Arkiv

Archive for the ‘ttela’ Category

Skräcklan: Algblomning, gåsskit och glass

24 juli, 2025 1 kommentar

På kommunens hemsida läste vi i måndags om att algblomning observerats i en vik på Skräcklan, nära badstegen vid vattenverket. (Se “Algblomning vid Skräcklan”.)

Jag blev förvånad eftersom jag hade badat vid denna badstege fyra gånger under dagen utan att se någon algblomning. Med tanke på den gröna sörjan, som fotografiet på hemsidan visade, så var det svårt att tro att jag skulle ha missat den. Eller?

I tisdags satte jag mig därför på cykeln och åkte runt på Skräcklan, ingen algblomning i sikte. Var det kanske den relativt kraftiga blåsten som dolde algblomningen? Jag hittade i varje fall ingen grön sörja.

Jag frågade några badande om de hade sett någon algblomning. Ingen hade det. Och tillade att de aldrig hade sett någon på Skräcklan någonsin. Det var min erfarenhet också. Det har så vitt jag vet aldrig varit någon algblomning vid stränderna runt Nordstan under mina snart 40 år i området. Så det blev återigen ett dopp vid stegen vid vattenverket…

Igår var det likadant. En promenad längs sjökanten visade ingen algblomning, men det var återigen blåsigt. Var det någon som hade skickat in ett foto från någon annan sjö? Var det en AI-genererad bild? Eller var det vinden och vågorna som gjorde algblomningen “osynlig”? Man kan hur som helst hoppas att det inte blir någon mer algblomning. En sådan kan utgöra en viss hälsofara, särskilt för barn och husdjur. Precis som fekalier…

På cykelturerna runt Skräcklan, och även under promenaderna i veckan, och med barnbarnen några dagar tidigare, visades nämligen en helt annan hälsofara upp – fekalier från Kanadagässen. Eller som TTELA uttryckte det, “gåsbajs”.

TTELA skrev dock om “gåsbajset” på Sanden. Eller som det heter på korrekt kommunal byråkratvänersborgska – Sanden Norra… Här ska det vara Diggiloo imorgon fredag. (Se TTELA “Inför Diggiloo: Kommunen kämpar mot gåsbajset på Sanden”.) TTELA skrev:

“Redan förra året var gåsbajset ett problem och i år är det ännu mer. Nu tar Vänersborgs kommun tag i problemet inför helgens stora evenemang – Diggiloo.”

Det var och är ett problem på Skräcklan också, men på Sanden verkar kommunen gå all-in för att få bort det förhatliga gåsbajset. Mats Larsson, arbetsledare på Gatuenheten, säger till TTELA:

“Vi började med att sopa ihop det med en liten sopmaskin med en sopvals fram, för att lägga det i strängar. Efter det kommer vi med en sopmaskin vi har på gatorna och använder sugfunktionen för att suga upp det i behållaren.”

Det är viktigt att kommunen tar bort all gåsbajs för artister, funktionärer och betalande musikälskande publik. Men det finns kanske en och annan som tycker att det är minst lika viktigt att få bort gåsbajset runt Skräcklan som på Sanden, särskilt med tanke på badande barn och husdjur.

Nu finns det för all del kommunalt anställda sommarjobbare som bekämpar gåsbajset, men de för en ganska tröstlös kamp. Det ska dock sägas att utan de insatserna hade det sett betydligt värre ut. Kanske till och med lika illa som det ser ut vid näckrosdammen. Där har kanadagässen vunnit fekaliekampen på knock-out. Men bättre att skiten finns där än utmed badplatserna.

Det största problemet med gåsbajsen är ändå att kanadagässen skiter lika mycket i vattnet som på land. Det förorenar vattnet och bidrar både till övergödning och försämrad vattenkvalitet. Dessutom rinner bajsen längs strandkanter och bergshällar ner i sjön när det regnar. Kommunen har vid flera tillfällen under åren avrått från bad vid “barnbadet” vid Norra skolan. Så även åtminstone en gång i år. Det är nog bara i denna vik som kommunen tar prover, trots att människor badar längs hela Skräcklan. Det borde tas prover på fler ställen.

Ska man vara ärlig så är det svårt att vinna kampen mot kanadagässens tarmtömningar. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del tarmbakterier för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock… Men kommunen måste vinna kampen mot kanadagässen för att Skräcklan även fortsättningsvis ska vara en lockande attraktion med möjligheter till bad bara några stenkast från centrum. Jag tror att kommunen måste, som den gjorde 2020, sätta “hårt mot hårt” – med bly och hagel. Så var det faktiskt, kommunen sköt tre kanadagäss på Skräcklan. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Effekten höll i sig även sommaren året efter. Då verkade det som kanadagässen flyttade till Sikhall och Rörvik. Sedan har gässen flyttat tillbaka till Skräcklan…

Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är jakttid på kanadagässen mellan den 11 augusti till den 31 januari, om bara några veckor börjar alltså jaktsäsongen. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering, enligt Naturvårdsverket, bör begränsas. Dessutom är den invasiva kanadagåsen en sanitär olägenhet och får därmed skjutas även utanför jaktsäsongen. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp?

Det verkar som om folk badar allt oftare på andra ställen än på “barnbadet”, trots att kommunen bara har avrått från bad en gång i sommar. Människorna badar istället där det finns badstegar eller på Jakoben. Jag badade förra veckan, för första gången på väldigt många år, på “barnbadet”, med barnbarnen. Då förstod jag varför badet har varit så tomt på människor den senaste tiden. Botten innehöll tidigare ganska mycket sand och grus. Det gjorde det ganska behagligt att promenera ut en bit och ta sig ett dopp. Nu var bottnen gyttjig och geggig. Det kändes som om man trampade på, ja just det – gåsbajs… Barnbarnen ville inte bada där – och det var antagligen sista gången för mig också. 

Kommunen borde röja upp på botten i “barnbadsviken” och köra dit några lass med sand. Det hade varit en enkel, och billig, åtgärd för att göra “barnbadet” attraktivare både för kommuninvånare och turister.

Men om man ska vara riktigt ärlig. Visst är det fint att promenera runt Skräcklan, se på sjön och den fina omgivningen och ta en kaffe och en glass på Skräcklestugan, men – räcker det? Jag tycker inte det. Vänersborgs kommun borde bättre ta tillvara de förutsättningar som finns med närheten till Vänern för att göra både staden och kommunen attraktivare…

Till sist kan konstateras att TTELA har rätt (se TTELA “Så mycket glass får du för pengarna i Trollhättan och Vänersborg”):

“Mest glass för pengarna denna onsdag i juli fick man på Skräcklestugan.”

Den slutsatsen kom mitt 4-åriga barnbarn också fram till. Det var det enda stället i stan där han inte orkade äta upp glassen…

Vid provsmakningen av glassen på Skräcklestugan fick TTELA:s reporter Emelie Skoog även med sig en erfarenhet av ett helt annat slag. Hon fick på ett mycket konkret sätt dela en upplevelse med alla boende i Nordstan. Skoog fick  möta den andra stora fågelplågan – fiskmåsarna… Skoog fick fågelbajs i håret… 

Fiskmåsarna i Nordstan är dock ett kapitel för sig… Dom får jag skriva om vid ett senare tillfälle för nu ska jag gå iväg och bada.

PS. Tillbaka från badet. Det var ingen algblomning på Skräcklan idag heller.

PPS. Det har tydligen varit algblomning vid Gaddes brygga i Blåsut år 2015. (Se P4 Väst “Skadlig algblomning i Vänersborg”.)

Kategorier:bad, Nordstan, sommarläsning, ttela

Äntligen beslut om Kulturhuset

8 juli, 2025 Lämna en kommentar

Diskussionerna kring hur Kulturhuset i Vänersborg ska drivas i framtiden har varit minst sagt livliga. Det har varit en lång, seg och omständlig historia där Folkets Hus-föreningen på många sätt har stått i centrum.

Jag ska inte försöka mig på att sammanfatta historien, jag är inte tillräckligt insatt i alla turer. Niklas Johansson på TTELA gjorde i februari ett bra försök (se TTELA “Folkets hus kan bli kvar i Kulturhuset i Vänersborg”), liksom TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam (se “Beslutet om Kulturhuset kan kosta Vänersborg miljoner”). TTELA har för övrigt skrivit flera artiklar om kulturhusets “historia” – se här. (Det har trots allt också blivit ett blogginlägg från min sida, se “Beslut om Folkets hus överklagat”.)

TTELA har emellertid inte rapporterat om den senaste händelseutvecklingen. Och det är i och för sig inte så konstigt. Politiker brukar ta en sommarpaus, och så är det även i år. TTELA verkar dock ha missat årets undantag. För en vecka sedan, den 2 juli, sammanträdde nämligen kultur- och fritidsnämnden. Det fanns bara en punkt på dagordningen:

“Beslut om tilldelning avseende drift av verksamhet i Kulturhuset”

Informationen är för en utomstående knapphändig, och möjligtvis har den varit det även för nämndens ledamöter. I inledningen av protokollet står det:

“Ordföranden har kallat till ett extra sammanträde med kultur- och fritidsnämnden med anledning av att tilldela beslut om drift av verksamhet i Kulturhuset, efter upphandling. Vid offentlig upphandling råder absolut sekretess, inga uppgifter alls om anbud eller liknande får lämnas till dess att beslut är fattat om tilldelning till en viss leverantör. Handlingar i ärendet delas ut under sammanträdet.”

Ledamöterna från de olika partierna verkade trots den tidigare historien av misshälligheter och stridigheter ha kommit bra överens. Sammanträdet varade i endast 90 minuter och då hade det varit en ajournering för partiöverläggningar i 10 minuter, vilket även det var kort i sådana här sammanhang.

Det handlade alltså om den framtida driften av verksamheten i Kulturhuset. Ärendet hade varit ute på upphandling och det visade sig att det bara fanns anbud från en enda intressent – “Folkets Hus Vänersborg ekonomiska förening”, dvs samma förening som tidigare drivit, och som fortfarande driver, verksamheten.

I protokollet står det:

“Anbudet uppfyller samtliga krav och inga hinder föreligger. Anbudsgivaren har lämnat efterfrågade beskrivningar.”

Det blev ett beslut som alla ledamöter stod bakom – socialdemokrater, moderater, sverigedemokrater, vänsterpartister och en centerpartist:

“Kultur- och fritidsnämnden beslutar att tilldela uppdraget om drift av verksamhet i Kulturhuset i Vänersborg, till Folkets Hus Vänersborg ekonomiska förening, organisationsnummer 762500-0349. Ordföranden för kultur- och fritidsnämnden undertecknar avtalet.

Kultur- och fritidsnämnden beslutar att komplettera det slutliga avtalet med följande text:

Ersättning enligt detta avtal är delvis utformad med hänsyn till det åtagande som föreningen tog på sig i form av ett banklån i samband med renovering av fastigheten. Att amortering sker är en förutsättning för detta avtals undertecknande. Föreningen ska, jämte att betala ränta, årligen amortera minst 50.000 kr på detta lån. Vid omläggning av lån ska föreningen föra dialog med kommunens ekonomiavdelning i syfte att erhålla bästa möjliga lånevillkor.”

Den kompletterande texten i beslutet föreslogs av Moderaterna. Det var inget konstigt tillägg, en sådan skrivning finns med i nuvarande avtal. Samtliga ledamöter instämde i yrkandet och således blev beslutet enhälligt. 

Beslutet innebär att Folkets Hus-föreningen får uppdraget att bedriva verksamhet i Kulturhuset från och med den 1 april 2026 när nuvarande avtal löper ut.

Det är fantastiskt glädjande att det till slut blev en lösning i detta tidvis turbulenta ärende, som har dragits i långbänk alldeles för länge. Och jag är övertygad om att Folkets Hus-föreningen är den rätta att driva verksamheten i Kulturhuset. Föreningen har framgångsrikt gjort Kulturhuset till en central mötesplats i Vänersborgs kommun med ett rikligt evenemangsutbud, hög tillgänglighet och olika typer av arrangemang.

Kulturhuset är både välbesökt och uppskattat. Det lär det bli i fortsättningen också.

Kategorier:Folkets hus/Kulturhus, kultur, Kultur- och Fritidsnämnden, ttela

Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen

30 juni, 2025 1 kommentar

På TTELA:s webbplats publicerades idag en insändare från Vänsterpartiets ledamöter i kommunfullmäktige. Insändaren har rubriken “Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen”. Den handlar om det beslut som det senaste kommunfullmäktige fattade kring flygplatsen. (Se “KF (18/6): Blå dunster?”.) En stor majoritet i fullmäktige sa ja till ytterligare miljoner från kommunen till Fyrstads Flygplats AB. Det gjorde inte Vänsterpartiet.

===

Nog är nog – inga fler skattemiljoner till flygplatsen

Trots detta valde en majoritet i fullmäktige att säga ja. Vänsterpartiet röstade nej. Vi säger: det får vara nog nu!

Vid det senaste kommunfullmäktigemötet i Vänersborg togs ett beslut som borde få fler att höja på ögonbrynen – och faktiskt säga ifrån. Fyrstads Flygplats AB vill ha ännu mer pengar. Flygplatsen går dåligt, och istället för att dra i handbromsen vill bolagets styrelse att kommunerna ska stå för notan – igen.

Det handlar inte om småsummor. Förslaget innebär att Vänersborgs borgensåtagande ska öka från 3,4 miljoner till hela 23,8 miljoner kronor. Dessutom begärs ett ägartillskott på 5,1 miljoner och ett utökat årligt bidrag på 3,4 miljoner – varje år. Det är tiotals miljoner av våra gemensamma resurser. Pengar som hade kunnat gå till skolan, äldreomsorgen eller stöd till föreningslivet – där det verkligen gör skillnad för människor i vardagen.

Trots detta valde en majoritet i fullmäktige att säga ja. Vänsterpartiet röstade nej. Vi säger: det får vara nog nu!

Flygverksamhet är inte en kommunal kärnuppgift. Om staten anser att det behövs regionala flygplatser – då får staten ta kostnaden. Kommuninvånarna i Vänersborg ska inte agera räddningsplanka för en flygplats med svajig framtid.

Men det här handlar inte bara om ekonomi. Det handlar också om ansvar för vår tids största ödesfråga: klimatet.

Flyget är ett av de mest klimatbelastande transportslagen vi har. Även med 40 procent biobränsle är utsläppen betydligt högre än tågets och elbilens. Att fortsätta investera skattemiljoner i flyget är att blunda för både vetenskapen och verkligheten. Det är att säga ett uppgivet ”nej tack” till framtiden.

Samtidigt som kommunen gör klimatplaner, energieffektiviserar byggnader och uppmuntrar hållbart resande – skickar vi miljoner till en verksamhet som drar åt rakt motsatt håll. Det går inte ihop. Varken ekonomiskt eller moraliskt.

Vi beklagar beslutet. Men vi kommer inte släppa frågan. Nuvarande avtal gäller till 2027, och måste sägas upp senast i december 2026. Då måste vi sätta stopp. För plånbokens skull – och för planetens.

Inga fler skattemiljoner till flygplatsen. Nog är nog.

Vänsterpartiet Vänersborgs kommunfullmäktigegrupp

Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom, Ida Hildingsson, Lutz Rininsland, Peter Lenberg, James Bucci

Kategorier:Debattartiklar och insändare, flygplats, ttela, Vänsterpartiet

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)

24 juni, 2025 Lämna en kommentar

I kommunfullmäktige den 16 april släppte de förtroendevalda revisorernas ordförande Gunnar Lidell en politisk bomb. Han meddelade församlingen (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”):

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. … Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde…”

Det blåste upp en mindre storm kring revisorerna i allmänhet och Gunnar Lidell i synnerhet. Spekulationernas vågor gick höga, vad var det som hade hänt?

Några dagar senare kom svaret. Lidell uppgav enligt TTELA att det fanns två skäl till att han begärde entledigande från uppdraget som revisor. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”.) Det första skälet var ett missnöje över att Jan Appelqvist Palmqvist (SD) hade valts till revisor. Jan Palmqvist hade ju tidigare lämnat alla sina politiska uppdrag efter att TTELA hade avslöjat att han gjort närmanden mot en patient under sitt arbete inom psykiatrin. (Se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”.)

Gunnar Lidell nämnde emellertid inte Palmqvist vid namn i sin begäran om entledigande. Lidell skrev:

”SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen.”

Anders Strand (SD) har vad jag vet inte kommenterat SD:s utnämning av Palmqvist. Det är anmärkningsvärt men kanske inte förvånande. Det är inte första gången som SD och SD-ledamöter har visat bristande omdöme.

Det andra skälet för Gunnar Lidell, och enligt min mening på sätt och vis det principiellt viktigaste, var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator.

Netpublicator är en digital, molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution. Netpublicator är särskilt anpassad för offentlig sektor med behov av att hantera känslig information. Samtliga ledamöter i Vänersborgs kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder har tillgång till plattformen. Men alltså inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer.

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Under de diskussioner som utspelade sig efter Lidells avgång gavs inga besked om orsakerna till varför inte revisorerna fick tillgång till Netpublicator. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttalade sig i TTELA (se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”):

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla.”

Augustsson var bestämd i sin åsikt – Vänersborgs revisorer ska nöja sig med precis samma möjligheter att ta del av kommunens handlingar som vilken kommuninvånare som helst, eller rättare sagt, som vilken person i denna värld som helst. Vem som helst med en internetuppkoppling kan nämligen få tag i kommunala beslut.

1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Mats Andersson (C) sa på fullmäktigesammanträdet den 21 maj

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Hur nu Andersson kan vara säker på att inget undanhålls… Och sedan redogjorde Andersson för revisorernas uppgifter och rättigheter. Vilket knappast var Anderssons uppgift att upplysa fullmäktige och revisorerna om. (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

På samma sammanträde sa kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C):

“Jag har aldrig sagt att dom (=revisorerna; min anm) inte får tillgång till nånting som de begär.”

Ordförande Levin pratade alltså i jag-form. Det förstår jag fortfarande inte.

Det kan också tilläggas att Dan Nyberg (S) ansåg att det var fullständigt obegripligt att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator, och Nyberg slog kraftfullt fast:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Inför sammanträdet den 21 maj hade jag skrivit till chefsjuristen på kommunstyrelseförvaltningen och bett om en skriftlig motivering till varför revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag fick inget svar. Det förvånade mig inte, det hade hänt tidigare. (Se “KF: Sponsring och donationer 2”.) Med tanke på Mats Anderssons försäkran om att ingenting undanhålls alltså… Men som förra gången blandades kommundirektören in i mina förfrågningar. Och då liksom nu fick jag ett snabbt svar … 

Svaret från kommunens “Juridik och säkerhetschef” betraktar jag som ett officiellt och formellt svar från Vänersborgs kommun. Det gör jag trots att svaret uttryckligen enbart är ett svar på min fråga. Dokumentet avslutas nämligen med:

“2025-06-12, svar till frågeställare Stefan Kärvling via mail”

Jag har emellertid svårt att se att någon annan ska få ett annorlunda svar om de undrar varför Vänersborgs kommuns revisorer inte ska få tillgång till Netpublicator. Det ska även noteras att juridikchefen inte hänvisar till något formellt beslut. Det kan bara betyda att det inte finns något sådant. Och det är värt att uppmärksamma – det finns inget formellt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till Netpublicator. Varken av tjänstepersoner eller politiker…

Slutsatsen kan bara bli att det är kommunens “Juridik och säkerhetschef” som har bestämt eller i varje fall är ytterst ansvarig för de villkor som revisorerna ska arbeta efter. Det är en tjänsteperson som har beslutat, inte politikerna. Och det finns ingen annan motivering till detta beslut, som snarare tycks vara en beskrivning av vad som anses vara rätt hantering, än det dokument som jag har fått mig tillskickat.

Fortsättning följer i blogginlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor, ttela

Grannarna på Blåsut överklagar (4)

1 juni, 2025 3 kommentarer

Anm. Fortsättning på inlägget “Grannarna på Blåsut överklagar (3)”.

Grannarna till de planerade husen på “Blåsut Höjd” anför även naturvärden som skäl till att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens bygglov. 

Fastigheten Blåsut 2:18, dvs “Blåsut Höjd”, bedöms av Vänersborgs kommun ha naturvärdesklass 4. (Enligt Miljö- och hälsoskyddsnämnden gränsar bedömningen till klass 3 – “påtagligt naturvärde”.) Enligt kommunens Naturvårdsstrategi, skriver grannarna, ska områden med denna klassning, klass 4:

“skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön med vissa särskilda undantag.”

Sakägarna (grannarna) kan i detta avsnitt till stora delar luta sig mot Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden avgav nämligen ett yttrande över bygglovsansökan, innan byggnadsnämndens beslut, där Miljö och hälsa inte tillstyrkte bygglovet:

“Kommunens antagna naturvårdsstrategi bör tillämpas avseende befintliga naturvärden. Detta innebär att exploatering och markplanering bör ske med hänsyn till konstaterade naturvärden på platsen. Detta saknas idag.”

Det finns till och med ett avsnitt i byggnadsnämndens bygglovsbeslut där Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter återges:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att exploateringen är olämplig ur naturvårdssynpunkt, då den skulle orsaka betydande skada på naturmiljön genom att ta i anspråk en stor del av den naturvärdesklassade miljön. Detta skulle även leda till att en av de få kvarvarande naturmiljöerna i området försvinner.”

Sakägarkretsen anser att yttrandet från Miljö- och hälsoskyddsnämnden går i linje med den gällande detaljplanen och dess syfte. Sakägarna tycker vidare att det beviljade bygglovet brister i värdering mellan olika kritiska intressen när nämnden väljer att godkänna en bygglovsansökan som:

“visar på omfattande ingrepp i terrängen, inklusive uppfyllnad och sprängning, vilket ytterligare förstärker det bristande hänsynstagandet till platsens fysiska förutsättningar – i strid med anpassningskravet”

Anpassningskravet återfinns i PBL 2 kap 6 §:

“Vid planläggning, i ärenden om bygglov … ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan”

På fastigheten finns det också konstaterade miljöer som är lämpliga för övervintring av större vattensalamander. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev:

“Större vattensalamander är strikt skyddad enligt artskyddsförordningen 4§a. Detta innebär att såväl individer som deras livsmiljöer är skyddade och det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa djur eller skada deras fortplantningsområden eller viloplatser.”

Och nämnden skrädde inte på orden när den konstaterade:

“Det framgår inte att sökanden har tagit hänsyn till detta i markplanering eller placering av byggnader. Inte heller framgår eventuella skyddsåtgärder eller kompensationer.”

Grannarna håller naturligtvis med. De hävdar också att det i underlagen för bygglovet inte finns några planer eller handlingar i hur de rekommenderade skyddsåtgärderna ska uppfyllas. Det finns bara en kortfattad not om att rekommendationerna ska uppfyllas:

“Snarare påvisar byggplanerna en hög grad av asfaltering av arealen och andra hårda ytor på de ytor inga byggnader står vilket ej kan uppfattas som annat än kontraproduktivt med avseende på tillräckliga kompensationsåtgärder för de skyddade arterna ifråga.”

De menar att den omfattande planerade bebyggelsen och maximala exploateringen riskerar att förstöra viktiga livsmiljöer för både fridlysta växter (grannarna hävdar att det finns sådana) och djurarter. De anser också att byggplanen:

”svårligen [kan] ses som hållbar eller vara förenlig med den stipulerade försiktighetsprincipen enligt miljöbalken.”

Och Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev innan byggnadsnämndens beslut:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker inte bygglov med hänvisning till att det inte är säkerställt att artskyddslagstiftningen avseende större vattensalamander uppfylls. Därmed är det inte utrett att lokaliseringen för den sökta åtgärden är lämplig.”

Sakägarna tycker dessutom att det borde ske en noggrannare dokumentation av övriga fridlysta djurarter och växter som faktiskt också återfinns på platsen.

Grannarna avslutar avsnittet om naturvärden:

“Avvikelserna från de uppställda riktlinjerna i Miljöbalken samt uppenbar risk att decimera eller till och med utrota faktiska bestånd av fridlysta och rödlistade arter, som är strikt skyddade av EU’s art- och habitatdirektiv inklusive skyddade fridlysta arter i artskyddsförordningen, ska ses som betydande avvikelser och därför bör bygglovsansökan avslås.”

I en artikel i TTELA, som skrevs efter att byggnadsnämnden hade beviljat bygglovet, står det, och man får uppfattningen att uppgiften kommer från plan- och byggchef Annika Karlsson (se TTELA “Klartecken för omstridda flerbostadshus på Blåsut”):

“Från det att bygglovsansökan först kom in i juni i fjol har anpassningar till platsen och terrängen gjorts av den sökande efter rekommendationer från förvaltningen.”

Babak Salahi är VD för bostadsföretaget Nova Nord AB som ska exploatera “Blåsut Höjd”. Företaget hade för övrigt, år 2024, enligt Allabolag, inga anställda, inte registrerat för F-skatt (måste inte ett företag vara det?), 163.000 kr i omsättning och ett resultat på -643.000 kr.

VD Babak Salahi citeras i TTELA:

“Vi har därför lagt stor vikt vid att lyssna på grannarnas synpunkter och har anpassat projektets utformning för att hitta en bra balans mellan våra mål och närboendes synpunkter.”

Enligt uppgift från en av berörda i sakägarkretsen stämmer inte detta:

“Det är snarare ett tillrättaläggande från deras sida. De har faktiskt justerat till det sämre under tiden som gått.”

Det finns ytterligare argument i grannarnas överklagan. De är t ex oroliga för de kommande sprängningarna eftersom de kan orsaka stora skador på deras hus. Kenny Sandhöj (SD), som reserverade sig mot beslutet i byggnadsnämnden, hade antagligen inte helt fel när ha sa till TTELA (se TTELA “Klartecken för omstridda flerbostadshus på Blåsut”):

“de kommer att spränga ned hela berget i princip”

Nämndens ordförande Benny Jonasson (S), som sa ja till flerbostadshusen, verkade hålla med:

“Det är klart att det kommer bli jättestörningar”

Berget, sprängstenen, ska ju köras bort också…

Grannarna befarar även att alla borrhål kan få en negativ påverkan på bergvärme och vattenflöden.

Enskilda fastighetsägare i området kompletterar överklagan med specifika negativa effekter på just deras respektive fastighet. Det handlar t ex om att strålkastarljusen från bilar kommer att lysa rätt in i vardagsrum, att det blir direkt intrång i hemfridszonen och att balkonger och terrasser ger full insyn i vardagslivet.

Politikerna (inte alla) och tjänstepersonerna har alltså en helt annan syn än grannarna kring det blivande ”Blåsut Höjd”. De verkar ha tagit lätt på grannarnas yttranden före beslutet, argumenten viftades bort med typ “det ordnar sig”. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Det som efter bygglovsbeslutet tycks vara det absolut viktigaste argumentet, i varje fall enligt uttalandena i TTELA:s artikel var – byggrätten.

“Byggrätten väger tungt”

Sa plan- och byggchef Annika Karlsson till TTELA. Ordförande Jonasson sa:

“Det är en privat exploatör som köpt tomten för miljoner. Han vill förstås inte bara ha en bergsknalle på Blåsut utan använda den byggrätt som faktiskt finns.”

Men… Inte har väl byggnadsnämnden gett bygglov för att Babak Salahi har köpt fastigheten dyrt? (Enligt uppgift köptes fastigheten för 5 milj kr.) Det tycks i varje fall som om Jonasson faktiskt bekräftade grannarnas påstående att byggnadsnämnden gav i stort sett allt utrymme till förmån för exploatörens starka kommersiella intresse. Som naturligtvis är att tjäna pengar på den inköpta tomten. 

Babak Salahi skrev till TTELA:

“Vår ambition är att slutresultatet ska upplevas som en förbättring för hela området.”

Det är knappast några Blåsutbor som tror det…

Det dyker då och då upp en tanke i mitt huvud, rätt eller fel… Hade Babak Salahi Tabrizi fått någon form av grönt ljus för exploatering redan innan fastighetsköpet? Tabrizi fick ju marklov av byggnadsnämnden mycket snabbt. Dessutom ordnade Kretslopp och Vatten en servis i området trots att Länsstyrelsen hade beslutat om inhibering, eftersom grannarna hade överklagat marklovet. Kommunen bedömde att:

“inhibitionsbeslutet inte i sig hindrade en fortsatt utbyggnad av den allmänna va-anläggningen fram till förbindelsepunkten.”

Det var alltså en “bedömning”… (Se “Kommunen spränger på Blåsut”.)

 Ärendet kring byggnadsnämndens beviljande av bygglov är alltså överklagat till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har snabbt beslutat om inhibering vilket betyder att inget kommer att hända på “Blåsut Höjd” den närmaste tiden, inte förrän beslutet är fattat om “helheten”. Och det lär ta tid innan Länsstyrelsen kommer med sitt slutliga beslut om bygglovets vara eller inte vara. Innan ett sådant beslut fattas kommer också både byggnadsnämnden och exploatören, dvs Babak Salahi, att få yttra sig. Det kommande beslutet kommer antagligen också att överklagas till Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg, endera av exploatören eller grannarna. Och även MMD:s dom kan sedan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i Stockholm.

Det är svårt att se att ledamöterna i byggnadsnämnden skulle ha beviljat bygglovet om de hade sett grannarnas överklagan före beslutet. Fast å andra sidan slås man av de tendensiösa bedömningar som byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen gjorde innan beslutet. Nämnden och förvaltningen verkade nämligen ha vridit och vänt på alla fakta för att få dem att passa deras förutbestämda åsikt om att bevilja bygglov. Och det trots att detaljplanen är ganska tydlig som jag ser det. För att inte tala om att de bortsåg från Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömningar.

Det är svårt att bli klok på byggnadsnämndens bedömningar. Vad prioriterar egentligen byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Vad är viktigt för dem?

I Vargön för att ta ett exempel, på Snickaregårdsvägen, stod det inget i detaljplanen om vilken färg taken och fasaderna skulle ha på husen. Men byggnadsnämnden och förvaltningen ansåg att fasaderna kunde ha vilken färg som helst, men taken på just vissa speciella hus skulle absolut vara röda, även om grannhusen några meter ifrån hade en annan takfärg. (Se ”Det svarta taket i Vargön (1)”.) Bedömningarna bland politiker och tjänstepersoner tycks skifta, och det är väldigt svårt, om inte omöjligt, att se vad de värderar högt, och inte.

Till sist undrar jag om det ändå inte var bra att byggnadsnämnden sa ja till bygglovet. Hade det blivit ett nej så hade Babak Salahi, som ansökte om bygglov, troligtvis överklagat och då kanske inte Länsstyrelsen skulle ha fått tillgång till alla de argument, analyser och domar som finns med i grannarnas överklagan… Eller också hade grannarna haft det tidskrävande och mödosamma arbetet framför sig.

Men visst är det något fel att vanliga kommuninvånare ska tvingas lägga ner så mycket tid och kraft för att hävda sin uppenbara rätt. Det borde kommunen kunna bespara dem.

Det lär finnas anledning att återkomma till “Blåsut Höjd”…

Anm. Se ”Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, miljö, Rostvägen Blåsut, ttela

Gunnar Lidell slutar som revisor!

25 april, 2025 1 kommentar

Vänersborgs kommun har 7 förtroendevalda revisorer. De är valda av kommunfullmäktige. På kommunens webbplats (se “Revisorer”) står det:

“Ordföranden i revisionen väljs från oppositionen. De är oberoende och opartiska, bedriver revisionsarbetet självständigt och omfattas av reglerna för tystnadsplikt. Till sin hjälp har de sakkunniga biträden (yrkesrevisorer).”

Kommunen fortsätter att förklara de förtroendevalda revisorernas uppgift:

“Revisorerna uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Revisorerna har med andra ord en oerhört viktig roll i den kommunala demokratin.

På kommunfullmäktiges senaste sammanträde, den 16 april, var ett av de första ärendena på dagordningen “Information från revisionen: ”’Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken’”.

Revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) redogjorde för en granskning av kommunens IT-säkerhet i praktiken. De förtroendevalda revisorerna hade låtit Ernst & Young (EY) göra en massiv, fingerad phisherattack. Ett fejkat mail gick ut till samtliga kommunens drygt 4.600 användare. Revisorerna var nyfikna på hur många av medarbetarna som skulle lämna ut sina användaruppgifter, dvs e-postadress och lösenord. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp” och “Phishing med bottennapp”.)

IT-enheten och EY var överens att man skulle sänka “garden” så att EY kom innanför skyddsnätet och kunde utföra sitt fejkade attack. Det visade sig emellertid att kommunens personal blev förvarnade om phishingattacken. De förtroendevalda revisorerna skriver i ett missiv till rapporten från EY:

“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”

I talarstolen för 1,5 vecka sedan var revisor Lidell lite mer “diplomatisk”:

“Sedan råder det olika uppfattningar om det var överenskommet att skicka ut det vanliga meddelandet att ‘nu är vi satta under attack’. Det säger IT-enheten att det var det men det hävdar då vår sakkunniga att så var inte fallet. Man var överens om att man skulle inte tipsa om det.”

Det var hur som helst alltför många som klickade på länken och lämnade ut sina personliga uppgifter inklusive lösenord.

Men så avslutade Gunnar Lidell sitt anförande med en veritabel bomb. Lidell sa att det här var sannolikt den sista gången som han stod i talarstolen. Och Lidell fortsatte:

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. Så tackar jag för det. Jag kommer med mitt entledigandebegäran, kommer jag förtydliga exakt varför jag slutar men jag kan… Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde och det kommer jag att förtydliga i mitt entledigande.”

Det var en cliffhanger som heter duga… Tills idag.

TTELA skriver idag på sin webbplats om Gunnar Lidells begäran om entledigande. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”)

TTELA skriver att det första skälet till Lidells avsägelse är att:

“Jan Appelqvist Palmqvist (SD) valts till revisor.”

Jag tvivlar dock på att Gunnar Lidell skriver ut namn i sin avsägelse, men uppenbarligen är det Jan Palmqvist (som är hans namn numer) som Lidell avser.

Palmqvist blev omskriven av TTELA den 13 mars 2024 (se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”):

“Palmqvist [har] fått allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Kritiken bestod i att han i sitt jobb som skötare inom psykiatrin agerat mycket olämpligt mot en tvångsvårdad patient. I Ivos beslut står följande:

‘Mentalskötaren Jan Appelqvist Palmqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.’

Enligt beslutet ska politikern ha skickat kärleksbrev och sms med ett olämpligt innehåll till sin patient. Han ska även ha berört henne på ett oprofessionellt sätt.”

Gunnar Lidell skriver i sin avsägelse, enligt TTELA, att SD:s nominering av Palmqvist och fullmäktiges godkännande av den:

“har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer”.

Det stämmer att kommunfullmäktige godkände nomineringen och därmed valde Palmqvist till revisor.

Partierna i kommunfullmäktige får rätt till ett antal poster och uppdrag i kommunen, och ju större partiet är desto fler uppdrag får det. Det handlar framför allt om vilka personer som ska sitta i de olika nämnderna, men också om revisorsuppdraget. Av “födsel och ohejdad vana“ lägger sig de andra partierna inte i vilka personer de olika partierna nominerar. Det är upp till varje parti. Det är naturligtvis också känsligt att opponera sig mot ett annat partis nominering av den anledning att då ifrågasätts personens heder och vandel i ett offentligt forum. Det är inte enkelt och knappast heller rättvist.

Det är en förklaring men inget försvar. Jag borde åtminstone ha begärt ordet och meddelat att jag inte deltog i beslutet…

Det andra skälet till Gunnar Lidells avsägelse är, fortfarande enligt TTELA:

“kommunens förtroendevalda revisorer [har inte] tillgång till det digitala ärendesystemet Netpublicator. Ett verktyg andra förtroendevalda i kommunen har tillgång till.”

TTELA skriver inte mer om detta. Själv anser jag att det är ett betydligt viktigare skäl till en avsägelse. Revisorernas uppgift är att vara “medborgarnas förlängda arm” in i kommunens verksamhet. De ska genom granskning och kontroll mm se till att allt går rätt till i kommunen. Revisorernas uppgifter anges i Kommunallagen och revisionen har till och med ett eget kapitel. (Se “Revision”.)

Revisorernas roll kräver naturligtvis tillgång till kommunens alla dokument, som utredningar, beslut, protokoll osv. Det är i det närmaste både upprörande och skandalöst att kommunen hindrar revisorerna från att ta del av dessa. Det är ett sätt, som jag ser det, att hindra revisorernas arbete och demokratiska uppgift.

Jag vet inte vem som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till ärendesystemet Netpublicator. Det är i varje fall inte kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.

Jag håller med revisor Gunnar Lidell (M) om att Vänersborgs kommun har devalverat revisorernas värde. Kommunen måste ändra uppfattning. Tyvärr tycks det dock vara för sent att få Lidell att dra tillbaka sin begäran.

Gunnar Lidells avsägelse är en stor förlust för Vänersborgs kommun.

Anm. Läs vidare i blogginlägget: ”Lidells begäran om entledigande som revisor”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2025, M, revisor, SD, ttela

Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)

7 november, 2024 1 kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”.

Samhällsbyggnadsförvaltningen tog fram två alternativa förslag på beslut inför samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024.

“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

En rivning av Hallevibadet låter “enkel och lätt”, men det är faktiskt en dyr historia. I samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april 2024 stod det:

“Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr.”

 Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena i nämnden (ordförande Ann-Marie Jonasson, S, 1:e vice ordförande Johan Andersson, C, och 2:e vice ordförande Tor Wendel, M) hade inför sammanträdet bett en av kommunens jurister att utreda om det var möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet. (Jämför förslag B ovan.)

Juristen skrev den 16 oktober:

“För att nämnden ska kunna ta ställning till denna fråga har det uppdragits åt kommunjurist att, såväl skriftligt som muntligt vid nämndsammanträdet, informera om bland annat om vad regelverket innebär och vilka eventuella juridiska hinder som kan finnas. Avsikten med denna skrivelse är därvid att ge grundläggande information i dessa frågor.”

Jag noterar att juristen talar om “eventuella juridiska hinder”, inte “eventuella juridiska möjligheter”… Men juristen fick antagligen uppdraget av ordförande Jonasson (S)…

Det gjordes alltså en tredje utredning inför nämndens beslut. TTELA (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”) skrev den 28 oktober:

“Ann-Marie Jonasson betonar att den jurist som deltog vid nämndens möte bedömer att det är högst osäkert om kommunen kan friskriva sig från allt ansvar vid en eventuell upphandling.”

Andra ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden förnekar bestämt detta. Det står dock inte i artikeln. Ledamöter säger att det var tvärtom, juristen ville under sammanträdet inte svara på frågan om friskrivning eftersom det inte var det som hon hade fått i uppdrag att ta reda på.

Ann-Marie Jonasson (S) förklarade också i artikeln att Socialdemokraterna och Centerpartiet bestämde sig för länge sedan – de vill riva Hallevibadet. Det ville Jonasson och Johan Andersson (C) att nämnden skulle fatta beslut om redan i oktober 2023. Ärendet lyftes dock bort från dagordningen när de troligtvis upptäckte och insåg att de inte hade stöd för förslaget, inte ens i den egna styrande partikoalitionen – jämför KD…

James Bucci (V) ville däremot inte riva badet. Bucci intervjuades också av TTELA.

“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”

James Bucci (V) sa vidare till TTELA att han bedömde att det fanns möjlighet att:

“formulera ett hyresavtal där hyresgästen är fullt medveten om riskerna och tar de ekonomiska konsekvenserna om det går åt skogen.”

Det visade sig i efterhand att Buccis “magkänsla” sannolikt var riktig. Hans-Peter Nielsen (KD) hade nämligen skrivit till SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och frågat om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”. Nielsen fick svar dagen efter sammanträdet, den 25 oktober. Nielsen mailade ut svaret till samtliga ledamöter i nämnden. Juristen på SKR avslutade sitt svar:

“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”

Det ser ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare, Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet igen?

Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. Som väntat röstade sossarna och centerpartisten, dvs ordförande Ann-Marie Jonasson (S), Leif Höglund (S), Kristina Östergren (S) och Johan Andersson (C) för rivning enligt följande yrkande:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

Jag har svårt att förstå hur Socialdemokraterna, och C, tänker. Kanske gör Vargöborna det bättre, sossarna får ju alltid många röster i Vargön… 

Tor Wendel (M) och Margareta Olsson (M) deltog inte i beslutet och motiverade det på följande sätt:

“Moderaterna och Liberalerna deltar inte i beslutet med anledning av att vi inte har kännedom om inriktningen i den Badhusstrategi som ännu inte beslutats av kommunfullmäktige”.

S+C hade tillsammans 4 röster och 2 M avstod från att rösta. De 5 som återstod röstade på James Buccis (V) yrkande:

”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

De 5 var förutom James Bucci (V) själv, Anders Strand (SD), Hans-Peter Nielsen (KD), Göran Nilsson (SD) och Thomas Larsson (MBP).

Ärendet Hallevibadets “vara eller inte vara” ska nu vidare till kommunstyrelsen för att sedan beslutas av kommunfullmäktige. Händer inget oförutsett fattas beslutet före årsskiftet. För att Hallevibadet ska hyras ut krävs att de olika oppositionspartierna och KD röstar för detta alternativ, men också att moderaterna och liberalerna gör det.

Det lutar åt att Hallevibadet kommer att öppna igen någon gång nästa år. Det är mitt tips, men i vems regi, Jonas Mossbergs eller Patrick Lejons eller någon annans, återstår att se.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, tjänsteperson, ttela, Vargön

Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)

5 november, 2024 Lämna en kommentar

För nästan exakt ett år sedan, den 16 november 2023, fattade samhällsbyggnadsnämnden följande beslut om Hallevibadet:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. ”Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet dröjde, det verkade som om samhällsbyggnadsförvaltningen inte hade lust att utföra en sådan. Och det är ju ingen större hemlighet att förvaltningen tillsammans med ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) vill jämna Hallevibadet med marken. Förvaltningens “officiella” förklaring var emellertid att den inväntade en utredning om möjligheten att i framtiden bygga ut Vattenpalatset i Vänerparken.

Utredningen om Vattenpalatset skulle utföras av Intea. Det var ett led i en större badhusutredning som pågår och har pågått i kommunen under några år. Det var emellertid märkligt att samhällsbyggnadsförvaltningen väntade på denna utredning, eftersom Intea är ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. Företaget är således part i målet och har naturligtvis intresse av Hallevibadets framtid. Om Hallevibadet skulle öppnas igen blir det ju en konkurrerande verksamhet. (Se “Affären Hallevi (2): Utredningen…”.) Enligt uppgift så informerade förvaltningen aldrig nämnden om att Intea satt på två stolar i ärendet.

Jag vet inte riktigt hur det har gått med Inteas utredning. Det finns rykten som säger att den är klar men att Intea hemlighåller den. Efter många om och men, med bland annat mängder av email, samtal och möten, kom dock ärendet om Hallevibadet upp för beslut på samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. I underlaget fanns det en statusbedömning, daterad den 16 september, och en konsekvensbeskrivning av Hallevibadet från den 1 oktober.

Drygt två veckor innan sammanträdet intervjuades förvaltnings- och fastighetscheferna i samhällsbyggnadsförvaltningen i TTELA. Vilket syfte cheferna hade med att framträda i media torde framgå av TTELA:s rubrik, “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Det är den slutsats som TTELA drog efter intervjuerna och då får man onekligen intrycket att cheferna ville påverka det kommande politiska beslutet. Detta skulle i så fall vara tämligen unikt, till och med i Vänersborgs kommun. Och detta när det samtidigt pågår en diskussion, utbildning och överenskommelse i kommunen om bland annat var gränserna mellan politikers respektive tjänstepersoners ansvarsområden och befogenheter går… (Se “Politiker och tjänstemän”.)

Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att arrendera eller förvärva Hallevibadet, ansåg att flera av de uppgifter som lämnades till TTELA av förvaltningschef Andreas Knutsson och fastighetschef Hans Larsson (de nämns vid namn i artikeln) var felaktiga och missvisande. Mossberg har skrivit flera mail både till samhällsbyggnadsförvaltningen, där det tycks som om de inte vill kommunicera med honom (vilket i så fall torde strida mot både grundlag och Förvaltningslagen – se “Politiker och tjänstemän 3: Lagar”), kommundirektören och inte minst till politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Till politikerna skrev Mossberg den 20 oktober att den takrapport, “Statusbedömning Hallevibadet”, som artikeln i TTELA handlade om, är ganska intetsägande men att den visar att taket är i väldigt gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991, fortsatte Mossberg, och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och Mossberg ställde den retoriska frågan om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet… Och vidare:

“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.”

I TTELA-artikeln talades det en hel del om en renovering av taket som hade skett 2016 eller 2017 (i rapporten står det “runt 2020”). Då hade isoleringen blivit tjockare och taket därmed tyngre. Renoveringen hade skett utan bygglov och företaget som utförde åtgärderna hade gått i konkurs.

Mossberg reagerade i mailet på de enligt honom felaktiga uppgifterna:

“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”

Det är nog på det viset att företaget som byggde taket en gång i tiden har gått i konkurs, men inte det företag som påstods ha renoverat det någon gång under de senaste 8 åren.

Mossberg skrev att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav.

Det är svårt för en novis att avgöra vem som har rätt när det gäller takets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och felaktiga fakta. Det tycks också som om förvaltningen inte har presenterat och redovisat statusbedömningen, som kostade kommunen 76.000 kr exkl moms, på rätt sätt.

Om samhällsbyggnadsförvaltningen har rätt, så innebär det vad jag kan förstå att samhällsbyggnadsnämnden har låtit folk vistas i Hallevibadet samtidigt som badet har varit en dödsfälla…

Utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” är den konsekvensbeskrivning som nämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram den 16 november 2023. Den hänvisar till stor del till statusbedömningen när det gäller taket, men trots att taket kunde bli en ”dödsfälla” så anser förvaltningen att:

“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

Utredningen hittar väldigt många och allvarliga fel på Hallevibadet, så många att förvaltningen drar slutsatsen att:

“Badanläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning. Detta konstaterande gäller även för bassängöverbyggnaden.”

Jonas Mossberg är fortfarande intresserad av att driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail kommenterat även konsekvensbeskrivningens beskrivningar av badet. Mossbergs syn på badets status och vad som behöver åtgärdas kan sammanfattas så här.

Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar.

“Linern (=duk som fungerar som tätskikt; min anm) kan behövas bytas inom ett par år men den läcker INTE”

Mossberg håller med om att bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting. Han instämmer i att styrsystemet är gammalt men skriver att han har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar. Det går också att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr. Det behövs vidare en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket. Slutligen behöver filtren bytas och den nya fläkten behöver service.

Jonas Mossberg är i byggbranschen precis som den andra intressenten Patrick Lejon, som också vill arrendera Hallevibadet. De har båda rätt bra koll.

Patrick Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, tjänsteperson, ttela, Vargön

KF: Var står S?

2 november, 2024 Lämna en kommentar

Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.

Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.

På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet. Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:

“ett dråpslag för vår kommun.”

Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.

Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.

Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.

Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…

Och så lade jag till:

“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”

Och det visade sig vara ett riktigt antagande…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:

“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”

Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:

“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”

I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:

“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”

Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.

Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?

På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)

På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:

“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”

Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V). 

Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.

Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.

Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:

“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”

Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.

Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…

Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:

“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”

Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:

“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”

Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.

Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…

Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:

“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”

Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.

När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.

“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”

I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.

Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.

Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)

 Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:

“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”

Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.

Kategorier:Översiktsplan, Brålanda, Budget 2024, budget allmänt, delårsrapport, Kommunfullmäktige 2024, S, ttela

Det svarta taket i Vargön (2)

20 oktober, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Det svarta taket i Vargön (1)”.

Byggnadsnämnden beslutade den 31 oktober 2023:

“Byggnadsnämnden förelägger rättelseskyldiga att utföra rättelse genom att återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör. Rättelse ska ske inom sex månader från det att beslutet vunnit laga kraft.”

Det pensionerade paret Thorenius på Snickaregårdsvägen i Vargön hade självklart yttrat sig inför beslutet. De menade att åtgärden att ändra takfärg från röd till svart inte bedömdes kräva bygglov då förändringen inte väsentligen ändrade byggnadens eller områdets karaktär.

Thorenius skrev till byggnadsnämnden:

“Husen saknar historisk och estetisk samhörighet, då de ursprungliga röda fasadfärgerna på majoriteten av husen ändrats till helt andra färger”

Och fortsatte:

“Det har skett förändringar av fasadfärg på flertalet av husen utan att kommunen har haft några som helst invändningar på detta.”

Det står, som jag skrev i mitt förra inlägg (se “Det svarta taket i Vargön (1)”), i den av byggnadsnämnden anförda paragrafen i PBL (9 kap 2 § 3c):

“Det krävs bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.”

Byggnadsnämnden ansåg att takfärgen var ensamt avgörande, inte husens färg eller fasadbeklädnad. Det är uppenbart att nämnden har gjort en egen tolkning av lagen, den bortser från en del formuleringar och lyfter andra. Och det har betydelse för Thorenius. Deras hus har nämligen, till skillnad från flertalet av de övriga husen:

“kvar den ursprungliga karaktäristiska röda fasadfärgen som från början kännetecknar husen i området”

Och som Thorenius mycket riktigt påpekar:

“Det är den röda fasadfärgen som ger mest intryck och skapar den klassiska kultbilden av röda svenska trähus som var utmärkande i Vargön på 1960-talet och genom historien i Sverige.”

Det får mig att tänka på en sång som under lång tid var obligatorisk i skolundervisningen – “Röda stugor tåga vi förbi”. Jag antar att det var för att den beskrev en typisk svensk stuga. Som var röd. Och då är frågan… Vilka hus passar bäst in på sången – blå hus med röda tak eller röda hus med svarta tak?

Och vilken är den mest “väsentliga förändringen” (från byggnadsnämndens motivering till sitt beslut) av en byggnad som från början har röd fasad och rött tak – att måla fasaden blå eller byta till ett svart tak?

För inte ska det väl vara så som kommunens stadsarkitekt (se “Björn och Teresa tvingas byta tak efter åtta år – har fel färg”) sa till TTELA om husfasaderna i området:

“Vi vet inte om alla färgbyten alltid fått bygglov. Hade alla hus varit faluröda hade man inte bedömt att den ändringen varit lämplig. Det som är kvar nu som är enhetligt är de röda taken och då är det något man vill bevara.”

Det betyder alltså att om fler fastighetsägare hade bytt färg på taket utan att fråga byggnadsnämnden om lov så hade Thorenius också fått göra det… Det kan inte vara rätt och riktigt.

Det hör självklart också till saken att Thorenius tänkte skaffa solceller. Karl af Geijerstam skrev i sin ledare (se TTELA “Ge husägarna mer frihet”):

“Frågan kompliceras också av att solcellerna är svarta. … Röda solceller finns på marknaden, men de är mycket sällsynta och dyra. Kommunernas detaljreglering står här i strid med utbyggnad av fossilfri energi.”

Det torde vara tämligen självklart att ett svart tak passar bättre med svarta solpaneler, som täcker större delen av taket, än ett rött tak…

Det finns ett undantag från PBL:s krav på bygglov (se ovan, 9 kap 2 § 3c). I 9 kap 5 § står det:

“För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.”

Jag kan inte se att denna paragraf nämns i byggnadsnämndens handlingar…

Det är lätt att få uppfattningen att byggnadsnämnden hade en egen agenda som bortsåg från väsentliga aspekter av både lag och områdets karaktär och enbart, av någon anledning, framhävde takens betydelse. Taken på en av byggnadsnämnden definierad och avgränsad del av området bestämde “områdets karaktär”.

“Områdets” karaktär…

TTELA har i artikeln om paret Thorenius en flygbild från Google över området. (Se TTELA “Björn och Teresa tvingas byta tak efter åtta år – har fel färg”.) Jag publicerar fotografiet här, men har till skillnad från TTELA satt ett kryss på alla hus i området som har svarta tak. (Det inringade huset tillhör Thorenius.)

Jag har svårt att förstå hur byggnadsnämnden såg på området. Hur valde nämnden ut vilka hus som hörde ihop och vilka som inte tillhörde området? Och hur ändrade det svarta taket på Thorenius hus “områdets karaktär”?

Uppenbarligen har nämnden brutit ut de hus som finns på “kanterna”, som “ringar in” området. Husen innanför tillhör i nämndens värld inte området. Men med sin definition missar nämnden emellertid två av grannhusen till Thorenius hus. Bilden till höger är en uppförstorad del av bilden ovan.

Två hus bortanför Thorenius finns det två hus med svarta tak (se pilar). De räknas tydligen bort av nämnden trots att de finns på ”kanten” som ”ringar in” området. Varför räknas dessa hus inte med i ”området” eller “områdets karaktär”? Det är som sagt lätt att få intrycket att byggnadsnämndens avgränsning sker på godtyckliga grunder.

I nästa inlägg, som blir det sista, ska jag bland annat titta på vad den fördjupade översiktsplanen säger. Och detaljplanen… Samt hur det gick med överklagandena.

Fortsättning följer i inlägget ”Det svarta taket i Vargön (3)”.

==

Denna bloggserie består av tre inlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, energi, Juridik, miljö, ttela, Vargön