Arkiv
VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.
I samhällsbyggnadsnämndens förslag till vattentjänstplan föreslås det att 6 områden ska bilda nya verksamhetsområden. På Gaddesanna är det kanske emellertid mer korrekt att säga att det befintliga verksamhetsområdet föreslås bli utökat. De andra 5 områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget (vid Hunneberg) och Kristinelund (på andra sidan 45:an väster om Katrinedal).
Vattentjänstplanen är just nu på samråd och både de fastighetsägare som föreslås ingå i ett verksamhetsområde och de som föreslås stå utanför har möjlighet att inkomma med synpunkter. Slutdatum för att delta i samrådet är den 2 juli 2024. (Se nedan.)
De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:
“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Uppfylls inte det här kravet så kommer ett område överhuvudtaget inte ifråga för att bli ett verksamhetsområde. (Hallby Södra blir dock ett verksamhetsområde på grund av att arbetsgruppen efter en bedömning anser att området Änden hör ihop med Hallby.) Och är kravet uppfyllt så blir det större sammanhanget ett verksamhetsområde – med 4 undantag. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.)
De 6 verksamhetsområden som arbetsgruppen föreslår ska bildas har, som jag ser det, mycket likartade förhållanden som de som är undantagna. De enskilda avloppen är gamla och antas vara undermåliga, flera anläggningar ligger nära sjöar som kan få ta emot avloppsvatten, det finns risker för översvämningar som riskerar att slå ut de flesta avloppsanläggningar och det finns jord- och markförhållanden som inte är optimala osv.
Det som skiljer de 4 områdena från de som föreslås bilda verksamhetsområden och kopplas till det kommunala VA-nätet är två saker. På de områden som är undantagna har fastigheterna förutsättningar rent rumsligt, geografiskt, att anlägga nya enskilda VA-anläggningar på egen hand. Det är t ex större tomter, glesare mellan husen, bättre höjdförhållanden etc. Det andra skälet är att i de fyra undantagna områdena planeras det inte för fler bostäder.
Rent generellt gäller alltså för de 6 områden, som ska bilda verksamhetsområden:
“För ett stort antal av fastigheterna i området kan det vara svårt att anlägga enskilda avlopp på grund av tät bebyggelse genom att fastigheterna ligger uppströms varandra och att tomterna är väldigt små i en del fall.”
Det finns emellertid fastigheter i delar av de 6 områdena, där det också är glest mellan husen och som har bra topografiska förhållanden för enskilda anläggningar osv. Det borde rent logiskt kunna innebära att de inte skulle behöva ingå i de föreslagna verksamhetsområdena. Och det skulle egentligen kunna vara flertalet fastigheter i verksamhetsområdet för Hallby Södra:
“på vissa fastigheter kan det vara svårt att placera en avloppsanläggning inom den egna fastigheten.“
”Vissa fastigheter”… Och för Gaddesanna står det till och med:
“Samtliga fastigheter i området bedöms kunna lösa enskilda avlopp på egen hand.”
I de 6 föreslagna verksamhetsområdena planeras, på kortare eller längre sikt, för fler bostäder. Det tycks vara ett mycket viktigt argument för att inrätta verksamhetsområden.
I “Översiktsplan 2017” pekas de 4 områdena på Vänersnäs (Kyrkbyn, Hallby Södra, Gaddesanna och Åkersäng) ut som “möjlig bebyggelseutveckling på landsbygden”. Vattentjänstplanen refererar till Översiktsplanen när den skriver att byggandet av fler bostäder:
“förutsätter dock att det finns kommunalt vatten och avlopp.”
I juni ska kommunfullmäktige anta “Planeringsstrategi 2024–2028”. I den står det på sidan 19:
“I förslag till Vattentjänstplan görs ställningstaganden som delvis innebär ett nytt tänk kring krav på kommunal VA-anslutning utanför tätort. Framför allt är detta tydligt på Vänersnäs där översiktsplanen trycker hårt på kommunal VA-anslutning i linje med tidigare VA-plan. Eventuellt behöver översiktsplanen revideras när det gäller rekommendationerna för ny bebyggelse på Vänersnäs och till dess att revidering gjorts kan en omtolkning av tidigare skrivelser behövas.”
Det verkar som om det också är tänkt att det ska bli fler bostäder i Kristinelund, även om det står lite motsägelsefullt i planen. Det planeras emellertid inte för fler bostäder i Floget. Det är det tydliga undantaget bland de föreslagna verksamhetsområdena.
Floget vid Hunnebergs branter tycks vara ett ganska speciellt område. Det potentiella verksamhetsområdet består av ungefär 35 bebyggda fastigheter där de flesta är bofasta. Det är mycket 
stor höjdskillnad i området och flera av fastigheterna är placerade “ovanför varandra”. Det finns dessutom ett Natura 2000-område och naturreservat strax intill. Men inte nog med det. Jordarten består av rödfyr som oftast innehåller stora mängder uran, arsenik, vanadin och molybden.
“Det innebär att föroreningar i marken kan förflyttas när vatten släpps ut. Det finns även risker med att föroreningar kan flytta på sig när grävning i marken sker.”
Det är inte lätt att göra avvägningar och bedömningar för varje område. Arbetsgruppen motiverar och argumenterar trovärdigt och övertygande för sina ställningstaganden. 
Svårigheterna och problemen kommer nog snarast att uppstå i hanteringen och behandlingen av de enskilda fastigheterna i de föreslagna verksamhetsområdena. Behöver verkligen varje fastighet kommunalt VA?
Vid överklagande och rättsprocesser från enskilda fastighetsägare kommer man ofta till bedömningar om de enskilda avloppsanläggningarnas funktionsduglighet och effektivitet. Med den nya och kompletterande skrivningen i 6 § Vattentjänstlagen (LAV) kommer domstolarna antagligen att få ännu mer att göra:
“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det har gjorts en granskning av miljö- och hälsokriterier i samband med framtagande av vattentjänstplanen. Det är alltså bedömningar utifrån “skyddet för människors hälsa och miljön”. Det har också gjorts en miljöbedömning som finns med som bilaga till vattentjänstplanen.
Miljö och hälsa har av tradition i Vänersborgs kommun en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:
“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”
Självklart är det så att enskilda avloppsanläggningar som inte håller måttet när det gäller skyddet för människors hälsa och miljön måste åtgärdas. De ska dock inspekteras och bedömas enskilt och på plats. Det har flera rättsfall slagit fast, det duger inte med så kallade “skrivbordstillsyner”. Det finns enskilda avloppslösningar som är minst lika bra som kommunens VA-tjänster.
Det är snarare så att det är kommunernas bräddavlopp som är det stora hotet mot Vänerns vatten. Det framgår av en numera “gammal” rapport från Sweco 2016 – lyssna gärna på ett kort radioinslag om rapporten “Avloppsvatten hotar Vänerns dricksvatten”. Jag antar att de flesta avloppsreningsverken runt Vänern fortfarande inte har uppdaterats, även om Vänersborg har investerat åtskilliga miljoner på avloppsreningsverken. För övrigt ser jag inte att vattentjänstplanen är riktigt fullständig – LAV 6b §:
”En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va- anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.”
Det blir säkerligen en hel del synpunkter i samrådet om de enskilda fastigheterna. De diskussionerna, och antagligen också meningsskiljaktigheterna, kommer sannolikt även att fortsätta både när en eventuellt omarbetad vattentjänstplan ska granskas och efter att kommunfullmäktige har antagit den.
Jag har också några synpunkter…
Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.
“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”
Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:
“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”
Jag reagerar starkt på det. På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk, i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte de enskilda avloppen. Dessutom menar Miljö och hälsa att t ex de enskilda avloppen från Hallby Södra är en miljöfara för Dättern. Det är 1 km fågelvägen från skolan (Hallby) till Dättern…
Det nämns också, för t ex utvidgningen av verksamhetsområdena i Gaddesanna och Kyrkbyn, att badplatsen på Gardesanna är känslig för utsläpp från de enskilda avloppen. Det anser Länsstyrelsen också.
Det är viktigt att det går att bada utan risk på våra badplatser, självklart. Jag tittade därför på de prover som görs i badvattnen i kommunen. (Se “Badplatser och kvalitet på badvatten i Vänersborgs kommun”.)
Det har tagits vattenprover i Gardesanna sedan juni 2020. Det har alltid varit “Tjänligt” och “Ingen blomning” (algförekomst) – med ett undantag. Den 14 augusti 2023 var det “Tjänligt med anmärkning”, men 2 dagar senare var det återigen “Ingen anmärkning” och ytterligare 2 dagar senare återigen “Ingen anmärkning”. Badvattnet klassificeras som “Utmärkt kvalitet”. Det är inte alla badplatser som har fått de resultaten… (Se den glada nyheten i dagens TTELA – ”Grönt ljus för bad i Vänersborg”.)
Vattentjänstplanen ska efter att den är fastställd av kommunfullmäktige i Vänersborg prövas minst en gång vart 4:e år om den fortfarande är aktuell. Då kan det ske förändringar i planen. Det är framför allt detta som “kan hända” (citerat från vattentjänstplanen):
”Bevakningsområden där riktvärdet om minst 20 byggnader inte uppfylls. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”
Och:
“Potentiella verksamhetsområden från Länsstyrelsen där det gjorts en grov bedömning var det finns flest områden i länet i behov av VA-tjänster och var det kan tänkas finnas störst problem.”
Det är viktigt att samtliga fastighetsägare som på någon sätt berörs, och även andra kommuninvånare (t ex politiker…) studerar vattentjänstplanen. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.
==
Om vattentjänstplanen: Inför samråd
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”.
Den nya Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) från den 21 juni 2022 föreskriver att alla kommuner ska upprätta en vattentjänstplan.
Det har tagit sin tid, men nu är Vänersborgs kommuns vattentjänstplan klar – i den meningen att samhällsbyggnadsnämnden är redo att gå ut med ett förslag till vattentjänstplan på samråd. Ett flertal nämnder och myndigheter ska uttala sig om planen och det ska också flera kommuninvånare göra. I den nya lagen står det nämligen i 6 c § att kommunen ska:
“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”
Alla synpunkter, kommentarer och ändringsförslag mm ska beaktas, bearbetas och leda till eventuella ändringar och omarbetningar av planen. Vattentjänstplanen ska sedan gå “ett varv” ytterligare. Det efter alla synpunkter eventuellt omarbetade förslaget ska även ställas ut på granskning under minst 4 veckor. Och då kan fastighetsägare och andra komma med ännu fler synpunkter, LAV 6 d §:
“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”
Den arbetsgrupp som har arbetat fram det liggande förslaget till vattentjänstplan har haft en helt annan utgångspunkt än vad kommunens tjänstepersoner har haft tidigare genom åren, och som de styrande 
socialdemokraterna och centerpartisterna hejat på med glada tillrop. (Vill du veta bakgrunden till påståendet så läs gärna igenom mina 7 blogginlägg om VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 – se “VA-debatten i KF”. Det finns många intressanta uttalanden och argument.)
Arbetsgruppen bedömer nu inte längre en “samling” av 4-8 fastigheter med ett inbördes avstånd på ibland mer än 200 meter som ett större sammanhang. Nä, Blåplanens utgångspunkter gäller inte denna gång utan arbetsgruppen har utgått från LAV och från rättspraxis. Ur Vänersborgs vattentjänstplan:
“…enligt praxis och juridisk tolkning … om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Med denna definition ser arbetsgruppen att det är 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang (kvantitativ bedömning). De områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget, Kristinelund, Båberg utvidgad, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev (Vänersnäs).
De här områden kan följaktligen bli aktuella för att bilda verksamhetsområden. Men notera alltså att arbetsgruppen inte gör några som helst vidare bedömningar på de områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang.
Sedan har arbetsgruppen gjort en så kallad kvalitativ bedömning av de 10 områden som uppfyller kravet på större sammanhang. Gruppen har kommit fram till att i tre av dessa områden finns det idag inte behov:
“… utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa allmänna kommunala vattentjänster av vatten och avlopp.”
De tre områdena är Båberg, Boteredssjön och Gundlebo. Dessa områden är med andra ord inte aktuella för att ingå i några verksamhetsområden. Det kan säkerligen fastighetsägarna ha synpunkter på, några kanske faktiskt vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet.
Jag har lite svårt att sätta fingret på exakt varför det utifrån “miljö- och hälsoskyddet” inte finns behov i de tre områdena.
I Båberg har 21 av 29 fastigheter redan:
“kommunalt spillvattenhantering genom verksamhetsområde, direktanslutning eller gemensamhetsanläggning.”
De andra fastigheterna i Båberg, liksom fastigheterna i Botered och Gundlebo, har enligt arbetsgruppen möjlighet att anlägga nya enskilda avloppsanläggningar. Men den möjligheten har väl de flesta fastigheter, även i områden som ska ingå i verksamhetsområden… Arbetsgruppen menar samtidigt också att de flesta av de enskilda avloppsanläggningarna i Botered och Gundlebo troligtvis är bristfälliga. Det finns till och med, skriver arbetsgruppen, risk att avloppsvatten kan rinna ut direkt i Boteredssjön och att Gundlebosjön kan påverkas betydligt.
Det planeras dock inte fler bostäder i något av dessa områden för närvarande. Det är möjligt att detta är det tyngsta argumentet, jag vet inte. När det gäller Skytteklev (Vänersnäs) så verkar det definitivt vara avgörande.
Vattentjänstplanen skriver om Skytteklev:
“I utredningen om betydande miljöpåverkan tas inte Skytteklev med pga att arbetsgruppen inte föreslår området som verksamhetsområde VA då det inte finns förutsättningar för ny bebyggelse. Det finns endast fritidshusbostäder i dagsläget på arrendetomter i området.”
Detta tillsammans med att väldigt lite vatten används i fritidshusen och det uppstår så små mängder spillvatten anses det inte finnas behov av att ens anlägga enskilda avloppsanläggningar i Skytteklev:
“I regel görs bedömningen att ingen avloppsanläggning krävs när vatten inte är indraget.”
Av de 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang så faller alltså 4 områden bort. I Båberg, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev finns inget behov:
“utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang.”
Det är tydligt att arbetsgruppen som har arbetat fram vattentjänstplanen har helt andra utgångspunkter än kommunen tidigare har haft. Jag blir emellertid, som sagt, inte riktigt klok på vilka kriterier som miljö och hälsoskydd har utgått från.
Det blir kanske tydligare när jag i det sista blogginlägget i denna serie tittar på de 6 områden där arbetsgruppen föreslår en utbyggnad av allmänna vattentjänster, dvs inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp.
Till sist till er som vill ansluta er till kommunens vattentjänster men har hamnat utanför ett verksamhetsområde.
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 11 april fattades ett beslut om ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.
Kommunen har ingen skyldighet att tillåta anslutning till det kommunala VA-nätet för en fastighet som ligger utanför ett verksamhetsområde. 
Det går emellertid att som fastighetsägare ansöka om en anslutning. Då kommer kommunen i fortsättningen att ta ut en avgift på 1.000 kr (inkl moms) för att behandla ansökan, även om anslutning nekas. Anslutningsavgiften beräknas sedan, om man får ansluta sig, enligt gällande VA-taxa fast med ett tillägg av en så kallad bostadsenhetsavgift på 20.000 kr (inkl moms).
Det kan också vara bra för en fastighetsägare som har hamnat utanför ett verksamhetsområde och som vill ha kommunalt vatten och avlopp att känna till att det kan bli ännu fler kostnader jämfört med tidigare. En av mina bloggläsare skrev följande:
”Kostnaden för anslutning om fastigheten ligger utanför verksamhetsområde ska enligt dokumentet vara på minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde. Men om fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde dras anslutningen fram till tomtgräns. Utanför ett verksamhetsområde kommer det troligen bli en dragning från en anslutnings/förbindelsepunkt som kan ligga långt ifrån tomtgränsen. Är det rimligt? Blir betydligt kostsammare i så fall för den enskilde.
Därtill kommer kommunen inte att ansvara för skötsel/underhåll av dragningen från förbindelsepunkt till fastighet. Inom ett verksamhetsområde tar kommunen ansvar för dragningen fram till tomtgräns. En avsevärd skillnad.”
Jag kan inte avgöra om bloggläsaren har rätt i sin tolkning, men det är värt att studera om man går i anslutningstankar. Det går att ladda ner handlingarna till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde här. På sidan 184 finns det nya styrande dokumentet ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.
Fortsättning följer i blogginlägget ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.
==
Om vattentjänstplanen: Inför samråd
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
Samråd om vattentjänstplanen! (1)
Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)
En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)
Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.
Kommunen ska enligt den nya lagen (LAV 6 c §) göra följande innan den antar vattentjänstplanen eller vid ett senare tillfälle ändrar den:
- ”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
- ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”
Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Och dessutom ta hänsyn till synpunkterna… Det är viktigt (LAV 6 d §).
Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde.
Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanen började gälla ett år senare, den 1 januari 2024. Många kommuner i landet har emellertid fortfarande inte färdigställt och/eller beslutat om vattentjänstplanen. Det gällde Vänersborgs kommun också, fram till i torsdags, dvs den 16 maj.
I torsdags beslutade samhällsbyggnadsnämnden enhälligt (Håkan Skött (S) deltog inte i ärendets handläggning på grund av jäv) att:
“ställa ut på kommunens digitala anslagstavla bifogad vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för samråd med fastighetsägare i 6 veckor.”
Dessutom beslutade samhällsbyggnadsnämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De får också 6 veckor på sig för att inkomma med synpunkter.
En vattentjänstplan enligt den nya lagstiftningen är alltså på gång i Vänersborgs kommun. Ett förslag som kommunen har arbetat tämligen intensivt med under en längre tid är äntligen upprättat.
Under ungefär 6 veckor framöver bör nu de som har ett “väsentligt intresse av vattentjänstplanen” göra sina röster hörda. Efter dessa veckor blir det svårare att åtminstone få gehör för sina synpunkter. De som tänks ha ett ”väsentligt intresse” enligt lagstiftarna och kommunen är antagligen i första hand de som föreslås ingå i de verksamhetsområden som ska inrättas enligt vattentjänstplanen. Jag kan dock tänka mig att fastighetsägare som vill ingå i ett verksamhetsområde, och därmed ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men inte enligt förslaget får det, också skulle kunna lämna synpunkter. Det är emellertid en spekulation från min sida.
Jag håller med det som står i inledningen på vattentjänstplanen:
“Planen är även viktig för fastighetsägare som behöver investera i enskilda anläggningar.”
Det kan ju vara bra att veta hur kommunen ser på det område man bor i – kan det bli ett verksamhetsområde senare?
Det finns mycket viktig och helt nödvändig information på Vänersborgs kommuns webbplats för dem som berörs eller av andra skäl är intresserade av den nya 
vattentjänstplanen. Hemsidan har rubriken “Tyck till om vattentjänstplan!” och det passar bra. Här står nämligen allt man behöver, och måste veta, för att kunna lämna synpunkter och påverka vattentjänstplanen – och planera för sin egen fastighet. Slutdatum för att lämna synpunkter är den 2 juli 2024. Det bör alla intresserade anteckna i kalendern.
Naturligtvis måste alla kommuninvånare veta vilka verksamhetsområden som kommunen föreslår ska inrättas och vilka fastigheter som planeras ingå i de verksamhetsområdena. Och tvärtom så att säga…
Det kan också vara bra att veta vilka verksamhetsområden som kommunen kan tänka sig inrätta vid ett senare tillfälle. Det är också möjligt att förutsättningarna ändras i olika områden, t ex att fler bostäder byggs, som gör att kommunen föreslår nya eller ändrade förslag till framtida verksamhetsområden. Vattentjänstplanen ska ju uppdateras varje mandatperiod.
Hur som helst, vattentjänstplanen är en mycket viktig läsning. Den är relativt lättläst och lättförståelig tycker jag. De områden som på något sätt är aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrivs noggrant med både text, tabeller och kartor. Efter en inledande och förklarande text beskrivs de olika områdena var för sig. Man kan alltså välja att läsa enbart det som angår en själv. Och finns området som man bor i inte med i vattentjänstplanen, så är det inte aktuellt för att ingå i ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp inom en överskådlig framtid…
Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man emellertid också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.
Den 4 juni klockan 18.00-20.00 arrangeras ett informationsmöte om kommunens nya vattentjänstplan. Det hålls i Bojorten på kommunhuset vid Sundsgatan 29.
Kommunen bjuder in en (1) representant från varje fastighetsägare för följande områden:
- Kyrkbyn (Vänersnäs)
- Hallby Södra (Vänersnäs)
- Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs)
- Åkersäng (Vänersnäs)
- Floget
- Kristinelund
Det är i dessa områden, och inga andra, som kommunen föreslår att det ska inrättas nya verksamhetsområden…
Det som pågår nu i 6 veckor är alltså ett samråd enligt LAV 6 c §:
“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”
Kommunen ska sedan arbeta vidare med de synpunkter som kommer in. I LAV 6 d § står det:
“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”
Det är en viktig paragraf och den ska naturligtvis alla fastighetsägare uppmärksamma särskilt. Det fortsatta arbetet med vattentjänstplanen är självklart inte gjort i en handvändning, men när arbetet är klart och planen har reviderats utifrån alla synpunkter ska den ut på granskning enligt 6 c §:
“…ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”
Vid granskningen finns det möjligheter att återigen lämna synpunkter, men då tror jag att det blir svårare att de får genomslag.
I underlaget till ärendet i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan står det hur ärendet ska hanteras vidare:
“Efter det att samrådet och granskningen är genomförda föreslås samhällsbyggnadsnämnden besluta om att kommunfullmäktige ska anta uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp med tillhörande justerad bilaga vattentjänstplan. Samhällsbyggnadsnämnden har följaktligen möjlighet att inkomma med synpunkter under samråd, granskning samt inför slutligt förslag till kommunfullmäktige. Skillnader i en uppdaterad Blåplan del 2 är att vissa delar i Blåplanen kommer ersättas av lagstadgad vattentjänstplan inkl miljöbedömning.”
Jag planerar att återkomma med ytterligare ett blogginlägg om vattentjänstplanen. Där tänker jag beskriva hur kommunen resonerar kring inrättande av verksamhetsområdena.
Fortsättning i blogginlägget ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.
==
Om vattentjänstplanen: Inför samråd
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
Läckande VA-ledningar (2)
Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Sammanträdet ska dock inte handla om att inrätta några nya verksamhetsområden. Tor Wendels (M) motion ”Framtida förslag om utökning verksamhetsområde” ska inte heller behandlas (se ”Ska inte politikerna styra kommunen?”). 
Och faktiskt ska nämnden inte heller behandla James Buccis (V) VA-yrkanden, som hade exakt samma lydelse som yrkandena i en motion från Lena Eckerbom Wendel (M). Yrkandena innebar att kommunen skulle ta fram ett regelverk som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.)
Däremot finns två det andra VA-ärenden på dagordningen.
Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att:
“höja VA-taxan med 20 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2025.”
Brukningstaxan höjdes med 20% också inför innevarande år. Kommuninvånarna kan vidare förvänta sig en höjning år 2026 med upp mot 10 %.
Förklaringen till taxehöjningarna är enligt nämndens underlag:
”En föränderlig omvärld med kostnadsökningar för drift av vatten- och avloppsanläggningar, klimatutmaningar till följd av skyfall, ökad förnyelsetakt av ledningsnätet, investeringar som tas i drift samt ett högre ränteläge än beräknat”
Det blir allt dyrare med vatten och avlopp. Jag tror att många kommuninvånare får allt fler anledningar till att börja titta på enskilda VA-lösningar…
Det är intressant och upplysande att läsa samhällsbyggnadsförvaltningens fördjupande beskrivning av ärendet, särskilt med tanke på gårdagens blogginlägg. (Se “Läckande VA-ledningar (1)”.)
I underlaget står det:
“Tillgången till rent dricksvatten och ett fungerande system för vatten och avlopp är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Befolkningsökningen och civilsamhället ställer stora krav på den kommunala va-anläggningen. Den växande befolkningen och behovet av att 
renovera eller ersätta äldre ledningar och anläggningar innebär kontinuerligt växande investeringar. Det finns också en annan viktig faktor som påverkar investeringsutgifterna och det är klimatanpassning. Vattenverk måste byggas om så att de klarar beredningsstegen och har tillräcklig kapacitet för att möta befolkningsökningen. Samtidigt finns det ökade miljökrav på reningsprocessen i våra avloppsreningsverk.”
Och vidare:
“Kommunen har en lagstadgad skyldighet att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen. Vattenverken har idag en omodern reningsprocess som fungerar med reducerad kapacitet mot tillståndsgivna vattendomar. Dagens processer kan inte möta framtidens utmaningar med bland annat ett förändrat klimat och nya reningskrav.”
Det är lite konstigt att kommunen inte uppmuntrar kommuninvånare på landsbygden att ordna med enskilda avloppslösningar…
Ett nytt styrande dokument ska också antas av samhällsbyggnadsnämnden – “Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.
I underlaget till nämnden står det:
“Ett styrande dokument har arbetats fram för att tydliggöra avgiftsuttag och bestämmelser för fastigheter som tillåts ansluta genom avtal utanför det kommunala verksamhetsområdet för vattentjänster. Avgifterna har justerats för att hålla som minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde.”
Det ska alltså bli dyrare att ansluta sig till kommunens VA-tjänster om fastigheten ligger utanför ett verksamhetsområde. Det låter väl inte mer än rätt, men jag vet inte hur många invånare som är intresserade av att ansluta sig till kommunens VA-nät. (Kanske finns det fler perspektiv på detta ärende? Läs gärna kommentaren till blogginlägget.)
VA-taxan ska beslutas av kommunfullmäktige medan det sistnämnda styrdokumentet stannar i samhällsbyggnadsnämnden.
Läckande VA-ledningar (1)
Det har till viss del blivit lite lugnare och mer avvaktande i Sverige, och Vänersborg, när det gäller vatten- och avloppsfrågor det senaste året. I Sverige trodde väl flera att staten genom förändringarna i Vattentjänstlagen (LAV) i juni 2022 skulle få kommunerna att ändra förhållningssättet till vatten och avloppsproblematiken. (Se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”.) De trodde antagligen att allt skulle bli mer flexibelt, som det står LAV, och att enskilda VA-lösningar skulle accepteras på ett helt annat sätt än tidigare. I LAV 6 § står det ju:
“…ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Den synen delades troligtvis också ute i kommunerna av politiker och tjänstepersoner, särskilt efter att det tillsattes en borgerlig regering efter valet. Samtliga borgerliga partier ville ju se fler enskilda VA-lösningar och mindre av tvångsmässiga anslutningar till kommunernas VA-nät. 
Men allt eftersom månaderna gick insåg de flesta att lagen var tämligen flummigt formulerad och egentligen till föga förpliktigande. Den nya regeringen tog inte heller några initiativ på området.
Nu tycks det som om det mesta kring VA och anslutningar till stor del har återgått till de gamla vanliga rutinerna. Kommunerna har återupptagit sin inarbetade praxis med tvångsanslutningar av fastighetsägare till det kommunala VA-nätet. Och strategin att centralisera hela VA-systemet under kommunens hägn fortsätter som om ingenting har hänt. Allt avloppsvatten som kommuninvånarna kan producera ska som alltid ledas via kommunala ledningar till kommunens reningsanläggningar.
Kommunernas infrastruktur kring VA är i stora delar föråldrad och belastningen på ledningarna ökar. Det är inte bara avloppsledningar som kan läcka utan även ledningarna med dricksvatten. Jag har hört siffror på att 20-25% av dricksvattnet försvinner ur ledningarna på grund av läckage. Det är också ett stort problem att regnvatten flyter in i ledningarna och i onödan leds till reningsverken. Ledningar måste bytas ut och nya anläggas eftersom fler ska anslutas.
Det krävs att reningsverken byggs ut, beroende på att fler ansluts men även på grund av ökade krav på rening. Riskerna ökar för att reningsverk överbelastas och att utsläpp av orenat vatten ökar. Det visade om inte annat den senaste sommarens översvämningar. Tiotusentals och åter tiotusentals kubikmeter avloppsvatten rann ut i svenska sjöar och vattendrag. (Se t ex “VA och utsläppen 2022”.)
Sårbarheten ökar i ett centraliserat kommunalt VA-system. Ett reningsverk liksom pumpstationer kan drabbas av tekniska fel, strömavbrott, översvämningar och naturkatastrofer.
Trots att det är uppenbart för var och en att en decentraliserad lösning med enskilda avlopp oftast är en mer robust strategi för att hantera VA-frågor så fortsätter kommunerna att införa fler verksamhetsområden och att tvångsansluta enskilda fastighetsägare.
Det här illustreras av en pågående historia i Sandviken.
Foto Anders Broman
En invånare i Sandvikens kommun vid namn Anders Broman publicerade den 27 mars ett öppet brev på Facebook (i gruppen “VA i tiden nätverk”) till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Det öppna brevet återges i sin helhet.
“Sedan 1 januari 2023 har Vattentjänstlagen uppdaterats. Det har tillkommit ett stycke som betonar att ”vid bedömningen av behovet ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.
Denna lag skulle möjliggöra mer flexibilitet i bedömningarna av enskilda avlopp som är godtagbara i relation till att behöva koppla upp sig till en alternativ kommunal anläggning.
Men den nya lagen efterlevs inte och flexibiliteten tillämpas ytterst sällan om inte alls, då kommunerna fortsätter att summariskt döma ut fullt fungerande avlopp och dricksvattenbrunnar precis som innan lagändringen.
Foto Anders Broman
Samma tillvägagångssätt sker över hela Sverige, där kommuner kör över innevånarna och genomför sk verksamhetsområden och sedan tillskriver området ett behov av kommunalt VA.
Innovativa lösningar som kommer från boende om att installera minireningsverk ratas av kommunerna och uppges inte kunna tillämpas. Felaktiga påståenden om höga kostnader för de boende eller att det skulle vara för tekniskt komplicerat kommuniceras från kommuner. Det gör att vi alla går miste om innovativa lösningar som skulle vara bättre för både miljön och allas plånböcker (inklusive kommunens).
I kommun efter kommun sprider sig nu en frustration och vanmakt när pensionärer och barnfamiljer med redan hög ekonomisk belastning nu tvingas att sälja sina bostäder, och det till reducerat pris då hushållet ligger med en framtida utgift på flera hundra tusen kronor på ett VA-system som inte behövs.
Miljön sägs vara skälet till dessa tvångsanslutningar, men de kommunala VA-näten har uppenbara brister och är långt större miljöbovar än de enskilda då de kommunala anläggningarna tillåter bräddningar där kubikvis orenat avloppsvatten släpps ut i naturen varje år.
Foto Anders Broman
Åsikter som framförts om varför de enskilda anläggningarna är bra ur miljösynpunkt och dess robusthet, styrks även av landets ledande VA-experter.
Något som inte beaktas när enskilda avlopp bedöms, är världsläget med vårt nyliga inträde i NATO, ett aggressivt grannland och klimatförändringar med nya påfrestningar. För vårt civilförsvar är decentraliserade enskilda anläggningar en styrka som borde värnas.
Foto: Anders Broman
Vi står inför stora prövningar där en främmande makt redan nu visar hur sårbar vår infrastruktur är. Centraliserade basala funktionerna i ett land kan lätt slås ut.
Civilförsvarsvärdet av de enskilda VA-anläggningarna måste vägas in i dagens bedömningar. Enskilda anläggningar klarar av påfrestningar från kraftig nederbörd och strömbortfall långt bättre än de kommunala.
Vi som drabbas av det oförändrade sättet att tyda den nya lagen, vill se en åtgärd snarast. Vi saknar fullständigt den flexibilitet som lagstiftaren hoppades på.
Vi boende med enskilda anläggningar visar redan idag stor vilja till att se till miljön och tar stort ansvar för våra anläggningar, och såg välviljan från regeringen vid införandet av den nya lagen…men vad hände med välviljan från kommunerna?”
Foto Anders Broman
Anders Broman från Sandviken ska tillsammans med 27 andra fastigheter i en liten by tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet. Det bestämde kommunfullmäktige i Sandviken med en rösts övervikt den 19 februari 2024. På den kommunala VA-ledning som de ska kopplas in blir det, titt som tätt:
“stopp i ledningen och allt avloppsvatten från Kungsbergets skidanläggning går oavkortat rakt ut i en våtmark ca 400 m uppströms Norrbro.”
Man kan se en kortare film på det läckande avloppet här – “Läckande kommunalt avlopp” (länk till YouTube). Det mörka, bruna som syns i filmen är det som man befarar att det är, och det bekräftas enligt Broman också av lukten…
De 27 fastigheterna i Sandvikens kommun ska alltså tvångsanslutas och använda denna VA-ledning. Kommunen tror nämligen att det finns stora risker att de enskilda avloppen i byn ska börja läcka…
Tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet i Sverige fortsätter alltså. Ytterligare en orsak till att det på nytt börjar ta fart i landets kommuner är att kommunerna börjar bli klara med den vattentjänstplan som den uppdaterade Vattentjänstlagen kräver att kommunerna ska ha.
Flera kommuner är dock fortfarande inte klara med sina vattentjänstplaner trots att de enligt lagen skulle vara på plats den 1 januari i år. Vänersborgs kommun är t ex inte klar med sin plan. Naturligtvis beror det relativa VA-lugnet i Vänersborg också på att kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet den 16 mars 2022 om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. Den styrande minoriteten insåg att fullmäktige inte tänkte acceptera fler tvångsanslutningar. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)
Det finns emellertid tecken på att lugnet i Vänersborg snart är slut och att vissa politiker och tjänstepersoner gör sig redo att återuppta kampen för nya verksamhetsområden, tvångsanslutning och fortsatt centralisering av VA-verksamheten. Det har också blivit en annan mandatfördelning i Vänersborg efter valet och delvis ett annat politiskt styre.
I Vänersborg röstar inte de kommunala partierna som moderpartierna i riksdagen när det handlar om vatten och avlopp.
Anm. Här kan du läsa blogginlägget ”Läckande VA-ledningar (2)”.
Från Överby till Gardesanna
I måndags fick jag ett mail från Trollhättan. Det hade skett en uppdatering på Trollhättan Energis (TEAB) hemsida. Jag prenumererar nämligen på utskicken därifrån eftersom jag är lite nyfiken på Trollhättans projekt att bygga ett nytt vattenverk på Överby.
Det som intresserar mig är inte direkt vattenverket utan att Trollhättan ska ta sitt dricksvatten från Vänern. Trollhättan ska bygga en ledning från vattenverket på Överby, under Göta älv, vidare mellan bergen till strax norr om Gardesanna på Vänersnäs. Där ska en pumpstation byggas vid stranden och ledningar ska dras längs botten några kilometer ut i Vänern.
På TEAB:s hemsida står det:
“ledningen som förläggs i Vänern, når land i ett område öster om Gaddesanna på Vänersnäs. Projektet kommer inte att påverka badstränderna, eftersom ledningsdragningen planeras en dryg kilometer öster om dem.”
Ledningarna kommer att ligga mestadels i Vänersborgs kommun. Men inte bara här, ledningar behövs även åt ”andra hållet”. Det ska nämligen gå vattenledningar från det nya vattenverket på Överby via Grunnebo och Väne Ryr till Uddevalla. Uddevalla kommun planerar också att ta sitt vatten från Vänern.
Jag har funderat på varför Trollhättan anser det nödvändigt att ta vatten direkt från Vänern när Vänerns vatten faktiskt flyter förbi direkt utanför vattenverket. Göta älv rinner ju ut ca 10 km norr om Överby. (Se “Varför vatten från Vänern?”.)
De svar som ges från Trollhättan är att det finns risker med att ta vatten direkt från Göta älv. Det är (se “Nytt vattenverk med råvattenledning från Vänern”):
“bland annat föroreningar och utsläpp från verksamheter längre upp i Göta älv, passerande fartygstrafik och skredrisk. I dag saknas en reservvattentäkt vilket gör vattenförsörjningen sårbar.”
TEAB har tidigare också skrivit att:
“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”
Trollhättans stad menar uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Så till den grad att Trollhättan måste investera miljontals kronor i ett nytt vattenintag från Vänern.
Som vänersborgare, och dessutom intresserad av miljö, undrar man naturligtvis var vattnet förorenas. Vem eller vilka är miljöbovarna? Det finns ju inte många att välja på. Det kan bara vara Holmängens avloppsreningsverk (se ”VA och utsläppen 2022”) 
och/eller Vargön Alloys. (Se t ex ”Slagghögarna på Vargön Alloys”.) Möjligtvis kan Trollhättan också vara rädd för utsläpp från CirChem. Det är ett företag på Wargöns industri- och hamnområde som renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. Verksamheten planeras dessutom att byggas ut. (Se “Varför vatten från Vänern?”.) 
Eller befarar Trollhättan att föroreningar från Holmens gamla industriområde ska frigöras om Vänersborgs kommun flyttar hamnen från centrala Vänersborg till Vargön? (Se ”Framtiden för Vargöns hamn”.)
Jag funderade mycket på det här för några år sedan. Nu börjar jag undra igen…
KF: Mer pengar till skolan!
Gårdagens sammanträde bjöd endast på två överraskningar. Ja, egentligen tre. Kommunfullmäktige fick nämligen besök av Voice. Det var ju Lucia och ledamöter och åhörare fick njuta av ett traditionellt Luciatåg och sånger som hör högtiden till. Det var stämningsfullt och fint. (Klicka här.)
Dagordningen innehöll väldigt många ärenden. (Se dagordning “Imorgon Lucia – och KF”.) De flesta ärenden klubbades dock igenom i snabb takt. Några diskuterades men beslutsförslagen blev ändå de förväntade.
I detta blogginlägg tänkte jag bara skriva om de ärenden där utfallen blev annorlunda än förväntat.
Den första överraskningen kom redan på ärende 9, “svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Förra gången detta ärende skulle avgöras, i februari i år, blev ärendet som bekant återremitterat. Det var de styrande partierna (S+C+KD+MP) som använde rättigheten till minoritetsåterremiss för att skjuta ett förväntat voteringsnederlag på framtiden. Fullmäktiges beslut om återremiss överklagades till Förvaltningsrätten som underkände den felaktiga motiveringen till återremissen – och upphävde därmed beslutet. (Se “Imorgon Lucia – och KF”.)
Men skam den som ger sig. Mats Andersson (C) hade repat nytt mod efter det nesliga och förödmjukande nederlaget i Förvaltningsrätten. Kommunalrådet Andersson yrkade på en ny återremiss. Denna gång hade han tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerat en ny motivering:
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med motivering att komplettera genom att utreda lagligheten i att, med förbehåll, påkalla regelverk enligt motionens att-satser.”
Motiveringen lyser av obstruktion, “vi vill inte, vill inte”. Andersson framförde inte heller några argument för varför ett regelverk skulle kunna tänkas vara olagligt när ingen vet vilka regler som regelverket ska innehålla.
Det är lite beklämmande att två kommunalråd så tydligt visar sitt missnöje mot majoritetens uppfattning och vilja. Eftersom ärendet efter Förvaltningsrättens beslut betraktades som att det behandlades för första gången i kommunfullmäktige så kunde den styrande minoriteten med sina 22 röster mot oppositionens 28 besluta om en “ny” återremiss.
Jag kommer inte att överklaga återremissbeslutet eftersom motiveringen denna gång är korrekt formulerad rent formellt. Förvaltningsrätten bedömer nämligen endast lagligheten i beslut och inte hur bra eller kloka de är…
Det blev en viss diskussion om Sverigedemokraternas motion om att “tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid”. I sak ifrågasattes inget, men Gunilla Cederbom (V) ansåg att motionen enligt kommunfullmäktiges praxis skulle betraktas som “besvarad” och inte “bifallen”. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade nämligen börjat genomföra de åtgärder som motionen yrkade på. Det tyckte motionären Torbjörn Moqvist (SD) var helt ok, och så beslutade också kommunfullmäktige.
Det var flera ärenden på dagordningen om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården. Det var flera med mig som hade förväntat sig en längre debatt i dessa ärenden. Så blev inte fallet.
Ann-Helen Selander (M) hade efter kontakt med Bolagsverket kommit till slutsatsen att en fusion av bolagen hade varit att föredra istället för en likvidation. Men Selander och moderaterna ville inte fördröja processen ytterligare och avstod därför från andra yrkanden. Kommunfullmäktige beslutade enligt beslutsförslagen i samtliga ärenden kring dessa bolag.
Ärende 24, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024” var något av kvällens “höjdpunkt”. TTELA hade en artikel i dagens “papperstidning” (se TTELA “Förslaget: 30 miljoner kan rädda kommunverksamheter”), men det var en artikel skriven innan gårdagens kommunfullmäktige. På TTELA:s hemsida finns det däremot en kortare artikel om gårdagens budgetbeslut. (Se “Nattis på Lanternan i Vänersborg räddat”. Artikeln kommer säkerligen att ”fyllas på”.)
I blogginlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!” beskrev jag förslaget från de styrande partierna och i inlägget “Vänersborg har råd med en bra skola för alla!” Vänsterpartiets syn.
Moderaterna och Liberalerna hade innan sammanträdet inte presenterat något eget förslag, men de lämnade ett förslag i början av sammanträdet. Det visade sig att även M+L ville ge mer pengar till verksamheterna, närmare bestämt 28 milj kr. Den summan fördelades så att barn- och utbildningsnämnden skulle få 10,5 milj kr, socialnämnden 10 milj, samhällsbyggnadsnämnden 5 milj, kultur- och fritidsnämnden 1,5 milj och kommunstyrelsen 1 milj kr.
Det intressanta var att M+L ville ge mer pengar till barn- och utbildningsnämnden än de styrande partierna… Inte så mycket som Vänsterpartiet dock, som ville ge 15,1 milj till BUN. (Vi lade till 1,7 milj jämfört med vårt yrkande i kommunstyrelsen. De 1,7 milj skulle kompensera BUN för eventuell hyreskostnad för en tom Norra skola under höstterminen.)
Det blev en del diskussion i kulisserna. Vänsterpartiet påpekade för de styrande att M+L:s “bud” innehöll mer pengar till BUN – och jag antar att de blev något förskräckta. De visste ju att Vänsterpartiet prioriterar förskola och skola…
“Utmaningarna för kommunen är just nu stora. Skenande pensionskostnader, försvar av bibehållen välfärd och en bra skola samt ett ökat behov av investeringar är några av de utmaningar vi måste klara.”
Så stod det sammanfattningen av ärendet och det var ungefär med de orden som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som förste talare inledde debatten. Han fortsatte med att presentera de styrande partiernas nya förslag. Ja, det var delvis ett nytt förslag – de styrande partierna hade lagt till några extra miljoner till barn- och utbildningsnämnden, +4,5 milj. Det var enligt Vänsterpartiets uppfattning inte tillräckligt, men i politiken får man ibland vara både realist och villig att kompromissa. Det var så här långt som de styrande partierna var villiga att sträcka sig.
De styrande partiernas förslag såg ut så här:
- Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 10 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan, 4,5 mnkr för att trygga anställningar och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
- Socialnämnden tilldelas 10,0 Mkr. Socialnämnden uppmanas bevaka att det förebyggande arbetet för de med försörjningsstöd kan fortsätta.
- Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
- Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
- Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.
Det var sammanlagt 34 milj kr som de styrande föreslog skulle delas ut till nämnderna nästa år. Och eftersom Mats Andersson (C) inte yrkade på någon återremiss så blev förslaget från de styrande också fullmäktiges beslut. Vänsterpartiet röstade för de styrandes förslag…
Det kan noteras att Sverigedemokraternas samtliga tio ledamöter av någon outgrundlig anledning avstod från att rösta. Har de ingen uppfattning i kommunens viktigaste ärenden?
Det återstod en del ärenden på dagordningen.
David Karlsholt (MBP) har på grund av studier flyttat till en annan kommun, men han ville ändå behålla sitt uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige ansåg att han fick det.
Henrik Harlitz (M) hade lämnat en interpellation (kan laddas ner här) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Augustssons svar kan laddas ner här.) De debatterade frågan och Harlitz gick ganska hårt åt Augustsson för att kommunens vattentjänstplan inte var färdig trots att den enligt lagen ska börja gälla vid årsskiftet. Augustsson försvarade sig med att enligt en enkät av Svenskt Vatten var 54% av landets kommuner inte klara i tid.
Ida Hildingsson (V) presenterade sina motioner (se “Imorgon Lucia – och KF”) och även en tredje. Den hade rubriken “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Motionen var inlämnad tillsammans med Göran Svensson (MBP). (Motionen kan laddas ner här.)
Även Vänsterpartiets Gunilla Cederbom presenterade en motion, “Undvik halkolyckor – öka utdelning av broddar!”. (Den kan laddas ner här.) En mycket angelägen motion i en i Vänersborg mycket omdiskuterad fråga.
Årets sista kommunfullmäktige avslutades kl 22.10. Vill man se sammanträdet i efterhand så kan man gå in på kommunens webb-TV (klicka här). Här kan man välja att se de enskilda ärendena och också se Luciatåget.
Anm. På Facebook har det nybildade partiet “Sunt Förnuft” skrivit en del om sammanträdet och recenserat de olika partiernas framträdande. (Klicka här.)
Ny vattentjänstplan på gång!
Den 22 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag (=Lagen om allmänna vattentjänster, LAV). Trots flera års debatt och stora förväntningar från olika håll så blev det ganska få ändringar i lagen.
En av förändringarna var att bestämmelsen i 6 § LAV om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar.
Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. 
Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.
Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna kring vattentjänstplanen börjar emellertid gälla den 1 januari 2024, dvs om en knapp månad.
Vattentjänstplanen kommer inte att vara juridiskt bindande. Den ska däremot innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Kommunen ska enligt LAV 6 c § göra följande innan den antar eller vid ett senare tillfälle ändrar planen:
“1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”
Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Det är viktigt.
På torsdag har samhällsbyggnadsnämnden sammanträde. Då ska nämnden fatta beslut om att ett förslag till ny vattentjänstplan, enligt den nya lagen, ska ställas ut på kommunens digitala anslagstavla.
Förvaltningen skriver i underlaget till politikerna i nämnden:
“Detta innebär att Blåplan del 2 Vatten och Avlopp kompletteras med en lagstadgad bilaga vattentjänstplan. En uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp kan först introduceras till 
Samhällsbyggnadsnämnden när vattentjänstplan är justerad efter samråd och granskning med fastighetsägare och inkomna synpunkter från Miljö- och Hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsen samt Länsstyrelsen.”
Förslaget till vattentjänstplan ska alltså ut på samråd och sedan granskning. Sedan kommer planen tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden för att slutligen via kommunstyrelsen beslutas av kommunfullmäktige. Detta borde naturligtvis redan ha skett enligt lagen men kommunerna inklusive Vänersborg har varit och är i tidsnöd. Det har varit ett stort arbete att bara komma så här långt.
Det är viktigt att alla fastighetsägare som berörs eller kan tänkas bli berörda inom 10-12 år studerar vattentjänstplanen noggrant och gör sina röster hörda i samrådet, om man har synpunkter. (Vattentjänstplanen och en miljöbedömning kommer alltså snart att publiceras på kommunens hemsida men båda dokumenten kan redan nu laddas ner här: vattentjänstplan – miljöbedömning.)
Kommunens föreslagna vattentjänstplan skiljer sig från den “gamla“ Blåplanen på en väsentlig punkt. Den utgår från praxis när det gäller det viktiga begreppet i LAV 6 § – “större sammanhang”. Det gjorde inte Blåplanen, vilket t ex ledde till häftiga debatter i kommunfullmäktige när tvångsanslutningen på Vänersnäs diskuterades, och återremitterades, i mars 2022. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa då (se “VA-debatten i KF (5): Blåplanen”):
“Ja, det är lite spännande det här för att jag går i alla fall tillbaka till den Blåplanen som togs där både Stefan och James och Anders Strand och som var med och tog den rätt av utan votering, ingenting, där det finns 13 kriterier som man faktiskt utser i den här VA-planen som ska gälla för utbyggnaden av VA Vänersnäs.”
Då fick James Bucci (V) nog och slog symboliskt näven i bordet, hårt – väldigt hårt:
“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”
Vänsterpartiet och även de som hotades av tvångsanslutning hävdade med en dåres envishet att det krävdes 20-30 fastigheter för ett större sammanhang. Det var svårt att nå fram till de styrande partierna…
Men det blev till slut rätt även i Vänersborg…
I underlaget till nämndens sammanträde på torsdag skriver förvaltningen:
“Arbetsgruppen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett större sammanhang.”
Det handlar inte längre om 6-8 fastigheter och uppåt. Förvaltningen fortsätter:
“Begreppet större sammanhang är inte tydligt definierat, men enligt praxis och juridisk tolkning av Svenskt Vatten utav lagtexten om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter som ett riktvärde.”
Det är onekligen ett steg framåt med den nya planen och är naturligtvis glädjande för de som felaktigt hotades av tvångsanslutning enligt den gamla Blåplanen.
Det är inte bara antalet fastigheter som är viktigt när det gäller större sammanhang. Det är naturligtvis också avstånden mellan de 20-30 byggnaderna. Det finns emellertid ingen definition i lagen som talar om vilket avstånd det ska vara. Det är en brist och det leder till att det finns tämligen stora skillnader mellan kommuner.
Länsstyrelsen i Västra Götaland identifierade förra hösten potentiella ”§ 6-områden” i regionens kommuner, däribland Vänersborg:
“Vi har tagit ut områden som är i ett sammanhang om minst 20 hus, med ett inbördes avstånd av som mest 150 meter.”
Det är svårt att veta hur Länsstyrelsen resonerade när den kom fram till detta avstånd, men det tycks som om Vänersborgs kommun har anammat denna bedömning.
I Blåplanen använder Vänersborgs kommun sedan tidigare avståndsgränsen 150 meter mellan husen i definitionen av större sammanhang. (I Blåplanen är det dock ibland längre avstånd mellan husen än 150 meter.)
I förslaget till ny vattentjänstplan är definitionen av ett ”större sammanhang”:
“…minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Det är alltså fortfarande 150 meter som gäller, egentligen 155 m. Det är en väldigt bred och vidlyftig definition och jag kan nog tycka att det är svårt att se att hus som ligger 150 m från varandra utgör ett “större sammanhang”, eller en “sammanhållen bebyggelse” som Plan- och bygglagen (PBL) kallar det.
Avstånden mellan fastigheterna för att kallas större sammanhang varierar som sagt mellan kommuner. I Lerum 2017 skulle det vara 40 m mellan fastigheterna och i Skövde 50 m. Det redovisas i ett examensarbete, “Lagen om allmänna vattentjänster – Avgränsning av verksamhetsområden i 6 §”, av Jesper Lund och Niklas Vallebrant, Högskolan Väst. De intervjuade faktiskt även VA-chefen Daniel Larsson i Vänersborg i sitt arbete. Larsson uppgav då att 100 m var en utgångspunkt. En sökning på nätet idag säger att Piteå använder avståndet 50-100 m, Örebro och Karlshamn 100 m.
Det tycks som om 150 meter (155 m) är längre än vad flertalet andra kommuner använder. Troligtvis är det antagligen så att vilket avstånd som gäller mellan fastigheter för att det ska vara ett större sammanhang avgörs först efter att det enskilda fallet prövas i domstol.
Nedanstående karta i förslaget till ny vattentjänstplan i Vänersborgs kommun visar på de områden som är identifierade som områden där bebyggelsestrukturen är sådan att det kan finnas grund för tillämpning av LAV 6 §, dvs införandet av verksamhetsområden. Identifieringen visar att 10 områden, de grönmarkerade, har fler än 20 bebyggda fastigheter.
Jag tycker att alla som bor i samtliga nedanstående områden ska studera kartan och vattentjänstplanen noggrant. Det kan få stora konsekvenser om det blir fel men samtidigt finns det stora möjligheter att påverka.
KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?
Om barn- och utbildningsnämndens sammanträde på måndagen var långt (se “Rapport från BUN 16/10”), så var fullmäktiges desto kortare. Knappt 2 timmar höll förhandlingarna på.
Och det var lugnt och stillsamt. Det var bara under ett ärende som det hettade till. Och det var inte helt överraskande när en VA-fråga diskuterades, vatten och avlopp alltså…
Sammanträdet innehöll emellertid en nyhet. Den som lämnade in ett medborgarförslag fick för första gången tillfälle att presentera sitt förslag muntligt. Det utnyttjades av mor och dotter som hade lämnat in var sitt förslag. 
Mamma Annica hade lämnat in ett förslag om att införa “Vägg av vänlighet” och dotter Anna-Lisa ett förslag om “skyltar med positiva meddelanden runt om i kommunen”. (Se “Kommunfullmäktige 18/10”.) De båda presenterade förslagen med den äran. De fick också uppskattande applåder av ledamöterna. Mest uppskattad var naturligtvis presentationen från 9-åriga Anna-Lisa. Vad månde det bliva av denna tjej? Politiker…?
Inom ett år ska medborgarförslagen behandlas och ett beslut meddelas.
Kommunfullmäktige beslutade enligt kommunstyrelsens förslag när det gällde medborgarförslagen om belysning vid rugbyplan på Sportcentrum, om minnessten för att “hedra våra Veteraner i fredens tjänst” och om ökad tillgänglighet till biblioteket i Vänersborg. (Jag har beskrivit medborgar- och beslutsförslagen i bloggen “Kommunfullmäktige 18/10”.)
Sedan var det då motionen från moderaten Tor Wendel. Wendel yrkade i motionen på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.
Madelaine Karlsson (S) inledde debatten. Hon redogjorde för samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ståndpunkter. Nämnderna och förvaltningarna var negativa till motionen och ville avslå den. Karlsson delade den uppfattningen. Hon föreslog att motionen skulle anses besvarad.
Nämndernas och Karlssons viktigaste argument var att det inte är lämpligt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas. Karlsson undrade om det ens var lagligt… Slutsatsen var därför att nuvarande ordning är 
mest lämplig, dvs att det ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen att föreslå inrättandet av verksamhetsområden. Och att miljö- och hälsoskyddsnämnden kan bidra med kunskap och vägledning. Madelaine Karlsson (S) menade att förvaltningarna inte skulle komma fram till något annat i en ny utredning eftersom de redan har svarat på motionen.
Det här skulle senare under kvällen upprepas av fler socialdemokrater, och Bo Carlsson (C).
Motionären själv, Tor Wendel (M), tyckte att visst vore det enkelt om kommunfullmäktige alltid gjorde som nämnderna föreslog, men kommunfullmäktige är ju:
“det ytterst högsta beslutande organet.”
Eftersom inrättandet av verksamhetsområden är kraftfulla och tvingande beslut måste fullmäktige verkligen vara säkra på, menade Wendel, att vi kan åberopa att alla förutsättningar för verksamhetsområden är uppfyllda.
Wendel menade vidare att det fanns en motsägelse i svaret från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Samtidigt som nämnden ansåg att det var olämpligt, eftersom nämnden var tillsynsmyndighet, var det väldigt viktigt att nämnden var med och jobbade med vattentjänstplanen, där syftet är att planera för framtida verksamhetsområden. Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftar till. Det finns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde.
Det här fick fullmäktige i slutet av debatten ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen. Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:
“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”
Dan Åberg var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talade om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också skulle genomföra beslutet.
Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området. Jag undrar fortfarande varför. Det var ju en stor kil i hela den socialdemokratiska argumentationen…
Undertecknad bloggare citerade Vattentjänstlagens 6 § som är själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”
Det står ju faktiskt att själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde, är “skyddet för människors hälsa eller miljön”. Den nämnd som är ägnad att syssla med dessa frågor är självklart Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag menade också att det är att underskatta lagstiftarna om de hade missat de argument som de styrande partierna och kommunens tjänstepersoner förde fram…
De här synpunkterna, om vad som faktiskt står i lagen, hade inte kommenterats av de båda nämnderna. Jag framförde också att det återigen var så att underlagen bara framförde argument mot ett avslag av motionen och inga som talade för den. Som 6 § i lagen… Jag hoppades att en utredning kunde ändra på det så att politikerna kunde få en allsidig bild:
“Det är väldigt svårt när man bara får ena sidan av det.”
Jag tror att Benny Augustsson (S) argumenterade mot mig när han senare sa:
“Jag får nog säga att jag nästan blir lite bestört när det står ledamöter i fullmäktige och i princip anklagar samhällsbyggnadsförvaltningen, kretslopp och vatten, att inte följa lagen.”
Det är bara att erkänna, jag förstår inte vad Augustsson syftade på.
Även Dan Nyberg (S) hade en del att framföra. Nyberg höll med Madelaine Karlsson (S) om att tingens ordning i kommunen var bra. Han höll också med om att de utredningar som förvaltningarna hade gjort var fullt tillräckliga.
“Hur mycket ska vi belasta våran förvaltning? Alltså här har vi en kommun som har stora ekonomiska utmaningar framöver och vi har tjänstemän som behöver vara på tårna i massor av frågor och ägna sig åt det som är viktigt för våran kommun. Att då utreda sig själv en gång till när man redan har presterat en åsikt i det här beslutsunderlaget.”
En liten annorlunda ingång i hanteringen av VA-motionen, den var tydligen inte så viktig. Tjänstepersonerna har viktigare saker att ägna sig åt… Politikerna ska inte heller ifrågasätta eller tvivla på tjänstepersonerna när de har ”presterat en åsikt”…
Dan Nyberg (S) sa också:
“Stefan säger så här att det spelar väl ingen roll egentligen vad förvaltningarna tycker och vad dom anser utifrån sin profession utan det är vi politiker som bestämmer. Det finns ju en viss sanning i det.”
Jag noterar att det tydligen bara finns en “viss sanning” i att politikerna bestämmer i Vänersborgs kommun. Men sedan fortsatte Nyberg:
“Smaka på orden, vi kan strunta i vad vår profession säger.”
Dan Nyberg (S) påstod att jag hade sagt att vi kan “strunta i” vad professionen säger, ”smaka på orden”. Jag lyssnade igenom debatten. (Hela debatten finns på kommunens webb-TV.) Jag använde inte orden “strunta i”.
Det är inte alltid helt lätt att förstå eller att argumentera med socialdemokrater. Inte nog med att de ofta återger tjänstepersonernas synpunkter tämligen oreflekterat, de använder sig ibland av tvivelaktiga debattmetoder. Det sistnämnda säger de möjligtvis om mig också, jag vet inte. Men en sak torde vara oomtvistlig – kommuninvånarna måste fråga sig varför det behövs socialdemokratiska politiker när det finns tjänstepersoner.
Ärendet avgjordes med en votering. Denna gång var det nämligen ingen som yrkade på återremiss… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)
Kommunfullmäktige beslutade att bifalla Tor Wendels (M) motion med röstsiffrorna 27 mot 21. Noterbart är att två av tre Kristdemokrater avstod från att rösta… Varför vet jag inte. En sverigedemokrat var frånvarande och eftersom det nu för tiden inte finns några ersättare i SD så var en fullmäktigestol tom.
Efter den relativt långa debatten blev det ajournering, dvs en paus, för en stärkande kopp kaffe. Och sedan, “på’t igen”.
Flera ärenden avhandlades både enkelt och snabbt. Torbjörn Moqvist (SD) presenterade sin motion om att få information om vissa historiska och/eller kända platser via QR-kod. Även partistödet klubbades igenom utan diskussion trots en ganska ofullständig redovisning av Liberalerna. I ärendet om kommunens delårsrapport begärde däremot några talare ordet.
Först ut var en bloggare från Vänsterpartiet. Han konstaterade att delårsrapportens prognostiserade resultat för 2023 uppgick till +67 milj kr. Det var 62 mkr mer(!) än i den förra prognosen… Det innebär att kommunens reserver i RUR, 50 milj kr, finns ograverade kvar till nästa år. De pengarna skulle kunna användas för att förhindra personalnedskärningar inom välfärden, dvs skola, vård och omsorg. Fullmäktige skulle faktiskt till och med kunna avsätta ytterligare några miljoner till RUR för att användas 2024 och 2025. Och jag avslutade med en förhoppning om att kommunfullmäktige skulle ta tillfället i akt i november att besluta om en komplettering av nästa års budget…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville likt en ekonom inte lyssna på det örat. Augustsson ville lägga band på de positiva signalerna. Det var fortfarande mörkt och framtiden tedde sig dyster tyckte han. Av det prognostiserade överskottet var 54 milj kr tillfälliga pengar och de kunde Vänersborg inte räkna med att få nästa år. Och så fick jag mig en liten slänga av Augustsson:
“Men jag ska inte gå in på budgetdebatt för nästa år utan jag tänkte hålla mig till ämnet idag…”
Bo Carlsson (C) pratade sedan om den tuffa situationen personalen i förskola och skola har i dessa spartider. Det är mycket bra och viktigt att Carlsson lyfter detta. Tyvärr tycks inte alltid kollegorna bland de styrande partierna lyssna på honom. Även Dan Nyberg (S) målade upp en dyster bild av konsekvenserna av socialnämndens stora underskott. 
Prognosen är ett underskott på mer än 50 milj kr. I år får nämnden emellertid stora statsbidrag som “hyfsar” till siffrorna. Underskottet kommer därför att stanna på 8,3 milj kr. Men socialnämnden har så att säga med sig underskottet till nästa år eftersom nämnden inte kan räkna med lika stora statsbidrag 2024. Därför måste nämnden fortsätta spara. Om socialnämnden ska spara 50 milj kr nästa år, sa Dan Nyberg (S):
“då handlar det om massuppsägningar inom socialtjänsten i Vänersborgs kommun.”
TTELA har en artikel på hemsidan där Bo Carlsson (C) och Dan Nyberg (S) refereras tämligen utförligt. (Se “Oron för personalen i skolan: ”Frestar på vår personal””.)
Det är oerhört märkligt att varken den borgerliga oppositionen eller sverigedemokraterna går upp i ett sådant här viktigt ärende och ger sin syn på vad delårsrapportens prognoser betyder för deras politik – och Vänersborg.
Madelaine Karlsson (S) redogjorde för delårsrapporten för Kunskapsförbundet. Det gjorde hon som vanligt på ett bra och fullödigt sätt. Det är viktigt att kommunfullmäktige inser att Kunskapsförbundet Väst är en del av kommunens verksamhet. Karlsson sa också en del om överförmyndarnämnden där hon är ordförande.
Kommunfullmäktiges sammanträde avslutades med att Anders Strand (SD) presenterade sin motion om att kommunen ska utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Det här har vi faktiskt också diskuterat i Vänsterpartiet.
Några minuter i åtta avslutade ordförande Annalena Levin (C) dagens förhandlingar.
PS. Det är snart två år sedan som Lutz Rininsland (V) skrev ett inlägg i sin blogg. Igår den 21 oktober var det dags för comeback. Du kan läsa hans blogg om du klickar här: “Olika tankar på sociala medier”.
Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande
På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari 2023 beslutade de styrande partierna, S+C+KD+MP, att återremittera Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten och avlopp. Det var möjligt eftersom det räcker med en tredjedel av rösterna i fullmäktige för att återremittera ett ärende.
Det var också av precis den anledningen som de styrande partierna inte ville ha en omröstning om själva motionen. De visste ju att fullmäktige skulle bifalla den, dvs rösta ja till motionen. Oppositionen i Vänersborg var nämligen, för en gång skull, enig. Samtliga 28 ledamöter i oppositionen är motståndare till tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet. (De styrande har 23 ledamöter.) En återremiss var således det enda sättet för de styrande att undvika ett snöpligt röstningsnederlag i sakfrågan.
Jag har beskrivit hela ärendet noggrant i bloggarna “KF 2: VA – återremiss igen” och ”KF 2b: VA-motionen och lagen”. TTELA har gjort detsamma i artikeln “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till va-nätet”.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) var den som yrkade på återremiss. Andersson lämnade följande motivering till yrkandet:
“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”
Tanken med en återremiss är alltså att den ska användas när ett ärende kräver ytterligare utredning. Det kan vara att underlaget känns ofullständigt och behöver kompletteras med ytterligare faktauppgifter. Motiveringen ska då upplysa mottagaren av återremissen om vad som ska göras.
Det framgår tydligt av Mats Anderssons motivering att detta inte var syftet med återremissen. Syftet var ett annat. Det var helt enkelt att förhindra ett beslut. Eller som Tor Wendel (M) sa under sammanträdet, det var en ”maskerad bordläggning”.
De styrande partierna missbrukade rätten för minoriteter att återremittera ett ärende. Därför överklagade jag den 1 mars 2023 fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten. Eller som det mer formellt uttrycks, jag begärde att Förvaltningsrätten skulle laglighetspröva beslutet. (Du kan ladda ner min överklagan här.)
Idag, onsdagen den 18 oktober 2023, kom Förvaltningsrättens beslut:
“Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver det överklagande beslutet.”
Förvaltningsrätten håller alltså med en av Vänsterpartiets ledamöter i kommunfullmäktige, Stefan Kärvling – beslutet om återremiss var inte lagligt! Beslutet gäller inte och det måste göras om. Det måste fattas ett nytt beslut.
Förvaltningsrätten inleder sina motiveringar till beslut med att hänvisa, och ofta citera, en del lagparagrafer. Det är ibland också nödvändigt för rätten att använda andra källor som t ex domar, förarbeten och propositioner. Det gör Förvaltningsrätten även i detta fall. (Rättens beslut grundar sig bland annat på “prop. 2001/02:80 s 143”.)
Sedan följer själva motiveringen till beslutet, och den är mycket kort. Det beror sannolikt på att det var ett mycket enkelt mål att döma i…
Förvaltningsrätten motiverar sitt beslut:
“Den av kommunfullmäktiges minoritet beslutade återremissen innebär inte att ärendet skickas tillbaka till det beredande organet. Det är således inte fråga om en korrekt återremiss. Beslutet om minoritetsåterremiss strider därmed mot lag eller annan författning och ska därför upphävas.”
När jag i bloggen “Överklagande till Förvaltningsrätten” skrev om mitt överklagande till Förvaltningsrätten så frågade jag det nya AI-verktyget Chat GPT om återremisser. De första två meningarna jag fick som svar var:
“Att återremittera ett ärende betyder att man skickar tillbaka det till den tidigare instansen, vanligtvis till den som skickade ärendet till dig i första hand, för vidare åtgärder. Detta kan göras av olika skäl, till exempel om det behövs ytterligare information eller om ärendet behöver undersökas ytterligare innan ett beslut kan fattas.”
Chat GPT hade helt rätt.
De styrande partierna i Vänersborg är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Ledamöterna i dessa partier röstade allihop tillsammans igenom Mats Anderssons (C), 
kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, yrkande på återremiss. Nu säger Förvaltningsrätten i Göteborg att det var ett beslut som strider mot svensk lag.
Vad säger det om de partier som styr Vänersborg idag?
Kan man återremittera styret i Vänersborg? Kan man återremittera Mats Andersson?
Anm. Förvaltningsrättens beslut kan laddas ner här.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer