andersson bor i området bredvid. ”Nordkroksplanen” som skickas ut på samråd exkluderar Andersson…
Hur är det möjligt att Byggnadsförvaltningen utarbetar en ”jättedetaljplan” men lämnar några hus i samma situation därhän? Är det bara för Anderssons skull? (Flera av hans grannar har ju redan fått bygglov för samma sak som Andersson nekas.)
Jag blir så trött.
Byggnadsnämnden gjorde ett äkta hattrick på det senaste sammanträdet. Även Magnus Larsson i Sikhall var uppe i nämnden! Magnus Larsson hade ansökt om förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus. (Jag har skrivit om detta tidigare, ”Trakasserierna fortsätter”.)
En gissning om hur Byggnadsnämnden röstade innan jag fortsätter…? Det kan vara till hjälp att ta en titt på kartan nedan innan ni gissar… (Se det inringade krysset uppe i skogen till vänster.)
Rätt! Byggnadsnämndens ledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet:
”ger negativt förhandsbesked för den ansökta åtgärden.”
Jag blir så trött.
Byggnadsnämndens skäl (Vänsterpartiet reserverade sig förresten mot beslutet):
”Marken är för närvarande inte lämplig att bebygga, då detaljplan först behöver upprättas.”
Samtidigt skriver förvaltningen i underlaget:
”Detta (kravet på detaljplan; min anm) har frångåtts vid ett tidigare beslut om förhandsbesked för två intilliggande tomter.”
Låt mig försöka förstå. För att Magnus Larsson ska få bygga i Sikhall krävs det att området först är detaljplanelagt. Men det krävs ingen detaljplan för ”två intilliggande tomter”…
Klockrent! Klart som korvspad! Det måste naturligtvis vara för att det handlar om Magnus Larsson!
Vad annars?
För övrigt torde det inte behövas någon detaljplan för två hus…
Byggnadsnämnden har faktiskt utvecklat sitt svar, men det blir egentligen bara värre:
”Ett positivt förhandsbesked för nu aktuella tomter skulle i hög grad kunna försvåra framtida lämplig markanvändning i området. Ansökan är idag inte den mest lämpliga markanvändningen och tar inte tillräcklig hänsyn till allmänna intressen.”
Kolla gärna flygbilden ovan igen. Kan du nämna vilka ”allmänna intressen” som är involverade här? Kan du tänka sig någon annan ”framtida lämplig markanvändning” än bostäder?
Jag kan det inte. Och kom ihåg: ”för två intilliggande tomter” var bostäder tydligen ”den mest lämpliga markanvändningen” samtidigt som ”tillräcklig hänsyn [togs] till allmänna intressen”…
Och sist men inte minst, Magnus Larsson äger marken på vilken han vill bygga!
Jag blir så trött.
Det händer inte alltför sällan att jag pratar med några av de borgerliga representanterna i Byggnadsnämnden. De pratar vitt och brett om att det ska det bli lättare att bygga, bo och verka i Vänersborg.
Säger de.
Men det är bara prat, tomt prat. Inte blir det lättare att bygga, bo och verka i Vänersborg. Tror någon att Andersson på Nordkroken tycker det? Eller Larsson i Sikhall?
Det finns ett undantag för minialliansen – Bert Karlsson.
Och det trots att Bert Karlsson varken bor i Vänersborg eller äger marken på Ursand…
Och faktiskt, även Ursandsfrågor var uppe till beslut på det senaste nämndmötet. (Jag har även skrivit en hel del om Ursand, nu senast ”Bert Karlsson och Ursand”.)
Bert Karlsson hade sökt strandskyddsdispens för kapell, aktivitetstält, campingplatser och vattenlek.
Det börjar med att Bert Karlsson får strandskyddsdispens för sitt kapell. Beslutet fattas av en enhällig nämnd.
”Byggnadsnämnden ger tidsbegränsad strandskyddsdispens i fem år.”
Det kanske inte är helt ointressant att, som det står i handlingarna:
”Området ligger utanför detaljplan.”
Jag menar, jämfört med den motivering Magnus Larsson fick i Sikhall…
Bert Karlsson får emellertid nej till strandskyddsdispens för aktivitetstält, campingplatser och vattenlek.
Motiveringen till avslagen är densamma för allihop:
- ”En dispens skulle motverka strandskyddets syften att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet enligt 7 kap 13 § MB.
Dispens får inte ges om den strider mot syftet med strandskyddsbestämmelserna. - Särskilda skäl till grund för dispensen saknas, då platsen är obebyggd och inte
ianspråktagen. - Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska yttra sig över alla dispensärenden. De avstyrker
ansökan.”
Notera alltså att Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ville ge strandskyddsdispens för samtliga ansökningar.
Får det dig inte att undra, vad det enligt de borgerliga är, som skiljer Bert Karlsson från Andersson i Nordkroken? Eller Larsson i Sikhall? Eller de boende omkring Kindblomsvägen?
Det får i varje fall mig att undra. Jag förstår inte de borgerligas logik. Om det nu finns någon…
Jag förstår inte heller Socialdemokraterna som säger nej till precis allt eller Miljöpartiet som säger nej till nästan allt. Jag förstår bara Vänsterpartiet som jag anser vara det enda parti som just nu för en förnuftig och vettig politik i Byggnadsnämnden.
Men behandlingen av Andersson, Larsson och Kindblom går, enligt vad jag förstår, utöver alla gränser. Är det inte läge att revisorerna gör en ordentlig granskning av Vänersborgs Byggnadsnämnd och Byggnadsförvaltning? Och kommundirektören av sina tjänstemän?
Och väljarna av sina politiker…?
Magnus Larsson vs Vänersborgs kommun
Igår skrev TTELA om Magnus Larssons polisanmälan mot Vänersborgs kommun (se här). Bakgrunden har väl läsare av denna blogg ganska klar för sig. (Se ”Vänersborgs kommun polisanmäld av Magnus Larsson i Sikhall!”.)
Det handlar kortfattat om att kommunen kräver en tillsynsavgift på ett skärmtak tillhörande Magnus Larsson i Sikhall, ett skärmtak som sedan Länsstyrelsen förklarade vara bygglovsbefriat. Kommunen kräver alltså betalt för en tillsyn som var onödig. Och för detta krävs Magnus Larsson på över 7.000 kr. Magnus Larsson vägrar att betala och nu har kommunen lämnat fakturan till Kronofogden.
Och Magnus Larsson har polisanmält kommunen för bluffakturering…
Varför kommunen överhuvudtaget åkte ut för att göra en tillsyn hos Magnus Larsson i Sikhall den där dagen i augusti 2010 är inte helt klart. I ett dokument så står det att det handlade om en ”rutinbesiktning”, i ett annat att två handläggare har ”besiktigat fastigheten i samband med yrkande till byggnadsnämnden angående ekonomibyggnad” och i ett tredje står det kort och gott ”inspektion”.
I gårdagens TTELA hävdade kommunjuristen att Länsstyrelsen har godkänt kommunens faktura för tillsynen. Och det stämmer. I den dom som Länsstyrelsen avkunnade den 24 augusti 2012 stod det:
”Vid nämndens tillsynsbeslut pågick byggnation av ett skärmtak … Eftersom bygglov inte funnits för den aktuella åtgärden ska byggnadsavgift motsvarande fyra gånger taxan tas ut. Överträdelserna kan, anser Länsstyrelsen, inte betraktas som ringa. … Nämnden får med hänsyn till ovanstående anses ha haft fog för sitt beslut och överklagandet av byggnadsavgiften ska därför avslås.”
Ett mycket märkligt domslut när Länsstyrelsen i samma dom skriver:
”Nämndens beslut bör därför upphävas vad avser skärmtaket.”
Skärmtaket var bygglovsbefriat…
Tydligen vägde det tungt för Länsstyrelsen att Byggnadsnämnden hade ”haft fog för sitt beslut”. Även om det var felaktigt…
Det här måste vara en mycket delikat juridisk fråga. Byggnadsnämnden får ta betalt för en tillsyn som hade ”fog” för sig trots att Byggnadsnämnden hade fel… Trots att det i efterhand visade sig att det inte fanns fog… Att ha ”fog för sitt beslut” låter inte direkt som en väldefinierad juridisk term, utan mer som att det öppnar dörrar för ”ofog”, godtycke och, i värsta fall, trakasserier.
Det torde också betyda att en Byggnadsnämnd var som helst i Sverige får göra tillsyn på vilket hus som helst, därför att den tycker att det finns ”fog” – och sedan kräva ersättning på mer än 7.000 kr. Trots att allt är i sin ordning.
Vart går gränsen för att ”anses ha haft fog för sitt beslut”?
Vad är det som kostar, kanske någon undrar. Vad vill kommunen ha betalt för? Här är specifikationen:
Själva tillsynen på plats tog 2 timmar. Sedan är resten olika former av administration. Timpriset låg på 650 kr. Sammanlagt 7.150 kr.
Men det är som det är. Länsstyrelsen bestämde att kommunen fick ta betalt. Magnus Larsson gick inte vidare med att överklaga detta beslut. Han trodde, naturligtvis, att kommunen skulle släppa det ekonomiska kravet när Länsstyrelsen förklarade att skärmtaket var bygglovsbefriat. Det var också det intryck Magnus Larsson fick när han pratade med enskilda högre tjänstemän… Och även en och annan politiker vad jag förstår…
Det finns ytterligare en aspekt. Juridiska processer tar inte bara kraft och tid. Det är dyrt också. Jurister är inte billiga… Det är liksom inte bara att överklaga för en vanlig kommuninvånare.
Det finns naturligtvis också en moralisk aspekt. Och det är naturligtvis om det är rätt och riktigt att en kommuninvånare ska behöva betala för tillsyn av ett skärmtak, som inte behöver bygglov. Man frågar sig om inte kommunen istället borde känna ett ansvar att göra rätt för sig. Borde inte kommunen beklaga den utdragna och segslitna process som den har utsatt Magnus Larsson för – helt i onödan? Och kanske till och med erbjuda Magnus Larsson ett skadestånd för att den har försenat husbygget med 7 år? Och att kommunen utsatte honom för ”onödigt lidande”? Jag menar, tänk när Magnus Larsson fick reda på att Byggnadsnämnden lade ett vite på 200.000 kr om han inte sågade ner sitt skärmtak – med en ökning på 100.000 kr för varje påbörjad månad som åtgärden inte var utförd… Hur kul var det på en skala…?
Konsekvenserna av kommunens handlande mot Magnus Larsson kan bara få ett resultat. Nu ska Byggnadsnämnden åka runt i kommunen och utöva tillsyn på alla hundratals skärmtak. (Och vem vet, det kanske den måste – det kan ju inkomma anmälningar…) De hus som har bygglovsbefriade skärmtak får sedan betala mer än 7.000 kr i tillsynsavgift. Nämnden kan ju ”ha haft fog för sitt beslut” om tillsyn.
Och vill husägarna inte betala, så skickar kommunen Kronofogden på dem…
Och de hus som faktiskt har byggt olovliga skärmtak, med t ex bärande stolpar, får ett hot om vite på 200.000 kr om de inte sågar ner dem…
Jag menar, alla kommuninvånare ska ju behandlas lika…
I matchen mellan Magnus Larsson och Vänersborgs kommunen är läget nu det att Magnus Larsson har yttrat sig till Kronofogden. Det med anledning av Vänersborgs kommuns begäran om betalningsföreläggande.
Magnus Larsson bestrider betalningsföreläggandet i sin helhet:
”…kommunen debiterat för ett arbete som jag inte beställt och ett arbete som dessutom strider mot gällande lagstiftning.”
I sin sakframställan utvecklar Magnus Larsson sitt bestridande. Han skriver:
”Under den process som pågått enligt ovan har Byggnadsnämndens tjänstemän oanmält besiktigat min fastighet ett antal gånger. Plan och Bygglagen reglerar i 10 och 11 kap hur sådan tillsyn skall gå till. Det är ostridigt att byggnadsnämndens tjänstemän skall ges tillgång till fastigheter där byggnation pågår. Det är emellertid lika ostridigt att utsedd kvalitetsansvarig skall närvara när byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök, dessutom skall byggherren även ges möjlighet att närvara. I detta fall har Byggnadsnämnden underlåtit att kalla parterna vid sina arbetsplatsbesök så som lagstiftningen kräver.”
När det gäller själva avgiften så skriver Magnus Larsson:
”Angående taxor för Byggnadsnämndens verksamhet så finns detta klart reglerat i taxedokument fastställt av Vänersborgs kommunfullmäktige. Byggnadsnämnden har enligt detta dokument enbart att besluta om avgift för beviljad strandskyddsdispens och har enligt samma dokument inte möjlighet att ta ut tillsynsavgift för förmodat brott mot Miljöbalkens bestämmelser avseende strandskyddsbestämmelserna så som gjorts i detta fall.
Byggnadsnämnden har alltså även här överskridit sina befogenheter när man beslutat om tillsynsavgift grundat på Miljöbalkens bestämmelser.(bil 4)”
Tänk, sådant här yttranden, och överklaganden, kan hundratals vänersborgare tvingas att skriva – om Magnus Larsson inte får rätt…
Men vad handlar det egentligen om? Det kan man i och för sig spekulera kring, men som jag ser det är ändå kärnfrågan:
Borde inte Vänersborg ha en Byggnadsnämnd som hjälper och inte stjälper?
Till TTELA säger Magnus Larsson:
”Det är ett Kalle Ankakommunhus, det de gör är helt sjukt.”
Jag känner att det inte är helt lätt att argumentera mot Magnus Larsson i just den här frågan…
Vänersborgs kommun polisanmäld av Magnus Larsson i Sikhall!
På ”Politikerhyllan” i Sikhall hittar man Magnus Larssons hus. Med det skärmtak som Magnus själv ville ha. Men som han inte fick för Byggnadsnämnden. (Se ”Sikhall 1:6”.)
Först efter över 7 års kamp mellan Magnus Larsson och Vänersborgs kommun beslutade Länsstyrelsen den 24 augusti 2012 att den:
”upphäver nämndens beslut … som rör skärmtaket…”
Länsstyrelsen gav Magnus Larsson rätt. Skärmtaket krävde inte bygglov. Striden var slut. Magnus Larsson vann.
Jag upprepar:
Skärmtaket på Magnus Larssons hus krävde inte bygglov.
I januari förra året skickade kommunen en faktura till Magnus Larsson. Byggnadsförvaltningen hade nämligen gjort en tillsyn på Magnus Larssons skärmtak. Av någon anledning. Ingen hade begärt en tillsyn. Ingen hade anmält skärmtaket.
Och nu krävdes Magnus Larsson på en ”tillsynsavgift” för detta celebra besök. Kommunen tyckte att besöket var värt 8.797 kr.
Jag upprepar:
Magnus Larsson krävdes på 8.797 kr för en tillsyn på ett skärmtak som det inte krävdes bygglov för…
Åttatusensjuhundranittiosju kronor…
Magnus Larsson tyckte att det hela var absurt. Han bestred fakturan…
Magnus Larsson ringde runt i kommunhuset. Han delgav sin syn och sitt bestridande till både kommun- och förvaltningschefer, kommunalråd och andra. Det slutade med att han fick en ny faktura. I kommunens outsägliga godhet så drogs inkassoavgiften av. Magnus Larsson skulle ”bara” betala 7.200 kr.
Otacksam som han var, så bestred Magnus Larsson denna faktura också… Han bestred hela fakturan. Det var ju absurt att betala för en tillsyn på ett skärmtak som det inte krävdes bygglov för. Tyckte Magnus Larsson.
Igår fick Magnus Larsson ett kuvert från kronofogden. Kommunen hade vänt sig till Kronofogden för att driva in pengarna…
Jag upprepar:
Kommunen har vänt sig till Kronofogden för att driva in pengarna för en tillsyn på ett skärmtak som det inte krävdes bygglov för…
Jag är ingen expert på lagar, trots att kommunens alla olika förehavanden har gett mig åtskilliga anledningar att bläddra i dem. När jag nu tittar i Plan- och bygglagen, så ser jag att visst kan avgifter tas ut. PBL 11 Kap:
”5 § En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter…”
Betyder det att Byggnadsnämnden/-förvaltningen kan åka ut till vilket hus som helst och utöva tillsyn? På måfå? Bara på grund av att någon på byggnadsförvaltningen, på sin höjd, lite sådär, misstänker att ”någon inte har följt en bestämmelse”…?
Jag tror att kommunen har hittat en ny inkomstkälla. Byggnadsförvaltningen gör oanmälda besök till vartenda hus i Vänersborgs kommun, gör tillsyn, konstaterar att husen är byggda enligt bygglov eller att det inte behövs bygglov. Och sedan skickar de husägaren en faktura på bortåt 10.000 kr.
Hur många hus finns det i Vänersborg? Herregud! Det måste handla om miljontals kronor! Byggnadsförvaltningen har hittat ett sätt att finansiera arenan!!
Eller?
Eller är det bara Magnus Larsson som kan antas ”inte ha följt en bestämmelse”?
I Kommunallagen står det:
”2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika…”
Lika! Fast Ursand är väl lite mer lika då…
På en direkt fråga i fullmäktige av Lutz Rininsland till Byggnadsnämndens ordförande Peter Göthblad (FP), så sa Göthblad:
”Byggnadsnämnden har inte de ekonomiska eller personella möjligheterna att kontrollera varje arrendator. Vi förutsätter att lagarna följs.”
Utom då för Magnus Larsson i Sikhall…
Det är något i ”affären Sikhall” som inte är som det ska. Även om det skulle finnas något lagrum som talar till kommunens fördel, så finns det en moralisk aspekt på det hela. Och det är:
Kommunen kan väl inte ta betalt för en tillsyn på ett skärmtak som det inte krävs bygglov för!
Kronofogden vill för övrigt ha ytterligare någon tusenlapp av Magnus Larsson – för utskicket av kravbrevet. Dessutom lade kommunen på ytterligare lite pengar. Så nu kostar tillsynen på Magnus Larssons skärmtak, som det inte krävdes bygglov för, bortåt 10.000 kr.
Jag läser i Plan- och Bygglagen:
”Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.”
Jag bläddrar i dessa paragrafer. Jag hittar inget stöd för det som händer. Men jag kan ha fel, jag är ingen expert.
Kravet från kommunen på Magnus Larssons kan för övrigt jämföras med de 6.000 kr som Bert Karlsson fick betala i vite för att bevisligen ha brutit mot lagar och förordningar uppe på Ursand. I den summan ingick också ersättning för Byggnadsförvaltningens arbete, inmätning och tillsyn.
Idag polisanmälde Magnus Larsson Vänersborgs kommun för bedrägeri. Magnus Larsson menar att det hela är en bluffakturering. Han menar att kommunen har skickat ut en bluffaktura.
Är det någon som klandrar honom?
Inte jag.
Sikhall: Trakasserierna fortsätter
Byggnadsnämndens protokoll från den 5 november 2013:
”Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens för enbostadshus.”
Tre hus ska byggas på samma område, är det tänkt. Alldeles bredvid varandra. Ett av dem behöver strandskyddsdispens. Inte de två andra.
Det fanns tre skäl för Byggnadsnämnden för att fatta beslutet att ge strandskyddsdispens:
- ”En dispens skulle inte motverka strandskyddets syften att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet…
- Särskilt skäl till grund för dispensen är att platsen är ianspråktagen.
- …En dispens bedöms inte skada riksintresset.”
Tilläggas kan att gränsen för strandskydd går vid 300 meter. Den tomt som ligger närmast stranden, ”det tredje huset”, ligger 290 meter från vattnet. Hade huset legat 10 meter längre bort, så hade det inte behövts någon dispens överhuvudtaget. Och ägaren hade inte då heller behövt betala de 8.900 kr som en strandskyddsdispens kostar…
Det var ett ovanligt tufft beslut från Byggnadsnämnden i Vänersborg. Och då tänker jag inte på att Miljö- och hälsoskyddsnämnden av någon outgrundlig anledning avstyrkte strandskyddsdispens för det här enbostadshuset. Det enda skälet till denna avstyrkan var för övrigt att nämnden hade avstyrkt en tidigare ansökan. Och det känns ju som ett tungt skäl… Särskilt som det handlar om 10 meter…
Nej, jag tänker på att Byggnadsnämnden faktiskt gick emot sin egen förvaltning.
Byggnadsförvaltningen har nämligen, liksom Miljö- och hälsoskyddsnämnden, också sina principer. Dock till viss del andra principer. En av Byggnadsförvaltningens starkt vägledande principer – det är att alltid gå emot Magnus Larsson.
Ja, vi pratar om Magnus Larsson på Sikhall. Igen. (Se ”Sikhall – en pärla vid Vänern”, ”Sikhall 1:6”, ”Vision och verklighet. Och Magnus Larsson.”, ”Magnus Larsson och Byggnadsnämnden (1/2)” och ”Magnus Larsson och Byggnadsnämnden (2/2)”.)
Byggnadsförvaltningen gav ett skäl till sitt förslag att inte ge Magnus Larsson strandskyddsdispens…
”Aktuell plats är inte väl avskild från området närmast strandlinjen genom väg eller bebyggelse.”
Vilket är helt befängt! Det går en väldigt trafikerad 70-väg mellan det blivande huset och 
stranden. Så trafikerad en väg kan bli i Sikhall. Dessutom går det ytterligare en liten grusväg framför tomterna, en väg som de som redan har hus i området kör på. Där Magnus Larsson tänkte bygga ligger det nämligen redan en del hus. Och det är faktiskt ytterligare ett skäl för strandskyddsdispens – platsen är redan ianspråktagen, som det heter i Miljöbalken. (Och som Byggnadsnämnden skriver i sitt beslut.)
Studera gärna kartan nedan. Hur Byggnadsförvaltningen kan ha missat de här två vägarna är befängt, snarast pinsamt. Studera gärna kartan nedan – se krysset med en ring runt på bilden. Där ligger Magnus Larssons tomter.
Syftet med strandskyddet är att:
”långsiktigt säkra allmänhetens tillträde till stränderna”.
Skulle Magnus Larssons hus (krysset på satellitbilden) försvåra tillträdet till stranden?
Hur som helst, Byggnadsnämnden gav strandskyddsdispens. Den gjorde en helt riktig bedömning. Magnus Larsson ska få bygga på de tre tomterna.
Det var tufft av Byggnadsnämnden. Heders! (Det var bara Rosell (FP) och Sjödahl (MP) som röstade mot.)
Allt frid och fröjd!
Och så i veckan kom ett besked från Länsstyrelsen…
Länsstyrelsen hade överprövat strandskyddsdispensen. Av någon anledning… Eller rättare sagt, av denna anledning:
”…om det finns skäl att anta att det inte finns förutsättningar för dispens eller om det förekommit brist i handläggningen av ärendet som kan ha haft betydelse för utgången i ärendet.”
Man kan väl vara ganska säker på att det inte var ”brist i handläggningen” som var anledningen till Länsstyrelsens intresse. Det måste naturligtvis vara att Länsstyrelsen antar att det inte finns förutsättningar för dispens.
Tänk, jag undrar hur någons misstänksamhet på Länsstyrelsen väcktes på grund av att Vänersborgs Byggnadsnämnd beslutade om strandskyddsdispens i detta ärende… Någon och någon förresten. Det är alltid samma handläggare på Länsstyrelsen, som har hand om Magnus Larssons ärenden. Och beskeden från denne handläggare är alltid till Magnus Larssons nackdel. Precis som när det gäller Byggnadsförvaltningen.
Det är väl inte utan att man undrar om det finns några band däremellan…
Och, naturligtvis…
”Länsstyrelsen upphäver Byggnadsnämndens i Vänersborgs kommun beslut, daterat 2013-11-05, § 182, om strandskyddsdispens på fastigheten Sikhall 1:6 i Vänersborgs kommun.”
Länsstyrelsen gick alltså på Byggnadsförvaltningens linje – och drog tillbaka strandskyddsdispensen!
Ridå!
Vad hade då Länsstyrelsen för skäl för att upphäva strandskyddsdispensen?
”Även om de år 2013 bildade fastigheterna skulle komma att bebyggas, återstår en cirka 37 meter bred lucka mellan dessa och Sikhall 1:39. En sådan lucka kan inte anses ha förlorat sin betydelse för allmänheten.”
Det är inte sant. En 37 meter bred passage i rena bushen ute i Sikhall, Dalsland, har stor betydelse för allmänheten!
Titta på en förstoring av de aktuella tomterna:
Ser det ut som att det är ett område av stor betydelse för allmänheten? När gick det någon där senast?
När gick du där senast?
Det här skälet var så sanslöst att jag fick läsa domen flera gånger. Menar Länsstyrelsen verkligen allvar?
Det skulle bli än värre…
Länsstyrelsen har till skillnad från Byggnadsförvaltningen i Vänersborg i varje fall upptäckt att det går en väg mellan tomten och sjön:
”Området mellan platsen och stranden domineras av jordbruksmark. Allmänna vägen 2154 löper nära strandlinjen. Enligt Trafikverkets nationella vägdatabas är vägens bredd fem meter och den skyltade hastigheten 70 km/h.”
Men, och läs noggrant nu:
”Viss bebyggelse finns mellan platsen och strandlinjen, dock inte så att den försvårar för allmänheten att kortaste vägen röra sig från platsen till stranden. Länsstyrelsen anser att varken väg 2154 eller befintlig bebyggelse innebär att platsen är väl avskild från området närmast stranden…”
Huset ”X” på kartan skulle alltså ligga i vägen när allmänheten går från en plats bakom ”X” den kortaste vägen ner till stranden. (Se den blå linjen.) Över en åker! Och över en 70-väg. (Den mindre grusvägen alldeles vid det blivande huset, eller ”platsen”, har Länsstyrelsen bekvämt bortsett ifrån…)
Får allmänheten överhuvudtaget gå över en åker – med gröda? (Och var skulle den allmänhet komma från?) Och 70-vägen innebär inte att platsen är väl avskild från området närmast stranden?
Det är fullkomligt sanslöst!
Magnus Larsson är inte den som lägger sig platt på marken när myndigheter missbrukar sin makt.
Länsstyrelsen hade vägrat att göra syn på platsen när det tog sitt beslut.
”Länsstyrelsen anser inte att platsbesök är nödvändigt i ärendet.”
Nä, varför det? I varje fall inte om man redan hade bestämt sig. Ville Länsstyrelsen vara objektiv, så hade den naturligtvis åkt till Sikhall och kollat hur det såg ut. Länsstyrelsen skriver till och med i domen:
”Det är i ärendet inte utrett var strandlinjen går i det vassbestånd som är beläget invid väg 2154.”
Magnus Larsson lät i söndags en expert kontrollmäta avståndet från tomten till strandlinjen. Med den senaste GPS-teknologin.
Jag var där.
Eftersom strandlinjen inte är riktigt rak, så mätte Magnus på tre ställen. Resultat: 307 meter, 302 meter och 290 meter. Det gör ett genomsnitt av mätningarna på 299,7 meter. En avvikelse från strandskyddet på 3 dm. Och då är ändå Vänern ganska hög just nu.
Länsstyrelsens dom utgår naturligtvis från det kortaste avståndet.
”Strandlinjen är dock väl definierad vid bryggfästet norr om vassbeståndet. Mätt från den punkten sträcker sig tomtplatsen 10 meter in i strandskyddsområdet.”
Antagligen är det kortast avstånd som gäller. Och från den platsen är det 290 m till tomten ifråga. Det fattas 10 meter. TIO METER!!
Länsstyrelsen nekar alltså Magnus Larsson strandsskyddsdispens på grund av 10 meter. Och det trots att det går två vägar mellan tomten och sjön, varav en hårt trafikerad 70-väg. Och trots att det finns en P-plats mellan. Och trots att det redan finns hus bredvid tomten. Och trots att det ligger ute i bushen, långt från allmänhetens gångvägar.
Det är en präktig skandal. En rigid och huvudlös – och som jag ser det, felaktig – tolkning av lagar. Länsstyrelsen, liksom Vänersborgs Byggnadsförvaltning, står i vägen för en utveckling av Sikhallsområdet. Nya bostäder betyder nya människor som betyder mer liv och rörelse och framför allt nya skattebetalare till Vänersborg. På grund av, ja vad då…? Att det råkar vara Magnus Larsson som vill utveckla området…?
Om inte denna tomt får strandskyddsdispens, när ska då strandskyddsdispens beviljas överhuvudtaget?
Det här som Länsstyrelsen sysslar med är, enligt min mening, inget annat än trakasserier och maktmissbruk mot Magnus Larsson. Kan man anmäla sådant? Är det något för polisen? Förvaltningsdomstolen?
Länsstyrelsens dom avslutas med:
”I detta ärende har Eva Olsen beslutat och Johan Larsson varit föredragande.
I handläggningen av ärendet har även Matti Lagerblad, samhällsbyggnadsenheten, och Martin Jansson, rättsenheten, deltagit.”
Beslutet kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen… Det är nog läge för det. Minst.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer