Vad händer med Holmens kontor?

15 juli, 2024 3 kommentarer

I lördags så publicerade TTELA en artikel om Holmens fd kontorsbyggnad. (Se “Brukets rivningsförbud kan hävas: ”Komplex fråga””.) Imorgon tisdag återfinns sannolikt artikeln i papperstidningen.

Det var ett intressant sammanträffande. I veckan som gick upptäckte jag nämligen ett dokument från samhällsbyggnadsförvaltningen om Bruket 8 i kommunens diarium, dvs den fastighet som Holmens gamla kontorsbyggnad står på. Det handlade huvudsakligen om kontorsbyggnaden. Dokumentet nämns emellertid inte i artikeln men är antagligen indirekt orsaken till den.

TTELA berättar med hjälp av intervjuade kommunala tjänstepersoner att fastigheten har varit svårsåld och att det inte blev lättare efter den omfattande branden den 22 maj 2020. (Se “Branden på Holmen”.) Det stämmer, men faktiskt var fastigheten, inklusive kontorsbyggnaden, på väg att säljas två månader innan branden. Men kommunfullmäktige sköt på försäljningen genom att den 18 mars 2020 besluta om en återremiss. Försäljningsprocessen hade inte gått rätt till. (Se “Decimerat KF och Holmenförsäljning”.) Så här i efterhand får det mig att tänka på TV-serien NCIS och agent Leroy Jethro Gibbs regel 39:

“There is no such thing as a coincidence.”

Men det var nog trots allt en ren slump. Däremot var beslutet i kommunfullmäktige och hela hanteringen av den tänkta försäljningen både före och efter beslutet behäftad med både tveksamheter och olagligheter. Men det liksom Gibbs är en annan historia. (Se vidare “Om KF… Holmen!”, “Resumé KS (26/2)” och “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig?”.)

TTELA skriver:

“Själva byggnaden är också K-märkt och omfattas av rivnings- och bevarandeskydd. Det innebär att vid renovering och restaurering ska byggnadens gamla karaktär bevaras.”

I detaljplanen från den 12 juni 2013 står det:

“De äldsta byggnaderna som utgörs av huvudkontoret med den gamla fabriksporten skall finnas kvar.”

Och:

“På industrimarken i norr ligger det gamla huvudkontoret och porten med bilden av vargen på språng. Både kontoret och porten har en bestämmelse om att byggnaderna inte får rivas. Det finns också en varsamhetsbestämmelse om att byggnadernas exteriör skall underhållas och beaktas.”

Det är alltså ett förbud mot att riva kontorsbyggnaden och vad jag förstår så innebär förbudet också att fabriksporten, den så kallade “Vargporten”, inte får flyttas.

Byggnadsnämnden konstaterade tidigt att det enligt PBL 9 kap 34 § inte fanns något utrymme för undantag – rivningslov kan bara beviljas om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i detaljplan. Så när samhällsbyggnadsförvaltningen ville riva kontorsbyggnaden efter branden 2020 så beslutade byggnadsnämnden den 2 mars 2021 att ge byggnadsförvaltningen:

“i uppdrag att pröva ändring av detaljplan”

Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C) reserverade sig dock mot beslutet. (Se “Blåbärsodlaren, Brännjärnet och Holmen”.)

Som en del i byggnadsförvaltningens uppdrag fick företaget WSP Sverige AB göra en kulturhistorisk utredning. Den lämnades den 11 november 2021 och hade titeln ”Bruket 8, Wargöns bruk/Holmen paper”. WSP hänvisade i utredningen till en teknisk rapport som hade konstaterat att:

”det fanns ett stort värde i kvarvarande delar som gör en renovering av huset fullt möjlig.”

WSP drog därför slutsatsen:

”Mot bakgrund av det goda skicket hos grund, stomme och fasader så bedöms de kulturhistoriska värdena vara till stor del bevarade och rivningsförbudet bedöms Bruket 8, Wargöns bruk/Holmen paper därmed fortsatt gälla.”

Byggnadsnämnden insåg de höga kulturvärden som kontorsbyggnaden och porten hade och det gjorde i sin tur rivningsförbudet fortsatt motiverat. (Det var ungefär det som Gläntegårds och Fröjds reservation hade gått ut på.) Byggnadsnämnden beslutade därför den 19 oktober 2022 att:

“föreslå samhällsbyggnadsnämnden att genomföra en markanvisning. Syftet är att få ett bättre kunskapsunderlag och att få med en eventuell intressent i den fortsatta planprocessen”

Det har flera gånger sedan återremissen i fullmäktige och hanteringen i byggnadsnämnden nämnts att det pågår en detaljplaneprocess kring Bruket 8. Så t ex när medborgarförslaget om “flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk” behandlades den 23 november 2022. Då blev kommunfullmäktiges beslut:

“Kommunfullmäktige anser förslaget besvarat. Frågan om portens bevarande och eventuella omplacering hanteras inom ramen för pågående detaljplanearbete och därmed är förslaget färdigbehandlat för kommunfullmäktiges del.”

Det har vad jag förstår bara funnits en intressent de senaste två åren, Sund Sampo… Som tur var reagerade kommunen i tid, annars kunde det ha slutat med förskräckelse. (Se “Sund Sampo lägger ner projektet”.) I samband med Sund Sampo-historien avbröt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) markanvisningsprocessen, den 2 november 2023. Det fanns inga andra företag som hade anmält intresse. Och nu finns det inte längre några indikationer på att det pågår något detaljplanearbete för området vilket också bekräftas på kommunens hemsida, se “Pågående detaljplaner”.

Men på något sätt pågår det tydligen ändå ett detaljplanearbete eller åtminstone någon som funderar på frågan… I TTELA:s artikel upprepas det nämligen att en process med en planändring är igång. Men den har ju gått några år nu och det verkar som om samhällsbyggnadsförvaltningens tålamod tryter. Det kanske också är orsaken till tidningsartikeln.

Fastighetschef Hans Larsson på samhällsbyggnadsförvaltningen säger till TTELA:

“Det förbereds ett ärende till byggnadsnämnden för att se över vad som har hänt och var vi står nu. Det sker en sammanställning av beslutsunderlaget som kommer tas upp efter sommaren.”

Den här sammanställningen torde vara det dokument som diariefördes i veckan. Dokumentet är daterat den 4 juli och har rubriken “Bakgrund och process för Bruket 8”. (Kan laddas ner här.) Det är en kortare sammanställning av vad som hänt med Holmens fd kontorsbyggnad sedan 2018. I avslutningen redovisas samhällsbyggnadsförvaltningens syn på byggnaden: 

”Fastighet och Service som fastighetsägare på uppdrag av kommunen hävdar att det går att gå emot rivningsförbudet då det har syftet att skydda byggnader medan det som står kvar på fastigheten Bruket 8 inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 1 kap. 4 § 4 stycket.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen vill inte vänta på någon detaljplaneändring. Den vill riva kontorsbyggnaden direkt – det är ju inte längre en byggnad… 

Byggnadsnämnden har sett och hört argumentet förut, men inte tillmätt det någon betydelse. Vi får se om trycket på byggnadsnämnden blir så hårt från övriga förvaltningar och politiker i framför allt de styrande partierna att byggnadsnämnden ändrar uppfattning.

Det handlar till syvende och sist om höga kulturhistoriska värden mot ekonomi. Det är en klassisk motsättning och det är väl knappast någon hemlighet att samhällsbyggnadsnämndens majoritet har en klar tendens att prioritera ekonomin. Det är dyrt att renovera och bygga om Holmens gamla kontorsbyggnad, ett tiotals miljoner kronor skriver TTELA. I det nyligen diarieförda dokumentet anges kostnaden till ca 36 milj kr enligt 2020 års prisindex. Och naturligtvis är en sådan fastighet med en förfallen byggnad tämligen svår att sälja.

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser dock att marken är attraktiv för etablering och ser att det finns:

“en möjlighet att sälja marken utan byggnaden som idag belastar fastigheten.”

Byggnadsnämnden har ibland en annan inställning. Jag kan också tänka mig att det finns ledamöter som anser det vara en moralisk, kulturell och historisk skyldighet att återställa Holmens gamla anrika kontorsbyggnad från 1888, särskilt som kommunen har låtit byggnaden förfalla ända sedan kommunen köpte området 2010. Det kan antagligen flera Vargöbor också tycka. Och det finns ju faktiskt en varsamhetsbestämmelse om att byggnadernas exteriör skall underhållas och beaktas. Det har inte kommunen gjort…

TTELA avslutar artikeln med att fastighetschef Hans Larsson säger att han inte bedömer att “Vargporten” är i akut behov av underhåll. Jag hoppas att han har rätt. Det vore tragiskt om även den gamla fabriksporten skulle förfalla och fördärvas. Den är ett monument över Vargöns historia.

PS. Ni har väl sett YouTube-filmen om Holmens skyddsrum? Om inte, klicka här.

 

Kategorier:Byggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela, Vargön

Vargöns stationsområde

12 juli, 2024 1 kommentar

Vargön har till skillnad från Brålanda en järnvägsstation. Ja, det kanske är fel ord, men i Vargön stannar i varje fall tågen. Det gör de inte i Brålanda, även om det finns en stationsbyggnad där. I Vargön finns inget stationsbyggnad, det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen revs 2011. Det var egentligen en kulturmiljöskandal. (Se artikel i Svenska Byggnadsvårdsföreningen.) Det var tre personer i byggnadsnämnden som motsatte sig rivningen, Pontus Gläntegård (V), Kristina Rosell (FP) och Per Sjödahl (MP). (Du kan läsa det mesta om vad som hände kring rivningen om du laddar ner detta dokument.)

Vargöbor, och andra, som vill åka med tågen från Vargön får nu för tiden vänta i en glaskur med tak. Där kan de få skydd mot blåst och regn när de tänker åka mot Grästorp eller Vänersborg. Det stannar tåg på Vargöns “station” 20 gånger om dagen.

Området där stationsbyggnaden stod är nu en stor grusplan. Tomten är mycket ovårdad. Den är full av gropar och används som parkering och som upplag med bland annat grus. Emellanåt står det också maskiner på området. Stationsområdet är en ful fläck på Vargöns karta, i en del av Vargön som är central och som skulle kunna användas till något annat och vettigare.

Många vargöbor har under åren reagerat på den ovårdade tomten. En av dem var Anders Strand. Han skrev en motion i september 2022 om underhåll och utveckling av Vargöns stationsområde. Strand beskrev området:

“Vargöns stationsområde förfaller alltmer, fastighetsägaren som är Trafikverket tar inte sitt ansvar som fastighetsägare, vintertid saknas ibland snöröjning, detta försvårar för resenärer att ta sig till perrongen, bilar kör fast när snön ligger dm djup, beläggningen på området är under all kritik med stora potthål, delvis saknas asfalt.
Det saknas övergångsställe i närheten av stationen så cyklister och gångtrafikanter korsar den alltmer trafikerade Nordkroksvägen från cykelbana och trottoar efter bästa förmåga, sommartid växer små träddungar och högt gräs som i vissa fall skymmer sikten för in och utfarten till stationsområdet, området är allmänt ovårdat och kan ses som trafikfarligt.”

Strand yrkade att kommunen skulle ta över ansvaret för underhåll och utveckling av stationsområdet. Men motionen blev avslagen i fullmäktige. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) menade att det var en fråga för Trafikverket. Varför ska kommunen lägga pengar på området när Trafikverket inte sköter sig? Undrade Augustsson retoriskt. Och det kan man ju fråga sig. Men så är han inte från Vargön… (Och vem är det?)

Vargöns stationsområde ägs alltså av Trafikverket. Det statliga Trafikverket är inte populärt i Vänersborgs kommun just nu. Nyss nämnde Benny Augustsson är t ex mäkta förgrymmad på framför allt Trafikverkets brutna löfte om den nya järnvägsbron över trafikkanalen i Vänersborg. Den skulle få en ny GC-bro som påbyggnad, ett löfte som kommunen har utgått från i sin planering. Det löftet tänker alltså inte Trafikverket hålla. Och Trafikverkets “skötsel” av Vargöns stationsområde gör inte verket populärare i kommunala kretsar…

En annan vargöbo som har reagerat med bestörtning är den fd miljöpartistiske politikern och vargöbon Per Sjödahl. Han startade för några veckor sedan en debatt om stationsområdet i en Facebook-grupp. Debatten blev så livlig att den ledde till både en artikel (se “Stationsområdet i Vargön förfaller: ”Ser bedrövligt ut””) och en ledare av Karl af Geijerstam (se “Trafikverkets inställning till Vargön är häpnadsväckande”) i TTELA.

“det ställs upp lastbilar där utan vidare. Grönytorna skulle kunna se trevligare ut.”

Sa Per Sjödahl till TTELA, och fortsatte.

“Jag bor i Vargön. Det ena efter det andra försvinner från orten.”

Det verkar vara en känsla som man kan hitta i alla områden utanför Vänersborgs stad och inte bara i Vargön. Även från Brålanda, Frändefors, Sikhall, Väne Ryr och Vänersnäs hör man att det mesta av den kommunala servicen försvinner trots att även de betalar kommunalskatt…

Kommunfullmäktige avslog Anders Strands motion. Motiveringen var att Trafikverket inte ville sälja fastigheten till Vänersborgs kommun och att villkoren var ofördelaktiga för kommunen vid ett arrende. Ett arrendeavtal skulle:

“innehålla restriktioner så som stora säkerhetsavstånd till järnvägen för till exempel parkering och växtlighet. Upplåtelsetiden skulle vara relativt kort, 5–10 år, och Trafikverket vill inte stå för ersättning om avtalet sägs upp i förtid.”

Slutsatsen var att kommunen inte såg något behov av eller ekonomiskt utrymme i att:

“arrendera eller ta över skötseln av stationsområdet.”

De flesta i kommunfullmäktige var nog ganska övertygade om att Trafikverket begärde ganska stora pengar för ett arrende. Jag tror i varje fall att det var det intryck ledamöterna fick av tjänstepersonernas skrivningar i underlaget.

Även TTELA, som bland annat intervjuade förvaltningspersonal i frågan, hade den uppfattningen. TTELA skrev att Trafikverket inte ville sälja och:

“samtalen riktades in mot att arrendera. Men kommunen ansåg i slutänden att det blev för dyrt.”

Och så skrev TTELA att en tjänsteperson i direkt samband med detta sa:

“Vi har inte de ekonomiska resurserna för att göra den satsningen.”

TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam var av samma uppfattning:

“Varför skulle inte Trafikverket kunna arrendera ut marken för en symbolisk summa?”

Det var sannolikt kostnaderna som var argumentet till att Strands motion avslogs. Det visade sig senare att fullmäktigeledamöterna (jag tillhörde dem) misstog sig. Eller blev vilseförda…

Trafikverket begärde bara 5.000 kr per år i arrendeavgift för stationsområdet. Det måste man nog säga är enbart en symbolisk summa… (Kanske kunde arrendeavgiften från hundrastgården vid Hallevibadet på 4.900 kr per år bekosta arrendet? Jag ska inte föreslå att hundrastgården ska flytta till stationsområdet för det gör antagligen någon annan…)

Men skulle inte kommunen kunna ingripa på något annat sätt, utan att ta över ansvaret och lägga pengar på området? Det borde gå. Byggnadsnämnden har flera verktyg för att hantera ovårdade fastigheter och tomter. Den kan göra en tillsyn och utreda om fastigheten eller tomten sköts på ett tillfredsställande sätt. Sköter inte Trafikverket tomten så kan byggnadsnämnden utfärda ett föreläggande. Och vidtar inte fastighetsägaren, dvs Trafikverket, de åtgärder som kommunen i så fall kräver kan kommunen utfärda ett vite…

Det återstår att se, en “process” har nämligen börjat. Trafikverket anmäldes nämligen av en privatperson från Vargön till byggnadsnämnden den 10 juni (2024) för ovårdad tomt. Boverket skriver om ovårdad tomt (se Boverket “Ovårdad tomt”):

“I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.”

Jag är inte säker på att tomten är “tillräckligt” ovårdad för ett ingripande, men det kan ju vara bra att byggnadsnämnden utför en kontroll och tillsyn. Är stationsområdet ovårdat så kan ett föreläggande om åtgärder utfärdas, ett föreläggande som alltså kan vara förenat med vite… (För att lägga lite “större tyngd” på anmälan så anmälde jag också Trafikverket.)

Kommunen måste agera på något sätt. Stationsområdet kan inte fortsätta vara en skamfläck i Vargön.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, trafik, ttela, Vargön

Verkställ Sikhallsbesluten!

10 juli, 2024 2 kommentarer

I det senaste blogginlägget om Sikhall (se “SBN: Sikhall på sparlåga”) så skrev jag att det inte händer så mycket vid Vänerns pärla i södra Dalsland. Det var lite orättvist. Det händer mycket, men inte i de delar där kommunen är inblandad…

Magnus Larsson har ju renoverat och byggt om Sikhalls magasin, både utvändigt och invändigt. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)”.) Magasinet är sannolikt lika fint nu som när det byggdes för 150 år sedan. (Jubileum i år!) Sikhalls magasin och Magnus Larsson har därför nominerats till kommunens byggnadsvårds- och arkitekturpris. (Se “Sikhalls Magasin nominerat till pris”.)

Och nu har jag fått höra att det åtminstone är en person till som har nominerat Sikhalls magasin och Magnus Larsson. Jag antar att ju fler som nominerar magasinet och Larsson, desto större chans har det/de att vinna priset. Även om, i ärlighetens namn, förhoppningarna om att Magnus Larsson ska bli uppmärksammad av Vänersborgs kommun är ganska små, om inte till och med obefintliga… 

TTELA visade intresse för magasinets öde förra sommaren. Tidningen sände ut en reporter för att göra ett nedslag i Sikhall. Det resulterade i en utmärkt artikel – som av en händelse publicerades för exakt ett år sedan idag. (Se TTELA “Sikhalls magasin rustas för framtida fester”.) Sedan har tydligen Sikhalls magasin och Larssons arbete med renoveringen fallit i glömska. TTELA tycks inte, av någon anledning, anse att det är värt att rapportera om att det historiska byggnadsminnet från 1874 har räddats åt eftervärlden – av Magnus Larsson. Det är onekligen lite tråkigt av TTELA.

Vänersborgs kommun ja…

Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden beslutade som bekant, den 16 november förra året, om ett antal ändringar i samhällsbyggnadsförvaltningens förslag om en överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall. Bland annat skulle alla hot om viten tas bort. (Se ”Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Oppositionspartierna i nämnden gav tjänstepersonerna i förvaltningen konkreta förslag på hur överenskommelsen mellan kommunen och Magnus Larsson skulle utformas. Och det var egentligen bara för förvaltningen att formulera om överenskommelsen och verkställa beslutet.

Men så överklagade nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. De ansåg att beslutet var olagligt… De båda ordförande begärde emellertid inte inhibition, något som man kan göra vid ett överklagande. Inhibition betyder att ett beslut ska avvaktas och inte verkställas. Det innebär att verkställigheten skjuts upp tills Förvaltningsrätten meddelat dom.

Jag tror att Jonasson och Andersson helt enkelt glömde att begära inhibition, eller också brydde de sig inte. Kanske trodde de sig veta att förvaltningen ändå inte skulle verkställa beslutet… Men i och med att de båda ordförandena inte begärde inhibition borde och skulle förvaltningen ha börjat verkställa det av politikerna i nämnden fattade beslutet. Det gjordes inte. Och nu har dessutom Förvaltningsrätten avslagit överklagandet… (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)

Tyvärr verkar inte de här dispyterna och kontroverserna vara allmänt kända. Det är möjligt att det bara är några enstaka bloggläsare som vet. TTELA har ju helt ignorerat händelserna i samhällsbyggnadsnämnden. Jag har i varje fall inte sett en enda artikel om de båda ordförandenas överklagande. Och det trots att ett sådant överklagande av den egna nämndens beslut så vitt jag vet saknar motsvarighet i landet.

Förvaltningsrättens dom kan överklagas, men dagens nyhet är att tidsfristen för att överklaga nu har gått ut och ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) har inte överklagat. Efter att ha läst domen så insåg de säkerligen, precis som alla andra, att en överklagan var meningslös.

Avslaget i Förvaltningsrätten fick kanske samhällsbyggnadsförvaltningen att inse att det inte finns någon återvändo längre – beslutet från den 16 november måste verkställas. Men det är klart, det går ju att förhala lite till…

Magnus Larsson blev uppringd i fredags (5 juli) av en tjänsteperson från samhällsbyggnadsförvaltningen. Tjänstepersonen hade enligt uppgift fått Sikhallsärendet på sitt bord ”för några dagar sedan”, alltså nästan 8 månader efter beslutet… Personen på förvaltningen föreslog ett förberedande möte med Magnus Larsson i slutet av augusti, 9,5 månader efter…

Det är helt oacceptabelt att det ska ta så lång tid för kommunen att verkställa beslut. De fastighetsrättsliga regleringarna i Sikhall måste genomföras för att Magnus Larsson ska kunna utveckla småbåtshamnen och magasinet, bygga sjöbodar, affär och cafeteria samt inte minst anlägga en betydligt längre badstrand och fler parkeringsplatser. (Larsson har säkert fler planer…)

Och samhällsbyggnadsnämnden har faktiskt haft ännu längre tid på sig. Redan den 17 maj 2023 fick nämnden i uppdrag av kommunfullmäktige (se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”), kommunens högsta beslutande organ, att lösa de fastighetsrättsliga frågorna. Fastighetsregleringarna skulle dessutom ske, beslutade kommunfullmäktige, med utgångspunkt från Magnus Larssons alternativ till regleringar.

Besluten i kommunfullmäktige respektive samhällsbyggnadsnämnden innebär att alla formella och nödvändiga politiska beslut är fattade. Magnus Larsson, och Sikhall, ska inte behöva vänta till ett möte i slutet av augusti…

Tiden går och utvecklingen i Sikhall står still… Och det är inte Magnus Larssons eller oppositionspartiernas fel… Jag kan dock inte frigöra mig från tanken att det finns politiker som informellt och i smyg drar i bromsarna för att obstruera och blockera kommunfullmäktiges och samhällsbyggnadsnämndens beslut. Det är en tanke som jagar mig, men som jag hoppas är helt fel.

Det kan ju också vara så att Magnus Larsson av “tradition”, av hejd och gammal vana, har betraktats som en “bråkmakare” och en som har dolda avsikter etc. Ryktena och “skitpratet” sitter möjligtvis typ i kommunhusets väggar. Det är ju nämligen ingen större hemlighet att socialdemokrater och centerpartister, och för all del också tjänstepersoner, har motarbetat Magnus Larsson under många år. Det började, som trogna läsare av denna blogg vet, redan 2005 när S+C drev igenom förköpet/expropriationen av Magnus Larssons ärligt och lagligt förvärvade mark i Sikhall… (Se “Historien om Magnus Larsson”.) Kan det ha blivit någon typ av “sanning” eller förutfattad mening att Magnus Larsson inte är att “lita på”. Jag vet inte, men det är dags för alla i kommunhuset att släppa alla gamla fördomar som eventuellt lever kvar och låta Magnus Larsson utveckla Sikhall. Samtidigt kan väl de “inblandade” snegla lite på kommunens vision:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Visionen gäller Sikhall också.

=

PS. Jag avslutar med att påminna om Sikhall Rock nästa vecka, den 17 juli. På Sikhall-Rocks Facebook-sida kan man läsa:

“En helkväll för Hela familjen i musikens tecken!
Kvällen inleds kl 18.00 med Underhållnings-kapellet Jesperz Mixstafett som bjuder på en sommarbuffé av populära melodier.
Kvällen fortskrider sedan med JUST NU – Sveriges Enda Tomas Ledin Tribute – som levererar Ledins alla hits i ett rasande tempo med bomber och granater!
Efter JUST NU fortsätter kvällen med livemusik i Sikhalls Magasin.
Mer info angående detta kommer inom kort.
Missa inte denna helkväll i naturskön miljö!
I vanlig ordning är det fri Entré till utomhuskonserten.
Om man uppskattar musiken så kan man Swisha en slant till Bandet.

Hjärtligt välkomna!”

Kategorier:Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall, ttela

Hallevi: Ny intressent!

8 juli, 2024 1 kommentar

Det visade sig att ryktena var sanna. Det finns ytterligare en intressent som vill driva Hallevibadet vidare. Igår, söndag den 7 juli, trädde han fram på Facebook:

“Hej!

Vill bara berätta att jag är den andra intressenten av Hallevibadet.

Det har gått några år sedan man jobbade där, men har gjort 13 år som anställd på Hallevibadet.

Har haft kontakt med kommunen och ska få se på badet 16 juli. Vid det tillfället kommer jag att ta med en besiktningsman då jag inte tror att badet är så dåligt som det sägs. Hallevibadet måste leva; var ska barnen lära sig att simma?

Var ska alla reumatikerna vägen? Vi måste ju ha någonstans att kunna bada utan att behöva åka in till centrum.

Halleviområdet är en idrottsanläggning som man kan utveckla grymt mycket.”

Intressenten är Patrick Lejon. Lejon är obekant för mig, men det går inte att bli annat än positiv över att fler är intresserade av att driva Hallevibadet vidare. Särskilt som Lejon känner till badet sedan tidigare.

Det har förts en mailväxling mellan Patrick Lejon och chefstjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen. Den 3 juli diariefördes denna mailväxling i kommunens diarium. Bättre sent än aldrig skulle man kunna säga.

Det första mailet skickade Patrick Lejon nämligen till förvaltningschef Andreas Knutsson redan den 10 juni. Så lång tid får det inte ta för att diarieföra mail. Men det har antagligen hänt något extraordinärt. För inte kan det väl vara så att samhällsbyggnadsförvaltningen ”slarvar” med diarieföringen? En JO-anmälan hade nog tämligen snabbt lett till kritik av Vänersborgs kommun…

Patrick Lejon skrev den 10 juni till förvaltningschefen att han trodde att det fanns en stor potential i anläggningen:

“Vi behöver verkligen ha det kvar både för ung som gammal. Även ytorna runt badet är ju alldeles för outnyttjade. Man skulle kunna lösa boulebana, bangolf en beachvolleyplan och massa annat trevlig.”

Lejon bad om mer information om Hallevibadet. Han verkade inte tro att badet var så dåligt som det sades. Och så avslutade han sitt allra första mail:

“Jag skulle vara intresserad att driva badet.”

Förvaltningschef Knutsson var positiv till Lejon och det intresse han visade. Knutsson konstaterade i mailet att:

“Hallevibadet är i ett dåligt skick. Vi har flera rapporter som visar att badet har brister i bl.a. ventilation, vattenrening, konstruktion och el.”

Samtidigt skrev förvaltningschefen att han tyckte att det var tråkigt att politikerna hade beslutat att avveckla verksamheten på Hallevibadet… Knutsson upplyste också Lejon om att en annan privatperson var intresserad av att överta badet och driva det vidare. Knutsson skrev:

“Vi kan inte säga något om huruvida det kan blir någon överlåtelse eller inte i detta skede. Det beror på att politiken inte fattat något beslut i frågan mer än att förvaltningen skall ta fram en konsekvensbeskrivning.”

Det stämmer förvisso, men jag ser det som att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden vill ha en “konsekvensbedömning angående avyttring” (som samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023) innan de fattar ett slutligt beslut. De vill antagligen ha mer information och fakta innan en eventuell försäljning. Men en sådan konsekvensbedömning har alltså av allt att döma fortfarande inte påbörjats av förvaltningen. Många frågar sig naturligtvis varför… (Se “Hallevi: Invigning av hundrastgården”.)

Patrik Lejon har fått den information och det underlag om Hallevibadet som han begärde. Han har också fått kontakt med fastighetschefen och de ska alltså inspektera badet den 16 juli. Det är tre dagar efter att hundrastgården har invigts.

Det ska bli intressant att så småningom ta del av mötet. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen har tänkt sig fortsättningen. Konsekvensbeskrivningen måste ju bli klar och politikerna fatta beslut om en eventuell avyttring innan förhandlingar kan komma igång och eventuella avtal slutas. Och så måste självklart den nya och oväntade “parten i målet” vara med på ett hörn. Jag tänker naturligtvis på Vargöns hundklubb… Som utan politikernas vetskap har fått arrendera en stor del av Hallevibadets tomt – en tomt som Jonas Mossberg redan för ett år sedan meddelade kommunen ingick i hans planer och visioner för ett övertagande av badanläggningen…

PS. Det har pågått en intensiv diskussion i olika Facebook-grupper om gårdagens blogginlägg. (Se “Hallevi: Invigning av hundrastgården”.) Frågan som diskuteras är framför allt om Vargöns hundklubb har rätt att stänga ute allmänheten från rastgården, eller inte. Som framgick av mitt inlägg så tror jag inte att hundklubben kan göra det, men jag vet inte säkert. Det borde dock finnas någon jurist i kommunen, eller Förvaltningsrätten, som kan avgöra frågan.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevi: Invigning av hundrastgården

7 juli, 2024 Lämna en kommentar

Kommande helg inviger Vargöns hundklubb officiellt den nya hundrastgården. På Facebook skriver klubben att det ordnas tipspromenad, kaffe/fika och lotteri. Alla är välkomna. Vi får se om alla grannar dyker upp – med tanke på insändaren i TTELA… (Se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”.)

Hundrastgården är nu klar för att tas i bruk av Vargöns hundar. Det är en stor rastgård där hundarna kan springa av sig all sin energi medan ägarna kan ta det lite lugnare. Stängslet/staketet är uppsatt runt ca hälften av Hallevibadets tomt (se karta), så det är ingen större risk att hundarna kan smita ut från rastgården. 

Vad jag förstår av ett inlägg (på Facebook) så är alla hundar välkomna, i varje fall alla vars hussar och mattar är medlemmar. De kommer att få koden till grindarna, som då uppenbarligen alltid torde vara låsta.

Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen krävs varken bygglov för staketet eller grannhörande, dvs att grannarna till hundrastgården tillfrågas om vad de tycker. Det är säkert helt riktigt, experterna på byggnadsförvaltningen har väl gett grönt ljus får man förmoda.

När jag läser om hundrastgårdar i andra kommuner, t ex Luleå (se “Riktlinje för hundrastgårdar”), blir jag dock lite konfunderad – är det så enkelt? Under rubriken “Plan- och bygglagen Allmän plats och möjlighet att införa hundrastgård” i Luleås riktlinje står det:

“En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. … Om en anläggning inte stänger ute utan det går att via grindar tillskapa passage kan detta accepteras om särskild bestämmelse saknas, detta kan innebära att en hundrastgård får anläggas vid allmän plats park/natur men måste prövas via mark/bygglov. För att anlägga en hundrastgård bör detaljplanen för aktuell plats studeras.”

Detaljplanen för området på Hallevi i Vargön är från 1970. (Det går att hitta planen på kommunens hemsida.) Området betecknas med “Ri”. Det har följande betydelse:

“Med Ri betecknat område får användas endast för idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål.”

Det är antagligen inte särskilt svårt att definiera en hundrastgård som “idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål”. Men möjligtvis skulle man ändå kunna betrakta en hundrastgård som en ändrad användning jämfört med en idrottsanläggning för bad. Vänersborgs kommun är ju känd för att ha en ganska nitisk byggnadsförvaltning när det gäller tolkningar…

Vill man veta mer om Ri så kan man läsa mer på Boverkets hemsida. (Se “Med Ri betecknat område får användas endast för idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål”) Boverket beskriver och förklarar bestämmelserna kring Ri, vilket bland annat innebär:

“rätt till skilda slag av bebyggelse som hör samman med ändamålet, t ex åskådarläktare, omklädningsrum, hallbyggnader för gymnastik och tennis, restauranglokaler o s v.”

När det gäller grannhöran så bör en sådan ske, men den bör ha genomförts redan när detaljplanen fastställdes 1970. Det är sannolikt inte ett måste att göra ännu en grannhöran bara för att en hundrastgård anordnas på ett område som redan är bestämt att vara för idrottsändamål eller samhörigt ändamål. Såvida det inte ska betraktas som en kvalitativ skillnad mellan skrik från barn/ungdomar och hundar, som signaturen “Boende på Örnvägen” i och för sig ansåg i sin insändare i TTELA (se “Varför en hundrastgård mitt i ett bostadsområde?”).

Det kan finnas ett annat stort problem med hundrastgården – de låsta grindarna. På TTELA:s hemsida idag finns en artikel (se TTELA “Vargön har fått egen hundrastgård: ”Supernöjd””), som jag såg efter att detta inlägg var färdigskrivet, som bekräftar att grindarna ska vara vara låsta:

“rastgården får nämligen bara användas av hundklubbens medlemmar”

Läser man riktlinjerna för hundrastgårdar i Luleå, se ovan, så verkar det vara en nödvändighet att allmänheten får tillträde till området. Är området att betrakta som allmän platsmark, vilket det gör med dagens begrepp, så har jag svårt att se att allmänheten kan stängas ute. Det går knappast heller att kräva att Vargöbor, eller medlemmar, ska behöva ringa till ordförande för Vargöns hundklubb för att få en kod…

Vi får se vad som kommer att gälla i fortsättningen, men jag tror som sagt att det är tveksamt att allmänheten kan stängas ute. Det är sannolikt inte heller ett argument att vem som helst kan bli medlem i hundklubben, medlemmar och allmänhet är inte samma sak.

Om det är en bra idé att ordna en hundrastgård just i detta område vid Hallevibadet är en annan fråga. Det finns ju, som alla vet vid det här laget, en person som är intresserad av att driva badet vidare i privat regi. Denna möjlighet borde naturligtvis ha utretts klart innan tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen på eget bevåg, dvs utan att politikerna gavs möjlighet att säga sitt, beslutade att arrendera ut en stor del av marken till Vargöns hundklubb. Eller att ens informera Jonas Mossberg, den privata intressenten. TTELA skriver förresten i dagens artikel på hemsidan (se TTELA “Vargön har fått egen hundrastgård: ”Supernöjd””):

“Dessutom har vänsterpolitikern Stefan Kärvling, som sitter i kommunfullmäktige, på sin blogg ifrågasatt att beslutet tagits på tjänstemannanivå utan att politikerna har fått möjlighet att uttala sig i frågan – särskilt som rastgårdens placering påverkar möjligheterna att utveckla området kring badet, om det skulle tas i drift igen.”

Ryktena talade för övrigt sanning. Det finns ytterligare en person som är intresserad av att driva Hallevibadet vidare… Mer om det i ett kommande blogginlägg.

Vi får se vad som händer med hundrastgården på sikt. Kanske kan den eller de privata intressenterna och Vargöns hundklubb komma överens om en för alla acceptabel lösning. TTELA citerar en styrelsemedlem i Vargöns hundklubb:

“Men vi hoppas på bad och hundrastgård.”

Det hoppas antagligen de flesta i Vargön, och även en och annan vänersborgare…

Frågan är bara om kommunen överhuvudtaget kommer till skott någon gång. Det verkar nämligen som om samhällsbyggnadsförvaltningen fortfarande inte har kommit igång med den “konsekvensbedömning angående avyttring” som samhällsbyggnadsnämnden beslutade om den 16 november 2023. Det har i varje fall inte varit några samtal eller förhandlingar med Jonas Mossberg…

Men hur det blir med grindar och lås till hundrastgården och andra regler kanske ger sig redan nu på lördag. Invigningen av hundrastgården sker kl 13-15.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela

Fiskmåsar, fiskmåsar…

5 juli, 2024 Lämna en kommentar

Larus canus, larus canus… 

Det är fantastiskt att gå längs Östersjöns stränder i Ystad utan att se en enda fiskmås. Inte heller i stadens välbesökta centrum hörs ett enda vrål från måsarna. Det är nästan så att man glömmer att fiskmåsar existerar på denna jord. Eller att man befinner sig i Turkmenistan – där det sägs att man har lyckats utrota fiskmåsarna.

Men efter några måsfria dagar hos släkten på Österlen var det dags att återvända hem till Nordstan. Måsarna hälsade mig intensivt välkommen redan när bilen uppenbarade sig på Lovisebergsgatan. De fortsatte sprida sina skrik ända tills jag slutligen somnade fram på småtimmarna. Men det var inte slut med det. Välkomstvrålen fortsatte när jag vaknade dagen efter. De hade knappast tystnat under natten, jag hörde dem faktiskt som i en (mar)dröm några gånger. Fiskmåsar skriker dygnet runt.

Och förorenar dygnet runt. Det finns inte en bil som parkeras i Nordstan som undkommer måsarna. De är särskilt förtjusta i nya eller nytvättade bilar. Det är troligtvis glansen som är orsaken. Måsarna speglas i plåten och tror att det är en fiende – och tömmer tarmarna. Och det inte bara en gång…

Fiskmåsar är en sanitär olägenhet på många vis, och det värsta är kvar.

Fiskmåsarna blir som mest aggressiva och stridslystna när deras stora, gråa och fula ungar flaxar ner från hustaken. Då ska föräldrarna skydda avkomman från invånarna i Nordstan, som har gjort intrång på måsarnas naturliga habitat. Det är i varje fall vad miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har hävdat. Ungarna är fortfarande kvar på taken, men de är stora nu. Det är bara en tidsfråga innan de springer på gator och i trädgårdar. Och då får alla inflyttade inkräktare på fiskmåsarnas område se upp. Då är måsarna ännu mer upphetsade och stridslystna än vanligt. Och faktum är att flera invånarna har flyttat från Nordstan på grund av måsskriken.

Det är bara de utsända inspektörerna från kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning som missar fiskmåsarna. För några år sedan, 2018 för att vara exakt, hälsade miljö och hälsa på i fiskmåsarnas habitat vid Lovisebergsgatan. Det var strax efter att fiskmåsföräldrar och fiskmåsbarn hade flyttat ut på Vänerns kobbar och öar efter att den ca 4 månaders långa häckningssäsongen var över. Det är för övrigt en dag alla i Nordstan räknar ner till.

“Vi kunde inte notera fågelbon eller ansamlingar av fåglar på taken eller marken. Det hördes inga måsskrianden.”

Invånarna i Nordstan inbillade sig tydligen att det fanns måsar i området…

När jag var i Skåne fick jag förresten ett meddelande från en nyinflyttad göteborgare. Hen skrev bland annat:

“Jag tänkte bara höra, du som kanske är lite insatt i mås-eländet. Jag bor [i centrala Vänersborg] och är ganska trött på skriken nu, vet att de tystnade i juli förra året. Vet du om kommunen gör något för att minska antalet? Tar de bort bon o så? Verkar som de lagt väldigt mycket ägg på [de platta taken i stan]. Men nu är väl ungarna klara. Det bästa vore ju om de sköt av några eller i alla fall tog bort bona.”

Svaret är kort och gott, kommunen gör inget. Det har i och för sig hänt att miljö och hälsa har ringt upp fastighetsägare. Det är nämligen fastighetsägarna som är ansvariga i första hand. Branschorganisationen “Fastighetsägarna” skriver om detta på sin hemsida (se “Så blir du av med störande fåglar”):

“Under våren kan det vara många som upplever häckande fåglar som störande, till exempel när de bygger bon på hustak eller andra utrymmen. Det är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som har ansvar för att förebygga och komma tillrätta med problemet. Här ger vi tips på vad du kan göra för att bli av med störande fåglar.”

Men gör inte fastighetsägarna något, vilket de sällan gör (oftast bor de inte i sina hyreshus), så bör kommunen gripa in. Men jag har inte hört talas om att kommunen någonsin har skjutit några fiskmåsar.

Fastighetsägarna ger för övrigt tips hur man ska bli av med “häckande fåglar”. Dock nämns inte den nya metoden med grön laserstråle. (Se TV4 Nyheterna “Nya metoden skrämmer bort storbajsarna”.) Den har visat sig vara väldigt effektiv åtminstone mot Kanadagäss. Kanadagässen är Nordstans andra stora fågelplåga. Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land… I själva gränsområdet, dvs stränderna, delar de solidariskt på utrymmet.

Kommunen har dock skjutit Kanadagäss på Skräcklan. Det var 2020 (se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”) och gav bra resultat. Det var till och med betydligt färre gäss på Skräcklan året efter. Det sades dock att de aldrig hade sett så många gäss i södra Dalsland, i Sikhall och på Rörvik, som de somrarna… (Se “Kanadagåsen”.)

Kommunen har även ändrat på sin hemsida. Förut fanns det en del information om fastighetsägares ansvar osv. Jag kan inte hitta det nu. Jag tror att kommunen helt enkelt har frånsagt sig allt ansvar. Kommunens hållning är troligtvis att det uteslutande är fastighetsägarnas skyldighet att åtgärda problemen. Till skillnad från många andra kommuner…

I “Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd” (34 §) står det:

“Utöver vad som anges i 9 kap. 9 § miljöbalken skall byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och anläggningar hållas fria från ohyra.

Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna vidtas.”

Det kanske ändå är dags för alla invånare i Nordstan att förena sig! Kanske har den sista striden inte stått än?

PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, sommarläsning

SBN: Sikhall på sparlåga

2 juli, 2024 Lämna en kommentar

Den 16 november 2023 fattade samhällsbyggnadsnämnden två viktiga beslut. Det ena handlade om Hallevibadet, det andra om Sikhall. Beslutet om Hallevibadet följde jag upp i söndags. (Se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”.)

Oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden (V+M+MBP+SD) fattade ett annat beslut om Sikhall än vad de styrande partierna, S+C+KD+MP, och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen, hade tänkt och förväntat sig. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) blev så frustrerade att de kände sig tvungna att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Vilket med all sannolikhet också var okejat av partiernas två kommunalråd.)

Förvaltningsrätten avslog överklagandet. (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)  Motiveringen till avslaget kunde inte tolkas på annat sätt än att det var en fullständig sågning av överklagandet. Man ges nästan bilden av att juristerna var väldigt frustrerade över bristen på saklig grund, och frågade sig – varför upptar de båda nämndsordförandena vår tid med så utsiktslösa och meningslösa argument…

Det tycks dock inte bekomma Jonasson och Andersson, de sitter fortfarande kvar på sina ordförandeposter… Och vem vet, de kanske till och med funderar på att överklaga Förvaltningsrättens dom.

Oppositionspartiernas beslut i samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 innebar att förvaltningen skulle gå vidare i förhandlingarna med Magnus Larsson om de fastighetsrättsliga lösningarna men utifrån andra utgångspunkter. De utgångspunkter som förvaltningen hade föreslagit och de styrande partierna omfamnat var uppenbarligen helt oacceptabla för Larsson. Det kunde alla se och faktiskt också förstå. De var tvungna att ändras för att Magnus Larsson och kommunen skulle kunna ingå en överenskommelse.

Oppositionspartierna ändrade i sitt beslut utgångspunkterna så att de blev rimliga, logiska och acceptabla även för Magnus Larsson. Nämnden hade ju fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ingå ett avtal om fastighetsrättsliga lösningar med Magnus Larsson så att en detaljplan kunde upprättas. (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)

Nu, efter nämndens beslut, var vägen utstakad och klar. Det var “bara” för samhällsbyggnadsförvaltningen att ändra i förslaget om “Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall” enligt oppositionspartiernas beslut. Och sedan ta kontakt med Magnus Larsson för att slutföra överenskommelsen och sluta ett avtal. Men det har inte samhällsbyggnadsförvaltningen gjort. Förvaltningen har istället ”avvaktat” genomförandet av nämndens beslut, antagligen med de båda ordförande Ann-Marie Jonassons (S) och 1:e vice ordförande Johan Anderssons (C) goda minne. Det är mycket anmärkningsvärt eftersom det är en majoritet av politikerna i nämnden som beslutar – och tjänstepersonerna som ska verkställa dessa beslut.

Historien upprepar sig. Oppositionspartiernas båda beslut den 16 november 2023 var inte populära bland de styrande partierna eller bland tjänstepersonerna. Därför förhalades processerna och besluten verkställdes inte. Det är fortfarande ingen från samhällsbyggnadsförvaltningen som har tagit kontakt med Magnus Larsson och diskuterat någon överenskommelse eller ens hört sig för om möjliga mötestider… Likheterna med Hallevibadet och Jonas Mossberg är slående.

Magnus Larsson är i behov av fastighetsrättsliga lösningar enligt kommunfullmäktiges riktlinjer. Larsson måste få förvärva delar av kommunens fastighet Sikhall 1:4, så att han bland annat får äga marken mellan sin fastighet Sikhall 1:6 och Sikhalls Magasin. (Se pil i kartan till vänster.) Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. Och det krävs “kraftigare” ledningar till magasinet. Det skulle också underlätta för VA-dragningar till magasinet om Larsson ägde denna mark.

Ett fastighetsrättsligt avtal mellan kommunen och Magnus Larsson är således en förutsättning för att det ska kunna ske en utveckling av och i Sikhall. Och vi är många som har en mycket bestämd uppfattning om vem som kan och ska stå för utvecklingen. Magnus Larsson har med den omfattande och grundliga renoveringen av Sikhalls magasin bevisat att han inte bara pratar utan får saker gjorda. Magnus Larsson lägger både tid och pengar på att utveckla Sikhall. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)”.)

När nu Förvaltningsrätten har avslagit Ann-Marie Jonassons (S) och Johan Anderssons (C) överklagande så måste samhällsbyggnadsförvaltningen slutföra överenskommelsen enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut i november och sluta ett avtal med Magnus Larsson.

Och som vanligt är det Sikhall Rock även denna sommar. Onsdagen den 17 juli kl 18.00 kör Sikhall Rock igång. Det går att anmäla sitt intresse på Sikhall Rocks Facebook-sida.

Kategorier:förvaltningsrätten, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall, Sikhalls Magasin

Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?

30 juni, 2024 Lämna en kommentar

Den 16 november 2023 fattade samhällsbyggnadsnämnden två viktiga beslut. Det ena beslutet handlade om Sikhall, det andra om Hallevibadet.

Samhällsbyggnadsnämndens beslut om Hallevibadet hade följande lydelse:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. ”Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Dessutom lämnade ett av de styrande partierna, Kristdemokraterna, en protokollsanteckning. KD förordade en bredare analys/utredning. Det stod bland annat:

“Hur hantera intressenter som ser utvecklingsmöjligheter och tydligt signalerat att de vill hyra eller köpa anläggningen för fortsatt drift. Vilka konsekvenser skulle försäljning, uthyrning eller koncession få för kommunen, simhallen och dess brukare.”

Som läsare av denna blogg vet så har ingen analys/utredning kommit igång. Om det har hänt något nu i juni låter jag emellertid vara osagt, men förvaltningen sa inget om Hallevibadet på samhällsbyggnadsnämndens sista sammanträde inför sommaren, den 12 juni. Det är inte heller någon från kommunen som har tagit kontakt med Jonas Mossberg den senaste månaden för att diskutera ett eventuellt övertagande av badet… 

Samtidigt har samhällsbyggnadsförvaltningen arrenderat ut ungefär hälften av tomten på Hallevibadet till Vargöns hundklubb, utan varken politikers eller Mossbergs vetskap. Och till Mossbergs förtret, en stor del av den utarrenderade ytan ingick nämligen i hans planer för övertagandet. (Se “Affären Hallevi (1): Hundklubben”.)

Det kan väl ändå inte vara på det viset att samhällsbyggnadsförvaltningen, i så fall med troligt stöd av ordförande Jonasson (S), inte vill att Hallevibadet ska leva vidare, och därför skjuter på utredningen så länge som möjligt…?

Arrendetiden för hundklubben är på ett år. Avtalet löper fram till och med den 30 april nästa år. Men om avtalet inte sägs upp senast 6 månader innan arrendetidens slut, dvs den 31 oktober, förlängs arrendet automatiskt med ett (1) år. 

Nu håller Vargöns hundklubb som bäst på att inhägna området med staket. Det lär kosta bortåt 80.000 kr sägs det. Det är ganska mycket pengar, särskilt om arrendeavtalet skulle sägas upp och inte förlängas. Då kommer det att vara tämligen bortkastade pengar, och dessutom skulle det kosta en slant för hundklubben att ta ner staketet… Det ser ut som om hundklubben har gett sig in i ett litet ekonomiskt vågspel. Såvida inte hundklubben har fått några informella försäkringar om att ingen ska ta över badet.

Staket sätts naturligtvis upp för att hundar ska kunna springa runt och sträcka ut på det tämligen stora området. Det blir antagligen en del skällande också. Det tror i varje fall några av grannarna. I gårdagens TTELA (se “Varför en hundrastgård mitt i ett bostadsområde?”) skrev signaturen “Boende på Örnvägen”:

“En hundrastgård med hundar som skäller tidig morgon och sen kväll är inget jag, eller mina grannar jag pratat med, finner glädje av. Ska det absolut behövas en hundrastgård behöver den inte ligga mitt inne i bostadsområdet.”

Grannen reagerar på att de boende runt hundrastgården inte har fått yttra sig om lämpligheten i att ha en rastgård mitt inne i bostadsområdet. Grannen hade skrivit till samhällsbyggnadsförvaltningen och fått svaret:

”När kommunen arrenderar ut sin mark görs inget grannhörande såvida arrendatorn inte behöver ansöka om bygglov.”

Och det behövs inget bygglov för staket.

Jag hittar dock inte denna brevväxling i samhällsbyggnadsnämndens diarium, i varje fall inte under den senaste månaden. Anledningen till att jag har letat i diariet är egentligen inte för hitta korrespondens kring hundrastgården. Det är för att det går rykten om att ytterligare en intressent har hört av sig till kommunen. Personen är, liksom Jonas Mossberg, intresserad av att ta över Hallevibadet och driva det vidare.

Så sägs det alltså, men det finns inga noteringar, anteckningar eller handlingar kring att en sådan intresseanmälan har inkommit eller att samtal med en ny intressent har förts. I varje fall kan inte jag hitta det. Och inte kan det väl vara så att samhällsbyggnadsförvaltningen ”slarvar” med diarieföringen?

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

KF-beslutet om budget 2025 (4)

27 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (3)”.

Efter att kommunfullmäktige hade behandlat socialnämnden var det dags för en ajournering, dvs paus. Det behövdes. Mätta av smörgåstårta tog sig kommunfullmäktige sedan an barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och precis som tidigare inledde nämndens tre ordförande, och de hade mer talartid än resten av församlingen. Som vanligt kan man lyssna på denna del av budgetdebatten på  kommunens webb-TV, 3.25,50 in i budgetärendet.

Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) startade debatten. Carlsson berömde både förvaltningen och politikerna i nämnden. De är oerhört kompetenta tyckte Carlsson. Sedan beskrev Carlsson nämndens verksamhet och framhöll de positiva sidorna, samtidigt som han menade att det fanns framtida utmaningar, bland annat att kostnaderna ökar. Det är bland annat mat och hyror som blir dyrare.

“Alla måste bidra för att ta samhället in i en bättre framtid än den vi ser just nu.”

Sa Bo Carlsson och filosoferade lite kring bland annat näthat, ungdomars tid på nätet, att barn måste trivas med sig själva osv. Men han tog också upp att tvålärarsystem gav resultat men att det skedde på bekostnad av större klasser. Jag förstod kanske inte riktigt när ordförande Carlsson ansåg att nämnden hade ganska mycket pengar till sitt förfogande, men sedan vände han på resonemanget och menade att nämnden måste ha mer pengar till personal för att ta ytterligare kliv. Nämnden har ju faktiskt minskat antalet personal. Det var sammanfattningsvis en tämligen övergripande och allmän redogörelse.

Barn- och utbildningsnämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) fortsatte med att prata om “kärnan” i nämndens verksamhet (3.33,45):

“och inte prata runt omkring bara.”

Henriksson pratade om spännvidden rent kunskapsmässigt bland elever i samma klassrum och att pedagogerna var tvungna att hantera detta. Han pratade om vikten av behöriga lärare och att det saknades i en del klassrum idag.

Gunnar Henriksson tyckte att alla ledamöter var överens om hur viktigt det var med skolan. Han redogjorde vidare för en del statistik kring meritvärden, behörigheten till gymnasiet, andel som har godkända betyg i alla ämnen etc och menade att Vänersborg har en bit kvar att gå. Vägen dit, menade Henriksson, var tryggheten i klassrummen.

Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade liksom Bo Carlsson (C) ganska allmänt om skolan och det var kanske inte riktigt det kvällens debatt om budget borde ha handlat om. Både de styrande partierna, S+C+KD+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L, ansåg att barn- och utbildningsnämnden bara skulle få ett tillskott för den ökade hyran till Holmängenskolan (4,9 milj kr), 1 milj kr till att utarbeta ett handlingsprogram för förebyggande arbete för barn och unga och 1 milj till “kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet”. Dessa begränsade anslag innebär att BUN måste minska kostnaderna med 10,4 milj nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster… Det borde ju rimligen ha varit detta som de båda ordförandena talade om. Det gjorde de inte. Och det är ju egentligen ganska anmärkningsvärt. Det räcker ju inte med ord. Det avgörande är naturligtvis att orden leder till handling, i det här fallet till att förskola och skola får de resurser de behöver för att klara sitt uppdrag på det sätt som riksdag och regering har formulerat det. 

BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade ha en helt annan syn på förskolans och skolans budget… Hon började sitt anförande (3.40,35):

“Ibland kan det vara bra att man tar ett steg bakåt…”

Det var viktigt tyckte Christin Slättmyr, och jämförde sedan årets mål- och resursplan, dvs den för 2025, med den som togs 2021. Hon menade att det var fler barn och elever 2021 i både förskola (65 barn), fritidshem (200 barn) och F-9 (200 elever) än det kommer att vara 2025. Det är dock 26 elever fler i anpassad grundskola (fd Grundsär). Slättmyr sammanfattade:

“Det finns mer pengar per barn och per elev ute i vår verksamhet idag.”

Och därför så:

“har vi bättre kvalitet för våra barn och elever.”

Förskolan, fritidshemmen och grundskolan i Vänersborgs kommun, fortsatte Slättmyr, har mer pengar idag jämfört med genomsnittet för liknande kommuner i riket än Vänersborg hade 2019(!), trots att förskola och fritidshem fortfarande ligger efter. Vänersborg ligger med andra ord inte lika långt efter längre. Och grundskolan har faktiskt idag till och med 25 milj kr mer än snittet för jämförbara kommuner. Då nämnde inte Christin Slättmyr (S) att den nationella statistiken inte tar någon hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknades kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr.

Hur som helst, slutsatsen av 1:e vice ordförande Slättmyrs (S) anförande torde vara att det har satsats väldigt mycket på förskola och grundskola i Vänersborgs kommun de senaste åren. Och vad jag förstår så åtminstone antyder BUN:s 1:e vice ordförande att det är bra att de styrande partierna (S+C+KD+MP) inte satsar mer pengar på förskolan och grundskolan nästa år… Det var ett mycket märkligt inlägg av en ledamot och tillika ordförande i BUN.

Vänsterpartiet vill satsa 10 milj kr mer på förskolan och grundskolan 2025. Orsaken är att nämnden skulle tvingas spara 10,4 milj kr 2025 om de styrandes, eller M+L:s, budgetförslag blev verklighet. Det motsvarar 16 lärartjänster. Jag citerade nämndens sammanfattning av konsekvensen av budgetförslaget från de styrande:

“En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. Besparingen bedöms innebära försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg, menade jag vidare, om detta blev verklighet. Det finns behov av legitimerade lärare och med tanke på den utveckling med utanförskap, psykisk ohälsa, ökade klyftor, kriminalitet etc så är förskola och skola oerhört centrala. Det är också viktigt att undvika ytterligare besparingar och eventuella uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i kommunens skolor inför det läsår som nyss har avslutats.

Jag tog upp att färre lärare och annan skolpersonal också drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. I slutändan drabbar det eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag. De inriktningsmål, målsättningar och ambitioner och andra skrivningar i olika politiska dokument måste följas av handling, av verkstad. Det får inte stanna vid ord på papper, då blir inriktningsmål och texter i budgetförslag betydelselösa.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Det går inte ta igen ett förlorat år i förskola eller grundskola.

Även Göran Nilsson (SD) betonade förskolans och skolans viktiga betydelse. Nilsson pratade dock en del om den svenska skolan i allmänhet, om ordning och reda osv som kanske inte direkt hade med budgeten i Vänersborg att göra. SD ville i varje fall satsa 6 milj kr extra på BUN. Göran Svensson i Medborgarpartiet efterlyste verkstad och inte bara ord. MBP ville liksom Vänsterpartiet satsa ytterligare 10 milj kr på BUN.

Ordförande Bo Carlsson (C) begärde ordet. Han talade om vikten av att minska sjuktalen i barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan kommenterade Carlsson anförandet av sin ordförandekollega Christin Slättmyr (S). Han såg sig nog tvungen till det… Carlsson framhävde att nämndens kringkostnader hade ökat under åren. Man kunde inte bara se till barn- och elevantalet… Där fortsatte jag i ett anförande direkt efter och tog skolskjutsar och skolmåltider som exempel. Dessutom ökade antalet elever i behov av alla sorters stöd varje år. Jag passade också på att läsa upp fackförbundens, på skolans område, yttrande över budgetförslaget från de styrande partierna. Facken ställde sig oeniga till förslaget. Personalorganisationerna avslutade yttrandet:

“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”

(Det går att läsa mer om fackförbundens yttrande i inlägget “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)

I mitt avslutande anförande redovisade jag några av BUN:s “resultat”:

  • Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram var 2023 83,2%. 2024 är siffran (före lovskola) 82,5%. Det är alltså en minskning.
  • Elever i åk 9 med godkänt betyg i alla ämnen är 68,8%. Det betyder att ungefär 1/3 av alla elever har F, underkänt, i minst ett ämne.
  • Medelmeritvärdet i åk 9 är 213 poäng. Förra året var siffran för Västra Götaland 223,9 poäng och riket 228,5.
  • Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Enligt preliminära siffror för 2024 är siffran 15,9%, dvs ungefär var 6:e elev i högstadiet.
  • Andelen barn inskrivna i förskolan var i april 2024 88,9%. Det är en minskning de senaste månaderna från tidigare 90%.

Nämnden står inför stora utmaningar…

BUN:s ordförande Bo Carlsson (S) avslutade diskussionen:

“Utbildningen, det är nyckeln till framgång och resten av livet.”

Carlssons slutord är också en bra avslutning på detta blogginlägg. Det är dock viktigt att notera att budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP, också blev kommunfullmäktiges beslut. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden ska spara 10,4 milj kr nästa år – och det motsvarar 16 lärartjänster…

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024, Kommunfullmäktige 2024, Skola och utbildning

KF-beslutet om budget 2025 (3)

25 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.

Budgetdebatten på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige var i stort sett ganska tråkig. Samtliga partiföreträdare redogjorde för sina respektive partiers eller partigrupperingars budgetförslag på ett så att säga objektivt sätt. Det ställdes knappast ens några frågor till ”motståndarna”.

Det hettade dock till något när socialnämnden diskuterades. Och inte helt oväntat var det socialdemokraternas Dan Nyberg som bröt det lugna och “sakliga” mönstret.

Dan Nyberg inledde anförandena kring socialnämnden eftersom han är nämndens ordförande. Han redogjorde sakligt och koncist för nämndens utmaningar. Nyberg berättade bland annat om hemtjänstens problem, att det behövs ett nytt särskilt boende, oenigheter med Västra Götalandsregionen kring vem som ska betala för avancerad sjukvård, om våld i nära relationer, försörjningsstödet och placering av barn och unga. Nyberg konstaterade sakligt och korrekt att socialnämnden behövde 57,2 milj kr nästa år för att klara sina åtaganden. Han yrkade dock, som den gode socialdemokrat han är, bifall till de styrandes förslag fast nämnden “bara” blev tilldelad 18 milj kr “extra” och 2,2 milj för Bostad först. Med andra ord 37 miljoner mindre än nämndens behov…

Nämndens 2:e vice ordförande Henrik Josten (M) hade ett kortare inlägg där han bland annat betonade att placeringstiderna för ungdomar blir allt längre, och dyrare – mellan 10.000-16.000 kr per dygn. Det var också svårt att rekrytera personal, menade Josten, och svårigheterna skulle öka allt eftersom.

Anna Gustafsson (SD) höll sitt allra första anförande i fullmäktige, vilket hon klarade med den äran. Hon avslutade med att säga att Sverigedemokraterna satsade 10 milj kr extra på socialnämnden. Det var emellertid 8 miljoner mindre än vad de styrande partierna satsade, Bostad först dessutom borträknat. Det sa hon inte…

Ida Hildingsson (V) redogjorde för Vänsterpartiets budgetförslag. V ville tilldela socialnämnden ytterligare 15 milj kr jämfört med de styrande partiernas förslag. Hildingsson hade mycket att säga och fortsatte sitt anförande genom att begära ordet ytterligare två gånger. Även här tilldelades nämligen de partier som inte hade någon ordförande i nämnden mindre tid för sina anföranden. Hildingsson beskrev Vänsterpartiets syn på verksamheterna inom socialförvaltningen och varför Vänsterpartiet vänder sig mot de föreslagna besparingsåtgärderna, särskilt heltid som norm.

Och så begärde Dan Nyberg (S) ordet… (Se kommunens webb-TV, 2.42,46 in i budgetärendet.) Nyberg riktade sig till Ida Hildingsson (V) och sa:

“Ja, nu är det andra året som jag får säga till Ida Hildingsson att jag tycker det är tragiskt att komma med en ren lögn inför våra anställda inom kommunen att heltid som norm är inskrivet i den här MRP:n. Så är det inte. Den som kommer att ta detaljbudgeten, nu är det andra gången jag säger detta Ida, den som kommer att ta detaljbudgeten för 2025, det är socialnämnden i december månad. Det vi gjorde tidigt i våras är en konsekvensbeskrivning så finns det här med. Men det är ingenting som säger att det måste vara med för 2025. Så sluta skräm våra anställda även om det är en högljudd klasskampsretorik som framförs ifrån talarstolen.”

“Ren lögn”, “klasskampsretorik”… 

Ida Hildingsson (V) begärde naturligtvis replik (2.44,32):

“Klasskampsretorik är vackert tycker jag. Utifrån att Dan Nyberg säger att jag far med lögner så går det ju att läsa innantill i MRP-förslaget att dom åtgärderna som nämnderna ska göra för att hålla sig inom ram utgår ifrån dom konsekvensanalyser och åtgärder som nämnderna har fastställt. Vi kan båda ta och läsa där igen. Och sen har ju också heltid som norm, det är väl inte att skrämma medarbetarna. Det här året har ju heltid som norm varit pausat precis utifrån den liknande diskussionen som vi hade här i MRP för ett år sen. Då vill jag minnas att du Dan Nyberg sa att förhoppningsvis kommer inte det här att behöva införas. Det tar vi sen i detaljbudgeten. Men oavsett vad som hände i ärendet kring detaljbudgeten så infördes det ju att vi skulle pausa heltid som norm. Så det är ju pausat. Det vi diskuterade på senaste sammanträdet i socialnämnden, det var ju att heltid som norm kommer att fortsätta pausas och att det fanns en stor risk för att det också skulle bli permanent. När jag frågade hur mycket man tänkte att det här var värt i pengar så pratade man om 20 miljoner och att det ställdes emot att lägga ner ett av äldreboendena. Så jag vill inte hålla med dig om att jag far med lögner.”

Det är ett intressant begrepp, “klasskampsretorik”. Särskilt när en socialdemokrat framför det. Hildingsson redovisade i sina anföranden arbetstagarnas, de anställdas perspektiv. Det tycks som om dagens socialdemokrater kan ha glömt sin historia och sina rötter, i varje fall en av dem… Nyberg ser sig uppenbarligen som en representant för den “andra sidan”, …som en arbetsgivare som kräver att de anställda fogligt ska acceptera de försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden som arbetsgivaren bestämmer…

Kommunal har drivit kravet på ”heltid som norm” i många år. Det är en oerhört central fråga för medlemmarna i Kommunal. Och Kommunal är helt medvetet om att socialnämnden med socialdemokraternas ordförande Dan Nyberg i spetsen den 17 april i år beslutade att:

”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024…”

Dan Nyberg begärde inte något genmäle på Hildingssons replik. Nyberg insåg nog efter en stunds funderande att Hildingssons historiebeskrivning och redogörelse var helt korrekt och med sanningen överensstämmande.

Däremot fortsatte Dan Nyberg (S) senare “diskussionen” på ett Facebookinlägg av Ida Hildingsson:

“Sist jag hörde så mycket klasskampsretorik och om socialistiska uttryck var på 70- talet och då kallade sig vänsterpartiet för att vara kommunister! Men det gör kanske du fortfarande Ida?”

Nyberg framför inga argument i sak utan spelar på folks fördomar. Han drar kommunistkortet precis som de högerextrema partierna. Det är över gränsen i en politisk diskussion i Vänersborgs kommun. Dan Nyberg (S) bör hålla sig till fakta och sakliga argument.

Jag fick mig faktiskt en släng också. Nyberg reagerade på några formuleringar i blogginlägget “KF-beslutet om budget 2025 (1)”.

Jag skrev i inlägget att några socialdemokrater tycktes skruva på sig när Magnus Ekström (KD) talade “kristdemokratiskt” om familjen och sedan om Hallevibadet. Nyberg kommenterade (se kommentar):

“Jag såg inga skruvande.”

Jag svarade, lite som jag tyckte humoristiskt (inklusive en smiley), att Dan Nyberg sitter i första raden i fullmäktige. Jag sitter däremot längre ner i salen och ser de socialdemokratiska ledamöterna bakifrån. 

Det är allmänt känt att KD i Vänersborg har en annan syn på Hallevibadets vara eller inte vara än t ex de båda ordförandena från de styrande partierna i samhällsbyggnadsnämnden. Inför sammanträdet i oktober förra året var de beredda att lägga fram ett förslag om rivning av badet. Jag är inte heller särskilt övertygad om att socialdemokraterna håller med om KD:s familjepolitik. Sedan är ju begreppet ”att skruva på sig” det som i engelskan benämns “a figure of speech”, dvs ett talesätt, ett bildspråk.

Hur som helst, Dan Nyberg verkade ha en helt annan syn på tingens ordning. Han skrev ytterligare en kommentar på blogginlägget (klicka här):

“jag tror du ser det mesta bakifrån Stefan och utifrån dina egna vänstersocialistiska perspektiv. Synd att det inte går att lita på dina bloggtexter…”

Det var, som jag uppfattar det, en totalt humorlös kommentar, bara nya invektiv utan några sakliga argument. Det var fördomar och härskarteknik. Jag var helt plötsligt en “vänstersocialist”, antagligen för att jag hade läst upp fackens inställning till de styrande partiernas budgetförslag. (Se “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.) Och så gick det inte att lita på mina bloggtexter… Jaha… Jag tror att den kritiken träffar Nyberg snarare än undertecknad, särskilt som han inte preciserar vad man inte kan lita på.

Dan Nyberg (S) bör kanske fundera ett extra varv i fortsättningen på vad han framför från fullmäktiges talarstol och vad han skriver på sociala medier. Det kommer samtalsklimatet i Vänersborg att tjäna på.

För övrigt noterade jag att flera socialdemokrater skruvade på sig i stolarna igen – när Dan Nyberg (S) från talarstolen vände sig mot Henrik Harlitz (M) och sa angående trygghetsboenden för de äldre:

“Jag skulle också välkomna om det är fler, gärna privata intressen, som också vill bygga den typen av boenden.”

Socialdemokraten Dan Nyberg välkomnar privata intressen, dvs att företag med vinst som drivkraft ska etablera sig i Vänersborgs kommun. Det förvånar åtminstone mig, och även några socialdemokrater…

I en kommande blogg ska jag fortsätta att redogöra för kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna. Det återstår ju att t ex redovisa barn- och utbildningsnämnden, se ”KF-beslutet om budget 2025 (4)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, S, socialnämnden, Vänsterpartiet