Kommunen svarar kyrkoherden i Frändefors
Den 3 mars samlades ett antal boende i Frändefors församlingshem. Det var kyrkoherde Daniel Westin som hade sammankallat ett möte. De närvarande var fastighetsägare från husen mellan Frändeforsån, 45:an och Dalboskolan. Boende i 23 av de 38 fastigheterna i området deltog. De flesta på mötet tillhörde den äldre generationen.
De närvarande, inklusive Svenska Kyrkan, hade fått ett utskick från Vänersborgs kommun. Varje fastighet hade blivit kartlagd, det gällde dagvatten och spillvatten. Det var inte helt lätt att förstå utskicken och det fanns de som hade blivit mer eller mindre chockade när de öppnade sina kuvert. De hade inte en aning vad det handlade om. (Se “Protester i Frändefors”.)
På mötet berättade kyrkoherde Westin bakgrunden till kommunens utskick och varför han hade sammankallat mötet. Han beskrev hur han i januari hade pratat med VA-chefen och att VA-chefen hade lovat att prata med någon lämplig i personalen. 
Men när Westin ringde kommunen någon vecka innan mötet var det ingen på Kretslopp & Vatten som kände till det. Och följaktligen fanns det inte heller någon kommunal representant på plats i församlingshemmet. Kyrkoherden var besviken och fick uppfattningen att kommunen inte var särskilt intresserad av dialog.
Deltagarna på mötet beslutade att skicka in en gemensam protestskrivelse till kommunen, där fastighetsägarna krävde mer och bättre information. Den skrivelsen återgav jag i bloggen “Protester i Frändefors”.
Nu har chefen på Kretslopp & Vatten besvarat skrivelsen, den 1 april. Inte till alla de som skrev på den, utan till kyrkoherde Westin.
VA-chefen skriver utförliga svar och förklaringar. Han börjar med ett längre citat från “Allmänna bestämmelser för brukandet av Vänersborgs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar” och 21 § LAV (Lagen om allmänna vattentjänster). VA-chefen redogör även för kommunens problematik kring avloppsledningar och avloppsreningsverket i Brålanda. 
Han beskriver vidare fastighetsägarens respektive kommunens ansvar och omständigheterna kring förbindelsepunkter, husgrundsdränering osv. Den är inget att orda om svaren och förklaringarna. De är i och för sig stundtals “tekniska” och inte helt lätta att förstå, men svaren är sakligt sett helt tillfyllest. VA-chefen svarar på de frågor han har fått i protestskrivelsen.
Det var dock inte kommunens syfte eller lagliga stöd till åtgärderna som de berörda fastighetsägarna protesterade mot, det var bristen på information – och förståelig sådan. Flera fastighetsägare förstod helt enkelt inte vad det utskickade brevet handlade om och vad som förväntades av dem. Och det är ju lite talande att svaret på protestskrivelsen enbart skickades till kyrkoherde Westin. Informationen borde ha gå till samtliga berörda fastighetsägare i området kan man tycka.
Men VA-chefen anser att Kretslopp & Vatten följer kommunens kommunikationspolicy:
“Vi är så tydliga som vi kan vara i det utskickade brevet med anmodan samt bilagd teckenförklaring och rörinspektionskarta. Vi har gett de råd vi kan ge och vi har lämnat kontaktinformation.”
Det låter onekligen som om det utskickade brevet var tämligen välfyllt med många olika handlingar. Flera av fastighetsägarna hade med sig brevet – så här såg ett av dem ut (fastighetsbeteckningar och gatunamn är raderade av mig):
Utskicket innehöll kanske inte all den information som hade behövts. Och framför allt, väldigt många 
fastighetsägare vittnade om att de inte förstod den information som fanns. Och det skriver också VA-chefen:
“Vi kan förstå med anledning av telefonsamtal från fastighetsägare att viss teknisk information är svårbegriplig och vi ser om vi kan förenkla informationen.”
Så viss teknisk information var alltså “svårbegriplig”… Och det var faktiskt just därför som kyrkoherde Westin sammankallade mötet där VA-chefen också hade lovat att åtminstone en tjänsteperson från Kretslopp & Vatten skulle delta. Det kom ingen.
Det har inte heller skickats ut någon “förenklad” information till fastighetsägarna i efterhand. Ja, det har inte skickats ut någon mer information överhuvudtaget, inte ens svaren på protestskrivelsen – mer än till kyrkoherden då. Men det torde inte vara kyrkans uppgift att informera om kommunens planer och förklaringar…
Kommunen har en kommunikationspolicy, som du kan ladda ner här. Den börjar på detta sätt:
“Vänersborgs kommun finns till för sina invånare och kommunikation är en förutsättning för demokrati och god service.
Kommunikationsarbetet ska bidra till att Vänersborgs kommun når visionen och uppsatta inriktningsmål, samt präglas av öppenhet och tillit. Strategisk och god kommunikation bidrar till bättre förutsättningar för att nå förväntat resultat. Kommunikation är en avgörande framgångsfaktor i det kommunala arbetet.”
De tre första punkterna i de övergripande syftena med kommunens kommunikation är att:
- “Öka kännedomen och kunskapen om kommunens uppdrag, service, verksamheter och det vi erbjuder invånarna, företag, föreningar och andra organisationer.”
- “Få invånarna att känna till och förstå politiska beslut samt hur de kan påverka genom att delta i debatt och dialog.”
- “Bygga förtroende och förtroendefulla relationer med kommunens intressenter genom att erbjuda service och tjänster av hög kvalitet, väcka intresse och engagemang.”
Huruvida Kretslopp & Vatten har följt kommunens kommunikationspolicy vågar jag inte uttala mig om, men att det övergripande syftet med kommunikationen har misslyckats i Frändefors råder det inte några som helst tvivel om. Och det torde bland annat bero på att kommunikationen inte har varit:
“tydlig och enhetlig”
eller
“anpassad efter mottagare och målgrupp”
som den borde ha varit enligt samma kommunikationspolicy. Och, det måste vara kommunens ansvar att kommunikationen med invånarna fungerar.
Första meningen i policyn tål att fundera extra noga över:
“Vänersborgs kommun finns till för sina invånare och kommunikation är en förutsättning för demokrati och god service.”
Jag vet inte riktigt vad det är för inställning till invånarna i Frändefors som framskymtar i avslutningen av kommunens svar till Westin, men jag antar att kyrkoherden inte reagerar särskilt positivt:
“Den handskrivna listan som bifogades inskickat brev verkar vara deltagarförteckning från mötet. 
Ingenstans på sidan med signaturer står det att vederbörande signerar för att inkomma med en protest.”
För det kan väl ändå inte vara så att kommunen på allvar undrar, och kanske till och med ifrågasätter, varför kyrkoherde Westin skickade en lista med namn tillsammans med protestskrivelsen – och varför alla fastighetsägare hade signerat med sina namnteckningar…?
PS. Kyrkoherde Westin har framfört till kommunen att han fortfarande önskar ett möte med kommunen.
BUN (19/4)
Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde, fysiskt – på plats i kommunhuset.
I bloggen “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm” beskrev jag BUN:s ärenden ganska utförligt och i gårdagens blogg, “BUN: Budgetyrkande från V”, publicerade jag Vänsterpartiets budgetyrkande. Det kan vara läge att läsa de bloggarna om man vill veta mer om de olika ärendena.
Sammanträdet började med en verksamhetsuppföljning. Det var rektorerna på kommunens högstadieskolor som tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat föredrog ärendet. Informationen, som i vanlig ordning var mycket pedagogisk och professionell, tog upp frågor som det särskilda stödet, legitimerade och behöriga lärare, 
den nya läroplanen och samarbetet med socialtjänsten.
Omfattningen och de olika skolornas organisation av det särskilda stödet beskrevs utförligt. Det man kan konstatera är att behoven är mycket stora och de ökar hela tiden. Rektorer och personal arbetar intensivt och framgångsrikt, men de tycks inte riktigt “hinna med” – behoven är alltför stora. En alldeles för stor andel av eleverna i åk 9 är t ex långt ifrån att få behörighet till gymnasiet. Det fanns nog ingen av de närvarande som tvivlade på att det behövs betydligt mer resurser för att pedagogerna ska kunna göra ett ännu bättre arbete.
Rektorerna var överens om att andelen behöriga och legitimerade lärare är på väg att öka. Det är många lärare från andra kommuner som söker sig till Vänersborg och flera lärare håller på att fortbilda sig, och är på väg att bli legitimerade. Rektorerna hade goda förhoppningar om att andelen legitimerade lärare skulle öka markant i höst. Och det är goda nyheter. Sedan gäller det att kommunen får behålla dessa lärare…
Det kommer en ny läroplan i sommar, LGR 22. Läroplanen blir inte särskilt ny egentligen, det är mest omarbetningar av den gamla. Så ska t ex sex- och samlevnadsundervisningen stärkas och bland annat samtycke ska betonas tydligare. Det blir också nya formuleringar kring jämställdhet. Dessutom ska skolan arbeta ännu mer mot olika former av intolerans, våld och förtryck.
Däremot ska kursplanerna ändras ganska betydligt. Det centrala innehållet har setts över. Fakta och förståelse lyfts fram och grundläggande kunskaper betonas, främst i de yngre åldrarna. Den analytiska förmågan ska öka ju äldre eleverna blir. Kunskapskraven blir också mindre detaljerade – en förändring som jag är övertygad om välkomnas av pedagogerna. Kunskapskraven i den “gamla” läroplanen har styrt undervisningen alldeles för mycket, och det på ett negativt sätt. Det har helt enkelt varit för stort fokus på bedömning. Med de nya kunskapskraven, som från och med nästa läsår ska kallas betygskriterier, visas en större tillit till lärarprofessionen.
Det blir också en del förändringar i betygssättningen, något som vi har kunnat läsa om i massmedia. Det ska i fortsättningen bli en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper vid betygssättningen, dock med undantag för betyget E. Det ska alltså bli “lättare” att få de högre betygen. Det är också en förändring som professionen har efterfrågat.
Det blev en del frågor och diskussioner efter föredragningen. Nämnden lärde sig definitivt en hel del om situationen på kommunens högstadier.
Sverigedemokraternas motion, “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”, avslogs. SD:arna själva yrkade dock på:
“…att kommunfullmäktige bifaller motionen i sin helhet i första hand.
I andra hand att kommunfullmäktige bifaller punkt 5, då vi anser att vi ska ha som uttalad målsättning att samtliga lärare ska vara legitimerade även inom modersmålsundervisning för att säkerställa kvaliteten på undervisningen samt att höja statusen på lärare inom modersmålsundervisningen.”
Det var flera ärenden som egentligen inte berörde BUN:s verksamhet i särskilt hög grad, men nämnden skulle ändå yttra sig om detaljplaner, strategier mm. Men sedan kom budgeten för 2023.
Det blev emellertid ingen större diskussion om budgeten för nästa år. Konstigt nog. Förvaltningen gick igenom “sitt tänk”, repeterade nämndens behov och uppmanade indirekt politikerna att agera. Budgeten var ju nämndens bord. Men det blev alltså tämligen tyst…
Vänsterpartiet presenterade sitt yrkande och framhöll vikten av att en specialnämnd som BUN framförde verksamhetens behov på ett tydligt sätt. Hur skulle det se ut om inte barn- och utbildningsnämnden yrkade på mer resurser till förskola och skola när behoven var så uppenbart skriande? Vem skulle annars göra det?
De borgerliga partierna (M+L+KD) “passade” och avstod från att delta i beslutet. De höll på med budgetarbetet…
Ordförande Bo Carlsson (C) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) meddelade att det kan bli ett annat förslag senare i kommunfullmäktige. De arbetade i sina partigrupperingar med att skapa större förståelse för BUN:s behov. Ja, ja… Det har vi ju sett de senaste åren hur framgångsrikt det har varit…
När ordförande ställde proposition på de två förslagen, dvs ordförandes förslag mot Vänsterpartiets, så hördes några fler röster på Vänsterpartiets yrkande. Öhh? Jag begärde därför votering för att få klarhet.
Det visade sig att de två sverigedemokraterna röstade för Vänsterpartiets yrkande. Fyra röster för Vänsterpartiets förslag, fyra röster för ordförandes förslag och tre nedlagda. Bo Carlssons ordföranderöst avgjorde. Barn- och utbildningsnämnden skulle inte begära mer pengar än den budgetram som tilldelats av kommunstyrelsen.
Jag ska väl inte sticka under stol med att de andra partiernas agerande var en besvikelse…
Eva Lindgren (V) och jag reserverade oss för säkerhets skull mot beslutet.
Det blev ingen mer votering på sammanträdet. De andra besluten togs i full enighet. Det var dock som vanligt en del frågor och diskussioner, men stämningen var hela tiden god. En bidragande orsak är 
ordförande Carlssons sätt att föra klubban. Bo Carlsson som för övrigt uttryckte sin övertygelse om att politiker måste kunna ändra tveksamma och mindre bra beslut. Jag lovade att notera detta för framtida bruk. Och det har jag nu gjort…
Sammanträdet slutade kl 14.07, och denna gång hann nämnden med att äta lunch under en timme.
BUN: Budgetyrkande från V
På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska budgeten för nästa år behandlas. (Se ”BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen har lagt ett förslag som innebär att BUN ska acceptera den tilldelning som kommunstyrelsen har föreslagit. Det gör inte Vänsterpartiet. Vi vill satsa på våra barn och ungdomar, på förskola och skola.
Igår var inte Vänsterpartiets budgetyrkande och förslag färdigformulerat. Det är det idag. Här nedan publicerar jag det yrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram för nämnden imorgon. (Det går också att ladda ner här.)
===
Ärende 8: Budget 2023, Mål- och resursplan 2023 – 2025
Yrkande från Vänsterpartiet
I anvisningarna fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 till 885.342 tkr. Nämnden får kompensation för inflation (1,9%), höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och hyresökning (Öxnereds skola). Det är inga pengar som så att säga går till det pedagogiska uppdraget. Nämndens budgetram ökar med 3 mkr (till elever i grundskolan i behov av särskilt stöd) och 2 mkr (till grundsärskolan för ökat elevantal). Det är pengar som nämnden fick som “extra tillskott” även 2022, inga nya pengar alltså. Slutligen utökas budgetramen med 2,584 mkr för utökade verksamheter som följer av statens tillskott i de generella statsbidragen.
Budgetanvisningarna innehåller således ingen reell ökning av de ekonomiska resurserna för själva verksamheten, även om det naturligtvis är välkomna tillskott. Ramtilldelningen innebär att om allt annat är lika, så har barn- och utbildningsnämnden samma ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som tidigare.
Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat ett förslag som ligger inom tilldelad budgetram. Förvaltningen pekar på ett antal risker med den tilldelade ramen. Om de inträffar så innebär det ökade kostnader som inte ryms. Det kan vara att barn- och elevantalet ökar mer än prognostiserat, t ex genom att fler flyktingar från Ukraina anländer till Restad Gård. Antalet elever i grundsärskolan kan fortsätta att öka kommande år. Likadant är det med barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd. Redan nu är elevernas behov så stora att rektorerna har svårt att organisera det särskilda stödet inom tilldelad budget – om behoven ökar så är inte budgetramen tillräcklig. Det kan nämnas att klasstorleken i högstadierna har utökats till 29 i varje klass för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Det är ett mål för nämnden att antalet barn i förskolan ska fortsätta öka. Om detta mål uppnås riskerar kvaliteten i verksamheten att försämras eftersom ramen inte räcker till. Dessutom kommer inte inflationskompensationen att räcka. Kostnaderna för måltidsproduktionen är också en stor osäkerhetsfaktor, eftersom det är svårt att förutsäga inflationstakten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har redovisat ytterligare utmaningar för nämnden. Dessa utmaningar kvarstår med den tilldelade budgetramen. Det handlar om att inte kunna öka personaltätheten, som minskade med 63 personer 2020 och ytterligare några tjänster under 2021. Det kommer även att vara svårt att rekrytera legitimerad och ämnesbehörig personal. Personalens sjukfrånvaro är på en oroande hög nivå. Betygsresultat och meritvärden ligger under riksgenomsnittet och en grupp elever har svårt att komma tillbaka till den vanliga skolverksamheten efter pandemin.
Det blir som Vänsterpartiet ser det i praktiken omöjligt att med tilldelad budgetram uppfylla fullmäktiges inriktningsmål och nämndens förväntade resultat. Vänsterpartiets ambition är emellertid att både inriktningsmål och förväntade resultat ska uppfyllas. Vänsterpartiet vill att kvaliteten i verksamheterna ska öka. Våra barn och ungdomar är den största tillgången för framtiden som kommunen har.
Barn- och utbildningsnämnden är i behov av följande satsningar.
Kostnaderna för att utöka med en lärare per skola uppgår till 12,5 mkr.
Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Förvaltningen räknar med att ca 1/3 är i behov av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet. De kommer också att få svårare att senare ta gymnasieexamen. Brist på anpassningar och särskilt stöd kan också leda till utanförskap och psykisk ohälsa hos elever. Det här riskerar i sin tur att otryggheten och arbetsmiljön blir sämre för både elever och personal. Det behövs mer personal.
Kostnaderna för att utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning i förskolan till 3,0 uppgår till 16,4 mkr.
BUN har som förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan och som tar del av en undervisning av hög kvalitet ska öka. Fler barn behöver också mer språklig träning. Att ge barnen en god språklig start är viktigt för social inkludering, deras framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ungefär 25% av barnen har en placering på bara 15 h. Det krävs ökad personaltäthet för att kunna möta dessa utmaningar. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.
Kostnaderna för arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem uppgår till 2,3 mkr.
Fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. I mansdominerade yrken är det för det mesta självklart att arbetskläder och arbetsskor tillhandahålls, hanteras och finansieras av arbetsgivaren. I kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för denna rätt. Det finns idag ett grundutbud av arbetskläder till personalen i förskola och fritidshem, men det är budgeten för varje enhet som är avgörande för om de anställda får arbetskläder eller inte. Detta anser Vänsterpartiet likt de fackliga organisationerna är könsdiskriminering. Det här måste ändras och dessutom att bli likställt med andra verksamheter i kommunen.
Ökade kostnader för inköp av interna måltider 4,4 mkr
Kostnaderna för inköp av måltider beräknas öka men med hur mycket är osäkert. Samhällsbyggnadsnämnden räknar enligt uppgift med en inflation på 6%. Det innebär i så fall en kostnadsökning för BUN på 4,4 mkr. Den kostnadsökningen kan ingen förvänta sig att nämnden ska betala med att minska anslaget till det pedagogiska uppdraget.
Vänsterpartiet yrkar att
- barn- och utbildningsnämnden tillförs 35,6 mkr i MRP 2023
Vänersborg 2022-04-19
BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm
För ovanlighetens skull sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) på en tisdag. Men det beror naturligtvis på att det är annandag påsk imorgon måndag.
Det är tämligen varierande ämnen på tisdagens dagordning. Det är allt från detaljplan för Hamngatan via hållbar byggnadsstrategi till nästa års budget.
Sammanträdet börjar med en så kallad verksamhetsuppföljning. Det är för att nämndens ledamöter ska få en inblick i verkligheten. Denna gång är det rektorerna på de olika högstadieskolorna som ska besöka oss politiker i kommunhuset. Från verkligheten till kommunhuset typ… Det är många nya namn på rektorsposterna sedan min “aktiva tid” så det ska bli intressant att få ansikten till namnen.
Planarkitekt Pål Castell ska informera om den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. På nämndsammanträdet i maj ska nämligen BUN fatta beslut om ett svar på granskningshandlingen. Det här är ett ärende som sannolikt angår andra nämnder mer än BUN. BUN har som sin huvudsakliga uppgift att titta på förskolornas och grundskolornas placering samt skolvägarna dit.
Ola Wesley (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. Det är en motion som har figurerat i andra kommuner också. Wesley sitter för övrigt inte längre i barn- och utbildningsnämnden, men självklart är det inget som hindrar att fullmäktigeledamöter motionerar om skolan. Nämnden ska lämna ett svar på motionen, men motionen avgörs så småningom i kommunfullmäktige.
Motionen framställer 10 krav på modersmålsundervisningen. Förvaltningen föreslår avslag på 9 av dem. På den 10:e skriver förvaltningen att:
“Möjligheter för fjärrundervisning kan ses över och övervägas vid behov”
Motionen framför flera krav som “slår in öppna dörrar”. Det betyder att motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…
Jag reagerar dock på förvaltningens svar på motionens punkt 2:
“Ensamkommande som bor i familjehem ska inte erbjudas modersmålsundervisning om inte kraven på att en vårdnadshavare skall prata modersmålet samt att språket talas i hemmet uppfylls”
I svaret skriver förvaltningen bland annat att förslaget inte är förenligt med Skollagen 10 kap 7 § som enligt förvaltningen lyder:
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk…”
Det är ett helt riktigt citat, det som står, men faktum är att de tre prickarna visar att citatet är “avhugget”. Läser man hela paragrafen i Skollagen så är fortsättningen på paragrafen (i fetstil):
”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande (goda för gymnasiet) kunskaper i språket.”
Jag anser också att motionen ska avslås, men jag är lite allergisk mot förvanskningar av fakta. Faktum är att Skollagen inte är helt tydlig på denna punkt. Det finns ju ibland flera hem, familjehem eller föräldrarnas hem. Det har uppmärksammats i riksdagen i ett tillkännagivande redan 2015 (klicka här), men Skollagen har inte ändrats.
BUN ska yttra sig över kommunens nya strategi “Hållbar byggnadsstrategi”. I strategin framgår, skriver ordförande Carlsson och förvaltningschefen i förslaget till yttrande:
“att genom att välja resurseffektiva byggprocesser och sunda material ska Vänersborgs kommun se till att minska sin miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Syftet med strategin är att i byggnadsprocessen öka fokus på att välja mer hållbara och klimatsmarta processer och material.”
Det är ganska många självklarheter i strategin, men så kanske det måste vara. Ordförande och förvaltningschefen pekar på att inte bara nybyggnationer bör ingå i strategin utan också:
“mindre om- och tillbyggnationer samt underhållsarbeten av befintliga fastigheter.”
Och det är nog helt riktigt. Precis som påpekandet att strategin kan få kostnadskonsekvenser. Och vem ska betala dessa – barn- och utbildningsnämnden när den hyr t ex förskolelokaler…?
Det står en del om hantering av dagvatten i strategin, men inte ett ord om “avloppshantering”. Det är anmärkningsvärt. Det forskas, experimenteras och byggs i olika delar av världen. Allt fler inser att man måste tänka om och utforma VA-system för att återvinna resurser. Det tycks emellertid som om Vänersborgs kommun är helt faktaresistent i dessa frågor. Men det hör egentligen inte hemma i barn- och utbildningsnämnden… Men 
en länk till en kommun som har kommit mycket längre i VA-frågan kan väl vara på sin plats. Kanske kan någon lära sig lite mer om att läsa om Helsingborgs nya stadsdel “Oceanhamnen” och det världsunika källsorterande avloppssystemet “Tre rör ut” (se “Helsingborg: Tre rör ut”) eller kanske lyssna på en intervju, 2 min (se “Tre rör ut på H+ i Helsingborg”).
BUN ska yttra sig om ett upprättat förslag till detaljplan för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Syftet med detaljplanen är bland annat att:
“möjliggöra väderskyddade uteserveringar som kan användas året runt längs Hamngatan och möjliggöra bryggor längs Gamla Hamnkanalens kajkanter.”
Det låter väl bra, men å andra sidan är det ju inget som angår BUN:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra gällande detaljplanen då den inte berör nämndens verksamhet.”
I den månatliga uppföljningen får nämnden reda på att överskottet i mars låg på 8,9 milj kr. Det är dock lite för tidigt att dra några säkra slutsatser om detta än. När det gäller antal barn i förskolan så var de i mars 30 fler än budgeterat. Det var 50 fler barn i skolbarnomsorgen.
Budget 2023 blir en stor och tung punkt. Det lär bli en hel del diskussion. Förvaltningen har ”backat” och föreslår:
“Nämnderna har tilldelats budgetramar och anvisningar inför budget 2023 enligt beslut i kommunstyrelsen 2022-02-23 §55. Alla nämnder har i uppdrag att ta fram en budget inom tilldelad budgetram. Uppdraget innefattar att beskriva vilka åtgärder som behöver genomföras för att ha en budget inom tilldelad budgetram samt beskriva vilka konsekvenser åtgärderna får.
Barn- och utbildningsnämnden lägger en budget inom tilldelad budgetram utan specifika åtgärder.”
Jag tror att förvaltningen överlåter till politikerna i nämnden att agera och formulera ett annat beslut. Förvaltningen har gett nämnden så mycket information under sammanträdena så att de antagligen anser att nu får politiken ta sitt ansvar… Personalorganisationerna (facken) har tagit sitt. De har lämnat ett gemensamt yttrande på MBL-förhandlingarna den 4 april. Yttrandet innehöll mycket detaljerade krav… (Du kan ladda ner det här.) Och jag kan väl avslöja att Vänsterpartiet tänker lägga ett annat budgetförslag än det liggande. Det är dock i bloggskrivande stund inte färdigt, så jag får återkomma till det.
Förra sammanträdet återremitterades nämndens svar på revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Och nu har svaret omformulerats och ändrats i den riktning som revisorerna föreslog. Uppföljningen kring legitimerade och behöriga lärare ska bli tydligare, så även när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom föreslås ett nytt förväntat resultat inför 2023:
”Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökar”
Det blir bra. I maj ska ordförande Bo Carlsson (C) redogöra för nämndens svar i kommunfullmäktige.
Alla som har åkt förbi skolan i Öxnered det senaste året har säkert sett att det har byggts, till stor del, en ny skola. Som är betydligt större än den tidigare. Det behöver nu så att säga tas nya tag kring rastverksamheten. Nämnden tänker därför ansöka om medel till ett samverkansprojekt mellan Öxnereds skola och kultur- och fritidsförvaltningen. Nämnden vill anställa en fritidsledare. Det handlar om 280.000 kr i år och 270.000 kr nästa år ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser.
BUN ska revidera riktlinjerna för skolskjuts. Syftet är att:
“förtydliga rätt till skolskjuts. Förtydligande föreslås bland annat gällande bedömning av trafikförhållanden, förtydligande av avståndsregler, skolskjuts för elever i grundsärskola och växelvis boende.”
Det är bra att allt blir tydligare, men om vårdnadshavarna blir nöjda återstår att se. Själv kan jag tycka att avstånden är väldigt långa för att vara berättigad till skolskjuts. Kan en elev i förskoleklassen, 6 år, gå 2 km till skolan? Eller är det rimligt att en elev i högstadiet ska gå 5 km? För de som är berättigad till skolskjuts är det också en väldigt lång restid:
“Restid för elever i årskurs F-3 bör inte överstiga 80 min/dag och för årskurs 4-9 inte över 100 min/dag.”
Innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson informerar om vad som har hänt sedan förra sammanträdet ska nämnden översända ett yttrande angående uppföljning av avfallsplan till samhällsbyggnadsnämnden. Jag hoppar över yttrandet. Det är (vågar jag skriva det?) inte så viktigt.
Jag hoppas att ordförande Carlsson bryter för lunch denna gång om sammanträdet drar ut på tiden…
Glad Påsk!
Idag är det långfredag. Det var denna dag för drygt tvåtusen år sedan som Jesus korsfästes.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för dom som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.
Påskhelgen började egentligen igår torsdag, trots att det inte är helgdag då. (Det är den ju t ex i Norge.) Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden.
Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av bibeln som handlar om Jesus.
Påsken är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som egentligen borde firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis var det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten.
Den unge snickarens åsikter var tämligen radikala, kanske till och med revolutionära. Och det visste Jesus. Han var mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de makthavande. Men han var förberedd… Efter en härva av politiska ränkor, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida (utan att dra några paralleller till dagens Vänersborg) under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han fick senare under denna fredag sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var så romarna avrättade upprorsmän.
Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i landet som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också. Och nu börjar alltfler amerikanska harar göra sitt intåg i de gamla traditionerna…
Säkerligen är det dock så att folk, och kanske också barn och ungdomar, tänker mer på liv och död de tre senaste påskhelgerna än någonsin tidigare. De två senaste åren var det på små osynliga virus – virus vid namn Covid-19… I år går tankarna till Rysslands fruktansvärda angreppskrig i Ukraina…
Med tanke på dessa händelser så ter sig årets invasion av fiskmåsar i Nordstan tämligen futtig. I år intog fiskmåsarna hustaken i Nordstan den 27 mars. Det innebär att måsarna har byggt klart sina befästa bon högt över marknivån – där de önskar alla i Nordstan godmorgon, godmiddag, godkväll och godnatt.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
KF: Återigen Sikhall på dagordningen
För drygt en vecka sedan lämnade jag in en tredje interpellation om Sikhall. Denna gång var det några frågor till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). (Du kan läsa interpellationen här – ”Interpellation nr 3 om Sikhall”.)
I tisdags, dagen före kommunfullmäktiges sammanträde, fick jag det skriftliga svaret av Bo Dahlberg. Det återger jag här nedan. Det var också detta svar som Bo Dahlberg läste upp på gårdagens (onsdagens) fullmäktige. Efter det skriftliga svaret redogör jag för den muntliga diskussion som följde. (Du kan se och höra hela interpellationsärendet i efterhand på kommunens webb-TV, klicka här.)
Bo Dahlbergs (S) interpellationssvar (mina tre frågor i fetstil):
==
Hur kommer det sig att byggnadsnämnden gav ett negativt förhandsbesked 2021, trots att den gav positiva förhandsbesked i samma område 2015, 2017 och 2019?
I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång. Mig veterligen har vi inte beviljat förhandsbesked någon annanstans under tiden ny detaljplan tas fram. Inte på Ursand, Inte på Nabbensberg, inte på Limboda, inte på Skaven/Öxnered etc. Det är normalt olämpligt att föregå den demokratiska process som en detaljplan innebär.
Vad gäller just Sikhall har ju detaljplanearbetet olyckligtvis dragit ut på tiden på ett sätt som inte förutsågs från början. Detta redogjordes för i interpellationssvar till dig Stefan för inte så länge sedan. Med hänsyn till detta har nämnden 3 gånger tidigare (sammanlagt 9 förhandsbesked) ändå tyckt att det är rimligt att göra undantag från principerna ovan och bevilja förhandsbesked för att tillmötesgå fastighetsägare och främja en utveckling av Sikhall. Detta har givetvis i varje fall vägts noga mot risken att det kan motverka planläggningen.
Det negativa planbesked som gavs 2021 rörde sig om 3 hus som skulle placeras i anslutning till där 6 av 9 tidigare förhandsbesked beviljats.
Byggnadsnämnden skall fullgöra det ansvar kommunen har enligt plan och bygglagen. Detta innebär att pröva ärenden mot gällande lagstiftning. För att komma vidare i planprocessen krävs nödvändiga utredningar som fastighetsägarna sedan samrådet 2018 väljer att avvakta med. Att
byggnadsnämnden, såsom myndighetsnämnd, i detta läget skulle fortsätta att bevilja alla förhandsbesked som kommer in är inte rimligt och ansvarsfullt. Det skulle innebära att vi bygger först och planerar sedan. Är det så Stefan Kärvling vill ha det? (Den här sista frågan läste inte Bo Dahlberg upp på sammanträdet; min anm.)
Varför får inte fastighetsägaren ifråga förhandsbesked när översiktsplanen visar i vilka områden det kan byggas bostäder?
Översiktsplanen är övergripande, strategisk och framåtblickande. Översiktsplanen ger dock inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. Dess rekommendationer är vägledande till skillnad från detaljplanens bestämmelser som är bindande. Översiktsplanen ger vägledning huruvida ett detaljplanearbete ska startas upp eller inte eller vägledningen i de fall enstaka förhandsbesked kan ges utan planläggning (i detta fall krävs planläggning och processen är igång).
Varför får andra fastighetsägare förhandsbesked i området kring Sikhallsviken? Varför behöver de inte vänta på detaljplanen?
Det är riktigt att förhandsbesked har lämnats 2021 för två stycken bostadshus. Dessa är på en annan plats och söktes av en annan fastighetsägare än de du nämner i din första fråga. Denna fastighetsägare är också medsökande till detaljplanen. Med beaktande av att en annan fastighetsägare fått 9 förhandsbesked beviljade under tiden detaljplaneprocessen pågått så ansåg
nämnden att det var rimligt att bevilja 2 förhandsbesked även för denna fastighetsägare då man gjorde bedömningen att det inte motverkar planläggningen.
Byggnadsnämnden har inte lagt en blöt filt över Sikhall. Med hänsyn till omständigheterna och att området är stort så skulle eventuellt fler enstaka förhandsbesked kunna beviljas om de inte motverkar planläggningen. Varje ärende får prövas för sig. Dock kan man inte bygga för mycket på ett ställe. Då måste vi planera först. Och planera kan vi göra när vi har underlag och fakta. Och underlag och fakta får vi när nödvändiga utredningar gjorts. (11/4-22 Bo Dahlberg)
==
Det är värt att särskilt nämna att ordförande Bo Dahlbergs (S) svar var både genomarbetat och uttömmande, precis som det svar han lämnade på min interpellation i februari. (Se ”Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall”.) Det är mycket glädjande att nämndsordförande tar sig tid att svara på oppositionens frågor. Dahlberg passade också på att ge en liten lektion om hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen tänker. Antagligen ansåg Dahlberg att jag behövde det… :)
Det blev egentligen inte så mycket diskussion efter att Bo Dahlberg hade läst upp sitt svar. Klockan var mycket och sammanträdet hade tagit på krafterna. Jag framförde emellertid ett antal synpunkter på interpellationssvaret.
Jag noterade att Bo Dahlberg hade börjat sitt svar på interpellationen med:
”I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång.”
Så är det säkert, sa jag, i normala fall är det inte brukligt. Men i det här fallet var ju det mesta annorlunda, precis som ordförande Dahlberg skrev i svaret – detaljplanen var fortfarande inte klar efter 7 år. Och just därför borde kanske byggnadsnämnden överväga att behandla ansökningarna om 
förhandsbesked annorlunda än vad som är brukligt. Och eftersom nämnden inte gör det så är det ju egentligen inte helt fel att säga att byggnadsnämnden lagt en blöt filt över Sikhall.
Det höll inte Bo Dahlberg (S) med om. Han försäkrade att det jobbas med detaljplanen, men:
”det är så många viljor där uppe och det är många förslag så att säga … Jag har stort förtroende för förvaltningens arbete. Det är ju ändå dom som arbetar med det, att man inväntar dom svar och dom prövningar och dom utredningar som ska in så att säga, och sammanställa dom. Och först då, när man har kommit överens däruppe allihopa, då tror jag nog att det kan gå ganska fort. Jag ser med tillförsikt , jag tycker också att det här området är väldigt värt att satsa på. Det är ingen tvekan om det. Det kan bli ett av, och det har jag sagt tidigare, ett av Vänersborgs finaste områden för rekreation.”
Det har alltså, fortsatte jag, trots byggnadsnämndens principer, getts 9 förhandsbesked sedan 2015. Men förra året blev det stopp. I byggnadsnämndens beslut den 19 januari 2021, när nämnden gav negativt förhandsbesked, motiverades beslutet med att:
“Det blivande bebyggelseområdet beräknas sammanlagt omfatta mer än 25 till stor del sammanhängande tomter. Vid en sådan omfattande exploatering behöver en demokratisk planeringsprocess klarlägga övergripande förutsättningar och konsekvenser med hjälp av flera utredningar avseende exempelvis dagvattenhantering, arkeologi och markförhållanden. Även trafiken, inte minst förutsättningarna för en säker gång- och cykeltrafik, behöver lösas genom en detaljplan.”
Det hänvisades alltså till flera utredningar, bland annat en utredning om markförhållanden. Och det trots att det skulle byggas på berg, precis som de tidigare 9 positiva förhandsbeskeden…
Och arkeologiska undersökningar… Varför krävdes det nu, undrade jag, och inte för de 9 tidigare beskeden? När det gällde GC-vägen hade fastighetsägaren avsatt mark till detta, fastigheterna tillät GC-väg eftersom de inte var tänkta att gå ända ut till landsvägen.
Det ska noteras att de 3 hus som inte fick positiva förhandsbesked förra året skulle placeras i anslutning till 6 av de tidigare husen som beviljades förhandsbesked. Varför var det då så viktigt med en massa undersökningar när de andra husen inte behövde det? Frågade jag.
Sedan menade jag att fastighetsägaren ifråga sannolikt inte var helt överens med Bo Dahlbergs historiebeskrivning. När jag läser minnesanteckningarna från mötena mellan kommunen och fastighetsägaren i februari och mars 2015 så tycker jag fortfarande att det förespeglades att fastighetsägaren ifråga skulle få bygga, att han fortsatt skulle få
förhandsbesked och bygglov på mark utanför strandskydd. Det var liksom det kommunen erbjöd i förhandlingen med fastighetsägaren för att få dra VA-ledningar över hans mark.
Hur som helst konstaterade jag vidare att man nog kan konstatera att kommunikationen mellan kommunen och fastighetsägaren genom åren inte har varit den bästa. Jag menade att kommunen så att säga hade bollen. Den process av 
förköp/expropriation som fastighetsägaren oförskyllt blev utsatt för efter förvärvet av fastigheterna i Sikhall finns sannolikt fortfarande kvar i minnet. Kommunens expropriation fick också till följd att kommunen styckade sönder fastigheterna.
Till sist önskade jag nog att kommunen gav upp en del av sina så kallade principer. Det finns lösningar som skulle kunna tillfredsställa både kommunen och fastighetsägaren. Och det skulle möjliggöra en utveckling i Sikhall. Det vore något som invånarna i denna del av kommunen skulle uppskatta. De har säkerligen för länge sedan gett upp hoppet om att kommunen ska utveckla Sikhall.
Avslutade undertecknad bloggare, och därmed slutade också interpellationsdebatten.
Med tanke på de förslag på fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall som lades fram i veckan (se ”Visar kommunen vilja i Sikhall?”), så är det inte omöjligt att det blir ytterligare en interpellation på fullmäktiges sammanträde i maj.
KF: Nämnderna 2021
Kommunens årsredovisning är mycket omfattande. Det finns siffror och statistik, ekonomiska beskrivningar och analyser på allt som har att göra med en omfattande verksamhet och en budget på drygt 2,5 miljarder kronor. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer om Vänersborgs kommun. (Se ”KF: Årsredovisning”.)
I kväll ska kommunfullmäktige också behandla de enskilda nämndernas och styrelsernas verksamhetsberättelser. Jag tänkte i denna blogg göra några subjektiva nedslag. Utom för barn- och utbildningsnämnden eftersom jag redan har skrivit tämligen utförligt om dem. (Se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott” och “Imorgon är det BUN”.)
Byggnadsnämnden gjorde ett överskott år 2021 på 2,6 milj kr. Nämnden fick högre intäkter än förväntat på grund av fler ärenden på bygglovssidan och att det var många stora byggnationer som genererade stora intäkter. Det var också en del vakanser på grund av föräldraledigheter.
Byggnadsnämnden uppnådde förra året 4 av 5 förväntade resultat. (I varje fall enligt nämndens egen uppfattning.) Det förväntade resultatet att “nöjd kund-index” för bygglov skulle öka till minst 70 uppnåddes tyvärr inte. Däremot uppgick den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov, från komplett ärende till bygglov, till 39 dagar. Och det var ju bra. Fast de som inte får bygglov, efter t ex upprepade ansökningar under t ex 1-2 år, räknades kanske inte med?
Kultur- och fritidsnämnden gjorde ett överskott på 2,3 milj kr, men då hör det till saken att nämnden fick ett tilläggsanslag i december på 2,5 milj. Så här i efterhand kan man väl tycka att tilläggsanslaget var onödigt. Men det ekonomiska läget såg antagligen sämre ut när nämnden sökte anslaget än vad det visade sig bli. Nämnden fick mindre intäkter under året för idrotts- och fritidsanläggningar. Det berodde naturligtvis på pandemin. Samtidigt sparades pengar på grund av “återhållsamhet”.
Kultur- och fritidsnämnden uppnådde 6 av de förväntade resultaten, medan ett bara uppnåddes delvis. Dock uppnåddes inte 2 resultat. Det förväntade resultatet “fler medarbetare ska uppleva ett mer hållbart arbetsliv” uppnåddes inte. Indexet minskade från 78 till 72, vilket åtminstone “utifrån” ser ganska alarmerande ut. Det förväntade resultatet för “ökad följsamhet kring 1%-regeln för kommunal konst och offentlig gestaltning” uppnåddes inte heller. Det beror på, skriver nämnden:
“Riktlinjerna för konst i offentlig miljö har ännu inte antagits av kommunfullmäktige”
Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade 4 förväntade resultat som uppnåddes, men hela 3 som inte gjorde det. De förväntade resultat som inte uppnåddes var “andelen registreringar av nya livsmedelsanläggningar som sker via e-blankett ska öka”, “egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade markområden ska öka” och “andelen genomförd förhandsdebiterad tillsyn ska öka med mål om att uppnå 100 procent”. Det sista resultatet återfinns märkligt nog två gånger. Den röda ploppen gällde miljöskyddstillsynen – den om livsmedelskontrollen fick en grön.
Det torde bli en utmaning att i år förvandla dessa röda ploppar till gröna. Det kan dock noteras att det förväntade resultatet “fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service”. Och det var ju mycket glädjande…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden gjorde ett överskott på ca 400.000 kr. Det förklaras av att arbetskraftskostnaderna var låga på grund av vakanser och föräldraledigheter.
Den skattefinansierade verksamheten i samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott på nästan 20 milj kr. Det berodde på kraftigt ökade exploateringsintäkter, t ex försäljning av tomter på Mariedal Östra och Holmängen.
Jag noterar att det är 344 anställda i samhällsbyggnadsnämnden. Det är en ökning med 20 anställda jämfört med år 2020 och 40 jämfört med år 2019. Jag tror inte så många andra förvaltningar har ökat antalet anställda med 13% på de senaste 2 åren, men det har säkert någon bra förklaring…
Samhällsbyggnadsnämnden har uppnått 5 av sina förväntade resultat, 5 har delvis uppnåtts och ett resultat har fått en röd plopp. Det är att “förvaltningens sjukfrånvaro ska minska till 5% eller lägre”. I pandemitider är det inte förvånande.
Resultatet för socialnämnden visade ett överskott på 4,8 milj kr, och det trots att statsbidragen minskade. Antalet månadsavlönade ökade för övrigt med 2,8% jämfört med 2020.
Socialnämnden uppnår 7 förväntade resultat och delvis 4 resultat. Det kan noteras att det förväntade resultatet “andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska” uppnås, och det är mycket glädjande. Som “utomstående” slås jag av uppgiften att antalet orosanmälningar kring barn och unga uppgick till i genomsnitt 180 st – per månad…
Det var några nedslag i nämndernas verksamhet och ekonomiska situation 2021. Det går att läsa mer i underlaget till kommunfullmäktiges sammanträde ikväll. (Du kan ladda ner handlingarna här.) Det är en viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde i varje fall vara, att utvärdera det gångna året.
(Du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)
KF: Årsredovisning
På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige. Det sista på distans, sammanträdet i maj ska hållas i aulan som tillhörde den numera rivna Huvudnässkolan. Om inget oförutsett händer.
Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2023. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde. (Även om det ska fattas ytterligare ett budgetbeslut i november, det är ju valår i år.)
Så här ser dagordningen ut:
Det är mer regel än undantag att det tillkommer fler ärenden efterhand. Så har jag i två bloggar redogjort för två extra ärenden, som jag själv är skyldig till, en interpellation om Sikhall (se “Interpellation nr 3 om Sikhall”) och en motion om att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”). Jag har också skrivit om ett yrkande som jag ska lägga på ärende 11. (Se ”Skolmiljarden 2022”.)
En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2021” behandlas.
Har Vänersborg blivit bättre?
Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Och det är väl tveksamt om det trots den genomgripande och mycket uttömmande redovisningen går att besvara frågan överhuvudtaget…
Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?
“Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2021.”
Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?
I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning. Kommunens vision är nämligen kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter – och dessa följs systematiskt upp. Och om politikerna samtalar och analyserar det här “paketet” så leder det till verksamhetsutveckling. Är det tänkt… Typ.
Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2021 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:
Anm. Ett inriktningsmål anses uppfyllt när övervägande andel av de förväntade resultaten är uppnådda eller delvis uppnådda.
Kommunen har under 2021 uppfyllt 5 av 6 inriktningsmål. Det måste ju betyda att Vänersborg har blivit mycket bättre trots de svåra pandemitiderna, eller? Har Vänersborg blivit bättre…?
I en mål- och resultatstyrd organisation som Vänersborgs kommun har samtliga parter intresse av att resultaten ska bli så bra som möjligt. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Och det gör det inte bara svårare att utvärdera, det gör det i praktiken omöjligt. Och det betyder att resultatet kan inte användas för att förbättra organisationen och verksamheten…
Så trots alla uppfyllda mål med gröna ploppar, så tror jag att samtliga verksamheter upplever att det inte råder någon balans mellan krav och resurser. Politikerna ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Vilket naturligtvis innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får 
ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…
Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga som det är. Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.
Eller tilldela mer resurser…
För övrigt är det mycket positivt som skrivs i årsredovisningen om kommunens olika verksamheter. Och en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2021, liksom 2020, ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +185 milj kr (år 2020 var det +161 milj kr). Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten, ökade skatteintäkter (2021) och intäkter från tomtförsäljningar (2021). Årets överskott är för övrigt det största någonsin för Vänersborg.
Så här ser resultaten ut för kommunen under de senaste 10 åren:
Men självklart måste varningar utfärdas. Det hör till de ekonomiska analyserna och slutsatserna – alltid. De ekonomiskt och politiskt ansvariga i en kommun är aldrig glada eller nöjda. Är det inte problem så blir det typ nästa år…
“Den stora utmaningen för både kommunen och kommunkoncernen är de höga investeringsnivåerna.”
Och:
“I takt med investeringarna ökar också avskrivningarna. Årliga ökande avskrivningar tar en större andel av det finansiella utrymmet i kommunen. De höga investeringsnivåerna bidrar också till ökande driftskostnader och högre upplåning.”
Årsredovisningen skriver dock att:
“de två senaste årens resultat har stärkt kommunens finansiella ställning och förbättrat förutsättningarna till att långsiktigt finansiera de höga investeringsnivåer som finns planerade inför kommande år.”
Vänersborgs kommun har alltså gjort ett överskott de två senaste åren på nästan ofattbara 346 miljoner kr. 346 miljoner! Och dessa pengar har till största delen använts till att “stärka kommunens finansiella ställning”. Är det en bra användning av 346 miljoner? Kommunstyrelsens ordförande tycker det. I inledningen till Årsredovisningen skriver Benny Augustsson (S):
“De starka resultaten under både 2020 och 2021 underlättar situationen något, genom att en del av investeringarna kan finansieras utan att nya lån behöver tas upp.”
Jag frågade ekonomichefen vad denna användning av överskottet betydde för kommunen. Han svarade att kommunen hade fått låna 120 miljoner kronor extra och det hade gjort 2-3 milj kr i ökade kapitaltjänstkostnader 2023…
2-3 miljoner… Vänersborgs kommun hade år 2021 utgifter på lite drygt 2,5 miljarder kronor… 2-3 miljoner, förvisso samma summa under kommande år… Men ändå, borde inte det enorma överskottet ha kunnat användas på ett bättre sätt? Typ ha använts till att skapa balans mellan krav och resurser…?
För övrigt innehåller årsredovisningen oerhört mycket information om Vänersborgs kommun. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer.
Glöm inte att du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.
PS. Här kan du läsa om nämndernas verksamhetsberättelser – ”KF: Nämnderna 2021”.
Visar kommunen vilja i Sikhall?
I fredags upptäcktes några intressanta handlingar i diariet. De handlade om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall.
Fastighetsrättsliga lösningar är både ett krav och ett måste för att detaljplanearbetet i Sikhall ska kunna gå vidare och slutföras. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Och en detaljplan är i sin tur ett måste för att fastighetsägarna i allmänhet och Magnus Larsson i synnerhet ska kunna utveckla Sikhall enligt de planer och visioner de har. Problemen med fastighetsgränserna uppstod för övrigt i samma stund som kommunen förköpte (läs: exproprierade) delar av Magnus Larssons fastighet år 2007. Det kan vara bra att veta det. I samband med förköpet/expropriationen styckade nämligen kommunen sönder Larssons fastighet på ett sätt som gjorde det omöjligt för Larsson att utveckla Sikhall som han hade tänkt vid förvärvet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)
Men kanske är en lösning äntligen på gång. Det är emellertid fortfarande svårt att uttala sig säkert om. Magnus Larsson har vad jag förstår inte varit med i någon dialog med kommunen under en ganska lång tid nu. Jag tror inte heller att Larsson ännu har fått se kommunens underlag – det som finns i diariet och som jag tänker presentera i denna blogg. Kommunen verkar just nu arbeta med att komma fram till vilken inställning den ska ha i framtida samtal och förhandlingar med fastighetsägarna och Magnus Larsson. Så uppfattar jag läget.
Tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med plan- och byggnadsförvaltningen tittat på olika förslag, alternativ och möjligheter, eller scenarion som de kallar det. De har gemensamt utarbetat flera scenarion som presenterades för Fastighetsutskottet den 31 mars. Fastighetsutskottet är ett utskott i samhällsbyggnadsnämnden och består följaktligen av politiker. Fastighetsutskottet beslutade (du kan ladda ner sammanträdesprotokollet här):
“Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott noterar informationen om inriktning för fastighetsrättsligt tillvägagångssätt för åtgärder inom planarbetet för Sikhallsviken.”
I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen till utskottet, och jag återger hela avsnittet:
“Förvaltningen kommer att fortsätta dialogen med fastighetsägaren med huvudinriktning av alternativen C samt ägandeform/upplåtelse för piren/vågbrytaren enligt huvudinriktningen. En möjlig upplåtelse med pir/vågbrytare i kommunal ägo utreds som ett led i detta arbete samt vilken typ av pir/vågbrytare som vore lämplig för respektive lösning. Målet är att hitta en fastighetsrättslig lösning som samtliga parter står bakom och kan ligga till grund för fortsatt planläggning samt genomförande av detaljplanen.”
Det låter på sätt och vis förhoppningsfullt, men det har hänt att kommunen har gett liknande positiva signaler förut. Utan att egentligen mena det… Förhoppningarna är trots allt att det ska bli annorlunda denna gång. Ingen tjänar på att inget händer i Sikhall. Det innebär nämligen i praktiken att utvecklingen faktiskt går bakåt – Sikhall växer igen och förfulas. Och det kan inte ens kommunen tycka är önskvärt. Det finns dock en del ganska komplicerade frågor att lösa, det framgår väl om inte annat av citatet ovan – och då tar den sammanfattningen egentligen bara med en aspekt…
I underlaget/utredningen, med titeln “Alternativ för fastighetslösningar i samband med detaljplanering i Sikhallsviken” (kan laddas ner här), börjar förvaltningen med att presentera tre scenarior för området väster om badplatsen.
Förvaltningen visar möjliga fastighetsförhållanden på tre kartor och för var och en anger man för- och nackdelar. Ett alternativ är det som Magnus Larsson själv förespråkar, alternativ A, och ett är det som kommunen föredrar, alternativ C. Och så finns det ett alternativ till, B. (ML=Magnus Larsson, K=kommunen.)
 |
 |
 |
Jag ska inte återge texten till alternativen utan hänvisar den intresserade att ladda ner underlaget och läsa.
Kommunen tycker uppenbarligen att det är viktigt att:
“kommunen har full rådighet över strandområdet”
I ett annat dokument finns en så kallad “fördjupad beskrivning av ärendet” (kan laddas ner här). Där utvecklar förvaltningen sin syn:
“Strandområdet är av stort allmänt intresse och bör vara i kommunalt ägo för att långsiktigt trygga allmänhetens möjlighet till vattennära rekreation och bad. Strandområdet bör ses från kommunens sida som en viktig investering ur rekreationsperspektiv. Erfarenheter kring delat ägande och samfällda lösningar med skötselavtal finns både i kommunen men också i kranskommunerna. För en långsiktig lösning badstränder finns det stora värden att dessa ligger i kommunalt ägo till sin helhet. Ett helägt strandområde medför också en flexibilitet för kommunen att utveckla strandområdet till ett attraktivt besöksmål i kommunen.
För att bibehålla Sikhalls stranden som ett besöksmål kommer det krävas investeringar och utökat underhåll från kommunens sida.”
Jag kan väl inte låta bli att tänka – tycker eventuella badgäster det? Åker man till Sikhall och tittar så ser man snabbt hur igenväxt och nedgånget det är på badstranden. Kommunen har inte skött Sikhall som den borde de senaste åren. Så varför skulle allmänheten tycka att det är viktigt att strandområdet är i kommunal ägo? Och varför skulle kommunen börja investera och utöka underhållet just nu? Stora delar av Nordkrokens och Gardesannas badstränder är för övrigt i privat ägo. Jag vet inte om t ex Gardesanna är sämre underhållet än Sikhall… Och sedan kan man nog fråga sig om det är kommunens förtjänst att Ursand är så fint som det är…
Något säger mig att det inte blir helt lätt för parterna att mötas på denna punkt.
Sedan gör förvaltningen samma sak för området kring hamnen i Sikhall, tre alternativ presenteras. Alternativ B är det som Magnus Larsson tidigare har framfört att han helst ser som lösning. Kommunen förespråkar återigen alternativ C. (ML=Magnus Larsson, K=kommunen, VSS=Vänersborgs Segelsällskap, SM=Sikhalls magasin.)
 |
 |
 |
Det är samma här, jag rekommenderar den nyfikne att ladda ner underlaget och läsa vad förvaltningen 
skriver (kan laddas ner här).
Det kan vara viktigt att notera att det är en stiftelse som äger Sikhalls magasin, trots att huset ligger på kommunens mark. Underhållet på magasinet är kraftigt eftersatt och är anmält till miljö- och byggnadsförvaltningen.
I den fördjupade beskrivningen av ärendet (kan laddas ner här) skriver kommunen:
“Den lösning som förvaltningen funnits bäst är lösning C … då denna säkerställer allmänhetens tillträde till området, medför en ägandeform som tryggar investeringar för samtliga parter och skapar ett fastställt ägande samt formellt ansvar parterna emellan.”
Det är lite mer komplicerat i Sikhalls hamn, jämför den citerade sammanfattningen ovan. Men kommunen visar onekligen en viss misstro mot Magnus Larsson vilket inger farhågor om att en överenskommelse ska vara möjlig. Det är ju strandskydd i området och det finns något som heter allemansrätt. Magnus Larsson skulle aldrig kunna spärra av området för allmänheten även om han ville. Vilket han naturligtvis inte vill.
Underlaget diskuterar också anläggandet av en cykelväg mellan i första hand badet och hamnen och i andra hand från busshållplatsen i Åstebo till badet. Det verkar dock lite komplicerat, så jag lämnar den frågan tills vidare. Jag noterar dock att förvaltningen skriver:
“Kommunen har efter många turer fått godkännande från Trafikverket att kunna anlägga vägen på egen hand i anslutning till bilvägen.”
Det var åtminstone ett positivt besked…
Det finns anledning att återkomma i frågan. Men jag vill återigen understryka att det trots allt är mycket positivt att det ser ut att hända något i Sikhallsfrågan och att det finns flera personer i kommunhuset som verkligen har tagit sig an ärendet. Och det finns tydligen, enligt underlaget, öppningar för både förhandlingar och kompromisser.
“Dum spiro spero”
Som de gamla romarna sa….
PS. Det latinska citatet betyder: ”Så länge jag lever, hoppas jag”.
Skolmiljarden 2022
Under pandemin öppnade staten plånboken för skolorna i Sverige. Det var tvunget. Staten delade ut extra statsbidrag, de så kallade ”skolmiljarderna”. Syftet med pengarna var att:
“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”
Nu är pandemin över, sägs det i varje fall, men staten har beslutat att betala ut pengarna även i år, 2022. Syftet med ”skolmiljarden” är nu att den:
“ska användas för insatser som syftar till att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.”
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Då ska Vänersborgs del av statsbidraget, 5,4 milj kr, fördelas mellan barn- och utbildningsnämnden och Kunskapsförbundet Väst, dvs pengarna ska fördelas mellan grundskolans stadier, gymnasieskolan och vuxenundervisningen.
Vänsterpartiet har tidigare haft en annan syn på hur skolmiljarden ska fördelas än de styrande partierna och den borgerliga oppositionen. Det har Vänsterpartiet i år också… 
Vänsterpartiet kommer därför att lägga ett alternativt yrkande till kommunstyrelsens beslutsförslag. (Yrkandet är för övrigt redan inskickat.) Vänsterpartiet anser att Kunskapsförbundet ska få en större del av ”skolmiljarden”.
På onsdag bestämmer kommunfullmäktige hur fördelningen blir… (Du kan se det i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)
Vänsterpartiets yrkande, med en utförlig motivering, återges här nedan i sin helhet. Det går också att ladda ner yrkandet i pdf-format.
==
Ärende 11 Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden
“Skolmiljarden” kallas det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna för att minska de negativa effekterna av elevernas kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.
Staten fördelar bidraget proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Syftet med pengarna är att de ska användas till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning under 2022. Kommunen bestämmer själv utifrån sina aktuella behov hur medlen ska fördelas.
Här ser vi att det lätt kan dras felaktiga slutsatser. Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner. Det här leder till ett feltänk i flera kommuner.
Staten menar inte heller att statsbidraget ska delas lika mellan samtliga elever i en kommun, oavsett ålder. Staten är mycket tydlig, det statliga stödet:
“ska användas för insatser som syftar till att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.”
Och för ovanlighetens skull, eller är det för säkerhets skull, ger Skolverket konkreta exempel till kommunerna. Skolverket skriver att det statliga stödet kan användas till:
“insatser för att anpassa utbildningen (exempelvis kopplat till distansundervisning eller arbetsplatsförlagt lärande) eller för att på olika sätt stödja elever med låg skolnärvaro och/eller psykisk ohälsa.”
De elever som har haft mest distansundervisning och minst arbetsplatsförlagt lärande på grund av pandemin återfinns på gymnasieskolan och i vuxenundervisningen. Det råder ingen tvekan om det. Det finns dock en inte obetydligt grupp av elever på högstadiet där den psykiska ohälsan har ökat och skolnärvaron minskat under pandemin.
Den logiska slutsatsen blir, anser undertecknad, att statsbidraget bör fördelas med en tredjedel vardera mellan grundskolans högstadium, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Jag yrkar att:
Kommunfullmäktige beslutar att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag med 1.801 tkr och kommunstyrelsen ett tilläggsanslag med 3.602 tkr. Tillskotten gäller endast innevarande år och sker mot bakgrund av beslut om utökat statligt stöd till skolväsendet 2022. Kommunstyrelsens del betalas ut till Kunskapsförbundet Väst som ett extra förbundsbidrag efter Kommunfullmäktiges beslut. Finansiering sker genom att budgeten för generella statsbidragsintäkter justeras upp med 5.404 tkr.
Vänersborg 20220413
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer