KF-beslut mot bättre vetande (2)

19 september, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.

Ärende 20 på kommunfullmäktiges dagordning den 11 september hade rubriken “Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”.

 I den första delen av denna bloggserie (se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”) redogjorde jag för det beslutsunderlag som låg till grund för fullmäktiges beslut – och beslutets väg från samhällsbyggnadsnämnden via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Jag redovisade den information och de fakta som fanns i detta underlag och som var den kunskap som ledamöterna i kommunfullmäktige hade att förhålla sig till och ta ställning utifrån. Notera att mailet från Trollhättan Energi inte var känt för en majoritet i kommunfullmäktige i detta läge, dvs när debatten kring ärendet tog sin början. Det var först när en viss Stefan Kärvling (V), som 4:e talare, fick ordet som mailet blev allmänt känt…

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) inledde debatten. Han pratade om att det borde vara Trafikverket (TFV) som tog på sig ansvaret för vägbelysningen på de statliga vägarna. Det var något som flera talare, framför allt från Moderaterna, tog upp och höll med om. Men eftersom TFV inte gjorde det, fortsatte Andersson, så har kommunen istället tagit ansvar för att det ska lysa även på landsbygden.

Och så passade Mats Andersson på att ge en massa kängor åt moderaterna för att de ville släcka ner landsbygden. Vilket inte var med sanningen överensstämmande. Sedan yrkade Andersson bifall till den första att-satsen i kommunstyrelsens förslag, om “nedmontering av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”. Att-sats 2 i beslutsförslaget, om att byta ut trästolparna till trafiksäkra stålstolpar, yrkade Andersson däremot på en ändrad formulering. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.)

Det kan väl också tilläggas, vilket Andersson inte upplyste fullmäktige eller kommunens invånare om, att hela beslutsförslaget innebar att en mängd belysningspunkter på lyktstolpar på landsbygden skulle släckas ner… Det var inte bara i Floget som det skulle bli mörkt… (Se TTELA “Gatubelysning kan plockas bort i Västra Tunhem – grannarna rasar”.)

Mats Andersson (C) motiverade sitt ändrade beslutsförslag på följande sätt:

“…men exakt hur många [belysningsarmaturer], det kan inte rimligtvis vara fullmäktiges uppgift att bedöma. Det är samhällsbyggnadsnämndens uppgift, där jag förutsätter givetvis att nämnden i sin klokhet inväntar resultat av den nu pågående utredningen.”

Det är samhällsbyggnadsnämndens uppgift, inte fullmäktiges. Sa Andersson.

Jaha, men vem var det som hade baxat ärendet och det liggande beslutsförslaget ända till kommunfullmäktige? Det var inte partierna i opposition. Det var naturligtvis de styrande partierna (S+C+KD+MP). Det är alltid ordförande i respektive nämnd och styrelse, liksom i kommunfullmäktige, som bestämmer dagordningen. Och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och KS är båda socialdemokrater, och i fullmäktige en centerpartist. Men so what? Skulle man kunna fråga sig. Nu var ju ärendet faktiskt uppe i kommunfullmäktige och det var det som gällde. Otroligt att komma med ett sådant argument mitt under ärendets behandling i fullmäktige… 

Mats Andersson hänvisade också till en “pågående utredning”. SBN:s ordförande Ann-Marie Jonasson (S) återkom till detta senare i debatten. Då sa Jonasson:

“Det här är nånting som håller på att utredas ‘as we speak’. Det här är nånting, ett ärende som samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen har på sitt bord och den kommer att fortsätta att arbetas med.”

Här levereras information från talarstolen som var helt okänd. En utredning? Var en utredning på gång? Det stod det ingenting om i underlaget. Det hade inte heller nämnts någonting om en utredning i SBN (=samhällsbyggnadsnämnden) eller KS (=kommunstyrelsen)…

Och märk väl. 1:e vice ordförande i KS Mats Andersson (C) nämnde inte med ett ord mailet från Trollhättan Energi som skulle ha vänt upp och ner på hela ärendet. Han visste om mailet, precis som hela den styrande minoriteten. Mailet hade nämligen tagits upp på gruppmötet innan sammanträdet i kommunfullmäktige. (På gruppmötet samlas samtliga ledamöter i de styrande partierna för att gå igenom fullmäktiges dagordning – och hur de ska rösta.)

Men…

Mats Andersson (C) undanhöll, som jag ser det, viktig information för oppositionspartierna i fullmäktige. Det är anmärkningsvärt. Jag frågade Andersson på Brålanda Bygdefest om han eller någon annan i de styrande partierna hade avslöjat mailet om ingen i oppositionen hade gjort det.

“Jag vet inte.”

Sa Mats Andersson (C)…

Det är uppenbart att de styrande partierna formulerade om det beslutsförslag som kommunstyrelsen hade fattat beslut om för att de, och Andersson, hade läst mailet från Trollhättan Energi. Det framkom senare i debatten att Ann-Marie Jonasson (S) hade fått kännedom om mailet redan på tisdagen, dagen för fullmäktige. Det erkände Jonasson från talarstolen. Hon vidarebefordrade det inte till någon i oppositionspartierna, inte ens till 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) i SBN eller Henrik Harlitz (M), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen.

Jag kan, rätt eller fel, inte komma ifrån mina misstankar att de styrande partierna medvetet mörkade och undanhöll kunskap och information för att driva igenom beslutet.

Min övertygelse är också att den utredning som Andersson och Jonasson talade om från talarstolen, och som var okänd för alla andra (i varje fall bland partierna i opposition), tillsattes av ordförande i SBN, Ann-Marie Jonasson, när de fick mailet från Trollhättan Energi…

Och om det nu pågick en utredning vore väl ändå den logiska och naturliga slutsatsen att ärendet i KF skulle bordläggas eller återremitteras tills utredningen var klar.

Jag tänkte inte riktigt på allt detta när jag satt i salen och lyssnade på Mats Anderssons inledningsanförande. Men jag undrade däremot varför han inte nämnde mailet från Trollhättan…

Efter Andersson begärde kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) ordet. Han menade att Vänersborgs kommun inte hade väghållaransvar på de statliga vägarna. Även om TFV inte tar detta ansvar som det borde, kan inte kommunen göra som den vill på dessa vägar. TFV måste ge tillstånd, och det har kommunen varken sökt eller fått. Det låg säkert något i detta, även om vissa socialdemokrater inte låtsades om det.

Men det ligger lite utanför det som jag vill beskriva från sammanträdet. Det gör även Anders Strands (SD) inlägg. Strand berättade om hur bra det var med belysning för trafikanter:

“I mindre korsningar kan belysningen hjälpa förare att se tydligare…”

Det var ju ingen direkt “rocket science”… Strands inlägg var SD:s enda inlägg i debatten. När sedan ny information presenterades satt SD helt tysta. Som vanligt.

Jag hade medvetet inte tryckt på den digitala knappen för att begära ordet, jag ville avvakta. Jag trodde att någon skulle redogöra för mailet från Trollhättan Energi. Men så hade Harlitz och Strand visat att de inte kände till det. Jag begärde därför ordet under Strands inlägg.

På eftermiddagen hade jag ögnat igenom fullmäktiges handlingar och funderat på mina anföranden en sista gång, så jag tänkte ta det lite lugnt. Jag satte på lite Black Metal i hörlurarna och fick för mig att titta i diariet om det hade kommit någon mer information om Hallevibadet. Det hade det inte. Men det hade kommit ett mail från Trollhättan Energi… Jag laddade ner mailet.

“Jo, jag blir lite förvånad. Jag trodde väl att den här diskussionen skulle ta sig helt andra vägar. Jag råkade ta en titt i diariet…”

Sa jag när jag fick ordet av ordförande Levin (C). Sedan läste jag upp hela mailet från Trollhättan Energi…. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.)

Och den fortsatta debatten blev lite annorlunda…

Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (3)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Demokrati, Floget, Kommunfullmäktige 2024, Skandal, Trollhättan

Gårdagens sammanträde med BUN

17 september, 2024 2 kommentarer

Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde genomfördes i god anda utan varken motsättningar eller voteringar. Som vanligt alltså. Lugnet höll i sig hela sammanträdet som varade ända till kl 16.15. (Mötet började kl 08.30.) Det var med andra ord ett ovanligt långt sammanträde.

Det var en del “manfall” på sammanträdet, tre moderater var frånvarande. Det innebar att Sverigedemokraterna fick ytterligare en ordinarie ledamot.

I söndags skrev jag en tämligen “fyllig” redogörelse för de ärenden som nämnden behandlade. För mer fakta hänvisas således till “Sammanträde med BUN imorgon”.

Det var tänkt att författaren till medborgarförslaget, Martin, skulle vara närvarande för att argumentera för sitt förslag. Han fick tydligen förhinder, vilket var lite tråkigt. Det hade nämligen blivit den första förslagsställaren som hade bevistat ett BUN-sammanträde.

Det var en hel del frågor och diskussion kring Öxnereds förskola. Det är ju som bekant stora problem i lokalerna och har varit så en längre tid. De barn som har vistats i den del av lokalerna som har haft förhöjda värden av mögelsporer, på grund av fukt i bottenplattan, har flyttat till Öxnered skola. 40 barn var kvar på förskolan. Vad som framkom på sammanträdet var att det bland de kvarvarande fanns de som kände besvär trots att mätningarna inte visade några förhöjda värden. Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) fattade därför ett så kallat ordförandebeslut om att flytta de kvarvarande barnen och personalen. Det var nödvändigt med ett snabbt beslut.

Flytten av barnen pågår faktiskt just idag och den går till Holmängenskolan. Det finns inga andra evakueringslokaler än skolan på Holmängen. Nämnden och förvaltningen förstår att flytten kan leda till nya och obekväma rutiner för vårdnadshavare och barn, framför allt längre resor, men barnens och personalens hälsa går självklart först. Flytten var nödvändig. Förvaltningen jobbar med ljus och lykta för att hitta nya lokaler närmare Öxnereds förskola.

Vårdnadshavarna har haft kritiska synpunkter på den dialog och kommunikation som har förekommit i den uppkomna situationen. Förvaltningen menar att de har gjort vad de har kunnat för att informera, men det innebär naturligtvis inte att det inte kan ligga något i vårdnadshavarnas kritik. Förvaltningen ska titta på om det hade gått att informera på ett bättre sätt. Ärendet avslutades med att ett enigt BUN ställde sig bakom ordförande Carlssons ordförandebeslut om flytt av förskoleverksamheten till Holmängens förskola.

Nämnden fick också reda på att det har varit fuktskador på Tärnanskolan i idrottshall och omklädningsrum samt i två klassrum. Problemen är nu åtgärdade.

Det känns inte särskilt tillfredsställande som BUN-ledamot att det uppstår sådana här arbetsmiljöproblem i förskolor och skolor. Vi har ju fortfarande också misskötseln av Norra skolan i färskt minne. Det är viktigt att kommunens fastigheter sköts ordentligt och att underhållet fungerar. Vi kan inte låta barn och personal vistas i ohälsosamma miljöer.

Barn- och utbildningsförvaltningen föredrog också en “förstudie om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”.

Nämnden fick ta del av befolkningsprognoser, prognoser för utvecklingen av barn- och elevantal osv. Vi fick reda på att om ungefär 5 år behövs förskoleplatserna på Öxnereds skola och Holmängenskolan till elevplatser i grundskolan. Det betyder att förskoleplatserna måste tillskapas någon annanstans. Dessutom har Dalaborgs förskola dömts ut och verksamheten ska ha upphört den 1 januari 2029. Och till det tillkommer att det även behövs fler förskoleplatser i centrala staden inom några år. Vi pratar inte om att det behövs en ny stor förskola i kommunen som står färdig omkring 2029 – vi pratar om att det behövs två nya förskolor…

Förstudien om förskoleplatser kommer inte vidare just nu. Skälen är att situationen i Öxnered måste ordnas och att man måste vänta på utredningen om vad som ska hända med Norra skolan. En av tankarna med Norra är ju att skolan ska användas till förskola.

Jag ställde en del frågor kring förslaget att starta en utredning om lokalerna för Frändeskolan och Dalboskolan. Det ska ju renoveras på skolorna. Det var inte tydligt vad förvaltningen ville tyckte jag. Det var dock tänkt så – förvaltningen hade spånat mer eller mindre fritt kring olika möjligheter att anpassa lokalerna. Utredningen ska sedan visa vad som är möjligt, effektivt och – kostnadsmässigt genomförbart. Vi får se vad som kommer ut av en eventuell utredning.

Det blev en längre och utförlig föredragning kring delårsrapporten. (Se som sagt “Sammanträde med BUN imorgon”.) Förvaltningschef Sofia Bråberg tog upp flera aspekter av nämndens verksamhet i samband med målavstämningen, som utgör en stor del av delårsrapporten.

Förvaltningschefen nämnde bland annat att barn- och utbildningsförvaltningen överlag hade fått bra betyg i medarbetarundersökningen men att förvaltningen “stack ut” på två områden, dvs resultaten var sämre än genomsnittet i kommunen. Medarbetarna ute på förskolor och skolor tyckte att det var tufft med tid för återhämtning och:

“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”

I samband med budgetdiskussionerna i våras kommenterade personalorganisationerna (facken) resultaten i undersökningen (se “BUN 15/4: Budget 2025”):

“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”

När det gäller sjuktalen har faktiskt både den korta och den långa sjukfrånvaron minskat under det första halvåret jämfört med förra året. Den totala sjukfrånvaron låg i januari-juli på 7,9% (2023: 8,8%).

 Det blev några frågor och kommentarer kring behörighet till yrkesprogram, lovskola, betydelsen av mindre elevgrupper, särskilt stöd och legitimerade pedagoger. Jag tror att de flesta i nämnden känner till vad som krävs för att resultaten ska förbättras, även om nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) tyckte att det inte bara handlade om pengar. Det kanske är en typisk kommentar från en liberal vars partiledare Johan Pehrson har blivit utbildningsminister.

Igår meddelade Pehrson att den nuvarande förskoleklassen ska bli åk 1 och åk 9 ska bli åk 10. Den förra regeringen utredde frågan (se t ex “Utredning om tioårig grundskola presenteras” från 2021) men lade aldrig något förslag. Det gör nu regeringen och skickar med 194 milj kr till genomförandet. Det innebär att BUN troligtvis får ca 500.000 kr (exkl avdrag med 12% till friskolorna). Men det handlar ju inte bara om pengar…

Förvaltningschefen nämnde också att BUN inte har fått full kompensation för de ökade kostnaderna som t ex lovskola och andra utökade statliga uppdrag innebar. Skolmåltiderna ökar i år antagligen med 4 milj kr. Det är samhällsbyggnadsnämnden som ska betalas och pengarna får tas från den övriga verksamheten typ undervisningen. Inget avtal är dock påskrivet än.

Diskussionen om målavstämning och resultat fortsatte i mindre grupper under ärendet “Verksamhetsplan 2025, workshop gällande förväntade resultat och målvärden”. Diskussionen ska fortsätta även nästa sammanträde och beslut fattas på sammanträdet i november. Jag anar att nämndens ambitioner skruvas upp ytterligare trots att det inte blir några extra pengar till förskola och skola – varken från kommunen eller staten.

Till sist kan nämnas att barn- och utbildningsnämnden har mottagit sponsring från VBG Truck Equipment AB. Det handlar om resor till Universeum i Göteborg för elever i årskurs 8. (Se TTELA “VBG storsatsar på Vänersborgs åttondeklassare”.)

Visst gör pengar skillnad…

PS. Rätt ska vara rätt. Läser i Aftonbladet ganska sent på kvällen den 17 september att regeringen ska satsa mer pengar på skolan i den kommande budgetpropositionen – se Aftonbladet ”Tioårig skola 2028 – lektioner för sexåringar”.

Kategorier:Öxnered, BUN 2024, förskolan, Skola och utbildning

Sammanträde med BUN imorgon

15 september, 2024 Lämna en kommentar

Den gångna veckan började lugnt men i slutet blev den intensivare. Det var kommunfullmäktige på onsdag och ett av ärendena gav upphov till en oväntad skandal. Jag hann inte skriva något om den på torsdag eftersom hela dagen ägnades åt totalförsvarsplanering. Alla i kommunstyrelsen deltog. Utbildningsdagen delades upp i fyra pass – “Utdragen och eskalerande gråzon”, “Beredskapshöjning och mobiliseringar”, “Värdlandsstöd och transporter” och “Angrepp med fjärrstridsmedel mot civila mål”. I min grupp hade vatten- och avloppsreningsverket bombats av ryssarna och invånarna i Nordstan skulle evakueras. Det var kanske inte de mest engagerande övningarna för en gammal vänsterpartist som inte anser sig vara medlem i NATO…

Vid hemkomsten efter utbildningsdagen var barnbarnet Ebbe på besök. Han ville “svärda” när jag kom hem. Det betyder fäktas med svärd. Det kan tyckas vara en naturlig och logisk fortsättning på dagens utbildning… Lekarna med Ebbe fortsatte till lunchen på fredag, med avbrott för ett tandläkarbesök, då Ebbe och mamma åkte hem. Då hann jag skriva ett första blogginlägg om skandalen. (Se “KF-beslut mot bättre vetande”.) Det är tänkt att bli några till.

Igår var det Brålanda Bygdefest och jag kom inte tillbaka till Nordstan förrän kl 16.00. Bygdefesten var som vanligt mycket välbesökt. I år med delvis ny publik. Det var utställning av gamla fina bilar från 50-talet, EPA-traktorer och även några klassiska mopeder. Det var många kända ansikten och mycket snack om politik och inte minst tågstopp i Brålanda.

Resten av helgen har ägnats åt förberedelse för morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) – det första för i höst. Dagordningen har följande utseende:

BUN börjar med ett medborgarförslag. Förslaget från Martin är att förskolor och skolor inte ska ha några stängningsdagar. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår avslag eftersom dagarna är av stor betydelse för personalen. Dessutom skulle ett:

“annat upplägg än kompetensutveckling dagtid … innebära merkostnader i form av övertid. Utöver ekonomiska konsekvenser skulle införande av kvällsarbete påverka medarbetarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning.”

Jag tänkte dock fråga om en av formuleringarna i underlaget:

“ingen [vårdnadshavare] tvingas ta ledigt från arbetet med anledning av stängningsdagar”

Nämnden ska yttra sig om utredningsrapporten Målbild 2050. Den handlar om att skapa en gemensam bild för Vänersborg i framtiden. Jag tänker skriva mer om Målbild 2050 vid ett senare tillfälle, men är någon läsare nyfiken går det att ladda ner rapporten här.

Det blir en del information och diskussion om lokaler. Det är ett ständigt återkommande ämne. Det skickas inte ut några handlingar innan sammanträdet, men jag antar att det blir en del om Öxnereds förskola. Barnen flyttades “hastigt och lustigt” från förskolan, ena hälften av barnen till Öxnereds nybyggda skola och den andra hälften till den ännu nyare Holmängenskolan. Åtgärden har resulterat i en brevväxling mellan vårdnadshavare och kommunen. Vårdnadshavarna ville veta orsaken till utflyttningen och är (var?) upprörda över den bristande informationen och dialogen.

Det informeras antagligen också om den nyinvigda Holmängenskolan. En vårdnadshavare från Nordstan frågade mig om varför det bara går knappt 300 elever på skolan när den är byggd för 525. Jag tror att vårdnadshavaren hade en tanke om att det hade varit bättre att Norra skolan hade byggts om och ut… Hen frågade också om varför Holmängenskolan inte hade något bibliotek. Och det undrar faktiskt jag med, det är ju faktiskt lag på det – Skollagen 2 kap 36 §:

“Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.”

Det pratas mycket om grupprum nu för tiden, och det anser jag som fd lärare att det måste finnas. Det var en av orsakerna till att en gammal utredning om Norra skolan kom till slutsatsen att det var omöjligt att bygga om Norra och fortsätta bedriva skola där. Vid mitt besök på Holmängenskolan så berättade en lärare att inte varje klass hade ett eget grupprum…

Nämnden ska också informeras om en förstudie om behovet av förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg.

Det planeras även tämligen omfattande renoveringar på Frändeskolan och Dalboskolan:

“För att skapa förutsättningar för en långsiktig planering behöver barn- och utbildningsnämnden få underlag som svarar på frågan om det är möjligt och till vilken kostnad lokalerna på Frändeskolan och Dalboskolan kan anpassas enligt Funktionsprogram Lokalbehov Frändeskolan och Dalboskolan”

Lokalerna i Frändeskolan och Dalboskolan har ett stort behov av underhåll. Golvmattor saknas, det är drag från fönster, slitna väggar och golv osv. Lokalerna är inte heller ändamålsenliga, skriver förvaltningen, för att möta dagens behov av tillgängliga lärmiljöer. Det saknas t ex grupprum och samtalsrum för personal men samtidigt har Dalboskolan “i dagsläget fler kvadratmeter än vad som behövs”. Och därför vill barn- och utbildningsförvaltningen se att:

“samhällsbyggnadsnämnden även ser över möjligheten att anpassa en del av Dalboskolan till två förskoleavdelningar”

Och inte nog med det:

“Säkerheten skulle öka om de yngsta eleverna i stället kunde vara i Dalboskolans lokaler som ligger längre in på området.”

Jag får inte beskrivningen och tankarna för framtiden att riktigt gå ihop. Antagligen får jag dock bra svar på dessa frågor. Planerna utgår också från att det framtida elevantalet för Frändeskolan beräknas minska något medan elevantalet på Dalboskolan ligger förhållandevis stabilt kring 200 elever. Jag tänker mig att dessa prognoser skulle kunna ändras om det blir tågstopp i Brålanda, och byggandet på Källeberg kommer igång, och att det även blir tågstopp i Frändefors, och det byggs på Elgärde.

Ärende 6 behandlar “Delårsrapport augusti 2024 med helårsprognos”. Den redovisar som vanligt den ekonomiska situationen och målavstämningen.

Det periodiserade utfallet i augusti är +9,1 milj kr. Överskottet består främst av:

“del av ännu ej förbrukad budget gällande lokalkostnader för Holmängens förskola och grundskola, nämndens förfogandeanslag och högre statsbidrag än budgeterat.”

Prognosen för år 2024 är emellertid plus/minus-NOLL.

Det blir färre antal barn och elever i alla nämndens verksamheter – förskola och pedagogisk omsorg, fritidshem och pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola åk 1-9. Det finns ett undantag, elevantalet i anpassad grundskola ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)

Nämndens omkostnader har ökat med 14,1 milj kr. De beror på högre lokalkostnader, ökade kostnader för köp av måltider och IT samt kostnadsökningar på varor och tjänster beroende på inflation. Förvaltningen skriver:

“Höga kostnader för elever i behov av särskilt stöd är fortsatt en utmaning, främst avseende psykosociala och språkliga behov.”

Samtliga de förväntade resultat, som BUN ska bidra till för att kommunfullmäktiges inriktningsmål ska uppnås, har gröna ploppar. Det betyder att resultaten uppnås. Det gäller de förväntade resultaten “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”, “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”, “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”.

Jag tänkte nöja mig med att enbart kommentera “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Förvaltningen skriver:

“Andelen elever i årskurs 9 i de kommunala grundskolorna som hade behörighet till yrkesprogram var 82,0% vårterminen 2024 jämfört med 80,6% vårterminen 2023, dessa resultat är innan lovskolan.”

Det är mycket glädjande och de förbättrade resultaten förklaras av en särskild satsning på matematiken.

“Samtliga klasser i årskurs 9 har haft tillgång till behöriga lärare varje matematiklektion och elever har erbjudits stöd i matematik innan och efter skoldagens slut vid tre tillfällen per vecka.”

Det har också skapats:

“fler mindre grupper för att kunna ge bättre stöd i undervisningen för elever med problematisk skolfrånvaro”

Behöriga lärare och mindre grupper ger bra resultat. Vill partierna verkligen göra verklighet av sina vallöften och kommunen ”verkstad” av de stora orden om förbättrade skolresultat och satsning på barn och elever, så ska ekonomiska resurser satsas som möjliggör mindre grupper – både i förskola och skola. Och ju fler behöriga pedagoger det finns, desto större möjligheter att barn och elever kan (Skollagen 3 kap 2 §):

“ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

De elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet har möjlighet att gå i lovskola efter skolavslutningen. Det har gett resultat:

“Efter lovskolan ökade behörigheten och landade på 85,3% vårterminen 2024, jämfört med 82,5% vårterminen 2023.”

Behörigheten under några veckor efter 9 års skolgång ökade alltså med 3,3 %-enheter. Jag kan vara lite tveksam till en sådan snabb ökning – är det en “verklig” kunskapsutveckling? Eller är det en “ytlig utantillinlärning”? Den här diskussionen hittar vi bland annat i Sveriges Lärares tidning “Vi Lärare” (se “Därför misslyckas eleverna på gymnasiet”):

“Denna ”sista minuten”-strategi skapar stress och en falsk trygghet, men förbereder dem inte för gymnasiets krav på självständighet och analys. När eleverna börjar gymnasiet möter de en verklighet där självständigt arbete och ansvarstagande krävs. Men de har inte fått de verktyg de behöver i grundskolan.”

Samtidigt är det behöriga lärare på lovskolan och – mindre elevgrupper…

BUN har tre egna “kompletterande förväntade resultat” – “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” och “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar”. Båda dessa förväntade resultat uppnås.

“Vårterminen 2024 var det 70,0% av eleverna i årskurs 9 som uppnått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande andel vårterminen 2023 var 67,2%. En av de främsta orsakerna till den positiva utvecklingen är att fler elever uppnått betyg i matematik tack vare den satsning som samtliga högstadieskolor gjort”

“Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” uppnås däremot inte. Andelen har minskat från 89,0% förra läsåret till 80,0%. Pedagogerna möter elever med:

“generella språksvårigheter, elever med utländsk bakgrund och annat modersmål, elever med bristande kontinuitet i skolgång, elever med stort behov av variation och aktivitet under skoldagen samt elever i behov av framförhållning, struktur och tydlighet. Även hög skolfrånvaro…”

En slutreflektion.

Det saknas resurser till elever i behov av särskilt stöd, gymnasiebehörigheten måste höjas, kunskaperna och betygen måste bli bättre osv osv. Och så visar målavstämningen att alla förväntade resultat uppnås (utom ett). Det måste vara något som är fel. Hur kan alla förväntade resultat uppnås när ett flertal ungdomar lämnar skolan med betyg som är underkända och som blickar mot en framtid med utanförskap, arbetslöshet, kriminalitet…?

Kanske är det en fråga att ta upp på ärende 10 då nämnden ska ha en workshop om förväntade resultat för 2025…

Det blir ett intressant sammanträde, det finns många frågor.

Anm. Här kan du läsa hur måndagens sammanträde förlöpte – ”Gårdagens sammanträde med BUN”.

Kategorier:BUN 2024, delårsrapport

KF-beslut mot bättre vetande (1)

13 september, 2024 Lämna en kommentar

Jag inbillar mig att en stor majoritet av kommunens invånare förväntar sig att politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige fattar väl genomtänkta och underbyggda beslut. Det är om inte annat en viktig lärdom från arenaskandalen, för övrigt en mycket dyrbar sådan. Det tycks dock inte som om politikerna i kommunfullmäktige har lärt sig något av historien.

I onsdagens kommunfullmäktige fattades ett beslut som tar lite av priset även när det gäller Vänersborgs kommun. Det handlade inte om att det var en särskilt viktig eller kostnadsmässigt avgörande fråga. Det handlade om att en majoritet av kommunfullmäktiges ledamöter fattade ett beslut på ett underlag som var totalt felaktigt. Dessutom presenterades helt ny information från talarstolen, information som en stor del av ledamöterna inte hade haft en aning om innan sammanträdet. Ledamöterna var inlästa och förberedda med det felaktiga underlaget som grund och var helt oförberedda på den nya informationen. Det var inget som man hade kunde reflekterat om tidigare. Beslutet fattades med andra ord på chans och för att några ledande socialdemokrater, Ann-Marie Jonasson och Benny Augustsson, ansåg att allt skulle ordna sig.

 Hur enskilda ledamöter från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet kan stå med rak rygg, titta kommuninvånarna i ögonen och försvara att de har fattat ett beslut utan att ha kunskap om vad de har beslutat är för mig en gåta.

“Det är ångest, det är enbart ångest.”

Sade S Anders Larsson (S) en gång i tiden när han insåg konsekvenserna av vad bristande kunskap vid beslutsfattandet om arenabygget hade lett till. (Se YouTube “Arena Vänersborg”.)

Var och en i kommunfullmäktige har ett ansvar att sätta sig in i ärendena och fatta beslut utifrån tillgänglig information och kunskap. Kan man tycka… Men så är det inte i Vänersborgs kommun. I varje fall inte i onsdags.

Det handlar om ärendet “Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”. 

I underlaget fanns kommunstyrelsens beslutsförslag. Den andra beslutspunkten (det fanns två delbeslut) ändrades direkt på förslag av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C). Kommunfullmäktige förväntades under kvällen fatta följande beslut:

  • “Kommunfullmäktige beslutar tilldela samhällsbyggnadsnämnden 3 mnkr i budget 2025, för nedmontering av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för oförutsett 2025.”
  • “Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till att trafiksäkra belysningsstolpar. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”

I underlaget till beslutet stod det:

“Samhällsbyggnadsnämnden begär i beslut 2024-05-16 § 86 att kommunfullmäktige tilldelar nämnden 6 mnkr, för nedmontering av 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar, samt att uppdatera till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, gc-vägar och större korsningar.

Vid ekonomikontorets avstämning med samhällsbyggnadsförvaltningen förtydligas att av de begärda 6 mnkr avser 3 mnkr utökad driftbudget för nedmontering av trästolpar och 3 mnkr utökad investeringsbudget för att uppdatera till stålstolpar. Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar också om att arbetet med upphandling och markupplåtelseavtal kommer att påbörjas under hösten när beslut om finansiering är fattat.”

Det stod inget mer i underlaget specifikt riktat till ledamöterna i kommunfullmäktige. I handlingarna kunde man emellertid, som vanligt, hitta en del “extra” information om ärendets hantering. I en tjänsteskrivelse från den 4 april 2024, inför ett sammanträde i samhällsbyggnadsnämnden, stod det:

“Dessa belysningsarmaturer är av en äldre modell och har en betydligt högre strömförbrukning än motsvarande moderna modeller. En modern LED-armaturs elförbrukning är runt 50% jämfört med de äldre belysningsarmaturerna. Nuvarande kostnad för dessa belysningsstolpars elförbrukning är cirka 65 tkr per år.
Att låta stolparna förfalla en efter en och därefter utföra akuta åtgärder är inte försvarbart ur säkerhetssynpunkt. Det kan inte heller anses vara ”god ekonomisk hushållning”, då akuta reparationer alltid blir dyrare än reparationer och uppdateringar som planerats i förväg. En akutreparation av skadad stolpe, eller byte av trasig ljuskälla, utmed allmän väg, kostar uppskattningsvis 35–80 tkr.”

Det stod också:

“Kommunen riskerar behöva utöka antalet belysningspunkter ytterligare längs med andra liknande landsvägar som idag saknar belysning. Detta pga. likabehandlingsprincipen.”

Det var den information som ledamöterna kunde läsa sig till. Det fanns också en del flygbilder på var det fanns lyktstolpar, vilka som skulle tas bort etc. (Några bilder kommer senare.)

I kommunstyrelsen två veckor innan innan fullmäktige röstade Vänsterpartiet “ja” till förslaget i sin helhet. Jag insåg att det kunde ligga något i moderaternas “nej”, som de för övrigt var ensamma om, men för mig var säkerhetsaspekterna avgörande. Det fanns risk för att stolparna var så dåliga, så gamla och ruttna, att det fanns risk för att de helt enkelt skulle ramla. (Det här skrev jag om i inlägget “På onsdag ska KF bestämma”.)

Det beslutsförslag som Vänsterpartiet röstade ja till i kommunstyrelsen hade en annan formulering på punkt 2:

“Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”

Det var mycket tydligt, både i kommunstyrelsen och i samhällsbyggnadsnämnden, att det handlade om:

“kommunalt ägda trästolpar utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”

Det är tveklöst så, och inget annat har nämnts eller diskuterats på några sammanträden – varken i kommunstyrelsen eller i samhällsbyggnadsnämnden. Och det står inget annat i några som helst dokument.

“kommunalt ägda trästolpar”

Det visade sig att förslaget att ta bort belysning i delar av kommunens landsbygd inte var särskilt populärt, i varje fall inte bland de som bodde i de “drabbade” områdena. Ett av områdena var Floget vid Hunneberg. TTELA skrev den 9 september en artikel om ärendet och reaktionen bland några invånare i Floget. (Se TTELA “Gatubelysning kan plockas bort i Västra Tunhem – grannarna rasar”.)

Den här TTELA-artikeln fick en stor betydelse för den debatt som kom att föras i fullmäktige. Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi läste nämligen artikeln. Han skrev därför ett mail till Vänersborgs kommun:

“Jag läste artikeln i ttela gällande gatubelysningen kring floget. Jag vill upplysa om att ägandet av trästolparna tillhör oss på Trollhättan Energi Elnät. Belysningen är sambyggd med eldistributionen i området och det är alltid den anläggningsinnehavare med högst spänningsnivå som äger stolparna vilket är Trollhättan Energi. Stolparna kan med anledning av detta inte tas bort och i dagsläget finns inga planer på att ta bort stolparna.”

Oops…

Ägde inte Vänersborgs kommun de stolpar som kommunfullmäktige skulle besluta om att ta ner?

Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Demokrati, Floget, Kommunfullmäktige 2024, Skandal, Trollhättan, ttela

Ännu fler medborgarförslag

10 september, 2024 Lämna en kommentar

Det strömmar in medborgarförslag till kommunfullmäktige.

Igår måndag kom tre nya förslag. Det betyder att sammanlagt 12 medborgarförslag ska behandlas imorgon onsdag, dvs de ska konstateras inkomna och sedan skickas vidare till lämplig nämnd för utredning. Och eftersom jag tidigare har skrivit om de andra (se “Förslag från invånarna!” och “På onsdag ska KF bestämma”) så presenterar jag kort de nya medborgarförslagen också. Man måste ju vara rättvis.

Peter har lämnat in två av förslagen. Det första handlar om solpanelparker. Peter skriver att han ser att solpanelsparker planeras på brukbar jord. Det tycker han är fel och föreslår att:

“man försöker placera panelerna på e.x. parkeringsplatser och liknande ytor där panelerna samtidigt ger skydd åt bilar och andra fordon eller maskiner mot sol och nederbörd.”

Peter vill även att kommunen ska titta på möjligheten att satsa på “vertikala vindkraftverk”. Jag vet inte riktigt vad som menas, för mig är alla vindkraftverk vertikala. Kanske tänker Peter på den yta som rotorbladen omringar när de roterar. Bladen tar onekligen stor plats. Å andra sidan, ju större yta de sveper runt desto mer energi kan tas upp från vinden. Kanske tänker Peter på konstruktioner likt de vindkraftverk, väderkvarnar, som de gamla perserna konstruerade i Khorasan.

Det är onekligen en intressant idé. Hur effektiv denna teknik är har jag däremot ingen aning om.

Det tredje medborgarförslaget handlar om Frändefors – orten där jag tillbringade nästan 35 år av mitt arbetsliv.

Victor skriver:

“Vi barn i Frändefors är trötta på att bli bortglömda av Vänersborgs kommun, se bara på vår konstgräsplan som är livsfarlig. Våra föräldrar betalar lika mycket skatt som de i stan, därför är det lika viktigt för oss att ha en meningsfull fritid och kunna umgås med kompisar utanför skolan som det är för barnen i stan!”

Victor ger uttryck för känslor och åsikter som mina elever också hade, och som jag hör rätt som det är från vuxna i samhället. Victor vill se en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. Vänersborg, Vargön och Brålanda har fritidsgårdar, men inte Frändefors. Och Victor fortsätter:

“vi har ej busskort så vi kan inte heller åka till några fritidsgårdar i kommunen.”

Kommunen får ta sig en ordentlig titt på vad som kan göras i Frändefors. Samhället känns onekligen lite “bortglömt” i kommunala sammanhang…

Det finns politiker som tycker att det lämnas in för många medborgarförslag. Det tar för mycket tid att behandla dem i fullmäktige menar några… Men om ett förslag presenteras muntligt av förslagsställaren i kommunfullmäktige så tar det ca 3 minuter, annars max 1 minut… Det är överkomligt. Andra menar att det tar för mycket arbetstid för förvaltningarna att utreda förslagen. Och det gör det, men så är det ju med demokrati. Och både vi politiker och tjänstepersonerna är till för invånarnas skull… Inte tvärtom som en del tycks tro.

Demokrati tar tid. Men det är det värt.

Kategorier:Demokrati, Frändefors, Kommunfullmäktige 2024, Medborgarförslag

På onsdag ska KF bestämma

8 september, 2024 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 11 september, sammanträder kommunfullmäktige. Det är höstens första möte och som vanligt hålls det i Bojorten, den relativt nybyggda och inte helt billiga möteslokalen i kommunhuset.

Det är som vanligt en diger lista med ärenden. Dagordningen har följande utseende:

Jag har skrivit om de flesta av ärendena redan. Det gjorde jag när de behandlades i kommunstyrelsen för snart två veckor sedan. (Se “KS: Ärenden till KF” och “Kommunstyrelsens beslut”.) Dessutom skrev jag om de medborgarförslag som har lämnats till detta fullmäktige och också de medborgarförslag som det ska fattas beslut om. (Se “Förslag från invånarna!”.) Jag hänvisar till dessa blogginlägg för mer fakta.

I fredags lämnades det in ytterligare två medborgarförslag.

Kommuninvånaren Stefan (inte jag alltså) tycker att Artscape ska passa på att måla om, som han uttrycker det, det otroligt fula och intetsägande nya vattentornet på Marierovägen. Vattentornet skulle nog behöva fräschas upp (kanske med någon blomma?), men jag undrar dock om förslaget är realistiskt. Finns det verkligen någon som vill och vågar måla på den höjden?

 Det andra medborgarförslaget, från Maria, är dock inte alls realistiskt. Hon föreslår att Vattenverket vid Skräcklan används till konsthall och kulturverksamhet med en skulpturpark nedanför. Området vid Vänerns strand vore naturligtvis ett fantastiskt område för en konsthall, men det skulle bli alltför dyrt för kommunen. Kommunen måste i så fall bygga ett helt nytt vattenverk. Och det skulle kosta mycket, mycket pengar. (Vattenverket ser till att kommuninvånarna får rent och fräscht dricksvatten i kranarna.) Vattenverket byggs just nu om och “uppdateras” – och bara den investeringen kostar totalt 255 miljoner kronor… 

Göran Svensson (MBP) lämnar in en motion som han också kommer att presentera för församlingen. Motionen har rubriken “Hämtning av invasivt växtmaterial”. Medborgarpartiet, skriver Svensson, anser att:

“det är av yttersta vikt att vi tar bekämpningen av de invasiva växterna på allvar och gemensamt försöker att förenkla hanteringen av växtmaterialet.”

Det är lite “bökigt” för fastighetsägare att bekämpa de invasiva arterna och sedan paketera och slänga växtmaterialet på Kretsloppsparken fortsätter han – och yrkar därför att:

“kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt berörd nämnd att undersöka förutsättningarna att vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial”

Jag håller med Svensson. Det är oerhört viktigt att bekämpa de invasiva arterna, dvs arter som sprider sig snabbt och har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. (Här kan du läsa om och rapportera observationer av invasiva främmande arter – se ”Invasiva arter”, Artdatabanken.) Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborg har fått statsbidrag till bekämpningen (LONA-medel från Naturvårdsverket), men vad jag förstår så behöver nämnden/förvaltningen mer personal. Om kommunen kan göra något för att underlätta för frivilliga krafter att dra sitt strå till stacken bör kommunen göra det. Det kan kanske bli någon typ av ”win-win-situation”. (Här kan du läsa mer om kommunens arbete mot invasiva arter.)

På onsdag är det som vanligt några som avsäger sig sina politiska uppdrag, men för ovanlighetens skull är det inga sverigedemokrater.

Min gissning är att onsdagens fullmäktige kommer att avlöpa mycket lugnt. Det blir som jag ser det knappast några diskussioner eller voteringar överhuvudtaget. Ja, kanske med ett undantag då, ärende 20 – “Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”.

När ärendet var uppe i kommunstyrelsen yrkade Moderaterna avslag på att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr:

“till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar.”

I Moderaternas protokollsanteckning skriver Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel bland annat:

  • “Att uppföra belysningsarmaturer utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar ingår inte i Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag och är något vi saknar rådighet över.”
  • “Alternativ B omfattar inte kostnaderna för framtida drift och underhåll, vilket inte heller ryms i befintlig budget. Konsekvensanalys av hur detta beslut påverkar möjligheterna att utföra grunduppdraget saknas.”
  • “Det är oklart hur/om detta beslut påverkar hanteringen av kvarstående 230 kommunalägda belysningsarmaturer utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar, vilket nämnden söker medel för i pågående budgetprocess.”

 Som vanligt skärskådar moderaterna besluten grundligt. De hittar rätt som det är brister, svagheter och ibland rena felaktigheter i underlagen. Det rör sig ofta om “opolitiska” detaljer. De menar, vilket är helt riktigt, att detta kan leda till förslag och beslut som inte är helt genomtänkta och kompletta. Och då kan det i ett senare skede bli oväntade, svårlösta eller kostnadskrävande konsekvenser. Moderaterna har självklart en poäng med sin kritik. 

Å andra sidan handlar det inte sällan om beslut där det är viktigt och nödvändigt med en viss skyndsamhet. Frågan blir då om kommunfullmäktige ska avslå eller återremittera ett sådant ärende för ytterligare utredning. Det skulle betyda att ett nödvändigt beslut inte genomförs inom rimlig tid. I det aktuella ärendet på onsdag skulle det kunna innebära att en olycka kan inträffa därför att det inte fanns investeringsmedel till att sätta upp en trafiksäker stålstolpe för belysning intill en busshållplats, GC-väg eller större korsning…

I kommunstyrelsen var det ingen som höll med Moderaterna och förmodligen kommer ingen att göra det i kommunfullmäktige heller. Jag tror att de flesta resonerar på det sättet att det är viktigt med ett beslut – eventuella problem och svårigheter (på grund av bristande underlag) får kommunen lösa senare. Det ordnar sig… Typ.

I några ärenden kommer sannolikt ledamöter att gå upp i talarstolen och informera, eller “knipa någon poäng”. Det finns ju åhörare på plats och TV-tittare som bänkat sig framför kommunens webb-TV. Kanske kan det bli så när ärendena kring Kunskapsförbundet Väst ska avhandlas. Eller “Riktlinjer för hushållning med jordbruksmark” – eller “Riktlinje för hantering av översvämningsrisker”. Men debatt blir det knappast i några av dessa ärenden.

Det blir ett sammanträde med många ärenden och mycket för ledamöter och ersättare att läsa på, men som kommer att avverkas tämligen snabbt. Med andra ord, lite av en mjukstart inför den långa mörka hösten som väntar. Handlingarna till kommunfullmäktiges sammanträde kan laddas ner här.

Det var två år sedan förra valet. Det är två år till nästa val.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2024

Förslag från invånarna!

5 september, 2024 1 kommentar

I Vänersborgs kommun har invånarna sedan några år tillbaka möjlighet att skriva och lämna in medborgarförslag. Medborgarförslag är ett sätt för kommuninvånarna att påverka besluten i kommunen mellan valen. Nu för tiden har förslagsställarna även möjlighet att presentera förslagen på plats i kommunfullmäktige. 

Medborgarförslag kan handla om allt möjligt. Förslagen måste dock behandla sådant som kommunen kan besluta om. Möjligheten att lämna in medborgarförslag är inte heller tänkt som felanmälan eller klagomålshantering, det finns andra kanaler för det.

Det finns information om medborgarförslag på kommunens hemsida – “Lämna medborgarförslag”. Här kan du också skriva ditt förslag direkt via kommunens e-tjänst.

De förslag som har lämnats och ska behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde nästa vecka, onsdag den 11 september, visar vilken bredd det kan vara på förslag från invånarna i Vänersborgs kommun.

Jan-Erik anser att det är alldeles för stökigt kring Plantaget och kyrkan vid gymnasieelevernas studentfirande. Han vill att kommunen vidtar åtgärder t ex att utse ordningsvakter. Jan-Erik passar också på att ge en känga till dagens skola:

“Från att ha varit mogenhetsexamen som blev studentexamen (avskaffad 1968) har skolavslutningarna nu blivit något som kanske är ett resultat av en disciplinlös skola och/eller vuxnas rädsla/ovilja att säga ifrån när gränser överskrids.”

Nästa medborgarförslag tar upp trafiksituationen på Djupedalsvägen i Blåsut:

“Mellan bensinstationen Ingo och Katrinedalsvägen/Krypetorpsvägen är trafiken som värst och människor kör i fruktansvärda hastigheter.”

Förslagsställaren, som tycks vara anonym (vilket jag inte trodde var tillåtet), skriver att det har skett flera olyckor med hundar, katter och rådjur de senaste åren. Hen vill att kommunen vidtar åtgärder innan t ex cyklande barn skadas.

“Förhindra olyckorna innan det är för sent!”

Carinas förslag är kort:

“Bygg en brygga nere vid/runt Sanden som man gjort i Varberg – Fästningsbadet.”

Jag har inte sett bryggan i Varberg, men tror att det finns sådana här idéer även i Vänersborgs kommunhus.

Det finns flera vänersborgare som reagerar på hur kommunen sköter torget i Vänersborg, eller snarare, missköter. Jag är som ur-vänersborgare en av dem. Carina har gjort slag i saken med sitt medborgarförslag. Hon skriver bland annat:

“Riv dom båda uråldriga kioskerna på torget i Vänersborg och ersätt med en liknande/likadan byggnad som Trollhättan uppfört på sitt torg med restaurang/fik/uteplatser i en trappa samt på marken.”

Det har kommit in ytterligare ett förslag om trafik till kommunen. Sofia vill att kommunen anlägger:

“en gång- och cykelväg längs väg 2056 mellan järnvägsövergången i Öxnered via infarten till Karlsro och fram till påfarten till E45.”

Syftet är naturligtvis en säkrare väg för framför allt barn och ungdomar.

Medborgarförslaget om att kommunen ska anlägga en badbrygga vid den “jättefina lilla badplatsen” vid Holmängen gör mig dock nervös måste jag erkänna. Det verkar nämligen som om badplatsen ligger vid Landerivägens “fortsättning”, dvs i de nybyggda områdena. Jag har faktiskt inte sett någon “badplats” eller att någon badar i området. På den tid som mina kompisar och jag åkte runt i kommunen och badade på alla möjliga och omöjliga ställen, bland annat i Karls Grav, så badade vi aldrig i detta område. Vi var helt enkelt rädda för strömmarna. Victoria tror emellertid att en brygga skulle uppskattas av många som bor på Holmängen, men jag tror att det är farligt att bada i älven så nära Vargöns kraftverk, och turbiner… (Se “Vargöns kraftverk”.)

Har jag fel?

Mattias vill se en kombinerad park för kickbike och skateboard i Vänersborg. Förslagsvis, skriver han:

“kan parken anläggas nära utegymmet och pulkabacken nedanför skräcklan.”

Det som händer på kommunfullmäktige nästa onsdag är att dessa medborgarförslag remitteras till någon av kommunens nämnder för utredning. De flesta av förslagen tror jag hamnar i samhällsbyggnadsnämnden denna gång.

Det är inte ovanligt att ett förslag “stannar” i en nämnd och avgörs helt och hållet där. Det brukar vara medborgarförslag som endast angår en specifik nämnd och varken är av principiell vikt eller särskilt kostnadskrävande. Andra förslag kan efter utredning gå vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut.

Tre medborgarförslag har gått hela denna väg och ska beslutas av kommunfullmäktige på onsdag. Det handlar om gymnasieelevers resor/skolskjuts, hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön och en tåghållplats i Väne Ryr. De två första förslagen kommer att avslås, medan förslaget om “tågstopp” kommer att anses besvarat:

“med hänvisning till att kommunen föreslår en tågstation i Väne Ryr i sin översiktsplan.”

Det första, om gymnasieelevers resor/skolskjuts, borde egentligen inte ha tagits upp av kommunen. Förslaget skulle ha hänvisats till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det är KFV som har hand om gymnasieskolorna i Vänersborg, och Trollhättan.

Jag skrev utförligare om dessa tre förslag i ett blogginlägg förra veckan – “KS: Ärenden till KF”.

Det är bra att det lämnas in många medborgarförslag. Det visar att kommuninvånarna månar om Vänersborgs kommun och aktivt funderar på hur kommunen ska bli bättre. Jag tror också, även om de flesta medborgarförslagen inte blir verklighet, att förslagen kan ge upphov till ökad medvetenhet och kreativa idéer hos tjänstepersoner, politiker och partier. Och vem vet, kanske dyker förslag så småningom upp i något partis valmaterial… Eller så kanske avslagna medborgarförslag genomförs i ett senare skede när t ex kommunens ekonomi så tillåter.

Med andra ord – skriv medborgarförslag! Men kom ihåg – förslagen ska handla om sådant som kommunen kan besluta om.

Kategorier:Demokrati, Kommunfullmäktige 2024, Medborgarförslag

Ornitologisk betraktelse: Måsar och gäss

3 september, 2024 Lämna en kommentar

Den här sommaren har inte riktigt varit som alla andra somrar i Nordstan. Det är fiskmåsarna som har gjort skillnad. Fiskmåsarna har inte uppfört sig som de brukar. Det är i varje fall mina slutsatser utifrån personliga men tämligen ovetenskapliga iakttagelser.

Fiskmåsarna intog som vanligt hustaken i Nordstan i slutet av mars. I år “slog de ner sina bopålar” på taken exakt samma datum som förra året, den 27 mars. Så långt inga överraskningar. I år kretsade dock måsarna runt hustaken veckan innan. Det verkade mest ha varit rekognoseringsturer, men det var något nytt och annorlunda.

I april, juni och början av juli var fiskmåsarnas beteende som det brukar. Det betydde självklart inte att det var lugnt och fridfullt. Nä, måsarna uppträdde helt enligt tradition och beprövad erfarenhet. De vrålade i vanlig ordning ut sina artspecifika vansinniga primalskrik. Måsar tar inte paus ens under nätterna, de skriker dygnet runt. Och förorenar dygnet runt… Det fanns inte en bil som parkerades i Nordstan som undkom måsarna i sommar. De var särskilt förtjusta i nya eller nytvättade glänsande bilar. Fiskmåsarna speglas antagligen i plåten och tror att det är en fiende – och tömmer tarmarna. Och det inte bara en gång… Det var som vanligt med föroreningarna alltså.

I slutet av juni ökade aktiviteten bland fiskmåsarna. Också som vanligt. Ungarna hade växt och blivit allt större för varje dag. De började springa runt på taken utstötande sina karaktäristiska ynkliga läten. Föräldrarna ökade sin uppmärksamhet och släppte inte sina “små” med blicken. Det fanns skator som inte skulle ha något emot att smaka på en mör fiskmåsunge.

Invånarna i Nordstan höll andan, nu var det bara en fråga om dagar tills ungarna skulle sväva ner, likt glidflygplan, från taken till gator och trädgårdar. Det brukar ske en vecka in i juli. På marken är det inte bara andra fåglar som hotar de “små” fiskmåsungarna. Skaran av fiender ökar, katter och hundar smyger runt och letar efter tillfällen till attack.

I år har jag inte sett en enda fiskmåsunge på gator eller trädgårdar på Lovisebergsgatan eller i Nordstan. Det har aldrig hänt förut. Jag vet inte var måsungarna tog vägen. De fanns på taken, men sedan var de plötsligt borta. Det var tomt i trädgårdar och gator. Inga ynkliga pip. Det betydde att den anstormning av skrikande och attackerande, skitande föräldrar uteblev. Det fanns inga ungar att skydda och försvara. Och jag har bara sett en enda överkörd fiskmås. Det var en bit bort, på Vallgatan. Det gick inte att se om det var en vuxen eller en unge. Juli blev alltså en lugnare månad än vanligt utifrån fiskmåsperspektiv.

Föräldrarna blev dock kvar på taken. De uppträdde och skrek precis som vanligt, innan de hade ungar. Jag tänkte att jag hade missat något och att det var dags för en andra kull. Så brukar det dock inte gå till i Nordstan. Inte för att föräldrarna inte verkade försöka, deras parningsljud är synnerligen karaktäristiskt. Ljuden hördes med regelbundna mellanrum varje dag. Det blev dock inga fler ägg, och därmed inga ungar. Men de vuxna fiskmåsarna blev kvar, även i slutet av juli och hela augusti. Det har inte hänt tidigare.

Jag vet inte om fiskmåsarna har varit annorlunda denna sommar på andra ställen än i norra Nordstan. Men här har de definitivt brutit sitt traditionella mönster.

Om sommarens fiskmåsterror från hustaken inte riktigt har varit sig lik, så har vattnet kring Skräcklan varit det. Det har knappast gått att utnyttja. Det gick ofta inte att bada på t ex “barnbadet” vid Norra skolan. Det var emellertid inte fiskmåsarnas fel. Och även om det aldrig går att utesluta att det är kommunen som bräddar avloppsvatten, så är det sannolikt inte heller det som är orsaken. Men det märker säkerligen alla här i Nordstan att badet alltid drabbas av föroreningar och badförbud efter ihållande regn. Det kan ju tyda på problem med kommunens ledningar.

Nä, det undermåliga badvattnet i Skräcklan var sannolikt orsakat av Nordstans andra stora fågelplåga – Kanadagässen. Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land… I själva gränsområdet, dvs stränderna, delar de solidariskt på utrymmet.

 Förra året var kanadagässen tillbaka med fullt manskap efter en viss avskjutning något år tidigare. I år tycks ryktet om det natursköna Skräcklan ha spridit sig bland kanadagässen. Det har varit och är fortfarande fullt med gäss, inte bara på Skräcklan utan också på kobbarna och skären utanför.

Jag kan föreställa mig hur det ser ut på dessa ställen när jag ser gåsfekalierna på Skräcklans gångbanor, berghällar och gräsmattor. Hur det ser ut i vattnen runt Skräcklans stränder vågar jag däremot inte föreställa mig… Särskilt när man vet att gässen gör sina “stora” behov minst en gång varannan timme… 

Jag förstår för övrigt inte varför kommunen går ut med information om vattnets kvalitet efter de prover som genomförs. Det verkar som regel ta ca 5 dagar innan provsvaren kommer och då är svaren inaktuella. Varför inte bara uppmana invånarna att inte bada 1-2 dagar efter kraftiga regn? I måndagens nyheter hörde jag förresten att det finns teknik för att få svar på prover efter 15 min. Det skulle vara något för kommunen.

Det är inte bara i Vänersborg som kanadagässen ställer till problem. Det gör de i andra kommuner också men där tycks handlingskraften vara betydligt större än i Vänersborgs kommun. Här är några länkar till problemen med kanadagässen i Karlstad (grön laser), Stockholm (drönare), Alingsås (utökad städning) och Östhammar (jakt).

Fast det har skjutits kandagäss på Skräcklan. Det var 2020 och jag tror att det var två gäss som nedlades. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är för övrigt jakttid just nu – kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 januari. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp? (Avskjutning skulle gynna Vänerns vattenkvalitet mer än kommunalt VA på Vänersnäs…)

Jag tror att Kanadagässen är orsaken till i varje fall en del av fiskmåsarnas ändrade beteende. Det är antagligen inte bara jag som har upptäckt att alla kobbar och skär utanför Skräcklan numera är fyllda av kanadagäss.

Det verkar nämligen vara slut på solidariteten mellan de flygande plågoarterna. Det tycks som om gässen har invaderat och ockuperat fiskmåsarnas naturliga habitat. Det kan vara därför som fiskmåsarna så efterhängset stannar kvar på hustaken i Nordstan – och ser alldeles villrådiga ut. De har ingenstans att ta vägen.

Faktum är att kanadagäss kan jaga bort fiskmåsar, särskilt när de försvarar sina bon eller ungar. Gässen är kända för att vara territoriella och kan bli aggressiva mot andra fåglar som kommer för nära deras revir. Fiskmåsar, som är mindre och inte lika starka, tenderar att undvika konfrontationer med större fåglar som kanadagäss.

Det finns som jag ser det två framtidsscenarior i Nordstan Vi kan få se en lösning på fiskmåseproblemet. Fiskmåsarna skulle kunna lämna Nordstan när de har blivit av med sina kobbar och skär. De tycks vara beroende av dem på de tider som de inte säkrar artens fortbestånd. Om fiskmåsarna nu har gjort det denna sommar. Fiskmåsarna skulle kanske kunna flytta någon annanstans. Kanske till Sikhall eller Rörvik. Det låter för bra för en nordstanbo för att vara sant. Å andra sidan skulle det kunna vara ur askan in i elden – kanadagässen tar över. Och det till priset av permanent badförbud längs Skräcklans stränder.

Det andra scenariot är att både gässen och fiskmåsarna blir kvar. Fiskmåsarna kanske kan överleva på hustak och i trädgårdar under årets kallaste månader. Då blir inte bara somrarna förstörda utan också vintrarna. Möjligtvis behagar kanadagässen flytta när det är som kallast, men det är inte helt säkert. Deras fekalieterror är dock mindre påträngande på vintrarna. I varje fall för oss som inte badar på icke-sommartid.

Det ska bli intressant att studera gässen och måsarna kommande vinter. Det kanske kan bli en ornitologisk betraktelse även i juletid.

Idén att bjuda in Artscape till Nordstan, som en av mina fd elever föreslog, för att göra en muralmålning som skrämmer bort fiskmåsarna är en kreativ tanke men knappast verkningsfull.

Kommunen ska nog inte chansa. Det är säkrast att skjuta av både kanadagäss och fiskmåsar. Fast i kommunhuset finns det antagligen ingen som tycker att det finns några ornitologiska problem…

PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.

Kategorier:miljö, Nordstan, Skräcklan, sommarläsning

Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden

1 september, 2024 Lämna en kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)

En av förändringarna i lagen var att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Vänersborg har utarbetat en sådan. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” och “VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.) Planen var på samråd i början av sommaren och skickades också på remiss till andra nämnder och myndigheter. (Se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida.)

I förra veckan, den 21 augusti, beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden att lämna sitt remissvar till samhällsbyggnadsnämnden. (Se “MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter”.) I veckan som gick, den 27 augusti, lämnade byggnadsnämnden sitt remissvar.

I den inledande sammanfattningen skriver byggnadsnämnden:

“Särskilt viktigt är att tidplan och handlingsplan i väntan på kommunalt VA uppdateras för att byggnadsnämnden skall kunna hantera ansökningar om bygglov och förhandsbesked, samt att det skall vara förutsägbart för våra invånare.”

Byggnadsnämnden är i sitt remissvar mest intresserad av vattentjänstplanens konsekvenser för bygglov och förhandsbesked. Det är helt förståeligt eftersom det är de här frågorna som byggnadsnämnden sysslar med och som är beroende av vatten- och avloppslösningar. (Om det söks bygglov så blir svaret på VA-frågan alltid “ja” om byggnaden ska anslutas till kommunalt VA. Det är förutsägbart.) 

Byggnadsnämnden avslutar sammanfattningen:

“Ambitionsnivån på när kommunen skall dra fram vatten och avlopp är sänkt i detta förslag jämfört med nuvarande blåplan. Detta kan komma att påverka bebyggelseutvecklingen på landsbygden negativt.”

Byggnadsnämnden tolkar inte lagen korrekt i sammanfattningen, precis som inte heller samhällsbyggnadsnämnden (Kretslopp och vatten) gjorde tidigare. Det är nämligen inte ambitionsnivån som är sänkt, det är att förslaget till vattentjänstplan utgår från den praxis som råder i Sverige och som följer de domar som mark- och miljödomstolar och, framför allt, Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm har slagit fast.

De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår i Vänersborgs kommun utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:

“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Trots att kommunen anpassar sig till rådande praxis menar byggnadsnämnden att denna “avgränsning” medför:

“negativa effekter på bebyggelseutvecklingen och därmed på förutsättningarna för utvecklingen av landsbygden och i förlängningen befolkningsutvecklingen och serviceutbudet.”

Även om byggnadsnämnden har rätt i konsekvenserna för “bebyggelseutvecklingen” (att det inte kommer att bli ett automatiskt ”ja” i fortsättningen) så är det bara för nämnden, och kommunen, att anpassa sig till lagen och till praxis. Byggnadsnämnden måste även inse att den positiva inställning den, och miljö- och hälsoskyddsnämnden, har till kommunalt VA kan ifrågasättas. Det är väl egentligen bara att titta på de 29.869 kubikmeter (29.869.000 liter) som bräddades från Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg förra året. (Se “VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)

En av förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) var också att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Även detta visar att kommunen och byggnadsnämnden måste anpassa sig. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Lagen (LAV) säger också mycket tydligt i 9 §:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”

En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras om fastighetens VA-lösning kan ordnas genom enskilda anläggningar som alltså kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Det är för övrigt kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i Vattentjänstlagen. Det har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) slagit fast i en prejudicerande dom. (Se M 4976-19 och “VA: Kommunens bevisbörda”.)

När byggnadsnämnden i sitt remissvar skriver apropå Vänersnäs om fastighetsägare så tycks nämnden inte ta varken LAV eller MÖD i beaktande:

“Om fastighetsägare … investerar i nya enskilda avloppsanläggningar kan kommunen bli skyldig att lösa in dessa om ny bebyggelse tillkommer och kommunens skyldighet enligt 6§ LAV, att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang, inträder. Det skulle även drabba de enskilda fastighetsägarna ekonomiskt.”

Byggnadsnämnden sätter däremot fingret på en viktig, men öm punkt:

“Det är viktigt att analysera hur ansökningar om förhandsbesked och bygglov ska bedömas utifrån ett VA-perspektiv.”

Nämnden efterlyser, som jag uppfattar det, anvisningar och regler om hur den ska förhålla sig i sådana här situationer. Det får mig att tänka på den motion som Lena Eckerbom Wendel (M) väckte i kommunfullmäktige den 15 februari 2022 och det initiativärende som James Bucci (V) väckte i samhällsbyggnadsnämnden som var en upprepning av motionens yrkanden (se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”). Eckerbom Wendels och Buccis yrkanden syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.

Varken motionen eller initiativärendet har utretts eller behandlats än. Tvärtom, samhällsbyggnadsförvaltningen (Kretslopp och vatten) och de styrande partierna hävdade att dessa yrkanden stred mot lagen… 

Byggnadsnämnden ser slutligen risker eller möjligheter med att det kan komma krav på detaljplan i samband med att VA-frågan vid byggnation ska utredas. Det är en intressant fråga.

I den “gamla” Blåplanen står det:

”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”

Det står uttryckligen “innan VA byggs ut”… (Jag undrar om det gäller fortfarande.) Det kan också nämnas att redan den 12 maj 2021 beslutade ett enhälligt(!) kommunfullmäktige i samband med en återremiss i ärendet “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 & 2” på Vänersnäs (se “KF: ÅTERREMISS!”):

“att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området”

Byggnadsnämndens funderingar i sitt remissvar har alltså ventilerats av politikerna. Så vitt jag vet har dock frågan om verksamhetsområden och detaljplan ännu inte utretts.

Byggnadsnämnden ställer en rad viktiga frågor kring vattentjänstplanen i förhållande till nämndens uppgifter angående bygglov och förhandsbesked. Frågorna måste få ett svar av samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden och i kommunens vattentjänstplan även om byggnadsnämndens utgångspunkt eller perspektiv inte är helt korrekt i förhållande till Vattentjänstlagen och Mark- och miljööverdomstolens prejudicerande domar.

Det finns mycket arbete kvar att göra innan kommunen kan fastställa en vattentjänstplan.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Kommunstyrelsens beslut

29 augusti, 2024 1 kommentar

Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sammanträde. Hela förmiddagen ägnades åt krisberedskap, kommunens uppgifter vid krig och Vänersborgs kris- och krigsorganisation. Med andra ord, att förbereda sig för krig.

Det var alltså ingen upplyftande halvdag, även om den antagligen var viktig. Men jag kan inte låta bli att tänka på att ett av argumenten för att Sverige skulle gå med i NATO var för att slippa krig. Nu är vi med i NATO och därför måste vi förbereda oss för krig… Tanken slår mig att Sveriges folk är lurat. Det är vi antagligen eftersom vi inte fick möjlighet att folkomrösta om NATO-inträdet.

Kommunen måste vidta en massa åtgärder för att kunna fungera om ett krig bryter ut. Det kan vara vem/vilka som ska fatta beslut, vilken personal som måste arbeta kvar i kommunen, vilka verksamheter som inte behöver prioriteras, skyddsrum, livsmedelsförsörjning osv osv. Planerings- och förberedelsearbetet kommer att ta tid från den ordinarie verksamheten och framför allt ta ekonomiska resurser i anspråk. Hur tänker staten att dessa åtgärder ska finansieras? Är det tänkt att barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka i kommunen ska betala, som vanligt?

Det är inte bara vänsterpartister som ifrågasätter och är kritiska till NATO-anslutningen. Det insåg jag när två personer från helt andra, i riksdagen NATO-vänliga, partier var lika kritiska…

Direkt efter lunch startade det “riktiga” sammanträdet. Det började med nästan två timmars information inklusive en hel del diskussion. Sedan var det beslutsomgång, fast första punkten i den var återigen information – kommundirektörens information.

Värt att nämna är att den senaste skatteprognosen för 2024 är ca 7 milj kr bättre jämfört med tidigare prognos. Det var en glädjande nyhet trots att pensionsprognosen försämras med ungefär samma belopp. Däremot följer de ökade skatteintäkterna med till nästa år medan pensionskostnaderna förväntas ligga kvar på samma nivå, dvs inte öka. Det innebär alltså 7 milj kr “extra” intäkter jämfört med den beslutade budgeten för 2025.

Efter den informationen var det dags för alla de ärenden som jag beskrev i mina två föregående inlägg. (Se “Höstens första KS” och “KS: Ärenden till KF”.)

Det blev några voteringar, men faktum är att de styrande partierna (S+C+KD+MP) fick igenom samtliga sina förslag. Vid två tillfällen var det på grund av Vänsterpartiets ”utslagsröst”. Besluten innebar att de förslag som fanns i underlagen till sammanträdet gick igenom – med ett undantag.

Det fanns tre ärenden som på olika sätt handlade om socialnämndens olika boenden. Det var nya boenden på Blåsut (serviceboende) och Holmängen (socialpsykiatrin) samt försäljning av en bostadsfastighet Vedboden 4 på Onsjö. Den sistnämnda fastigheten har tidigare varit en LSS-bostad i socialnämndens regi.

Det var en hel del diskussioner om inte fastigheten på Onsjö kunde ersätta något av de nya boendena och därigenom spara pengar. Det var många bud på vad som gällde men enligt uppgifter från säkra källor passade inte Onsjö till det.

Besluten blev att samhällsbyggnadsnämnden ska utföra lokalplanering för boendena på Blåsut och Holmängen. Samtidigt har Benny Augustsson (S), som kommunstyrelsens ordförande, gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utreda vilka boenden/verksamhetsfastigheter som lämpligen ska ägas av AB Vänersborgsbostäder och vilka som ska ägas av Samhällsbyggnadsnämnden. När det gäller Vedboden 4 så finns det alltså inget behov av denna fastighet. De styrande partierna genom 1:e vice ordförande i KS Mats Andersson (C) föreslog därför en försäljning. Det var ett nytt och annorlunda förslag. (Det är det undantag jag skrev om ovan.) Samtliga oppositionspartier meddelade att de var emot en försäljning, utom ett. Vänsterpartiet var positivt till en försäljning. Det innebar att en votering var onödig.

I ärendet innan meddelade nämligen inte Vänsterpartiet sin uppfattning – och då blev det votering. Och resultatet blev 8-7 till de styrande partiernas favör, med Vänsterpartiets röst. Det gällde renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset.

Beslutet blev:

“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”

De andra partierna stödde moderaternas förslag om att stryka genomförandedelen i beslutsförslaget. De ville att renovering och verksamhetsanpassning projekterades och att genomförandet sedan skulle komma tillbaka till KS för ett nytt beslut. Det var för att ha kontroll på kostnaderna menade de. Det var svårt att förstå orsaken till det. Kommunfullmäktige beslutade ju i juni att avsätta 80 milj kr i investerings- och exploateringsplanen 2025-2027 för genomförande av projektet. Beslutet var alltså redan fattat.

Kultur- och fritidsförvaltningen informerade i ärendet och förmedlade tankar och visade några bilder på hur B-delen kan utformas. Det ser mycket intressant ut…

Bo Carlsson (C) begärde en “okynnesvotering” i ärendet:

“Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”

Moderaterna ville inte utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr till trafiksäkra stålstolpar. Det var de ensamma om, voteringen slutade 13-2.

 Det blev inga som helst diskussioner kring “Riktlinjer för hushållning med jordbruksmark”. Även “Riktlinje för hantering av översvämningsrisker” togs enhälligt av KS. På den sistnämnda punkten beskrev undertecknad de synpunkter som Pontus Gläntegård (V) framförde i sin reservation i byggnadsnämnden. Även Lena Eckerbom Wendel (M) hänvisade till Gläntegårds reservation. Synpunkterna tycktes komma som en överraskning för några av ledamöterna. De kanske inte läser vänsterpartistiska reservationer – eller blogginlägg… (Se “KS: Ärenden till KF” eller ”Översvämning!?”.)

Det blev ett långt sammanträde, men det präglades av en ganska stor enighet får man väl ändå säga. Det var mest Moderaterna som hade annorlunda och kritiska synpunkter i några ärenden.

Ordförande Benny Augustsson (S) avslutade mötet ca kl 16.45.

Det kommer nog att bli ett tämligen enigt kommunfullmäktige om två veckor när flera av gårdagens KS-ärenden ska beslutas.

Kategorier:Översvämning, Idrott, KS 2024, Sanden