Arkiv
Kommunen tar kamp mot Solvarm
Det tycks inte finnas några gränser för hur långt byråkraterna i Vänersborgs kommun är beredda att gå när det gäller att trampa på sina invånare. Det vore verkligen på sin plats att betongpolitikerna mellan valen funderade över vilka de är valda av och vilka de är satta att företräda. Och många tjänstemän borde allvarligt begrunda frågan om vilka de uppgifter de egentligen har, vilka de är till för, vilka de ska hjälpa och tjäna – och vilka som betalar deras löner.
I måndags godkände en vänsterpartist, en miljöpartist och två socialdemokrater i miljö- och hälsoskyddsnämnden familjen Solvarms två avloppssystem i naturhuset i Sikhall. (Se ”Solvarm får tillstånd!”.) Det var bra, det var ett erkännande av Solvarms insatser. Två moderater och en sverigedemokrat stödde däremot tjänstemännens förslag att stoppa Solvarms VA-lösningar för att istället tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet.
Igår torsdag slog byråkraterna emellertid som väntat tillbaka igen.
Samhällsbyggnadsnämnden skulle behandla ett yttrande till Förvaltningsrätten som tjänstemännen hade författat. Yttrandet gick ut på att kommunen ville fortsätta att ta kamp mot Solvarm. Solvarm hade ju överklagat ett tidigare beslut av samhällsbyggnadsnämnden om att tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet. Solvarm ville ha ett undantag, en inskränkning av verksamhetsområdet.
Nu hade samhällsbyggnadsnämnden faktiskt chansen att besluta att slänga tjänstemännens yttrande till Förvaltningsrätten i papperskorgen, bifalla Solvarms överklagande, ta upp ärendet i sak och ge Solvarm undantag från en kommunal VA-anslutning. Det vore ju tämligen logiskt efter beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden.![]()
Men nej.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att:
”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet.”
Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med tjänstemännen tänker alltså ta kamp mot Solvarm i domstolarna. Och målet för kommunens juridiska strid är att Solvarm ska tvingas vara kvar i kommunens verksamhetsområde, att Solvarm ska tvingas in i det kommunala VA-nätet och att Solvarm ska betala 194.935 kr för den kommunala VA-anslutningen.
Det är för bedrövligt. Men det är ju val snart…
Tänk då på att det var bara de två vänsterpartisterna i samhällsbyggnadsnämnden, James Bucci och Emir Terzic, som stod på Solvarms sida. Bland de politiker som stödde tjänstemännen mot Solvarm återfanns samtliga andra partier. (Utom medborgarpartiet som inte har någon ordinarie ledamot i nämnden.) Och det var inte vilka ledamöter som helst, det var personer som stod högt upp på höstens vallistor. Det var t ex Benny Augustsson (S), Tor Wendel (M), Hans-Peter Nielsen (KD), Bengt Wallin (L), Ingvar Håkansson (C), Susanne Meuller (MP) och Anders Strand (SD).
Om du vill veta mer om hur diskussionerna gick i samhällsbyggnadsnämnden, och det vill du naturligtvis, så hänvisar jag till James Buccis blogg ”Samhällsbyggnadsnämndens inställning till Anders Solvarms överklagandet”. Han skriver om vad som hände igår.
Och du, nu är det dags att på allvar markera vad du tycker om kommunens behandling av sina invånare! Det är dags att rösta på ett parti som står på kommuninvånarnas sida.
.
PS. Missa inte heller James Buccis kommentar till denna blogg! Klicka här!
Solvarms kamp är inte över
Solvarm kunde hälsa miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut i måndags med glädje. (Se ”Nyhet: Solvarm får tillstånd!”.) Familjen fick sina VA-lösningar i naturhuset godkända, dock med förbehållet att de framtida mätningarna visar bra och godkända värden. Vilket naturligtvis inte ska vålla några problem.
Men än är inte kampen över för Solvarm. Imorgon torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden sammanträda under ordförande Benny Augustssons (S) ledning…
Samhällsbyggnadsnämnden ska ta ställning till samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande till Förvaltningsrätten i Göteborg. Solvarm har ju som bekant överklagat nämndens beslut att avvisa familjens begäran om att befintligt verksamhetsområde ska inskränkas.
Hittills har inte samhällsbyggnadsnämnden tillåtit några undantag från att ansluta sig till kommunens VA. Det har inte spelat någon roll om fastighetsägare vill eller ej, det har inte spelat någon roll om de har ett bättre system än kommunen eller ej… Alla ska anslutas. Även Solvarm…
Kretslopp och vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) blev för inte så länge sedan klar med sin förbindelsepunkt för VA-anslutningen till Solvarms fastighet. (Se
”SKRIV PÅ FÖR SOLVARM!”.) Och vill nu alltså tvinga Solvarm att ansluta sig till en kostnad av 194.935 kr. Vilket Solvarm således har överklagat.
Det yttrande till Förvaltningsrätten som nämnden ska ta ställning till är författat innan måndagens beslut i miljö- och hälsoskyddsnämnden, dvs det beslut som innebar att Solvarms anläggning godkändes. Det är möjligt att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden nu omvärderar Solvarms överklagan och tar upp ärendet på nytt, med tanken att Solvarm ska slippa ingå i verksamhetsområdet och kommunens VA-nät. Och slippa betala fakturan.
Men står nämnden fast vid förvaltningens förslag till yttrande är Solvarms kamp definitivt inte över. Då väntar fortsatta juridiska processer. Som dessutom kan överklagas både en och två gånger.
Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande har nämligen följande beslutsförslag:
”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet.”
Det skulle betyda att samhällsbyggnadsnämnden anser att Solvarm måste betala 194.935 kr för att tvångsanslutas till kommunens VA. Och tänker ta strid för det i domstolen.
Eller också blir det en ”kompromiss”. På kommunens hemsida står det (se här):
”om kommunfullmäktige beslutar att ett nytt verksamhetsområde ska bildas, så ska alla aktuella fastigheter inom området betala för anslutning. Däremot innebär det inte att fastigheterna fysiskt måste anslutas till det kommunala nätet.”
Varför nu någon ska behöva betala för något man inte behöver eller vill ha…?
Vi får se hur samhällsbyggnadsnämnden resonerar nu när miljö- och hälsoskyddsnämnden har godkänt Solvarms anläggning.
Kommundirektör tillsatt
Pascal Tshibanda är Vänersborgs nye kommundirektör.
Tshibanda anställdes som utvecklingschef, men fick i stort sett hoppa in direkt som tillförordnad kommundirektör. Det fick han göra när den förre kommundirektören Ove Thörnkvist mer eller mindre fick ”sparken” av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) och de andra kommunalråden. (Se ”Marie, Ove och Pascal”.) I förra veckan utsågs Tshibanda av Marie Dahlin (S) till ”riktig” kommundirektör. Det innebär att Tshibanda nu och tills vidare är kommunens högste tjänsteman.
Jag tror emellertid inte att villkoren är färdigförhandlade än, t ex villkor vid tjänstens upphörande, lönens storlek och andra arbetsvillkor. Så det finns ju en
liten chans/risk att Tshibanda och kommunen inte blir överens och att han tackar nej till erbjudandet.
Jag har bara träffat Pascal Tshibanda två gånger och då gjorde han ett gott intryck. Men jag har inga som helst åsikter om hans kompetens eller duglighet. Det kan jag helt enkelt inte uttala mig om. Vänsterpartiet skrev på sin hemsida (se ”Nästan ingenting att rapportera”):
”Vi vill också säga grattis till utnämningen, vi vill också ge uttryck för våra höga förväntningar.”
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har lämnat in en protokollsanteckning med anledning av utnämningen. Lidell skrev att:
”Jag tror Pascal Tshibanda kommer att göra ett bra jobb, han har gjort det bra som tillförordnad.”
Men Lidell ansåg att en annan sökande var ännu bättre lämpad. (Se TTELA ”Kommunalråden oense om direktören”.) Han förordade att denne sökande skulle få tjänsten som kommundirektör. Lidell skriver i sin protokollsanteckning att:
”Mitt ställningstagande till förmån för den andra sökande baseras på intervjuerna, referenstagande samt den sökandes CV.”
Den person som Lidell förordade har jag inte någon aning om vem det är och självklart inte heller om personens kompetens eller duglighet. Vänsterpartiet har, naturligtvis, inte varit med på anställningsintervjuerna.
Lidell har också en del synpunkter på rekryteringsprocessen:
”Från den politiska ledningen har det under rekryteringsprocessen försäkrats mig, att när vi anställer en så viktig tjänst som kommundirektör, så ska vi vara överens. En mkt god ambition, men tyvärr visade det sig vara just en ambition.”
Det är Marie Dahlin (S) som är ”den politiska ledningen”. Det är Dahlin ensam som fattar sådana här beslut. Det ska dock ske efter ”samråd” med de andra kommunalråden. Men som sagt, Lidell är inte nöjd med hur Marie Dahlin har handlagt processen. Hon har uppenbarligen inte tagit hänsyn till Lidells åsikter.
Lidell har också synpunkter på hur det har gått till tidigare. Han menar att det även tidigare har varit si och så med samrådet. Lidell skriver att det i och för sig var samråd när Tshibanda blev tillförordnad, men inte när det bestämdes hur länge Tshibanda skulle vara tillförordnad. Då blev Lidell inte tillfrågad.
Lidell skriver också att han rekommenderade att det skulle ske:
”en bred genomlysning/enkät bland ledande tjänstemän och politiker, för att därigenom ta fram en brett förankrad kravprofil i god tid innan annonsering.”
Det har inte skett och Lidell fortsätter:
”Min uppfattning är också att KSO (=kommunstyrelsens ordförande; min anm) var positiv till detta förslag, men det har sedemera visat sig att någon sådan enkät aldrig varken beställts eller genomförts.”
Lidell tycker också att det är märkligt att inte Marie Dahlin (S) informerat Tshibanda att det rådde oenighet vid tjänstetillsättningen:
”Enligt hörsägen hade den tillträdande kommundirektören inte informerats om den politiska oenigheten innan dagens KS (=kommunstyrelsen; min anm), vilket beklagas.”
Marie Dahlin har kommenterat Lidells protokollsanteckning. Hon säger till TTELA:
”Vi behöver inte vara överens men jag tycker att det är ganska löjligt att lämna en protokollsanteckning.”
När man som vänsterpartist och fritidspolitiker får stå utanför sådana här processer så hade man i varje fall hoppats att kommunalråden skulle vara överens om tillsättandet av en sådan här viktig tjänst. Efter valet i september kan det ju faktiskt också bli så att Gunnar Lidell (M) blir kommunstyrelsens ordförande.
Hur som helst, vi gratulerar Pascal Tshibanda till posten som kommundirektör. Och passar på att göra reklam för hans alldeles egen blogg ”Inquirere et immutare”. Bloggen innehåller de läs- och tänkvärda texter som Tshibanda publicerar som krönikor i Skaraborgsbygdens Tidning. Du hittar bloggen genom att klicka här.
Och jag avslutar med några ord från Vänsterpartiets hemsida (se ”Nästan ingenting att rapportera”):
”Börjar politiken samtala mera med varandra, då mognar också politiken. En mognare, viljestarkare och mer handlingskraftig politik behöver en förvaltning med struktur och med sting. Det kan bli riktigt bra, om var och en sköter sin sida för det gemensamma bästa.”
Nyhet: Solvarm får tillstånd!
I eftermiddags blev det klart. Med röstsiffrorna 4-3 gick politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden mot sina tjänstemän och gav familjen Solvarm tillstånd för sin VA-anläggning. Eller rättare sagt, sina VA-anläggningar. Både för det äldre ”System One” och det nya ”System Two”.
Beslutet innebär konkret att ”System One” helt enkelt godkändes, medan ”System Two” villkorades. Villkoret innebär att Solvarms ”System Two” får ett tidsbegränsat tillstånd på 2 år. Under denna tid ska Solvarm upprätta ett kontrollprogram för provtagning – och om allt är i sin ordning lär ”System Two” efter dessa två få ett permanent tillstånd.
Majoriteten, som röstade för Solvarm och lösningarna i naturhuset, bestod av miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet. De ledamöter som röstade nej representerade moderaterna och sverigedemokraterna. (Inte liberalerna som jag skrev tidigare. Se Per Sjödahls kommentar. Ändrat kl 21.35.)
Det kan väl vara bra att komma ihåg i valet i september…
Du kan läsa mer om Solvarms naturhus på nedanstående länkar:
- ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”, 4 apr 2018
- ”Solvarms naturhus (2): En inspektion av MH”, 5 apr 2018
- ”Solvarms naturhus (3): Stäng systemet!”, 8 apr 2018
- ”Nyhet: Inga naturhus i Vänersborg!”, 16 apr 2018
- ”Solvarms avslag (1/2): System One”, 17 apr 2018
- ”Solvarms avslag (2/2): System Two”, 18 apr 2018
- ”Jakten på Solvarm fortsätter”, 6 maj 2018
- ”Solvarm kämpar vidare mot kommunen (1/2)”, 26 maj 2018
Partiutfrågning i Brålanda
Det rör på sig i kommunen. Förra helgen var det Aqua Blå och i onsdags var det nationaldagsfirande. Och igår arrangerade Brålanda galleria och Brålanda Företagarförening en partiutfrågning i Brålanda City.
Samtliga partier var på plats. De hade ställt upp sina tält, affischer, bord och valbyråer längs Storgatan utanför gallerian.
Det var väl inte sådär jättemånga brålandabor som valde att diskutera och lyssna på politik i det extremt varma och fina vädret. Badstranden i Sikhall, eller Bollungen, lockade säkert mer. Men antalet besökare kunde nog ändå mäta sig med gågatekrysset i Vänersborg en lördag förmiddag.
Politikerna fick inför den närvarande publiken svara på frågor, ett ämnesområde vid varje tillfälle. Det var tre tillfällen, och således tre ämnesområden. Frågorna var utskickade i förväg, men under utfrågningen ställdes rätt som det var nya svåra frågor. I varje fall var de svåra för fritidspolitiker. Frågorna handlade om kommunens upphandling, bostadsbyggandet i Brålanda och avfallshantering. Det är ju inte direkt frågor som har stått i fokus för den politiska debatten under mandatperioden.
Men det var kanske det som invånarna i Brålanda ville råda bot och ändra på.
Det var egentligen inga större partiskiljande politiska frågor. Så det blev inte direkt någon
debatt mellan partierna. Det tände väl bara till lite när Lena Eckerbom Wendel (M) körde lite ”fake news” som argument. (Se ”Aqua Blå 2018”.) Moderator Kicki Milén Jacobsson bröt dock snabbt och ledde utfrågningen in på ämnet igen.
Alla partirepresentanter ville t ex att upphandlingen skulle gynna närproducerat och ekologisk mat. Partierna ville att det ska byggas mer i Brålanda. Däremot var inte alla partier eniga om att det ska byggas en återvinningsstation eller inte. Medborgarpartiet sa på stående fot ja till tanken, medan andra lovade att titta på det. Det närmar ju sig val och brålandabornas röster är viktiga… Jag tror för övrigt att Medborgarpartiet säger ja till allt som folk önskar. Om vi hade varit på Vänersnäs eller Rösebo eller Väne Ryr, så är jag övertygad om att medborgarpartiet hade velat bygga fullskaliga återvinningsstationer där också…
Den planerade återvinningsstationen/kretsloppsparken på Tenggrenstorp beräknas kosta 22 milj kr. Jag tror inte att kommunen har möjlighet att satsa lika mycket pengar på en anläggning i Brålanda. Det vore nog bättre om kommunen organiserade hämtning i Brålanda, och i andra delar av kommunen, några gånger per år. Som många andra kommuner ordnar det hela. Typ 2-3 fordon kommer samtidigt, med sorteringsanvisningar och hjälpande personal, och så får folk lasta på allehanda skräp, kemikalier, färg, lampor, datautrustning, batterier osv.
Det märktes att det är val snart. I pauserna mellan frågestunderna så fick varje parti 10 min för att berätta om sitt parti i en ”Speaker’s Corner”. Vid dessa tillfällen flödade valpropagandan och vallöftena fritt… ”Om bara ni röstar på mitt parti”, typ, så ska allt det här hända nästa mandatperiod, allt ska bli så bra… Varför partierna inte gjorde något denna mandatperiod
förklarade de inte. Jag kan ibland (läs ofta) förstå ”vanligt folk” om de tröttnar på politikerna och alla löften.
Lutz Rininsland och jag försökte påvisa vad Vänsterpartiet hade gjort under mandatperioden och att vi ständigt på partiets hemsida och i våra bloggar kommenterar vad som händer i kommunen och vad vi anser i olika frågor. Vi redovisar i stort sett allt vad vi gör. (Som tex att lägga en uppmärksammad motion om tågstopp i Brålanda – klicka här!) Vänsterpartiet vill inte vara en val- och löftesmaskin. Vänsterpartiet vill åstadkomma resultat och vi anser att vi också har gjort skillnad denna mandatperiod. Och det tänker vi fortsätta göra i fortsättningen också.
Det var en het men rolig och spännande dag på Storgatan i Brålanda. Arrangemanget och upplägget var genomtänkt och lyckat. Det kanske är ett koncept att ta efter även på andra ställen i kommunen? Överlag finns det mycket för resten av kommunen att lära av Brålanda. Brålanda ligger ofta ett steg före…
.
PS. I Facebookgruppen ”Brålanda i samverkan” finns bilder och filmer från dagen, bland annat intervjuer, t ex en mycket oförberedd och spontan intervju med Lutz och mig.
Framtidens bibliotek
Var ska framtidens bibliotek ligga i Vänersborg? Den frågan diskuterades på det senaste sammanträdet på kultur- och fritidsnämnden den 28 maj. Frågan kom också upp på TTELA:s valdebatt på Aqua Blå.
Det fanns två förslag för den framtida placeringen av kommunens bibliotek. Alternativ 1 innebar att biblioteket skulle flytta till Timjanhuset (Timjan 4) på gågatan.
I alternativ 2 skulle biblioteket finnas kvar i nuvarande fastighet (Malörten 1).
Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sammanträdet den 28 maj att förorda alternativ 1, dvs en flytt av biblioteket till Timjanhuset:
”Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säga upp nuvarande hyresavtal för Malörten 1 och, efter det att Vänersborgs kommun förvärvat fastigheten Timjan 4 och byggt om i egen regi med utgångspunkt från det program och förslag som tidigare presenterats, teckna nytt hyresavtal med samhällsbyggnadsförvaltningen.”
Nämnden var oenig. Ledamöterna från socialdemokraterna, miljöpartiet och liberalerna röstade för en flytt. Henrik Josten (M) och Åsa Olin (V) röstade för
att biblioteket skulle vara kvar i nuvarande fastighet. Hur sverigedemokraterna röstade? Mathias Olsson (SD) avstod naturligtvis från att rösta. SD röstar sällan när det gäller viktiga frågor… (Ja, ska jag vara ärlig så röstar de sällan i mindre viktiga frågor heller…)
Ärendet är emellertid inte slutligt avgjort. När det handlar om investeringar av den här storleksordningen ska frågan först till kommunstyrelsen för att sedan avgöras i kommunfullmäktige. Det kommer knappast att ske före valet i september. (Kommunstyrelsen har haft sitt sista sammanträde före sommaren och då kan inte heller ärendet komma upp till fullmäktiges juni-sammanträde.)
Vad innebär då kultur- och fritidsnämndens beslut om en flytt, om det nu blir en sådan i slutändan?
Först var det tänkt att kommunen skulle hyra Timjanfastigheten på 30 år till en kostnad av 3,8 milj kr per år. Men vid samtal med fastighetsägaren erbjöds kommunen i stället att köpa fastigheten. Och det är nu det som nämnden vill, dvs köpa fastigheten. Det finns emellertid inget pris i handlingarna – och det är ju något märkligt. Även om det inte är just kultur- och fritidsnämnden som formellt köper fastigheten. Timjanhuset kräver också en omfattande renovering och den ska ju kommunen själv stå för om fastigheten köps. Även kostnader för
denna renovering saknas i underlaget. Däremot finns det en uppskattning av den framtida hyran för kultur- och fritidsnämnden om biblioteket flyttar in på Timjan:
”En grov uppskattning av produktionskostnad och komponentavskrivning med utgångspunkt i det förslag som presenterats för nämnden tidigare ger, enligt fastighetschefen, en årshyra på 1100-1300 kr per kvm och år, totalt mellan ca 2650 tkr/år – 3150 tkr/år.”
En sådan beräkning av hyran förutsätter naturligtvis att kommunen (samhällsbyggnadsförvaltningen) känner till kostnaderna för både köp och renovering. Och det gör de. Enligt säker källa har kommunen erbjudits att köpa fastigheten för 9.950.000 kr. Priset är dock ännu inte slutförhandlat.
Men renoveringen…?
Det är svårt att uppskatta kostnader för den omfattande renoveringen. Det handlar om ombyggnation, påbyggnad av en våning och verksamhetsanpassning. Och vi vet av erfarenhet att kommunala uppskattningar av byggnadsarbeten har en sällsynt förmåga att slå fel… Och det tämligen mycket. Och då är det inte bara arenan eller kommunhuset jag tänker på…
Det undgår väl inte heller någon att det faktiskt också står ”grov uppskattning” i underlaget. En ”grov uppskattning” torde enligt kommunalt språkbruk vara en särdeles osäker uppskattning även med kommunens mått mätt. Jag ska inte sticka under stol med att jag ser framför mig hur renoveringen börjar – och så upptäcks nya problem som måste åtgärdas. Och fler problem. Och eftersom fastigheten är i kommunal ägo och renoveringen har påbörjats, så måste renoveringen fortsätta. Och nya pengar skjutas till. Och nya… Innan bygget kan slutföras och byggnaden stå klar.
Hur som helst, den ”grova uppskattningen” ligger på 50-60 miljoner kr. (Siffran är lite osäker. Jag frågade samhällsbyggnadsförvaltningen i tisdags fm, men har ännu inte fått något svar.)
Biblioteket på Timjan kommer, efter tillbyggnad, att bli 2.420 kvm. (Malörten 2.650 kvm.) Fast det stod inte heller i underlaget… Men man får väl förutsätta att ledamöterna informerades muntligt, men det är ändå, igen, ganska uppseendeväckande att sådana här uppgifter inte finns med i handlingarna inför beslutet.
Med de ytterst osäkra kalkylerna som grund räknar kommunen med att hyran ska bli 0,9-1,4 milj kr lägre per år (årshyran beräknas alltså ligga på mellan 2,65-3,15 milj per år), i Timjan än på nuvarande plats. Och det är ju bra, även om det känns oerhört optimistiskt – och osäkert. Man kan väl tycka att det borde ha gjorts en ordentligt och fördjupad utredning av kostnaderna innan nämnden fattade sitt beslut.
Även nämndens vice ordförande Henrik Josten (M) verkar vara av den uppfattningen. Till
TTELA den 29 maj säger Josten (se här):
”De siffrorna är mycket mellan tummen och pekfingret som jag uppfattar det. Och vi har sett projekt i den här kommunen tidigare som blivit dyrare än det var tänkt.”
Max Eskilsson på TTELA befarar också att kultur- och fritidsnämndens kostnadskalkyler är optimistiska glädjekalkyler. (Se ”Biblioteksflytt med lång väntetid”.)
”Kostnadsbilderna som presenterats ger sken av en slant väl värd att i dagens läge spara in på. Men av erfarenhet vet vi att kommunala byggprojekt lätt kan innebära en kostnadsutveckling som skenar iväg.”
Kultur- och fritidsnämnden räknar också med att hela den omfattande byggnationen ska vara klar på två år och att biblioteket kan flytta in i Timjanhuset redan den 1 januari 2021. Det är nog även det tämligen optimistiskt. Fastigheten är ju faktiskt inte ens inköpt än – och det beslutet kan som sagt inte fattas av kommunfullmäktige förrän tidigast till hösten… (Det tog nästan 5 år efter beslut, innan byggnationen av förskolan i kv Hönan kom igång… På kommunal mark…)
Å andra sidan hade inte biblioteket kunnat vara kvar på Malörten, om nämnden nu hade bestämt det, under tiden dessa lokaler hade renoverats. Fast renoveringen skulle ha varit färdig vid årsskiftet 2019-2020 eller i början av 2020, dvs ett år innan Timjan.
Det är de beräknade kostnaderna som är den avgörande faktorn för majoritetens beslut att flytta biblioteket till Timjan. Kultur- och fritidsnämnden räknar med och tror att det blir billigare.
Sedan har också andra argument framförts.
Kultur- och Fritidsnämndens ordförande Marika Isetorp (MP) (se TTELA ”Majoritet vill flytta biblioteket”) anger två argument till TTELA:
”Och så känns det bra att kommunen äger biblioteket.”
Min åsikt är att det skulle kännas bättre om skattebetalarnas pengar användes så effektivt som möjligt. Vem som äger själva byggnaden som biblioteket inryms i torde vara en tämligen underordnad fråga. Dessutom tror jag, av erfarenheterna från Vänersborg, att kommunens fastigheter inte sköts särskilt väl, tex när det gäller underhåll och renoveringar. (Det är inte bara Idrottshuset jag tänker på.) Där ligger de privata fastighetsägarna klart före.
Marika Isetorp tycker också placeringen vid gågatan talar för Timjan:
”Och mer centralt går ju inte att komma…”
Placeringen vid gågatan är ett argument som också framförs i handlingar från kultur- och fritidsförvaltningen:
”är av strategisk betydelse för utvecklingen av Stadskärnan.”
Jag har svårt att se skillnad på de två lägena, det är ju bara 50-60 m mellan Timjan och nuvarande placering av biblioteket. Samtidigt ser jag framför mig hur ett nytt fint och renoverat bibliotek på nuvarande plats skulle kunna vara en slags brygga mellan gågatan och hamnkanalen. Biblioteket skulle kunna binda samman gågatan
med vattnet. Det vore, tror jag, en fördel med affärer på Timjan, fastigheten passar bättre till det, än på Malörten 1. (Fast det beror ju naturligtvis på om centrum blir så attraktivt så att affärer vill flytta dit…)
Till sist anser förvaltningen att:
”en flytt av biblioteket till nya lokaler i Timjanhuset ger större utvecklingsmöjligheter för biblioteket som mötesplats. … studieplatser, ytor för kreativ verksamhet, forskning, utställningar, tysta rum och läshörnor i en väl planerad mix. … café/restaurangverksamhet som drivs av en extern entreprenör…”
Jag har svårt att se att denna mötesplats inte skulle kunna skapas på bibliotekets nuvarande plats. Särskilt som lokalytorna på Malörten skulle bli större.
När det gäller alternativ 2, Malörten 1, dvs att biblioteket blir kvar på sin nuvarande plats, innebär det att fastighetsägaren ska:
”åtgärda eftersatt underhåll, bristande tillgänglighet och verksamhetsanpassning enligt program för framtidens bibliotek.”
Dessutom flyttar Systembolaget ur sina lokaler och då kan det ske en utökning av bibliotekets lokaler i markplan. Bibliotekets huvudingång skulle också flyttas till Systembolagets nuvarande entré.
Kostnader för att stanna kvar i Malörten skulle alltså bli högre än de beräknade kostnaderna för Timjan. Men hyreskostnaderna är å andra sidan tämligen säkra, även om de slutgiltiga hyreskostnaderna fastställs definitivt först efter kommunen har varit med och bestämt hur det framtida biblioteket ska vara utformat. Vilket nu inte blir aktuellt enligt kultur- och Fritidsnämndens beslut…
En fördel med Malörten 1 är att det bara blir två våningar på biblioteket mot Timjans tre (efter tillbyggnad). Det innebär så vitt jag kan förstå en bättre arbetsmiljö för personalen, samtidigt som det säkerligen inte behövs lika stor personal som på Timjan. Tyvärr framgår det inte i handlingarna vad bibliotekspersonalen tycker. Det står bara:
”Förslagen har presenterats för bibliotekspersonalen på en arbetsplatsträff (APT).”
Vad jag förstår så skulle det också vara en fördel med Malörten att personalens kontor skulle bli utspridda över hela biblioteket och inte koncentrerade på en våning, mer isolerade från de olika verksamheterna.
En aspekt som egentligen inte har med själva biblioteksverksamheten att göra är att Konsthallen, som nu ligger i Folkets Hus, skulle kunna flytta till biblioteket om det blev kvar på Malörten, dvs nuvarande plats. Det är dock inte med i kostnadsförslaget. Konsthallen får inte plats på Timjan. (Malörten 2.650 kvm, Timjan 2.420 kvm.) Det kan bli aktuellt eftersom en ny varuhiss måste installeras på Folkets Hus. Ett tänkbart scenario är därför att hissen hamnar ovanför Konsthallens verkstad och det kommer att innebära att utrymme måste tas från Konsthallens pedagogiska verksamhet. Det i sin tur innebär att skolklasser, som idag erbjuds besök i Konsthallen med visning och workshop, inte kommer att kunna erbjudas workshop.
Och visst kan man se ett kulturcentrum framför sig om Konsthallen och biblioteket placerades bredvid varandra. De skulle kunna samverka och locka fler besök till båda verksamheterna…
Det blir säkert ett fint och bra bibliotek oavsett var det än placeras. Det är jag helt övertygad om. Men med alla osäkra faktorer när det gäller de ekonomiska kostnaderna med en flytt så är det ett stort vågspel när kommunen ska köpa en fastighet och själva stå för en renovering, tillbyggnad och ombyggnad. Jag skulle hellre ha sett att det fanns ett bättre beslutsunderlag innan kommunen gav sig in på ett sådant här vågspel med skattebetalarnas pengar. Särskilt som kommunen står inför stora och nödvändiga investeringar i förskolor och skolor.
Till sist.
Det nuvarande hyresavtalet i biblioteket (på Malörten 1) går ut i juni 2019. Det måste sägas upp senast juni 2018, dvs nu (!). Annars förlängs det automatiskt med ytterligare fem år.
”För att kommunen ska vara fri att välja bästa alternativ och inte låsas upp i ett icke förhandlingsbart läge bör beslut om bibliotekets framtida placering fattas snarast möjligt under våren 2018.”
I kallelsen inför decembermötet uttrycktes det så här:
”För att inte sitta fast i ett tvingande kontrakt eller stå utan bibliotekslokaler i juli 2019 behöver nödvändiga beslut fattas senast i början av 2018.”
Kommer kommunen att hinna med nödvändiga beslut och vem ska i så fall fatta dem?
Nationaldagen 2018
Idag är det den 6 juni – Sveriges nationaldag. Det brukar betyda att den svenska fanan vajar i Nordstan, allt enligt traditionen hos en svensk internationalist… Men inte i år… Upphängningen, linor och sånt, gick sönder i blåsten på Valborgsmässoaftonens kväll och ramlade ner på marken. Och hjälpen har inte hunnit komma än… Så bilden här bredvid är från förra året…
Istället beskådade jag även detta år kommunens nationaldagsfirande.
Nästan 200 personer (jo då, jag räknade dom…) tågade från Plantaget till Sanden. I täten såg vi två hästar och stadsmusikkåren.
På Sanden hade det säkerligen samlats minst lika många som fanns i tåget, ja säkert ännu fler. Där hälsades de alla välkomna av kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren.
Det blev sång av Björnligan och vinnaren av Sjung sjung-stipendiet Emmy Svahn. Kommunens miljöpris delades ut av miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl. Årets pris gick inte till det förslag som fick flest nomineringar, nämligen familjen
Solvarm. Det gick istället till Naturskyddsföreningen, som säkerligen också har gjort stora miljöinsatser. Naturskyddsföreningen har omvandlat skogsmarken vid Grinnsjötorpet uppe på Hunneberg till ängsmark (se här).
Thomas Samuelsson, IF Änglarna, fick årets idrottsledarstipendium och Pauline Strandberg fick ett hedersomnämnande för sina framgångar inom tävlingsdans. Under firandet fick åhörarna också vara med om att Lars-Göran Ljunggren hälsade nya medborgare välkomna och att Vänersborgs nye kommundirektör Pascal Tshibanda höll nationaldagstalet.
Egentligen vet ingen varför vi firar nationaldagen just den 6 juni. Att Sverige fick sin nya författning denna dag 1809 stämmer inte riktigt och inte heller att Gustav Vasa valdes till kung detta datum 1523. Ska man vara petig så hade Sverige då en juliansk kalender, dvs en annan tideräkning än idag. Och även om dessa saker hade hänt den 6 juni, så hade det ärligt talat inte varit mycket att fira. Men det sa inte kommundirektör Pascal Tshibanda.
Sanningen är nog att det faktiskt inte finns någon riktig historisk händelse som är värd att fira, som typ USA, Frankrike och Norge har. Det kanske också är därför som firandet av nationaldagen inte är särskilt folkligt förankrad. (Allt enligt professor Dick Harrison, se här.)
Men visst finns det folk som tycker att det är trevligt och viktigt att fira Sveriges dag – oavsett vilken dag på året det är. Men jag måste nog erkänna att på något sätt känns ändå midsommar som den riktiga nationaldagen…
Jag hoppas för övrigt att flaggan i Nordstan är åtgärdad till midsommar…
Aqua Blå 2018
Under helgen har en internationell anda präglat Vänersborg och dess invånare. Och då är det inte bara det tropiska vädret jag tänker på. Aqua Blå-festivalen, som för övrigt inte kan ha undgått en enda vänersborgare, skulle ha gjort självaste Birger Sjöberg stolt. Staden har definitivt gjort skäl för sitt smeknamn ”Lilla Paris”.
Aqua Blå betyder karnevalsstämning långt in på småtimmarna. Med ett myller av människor på stan – på Sanden, på Hamngatan och i centrum. Barn, ungdomar, medelålders och pensionärer, nysvenskar och gammelsvenskar, muslimer, ateister, kristna och till och med en och annan trollhättebo, i en salig blandning. Helt underbart att se.
Förra året krockade lördagens höjdpunkt med finalen i Champions League. I år flyttades fotbollsfinalen så att även fotbollsnördarna kunde avnjuta Eric Saade och Wedgie.
Vädret ja. Jag tror att hettan var så stor och badtemperaturerna så angenäma att många familjer, kanske särskilt barnfamiljer, valde stranden istället för att gå runt bland nöjesfält, politikerstånd och annat. En och annan politiker, med barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) i spetsen, varierade valarbetet med dopp i hamnkanalen. Och det gick väl bra en dag som denna, annars, särskilt vid kraftiga regn, är det inte att rekommendera. Vattnet är inte alltid helt fräscht. Det kan hända att avlopp bräddas i vattnet.
TTELA ordnade även i år ett samtal/en debatt mellan partierna. Och det märktes att det var valår. I år deltog samtliga 9 partier som är representerade i kommunfullmäktige. Jag fick äran att representera Vänsterpartiet.
TTELA började med 10 ”ja-nej-frågor”. Den första frågan löd:
”Kommer ni styra Vänersborg efter valet?”
TTELA tyckte det var lustigt att jag som enda politiker svarade nej på frågan. Och det har gett upphov till en del missförstånd, även bland mina egna partivänner. Och det är inte så lustigt…
Låt mig förklara.
I sin kommentar till svaren, så sa TTELA:s publisher och ansvarig utgivare Cecilia Frisk:
”Stefan Kärvling tror inte att ni är med och styr.”
Vilket upprepas i papperstidningen:
”…Vänsterpartiet de enda som inte trodde att de skulle vara med och styra Vänersborgs kommun efter valet.”
Fast det ju blir ju inte sant för att det upprepas. Notera gärna frågan en gång till:
”Kommer ni styra Vänersborg efter valet?”![]()
Det viktiga ordet ”med” var inte med i frågan… Och ”ni” uppfattas väl i sammanhanget att det parti du representerar ska styra Vänersborg. Och visst måste frågan då uppfattas som att ditt parti ensamt ska styra kommunen…
”Kommer ni styra…?”
Det var i varje fall så jag tolkade TTELA:s fråga. Och tror jag att Vänsterpartiet ensamt kommer att styra Vänersborg? Självklart inte. Hade frågan varit ställd ”med och styr” så hade svaret blivit annorlunda. Se gärna filmen på TTELA (klicka här; 5:45 min in på filmklippet) och ”döm själva”.
Kanske var det egentligen lustigare, kan jag tycka, att Kurt Karlsson från sverigedemokraterna, Maria Nilsson (KD) eller Morgan Larsson (MBP) trodde att deras partier skulle styra Vänersborg. Eller varför inte socialdemokraterna eller moderaterna? Något vi kan vara 100% säkra på i Vänersborg, det är att inget parti ensamt kommer att styra Lilla Paris.
Så hur många av partirepresentanterna som var ärliga är väl upp till vänersborgarna att avgöra.
Vi får se vad Max Eskilsson skriver i sin ledare, om han tar upp den i sak tämligen oviktiga frågan, men visst kan jag tycka att TTELA:s debattledare ska komma ihåg hur frågan löd som de faktiskt ställde.
Alla partier utom Vänsterpartiet och moderaterna svarade ja på frågan om de ville flytta biblioteket till Timjanhuset på gågatan. Så nu tycks kommunen stå inför en stor och kostnadsmässigt mycket osäker investering. Och det i tider när det finns ett akut behov av investeringar i nya grundskolor… Under tiden som Timjanhuset ska göras i ordning får väl biblioteket husera i tillfälliga paviljonger. Precis som många av kommunens elever…
Politikerna diskuterade bland annat VA-frågan. Familjen Solvarms naturhus i Sikhall kom också upp. Den ville inte de borgerliga partierna diskutera. Kurt Karlsson (SD) och Tove af Geijerstam (L) påstod också att lagen gjorde det omöjligt för en fastighet att stå utanför ett verksamhetsområde, dvs att slippa bli tvångsansluten till det kommunala VA-nätet. Det
gjorde att jag faktiskt kände mig lite besviken. Det finns i vattentjänstlagen möjlighet att göra undantag. Något som Solvarm har tagit fasta på när de har överklagat samhällsbyggnadsnämndens beslut. Ett undantag som jag också har informerat om från talarstolen i fullmäktige några gånger nu… Man hade väl hoppats att ledamöterna hade lyssnat på sammanträdena, och litade de inte på en vänsterpartist så kunde de väl åtminstone ha kontrollerat uppgifterna… Jag tyckte inte att de andra partierna gav något ordentligt svar på hur de såg på tvångsanslutningen, men det visade de ju i och för sig i fullmäktigevoteringen vad de tyckte… Morgan Larsson (MBP) delade dock min uppfattning.
TTELA frågade också om Hallevibadet och där var partierna helt överens. I det nuvarande läget är det helt riktigt att kommunen tar över driften.
Det blev en del frågor om äldreboende också. Här kunde Vänsterpartiet meddela den lilla men koncentrerade publiken att partiet ville behålla de serviceboenden som finns kvar i kommunen.
Det kan för övrigt noteras att TTELA inte ställde en enda fråga om skolan…
Som sagt, jag tror snarare att det var det heta vädret än hettan i diskussionerna som skrämde bort publik från den politiska diskussionen. Men det är bra att TTELA ordnar sådana här utfrågningar av partier och politiker. Kommunalpolitik är viktigt och angår alla vänersborgare. Och det var faktiskt ett både intressant och lärorikt samtal som TTELA arrangerade.
Förhoppningsvis blir det fler offentliga diskussioner och utfrågningar innan valdagen.
Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)
I min förra blogg (se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)”) redogjorde jag för det långa avsnittet ”Iakttagelser” i rapporten ”Genomlysning IT-organisationen” som nyligen lämnades av konsultföretaget Public Partner. Avsnittet innehåller till stora delar en skoningslös kritik av kommunens IT-enhet.
Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning och en ekonomisk analys. Och de delarna ska jag redogöra för här.
Rapportens bedömning sammanfattas i 8 punkter:
- ”Styrstrukturer för IT i kommunen är outvecklade, det behöver åtgärdas för att den samlade organisationen ska bli framgångsrik kring IT och digitalisering.”
- ”IT ser inte rollen att utveckla IT-styrningen, ingen annan heller. Ansvaret för det strategiska IT-arbetet behöver fastställas. I en kommun av Vänersborgs storlek så bör det ske kopplat till IT-avdelningen.”
- ”IT-drift i vid mening fungerar tillfredsställande, service-och tjänstenivåer är okända och exempelvis supporten är ojämn, oförutsägbar och har brister i sitt bemötande och i sin leverans.”
- ”Ekonomistyrningen är i stora delar fungerande, det brister dock kring transparens och möjlighet att möta förväntningar.”
- ”Kostnadsmassan för IT i kommunen ligger på snittet för landets kommuner.”
- ”Tilliten till IT-enheten och dess chef är låg ifrån organisationen i övrigt. Relationer på ledningsnivå är skadade och behöver bearbetas.”
- ”Arbetskulturen inom IT beskrivs av flera som osund och osammanhängande.”
- ”Det finns behov av att etablera en verksamhetsplanering för IT-avdelningen som utgår ifrån externa utmaningar och enhetens status. En planering där medarbetare och intressenter görs delaktiga. En sådan modell kan med fördel omfatta hela
kommunstyrelseförvaltningen.”
Det finns onekligen en del att ta tag i för kommunens tillförordnade kommundirektör Pascal Tshibanda. (Kommundirektören är chef för förvaltningarna.) Det tycks inte vara mycket som fungerar på IT-enheten. Stora förändringar ser ut att behöva genomföras, både när det gäller ledning och personal. Och naturligtvis påverkar förhållandena på IT-enheten samtliga övriga verksamheter i kommunen. Det finns väl knappast några av kommunens anställda som inte använder datorer och kommunens nätverk i sin verksamhet. Det är nödvändigt att alla system fungerar och att alla anställda ständigt kan få den hjälp de behöver för att bemästra de digitala verktygen.
Konsulterna från Public Partner har också tittat på kostnaderna:
- ”Identifierade IT-kostnader ligger i intervallet 50-55 miljoner kronor”
Personalkostnaderna uppgår till 17 milj kr och ”övriga externa kostnader” till 34 milj.
Det är svårt att beräkna alla kostnader tror jag. Hur ska t ex all den arbetstid beräknas som går till spillo när nätverk, system och datorer krånglar? Eller när en lärare inte kan genomföra en lektion därför att nätet ligger nere? Jag tror att det finns oerhört stora dolda kostnader när IT strular. För att inte tala om verksamheten i sig och också hur alla ”kunder” kan drabbas.
Public Partner verkar emellertid medvetna om problemet, även om det inte analyserar det vidare:
- ”Kostnadsnivån är ju en sak, en annan sak är vad kostnaderna genererar i form av verksamhetsnytta.”
De kostnader som kan beräknas, 50-55 milj kr varje år, motsvarar 2,3% -2,5% av kommunens totala nettokostnad. Det ligger på riksgenomsnittet. Vänersborgs kommuns kostnadsnivå sticker alltså inte ut på något sätt. Vi ska emellertid komma ihåg, som konsulterna skriver:
”Omsorg om äldre och funktionshindrade samt Utbildning flaggar för ökade kostnader framöver, bla beroende på välfärdsteknologi och statliga krav på skolans digitalisering”
Det är dock kostnader som även andra kommer att få. Public Partner menar dock att IT-enheten, med tanke på de kommande ökade kostnaderna, behöver arbeta med att:
- ”effektivisera drift och support för att inte kostnaderna ska sticka iväg alltför mycket kommande år”
”Drift och support bör effektiviseras så att den håller sig under 70%”
Drift och support ligger nu på ca 92-95% av de totala IT-kostnaderna. Det torde betyda en dramatisk förändring av IT-enhetens verksamhet och sätt att arbeta. Och naturligtvis krävs det också en IT-chef som kan genomföra detta. Konsulterna menar att:
- ”Om Vänersborg menar allvar med att digitalisera verksamheterna så bör denna fördelning vara en styrparameter som planeras och följs upp framöver”
Så sant som det är sagt.
Public Partner avslutar sin rapport med ge förslag på principer för en framtida IT-organisation:
- ”Låt IT vara en samlad funktion i kommunen avseende styrning av IT och IT-drift, överväg att samla leverantörsstyrning.”
- ”Ta fram styrdokument inom IT-området där ansvar och roller för systemägande och systemförvaltande definieras. Detta klargör relation och ansvar mellan förvaltningarna och IT-funktionen.”
- ”Låt det huvudsakliga ansvaret för utveckling och innovation vara ett ansvar i verksamheten. Klargör IT:s roll att stödja och främja detta arbete.”
- ”Låt IT bära ansvaret för IT-säkerhet. Utveckla ansvaret i samverkan med ansvariga för informationssäkerhet och övrigt säkerhetsarbete i kommunen.”
- ”Etablera en målbild där andelen av IT-kostnaderna för drift-och support löpande sjunker till förmån för utveckling.”
Public Partner ger också, slutligen, ett förslag på rubriker i en IT-policy.
Det är en förödande kritik av IT-verksamheten som framförs i rapporten från Public Partner. Som sagt, jag har aldrig sett något liknande i ett officiellt dokument. Kommunen med tf kommundirektör Pascal Tshibanda i spetsen står inför en delikat uppgift att försöka få ordning på IT-enheten och IT-verksamheten. Men det går inte att backa, det krävs en total omstrukturering. Och jag har svårt, utifrån rapporten, att se att den går att genomföra utan en ny IT-chef. Men ska kommunen kunna fungera så måste IT-verksamheten fungera.
Så enkelt är det, så svårt är det.
Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)
Politikerna kan återigen botanisera på egen hand i diariet. Det har varit omöjligt sedan februari 2017. Fast det fungerar inte lika bra som tidigare. (IT får nog se över det hela…) ![]()
I diariet återfinns som vanligt intressanta handlingar och dokument. Mina ögon fastnade direkt på en rapport från konsultföretaget Public Partner. Det är ett konsultföretag som riktar in sig på offentlig verksamhet. Två av deras till synes rutinerade medarbetare har genomfört:
”en genomlysning av verksamhetsområdet IT vid kommunstyrelseförvaltningen.”
Public Partner har med hjälp av intervjuer under januari-februari arbetat fram ett underlag för:
”diskussion, ställningstagande och beslut i kommunledningen.”
Rapporten är daterad den 28 maj 2018.
Vad jag förstår så är det kommunens tillförordnade kommundirektör Pascal Tshibanda som har gett uppdraget till Public Partner. Jag kan tänka mig att orsaken är att tf kommundirektören på något sätt har märkt eller hört eller på annat sätt fått veta att IT-enheten inte fungerar som den ska och att det finns ett tämligen utbrett missnöje med den. Kanske har också den stora IT-kraschen den 20 december 2016 spelat in i beslutet. (Se ”IT-kraschen” och ”IT-haveriet”.)
Det är en förödande kritik av IT-verksamheten som framförs i rapporten från Public Partner. Jag har nog aldrig sett en sådan rak, uppriktig och total kritik i några andra officiella dokument, typ revisorsrapporter etc. Det är så att man studsar tillbaka i sin stol…
Rapporten innehåller ett långt avsnitt med rubriken ”Iakttagelser”. Här formligen staplas kritiska citat och påståenden på varandra. Och eftersom citaten och påståendena står där svart på vitt för vem som helst att läsa (rapporten är så klart offentlig), så antar jag att konsulterna menar att de är riktiga och representativa. Jag har nämligen svårt att tro att de skulle ta med något som endast en person har framfört om alla andra som intervjuats hade sagt motsatsen. Typ.
Jag ska i denna blogg redogöra för avsnittet ”Iakttagelser”. Sedan återkommer jag med resten av rapporten som mynnar ut i en sammanfattande bedömning och en ekonomisk analys.
Så skriver Public Partner i avsnittet ”Iakttagelser”:
- ”Det saknas aktuella och relevanta styrdokument för verksamheten”
- ”Den snabba förändring i omvärlden med bäring på IT som har varit och som kommer framöver navigerar man i utan strukturerad kommunikation på ledande nivå. Det leder bland annat till att kompetens inte blir säkrad på olika nivåer”
- ”KLK/KS (jag är inte säker på vad KLK står för, jag tror att det är ”kommunledningskontoret”, dvs kommunstyrelseförvaltningen; min anm) saknar en relevant verksamhetsstyrning, olika avdelningar har försökt att lappa ihop det för egen del men det finns nästan inget av det på IT.”
- ”Tjänstebeskrivningar och definierade servicenivåer saknas”
- ”IT bereder kommungemensamma frågor som handlar om teknik eller finansiering inom området men befattar sig inte med frågor som handlar om styrning och ledning”
- ”De stora förvaltningarna stakar ut egna förändringar inom IT utifrån sin verksamhetsplanering.”
- ”Microsoft kommundesign –en modell från början av 10-talet ligger till grund för strategisk inriktning för IT.”
Under vissa av dessa punkter finns det också med några kortare kommentarer. Det står t ex att det trots allt finns bra strukturer för styrning bland förvaltningar och nämnder, men att det saknas övergripande styrstrukturer som en uppdaterad policy och uppdaterad strategi. Det står också att Microsofts kommundesign är svagt förankrad och okänd i kommunen, men att IT-chefen anser att den är beslutad. Konsultföretaget skriver dock att det saknas formellt beslut.
Det står att IT-utvecklingen har förankrats via förre kommundirektören och att:
”Det har lett till en kraftig tillväxt av IT-enheten”
Denna kraftiga tillväxt har emellertid inte varit förankrad i organisationen, enligt rapporten, och det i sin tur har gett upphov till olika bilder och myter. Myter är ett intressant ordval. Det framgår dock inte vad konsulterna lägger in i begreppet. Men ordet ”myter” används även fortsättningsvis och det ges exempel på ”myter”.
Public Partner lyfter fram de ledande chefernas roller under underrubriken ”myter som lyfts fram av många”, en något underlig rubrik där ordet ”myter” fortfarande inte förklaras:
- ”Kopplingen mellan förre kommundirektören, IT-chefen och IT-strategen påtalar många som osund och något som sänkt tilliten till IT i stort”
Det här har jag skrivit om för några år sedan. Det var definitivt några till synes ”skumma” kopplingar som kunde skönjas… Dels mellan personerna själva, IT-chefen och IT-strategen var t ex bröder, och dels hade IT-strategen en stark koppling till Microsoft. Det var nog något mer än ”myter” tror jag. (Se ”Tjänstetillsättningar i Vänersborg” och ”Kommunen och Microsoft”, del 1 och del 2.) Kopplingarna och kanske annat har lett till, står det i rapporten, att man inte litar på IT-chefen.
Public Partner fortsätter uppräkningen av iakttagelser, och man blir ännu mattare:
- ”Supportfunktionen når inte hela vägen”
Public Partner skriver att det finns frustration bland användare eftersom det saknas information kring ärendena, att ärendesystemet används av delar av IT men inte till återkoppling och att användarna upplever att fel inte åtgärdas inom rimliga tider. Dessutom ”utmanas” IT-supporten vid komplexa ärenden. Det är en omskrivning, tror jag, av att konsulterna anser att kompetensen brister på IT-avdelningen. En användare citeras och jag antar att denne är representativ eftersom hen citeras:
”Supporten har jag slutat ringa, de säger ju till och med att jag inte har det program som just då strular för mig”
Är det så här illa ställt så är det ju naturligtvis ett mer eller mindre sammanbrott, men något säger mig ändå att det kanske inte är helt typiskt för IT-supporten. Jag vet inte. Det finns i varje fall vissa ljuspunkter. Det finns nämligen vissa personer som man kan vända sig till, men då ringer man direkt till dem och inte 1190… Däremot verkar det inte som det är någon bra idé enligt rapporten att ringa IT-chefen:
- ”IT-chefen pratar om IT på ett sätt så att jag känner mig dum”
Public Partners konsulter bedömer att det inte handlar om kompetens i det här fallet, utan om roller, kultur och pedagogisk förmåga.![]()
Det finns också drag av härskartekniker i bemötandet från IT-enheten, både utåt – och inåt:
- ”IT består av olika öar som inte kommunicerar mellan varandra, det är inte en hel sammanhållen avdelning”
Konsulterna har alltså synpunkter på hur arbetet bedrivs på IT-enheten, och även hur det prioriteras:
- ”Det saknas sammanhållen process och informationsflöden inom IT som gör att saker inte prioriteras mellan supporten och driften. Detta syns inte hos verksamheten mer än oacceptabel servicenivå och väntetider vid olika tillfällen.”
Väntetiden har säkerligen alla anställda som någon gång har ringt 1190 till IT-support retat sig på. Det tycks som om driften prioriteras och supporten eftersätts:
- ”Rollen som proaktiv serviceleverantör fallerar ibland, mer från support och hårdvarubeställning än systemförändring/utveckling”
Kanske menar Public Partner att IT-enheten lägger ner för lite tid på support och onödig mycket tid på driften.
Det står några ord om IT-kraschen strax innan julen 2016. Och hade man svårt att sitta kvar i stolen innan, så är det stor risk att man ramlar ur den nu. Under underrubriken ”myter som lyfts fram av många”, som jag citerade ifrån tidigare, står det angående IT-kraschen i december 2016 (se ovan):
”Jag undrar vad som hände. Rapporten säger ju ingenting, det där manipulerades”
”Det finns övertidsuttag som passades på att göras under kraschen som inte stämmer”
Det här vet jag knappt vad jag ska tänka om, det låter ofattbart. Men är det sant så bör det få tämligen kraftfulla konsekvenser…
Det finns en stor frustration på många förvaltningar i kommunen när det gäller kostnaderna för IT…
- ”Ekonomisk styrning är inte transparent men i grunden accepterad”
Några citat från rapporten om ekonomi:![]()
- ”Det är otydligt att utveckling av nätverket kostar extra, borde det inte ingå i grunduppdraget?”
- ”Svårt att förstå debiteringsmodellen, man verkar ju betala två gånger för samma sak”
- ”När jag frågar om uppgifter och vad som gäller kring leasing har jag svårt att få fram det”
Det finns således en stor osäkerhet kring IT-kostnaderna i de olika verksamheterna. Vad är det man betalar för och hur har avgifterna satts? Det kan nog vara berättigade frågor…
Det finns också några positiva saker i rapporten under detta avsnitt ”Iakttagelser”, även om de inte är särskilt många. På ett ställe i rapporten tycks det till och med som om det kanske trots allt har blivit bättre de senaste 5 åren. Jag vet inte riktigt hur det går ihop, såvida det inte har varit ännu värre tidigare. Vilket är svårt att tro när man läser rapporten.
Hur som helst är det positiva inte direkt det man uppmärksammar eller kommer ihåg efter en genomläsning av rapporten… Och konsulterna från Public Partner tycks också se pessimistiskt på framtiden:
- ”Det finns farhågor avseende om IT kommer att kunna möta de kommande ökande krav som finns kring tjänsteleveranser”
Den här bloggen handlade om rapportens kapitel ”Iakttagelser”. Jag återkommer med resten av rapporten som alltså mynnar ut i en sammanfattande bedömning och en ekonomisk analys.
PS. I helgen är det Aqua Blå! (Det har du väl inte missat?) Alla Vänersborgs partier är på Sanden under lördag och söndag. Passa på att besöka Vänsterpartiet och partiets representanter i fullmäktige och nämnder.
Fortsättning kommer inom kort: ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.
Senaste kommentarer