Arkiv

Archive for februari, 2025

Drick inte vattnet!

28 februari, 2025 Lämna en kommentar

Kl 12.02 idag fick jag ett SMS. Jag hade precis ätit en dagens på en av stans restauranger, druckit två glas vatten och satt med kaffekoppen i handen. Det var ett massutskick från Kretslopp & Vatten (se kommunens hemsida):

“Kokningsrekommendation! Kretslopp och vatten rekommenderar kokning av drickvatten i några områden i kommunen. Prover i vattentornet i Mariero påvisar förekomst av intestinala enterokocker i dricksvattnet, bakterier som kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. Kretslopp och vatten rekommenderar att alla i nedan angivna områden som har kommunalt vatten ska koka allt sitt dricksvatten.”

“I några områden”…? Kokningsrekommendationen gällde:

“Centrala Vänersborg, Vargön, Lilleskog, Blåsut, Öxnered, Onsjö, Båberg, Grunnebo, Väne-Ryr och Trestad Center.”

På min karta är det hela Vänersborgs kommun utom Brålanda, Frändefors och Vänersnäs, exkl Gardesanna. Det torde röra sig om åtminstone 30.000 invånare. Undantagna är naturligtvis de med egna brunnar, därför kan invånarna på Vänersnäs dricka sitt vatten. Oppositionspartierna i kommunfullmäktige sa ju nej till tvångsanslutning till kommunens VA-nät…

Det får mig för övrigt att tänka på VA-debatten i kommunfullmäktige i mars 2022 när Dan Nyberg (S) varnade för att de “25 fastighetsägarna” på Vänersnäs (Nybergs siffra) som ville behålla sina enskilda VA-system skulle förorena bad- och dricksvattnet för 800.000 människor runt Vänern… (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Hur var ordspråket…?

“Städa först framför din egen dörr innan du städar framför dina grannars”

Dricksvattnet i Vänersborg innehåller alltså “intestinala enterokocker”. I TTELA säger enhetschefen på Kretslopp & Vatten (se TTELA “Vänersborgare uppmanas: Koka ert dricksvatten”):

“Det är ju en mag- och tarmbakterie, men om den är farlig kan jag inte svara på.“

Några sökningar på Internet och en fråga till Chat GPT ger snabbt svar. Intestinala enterokocker utgör sällan någon fara, förutom obehaglig magsjuka, men de kan orsaka allvarliga infektioner hos riskgrupper, särskilt inom sjukvården (Chat GPT):

  • “Enterokocker kan orsaka allvarliga infektioner på sjukhus, särskilt hos patienter med katetrar, sår eller nedsatt immunförsvar.
  • “Om bakterierna sprids till blodet kan de orsaka livshotande infektioner.”
  • “En sällsynt men allvarlig infektion som kan uppstå när enterokocker når hjärtat.”
  • “Vissa stammar, som vancomycinresistenta enterokocker (VRE), är svåra att behandla och kan spridas i vårdmiljöer.”

Men faran är inte över med de beskeden. På bland annat Borlänge Energis hemsida står det:

“Om det finns sådana bakterier i dricksvattnet är det stor risk att vattnet också innehåller sjukdomsframkallande mikroorganismer.”

Bakterierna ifråga lever i tarmkanalen hos varmblodiga djur, inklusive människor. Finns de i dricksvattnet är det därför troligt att bakterierna kommer från fekalt avfall, t ex avloppsvatten som innehåller bajs. Och bajs innehåller även andra “mindre nyttiga” bakterier…

Enhetschefen säger också till TTELA att:

“Proverna togs i tisdags”

Det betyder att vänersborgarna borde ha kokat vattnet åtminstone sedan i tisdags. Och kanske ännu längre tillbaka… Hiriwa Filter, ett företag som säljer vattenfilter skriver (se “VAD ÄR INTESTINALA ENTROKOCKER?”):

“Intestinala enterokocker är mer resistenta mot ogynnsamma miljöförhållanden och desinfektionsprocesser än E. coli, vilket gör dem till pålitliga indikatorer på långvarig förorening i vatten.”

Kommunen har enligt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tagit prover idag. Det betyder att vattnet ska kokas åtminstone över helgen. Om proverna nu inte påvisar fortsatt förekomst av intestinala enterokocker vill säga… TTELA har intervjuat en expert på Livsmedelsverket. Läs gärna den artikeln, “Livsmedelsverkets expert reder ut i dricksvattenkaoset: Då behöver du koka vattnet”.)

I diskussionerna om Hallevibadet de senaste veckorna har vi fått höra att badet är farligt och att säkerheten inte kan garanteras. Det klingar lite falskt i mina öron – kommunen kan ju faktiskt inte garantera säkerheten för de fastigheter som är inkopplade på det kommunala VA-nätet. Och hur ska Vänersborg klara sig om kriget kommer…?

TTELA skriver att skolor och äldreboende kommer att få tankar med rent vatten utkörda. Jag tycker att kommunen borde ordna vattentankar på fler ställen i kommunen.

Och följ de riktlinjer som kommunen anger på hemsidan (klicka här):

  • “Koka allt vatten som ska drickas eller användas i matlagning.”
  • “Koka upp vattnet i en kastrull eller vattenkokare tills det bubblar kraftigt. Bakterier dör när vattnet kokas.”
  • “Häll upp det kokta dricksvattnet i väl rengjord kanna, flaska eller annan behållare och låt det svalna. Låt det stå i rumstemperatur eller svalare – gärna i kylskåpet.”
  • “Använd kokt vatten även till tandborstning.”
Kategorier:VA

Kommunstyrelsens beslut (26/2)

27 februari, 2025 Lämna en kommentar

Kl 14.56 igår onsdag förklarade ordförande Benny Augustsson (S) kommunstyrelsens sammanträde för avslutat. Mötet innehöll en del överraskningar men slutade i tämligen stor enighet. Och då ska tilläggas att detta möte var nog det första på mycket, mycket länge där samtliga ledamöter och ersättare var närvarande.

I detta inlägg tänkte jag redogöra för besluten, och inte upprepa det jag skrev om ärendena i de två föregående inläggen “KS på onsdag (26/2)” och “KS imorgon onsdag (26/2)”.

Mötet inleddes med flera föredragningar. Särskilt uppmärksammades informationen som gällde utredningen om vilken nämnd som ska bereda nya verksamhetsområden för vatten och avlopp. Informationen gick egentligen utöver ärendet, och det blev istället en gedigen föreläsning om Vattentjänstlagen (LAV). Det var en information som KS, och framför allt politikerna i de styrande partierna och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen, skulle haft för några år sedan. Särskilt när verksamhetsområdena på Vänersnäs diskuterades…

Det blev en hel del frågor och diskussion i samband med föredragningen, och det innebar att hålltiderna för sammanträdet passerades redan vid detta första ärende. Men det var nog väl använd tid. KS fattade senare ett enhälligt beslut om att godkänna utredningen och, vad jag förstår, dess slutsatser om att samhällsbyggnadsnämnden fortsatt ska ha det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden. Och inte miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Även föredragningen om den “sociala hållbarhetsstrategin” tog mer tid än beräknat. I inlägget “KS imorgon onsdag (26/2)” flaggade jag för att det fanns en formell invändning i ärendet. Strategin hade bara diskuterats av tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar och inte av politikerna i nämnderna. Det var något märkligt eftersom det var de olika nämnderna som pekades ut i strategin som huvudansvariga för att det skulle arbetas med de sociala hållbarhetsmålen och deras förverkligande. Det var flera av oppositionspartiernas ledamöter som hade samma uppfattning. I voteringen förlorade de styrande partierna och ärendet återremitterades.

Kommunstyrelsen ställde sig bakom de båda planerna för suicidprevention, trots att det inte gavs några fullödiga svar på frågorna om varför dokumenten kallas plan och inte strategi, eller vem som ska ta fram konkreta aktivitetsplaner.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2 (Allégatan 22 i Brålanda) och sälja den del av fastigheten där byggnaden står, dvs Brålandas gamla kommunhus. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen innebar att en försäljning av fastigheten inte borde genomföras. Ordförande Benny Augustsson (S) lämnade helt oväntat ett annat yrkande, som sammanföll med samhällsbyggnadsförvaltningens vilja:

“Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag;
1 att föreslå AB Vänersborgsbostäder att köpa fastigheten Sörbyn 8:2
2 Om AB Vänersborgsbostäder inte önskar köpa fastigheten Sörbyn 8:2 göra en avstyckning av Allégatan 22 och efter detta sälja denna.”

De styrande partierna ville alltså sälja det gamla kommunhuset i Brålanda. Augustsson motiverade sitt yrkande med att huset var i stort behov av en omfattande och dyrbar renovering och att ett tågstopp i Brålanda låg ganska långt fram i tiden. (Fastigheten Sörbyn 8:2 ligger i området kring järnvägsstationen.)

Sverigedemokrater och moderater applåderade Augustssons förslag om försäljning och yrkade bifall.

Det var en överraskande vändning i ärendet. Vänsterpartiet hade egentligen inga invändningar mot en försäljning, men eftersom det är en fin byggnad och att den dessutom kan ha ett historiskt och kulturellt värde ställde jag frågan om beslutet öppnade för en rivning av byggnaden. Jag fick som svar att så inte var fallet, det är byggnadsnämnden som bestämmer om det gamla kommunhuset får rivas. Jag vet inte om den vetskapen fick mig att känna mig särskilt mycket tryggare. Byggnadsnämnden rev ju en gammal anrik byggnad i Vargön för några år sedan… (Se “Vargöns stationsområde”.) Men frågan om en eventuell rivning låg i så fall några år fram i tiden – och mycket kan hända innan dess.

Det blev en längre och engagerad diskussion om kultur- och fritidsnämndens ansökan om 400.000 kr till lovaktiviteter. Diskussionen var faktiskt en repris från förra året. Även då opponerade sig Henrik Harlitz (M) och Cecilia Prins (L) mot förslaget. Eller rättare sagt, det som stod i underlaget som motiverade beslutsförslaget. Där stod att:

“Sökta medel går särskilt till extra insatser på Torpaområdet för att komplettera förvaltningens befintliga lovverksamheter runt om i kommunen.”

Torpaområdet pekades inte ut i själva beslutsförslaget även om det var detta område det gällde. Harlitz och Prins menade att de extra pengarna borde fördelas bland ungdomar i hela kommunen. Det märkliga var att de borgerliga inte hade tagit denna diskussion i kultur- och fritidsnämnden. Där var nämnden helt enig i sitt beslut.

Ärendet slutade med en votering där det liggande beslutsförslaget också blev kommunstyrelsens beslut. Siffrorna blev 8-7, Vänsterpartiet röstade alltså för det liggande förslaget som också var det beslut som kultur- och fritidsnämnden fattade. Nästa år måste de borgerliga och sverigedemokratiska KS-ledamöterna tala med sina partikamrater i nämnden.

 Det kanske viktigaste beslutet som kommunstyrelsen fattade igår var “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2026-2028”.

Det fanns bara ett förslag – förslaget från de styrande partierna. Formellt kallas förslaget för “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, dvs Benny Augustssons förslag. Och i praktiken är det kanske det…

Förslaget till budgetanvisningar är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. Det blir inga nya pengar till att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Så är det. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det står vidare i budgetanvisningarna att löneutvecklingen under 2026 prognostiseras till 70 milj kr. Internräntan är oförändrad 2,5% i ramsättningen liksom personalomkostnadspålägget som ligger på 40,24%.

Det finns flera osäkra faktorer som det kommer besked om senare. Kommunen väntar på nya befolknings-, pensions- och skatteprognoser. De centrala löneavtalen är inte klara och självklart är världsläge, konjunktur, tullar etc osäkra faktorer som kommer att påverka sysselsättning, löner och skatter även i Vänersborgs kommun. Det kom för övrigt en ny skatteprognos i tisdags som beräknade att kommunens skatteintäkter minskar med 7 milj kr jämfört med tidigare prognoser. Vi får se vad den nya prognosen i april säger.

Budgetanvisningarna räknar med ett resultat nästa år på +52 milj kr. Jag tror dock att resultatet är lika osäkert som de andra siffrorna. I budgeten för 2024 budgeterades t ex ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.

Kommunens nämnder ska nu se över och anpassa sina verksamheter utifrån budgetanvisningarna. Det blir ett tufft arbete. Nämnder och förvaltningar ska beskriva effektiviseringar och besparingar och hur man omfördelar och omprioriterar resurser osv. Eller som det uttrycks i underlaget:

“Det fortsatta arbetet med budget 2026 ställer krav på omprioriteringar av befintliga verksamheter. Samtliga nämnder behöver arbeta med effektiviseringar men också med att ompröva ambitionsnivåer mellan och inom befintliga verksamheter.”

Det är svårt för att inte säga omöjligt för partierna i opposition att i detta läge kunna och hinna presentera egna budgetanvisningar. Samtidigt speglar naturligtvis budgetanvisningarna de styrande partiernas politiska prioriteringar och mål. Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet deltog därför inte i beslutet. Förvånande nog gjorde emellertid Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet det.

Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är faktiskt inte förrän den 2 april.

Kategorier:Brålanda, Budget 2025, Budget 2026, KS 2025

KS imorgon onsdag (26/2)

25 februari, 2025 1 kommentar

Dagarna går fort. I morgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I gårdagens inlägg (se “KS på onsdag (26/2)”) fanns dagordningen med och jag beskrev ett antal ärenden. Nu redogör jag för några till.

Kommunstyrelsen (KS) ska “rekommendera” kommunfullmäktige (KF) att anta en “social hållbarhetsstrategi”. Strategin syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett:

“socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden.”

Det är en mycket ambitiös målsättning som filosofer, politiker, ekonomer, teologer osv har ägnat mycket tid och tankemöda kring i hundratals år. Nu ska politikerna och tjänstepersonerna i Vänersborg ta sig an uppgiften att förändra och förbättra Vänersborgs kommun.

Det är inget fel på att ha ideal, drömmar och visioner och strategin uttrycker dem på ett tydligt och korrekt sätt. Men när de ändå inte går att förverkliga, i synnerhet inte i Vänersborgs kommun – vad är då meningen?

I strategin kan man läsa att i Vänersborgs kommun:

  • “växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar.” 
  • “har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv”
  • “är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet”
  • “är en hållbar, inkluderande och säker kommun”
  • “utgår verksamheten från invånarna”
  • “beslut tas utifrån barnets bästa”

 Det är naturligtvis bra om kommunen försöker fokusera på dessa frågor och har höga målsättningar, men är de inte orealistiska? Inte ens i de beslut vi fattar idag följs ju dessa målsättningar. Kommunen lyssnar knappast på invånarna, ser inte alltid till barnens bästa, har hemlösa på gatorna, invånare i arbetslöshet, extrema inkomstskillnader, trångboddhet, utslagning i skolan, våld och kriminalitet…

Är jag därmed motståndare till förslaget till “social hållbarhetsstrategi”? Självklart inte, men det finns för många dokument i kommunens servrar – och för lite verkstad.

Det finns dock en formell invändning i ärendet. Strategin har inte diskuterats i kommunens nämnder och styrelser, endast genom:

“remissförfarande där samtliga förvaltningar har fått yttra sig.”

Det är alltså inga nämndspolitiker som har varit inblandade i beredningen, bara tjänstepersoner i förvaltningarna. Det är något anmärkningsvärt kan jag tycka eftersom olika nämnder, dvs politiker, pekas ut i strategin som huvudansvariga för att det arbetas med målen och deras förverkligande.

Strategidokumentet avslutas med två korta meningar under rubriken “Uppföljning och utvärdering”:

“Strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess.”
“Utvärdering sker efter halva strategiperioden.”

Det är mycket “luddiga” formuleringar. Var ska strategin redovisas, följas upp och utvärderas? Vem utvärderar?

Ärende 9 handlar om en plan för suicidprevention, eller på sätt och vis två planer. KS ska ställa sig bakom handlingsplan för suicidprevention 2021–2025 och fastställa planen för 2026–2030. Planerna har stora likheter men den senare är “uppdaterad” på olika sätt.

Kommunen har en nollvision i det suicidpreventiva arbetet och syftet är att med suicidpreventiva åtgärder minska antalet suicid och suicidförsök. Planen syftar också till att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. Det står mycket som är bra i planerna och vad jag förstår så ligger kommunen ganska långt framme i arbetet.

Men, som vanligt, frestas jag att skriva, det är nog flera som undrar över kommunens förhållande till teori och praktik. I planen för 2026-2030 står det:

“Det är viktigt att beakta suicid i planeringen av den fysiska miljön. Detta kan göras genom att analysera risker för suicid i de befintliga miljöerna och i planeringen och byggandet av nya miljöer. Det handlar om att minska tillgänglighet till medel och metoder för självmord.”

Jag tänker naturligtvis på det beslut som fattades om skyddsräcke/skyddsnät på Dalbobron. Då var pengar viktigare än suicidprevention… (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar”.)

Även om detta dokument kan en viss begreppsförvirring råda. Det handlar om en plan, men är inte en plan enligt kommunens definition betydligt mer konkret? Är egentligen inte denna plan mer av en strategi? Ja, det kan man undra. Särskilt med tanke på att det i planen står:

“Utifrån dessa är fyra lokala huvudspår framtagna. Inom dessa skapas sedan konkreta aktivitetsplaner.”

Planen lyfter fram fyra huvudspår, men åtgärderna ska tas fram i andra dokument. Tas fram av vem kan man för övrigt undra…?

Det blir till att fråga.

Även nästkommande ärende, “Samhällskontrakt som arbetsform”, handlar mycket om visioner och förhoppningar. Arbetsformen, eller metoden, ska användas för uppnå ökad inkludering och människors samhällstillhörighet samt minska ojämlikhet och utanförskap. Själva arbetsmetoden samhällskontrakt innebär att:

“olika aktörer samverkar för att lösa samhällsproblem. Metoden bygger på principer som inkludering, lika villkor, gemensamt ansvar och att sätta frågan i centrum. Metoden syftar till att stärka den kollektiva förmågan att formulera problem, identifiera behov och tillvarata lokala resurser.”

Det finns även flera “tekniska” ärenden på kommunstyrelsens dagordning.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2, Allégatan 22 i Brålanda, och sälja den del av fastigheten där byggnaden står. Det är inte vilken byggnad som helst, det handlar om byggnaden som var kommunhuset i Brålanda – den tid då Brålanda var en egen kommun. (På den gamla goda tiden som kanske några brålandabor skulle uttrycka det.)

Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har utfört en konsekvensbeskrivning utifrån önskemålet om avyttring. Det är enligt kommunens riktlinjer rutin när det handlar om avyttring/försäljning av kommunala byggnader. KSF:s slutsats är:

“… en försäljning av fastigheten [bör] inte genomföras innan dess att planeringen av området och en eventuell ny detaljplanering är genomförd och antagen. Att avvakta den pågående planeringen kring tågstoppet underlättar för en hållbar helhetslösning i området…”

Kommunstyrelsens beslut blir därmed sannolikt att huset inte ska säljas. Sedan kan man flika in att det är viktigt att detaljplanen över området kommer igång så fort som möjligt. Kommunen behöver en detaljplan för att alla förberedelser, och investeringar, ska hinnas med inför det kommande tågstoppet.

Samhällsbyggnadsnämnden har påbörjat investeringar som inte har hunnit bli klara inom beräknad tid. Därför behöver fullmäktige fatta ett beslut som så att säga flyttar investeringspengar från 2024 till 2025. Det är i sin ordning.

Under ett av investeringsobjekten står det:

“Vad gäller projekt för takbyte av Arena Vänersborg har större del av projektmedlen redan förskjutits i samband med MRP 2025 då upphandlingen drog ut på tiden. Prognosen var då att 2.000 tkr skulle hinna förbrukas under 2024 men på grund av ytterligare fördröjningar föreslås en tilläggsbudget om 1.955 tkr.”

Kommunen har avsatt nästan 22 milj kr för att byta tak i arenan. Trots det verkar inget företag vara villigt att åta sig uppdraget. Kan det bero på att företagen vet att 22 milj inte räcker? Att det finns betydligt fler fel på arenan än vad politikerna tror…? Och med tanke på diskussionen kring Hallevibadet (se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”) och av Karl af Geijerstams ledare (se TTELA “Därför borde Hallevibadet rivas”): Är Arena Vänersborg säker att vistas i? Uppfyller takkonstruktionen säkerhetskraven?

I oktober 2022 lämnade Tor Wendel (M) en motion (se “Ny VA-motion från M”) om att det:

“utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ändrades en del vid årsskiftet 2022-2023, bland annat ändrades den viktiga 6 §. Miljöaspekten betonas numera betydligt hårdare än förut. Motionen bifölls i kommunfullmäktige och imorgon ska utredningen behandlas.

Från att ha varit positiv till Wendels motion har jag sedan jag läst utredningen ändrat uppfattning. Jag håller med KSF:s bedömning att det är:

“lämpligare om Samhällsbyggnadsnämnden fortsatt har det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden.”

Det viktigaste argumentet för detta hittas i Kommunallagen 6 kap. 7 § andra stycket:

“En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.”

Kommunens utredning visar detta mycket tydligt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan inte enligt min mening vara ansvarig för att bereda och inrätta nya verksamhetsområden och samtidigt utöva tillsyn enligt Miljöbalken på samma verksamhet. Det höll för övrigt Chat GPT med om…

KS ska föreslå KF att anta “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)

Det ska även ske en revidering av kommunens avfallsföreskrifter. Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har yttrat sig om förslaget till föreskrifter. Jag förmodar att föreskrifterna kommer att beslutas i ett senare skede när samhällsbyggnadsnämnden är klar med revideringarna.

Kommunstyrelsen ska besluta att anta “Medborgarlöfte i Vänersborgs kommun 2025-2026”. Medborgarlöftet utgår från den överenskommelse som slutits mellan Vänersborgs kommun och Polisen. Prioriteringen i år och nästa år är:

  • “Rikta åtgärder mot normbrytande beteende bland ungdomar och unga vuxna i riskzon för att bli brottsaktiva.”
  • “Rikta åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna.”
  • “Utveckla samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle.”

Kommunstyrelsen ska bevilja, är det tänkt, Fastighets AB Vänersborg (FABV) en tillfälligt utökad checkkredit på 15 milj kr. Beslutet ska gälla tills om- och tillbyggnationen av fastigheterna på Hunneberg är klara, dvs till den 31 mars nästa år. 

Fastigheten vid Hunneberg diskuterades mycket när FABV köpte Bergagården av Sveaskog. Det fanns de som varnade för de kommande kostnaderna. Det är, förutom renoveringar av byggnaderna, en samhällsmast för mobiltäckning, VA-anslutning, fiber mm. Vad blir kostnaderna för FABV? Och vilka inkomster har bolaget för att täcka kostnaderna?

I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:

“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”

Börjar inte kostnaderna bli så stora att de är av “större vikt”? Och när jag ändå har bolagsordningen framme på skärmen. I § 4 står det att ändamålet med bolagets verksamhet är följande:

“Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”

Halle och Hunneberg har stora värden för kommuninvånarna och turisterna, men vilken betydelse har bergen egentligen för ett ”starkt affärs- och näringsliv” i kommunen? 

Kommunfullmäktige ska anta ”Biblioteksplan 2025-2028 Vänersborgs kommun”. Imorgon ska kommunstyrelsen besluta att förslaget ser helt ok ut.

Det var ett långt blogginlägg, till och med längre än vanligt. Men så blir det antagligen också ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon.

Anm. Du kan läsa om kommunstyrelsens beslut här – ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Arena Vänersborg, Bergagården, Brålanda, Fastighets AB, KS 2025, Medborgarlöfte, Polis, VA

KS på onsdag (26/2)

24 februari, 2025 1 kommentar

I övermorgon, onsdag den 26 februari, är det dags för kommunstyrelsen (KS) att åter samlas.

Det är som vanligt en hel del att läsa på och sätta sig in i för ledamöter och ersättare. Underlaget denna gång är på 470 sidor. Ibland kan ledamöterna “hoppa över” en del sidor av mindre vikt vid inläsningen. Denna gång upplever jag dock att det var betydligt färre sådana sidor. (Kallelsen med underlagen kan laddas ner här.)

Dagordningen har följande utseende:

Sammanträdet inleds som vanligt med ett antal muntliga föredragningar. Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kommer att få information om “Utredning om var nya verksamhetsområden ska beredas”, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2026-2028”, “Uppdragsavtal för Kunskapsförbundet Väst 2025”, “Begäran om ägartillskott för utbildning i Svenska för invandrare 2025”, “Antagande av Social hållbarhetsstrategi 2030”, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2025” och “Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 2024”. Dessutom är en skriftlig information bilagd om “Förvaltningarnas resultat i enkäten om förhållningssätt mellan förtroendevalda och förvaltningsorganisation”. Den återkommer jag till i ett senare blogginlägg.

Kommunstyrelsen ska fastställa verksamhetsberättelsen för 2024. Det är som vanligt tjänstepersonerna i förvaltningen som upprättar förslaget. Alla nämnder och styrelser har en förvaltning bakom sig som bland annat utreder och förbereder alla politiska ärenden och också verkställer dem efter politikernas förhoppningsvis kloka beslut. Kommunstyrelsens förvaltning är kommunstyrelseförvaltningen, ofta förkortad KSF. Kommunstyrelseförvaltningen ser ut så här:

Kommundirektören är förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen (KSF). KSF är trots flera strategiska uppgifter en förhållandevis liten förvaltning. Budgeten ligger kring 100 milj kr, vilket motsvarar ca en femtedel av kommunstyrelsens totala budget. (I den totala budgeten ingår pengar till bland annat Kunskapsförbundet Väst, ca 260 milj kr, och Räddningstjänsten, ca 43 milj kr.) Personalkostnader utgör huvuddelen av förvaltningens budget.

Verksamhetsberättelsen innehåller, precis som nämndernas, en målavstämning med diverse färgade ploppar. Av de 10 förväntade resultaten är 6 uppnådda (gröna), 3 delvis uppnådda (gula) och en inte uppnådd (röd). Den röda ploppen var “Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år ska öka”.

De uppnådda förväntade resultaten för 2024 var “Invånarnas möjlighet till delaktighet ska öka”, “Den sociala hållbarheten ska öka”, “Andelen invånare som är nöjda med kommunens information för att minska personlig miljö- och klimatpåverkan ska öka”, “Nöjd-kund-index (INSIKT) ska öka”, “Sjukfrånvaron ska minska” och “Attraktiviteten som arbetsgivare ska öka”. Jag har dock några funderingar på två av dessa uppnådda mål. “Invånarnas möjlighet till delaktighet ska öka” får alltså en grön plopp trots att delaktighetsindex (se “Medborgarundersökningen 2024”) landade på 61, en nedgång från förra årets 69. Det var liknande med “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag”. Resultatet uppnåddes delvis, trots att:

“Andel svarande som anger att de upplevt ett bra bemötande vid kontakt med tjänsteperson i kommunen sjunker och är 81,3% 2024 jämfört med 87,5 % 2022 i medborgarundersökningen.”

Min uppfattning är att kommunstyrelseförvaltningen är en kompetent och mycket professionell förvaltning.

TTELA hade för några veckor sedan, 26 januari, en artikel om en ny brandstation (se “Här kan Vänersborgs nya brandstation byggas”). Jag ser på ärende 6 “Fastighetsinvesteringar för kommunstyrelsens behov 2026-2028” att det är avsatt 15 milj kr för markinköp år 2025 för en ny räddningsstation i centrala Vänersborg. Sedan föreslås det att 2 milj kr avsätts 2028, 40 milj kr 2029 och 53 milj kr 2030. En ny brandstation beräknas alltså kosta totalt 110 milj kr.

Ovanstående ärenden ska avgöras i KS, dvs de ska inte vidare till kommunfullmäktige. Det ska inte de två ärendena om Kunskapsförbundet Väst heller.

I höstas undrade jag om kommunerna, Trollhättan och Vänersborg, insåg läget för Kunskapsförbundet. Det handlade om allt fler ansökningar om en plats på SFI hos friskolan Braheskolan i Trollhättan. (Se “Inser kommunerna KFV:s läge?”.) Det var i huvudsak internationella studenter från Högskolan Väst som ansökte. Kommunerna insåg läget. De skjuter till sammanlagt 7,7 milj kr till SFI-undervisningen. Vänersborg del av pengarna är dock bara 300.000 kr. (Se också TTELA “Fler internationella studenter drar upp kostnaden för SFI i Trollhättan”.)

Kommunstyrelsen ska även godkänna ett upprättat förslag till uppdragsavtal för vuxenutbildning 2025. Och som bekant är det Kunskapsförbundet som ansvarar för vuxenutbildningen. Uppdragsavtalet innebär att Vänersborg beställer utbildning av Kunskapsförbundet utifrån de behov som man anser sig ha. Trollhättan gör likadant och allt sker i samarbete med förbundet – även kommunernas socialförvaltningar är med i diskussionerna.

Vänersborgs kommun beställer vuxenutbildning i år för totalt drygt 40 milj kr. Då är statsbidrag inräknade. Det är viktiga och nödvändiga pengar. Vi ska komma ihåg att arbetslösheten i kommunen ligger på 7,1% och att andelen långtidsarbetslösa utgör ca 41% av de arbetslösa. De personer som inte har gymnasieexamen utgör ca 38% av de arbetslösa i Vänersborg.

Jag ska avsluta detta inlägg med ytterligare ett ärende som beslutas slutgiltigt av kommunstyrelsen, “Ansökan från kultur- och fritidsnämnden om medel till lovaktiviteter 2025”. Förslaget till KS är att bevilja ett tilläggsanslag på 400.000 kr.

Kultur- och fritidsnämnden tänker använda pengarna för att bidra till en meningsfull fritid för barn och unga under samtliga skollov 2025. De sökta medlen ska särskilt gå till extra insatser på Torpaområdet för att komplettera förvaltningens befintliga lovverksamheter runt om i kommunen. Nämnden vill genom att skapa ett aktivt fritidsliv:

“verka för inkludering, med särskild tyngdpunkt på flickor som enligt invånardialogen i mindre utsträckning har ett aktivt fritidsliv.”

Det vill med all säkerhet KS också.

Det finns fler ärenden som ska avgöras av KS, men också många som ska vidare till kommunfullmäktige. Kanske hinner jag skriva några rader om dessa ärenden imorgon.

PS. Jag beskriver fler ärenden i blogginlägget ”KS imorgon onsdag (26/2)”.

Anm. Du kan läsa om kommunstyrelsens beslut här – ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.

Kategorier:KFV 2025, KS 2025, Kunskapsförbundet Väst

Motion V: Fritidskort till ungdomar

23 februari, 2025 1 kommentar

På onsdagens kommunfullmäktige lämnade Gunilla Cederbom (V) in en mycket angelägen och viktig motion. Motionen hade titeln ”Fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar”. Förra året beslutade kommunfullmäktige om avgiftsfria kollektivtrafikresor för +70 år. Nu har turen kommit till att se till ungdomarnas intressen och behov.

Jag återger motionen i sin helhet.

===

Fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar

I samband med den invånardialog med ungdomar i kommunen om deras fritid, som kultur- och fritidsnämnden gjorde under 2022 framkom mycket tydligt att svårigheter att använda kollektivtrafik på fritiden var ett stort hinder för deras möjligheter till en aktiv fritid. Många har inte råd att köpa Västtrafiks fritidskort som kostar 925 kr per 90-dagar. Finns fler ungdomar i familjen blir det en mycket hög kostnad för familjen. En meningsfull fritid blir därför ojämlik.

Enligt Majblommans rapport ”En meningsfull fritid är en hållplats bort” har Forskningsinstitutet RISE kartlagt vetenskapliga studier och fått bekräftat att fri kollektivtrafik för barn och unga motverkar transportfattigdom. Det främjar barns tillgång till en meningsfull fritid, ökar deras självförtroende, självständighet och trygghet. Det leder till social inkludering och mer jämlikhet bland ungdomar.

En snabb omvärldspaning visar att Uddevalla kommun erbjuder ungdomar i åk 7–9 fritidskort och Mellerud subventionerar fritidskort med 50% av kostnaden för ungdomar i åk 8 till och med 19 år.

Vänsterpartiet har som mål att all kollektivtrafik ska vara kostnadsfri för invånarna och som nästa steg efter seniorkort, vill vi se fritidskort för ungdomar, helt eller delvis subventionerat.

  • Med fri kollektivtrafik kan ungdomar lättare ta sig till fritidsaktiviteter och andra viktiga platser utan att vara beroende av föräldrar eller dyra biljetter
  • Genom att uppmuntra ungdomar att åka kollektivt minskas biltrafiken och därmed utsläppen av växthusgaser, vilket bidrar till en bättre miljö.
  • Fri kollektivtrafik gör det möjligt för alla ungdomar, oavsett ekonomisk bakgrund, att delta i olika aktiviteter och sociala sammanhang på sin fritid.
  • En meningsfull och aktiv fritid främjar barn och ungas utveckling, skolresultat och hälsa.

Vänsterpartiet föreslår därför att:

– Kommunen utreder olika alternativ avseende åldersgrupp, grad av subvention mm inklusive kostnadsanalys för att erbjuda ungdomar i Vänersborgs kommun fritidskort för kollektivtrafik

Kategorier:fritidskort, kollektivtrafik, Motion, Ungdomar, Vänsterpartiet

KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut

20 februari, 2025 1 kommentar

På gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige (KF) behandlades, som de flesta politiskt intresserade vet vid det här laget, ärendet “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”.

Det blev en lång debatt inför rekordstor publik på läktaren, där allmänheten har tillträde för att följa sammanträdena. Ärendet avbröts också av en ajournering innan beslut fattades.

Det fanns fyra yrkanden på bordet. Yrkandet från de styrande partierna, S+C+MP (alltså inte KD), var det enda som innebar att kommunen skulle säga nej till att hyra ut Hallevibadet. De andra tre yrkandena ville alla hyra ut Hallevibadet men med olika formuleringar.

M+L:s yrkande var detsamma som det beslutsförslag som kommunstyrelsen lämnade till KF, med ett undantag. Ordet “driftsbidrag” hade strukits. Yrkandet, som senare också blev KF:s beslut, hade följande lydelse:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Det andra yrkandet om uthyrning lämnades av SD. Yrkandet fick stöd av Medborgarpartiet och löd:

  • “Kommunfullmäktige beslutar att hyra ut del av fastigheten Björkås 1:176 som tidigare inrymt verksamhet Hallevibadet med intilliggande grönyta.
  • Ett driftsbidrag kan vid behov ingå i hyreskontraktet för att upprätthålla verksamheten under kontraktsperioden.”

KD övergav det återremissyrkande som partiet hade framfört i KS och yrkade att:

“Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att hyra ut Hallevibadet.”

Kärvling (V) lade också ett yrkande, men det drogs tillbaka när Henrik Harlitz (M) från talarstolen tillkännagav att M+L ändrade sitt yrkande. Anledningen var att jag ansåg att det nya yrkandet dels sade samma sak som mitt eget yrkande och dels att jag ansåg att det var viktigt att de partier som ville hyra ut Hallevibadet blev överens och visade “en enad front”. Det skulle underlätta den vidare processen. Vänsterpartiet röstade alltså för M+L:s beslutsförslag.

SD:s yrkande lät kanske bättre i Vargöbornas öron, men både “intilliggande grönyta” och att ett driftsbidrag vid behov kan ingå är frågor som kan tas upp i förhandlingarna mellan samhällsbyggnadsnämnden och de intresserade entreprenörerna. Dessa frågor kommer senare att avgöras i respektive nämnder, KS eller i fullmäktige. Och de partier som är för uthyrning har ju tillsammans majoritet i samtliga dessa beslutsorgan.

Kommunfullmäktiges majoritet bestående av, i storleksordning, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna beslutade alltså att kommunen ska hyra ut Hallevibadet. De 20 ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en rivning av badet.

Debatten i sig var inte bara lång, det var ovanligt många talare som gjorde inlägg. Och de var engagerade… Det var emellertid inga direkta nyheter som framfördes. Framför allt Socialdemokraterna fortsatte att utmåla Hallevibadet som en utdömd och farlig byggnad där säkerheten var undermålig. Det var deras huvudargument. Jag försökte att på ett saklig sätt redogöra för att det inte var den slutsats som drogs av t ex statusutredningen utförd av PE Teknik & Arkitektur AB. Jag gav också exempel. Det gjorde inte socialdemokraterna utan de upprepade bara att byggnaden var farlig. Precis som om upprepningarna var ett bevis på att det de sa var sant…

På Facebook har en av miljöpartisterna, Annika Repo Wallman som inte är ordinarie i KF, däremot försökt visa att Hallevibadet är farligt. Jag återger delar av den diskussion som följde av hennes inlägg eftersom det är sakfrågan om säkerheten som det handlade om. Och det är en viktig fråga. (Det diskuterades i två “trådar”, men eftersom samma sak diskuterades så har jag sammanställt inläggen. Några citat är också nerkortade.)

Annika Repo Wallman (MP) citerade följande i utredningen som tydligen var den springande punkten och “beviset” för Hallevibadets “farlighet”:

“Det åligger ägaren att garantera att snölasten på taket inte överstigs. Konsekvenser vid kollaps av takkonstruktionen bedöms som allvarliga med hänsyn till verksamheten som bedrivs. Vid extremt snöfall rekommenderas att tillträde till lokalen förbjuds tills dess att snömängden på taket reducerats.”

Det här framfördes alltså inte på sammanträdet. På FB har Repo Wallmans inlägg fått svar av Helge Kneese och Jonas Mossberg.

Helge Kneese (KD) svarade Repo Wallman (MP):

“Satt också och lyssnade på mötet. Sitter även i Samhällsbyggnadsnämnden och har gått igenom samtliga dokument under de senaste 2 åren.
Taket uppfyller 1990 år regler. Har hållit utan problem i snart 25 år. Inga utmattningsskador eller allvarlig erosion har påträffats. Takbågarna anses såpass fina att man har tänkt sälja det vid en ev rivning. Det man har gjort är att kört takkonstruktionen i ett datorprogram för stresstest. Där har man lagt in dagens byggregler. Dagens byggregler kräver att konstruktionen ska klara större laster än när det byggdes. Vid dessa datorsimuleringar vid maxlast blir taken något överlastat på vissa ställen. Hur många dagar om året ligger det extrema mängder snö på taket? Samtidigt kan man konstatera att det inte varit några som helst problem i 35 år. Däremot har Arenataket störtat in pga snö vid något tillfälle. Inte heller Arenataket skulle klara dagens byggregler vid en stresstest. Ska vi stänga arenan?”

Annika Repo Wallman (MP) replikerade:

“gott så … intressant då att det i slutsatsen rekommenderas att man ska stänga vid extremt snöfall. ..har experterna fel? Kanske går att hyra ut, med villkor att ha badet stängt när det är snöstorm och det kommer 20 cm snöblask?”

Helge Kneese igen:

“Som sagt, kommer det mycket snöfall är det fastighetsägarens skyldighet, oavsett byggregler, att göra en bedömning om ev fara och nödvändiga åtgärder. Det gäller alltid. Skulle tro att de flesta hus som är byggda på 1990-talet skulle få samma anmärkning. Har själv skottat av taket på mitt hus en enda gång. Vänersnö hade lagt över en meter snö. Vart orolig, tänk om det kommer mer, så skottade av det. Grannen gjorde det inte, hennes tak höll ändå. ”

Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att hyra Hallevibadet, grep in i debatten och svarade Repo Wallman:

“och var får du just 20cm från? Skall du ställa samma krav på samtliga kommunala fastigheter byggda innan 2000? Snö faller sällan som slask och när snön faller är det inte mycket vikt, även med ett lager på uppemot 2-3 meter, vikten kommer vid tö/regn och är man dum nog att låta det ligga kvar så kan det sluta som på arenan. Naturligtvis kommer en privat hyrestagare att ha en snöplan, det rekommenderar jag varmt även kommunen att ta fram till i synnerhet ishallen som har en taklutning som troligtvis inte är godkänd med dagens byggregler”

Jonas Mossberg skrev också angående Wallmans citat ur rapporten om statusbedömningen:

“Annika…….Nu är det ju så att vissa läser denna rapport som djävulen läser bibeln. Vad alla tydligen missat (politiker i alla fall) är att rapporten är beställd för att utröna om taket klarar 2024-års snölastkrav. Om man skulle göra om samma beräkningar på alla kommunens fastigheter som är byggda före år 2000 så blir samtliga dödsfällor. Jag skulle vara väldigt försiktig i att vistas i arenan vid minsta snöfall, den har så mycket brister så riv den istället nu när Hallevi blir kvar. Ishallen har fått nytt tak, var är rapporten där? Den är dessutom äldre än Hallevi och taket läckte. Fast den vill ju inte S och C riva så är den ju i topptrim, skenheliga politiker verkar det finnas gott om i vår kommun, i alla fall i vissa partier.
Är Vänersborgs kommun enda kommunen i landet som inte vet vad en snöplan är? Helt enkelt en nedskriven plan hur mycket snö det får komma innan snö skall skottas från tak. Beroende på ålder och taklutning/taktyp. Hade vi haft en kanske arenataket hade hållit?”

Annika Repo Wallman (MP) fortsatte:

“Hallen är byggd på 90- talet och delvis tilläggsisolerad ( som har ökat egenvikt, som påverkar hållfastheten) … man kan begära ut alla handlingar och läsa själv. Det finns sådant som är bok o konstruktionen oxå, men för mig räckte det att läsa om takkonstruktionen för att känna att säkerheten inte kan garanteras. Om det är lika illa med arenan vet jag inte, är inte påläst om den.”

Jonas Mossberg igen:

“Jag har läst hela rapporten ett flertal gånger och även pratat med de som gjorde jobbet på hallen. Det är inga som helst konstigheter med vare sig grafer eller tabeller, snözonerna har ändrats sedan Hallevi (och ALLA andra) fastigheter före 2018 byggdes. Det är INTE tilläggsisolerat för kommunen sa nej så där är det en ren felaktighet i rapporten. Läser du offerten också så ser du att taket är i så gott skick att bland annat takstolar skulle återanvändas.
Jag har hittat både stora och små fel i samtliga rapporter från Hallevi, i synnerhet den från 2016 är ett stort skämt. Men fråga gärna så skall jag ge dig fackmannamässiga svar som definitivt inte samhällsbyggnadsnämnden har gjort de senaste åren.
Samtliga rapporter hade sett likadana ut (eller värre) över alla äldre fastigheter och ytterligare värre på arenan. Känner du att du kan garantera säkerheten på arenan/Ishallen som saknar denna rapport?”

Och Mossberg fortsatte:

“tyvärr verkar du inte vara vidare påläst om Hallevi heller. Både jag och Lejon har skrivit löpmeter om alla felaktigheter i rapporterna, vi har haft egna inspektörer med högre kompetens än SBFs inspektörer. Kärvling har påvisat högvis med brister/felaktigheter i rapporterna så att säga att du är påläst när du enbart blivit erbjuden enkelsidig information (läs propaganda) är att ta i.”

Det var ytterligare en del argumentation personerna emellan, men inga nya sakuppgifter. Jonas Mossberg avslutade diskussionen:

“Jag förstår inte riktigt hur du kan ha så svårt att förstå att rapporten visar att ett mer än 40 år gammalt bygge inte klarar dagens krav som inte ens fanns när det byggdes. Det som byggs idag kommer inte klara de krav som ställs om 40 år. Kör du gammal bil så är det med ditt resonemang en dödsfälla då kraven ändras varje år. En enbart 10 år gammal bil klarar inte dagens krav och bilbesiktning besiktigar mot kraven som ställdes när bilen byggdes, inte dagens krav. Man skall inte försöka jämföra äpplen och päron.”

Helge Kneese (KD) avslutade för sin del diskussionen med följande kommentar:

“Verkar som du inte är mottaglig för sakargument? Flera S ledamöter på KF igår samma sak. Börjar likna en förtalskampanj. Skapa oro kring en byggnad utan egentlig substans. Lite desperat intryck ger det i vilket fall.”

Vem vet, diskussionen kanske kommer att fortsätta. Det finns många andra trådar i diskussionerna, men jag tyckte att dessa inlägg kastade ytterligare ljus över Hallevibadets “tekniska status”.

Min slutsats har stärkts av dessa diskussioner. Vargöborna och andra kommuninvånare kommer att kunna simma lugnt i Hallevibadets bassänger den dag då badet åter öppnar sina portar för allmänheten.

Onsdagen den 19 februari 2025 fattade kommunfullmäktige ett bra beslut.

PS. När inspelningen av KF-sammanträdet har redigerats färdigt kommer det att läggas ut på kommunens webb-TV.

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Vargön

När beslutas Vattentjänstplanen?

18 februari, 2025 Lämna en kommentar

Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande församling. Idag tisdag sammanträder/sammanträdde regionfullmäktige i Bojorten. (Regionens webb-utsändning hittar du här.)

Det fina vädret lockade till en promenad till kommunhuset. Det var läge att studera hur det går till när regionen genomför sina sammanträden. Jag hamnade mitt i en interpellationsdebatt. Den var föranledd av en interpellation av Ed Kahrs (M) om gemensamma insatser för att stärka barns och ungas psykiska välmående. Frågan var riktad till Carina Örgård (V), ordförande i beredningen för psykisk hälsa, och hade följande lydelse:

“Vilka insatser anser du att Västra Götalandsregionen kan bidra med och vilka åtgärder bör vidtas för att öka kunskap och kompetens, samsyn och omhändertagande av barn och unga som lider av psykisk ohälsa?”

Det var en intressant debatt, särskilt eftersom jag avslutade min lärarkarriär på BUP-skolan. Det finns egentligen mycket att berätta om mina erfarenheter därifrån, men det får bli någon annan gång. (Interpellationssvaret från Örgård kan du läsa här.)

När jag satt på åskådarläktaren fick jag ett meddelande. Meddelandet tog mig snabbt tillbaka till den kommunala verkligheten. Det kom från en fastighetsägare på Vänersnäs som undrade hur det går med vattentjänstplanen och den kommunala VA-dragningen.

Det hade jag alldeles glömt. I samband med att jag nyligen skrev två inlägg om vattentjänstplanen (se “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)” och “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”) ställde jag frågan till Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) om hur långt man hade kommit med planen. Jag hade inte hunnit få något svar när jag skrev inläggen.

Det har jag fått nu. Svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen löd:

“Frågan om Vänersborgs vattentjänstplan landade på mitt bord för ett par månader sedan. Jag har skrivit klart det första utkastet för någon vecka sedan och skickat det till enheterna för Miljö, Plan och Bygg samt Kretslopp och Vatten för synpunkter. Jag kommer också i det underlag som presenteras inför politiken ta hänsyn till det samråd som skett under 2024. Det beräknar jag ha gjort klart under vår/sommar-25 för att därefter behandlas politiskt i respektive nämnder och slutligen beslutas av Kommunfullmäktige (KF).
Min gissning är att ärendet kommer upp till KF under höst/vinter 2025. Men det är ni i politiken som avgör.”

 Politiken “som avgör” i det här fallet är de styrande partierna, framför allt de två ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) i samhällsbyggnadsnämnden och Benny Augustsson (S) i kommunstyrelsen. Vi oppositionspolitiker har inte mycket att säga till om när det gäller vilka ärenden som ska upp på kommunens dagordningar…

Jag hoppas att fastighetsägaren och andra är nöjd med informationen. Det ska tilläggas att fastighetsägaren ifråga inte var särskilt intresserad av att eventuellt bli tvångsansluten. Men hur det kommer att gå med kommunens Vattentjänstplan ligger som framgår en bit fram i tiden. 

Och det är egentligen inte klart med en Vattentjänstplan. Den dag då planen är beslutad så ska inrättandet av verksamhetsområden upp på dagordningen. Varje verksamhetsområde är ett eget ärende eftersom en vattentjänstplan inte är juridiskt bindande. Sedan kan varje enskild fastighetsägare överklaga ett verksamhetsområde och en anslutning osv.

Det kommer att hinna rinna stora mängder vatten och fekalier genom de enskilda avloppen innan det blir dags för anslutningar till kommunens VA-nät – både frivilliga sådana och tvångsanslutningar.

Vem vet, det kanske till och med kan bli en valfråga.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

KF: Hallevibadet ska rivas (2)

17 februari, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)”.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill riva Hallevibadet. Det har varit deras inställning sedan åtminstone oktober 2023. Åsikten, och avsikten, delas naturligtvis av tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen som har drivit den linjen sedan frågan om eventuell uthyrning blev aktuell.

På kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari i år gjorde de styrande partiernas ledamöter, framför allt de från S, klart för alla att de ville riva Hallevibadet. Lojaliteten till det egna partiet är viktigare för de ledamöter som bor i Vargön än vargöbornas intressen.

 S+C+MP sammanfattade sina argument för rivning i en reservation. Den återger jag i sin helhet:

“Vi motsätter oss en uthyrning av anläggningen Hallevibadet.

Alla utredningar som kommunen gjort kring Hallevibadet visar att anläggningen är i så dåligt skick så att det inte går att garantera säkerheten för dom som ska vistas där vid en uthyrning.

Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel

Att hyra ut anläggningen skulle vara direkt oansvarigt.

Vi vill gärna öppna upp en dialog kring vad vi kan göra i stället på platsen som kan vara till nytta för våra invånare och kanske särskilt för invånarna i Vargön.

Ska vi då hyra ut byggnaden som då medför en besittningsrätt då tar det bort möjligheten att göra platsen till något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön.”

De brister som finns i badanläggningen är de båda intressenterna, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, medvetna om. De har läst alla utredningar och gjort egna inspektioner. De menar att de utredningar som har gjorts inte visar det dåliga skick som påstås. Bristerna är dessutom sådana att de går att åtgärda. Och naturligtvis måste åtgärder vidtas där så är nödvändigt. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Den utredning som har vägt tyngst i samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande argumentation har varit “Statusbedömning Hallevibadet” från 16 september 2024. (Se t ex “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2).) Efter att TTELA hade intervjuat förvaltnings- och fastighetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen satte tidningen rubriken “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. (Se här.) Det var ett slag under bältet på Lejon och Mossberg och de som jobbar för att badet skulle få leva vidare. Det var inte alls utredningens slutsats att taket var en dödsfälla (se nedan).

Det var antagligen också denna utredning, och kanske också tidningsartikel, som fick Benny Augustsson (S) att säga till TTELA (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

“Det vore oansvarigt av oss som kommun att hyra ut anläggningen om vi inte kan garantera säkerheten.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Arena Vänersborg… Har Augustsson och de andra politikerna i de styrande partierna läst den senaste utredningen om taket på arenan? Det är ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Kan Augustsson och de styrande i S+C+MP garantera säkerheten i arenan? Och då har jag ändå inte nämnt de sättningar och rörelser som har fått fönster på arenan att gå sönder…

TTELA gör så att säga “bot och bättring” för feltrampet med artikeln som utmålade Hallevibadet som en dödsfälla när TTELA:s reporter i den senaste artikeln (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) citerade ett viktigt och avgörande avsnitt från utredningen om statusbedömningen:

”Risk finns därmed att rostangrepp missats. Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet, dock rekommenderas en utförligare besiktning samt årliga uppföljningar för att påvisa att rostangrepp stannat av. Återbruk av takkonstruktionen bedöms som möjlig vid rivning. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

“Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet.” Det är långt ifrån att taket är en dödsfälla…

För säkerhets skull fick Chat GPT (AI-verktyg) läsa rapporten “Statusbedömning Hallevibadet” och sammanfatta den i tio punkter:

  • “Syfte – Rapporten är en statusbedömning av Hallevibadet i Vargön, utförd av PE Teknik & Arkitektur på uppdrag av Vänersborgs kommun, med fokus på takkonstruktionens bärighet och byggnadens skick.
  • Okulär besiktning – Genomfördes den 26 augusti 2024, där takkonstruktionen och byggnadens tillstånd granskades visuellt.
  • Yttre observationer – Mögelpåväxt upptäcktes på vindskivor, vegetation växer nära fasaden, och fukt kan påverka grundkonstruktionen negativt.
  • Inre observationer – Byggnadens väggar och tak har tilläggsisolerats sedan ursprunglig konstruktion, men isoleringen är ojämnt fördelad, och den nuvarande isoleringstjockleken anses otillräcklig för energieffektivitet.
  • Konstruktion – Taket består av en lätt plåtstomme med fackverk och tunna plåtprofiler, vilande på pelare längs långsidorna. Begränsad rost har observerats men bedöms inte påverka hållfastheten just nu.
  • Ombyggnationer – Flera förändringar har skett genom åren, inklusive en ombyggnation av bassängbyggnaden runt 2020, men det finns ingen dokumentation av hur mycket lasten har ökat.
  • Snölast – Ursprungligen dimensionerat för 150 kg/m² enligt 1991 års regler, men dagens krav är 200 kg/m², vilket innebär en ökad last på taket.
  • Dimensioneringskontroll – Beräkningar visar att taket klarar den gamla snönormen men överbelastas med den nuvarande normen, med en utnyttjandegrad på upp till 140%, vilket innebär att taket riskerar att kollapsa vid kraftiga snöfall.
  • Riskbedömning – Ägaren måste säkerställa att snölasten inte överstigs, och vid extremt snöfall rekommenderas att lokalen stängs tills snön avlägsnats.
  • Rekommenderade åtgärder – Vidare undersökningar av grundkonstruktionen föreslås, liksom en mer utförlig inspektion av rostangrepp och årliga uppföljningar. Ombyggnad eller förstärkning av taket kan behövas för att uppfylla dagens normer.”

(Det kan noteras att rapporten inte riktigt hade all fakta tillgänglig när den skrevs – se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Jag ställde följdfrågan till Chat GPT om rapportens slutsats var att badanläggningen borde rivas:

“Nej, rapporten rekommenderar inte att Hallevibadet bör rivas. Däremot konstateras det att takkonstruktionen inte klarar dagens snönorm och att det finns en risk för kollaps vid extrem snöbelastning. Rapporten föreslår därför att snömängden på taket måste övervakas och att lokalen bör stängas vid kraftiga snöfall tills taket avlastats.”

Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader. Och det ska kommunen vara glad för. Om kraven från 2024 skulle gälla så finns det flera kommunala byggnader som inte skulle klara kraven t ex Arena Vänersborg. Som för övrigt inte ens klarade snön 2010 när den var nybyggd. Vid det tillfället höll taket på Hallevibadet.

Jag tycker att det är fantastiskt att frågan om Hallevibadets vara eller inte vara ska göras beroende av om politikerna har stor “tilltro till våra tjänstepersoner”, som det står i reservationen ovan. Den enkät som gjordes strax före sommaren förra året visade ju en förtroendekris från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. (Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Tydligen vill de styrande partierna i sin reservation ge skenet av att ledamöterna från S+C+MP minsann har ett orubbat och orubbligt förtroende för tjänstepersonerna. Men hur kan de veta det, enkäten gjordes ju anonymt! Det kan också nämnas att de styrande, för att ta ett aktuellt exempel, hade fullt förtroende för tjänstepersonerna när de missade att lyktstolparna i Floget ägdes av Trollhättan Energi och inte av Vänersborgs kommun… (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.) 

Jag undrar också om formuleringen i reservationen innebär att de som vill hyra ut Hallevibadet misstror kommunens tjänstepersoner… Sedan kan jag inte låta bli att tänka på “fake news” och Trump. Kan politiker rösta om vad som är sant eller inte?

Utifrån den utredning som man i reservationen direkt hänvisar till, den av kommunjuristen utförda utredningen om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick, menar reservanterna att det är “näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret” för kommunen. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Det är inte kommunjuristens slutsats. I utredningen står det:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Det är komplicerat att skriva sådana här avtal, men det är fullt möjligt att kommunen kan friskriva sig från i princip allting. Det är också SKR:s jurists mening.

I reservationen ger de styrande partiernas ledamöter sken av att Hallevibadet står i vägen för en kommunal satsning på “något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön”. Och till TTELA säger Benny Augustsson (S) (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) att han vill ersätta badet med någon annan verksamhet som är till gagn för Vargöns invånare och fortsätter:

”Vår ambition är att hitta vägar framåt som kan vara tillfredsställande för de flesta åldersgrupper.”

Vill Socialdemokraterna och Centerpartiet bygga en ny arena på Hallevi? Arena Vargön?

När S+C+MP ser att kommunfullmäktige troligtvis inte kommer att besluta om en omedelbar rivning av badet så kommer partierna helt plötsligt med löften och förhoppningar som ingen har hört talas om tidigare. Men vad skulle gagna Vargöborna bättre än ett bad för gammal som ung? Det är svårt att se något som bättre än ett bad skulle ge en grupp med ett åldersspann på allt från 3-4 år upp till 100+ samma förutsättningar till lite avkoppling/lek/motion. Det blir svårt att hitta en större gemensam nämnare än just badet.

Och varför skulle de styrande partierna satsa på Vargön precis nu? Det är nästan pinsamt. S+C+KD+MP vill ju inte ens göra i ordning det gamla stationsområdet i Vargön efter att ha gett tillstånd till rivning av det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen. (Se “Vargöns stationsområde”.)

På onsdag avgörs frågan om politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige vill att badet i Vargön ska vara kvar eller inte. Två entreprenörer har visat intresse av att driva Hallevibadet vidare ett antal år framåt. Kommunen friskriver sig från allt och låter dessa eller en av dem eller någon annan (jag antar att en upphandling måste göras) hyra badet, men kan förhandla om ett driftsbidrag för att säkra driften åtminstone till en början. Och då bör man som jag ser det bortse från eventuella principer och istället se till saken, dvs ett nyöppnat bad i Vargön. Som kommunen helt riktigt gör i Brålanda.

Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller nämligen årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

För en relativt billig kommunal peng kan nyttan för kommunens invånare bli mycket stor. Det skulle också kunna jämföras med att en rivning av Hallevibadet skulle kosta minst 10 milj kr…

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Miljöpartiet, S, Vargön

KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)

16 februari, 2025 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).

Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.

Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början. 

Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.

Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:

Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?

Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.

I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.

Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.

I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:

“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”

Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.

Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?

Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.

Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.

I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…

I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.

Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?

Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.

I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”

Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2025, L, M, Vargön

BUN på fredag!

12 februari, 2025 Lämna en kommentar

För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på, tror jag, att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta med sina barn till fjällen. För pensionärer med barnbarn boende i andra delar av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… Fast ett överkomligt sådant…  ;)

BUN:s dagordning har följande utseende:

Verksamhetsuppföljningen denna gång handlar om förskolan. Temat är “Resultat och progressionsförutsättningar för en hållbar kunskapsutveckling nu och framåt”. Frågeställningen som nämnden ska få svar på är:

“Vad ser vi för mönster i våra resultat och hur tänker vi om dem?”

Verksamhetsuppföljningarna på nämnden är alltid intressanta och givande.

Ärende 2, “Dialog med anledning av revisionsrapporten Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”, är en diskussionspunkt. Dialog innebär nämligen diskussion i mindre grupper. 8 rektorer är inbjudna att tillsammans med grundskolans verksamhetschefer diskutera revisionsföretaget EY:s granskning med nämndens politiker. (Jag har gått igenom revisionsrapporten i hela tre blogginlägg – “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)

BUN fick en föredragning förra sammanträdet om revisionsrapporten och nu ska den diskuteras “på djupet”. Till nästa sammanträde, i mars, ska förvaltningen utifrån bland annat fredagens dialog författa ett svar till revisorerna som BUN ska ta ställning till. Det är en bra gång i processen: föredragning och information – dialog – svar, diskussion och beslut. De svar som revisorerna så småningom får på sina frågor kommer att vara ordentligt genomarbetade.

I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt år för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller några fler punkter och avsnitt.

Målavstämningen av de förväntade resultaten är desamma. I den långa har bara en uppgift ändrats. I den korta berättelsen stod det att i genomsnitt var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan. Det var mätningen i november som gav den siffran. När året var till ända hade andelen ökat till 90,0%. Ploppen var dock fortfarande gul eftersom genomsnittet inte hade ökat jämfört med 2023, utan det låg kvar på samma nivå. Vänersborgs kommun ligger för övrigt bland de 25% kommunerna i landet med högst inskrivningsgrad.

Båda berättelserna tar upp ekonomin, men den långa verksamhetsberättelsen är mer utförlig. Det kan vara på sin plats att upprepa att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2024 på 2,0 milj kr.

I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.

I kommunen finns 26 kommunala förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Nämnden betalade för i genomsnitt 2.119 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en minskning med 69 barn jämfört med 2023. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.

Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola. Vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.701 elever i grundskola F-9 förra året. Det var en minskning med 78 elever jämfört med 2023. 12,8 % av eleverna går i en av friskolorna. Antal elevplaceringar med annan huvudman än Vänersborgs kommun var i genomsnitt 613.

Antal placeringar i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år var i genomsnitt 1.738 elever. Det var en minskning med 11 elever. I anpassad grundskola har däremot antalet elever ökat från 73 elever år 2023 till 87 elever år 2024.

Statsbidragen från Skolverket uppgick till 66 milj kr för 2024. Det var en minskning med 2 milj kr jämfört med 2023. De två största statsbidragen gällde stärkt kunskapsutveckling i grundskolan (29 milj kr) och Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan (11 milj kr). Resterande statsbidrag från Skolverket (26 milj kr) var bland annat maxtaxa, lärarlönelyftet, karriärtjänster, läxhjälp och lärarassistenter.

Vänersborgs kommun fick också bidrag från Migrationsverket. Det var för asylsökande och nyanlända. Bidraget uppgick till 9 milj kr 2024 jämfört med 11 milj 2023. Det var färre asylsökande barn och elever 2023.

Förvaltningen skriver följande om statsbidragen:

“Den nationella styrningen med många och omfattande riktade bidrag leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragen räknas heller inte upp med vare sig löneökningar eller inflation. Den uteblivna uppräkningen resulterar i att statsbidragens värde successivt minskar. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att intäkterna är värdefulla och omfattande så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 719 milj kr. Bidrag till fristående förskolor, enskild pedagogisk omsorg och fristående grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 105 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 165 milj, måltider 69 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 32 milj och skolskjutsar 23 milj kr.

BUN:s kostnader uppgick år 2024 till totalt 1.030,8 miljoner kr. Det är över en miljard…

Jag noterar att BUN har finansierat tomhyran för Norra skolan (Oxeln 7) under hösten. I januari 2024 beslutade BUN bland annat att föreslå kommunstyrelsen att:

“Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”

Jag vet inte hur denna begäran har hanterats, om den nu har gjort det. Men det kanske inte behövs någon hantering eftersom Mål- och resursplanen (budgeten) övertrumfar allt.

Det var totalt 1.244 månadsanställningar förra året (1 nov). Antalet anställda kvinnor var 1.041 och män 203. Det har blivit 9 fler anställda inom BUN 2024 jämfört med 2023. Det är 8 fler tillsvidareanställda och en visstidsanställd. Det var emellertid 6 färre månadsanställda på grundskola F-9 och fritidshem. Medellönen för tillsvidareanställda var 37.510 kr/mån. Den externa och interna rörligheten bland personalen var 9,5 %. Det var färre än året innan men jag tycker ändå att det är en överraskande hög siffra.

Den totala sjukfrånvaron minskade och låg förra året på 7,9%. Det är en tydlig sänkning jämfört med 2023 (9,2%). Både korttids- och långtidssjukfrånvaron minskade. Korttidssjukfrånvaron är till största del kopplad till infektioner och långtidssjukskrivningar handlar primärt om fysiska sjukdomar eller psykisk ohälsa. När det gäller psykisk ohälsa är utmattning och stressrelaterade besvär tydligt överrepresenterade.

Angående legitimerad personal, som det har diskuterats en del om i bland annat revisionsrapporter, skriver förvaltningen:

“Barn- och utbildningsförvaltningen har 1 september 2024 en högre andel legitimerade lärare och förskollärare inom samtliga tre verksamheter. Detta då det totala antalet lärar- och förskollärartjänster har blivit färre medan antalet legitimerade lärare och förskollärare blivit fler. Brist på behöriga sökande till lärartjänster finns fortsatt men inte i samma utsträckning som tidigare. Enstaka behörigheter är fortsatt utmanande men över lag har barn- och utbildningsförvaltningen kunnat rekrytera behörig personal i högre utsträckning än tidigare.”

Det finns dock en fortsatt brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare.

Det här var ett axplock av innehållet i den långa verksamhetsberättelsen. Det står mycket mer. När jag började läsa avsnitten om arbetsmiljöincidenter och rektorers uppgifter så insåg jag att det finns väldigt mycket att diskutera i nämnden…

Om arbetsmiljöincidenter står det bland annat:

“Liksom 2023 är det tre skadeorsaker som i KIA-rapporteringarna är tydligt överrepresenterade inom barn- och utbildningsförvaltningen och det är hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning samt skadad av person.”

Och på sidan efter:

“Händelser kopplade till hot och våld anmäls i störst utsträckning inom anpassad grundskola och grundskola F-6. Liksom övergripande är det även här framför allt i undervisning som dessa situationer uppstår.”

Rektorerna har en komplicerad uppgift. De ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. De har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar även mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Och jag tror inte heller att de lyckas lösa problemet med att att få pedagogernas arbetsuppgifter att rymmas inom arbetstiden…

BUN ska behandla fastighetsinvesteringarna för de kommande åren 2026-2028. De investeringar som står först i tur för BUN är utbyggnation av Öxnered förskola och idrottshall på Mariedalskolan. År 2028 ska investeringar ske på Frändefors förskola, Brålanda skola F-6 och Brålanda förskola. Det är dock osäkra siffror på befolkningsutvecklingen i Brålanda, men investeringarna ligger ju några år fram i tiden.

Det har inkommit ett medborgarförslag om en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. BUN föreslås att konstatera att medborgarförslaget inte ligger inom nämndens ansvarsområde, och har därav inget att erinra i ärendet.

Nämnden ska få information kring “AI, artificiell intelligens, och digitalisering i förskolan och grundskola” och om “Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan 2024”. Det finns en hel del underlag för nämndens ledamöter att läsa och sätta sig in i när det gäller båda dessa ärenden . Naturligtvis ska ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informera om vad som har hänt sedan sist.

Om sammanträdet fortsätter efter lunch, vilket inte är omöjligt, hoppar ersättare Peter Lénberg in på min plats. Jag måste iväg till ett sammanträde med budgetberedningen.

Kategorier:BUN 2025, Skola, Skola och utbildning, Verksamhetsberättelse