VA och utsläppen 2023 (2/2)
Anm. Denna blogg är en fortsättning på “VA och utsläppen 2023 (1/2)”.
I morse vaknade vi till en nygammal nyhet (Svt Morgonstudion):
“Idag släpps fortfarande avloppsvatten ut i sjöar och vattendrag”
En anledning till dessa utsläpp är att stora delar av landets avloppsnät behöver bytas ut, men med nuvarande takt skulle det ta 200 år…
Det kallas bräddning när avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. År 2023 bräddades det 29.869 kubikmeter från Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg. Det är 29.869.000 liter. Det är tämligen mycket och det verkar som det var i stort sett orenat avloppsvatten. Det största utsläppet skedde på grund av “trasig pumpfot” och varade i 98 timmar. Det beräknas dessutom att det bräddades sammanlagt 590 kubikmeter, dvs 590.000 liter, från pumpstationerna i ledningsnätet. Orsaken uppges vara “hydraulisk överbelastning”.
De pumpstationer som bräddade mest var pumpstation 14 (se karta ovan) vid Ängsvägen (20 tillfällen, 32,75 timmar, 177 kbm), pumpstation 30 vid Lundgrens väg (8 tillfällen, 24,82 timmar, 169 kbm) och vid pumpstation 19, Hol (5 tillfällen, 16,06 timmar, 109 kbm).
I Brålanda avloppsreningsverk bräddades under förra året 2.408 kbm, dvs 2.408.000 liter. Det bräddades i 41,5 timmar och orsaken var enligt rapporten “mycket regnvatten”. Avloppsvattnet tycks ha varit helt orenat, men samtidigt utspätt med just regnvatten. Det bräddades även 32.020 kbm på ledningsnät och pumpstationer, också på grund av “hydraulisk överbelastning”. Nästan allt bräddades, 31,7 kbm, vid gamla reningsverket i Frändefors, vid pumpstation 5. Ett mindre utsläpp gjordes vid pumpstation 3, 320.000 liter.
Det handlar om stora mängder avloppsvatten som släpps ut från kommunens VA-nät enbart vid bräddningar. Det är därför svårt att låta bli att undra varifrån vissa får den nästan hysteriska vilja att ansluta alla fastigheter med enskilda VA-lösningar till kommunens VA-nät. Man ska också komma ihåg att det sker utsläpp från reningsverken även vid “normal drift” (mer om det senare).
Det bräddas ofta när det regnar mycket. Det bräddade avloppsvattnet är vid dessa tillfällen utspätt och består till ganska stor del av regnvatten. (Det är önskvärt att sådana här kombinerade ledningar för dagvatten och avloppsvatten byggs bort. Då minskar belastningen på ledningsnät vid kraftiga regn och därmed också behovet av bräddning.)
Det är som jag har nämnt tidigare inte bara vid bräddningar som det släpps ut “oönskade ämnen”. Det sker även vid vanlig, normal drift av det kommunala VA-systemet. Utsläppen består dels av “ämnen” som borde återanvändas och återvinnas och dels av “ämnen” som är till skada och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2023. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammoniumkväve
Det var betydligt större utsläpp från Holmängens reningsverk 2023 än 2022. Holmängen tog i och för sig hand om mer avloppsvatten 2023, 26% mer än 2022, men utsläppen ökade procentuellt ännu mer. Utsläppen av NH4-N ökade med +91% och TOC med +35%, däremellan kom fosfor +45% och kväve +44%.
Jag skrev till Kretslopp & Vatten och frågade. Idag måndag svarade VA-chefen:
“Avloppsverket har uppfyllt utsläppsvillkoren. Under 2023 har reningsverket byggts om och det har varit en lägre reduktion samtidigt som det inkommande avloppsvattnet ökat som du påpekar. Därtill har det bräddat mer på reningsverket pga av ett haveri som oturligt inföll samtidigt som snösmältningen.”
De ökade utsläppen har alltså bland annat berott på de ombyggnationer som har skett. Reningen har helt enkelt fungerat sämre under tiden. Det lär dock bli bättre redan i år – såvida det inte blir fler haverier… (Se ovan – “trasig pumpfot”.)
Läsare med enskilda avloppsanläggningar noterar säkerligen de stora utsläppen av kväve och fosfor som släpps rakt ut i vattnet… Som jämförelse: Ett genomsnittligt hushåll med ett mycket enkelt reningssystem beräknas enligt Chat GPT släppa ut bortåt 2,5 kg fosfor per år, medan man med en mer avancerad reningsteknik t ex minireningsverk kan reducera fosforutsläppen betydligt, ner till så lite som 0,1-0,5 kg per år. Då ska vi också komma ihåg att detta fosfor släpps ut i marken, där det hör hemma, och mycket sällan direkt ut i vattendrag.
Utsläppen från Brålandas avloppsreningsverk ligger på ungefär samma nivå som året innan. Det kan dock noteras mindre ökningar på de flesta kategorierna.
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året noterar man att även dessa värden har försämrats för Holmängen. Särskilt kan noteras att utsläppen av Cr (krom) ökade med 193% jämfört med 2022 och av Pb (bly) med 92%. Det beror, som sagt, på ombyggnationer och ett haveri – se VA-chefens svar ovan.
Brålandas reningsverk har också släppt ut mer än föregående år, även om ökningen har varit ganska liten. Brålanda har dock halverat utsläppen av koppar och nickel.
Jag har inte en aning om hur stor påverkan dessa utsläpp har på miljö och djur- och växtliv, men de kan knappast vara positiva… Och i och med att det släpps ut i vattendragen, och inte i marken, så tar det lång tid för ämnena att brytas ner. Och ämnen som borde återvinnas hamnar i vattnet och är den stora boven till övergödningen. (Se “Fosfor och kväve”.) Men i Miljörapporten konstateras det:
“Utsläpp av renat avloppsvatten i ”älvsuget” påverkar miljön mycket litet. Årsutsläppet av P och N utgör endast några promille av Göta älvs totala transport av dessa näringsämnen.”
Så kan man resonera, andra släpper ut mycket mer… Argumentet leds dock inte i bevis. Jag undrar för övrigt hur kommunen värderar och bemöter ett sådant argument om det framförs av en fastighetsägare med enskilt avlopp som vill slippa tvångsanslutning till kommunens VA…?
Det ska återigen betonas att alla utsläpp från Vänersborgs reningsverk ligger inom de tillåtna gränsvärdena. Som VA-chefen skrev:
”Avloppsverket har uppfyllt utsläppsvillkoren.”
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 kubikmeter (precis samma mängd som året innan).
Miljörapporten skriver om Holmängen:
“Grovrens uppsamlas i container. Bio- och kemslam pumpas till förluftningsbassängen och avskiljs tillsammans med primär- och kemslam i försedimenteringen. Efter förtjockning rötas slammet.”
Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk finns det därför en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning och för att producera elström. Efter avvattning transporteras sedan slammet till Ragnsells. Ragnsells tog förra året emot totalt 2.724 ton från Holmängen. Ragnsells gör jord till sluttäckning av deponin.
Även i Brålanda ger reningsprocesserna upphov till slam. Totalt producerades 1.653 ton slam under 2023. Reningsverket tog även emot slam från enskilda anläggningar, 1.000 kbm. Slam från verket avvattnas i en slampress för att sedan transporteras till Ragnsells på Heljestorp. Där mellanlagras slammet för att sedan spridas på åkermark…
Det är inte alla som tycker att detta är en bra idé. Slammet innehåller nämligen en hel del “oönskade ämnen”, inte minst läkemedel och kemikalier. (Här en viktig artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.) Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella för gödsling med slam, 
men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så. (Jag vet inte varför slammet från Holmängen inte sprids på åkermark, kan det vara alltför förorenat?) Miljörapporten konstaterar i varje fall att:
“Slammet från Brålanda ligger under gränsvärdena för att få spridas på åkermark enligt Jordbruksverket.”
Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken, och pumpstationer, direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer de också med i slammet till Heljestorps kretsloppsanläggning.
Mängden fosfor och kväve i slammet minskade ganska mycket jämfört med förra året. Det är positivt antar jag. (Fast ämnena kanske släpptes ut vattnet istället…) Däremot ökade mängden bly i slammet, liksom krom och nickel. Mängden zink och koppar minskade från Holmängen medan dessa metaller ökade från Brålandas avloppsreningsverk.
Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier, mikroplaster osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…
Det finns för övrigt invånare i kommunen som misstänker att det kan ”läcka” ämnen från slam och annat avfall i Heljestorp. Det finns i så fall risk att dessa föroreningar rinner ut i Vassbotten…
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. 
Avloppsreningsverken är dessutom stora energiförbrukare. Den mesta energin används för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer. Under 2023 användes 1.947.097 kWh el på Holmängens avloppsverk och ytterligare 862.917 kWh för ledningsnätet och pumpstationer. I Brålanda användes under förra året 584.592 kWh på avloppsverket. Det var en minskning, medan elanvändningen på Holmängen ökade med 820.789 kWh.
Jag avhåller mig denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar. (Istället skickar jag med några länkar nedan.) Däremot kan jag inte låta bli att påpeka att mycket regn har en tendens att leda till bräddningar i vårt kommunala VA-nät. Och det ska regna än mer i framtiden…
På den inledande simsträckan i triathlon under OS-tävlingarna i Paris nyligen tävlade deltagarna i Seine. Sveriges deltagare Tilda Månsson sa efter loppet (Se SvD “OS-kritiken: ”Har bokstavligen skitit sig””):
“Man känner att det inte är jättebra kvalitet. Det är brunt och det luktar äckligt.”
Det hade regnat i Paris och det innebar att avloppsvatten hade spolats ut i floden. Vi hoppas att vi ska slippa sådant i framtiden, även om Vänersborgs kommun tidvis under de senaste veckorna har avrått från bad på barnbadet i Skräcklan. Fast just idag skriver TTELA att det är fritt fram för bad igen. Lita inte på det. Det regnade igår… Bada som regel inte på barnbadet dagen eller två dagar efter regn…
Det lär dröja innan kommunen får råd att separera allt avloppsvatten från dagvattnet (“regnvatten”) i hela kommunen. Förhoppningsvis dock inte 200 år… Fram tills dess tycker de styrande i kommunen 
att allt fler ska ansluta sig till det kommunala VA-nätet…
Jag vet inte om det är så bra tänkt.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.
VA och utsläppen 2023 (1/2)
Frågor kring vatten och avlopp har under lång tid varit både aktuella och heta i hela landet, men kanske särskilt brännande i Vänersborgs kommun. Jag tänker på diskussionerna kring verksamhetsområdena på Vänersnäs men också på kommunens behandling av familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Det finns många fler exempel, t ex de två VA-motionerna som samhällsbyggnadsförvaltningen har lagt i malpåse trots politikernas beslut. (Se “SBN: Flitens lampa är släckt”.)
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar kommunernas ansvar för att inrätta verksamhetsområden för vatten och avlopp. Det handlar alltså om vattenförsörjning och avlopp till och från bostadshus och annan bebyggelse.
Vänersborgs kommun har så länge jag minns velat ansluta så många fastighetsägare och invånare som möjligt till det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det. Det blir fler invånare som delar på kostnaderna och VA-taxorna blir mindre höga. För VA-taxorna är höga… I juni beslutade kommunfullmäktige om att nästa år höja brukningsavgiften med 20%, exklusive moms, och 5%, exklusive moms, för anläggningsavgiften.
Det är emellertid inte bara ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är även att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och människors hälsa än enskilda VA-lösningar. Ja, Dan Nyberg (S) gick så långt i en fullmäktigedebatt att han påstod att de enskilda avloppen på Vänersnäs höll på att förorena hela Vänern. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Det är dock en sanning med stor modifikation att kommunalt VA i alla lägen är att föredra framför enskilda VA-lösningar…
Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2023. Jag har läst igenom rapporterna.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt, men det bör vara längre nu. Det finns dock inga färskare uppgifter. Det finns vad jag kan utröna 64 pumpstationer längs ledningsnätet.
Under 2023 har ca 650 m dagvattenledningar vid Holmängens avloppsreningsverk, ca 400 m spill-, dag- och vattenledningar på Tackjärnsvägen och ca 250 m på Börjessons väg samt ca 50 m dagvattenledning på Kasenallén sanerats. Relining har utförts av ca 1,2 km ledning på Kappen-Korsebergsvägen och ca 200 m på Borgmästaregatan. På det detaljplanerade området Källeberg i Brålanda, har ca 1,1 km nya spill- och vattenledningar och ca 1.050 m nya dagledningar anlagts. Vattenfall har under året installerat en ny transformatorstation vid Holmängen.
Holmängens upptagningsområde.
Kommunens två avloppsreningsverk tar emot och renar avloppsvatten. År 2023 behandlade Holmängens reningsverk totalt 6.522.470 kubikmeter avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr. Det var en betydande ökning jämfört med 2022. Då var det 5.181.560 kbm. Inkommande avloppsvatten ökade alltså med 1.340.910 kbm.
Brålandas upptagningsområde.
Reningsverket i Brålanda behandlade 680.928 kubikmeter avloppsvatten från Brålanda och Frändefors. Inkommande avloppsvatten ökade med 109.429 kbm från 2022. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet och därmed till reningsverket i Brålanda.
Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk var totalt 29.750. Det var en ökning med 530 personer jämfört med 2022. Till Brålandas avloppsreningsverk var 4.405 st anslutna, en ökning med 15 personer jämfört med 2022. Det är 4 fastighetsägare som under förra året har anslutit sig till kommunalt VA.
Avloppsreningsverken behandlar och renar alltså avloppsvatten innan det släpps ut i naturen eller återanvänds på något sätt. Deras främsta mål är att minska miljöpåverkan och förhindra förorening av vattendrag, sjöar och hav.
Avloppsreningsverkens olika steg består av mekanisk rening, biologisk rening, kväverening samt kemisk rening. De beskrivs på kommunens hemsida. (Se “Avloppsverket”.) Det uppges dock inte i rapporten att Brålanda har kväverening.
Avloppsreningen på Holmängens reningsverk består av följande delar:
“Behandlingsdelarna består av roterande silar, luftat sandfång, förluftningsbassäng, försedimenteringsbassänger, biologisk bädd, utökad biovolym, denitrifikationssteg, reoxidationsbassäng, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassänger.”
Så här ser flödesschemat ut (bilden från Miljörapporten):
Till reningsverket har under året tillförts 4.100 kbm slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar.
I Brålanda reningsverk består behandlingsdelarna av:
“roterande sil, sandfång, luftningsbassänger, mellansedimenteringsbassänger, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassäng.”
Slam från verket avvattnas i en relativt nybyggd slampress. Ingen slamflykt har skett under 2023. (Slamflykt = om t ex en avskiljare inte fungerar kan slam tryckas vidare i systemet och orsaka problem.) Även Brålanda tar emot slam från enskilda avloppsanläggningar, 1.000 kbm.
Flödesschemat för reningsverket i Brålanda ser ut så här:
Det verkar som om Toppfrys har ett eget inlopp och en egen utjämningsbassäng i Brålanda reningsverk.
Det har vad jag förstår varit en del diskussioner kring Toppfrys utsläpp. I rapporten står det:
“Dialog förs med de industrier som släpper förhöjda värden till Brålandas avloppsreningsverk.”
Toppfrys har även behov av “extra” vatten under vissa perioder av året. Detta och utsläppen kräver “speciella” VA-lösningar, men jag vet inte om det är Toppfrys som står för kostnaderna eller om det är VA-kollektivet som gemensamt betalar. Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att det tidigare har varit en del fiskdöd i Frändeforsån.
Det kan också konstateras att kommunen arbetar kontinuerligt med ledningarna i syfte att minimera inläckage av ovidkommande vatten och bräddning av otillräckligt renat avloppsvatten.
När det gäller inläckage av ovidkommande vatten så finns det mycket att åtgärda, och det gäller nog samtliga VA-nät i landet. Det handlar om dagvatten och dräneringsvatten som felaktigt kommer in i avloppsledningarna. Det kan t ex bero på skadade ledningar eller felkopplade dagvattenbrunnar och stuprör. Andelen tillskottsvatten till Holmängens avloppsreningsverk var 71% under 2023 och till Brålandas avloppsreningsverk 38%. 
Det är egentligen ett oerhört slöseri med resurser och visar på ett “systemfel” med de gamla VA-ledningarna och omoderna VA-lösningarna.
Det kan slutligen konstateras att det tycks vara en bättre rening på Holmängens än i Brålandas avloppsreningsverk.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar, förordningar och tillstånd som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps sedan ut. Det renade vattnet består av syreförbrukande ämnen och näringsämnen (fosfor och kväve).
Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. 
Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Göta älvs utlopp i Vänern och från Brålanda i Frändeforsån, som sedan via Dalbergså mynnar ut i Vänern.
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, även om de investeringar som har gjorts gör rening och återvinning bättre. Men rent allmänt kan man fortfarande säga att reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier, mediciner och mikroplaster. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med smittämnen och en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skada och vållar olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §. I Vänersborgs kommun ska det utredas vilka åtgärder som är (nedanstående stod också i Miljörapporten för 2022):
“tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att minska förekomsten av oönskade mikroorganismer i det behandlade avloppsvattnet och risken för smittspridning via dricksvattnet i nedströms liggande kommuner.”
== Tillägg 5/8
VA-chefen skriver i ett mail att provtagning pågår. Utredningen är således inte klar. Den ska färdigställas och lämnas in till myndighet senast 7 januari 2026.
==
Det kanske är risken för smittspridning via “oönskade mikroorganismer” som är orsaken till att Trollhättan ska ta sitt dricksvatten direkt från Vänern istället för, som nu, Göta älv… (Se t ex “Slagghögarna på Vargön Alloys”.) Det finns för övrigt inte reglerat i lagstiftning eller rekommenderat i vägledning vilka värden som bör gälla för smittämnen, dvs bakterier, virus och parasiter, i utgående avloppsvatten. (Se HAV-myndigheten.)
Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man 2021 höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)
“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”
Det sa Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsatte:
“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte [det].”
Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, och det går framåt, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)
Det händer ibland oväntade saker som kan ställa till det för VA-systemet. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Under 2023 regnade det enligt SMHI 924 mm i Vänersborg under 182 nederbördsdagar.
Inte sällan så kan det hända andra saker som får konsekvenser för VA-systemet t ex driftstopp eller avstängning för planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut mer eller mindre orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter…
I nästa blogginlägg ska jag beskriva utsläppen förra året från avloppsreningsverken i Vänersborg – se ”VA och utsläppen 2023 (2/2)”.
SBN: Flitens lampa är släckt
Samhällsbyggnadsförvaltningen tycks inte alltför sällan leva upp till namnet för Vänersborgs kommun – Slow City. Det var ett begrepp som myntades av Vänersborgs fd kommunchef Guy Mahlviker. Namnet slog i och för sig, och förvånansvärt nog, aldrig igenom även om det verkar leva vidare i vissa delar av kommunhuset…
Jag har tidigare i sommar beskrivit den “inaktivitet” som gällt för samhällsbyggnadsförvaltningen när det handlat om att verkställa två av samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023. 
Det ena handlar om Hallevibadet (se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”) och det andra om Sikhall (se “SBN: Sikhall på sparlåga”.)
Det finns även två VA-motioner på Samhällsbyggnadsförvaltningens bord som väntar på “handläggning” och verkställighet. Den första motionen lämnades ursprungligen in av Lena Eckerbom Wendel (M) den 15 februari 2022. Motionen syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Motionen återremitterades av de styrande partierna i kommunfullmäktige (se “KF 2b: VA-motionen och lagen“), återremissen överklagades (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”) och återremitterades ytterligare en gång (se “KF: Mer pengar till skolan!”). Under tiden som Förvaltningsrätten funderade på överklagandet hände det emellertid saker i samhällsbyggnadsnämnden…
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 13 april 2023 anmälde James Bucci (V) ett ”initiativärende”. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.) Bucci framförde tre yrkanden. De var helt identiska med de yrkanden som Lena Eckerbom Wendel (M) hade anfört i sin motion till kommunfullmäktige.
Bucci skrev:
“Kommunfullmäktige i Vänersborg 2023-02-15 hanterade en motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp (KS 2022/106) med ett tvivelaktigt beslut om att återremitterar ärendet med motiveringen att invänta tills Vänersborgs kommun arbetat fram en ny vattentjänstplan.
Då det redan idag är klarlagt (se MÖD mål M4976-19) att det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i lagen om allmänna vattentjänster finner jag ingen anledning att invänta kommunens arbete med en vattentjänstplan för att sedan komma till skott med att hantera motionen.”
I nämnder beslutas återremisser med vanlig majoritet, en minoritet kan inte besluta om återremiss som i kommunfullmäktige. Vid omröstningen i samhällsbyggnadsnämnden biföll samtliga oppositionspartier, V+M+SD+MBP, Buccis yrkande. Det betydde 6 röster mot 5 – och majoritet för oppositionen.
Beslutet blev att ett regelverk ska tas fram som ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge som fastighetsägaren kan visa att anslutningen inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Två månader senare, den 15 juni, var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionspartiernas ledamöter trodde knappt sina ögon när de öppnade kallelsen. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (2/4)”.) Ärende 2 på dagordningen hade rubriken “Upphävande av tidigare beslut”:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att upphäva ett tidigare beslut taget i samhällsbyggnadsnämnden 2023-04-13 $74 och följa den lagstiftning som finns.”
De styrande partierna (S+C+KD+MP) och förvaltningen respekterade inte nämndens tidigare beslut. Oppositionspartierna stod emellertid fortsatt enade. M+L+V+MBP+SD ansåg att aprilbeslutet var både bra och lagligt. 
De styrande politikerna, eller tjänstepersonerna, hade kunnat överklaga nämndens beslut till Förvaltningsrätten. Det gjorde de inte. Det gjorde de däremot med ett annat beslut några månader senare… (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Det gick inte så bra… (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)
Nu har det gått över ett år och Buccis (V) ”motion” (initiativärende) är inte verkställd. Vad jag förstår så har nämnden inte ens fått information om arbetet med motionen har påbörjats eller hur arbetet fortlöper. Den kommande Vattentjänstplanen, som flera av de styrande politikerna anförde som argument för att avslå motionen, har varit ute på ett första samråd – och i den finns det inte ett spår av Buccis och Eckerbom Wendels motion.
Den andra VA-motionen tycks också ligga begravd under kaffekoppar och assietter, eller vad det nu finns på skrivborden, på samhällsbyggnadsförvaltningens kontor. Det är en motion av nämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M). Den hade rubriken ”Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Wendel yrkade på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av 
Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden. (Se “KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?”.)
I kommunfullmäktige den 18 oktober 2023 ifrågasatte återigen flera av de styrande politikerna om motionens yrkande ens var lagliga. De syftade på att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet inte ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas.
Det är en intressant debatteknik att insinuera eller påstå att oppositionspartiernas förslag är olagliga, särskilt som socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg inte direkt är kända för att ha djupare kunskaper om juridik…
Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftade till. Det fanns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde. Det här fick fullmäktige också ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen. 
Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:
“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”
Dan Åberg (M) var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talar om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också ska genomföra beslutet.
Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området.
Nu har det snart gått 10 månader sedan kommunfullmäktiges beslut. Samhällsbyggnadsnämnden har inte heller denna gång fått någon information om förvaltningens arbete med motionen har påbörjats eller hur arbetet fortlöper. Det kan väl som avslutning nämnas att miljö och hälsa har varit mycket aktiva i arbetet med förslaget till den nya Vattentjänstplanen. Jag tar för givet att denna medverkan var laglig.
Det är dags att samhällsbyggnadsförvaltningen börjar verkställa de beslut som fullmäktiges och nämndens politiker beslutar…
Utsläppen fortsätter – vem är boven?
“Utsläppen av avloppsvatten har ökat kraftigt på flera håll i Sverige under fjolåret, jämfört med 2022, visar siffror från 25 kommuner som SVT Nyheter har tagit fram.”
Det hörde vi på Rapports nyhetssändning kl 18.00 igår, den 28 juli.
I den här bloggen har jag genom åren skrivit väldigt många inlägg om tillståndet för landets VA-ledningar och “begränsningarna” i reningsverkens funktion, naturligtvis med fokus på Vänersborgs kommun (se t ex “VA och utsläppen 2022 (1/2)”). Jag har också tagit upp enskilda avloppslösningar och jämfört dem med de kommunala. (Se “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.) Jag ska i detta inlägg inte upprepa detta, utan krasst kommentera att problemen med utsläpp av avloppsvatten fortsätter, och som det verkar, i oförminskad takt.
Rapport igår redovisade att i Söderhamn släpptes det ut motsvarande 3.151.076 badkar med avloppsvatten förra året. Det är drygt 472 milj liter vatten, om man antar att ett fyllt badkar rymmer ungefär 150 liter. Utsläppet var en ökning från året innan med 2.939%. I Mora, fortsatte Rapport, ökade utsläppen under motsvarande tid med 2.568% och i Sala med 1.842%. (Se Svt “Christoffer skyfflar bajs från skärgårdsstränderna”.)
Även i Göteborgs-Posten kunde man, också igår, läsa (se “Här är badplatserna med minst bakterier i Göteborg”:
“Höga halter av tarm- och ändtarmsbakterier i vattnet har fått kommunen att avråda från bad på flera platser i Göteborg.”
Längre ner i artikeln stod det:
“Orsaken till att vattnet bedömts som otjänligt och kommunen har avrått från bad på till exempel Nordreviks och Tumleheds badplatser har att göra med skyfallen i mitten av juli. Då släpps avloppsvatten ut i bland annat Göta älv, och kan hamna i vattnet som badgästerna vill njuta av.”
Det handlar årligen om tusentals utsläpp av orenat avloppsvatten inom 300 meter från badplatser, via bräddningar från de kommunala avloppsledningsnäten. (Och då nämner jag inte de utsläpp som alltid görs på grund av att de kommunala reningsverkens otillräcklighet att rena avloppsvattnet från t ex mikroplaster, kemikalier och mediciner.) 
Utsläppen sker utan att det får ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Samtidigt jagar kommunerna fastighetsägare med enskilda avlopp, trots minimala avloppsutsläpp. Och det som släpps ut tas oftast ändå upp i marken, så kallad markretention. (Se “Enskilda avloppsägare får betala viten – men kommunerna slipper”.)
För myndigheter som t ex HaV (=Havs- och vattenmyndigheten) är det av någon anledning de enskilda avloppen som är Sveriges stora miljöproblem… Och en annan statlig myndighet, Naturvårdsverket, skriver:
“I dag överstiger troligen fosforutsläppen från enskilda avlopp utsläppen av fosfor från allmänna avloppsreningsverk.”
Det innebär att många kommuner utfärdar vitesförelägganden enbart baserat på hur de enskilda avloppsanläggningarna är utformade, utan att mäta hur stora de faktiska utsläppen är. Och det fortsätter kommuner med trots Formas (=statligt forskningsråd för hållbar utveckling) forskningsrapport. Formas fick nämligen i uppdrag av regeringen att analysera avloppens påverkan på den lokala miljön. I rapporten konstateras att det är svårt att vetenskapligt bevisa att enskilda avlopp skapar några miljöproblem. (Se gärna filmen “Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem” på YouTube, 42 min och läs gärna rapporten Markretention.)
Det görs även andra utsläpp till sjöar, vattendrag och hav än från de kommunala reningsverken och avloppsledningarna. För en vecka sedan, den 20 juli, kunde vi höra på radion att det var otjänligt vatten på 90 badplatser runt om i landet. (Sveriges Radio “Ovanligt många badställen har otjänligt vatten”.) Bara på Västkusten avråddes från bad på omkring 25 badplatser. (Se GP “Bakteriechock efter regn – avrådan från bad”, 25 juli.)
Göteborgs-Posten citerade Mikael Krysell, enhetschef för miljöövervakning på HaV:
“Det förorenade vattnet kan bero på den senaste tidens stora regnmängder som har fört med sig tarmbakterier från gödslade åkrar, eller från strandnära hagar med kor, eller får, ned i havet. … Det kan också vara flockar med kanadagäss som har slagit sig ned nära stranden på natten. Det är avföring från djur nära vattnet helt enkelt.”
Jag tror knappast att jag har sett något i Vänersborgs gamla Blåplan eller i den nya Vattentjänstplanen, som det fortfarande arbetas med, om jordbrukets betydelse när det gäller t ex övergödning i Dättern. (Den nya Vattentjänstplanen föreslår fyra nya verksamhetsområden på Vänersnäs.)
Miljö och hälsa i Vänersborgs kommun har av tradition en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall – ”Kommunen förlorade mot Solvarm igen!”.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen till den nya Vattentjänstplanen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:
“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”
Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.
“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”
Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:
“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”
Det här är alltså ett generellt påstående från Havs- och vattenmyndigheten. Det är inte bevisat och det stämmer knappast (se ”Markretention av fosfor från enskilda avlopp” och länkar ovan), varken för riket i sin helhet eller för Dättern. Trots att Dan Nyberg (S) under VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 om verksamhetsområden på Vänersnäs hävdade detta. Nyberg menade till och med att 25 fastighetsägare med enskilda avlopp skulle förstöra Vänerns rena vatten, så att 40.000 vänersborgare inte skulle kunna bada i sjön. (Se ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.)
På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk, 
i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte från de enskilda avloppen.
Medias rapporter om utsläpp av avloppsvatten från kommunala VA-anläggningar och jordbrukets gödslade åkrar och strandnära hagar måste tas på allvar. Det är från dessa utsläpp som sjöar, vattendrag och hav förorenas, inte från enskilda avlopp.
Tillägg 1/8. Tidigare skrev jag att badvattnen i Vänersborgs kommun just nu var helt ok att bada i. På TTELA:s hemsida kan man idag läsa om ”barnbadet” på Skräcklan (se ”Vänersborgs kommun avråder från bad vid Skräcklan”):
”Höga halter av bakterier, inklusive E.coli har nämligen upptäckts i vattnet”
Kommunen avråder nu starkt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada i vattnet.
Tillägg 30/7.
”Kommunerna borde slamsuga sin egen brunn först.”
Det skriver Karin Pihl i en läsvärd ledare i Expressen den 29 juli – se ”Det är politikernas fel att vi badar i skit”.
Länsstyrelsens beslut om Blåsut
De berörda grannarna vid skogs- och bergsområdet på fastigheten Blåsut 2:18 överklagade byggnadsnämndens beslut om att bevilja marklov till Blåsut Utveckling. Det gjordes den 9 respektive 11 juli. (Se “Marklovet överklagat för Blåsut Höjd”.)
Den 19 juli fattade Länsstyrelsen beslut i ärendet. Rubriken på beslutet hade följande lydelse:
“Överklagande av beslut om marklov för anläggande av väg på fastigheten Blåsut 2:18 i Vänersborgs kommun, nu fråga om inhibition”
Byggnadsnämndens beslut, som fattades på delegation av en tjänsteperson den 14 juni, hade som jämförelse rubriken:
“Marklov för ändring av marknivå”
Länsstyrelsen gjorde det “enkelt” för sig genom att egentligen bara bedöma ett av de anförda argumenten, “anläggande av väg”. Å andra sidan ansåg Länsstyrelsen att detta argument räckte för att fatta sitt beslut.
Länsstyrelsen beslutade:
“Länsstyrelsen förordnar att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla och bifaller således yrkandet om inhibition.”
Hela ärendet stoppas tills vidare. Byggnadsnämndens beslut får inte börja verkställas förrän Länsstyrelsen har gjort en slutlig prövning av det överklagade beslutet.
Länsstyrelsens beslut är en seger för de klagande, om än en tillfällig sådan. Men då ska man faktiskt ha i åtanke att frågan om inhibition bedöms utifrån hur sannolikt det är att överklagandet kommer att bifallas av Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen skriver i beslutet:
“För att inhibition ska vara motiverat bör som regel krävas en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller för att verkställighet av det överklagade beslutet kommer innebära irreparabla skador på t.ex natur- eller kulturvärden.”
Det finns alltså stor anledning för de klagande att hysa en viss optimism inför framtiden. Det kan på tämligen goda grunder antas att Länsstyrelsen kommer att bifalla överklagandet.
Eller?
Länsstyrelsen motiverar sitt beslut om inhibition:
“Av de ritningar som finns i ärendet går inte att utläsa marknivåerna på Mandolinen 10 där den tänkta vägen ska ansluta. Det finns heller inget material som visar hur den nya infarten kommer att ansluta i förhållande till det bygglov för garage som XY och XX (namnen på de berörda fastighetsägarna; min anm) uppger att de erhållit. Det går därmed inte att avgöra om den nya anslutningen medför betydande olägenheter för dem.
Det går inte heller att avgöra hur stor utfyllnaden blir eftersom marknivån för den befintliga marken inte är angiven.
Marklovet kan i vart fall på dessa grunder komma att upphävas.
Med hänsyn till ovanstående finns skäl att besluta om att det överklagade bygglovet tills vidare inte får tas i anspråk. Yrkandet om inhibition ska därför bifallas. Länsstyrelsen kommer senare att avgöra ärendet slutligt.”
Blåsut Utveckling, som ansökte om marklov, ska få tillfälle att, senast den 9 augusti, avge ett yttrande i ärendet. (Det verkar dock inte som om byggnadsnämnden ska få yttra sig, vilket jag inte förstår orsaken till.)
Jag är tämligen övertygad om att Blåsut Utveckling kommer att lämna synpunkter och kompletterande uppgifter på det som Länsstyrelsen anser saknas. Och då kan man ju undra om Länsstyrelsen utifrån Blåsut Utvecklings yttrande kommer att godta marklovet… Hur tungt väger i så fall de klagandes andra argument…?
Det har vi ingen aning om eftersom Länsstyrelsen inte har kommenterat de andra argumenten. Kan det vara så att Länsstyrelsen anser att de argumenten är “mindre viktiga” eftersom Blåsut Utveckling inte behöver yttra sig om dessa… Eller blir det ytterligare möjligheter för Blåsut Utveckling att inkomma med synpunkter och kommentarer när Länsstyrelsen analyserar och bedömer de andra argumenten? Länsstyrelsen skriver ju:
“…kan i vart fall på dessa grunder…”
Det finns uppenbarligen andra grunder… Eller ska det tolkas som att det enbart är på denna grund marklovet kan upphävas? Det är inte helt lätt att veta om Länsstyrelsen faktiskt har begrundat och bedömt alla argument som de klagande anför – eller inte.
Jag kan tänka mig att de klagande vid den än så länge obebyggda skogsfastigheten pendlar mellan hopp och förtvivlan. De får leva i ovisshet ett tag till, men Länsstyrelsens beslut är ändå, som jag ser det, ett positivt beslut inför framtiden.
Det kan vara bra att veta att en överklagan av kommunala beslut beaktas och kan ge resultat.
Det finns anledning att återkomma till ärendet.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)
Anm. Det här är det fjärde blogginlägget om byggplanerna på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. Det första inlägget var “Oj, är det skog kvar i Blåsut?” och det andra “Blåsut Höjd, Rostvägen”. Detta inlägg är en direkt fortsättning på “Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)”.
Byggnadsnämndens beslut om marklov har överklagats till Länsstyrelsen av flera grannar. Det är två överklaganden. Det ena överklagandet är undertecknat av tre fastighetsägare (6 personer) och det andra av en fjärde fastighetsägare (2 personer). Det är viktigt att notera att byggnadsnämnden i det här fallet är en tjänsteperson som har fattat beslutet på delegation, dvs i byggnadsnämndens namn.
Fastighetsägarna vill att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens beslut och också att nämndens beslut om marklov ska inhiberas. Det sistnämnda betyder att Länsstyrelsen ska fatta ett snabbt beslut om att nämndens beslut inte får börja verkställas förrän Länsstyrelsen har fattat det slutliga beslutet om överklagandena.
I det beslut som byggnadsnämnden fattade angående marklov står det :
“Ansökan avser flytt av väg som omfattas av servitut för att möjliggöra en ändring av befintligt vägservitut som sker i dialog med lantmäteriet.”
De klagande som är beroende av denna smala grusväg för att komma till sin bostad skriver särskilt i överklagan:
“I ansökan om marklov nämns enbart ”Flytt av framfartsväg”. Detta är en mycket grov underskattning av vad som egentligen begärs. För att ”flytta” vår befintliga infartsväg krävs tämligen omfattande arbeten, sannolikt även sprängning. Vår nuvarande väg är en liten smal väg som ansluter till Rostvägen. Beviljat marklov avser en dubbelt så bred väg – det är alltså inte bara fråga om en ”flytt” utan om en åtgärd som gör vägen tre gånger så stor som idag.”
Men inte nog med det, följden av den nya planerade vägen blir ännu större:
“Konsekvensen av det beslutade marklovet är att det bygglov vi meddelats gällande komplementbyggnad (garage) på Mandolinen 10 i princip blir oanvändbart för sitt ändamål. Det tas ingen hänsyn till vårt befintliga bygglov i marklovsbeslutet – men uppenbar hänsyn tas till ”kommande byggnation” utan att denna närmare preciseras. Om åtgärden för vilken marklov meddelats genomförs, kommer den komplementbyggnad som vi fått bygglov till inte vara möjlig att nyttja på avsett sätt. Det kommer helt enkelt inte gå att köra in bilen.”
Byggnadsnämnden missade tydligen det här redan beviljade bygglovet för ett garage…
I Blåsut Utvecklings ansökan om marklov (se “Blåsut Höjd, Rostvägen”) nämns inte ordet servitut överhuvudtaget. Det gör dock byggnadsnämnden i sitt beslut, vilket är citerat ovan. Direkt efter detta citat fortsätter nämnden:
“Detta då befintligt servitut står i konflikt med eventuellt kommande byggnation på fastigheten.”
De klagande vänder sig kraftfullt mot kommunens hantering av frågan kring väg och servitut:
“Det servitut som åsyftas är det servitut för vilket vår fastighet, Mandolinen 10, är härskande fastighet. Vi har ingen som helst önskan om att ändra lokaliseringen av det servitutet. Vägen finns och har funnits sedan länge och den ligger bra där den ligger, på ett sätt som väl smälter in i omgivande natur.”
Det verkar av överklagandet att kommunen inte heller hade kommunicerat denna fråga med berörda. (Det går att läsa mer om servitut på Lantmäteriets sida, se “Servitut”.)
När de klagande författade sina överklaganden hade de inte sett alla de dokument som ingick i den ansökan om byggnadslov som Babak Salahi Tabrizi hade lämnat till kommunen. Den kunskap de hade om byggnadsplanerna var hämtade från TTELA:s artikel om byggnationen. (Se TTELA 4 juli.) Utifrån redovisningen i artikeln ansåg de klagande att byggplanerna inte var förenliga med detaljplanen från 1930-talet. (Här kan du ladda ner de bestämmelser som gäller för detaljplanen i området.)
De klagande framförde tre skäl till att byggplanerna stred mot detaljplanen och dess bestämmelser:
“Det är inte är fråga om vare sig fristående hus eller hus som är sammanbyggda två och två i tomtgräns. I sammanhanget kan påpekas att termen ”fristående hus” indikerar att det handlar om områden med egnahems- och villabebyggelse i ett öppet byggnadssätt (markeras med just Ö), inte om att uppföra sex huskroppar med vardera fyra lägenheter på en och samma fastighet.”
Det har visat sig att TTELA:s referat av byggnadsplanerna var korrekta. (Så klart.) Det innebär, som jag ser det, att de klagandes synpunkter är helt befogade.
Det andra skälet:
“Det synes inte sannolikt att begränsningen om att bebygga endast en femtedel av tomtens yta kan innehållas. I sammanhanget måste också syftet med en sådan planbestämmelse beaktas. Sannolikt handlar det (givet den tid som planen togs fram i) om möjligheterna till dagvattenhantering i ett kuperat landskap. Det måste finnas tillräckligt mycket växtlighet runt varje hus för att förmå suga upp och hantera avrinningen. Parkeringsplatser och lekplats är förvisso inte byggnader men innebär hårdgjorda ytor utan växtlighet vilket rimmar illa med förmågan till avrinning. Rent visuellt bidrar bebyggelsebegränsningen till områdets lummiga karaktär – vilket inte åstadkoms med parkeringsplats (eller lekplats).”
Och det tredje och sista skälet:
“Det saknas synnerliga skäl för en tomtplats som understiger 1000 kvm. Givet att vart och ett av husen, enligt planen, ska ha en tomtplats om minst 1000 kvm skulle det krävas minst 6000 kvm för 6 hus och fastigheten är, enligt ttela på 5 300 kvm. Det är heller inte känt om siffran handlar om fastigheten som är geografiskt sammanhållen (vilket bör vara ett krav för att kunna tala om tomtplats) eller om siffran innefattar all mark med fastighetsbeteckningen Blåsut 2:18.”
Det är tunga argument som de klagande anför eftersom det är detaljplanen som reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar alltså helt enkelt om vad man får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Och detaljplanen från 1930-talet föreskriver precis det som de klagande tar upp i överklagandet.
Detaljplanen gäller och jämför man bestämmelserna i detaljplanen med byggplanerna för ”Blåsut Höjd” så stämmer de knappast överens – även om byggnadsnämnden tycker det…
De klagande anför också en del andra argument för att byggplanerna på fastigheten Blåsut 2:18 ska stoppas. De skriver om sprängningarna och dess konsekvenser, den framtida trafiksituationen och salamandrarna. Frågan ställs också om varför inte alla grannar tillfrågades och en av fastighetsägarna har synpunkter på Lantmäteriets hantering av ärendet.
De klagande är mycket kunniga och har, som jag ser det, mycket vederhäftiga och rimliga argument. Nu är det upp till Länsstyrelsen att ta ställning. Vi får se hur det går.
Så tänkte jag avsluta mitt blogginlägg – och så fick jag reda på att Länsstyrelsen har fattat ett beslut. Men det skriver jag om imorgon – se ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut”…
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)
Anm. Det här är det tredje blogginlägget om byggplanerna på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. Det första inlägget var “Oj, är det skog kvar i Blåsut?” och det andra “Blåsut Höjd, Rostvägen”.
Den 19 juni 2024 ansökte Babak Salahi Tabrizi om bygglov på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. Ansökan har inte behandlats än, den väntar på kompletteringar och den har inte heller skickats vidare till en handläggare. Men byggnadsnämnden gav den 14 juni marklov. Beslutet fattades av byggnadsförvaltningen på delegation och är det första och nödvändiga steget mot att området får bebyggas.
Byggnadsnämndens beslut om marklov har överklagats till Länsstyrelsen av flera grannar. Det är två överklaganden och det märks att grannarna har slagit sina kloka huvuden ihop och samarbetat. Det ena överklagandet är undertecknat av tre fastighetsägare, det andra av en fastighetsägare.
De båda överklagandena är utförliga och välskrivna, men framför allt slås man som utomstående av den gedigna kunskap som grannarna besitter.
De klagande vänder sig mot flera konkreta saker, men de menar samtidigt att motiveringen till marklovsbeslutet inte är möjlig att förstå:
“…vill vi påpeka att den information som hittills har tillhandahållits angående marklovet är alltför otydlig och bristfällig, och kan inte vara ett tillräckligt underlag för ett godkännande.”
Så uttrycks det i ett av överklagandena. I den andra skriver fastighetsägarna:
“Det är oklart på vilket underlag beslutet fattades. Det är också oklart vilka uppgifter som tillförts ärendet av sökanden till marklovet och vilka uppgifter som nämnden tillfört ärendet ex officio. Rörande de sistnämnda är det också oklart huruvida nämnden verifierat att uppgifterna är korrekta. Det är också omöjligt att ur beslutet utläsa vad intentionen är med marklovsansökan och vad resultatet faktiskt kommer att bli, särskilt gäller det effekterna på omkringliggande fastigheter. I handlingarna finns bifogade ritningar som är märkta ”bygglovshandling”. Det framgår inte heller vad som avses med dessa. … Det är oklart vad marklovet omfattar förutom att det handlar om ändrad marknivå och syftar till att flytta en väg. Enligt 32 § förvaltningslag (2017:900) ska ett beslut innehålla en klargörande motivering.”
Det är naturligtvis inte okej att de berörda grannarna anser att de inte har fått all information i ärendet. Och Förvaltningslagen är tydlig (32 §):
“Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.”
De klagande vänder sig också mot processen, själva hanteringen av ärendet på kommunen:
“Vi är medvetna om att bygglovet inte är föremål för prövning i förevarande ärende men tänkt bygglov utgör ändå grundorsaken till varför marklov har sökts. I och med att bygglovet utgör en underliggande förutsättning för sökanden av marklovet, ter det sig som en märklig avgränsning att hantera loven separat, än märkligare att pröva marklovet före bygglovet.”
Klagande 2 skriver:
“Marklov har genom beslutet getts för att förbereda en fastighet för ett bygglov som ännu inte givits. Risken är uppenbar att åtgärderna till följd av det givna marklovet kommer att användas som argument för bygglov i den kommande bygglovsprocessen. Om åtgärderna ska prövas för sig måste det göras i omvänd ordning eftersom den kommande byggnationen är vad som ligger till grund för marklovet.”
Det är svårt att inte hålla med, särskilt som man vet att också Kretslopp och Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) har gjort en VA-utredning (klar 26 mars) i samband med marklovet. Det är särskilt dagvattenfrågan som har undersökts, och man får känslan att kommunen är redo att så snart som möjligt sätta spaden i marken. Eller kanske rättare sagt, sätta borren i berget för att bereda väg för sprängkapslarna.
De klagande har synpunkter också på utredningen från Kretslopp och Vatten:
“… frågan om hantering av dagvatten. Flera grannfastigheter ligger lägre än fastigheten som åtgärden söks för. Marklovet indikerar endast åtgärder kring vattenavrinning i riktning mot Rostvägen. I övriga riktningar nämns inga planer eller visas på några åtgärder överhuvudtaget. Då fastigheten Blåsut 2:18 i princip består av ett berg med en högsta punkt ungefär mitt i fastigheten är det naturligtvis så att ökad/ändrad vattenavrinning kan förväntas i alla väderstreck. Konsekvenser för alla fastigheter runt Blåsut 2:18 måste naturligtvis utredas och åtgärdas.”
Tänk, det här tänkte jag faktiskt också på när jag läste utredningen. Den andra klagande utvecklar:
“Vi ser fortsatt stora risker kopplade till dagvattenflöden med den uppdaterade marklovsansökan som vi delgivits, Även om det planeras för ett makadammagasin för dagvattenfördröjning så är dagvattensystemets kapacitet idag redan för låg då brunnarna inte klarar av att svälja allt dagvatten vid regn. En fördröjningsvolym om 4 kbm motsvarar enligt angivna flöden en volym som fylls upp på mindre än 20 minuter. Är detta korrekt dimensionerat? Begärt marklov visar inte på några uppdaterade VA-planer från kommunens sida vilkens anläggning idag bevisligen är underdimensionerad.”
Det vore inte första gången som källare översvämmas på Blåsut. I augusti 2022 skrev TTELA (klicka här):
“Under måndagen var Blåsut i Vänersborg mycket drabbat av översvämningar, där villor i området tog in vatten. Då var räddningstjänsten på ett 20-tal ställen.”
Kommunen fick också in klagomål i samband med översvämningarna och även ett medborgarförslag. Det var villaägare både på Rostvägen och Duellvägen som klagade. Jag tror att även försäkringsbolag var inblandade. Hur det slutade mellan kommunen och fastighetsägarna vet jag inte, men de boende misstänkte starkt att avverkningen av skogen på Kindblomsvägen var en av orsakerna, och att, som det stod i medborgarförslaget:
“kommunens ledningar vid nederbörd ej förmått avbörda mängden dagvatten.”
De klagandes synpunkter är i mina ögon mycket rimliga. Kommunen borde med erfarenheterna från skövlingen av skogsdungen vid Kindblomsvägen titta extra noggrant på dagvattenfrågan innan man sätter igång arbetet, och sprängningarna – och innan eventuellt bygglov beviljas.
Fortsättning på överklagande följer i inlägget ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)”.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
Blåsut Höjd, Rostvägen
Det ska byggas 24 lägenheter fördelade på sex hus i en skogsdunge på en höjd mellan Rostvägen 1 och 9 på fastigheten Blåsut 2:18. Det skrev jag i en av den gångna veckans blogginlägg. (Se “Oj, är det skog kvar i Blåsut?”.) Tomten Blåsut 2:18 är enligt Lantmäteriet 5.336 kvm stor och utgörs idag av obebyggd naturmark med inslag av berg i dagen.
Bygglov söktes den 19 juni av Babak Salahi Tabrizi (jag uppger namnet eftersom TTELA redan har gjort det), som är bosatt i Öjersjö i Partille kommun. Datum för den planerade byggstarten är den 1 oktober. På frågan om byggherren var en annan än sökanden så var svaret “nej”, men i TTELA uppges att husen kommer att utvecklas av Nova Nord AB. Babak Salahi Tabrizi är VD för företaget.
Bygglovsansökan lämnades till Vänersborgs kommun några dagar efter att byggnadsförvaltningen gett marklov på fastigheten, den 14 juni. Marklovet avser:
“Ansökan avser flytt av väg som omfattas av servitut för att möjliggöra en ändring av befintligt vägservitut som sker i dialog med lantmäteriet.”
Byggnadsförvaltningen konstaterar att den sökta åtgärden följer detaljplanen, området är avsett för bostadsändamål. Även hantering av dagvatten har redovisats och bedöms som tillfredsställande. Det har också gjorts en naturvårdsinventering. (Se “Oj, är det skog kvar i Blåsut?”.)
Ansökan om marklov skickades in av företaget Blåsut Utveckling AB. Det är ett företag som registrerades 2022 och har samma gatuadress som dess ordförande och VD, dvs Babak Salahi Tabrizi. Det förvånar något att Blåsut Utveckling AB har en c/o-adress som uppger att företaget Basus Holding AB finns på denna adress. Basus Holding ger dock inga träffar på Google… Blåsut Utvecklings bokslut för 2023, som avser 18 månader, visar att en förlust gjordes på 18.000 kr men att tillgångarna uppgick till ungefär 4,4 milj kr.
Det kan alltså konstateras att det finns flera aktörer inblandade. Babak Salahi Tabrizi har som enskild person sökt bygglov, marklovet gavs till Blåsut Utveckling AB och i TTELA uppges Nova Nord AB stå för bygget. Babak Salahi Tabrizi är VD i båda företagen. Basus Holding AB tycks inte finnas mer än som c/o på en adress.
När man läser om Babak Salahi Tabrizi så stöter man snabbt på ytterligare en intressant “organisation” – Bostadsrättsföreningen Blåsut Höjd. Föreningen registrerades så sent som 8 juli i år. Babak Salahi är ordförande och två av hans grannar i Öjersjö är styrelseledamöter. En av dem har koppling till Vänersborg.
Länsförsäkringar Fastighetsförmedling informerar på sin hemsida (klicka här) om projektet på “Blåsut Höjd”. Fastighetsförmedlingen uppmanar:
“Kontakta oss redan idag för att ta del av mer information kring projektet och lämna en intresseanmälan.”
Det tycks enligt “reklamen” bli något alldeles extra att bo på den antagligen snart helt bortsprängda höjden på Rostvägen:
“Här bor du och dina blivande grannar i sex stycken fyrbohus med totalt 24 lägenheter, jämnt fördelat mellan tre rum och kök (3 rok) och fyra rum och kök (4 rok). Oavsett om du söker mer utrymme för familjen eller föredrar en mer kompakt layout, kan vi erbjuda något som passar alla.”
Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har mycket mer positivt att säga om läget.
Så här ser planskissen ut för det planerade bostadsområdet:
Det finns många ritningar i bygglovsansökan och de är enligt vad jag kan se mycket professionella. Det som får mig och andra att fundera, det är höjdförhållandena i området.
Det torde bli tämligen mycket berg som ska sprängas och forslas bort för att husen ska kunna byggas. Blir det något kvar av berget, och skogen, och hur kommer de andra husen i området, som ligger vid “samma berg”, att påverkas? Många grannar är bekymrade för detta, inte bara de som har bergvärme. Hur sprängningarna påverkar grannhusen vet nog ingen i nuläget, men man får förmoda att experterna vet hur det ska gå till.
En förutsättning för att bygglov ska ges är att det finns VA-anslutning för flerbostadshusen på tomten. Och det ska kommunen ordna, eller i varje fall vara på det klara med hur det ska se ut, innan bygglov kan beviljas. En VA-utredning har gjorts (klar 26 mars). Det tycks dock inte helt enkelt att lösa t ex dagvattenfrågan:
“Tomten är högt belägen inom närområdet och avrinning sker i alla väderstreck till intilliggande tomter. Det mesta av tomten lutar åt sydöst där det finns en befintlig väg, Rostvägen, som det ser ut som att dagvattnet rinner över och in på tomter belägna på andra sidan vägen.”
Fastigheterna kring området Blåsut 2:18 ligger bara några stenkast från Kindblomsvägen. Det finns fastigheter som har drabbats av översvämning i källare sedan man skövlade skogen kring Kindblomsvägen. Vad händer med fastigheterna kring Rostvägen? Det ges dock förslag på lösningar och området kommer att anslutas till kommunens VA-nät. Det lär också innebära en del sprängningar, och det ganska snart kan man förmoda. Det sägs att kommunens Tekniska avdelning startar arbetet med en ny VA-ledning vecka 30, alltså denna vecka.
Flera grannar är oroliga för den framtida trafiksituationen. Rostvägen är smal och ytterligare 24 bostäder kommer att generera mer trafik. Dessutom har ju många hushåll flera bilar nu för tiden. Trafiksituationen har dock inte utretts i detta läge. Det är mycket märkligt eftersom marklovet innebär, förutom ändrad marknivå (som jag inte riktigt får grepp om), att en väg ska flyttas. Det är en klar underdrift. Den nuvarande vägen är liten och smal, medan det beviljade marklovet avser en dubbelt så bred väg. Det är alltså inte bara fråga om en ”flytt”. Idag upptar vägen ca 100 kvm, efter “flytten upptas 300 kvm. Den nya, ”flyttade” vägen blir betydligt bredare än Rostvägen, dvs den ”huvudväg” som tillfartsvägen ansluter till. Denna del av Rostvägen är så smal att två bilar inte kan mötas.
Det är tråkigt att kanske det sista skogsområdet på Blåsut nu ska skövlas och utplånas. Detaljplanen från 1933, som tydligen är från 1930 och justerad 1933, hade inte perspektivet att träd och skog skulle bli en bristvara i våra dagar. Eller att klimatet skulle förändras. Dessutom är det många på Blåsut som har tillbringat och fortfarande tillbringar tid på berget – och nu kommer det till stor del att försvinna. Det är antagligen också så att värdet på de omkringliggande fastigheterna sjunker som en följd av att det lilla skogsområdet försvinner.
Bostadsplanerna på fastigheten Blåsut 2:18 kommer med all sannolikhet att genomföras. Detaljplanen stadgar att det kan byggas bostäder här och fastigheten ägs redan av Blåsut Utveckling AB. Den köptes den 3 oktober 2022 för 4,2 milj kr från en annan privat ägare. Kommunen har alltså inte ägt denna mark, som var fallet med skogsområdena vid t ex Kindblomsvägen och Mariedal Östra.
Vad det gäller privatpersonen, företaget eller företagen som ska stå för byggnationen finns det sannolikt inget att anmärka. 
Sådana här företagsbildningar, och “företagslösningar”, finns det gott om i dagens Sverige. Det är sannolikt också helt lagligt, även om man naturligtvis kan ha synpunkter på de olika uppläggen för att undkomma t ex skatter (utan att påstå att detta är syftet i detta fall). Och eftersom allt är privat, som t ex marken, så kan kommunen knappast göra något annat än att utföra sina skyldigheter.
Jag tror inte ens salamandrarna kan sätta käppar i hjulen för det nya bostadsområdet som bostadsföreningen tycks ha döpt till ”Blåsut Höjd”… Men kanske kan grannarna göra det. Beslutet i byggnadsnämnden om marklov har nämligen överklagats till Länsstyrelsen. Grannarna anför en rad betänkligheter kring processen och besluten.
Men till det det återkommer jag i inlägget ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)”.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
Sikhall Rock 2024
I onsdags anordnades evenemanget Sikhall Rock för fjärde gången. Det blev efter omständigheterna en succé, som vanligt. Publiken var tyvärr inte så talrik som förra året, men det berodde sannolikt på väderutsikterna. Som tur var föll dock bara enstaka droppar. Men några presumtiva gäster hade nog tagit det säkra före det osäkra och åkt till Nuntorp…
Sikhall Rock “krockade” nämligen med ett arrangemang på Nuntorp. Där firades Ölets Dag, också med fri entré. Det är tråkigt att två så bra evenemang hölls samtidigt. Jag kan tänka mig att båda parter förlorade deltagare på detta. Nästa år lär dock inte Ölets Dag hamna på en onsdag.
På gräsytorna nedanför den nybyggda scenen vid “Politikerhyllan”, med utsikt över Vänern och det nyrenoverade Sikhalls magasin, hade människor slagit sig ner och gjort det bekvämt för sig, ofta på medtagna stolar och filtar. Och några hade satt upp “tak” för eventuellt regn. Överallt syntes glada leenden och förväntansfulla människor. De representerade alla åldrar. Det var alltifrån barn till äldre pensionärer – och ett inte ringa antal gamla elever till den betydligt äldre och pensionerade läraren från Dalboskolan.
I år hade Sikhall Rock ett “förband” till de traditionella gästerna “Just Nu”. I bandet kunde vi se några kända ansikten bland annat från kommunhuset. “Just Nu” fortsatte som traditionen bjöd med låtar från Tomas Ledin. Och publiken var naturligtvis med på noterna. På kvällen flyttades arrangemanget in i magasinet med ytterligare musik från ett tredje band. Bloggaren själv hade då varit tvungen att lämna tillställningen. Åldern gjorde sig gällande.
Människorna pratade och umgicks, och inte helt sällan diskuterades politik. Och det var naturligt. Bland alla människor syntes nämligen Magnus Larsson, så klart, men även några av kommunen ofta betraktade som “rättshaverister” som t ex Bengt Davidsson, Jan Andersson och Anders Solvarm. I vimlet hittades också några politiker, dock enbart från oppositionspartier.
Miranda Davidsson ordnade med hamburgare, grillspett, vårrullar och annat smaskens. Nytt för i år var att maten tillagades i ett utekök i lantlig stil. Och det grillades återigen på Magnus Larssons designade grillvagn. 
Grillvagnen kan sägas vara en dalsländsk variant av en foodtruck från 1800-talet tillverkad av hjul och axlar från en hästkärra med en metallring från ett gammalt traktorhjul. I magasinet serverades det kaffe och fika. Det var många som passade på att ta en kopp kaffe och samtidigt se sig om i det fantastiska renoverade magasinet.
Kommunen var också med på ett hörn skulle man kunna säga. Kommunens sopsäckar var överfulla redan innan Sikhall Rock drog igång. Som tur var kom sopbilen mitt under kvällen, men till allas överraskning stannade den några meter från sopsäckarna, backade tillbaka och körde därifrån – med oförrättat ärende. Sopsäckarna lämnades alltså därhän. Detta skedde mitt framför ögonen på fyra fullmäktigeledamöter, mig själv inräknad. Det var Dan Åberg, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz och samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel. Men vem vet, renhållningsarbetarna kanske tyckte att det 
var för många gropar och hål i vägen och “vändplanen”. Det fanns möjligtvis risk för att sopbilen skulle gå sönder.
Det hör till saken att Magnus Larsson, enligt honom själv, några dagar tidigare hade påpekat platsens alla gropar och hål för kommunen, men fått svaret att de skulle finnas där. Orsaken var att hålen och groparna bidrog till att dämpa hastigheten på bilarna… (Det argumentet kanske gäller övriga delar i kommunen också.) Magnus Larsson hade då erbjudit sig att ordna vägen och “vändplanen” med eget arbete och egna pengar, men se – det fick han inte… Säger alltså Magnus Larsson.
Vänersborgs kommun är inte helt populär bland invånarna i Sikhall och Gestad. Flera av dem kommer också ihåg att marken förköptes/exproprierades 2007 av kommunen, bland annat med argumentet att kommunen skulle sköta området bättre än privatpersonen Magnus Larsson…
Det var hur som helst en fantastiskt trevlig kväll och alla som var på plats i Sikhall ser säkert redan fram emot nästa Sikhall Rock. Ett stort tack ska riktas till framför allt Magnus Larsson som naturligtvis är spindeln i nätet när det händer något i Sikhall, men också till alla som hjälpt till för att göra Sikhall Rock möjligt.
Oj, är det skog kvar i Blåsut?
Det var inte utan en viss förvåning jag läste på TTELA:s hemsida häromsistens (se TTELA 4 juli):
“Sex nya lägenhetshus planeras på Blåsut”
Den mycket aktive journalisten Rickard Sköld skriver om att det ska byggas lägenhetshus på en obebyggd skogsdunge på en liten höjd i Blåsut. Oj, tänkte jag, finns det skog kvar i Blåsut? 
Ja tydligen, några stenkast från Kindblomsvägen…
Läsare av denna blogg kommer säkerligen ihåg de intensiva och stundtals heta diskussionerna om att exploatera delar av skogsdungen vid Kindblomsvägen. (Jag skrev ett flertal inlägg om detta. Det går att läsa blogginläggen här. Det senaste ligger först. Det första inlägget var “Medborgardialogen genomförd – och nu då?”, 4 november 2012)
Planen är att bygga 24 lägenheter i 6 fyrbohus på fastigheten Blåsut 2:18. Området ligger mellan Rostvägen 1 och 9.
Se där, det fanns lite mer oexploaterad “skog” kvar i området. Det kan ju inte kommunen acceptera…
Det är andra perspektiv på skog och träd i Vänersborgs tätort än i andra områden av kommunen. Vi kommer ihåg diskussionerna kring Mariedal Östra, där ett tämligen stort skogsområde skövlades, och Sikhall där träden i “slyskogen” vid badplatsen var (och är fortfarande) oerhört värdefulla…
Detaljplanen medger bebyggelse i skogen i Blåsut. Men då ska man komma ihåg att detaljplanen för området är upprättad 1933. Det var andra tider då. Diskussionerna om miljö och klimatförändringar var inte alls aktuella. Nu borde kommunen fundera lite mer på dessa aspekter, kan man tycka.
Det har ansökts om bygglov, av en privatperson. Bygglovet har inte behandlats än, det väntar på kompletteringar och har inte heller skickats vidare till en handläggare. Men byggnadsnämnden har den 14 juni gett marklov. Beslutet fattades av förvaltningen på delegation. Det här är ett av de första och nödvändiga stegen mot att området får bebyggas.
Marklovet avser:
“flytt av väg som omfattas av servitut för att möjliggöra en ändring av befintligt vägservitut som sker i dialog med lantmäteriet.”
Åtgärden bedöms inte strida mot detaljplanens intentioner.
En naturvårdsinventering har redovisats i samband med ansökan. Byggnadsnämnden skriver:
“Utifrån gjord naturvårdsinventering bedöms inte vattensalamandrars livsmiljö påtagligt påverkas av sökt åtgärd. Dialog har även förts med länsstyrelsen som bedömer att naturvårdsinventeringen är tillfredsställande. Åtgärden bedöms inte ha någon påtaglig påverkan av naturvärdena på platsen.”
Och byggnadsnämndens slutsats är:
“Åtgärden bedöms inte medföra någon betydande olägenhet för omgivning.”
Det är en intressant slutsats, varken naturvärdena eller omgivning påverkas. Det ska dock noteras att åtgärden inte får påbörjas förrän byggnadsnämnden har lämnat ett startbesked.
“Omgivningen”, dvs de grannar som är sakägare och som berörs, har fått tillfälle att yttra sig:
“Det har yttrat att underlaget för marklovet är bristfälligt och otydligt. Man framför bland annat att åtgärderna inte följer planens intentioner, inte är anpassade till miljön på platsen samt kan ha en negativ påverkan på salamandrar i området. Utöver detta är man orolig över ökat dagvatten, skador på egendom vid eventuell sprängning, ökad trafik, försvårad snöröjning samt att befintligt servitut och beviljat bygglov för Mandolinen 10 påverkas.”
Byggnadsförvaltningen konstaterar att:
“Framförda synpunkter har inte påverkat förvaltningens ställningstagande.”
Det tycks som om kommunen redan har gett grönt ljus för exploateringen av ett av de sista “skogsområdena” i Blåsut…
Det finns anledning att återkomma till exploateringen. Protesterna är redan igång bland invånarna i Blåsut.
Fortsättning i blogginlägget ”Blåsut Höjd, Rostvägen”.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer