Arkiv
Bandy-VM 2019 – akt 2
”IFK Vänersborgs ambition är att, med stöd från Vänersborgs kommun samt andra samarbetspartners till IFK, arrangera bandy VM 2019. Ett evenemang som därmed kan bli inledning på Vänersborgs 375-årsjubileum samma år.”
Så börjar en skrivelse från IFK Vänersborg till Vänersborgs kommun.
Skrivelsen skulle väl kunna sägas vara inledningen till akt 2 i förhandlingarna mellan IFK och kommunen. Den första akten slutade ju med ett dunder och brak efter att kommunstyrelsen antog ett förslag från Gunnar Lidell (M) om att sätta en gräns på kommunens ekonomiska stöttning och åtagande till IFK på 400.000 kr. Och en efterföljande och tämligen infekterad diskussion huruvida några av kommunens chefer hade gett ett löfte, skriftligt eller muntligt, om ännu mer pengar… (Se ”Bandy-VM 2019?”.)
TTELA har i dag en artikel i ämnet. (Se ”Mer stöd till IFK Vänersborg för VM diskuteras”.) Naturligtvis är det bara kommunalråden Marie Dahlin (S) och Gunnar Lidell (M) som intervjuas i tidningen. Det är som vanligt. Ibland kan man tro att det inte finns några andra politiker eller partier i Vänersborg…
Marie Dahlin (S) är i TTELA positiv till att ge IFK mer pengar:
”Vi i Socialdemokraterna och Centern tycker att det verkar helt okej. Vi tänker säga ja.”
Vad miljöpartiet, som är med och styr Vänersborg i koalition med S+C, tycker är tydligen helt ointressant…
Gunnar Lidell (M) är inte lika positiv:
”Spontant är jag tveksam.”
Med andra ord, och här tänker jag på TTELA:s val av intervjuobjekt, det lär bli andra partier som kommer att avgöra frågan…
IFK Vänersborg räknar i sin skrivelse till kommunen upp ett antal skäl som ska motivera kommunen att bidra till VM-arrangemanget.
”En kraftigt ökad turismekonomisk omsättning till kommun och näringsliv. Enligt Visit Trollhättan Vänersborg AB:s beräkning för enbart A-VM 2013 (8 lag) uppskattades omsättningen till ca 10 miljoner kronor. Nu blir det alltså mer än dubbelt så många lag (18) och därmed också högst sannolikt en kraftigt ökad omsättning.”
Jag vet inte hur Visit har kommit fram till denna summa. Stig Bertilsson sa till DN (se ”Skandalhallen står redo för publiksuccé”) under tiden som det förra VM:et i Vänersborg gick av stapeln, år 2013, att:
”en utredning har … visat att VM kan komma att ge mellan sju och tio miljoner i extra skatteintäkter.”
Jag säger som Lidell, spontant är jag tveksam till dessa siffror. Som dessutom inte går ihop. Men självklart kommer privata handlare, hotell- och restaurangägare att tjäna extra pengar om det blir fler människor i Vänersborg. Frågan är dock om det är kommunens uppgift att med skattepengar ”subventionera” det privata näringslivet. Som det faktiskt innebär i praktiken. Kanske skulle istället de som tjänar ekonomiskt på bandy-VM sponsra IFK?
Det sades efter det förra VM:et att IFK gjorde en halv miljon i överskott. Samma argument för kommunens insats skulle naturligtvis kunna användas här också.
Men visst är det sannolikt att en del pengar går tillbaka till kommunen om det går bra för näringslivet, i form av t ex fler arbetstillfällen och mer skatteintäkter.
IFK Vänersborg skriver också om att ett VM-arrangemang skulle ge Vänersborg en:
”omfattande medial bevakning”
Jag vet inte hur stor den mediala bevakningen är av bandy-VM och om det överhuvudtaget ger något eko utanför de direkta bandykretsarna. Jag har svårt att tro att t ex invånare i Mongoliet eller Ungern efter 2 år kommer ihåg var VM i bandy gick 2019… Om de ens vet det under tiden, eller att ett bandy-VM överhuvudtaget pågår… Hur många, ens i Sverige, kommer t ex ihåg var bandy-VM gick förra året?
Och ärligt talat, vem bryr sig om B-gruppen? Och i A-gruppen är det väl bara en 2-3 matcher som lockar folk, förutom semifinalen och finalen då.
Men det är klart att den mediala bevakningen av Vänersborg ökar jämfört med inget VM, men jag tror att IFK överskattar bandyns betydelse. Bandy är ingen stor sport i världen, knappast ens i Sverige… Det är naturligtvis tråkigt, men inte desto mindre sant.
IFK Vänersborg har fler argument.
Klubben skriver att det kommer att hållas och arrangeras internationella möten för företag, idrottseminarier och ett stort antal kulturevenemang. Det verkar som om IFK har stora planer. Vad t ex kulturevenemangen ska gå ut på, har jag inte en aning om, så det är svårt att uttala sig om. Jag vet inte heller vilka idrottsseminarier IFK tänker sig, annat än om bandy. Men det är bara att hoppas att VM ska leda till detta…
IFK Vänersborg skriver också att bandy-VM kan ge:
”Goda möjligheter för skolorna att skapa motivation för internationella inslag i undervisningen.”
Det är onekligen ett nytt och kreativt argument i sammanhanget. Jag tror dock inte att skolorna lägger någon större tyngd vid bandy-VM, men vem vet. Det kanske kan ge möjligheter, typ att elever kan intervjua spelare från andra länder som t ex Japan, Kazakstan, Kina och Ukraina.
Slutligen menar IFK att det förra VM:et skapade:
”en ”vi-känsla” i staden, som levde kvar länge.”
Det är förmodligen att ta i. Jag är snarare benägen att säga tvärtom. Däremot är jag övertygad om att alla funktionärer och andra volontärer som hjälpte till, vilket var många, aldrig kommer att glömma insatsen. Men vänersborgarna i gemen…? Nja…
Det här var IFK:s förhoppningar. Sedan är det ju det här med kostnaderna. Och det är ju 
när det gäller pengar som IFK förväntar sig stöd av kommunen.
IFK Vänersborg skriver:
”IFK [måste] till Internationella Bandyförbundet betala 2,1 mkr för att få arrangera A-VM, medan vi för att arrangera B-VM får en ersättning om 1,0 mkr. Arrangören står för samtliga nationers transporter, logi, mat med mera samt invignings- och avslutningsceremonier inklusive bankett. Utöver detta måste även en kompetent projektledare anställas för att säkerställa kvalitét i hela projektet.”
Det låter onekligen som det handlar om en avsevärd summa…
Och IFK skickar med en brasklapp i skrivelsen:
”Vi är väl medvetna om att VM historiskt har arrangerats med varierande framgångar. Senast 2016 i Sandviken så slutade arrangemanget med en förlust på drygt 2 mkr för Arenabolaget som var arrangör. Att arrangera ett så här stort evenemang innebär givetvis ekonomiska risker för IFK Vänersborg som arrangör.”
Det låter som om bandy-VM kommer att innebära ett stort risktagande för IFK. Eller kommunen?
IFK Vänersborgs önskemål av stöd från kommunen sammanfattas i tre punkter:
- ”400 tkr för marknadsföring av destinationen Vänersborg.”
- ”Fri tillgång till hela Arena Vänersborg, inklusive erforderlig service och personal, för tidsperioden under A- och B-VM.”
- ”Att kommunen upplåter ett funktionellt kontor och mötesrum för ett VM-kansli för projektledare och projektorganisation under en period av åtta månader från 2018 t o m VM-turneringarnas genomförande.”
Kommunstyrelsen har ju redan beslutat att stödja IFK med 400.000 kr, varav 300.000 kr är avsatta för marknadsföring och 100.000 kr till andra kostnader. Det uppfyller väl ganska väl det första önskemålet. Det står faktiskt inget i skrivelsen om att IFK förväntar sig mer i ”reda pengar” från kommunen, något som S+C (MP?) tydligen anser ändå vara fallet. Och som då ska komma från andra kommunala nämnder.
Men så var det detta med hyran av arenan…
Marie Dahlin (S) anser att IFK ska få använda arenan gratis i de tre veckor som mästerskapen ska hålla på. Dahlin beräknar att detta är värt 200.000 kr för IFK. Och följaktligen motsvarande kostnad för kommunen.
Arena Vänersborg kostar Vänersborgs kommun 20 milj kr per år – netto. Det är en kostnad på ungefär 55.000 kr per dag. Om VM håller på i 20 dagar, jag är osäker på antalet dagar men det pratas om tre veckor, så uppgår kommunens kostnad till ungefär 1 miljon kr för arenan (55.000×20). Det är lite mer än vad Marie Dahlin uppger, men å andra sidan så täcker väl aldrig de beslutade hyrorna kommunens faktiska kostnader för arenan. Och det är klart, en ”normal” uthyrning av arenan under dessa tre veckor skulle aldrig inbringa en miljon till kommunen. Så vid närmare eftertanke så kanske Marie Dahlin har rätt i sin värdering. Det kanske ”bara” är 200.000 kr som kommunen får avstå ifrån i förlorade hyresintäkter.
Hur mycket personal och service, och vad detta faktiskt innebär, som IFK förväntar sig att kommunen ställer upp med utan kostnad, har jag svårt att uppskatta. Det låter onekligen som en ganska stor kostnad. Även kontor och mötesrum har jag svårt att uttala mig om. Men det bör finnas tämligen gott om lokaler i centrala Vänersborg. (Vid den här tiden har väl alla förvaltningar flyttat tillbaka till ett nyrenoverat kommunhus.) Och kanske kan det också vara möjligt för IFK att disponera några av logerna i arenan…
Det var IFK Vänersborgs skrivelse till Vänersborgs kommun.
Nu ska skrivelsen behandlas av kommunstyrelsen och det är i kommunstyrelsen som frågan ska avgöras. Hur partierna kommer att resonera, det vet jag inte. Men ledamöterna måste naturligtvis fundera på hur de vill använda skattebetalarnas pengar och därmed väga bandy-VM mot andra kostnader som kommunen har. Kommunens pengar ska ju räcka till väldigt mycket. De ska räcka till barn och ungdomar, gamla och sjuka, fastigheter och gator osv. Och ju mer pengar politikerna tar ur denna påse till bandy, till arenan och till bandy-VM – ju mindre pengar blir det kvar till det andra.
Klappdagar och sensationella politiska nyheter
Det brukar vara ganska folktomt i Vänersborgs centrum på lördagar
. Igår var det emellertid inte så. Det var fullt med människor på gågatan. Och i det soliga och ganska kyliga vädret lekte en massa barn i den stora snöhögen i Plantaget. Som jag förmodar att det var kommunen som hade fixat. Det var ett bra initiativ. Även årets julgran var på plats.
Det var klappdagar i Vänersborgs centrum. Och så var Bert Karlsson där…
Själv skulle jag till biblioteket och en konsert – ”Radar goes Floyd”.
Det var det lokala bandet Radar som framförde låtar av mitt absoluta favoritband – Pink Floyd. Och det gjorde de fantastiskt bra.
Och det var också fantastiskt att det var så många människor som hade kommit till biblioteket för att lyssna på gamla odödliga klassiker som Money (lyssna här!) och Comfortably Numb. Det var nästan så att jag tror att musikerna själva var överraskade över det stora publikintresset.
På väg från konserten så hörde jag Håkan Thunbergs röst från scenen vid gågatekrysset. Det är väl i och för sig inte helt ovanligt, men denna gång hade han någon som pratade skaraborgska med sig på scenen… Och det är ju inte så vanligt i Vänersborg, det betyder att man lystrar till…
Jo då, det var den inte helt obekante Bert Karlsson som satt bredvid Thunberg med en mikrofon i handen. Bert tillsammans med Daniel Aronsson intervjuades om läget och planerna på Ursand. Som vanligt hade Bert synpunkter om kommunen. Jag tyckte dock att han var lite mer återhållsam än vanligt. Nu pratade han om att han hade ”byråkratin” i Vänersborg mot sig. Annars nämner han inte alltför sällan namn…
Den var nog en och annan i den stora publiken på gågatekrysset som satte, ja, vad sätter man i halsen en lördag i Vänersborg…? Korv och bröd? Kaffe? Bakelser? Bert gjorde nämligen reklam för Vänsterpartiet i Vänersborg. I positiva ordalag beskrev han hur seriösa vänsterpartisterna är i kommunen och att flera av dem verkligen sätter sig in i frågorna – och dessutom har varit uppe på Ursand och på plats studerat vad Bert och Daniel gör däruppe.
Jag är inte helt säker att alla vänstersinnade väljare i Vänersborg är helt glada för berömmet… Men det är jag… Att bli betraktad som seriös är alltid en komplimang. Och också att se till sak mer än till person.
I Vänersborg är det inte helt ovanligt att man bortser från sakfrågorna…
Ett rykte hade nämligen gjort gällande att socialdemokraternas gruppledare i kommunfullmäktige, Kenneth Borgmalm, hade tagit kontakt med moderaterna i slutet av fullmäktiges ajournering i onsdags. Det var en ajournering, där förutom att kaffe hade inmundigats, också en diskussion hade pågått om mitt förslag om återremittering av VA-frågan i Timmervik. (Se ”VA: Återremiss på tvångsanslutningen”.)
Borgmalm (S) hade enligt ryktet sagt till någon moderat att om moderaterna yrkade bifall för mitt och Vänsterpartiets förslag om återremiss, så skulle S+C+MP också göra det. Om moderaterna däremot inte gjorde det, så skulle inte heller de styrande partierna göra det.
Det här ryktet bekräftades igår av Gunnar Lidell (M).
Det här är tämligen anmärkningsvärt. S+C+MP såg alltså inte till sakfrågan, de såg bara att det var ett yrkande från en vänsterpartist. Och yrkanden från Vänsterpartiet kan man ju inte bifalla, oavsett hur bra de är… Såvida inte den borgerliga oppositionen också gör det… 
Så socialdemokraterna går alltså till moderaten Lidell och kommer överens med honom om hur Vänsterpartiet ska bemötas istället för att prata direkt med Vänsterpartiet. Eller rättare sagt, socialdemokraterna gör precis som moderaterna gör… För moderaterna kom ju egentligen inte överens med S+C+MP, de talade bara om hur de skulle agera i ärendet.
Det är tur att Gunnar Lidell (M) ser mer till sakfrågorna än till vem som framför dem…
TTELA:s läsare kunde för övrigt läsa om att invånarna i södra Dalsland i fredags rekommenderades att koka vattnet från det kommunala nätet (se ”Fortsätt koka vattnet i Dalsland”), precis samma nät som fullmäktige diskuterade i onsdags. Vattnet var förorenat.
Nu händer inte sådana här saker särskilt ofta, men det visar i varje fall den sårbarhet som de storskaliga systemen innebär. (Några kommuninvånare har redan varnat för säkerhetsbrister i VA-nätet, särskilt i ledningarna vid Vänern i Sikhall.)
Centerpartiet har spikat sina vallistor till regionfullmäktige. Bo Carlsson (C), Vänersborgs starke man och hemmahörande i södra Dalsland, hamnade först på plats 8 på listan för Fyrbodal. Vid förra valet, 2014, så stod samma Bo Carlsson på plats 2 för Älvsborgs norra…
Jag vet inte varför Carlsson har fått en lägre placering, kanske vill han inte längre finnas med i regionfullmäktige. Eller kanske det är så att hans popularitet har dalat inom partiet. Det kanske inte var så populärt att gräva bort fornminnet på sina marker…
Det sägs nämligen (sägs och sägs, det är polisen som är källan) att Bo Carlsson ska få ett strafföreläggande för brottet mot Kulturmiljölagen.
Strafföreläggande innebär att det inte blir någon rättegång. Den misstänkte, dvs Bo Carlsson, får istället skriva under ett papper på att hen är skyldig till brottet. Oftast är strafföreläggandet kopplat till böter. Det ska bli intressant att se om Bo Carlsson skriver på föreläggandet. Det innebär ju i så fall att han erkänner sig skyldig till brott…
Om Bo Carlsson (C) framhärdar med att han är oskyldig, som han tidigare har gjort (se t ex TTELA ”Kommunalråd anklagas för att ha grävt upp fornlämning”), så blir det rättegång istället…
Jag vet inte hur Länsstyrelsen, som anmälde Bo Carlsson till polisen, ställer sig till strafföreläggandet. Det måste ju vara lite provocerande att Bo Carlsson inte stoppade skövlingen av fornminnet när han polisanmäldes, utan helt sonika gick vidare och gjorde åker av platsen.
Det var en hel del lokala nyheter, men det är inte slut med dessa.
Det når mina öron att förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen och byggnadsförvaltningen Sophia Vikström, samme chef som har haft synpunkter på att hennes tjänstemän i byggnadsförvaltningen kritiserats, nu har gått till storms mot rektorer och tjänstemän i barn- och utbildningsförvaltningen för att profilklasserna ska avskaffas. Och det dessutom med att använda sin kommunala emailadress som kontaktuppgift.
Det är läge att återkomma till profilklasserna.
Kommunfullmäktige 22/11
Gårdagens sammanträde började med en tyst minut för de två avlidna politikerna Lars G Blomgren och Peter Trollgärde.
Sammanträdet fortlöpte lugnt och stilla. Ärendena klubbades igenom tämligen snabbt. Det var väl bara på tre punkter där fullmäktige ”stannade upp” och tog sig lite mer tid. Det ena ärendet redogjorde jag för igår. (Se ”VA: Återremiss på tvångsanslutningen”.) Det andra ärendet var också mitt fel, eller förtjänst, hur man nu ser på det. Jag hade ett längre anförande om fastighetsinvesteringarna.
Det ärendet har jag redogjort för i en tidigare blogg. (Se ”Det närmar sig ett viktigt avgörande”.) Det blev ingen diskussion att tala på. En stor del av investeringarna, de som inte tillhörde kategorin fastighetsinvesteringar, hade ju beslutats redan i juni i samband med budgetbeslutet. Nu var det inte så mycket pengar kvar att fördela, och prioritera. Jag ville emellertid markera att de nödvändiga investeringarna i förskolor och skolor inte på något sätt tillgodosågs i förslaget och att detta skulle innebära stora problem för
verksamheterna inom barn- och utbildningsnämnden.
Vill man tolka kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) på ett positivt sätt, så skulle man kunna tyda vissa uttalanden som att hon öppnade för förändringar i investeringsplanerna till år 2019. Men då får man, som sagt, vara positiv… Men igår blev det inte så, trots att Marie Dahlin sa till ”Vänersborgaren” att en viktig utmaning för kommunen var:
”att barnen har någonstans att ta vägen.”
Igår var dock Marie Dahlin nöjd med förslaget till fördelning av fastighetsinvesteringar. Ett förslag där det kan sättas ett frågetecken om alla barn verkligen har ”nånstans att ta vägen” de närmaste åren…
Lutz Rininsland och jag lämnade in en reservation för Vänsterpartiets räkning. I den påtalade vi behoven i barn- och utbildningsnämnden och vi hade också synpunkter på själva budget- och investeringsprocessen. (Reservationen publicerar jag som ett PS i slutet av bloggen.)
För övrigt får Hallevi sin konstgräsplan nästa år…
I ärendet om försäljning av mark i kvarteret Haren (Haren 2 och del av Haren 5) hade Morgan Larsson i välfärdspartiet synpunkter. De handlade dock mer om själva bostadsbyggandet än om försäljningen – något som ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) påpekade för Larsson. Morgan Larsson tyckte helt enkelt att man inte skulle bygga där.
Kurt Karlsson (SD) var för övrigt uppe i talarstolen och frågade retoriskt vilka som egentligen skulle bo här. Karlsson menade att lägenheterna med all sannolikhet skulle stå tomma. Vi får väl se…
Larsson begärde votering. Han fick dock inte ens stöd av sin partikamrat, som avstod från att rösta. Samtliga andra fullmäktigeledamöter röstade för en försäljning.
Kurt Karlsson (SD) lämnade också in en motion, som han presenterade. Karlsson ville att kommunen skulle:
”begränsa eller helst stoppa Neovision Visions (minkens) härjningar.”
Minken (som Karlsson påpekar i motionen, inte ursprungligen tillhör den svenska faunan) äter nämligen upp fågelägg i naturreservatet Nygårdsängen (vid Vassbotten mittemot Quality). Vill man göra sig lustig över motionen skulle man kunna säga att Kurt Karlsson är emot all invandring. Både av människor och djur…
Kl 20.40 var sammanträdet slut – ett sammanträde där Vänsterpartiet återigen stod ofta och länge i talarstolen och ställde de kritiska frågorna. Debattlusten tycks vara ojämnt fördelad mellan fullmäktiges nio partier. Men om inte debatten förs i fullmäktige, var är den då tänkt att äga rum?
======
PS. Vänsterpartiets reservation i ärendet om fastighetsinvesteringar.
”Kommunen är i ett läge där investeringsbehoven är stora och det är nödvändigt att kommunens investeringar prioriteras.
Kommunfullmäktiges beslut innebär att nödvändiga investeringar i barn- och utbildningsnämnden får stå tillbaka. Redan nu sjunker kunskapsresultaten i grundskolan dramatiskt, det brister i likvärdighet både mellan skolor och inom skolor, personalomsättningen ökar liksom sjukfrånvaron (både bland pedagoger och elever). Barn- och utbildningsnämnden går en osäker framtid till mötes.
En enig barn- och utbildningsnämnd beslutade den 26 september:
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1.013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Budgetberedningen observerade i slutskedet av sitt arbete våren 2017 att kommunledningens ansvar för samordning mellan nämnderna hade brustit. En lösning söktes för att inte hela beslutet MRP 2018 skulle fallera.
Med facit i handen vet vi att uppdelningen inte av någon anses vara en godtagbar hantering i fortsättningen, det får stanna som en engångshändelse.
Vår partigrupp vill vara tydligt med en uppmaning att återgå till en prövning av samtliga investeringar över hela fältet vid ett och samma tillfälle.
Dit bör vi komma igen men det kan behövas ansträngningar. Vi ser ju redan att barn- och utbildningsnämndens reviderade förskole- och skolutredning 2017 behandlas tidigast vid fullmäktiges sammanträde i december, när den rimligen borde ha diskuterats här innan dagens beslut.”
VA: Återremiss på tvångsanslutningen
Ikväll hade kommunfullmäktige sammanträde. Och trots att kvällen har blivit sen så känner jag mig ändå förpliktigad, onekligen med en viss tillfredsställelse, att meddela att ärendet ”Utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik” återremitterades.
Kommunfullmäktiges beslut om återremiss betyder att frågan inte avgjordes idag. Den ska tillbaka till tjänstemännen på samhällsbyggnadsförvaltningen för att utredas ytterligare.
Bakgrunden har jag skrivit om i två tidigare bloggar, så jag ska inte upprepa det. Det går att läsa om själva sakfrågan här: ”Tvångsanslutning till VA” och ”En återblick: VA och VM”. Det var väl också ungefär innehållet i dessa bloggar som jag återgav från talarstolen ikväll.
Mitt anförande innehöll även några kompletteringar, som jag fick av intresserade och engagerade bloggläsare. (Tack!) Bland annat fick jag ett tips om att regeringen har tillsatt en utredning i VA-frågan (11 maj 2017). Jag läste upp ett citat från beskrivningen av utredningens uppdrag:
”… ska se över hur lagen om allmänna vattentjänster kan ändras så att det inte alltid är kommunen som ska ansvara för vatten och avlopp i ett verksamhetsområde. Ibland blir det billigare både för kommunen och för fastighetsägarna att fastighetsägarna går samman och skapar en så kallad gemensamhetsanläggning. Som lagen ser ut idag saknas incitament för fastighetsägarna att ordna VA genom samverkan mellan fastighetsägarna. En mer flexibel lagstiftning kan ge mer optimala och kostnadseffektiva lösningar både för fastighetsägaren och för kommunen.”
Det är alltså även socialdemokrater och miljöpartister i regeringen som ser att allt inte är frid och fröjd i kommunernas hantering av VA-frågan – och tvångsanslutningen till det kommunala vatten- och avloppsnätet.
Och jag använde också ett citat (från en annan källa) som jag tyckte var mycket träffande i sammanhanget:
”Det är faktiskt så att människor är helt rättslösa, trots att de egentligen har lagen på sin sida.”
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) höll inte med om min beskrivning. Han menade att en fastighetsägare inte kan stå utanför ett verksamhetsområde om fastigheten ligger innanför en ”sammanhållen bebyggelse”. Jag tror mig veta att detta har varit ett argument från förvaltningen i samhällsbyggnads, men vad jag förstår så står det inte alls så i lagen. Fastigheter kan undantas enligt § 9 i ”Lag om allmänna vattentjänster”.
Augustsson menade också att det fanns domar som var tydliga på detta område. Jag har i varje fall inte kunnat hitta några sådana här domar, med det inte sagt att det inte finns några. Men det betydde väl egentligen bara att ytterligare utredning av ärendet var ännu nödvändigare.
Det blev en ajournering. Flera ledamöter från andra partier kom fram under pausen och menade att det jag hade sagt var riktigt, och att de höll med. Några ansåg dock att mitt yrkande om återremiss saknade en viktig aspekt. Och det var ett helt riktigt påpekande. Jag kompletterade därför mitt yrkande under pausen.
Återremissyrkandet kom att lyda på följande sätt:
”Innan kommunfullmäktige kan besluta om utökat verksamhetsområde och därmed bestämma att alla fastighetsägare ska hamna inom verksamhetsområdet och riskera att tvångsanslutas till kommunens vatten och avlopp till en kostnad av hundratusentals kronor per hushåll yrkar jag på återremiss. Fullmäktiges underlag behöver kompletteras och relevant lagstiftning presenteras i sin helhet. Fullmäktige måste, innan beslut kan fattas, veta vilka alternativ som står till buds. Det är också viktigt att belysa om regelverket skiljer sig när ett verksamhetsområde initieras av enskilda fastighetsägare.”
Den sista meningen utgjorde kompletteringen.
Morgan Larsson (VFP) hade yrkat bifall till yrkandet om återremiss redan tidigare i debatten. Nu gick Gunnar Lidell (M) upp i talarstolen och gjorde likadant för den borgerliga oppositionens räkning (M+L+KD). Och då var återremissen redan ett faktum. Det krävs nämligen bara 1/3 av ledamöterna för att det ska bli återremiss. (Det är ett så kallat minoritetsskydd.)
Men än var inte överraskningarnas tid förbi. Kenneth Borgmalm (S) yrkade också bifall för de styrande partiernas räkning (S+C+MP) till mitt förslag om återremiss.
Det betydde att ett enhälligt fullmäktige stödde förslaget. Vad de styrande partiernas kovändning berodde på, det vet jag inte. Kanske ville de inte bli nedröstade…
Vad sverigedemokraterna ansåg i frågan vet ingen, de yttrade sig inte.
Det är inte ofta som en enskild ledamot, särskilt inte en från Vänsterpartiet, kan få ett helt fullmäktige att ändra uppfattning. Men nu hände det.
När ärendet kommer upp igen, efter ytterligare utredning, det vet jag inte. Men jag hoppas att det går fort. De som vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet ska förhoppningsvis inte behöva vänta alltför länge tills utbyggnaden kommer igång.
En återblick: VA och VM
Så kom då den första snön lagom till att man skulle åka från barnbarnet i Värnamo via Göteborg tillbaka till kommunen vid Vänerns sydspets. Det var tur att vinterdäcken var påsatta.
Vid återkomsten till regionhuvudstaden såg jag att Magnus Larsson i Sikhall hade skrivit en kommentar (se här) till min VA-blogg (se ”Tvångsanslutning till VA”). Kommentaren gav ytterligare fakta i målet och därför vill jag gärna återge den i sin helhet här:
”VA taxan 2017 ut är 185.652. Taxan höjs med 5% 2018 till 194.934. Då först kan Timmervik koppla in sig. Sedan får den enskilde betala grävning och inkoppling av pumpen som är 1.90 cm hög och i vissa fall får sprängas ner. Även ledningar behöver ibland sprängas fram. Den enskilde får nog räkna med ett snitt på 240.000, ungefär 200.000 mer än en ny typgodkänd trekammarbrunn med infiltration kostar. Det är vad den enskilde skall välja i första hand enligt kommunens egen folder Avlopp på rätt sätt. Om den som blivit tvångsansluten inte kan betala kan hen lämna ett intyg från banken att hen inte får ta mer lån. Hen får då en avbetalnings plan på 10 år av kommunen. Klarar inte hen ränta och amortering till banken klarar inte hen heller kommunens avbetalningsplan och får lämna hus och hem. Jag är inte imponerad av detta. Det borde tas fram bättre lösningar tex att kommunen drar fram stammar, alla som vill ha får direkt, andra kopplas på allteftersom deras anläggningar tar slut under en period av 10 till 15 år i verksamhetsområde.”
Det är onekligen så att kommunens planer och mål krockar med flera enskilda invånares. Men som det har sett ut i Sverige, och i Vänersborg, så har kommunerna i det stora hela helt enkelt kört över invånarna. Skälet har officiellt varit miljöhänsyn, men jag tror inte att det är så alla gånger. Många invånare har helt acceptabla VA-anläggningar och i några fall är de privata lösningarna överlägsna kommunens, t ex Solvarms i Sikhall. Det är nog så att det på något sätt är enklare för kommunerna att alla har samma, dvs att de är inkopplade i det kommunala VA-systemet. Dessutom är det naturligtvis gynnsamt för kommunen och VA-kollektivet om så många som möjligt är med och betalar.
Naturligtvis ska inte Vänersborg ge avkall på miljökraven. I kommunens broschyr ”Avlopp på rätt sätt” (i samarbete med Trollhättan och Lilla Edet) beskrivs detta på ett bra sätt. Det kan vara värt att citera följande passage:
”Miljöbalken är den lagstiftning som reglerar hur avloppsvatten ska tas om hand. Den säger att avloppsvatten ska avledas, renas och tas om hand på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. I Miljöbalken gäller s. k. omvänd bevisbörda. Det innebär att det är den som släpper ut avloppsvattnet som ska visa att avloppsanläggningen klarar miljöbalkens krav. Det gäller både vid drift och vid miljöprövningen inför anläggandet.”
Det är ändå dags för kommunen att stanna upp och ta sig en funderare. Det är inte ok att av ”hävd och gammal vana” tvinga kommuninvånarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och det nu, direkt! (Det skulle nämligen också kunna vara möjligt, som Magnus Larsson skrev, att fastighetsägare kopplas på allteftersom deras anläggningar behöver bytas ut.)
Kostnaderna är i många fall orimligt höga och många, i synnerhet äldre, har inte möjlighet att betala eller få banklån. Det är nog inte bara jag som har reagerat på alla skyltar längs vägarna i Gestad-/Sikhalltrakten med ”Till salu”. Huruvida detta har med VA-anslutningarna att göra har jag ingen aning om, men många skyltar har det varit det 
senaste året.
Jag upprepar min åsikt att innan kommunen fattar beslut om nya verksamhetsområden så måste det till bättre och fullödigare underlag, där lagarna presenteras objektivt och på ett sådant sätt att politikerna får alla möjliga tolkningar och synvinklar.
Jag noterar att det gjordes ett kompletterande utskick idag inför kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag, men det var handlingar från samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, handlingar som jag hade sett redan tidigare. De kastade inget mer ljus i ärendet.
Och från VA till VM. Bandy-VM.
I fredagens TTELA (se ”Politiker hävdar att VM-beslut är olagligt”) hävdar Bo Carlsson (C) att kommunstyrelsens beslut om bandy-VM var olagligt. (Det skrev jag om i bloggen ”Bandy-VM 2019?”.)
Enligt TTELA, så fastslogs det i beslutet, som fattades av oppositionen dvs M, L, KD, SD och V, att de 400.000 kr som kommunstyrelsen anslog till VM, var ”allt kommunen skulle bidra med”.
I beslutet stod det inte riktigt så. Det stod:
”De 400 tkr förutsätts vara kommunens hela åtagande, samtliga övriga kostnader åligger IFK Vänersborg att finansiera.”
Jag tror inte att kommunstyrelsen kan ålägga nämnderna hur de ska handskas med sina pengar, där har Bo Carlsson troligtvis rätt, men det handlar väl till syvende og sidst om hur ordet ”förutsätts” tolkas. Gunnar Lidell (M), som lade förslaget som sedan beslutades, anser inte att beslutet är olagligt. Jag tror inte heller det.
Men det finns bara ett sätt att få reda på det, och det är att kommunstyrelsens beslut överklagas. Överklagar ingen beslutet, så blir alla kommunala beslut automatiskt lagliga.
För övrigt har IFK Vänersborg dementerat uppgifterna från tidigare. Det finns inte några skriftliga avtal mellan Vänersborgs kommun och IFK Vänersborg om kommunens ekonomiska åtaganden, varken med politiker eller kommundirektörer.
Tvångsanslutning till VA
På onsdag har Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträde. I min förra blogg beskrev jag de flesta ärendena. (Se ”Bra att veta om fullmäktige 22/11”.) Men jag sparade två. Här kommer ett av dem.
(Det andra har jag faktiskt redan skrivit om, se ”Det närmar sig ett viktigt avgörande”.)
Ärende 7 på kommunfullmäktiges dagordning heter ”Utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik”. Den är en del av VA-utbyggnaden längs Vänerkusten.
VA-utbyggnaden beskrivs så här på kommunens hemsida:
”I och med utbyggnaden av VA-ledningar ges bättre förutsättningar för utökad bebyggelse utmed Vänerkusten: fritidsboende kan omvandlas till permanentboende, dåliga avloppslösningar kan ersättas med kommunalt spillvatten och dåligt vatten kan ersättas med kommunalt vatten.”
Det är inget att säga om den formuleringen. VA-utbyggnaden är positiv för Dalslandsdelen och Vänersborg. Och bakgrunden till ärendet på norra Timmervik, som det gäller på onsdag, är just att några fastighetsägare skrev till kommunen och önskade ingå i verksamhetsområde för kommunalt vatten och spillvatten. Det är på många sätt en fördel för fastighetsägarna.
Men det finns problem.
I handlingarna till kommunfullmäktige kan vi läsa om att kommunen sände ut brev till alla fastighetsägare i området, även till dem som inte hade önskat kommunalt VA. Och det var ju bra, att ett brev skickades ut alltså. Det visade sig emellertid att inte alla fastighetsägare var intresserade av att ansluta sig till kommunens VA. I det här fallet fanns det fyra fastighetsägare som inte ville det.
Men:
”tjänstemän från kretslopp & vatten och tekniska vill ändå gå vidare med ärendet och utöka verksamhetsområde för vatten och spillvatten norra Timmervik.”
Kommunen tänker med andra ord inte göra några undantag. Alla fastigheter ska anslutas, även de fyra fastighetsägare som inte vill. De tvingas alltså ändå att ansluta sig…
Det kan finnas olika anledningar till att fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunernas vatten och avlopp. En del fastigheter har bra och godkända avloppslösningar och vatten… (I Vänersborg är Solvarms fastighet i Sikhall ett bra exempel.) Andra fastigheter är små torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. (En anslutning kan tvinga fastighetsägaren att sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården.) Det kan också vara svårt att få lån om man är 80+. Det kan säkerligen också finnas andra skäl till att en fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunens VA.
I området i Timmervik finns det en fastighetsägare som inte vill vara med som har en stuga på 24 kvm med mulltoa och inget VA, en annan har ”torr WC”, som det står i skrivelsen, och egen brunn samt avloppsbrunn. (Två skrev bara att de inte ville anslutas.)
Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på totalt 185.652 kr. (Enligt uppgift från Kretslopp & Vatten.)
Det här ärendet gör mig lite tveksam och återigen något förvånad över den stelbenthet som råder i kommunen. Särskilt som kommunen inte verkar ha tagit något intryck av dels det långvariga och stundtals uppslitande ”bråket” med Solvarm i Sikhall. Och dels den debatt om tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp som har pågått i media de senaste månaderna. Som till exempel i ”Kalla Fakta” den 16 oktober 2017, i avsnittet som hette ”Stugupproret”. (”Stugupproret”; kan ses till mitten av december.)
Kommuninvånare tvingas alltså att betala hundratusentals kronor för något som de inte vill ha och som de inte behöver. Det spelar ingen roll om de har en sommarstuga med torrdass eller en villa med friskt vatten och miljövänligt avlopp. Alla ska anslutas.
Den lagparagraf som används av kommuner, och Vänersborg, är 6 § i Lagen om allmänna vattentjänster (se här):
”Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”
Lagparagrafen säger emellertid inte att det är ett obligatorium att vara ansluten till ett kommunalt VA. Det är viktigt att hålla i minnet.
Det finns också paragrafer som kan åberopas för att stå utanför det kommunala VA-nätet. I samma lag (Lag om allmänna vattentjänster) står det i § 9:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det kommunala argumentet för att alla fastigheter måste anslutas till det kommunala VA:t är oftast att miljön ska skyddas, framför allt vattendrag och sjöar.
LRF menar dock att forskare som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten utrett frågan hävdar att ”kampanjen” på enskilda avlopp är helt onödig. LRF skriver (se här):
”Några av forskarna går så långt att de säger att enskilda avlopp inte är något miljöproblem över huvud taget. Om de inte ligger alldeles vid havet eller en sjö, och släpper ut avloppet direkt i vattnet.”
Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) svarar i och för sig LRF (se här) och menar att LRF ger en felaktig bild. HaV förklarar på ett komplicerat och tekniskt sätt om mindre avloppsanläggningar och om hur läget rent allmänt är i landet. Men jag skulle vilja påstå att slutsatsen är, som vissa jurister säger, att:
”det beror på”
Havs- och Vattenmyndigheten skriver nämligen:
”En bedömning av vilken rening som är rimlig görs för varje anläggning.”
Vem som har rätt i sakfrågan, LRF eller HaV, kan jag inte avgöra. Men debatten är onekligen igång… Och LRF ger sig inte verkar det som…
Kommunen behöver och ska med andra ord inte dra alla över en kam. Kommunen behöver inte tvångsansluta alla fastigheter till kommunens vatten och avlopp. Alla fastigheter måste inte ingå med argumentet att det rör sig om en samlad bebyggelse. Som man ibland kan höra från kommunalt håll. Det går att göra undantag. Det går att låta fastigheter stå utanför ett verksamhetsområde.
Maria Hübinette (VA-expert som 2015 också utsågs till årets Avloppshjälte) konstaterar i ”Kalla Fakta” att det ska finnas en konstaterad olägenhet eller risk för att fastighetsägaren förorenar miljön eller vattnet för att tvingas åtgärda sitt VA. Men detta måste då först utredas. Precis som HaV skriver alltså:
”En bedömning … görs för varje anläggning.”
Och om det finns problem med bristfälliga avlopp kan kommunen också ålägga de enskilda fastighetsägarna att ta itu med dessa själva. De måste alltså inte ingå i det kommunala VA:t. (Nu har jag har väl gjort detta tämligen tydligt.)
Självklart kan den enskilda fastighetsägaren söka dispens eller överklaga kommunfullmäktiges beslut. Men att överklaga fullmäktiges beslut med någon som helst framgång går bara om det har begåtts något formellt fel i beslutsprocessen. Det finns inget exempel där någon enskild fastighetsägare har vunnit mot kommunen i sakfrågan.
När Vänersborgs invånare informeras om sin rätt att överklaga på kommunens hemsida (”Vänerkusten – Frågor och svar”) får de dessutom felaktig information…
”Detta ska ske skriftligt till Länsrätten inom tre veckor från den dag beslutet tillkännagavs på kommunens anslagstavla.”
Det finns inte längre någon Länsrätt… För snart 8 år sedan (år 2010) omorganiserades länsrätterna och bytte samtidigt namn till förvaltningsrätter.
Det jag efterlyser av kommunfullmäktige är att kommunen visar lyhördhet och flexibilitet. Kommunen ska inte tvångsansluta alla fastighetsägare till det kommunala VA-nätet av slentrian och gammal vana. Det måste vad jag förstår föreligga en konstaterad olägenhet eller risk för att en fastighetsägare förorenar miljön eller vattnet och att det inte finns någon möjlighet att fastighetsägaren själv åtgärdar eventuella problem på sitt bristfälliga avlopp, innan man tvångsansluter en fastighet. Det måste göras en bedömning för varje anläggning.
Jag är som de flesta i kommunfullmäktige amatör på VA-området. Därför kan mitt resonemang naturligtvis innehålla, om inte direkta felaktigheter, så kanske avsaknad av information och kunskap som är lite mer ”svårtillgänglig” och som har betydelse i sammanhanget. Det är ju inte helt enkelt när det inte finns någon samlad VA-lag, utan det finns regler om VA i Miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster (LAV), plan- och bygglagen (PBL), anläggningslagen (AL), ledningsrättslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter – för att inte tala om en alla direktiv från EU.
Men trots min okunskap, så är det ändå jag och de andra 50 politikerna i fullmäktige som ska fatta beslut om verksamhetsområdet i Timmervik. Och därmed bestämma om de fyra hushållen ska hamna inom verksamhetsområdet och i och med det riskera att tvångsanslutas till kommunens vatten och avlopp till en kostnad av 185.000 kr per hushåll.
Innan jag är beredd att fatta ett sådant beslut så måste jag åtminstone få ett bättre och fullödigare underlag – ett underlag där tjänstemännen presenterar lagarna objektivt och ger alla synvinklar till politikerna i fullmäktige.
Därför tror jag att jag ska yrka återremiss av ärendet.
Bra att veta om fullmäktige 22/11
På onsdag nästa vecka, den 22 november, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige (KF) samlas i Folkets hus.
Sammanträdet börjar med två parentationer.
Socialnämndens ordförande Peter Trollgärde (S) har avlidit efter en kort tids sjukdom. Och i förra veckan avled Vänersborgs tidigare kommunalråd, och min gamle fotbollstränare, Lars G Blomgren (L). Saknaden är stor, våra tankar går till de anhöriga.
Kommunfullmäktige har som vanligt en lång ärendelista, även om den kanske inte är lika lång som vanligt. Jag ser inte heller att det är så många kontroversiella ärenden denna gång.
Kommunfullmäktige ska besluta om att betala ut partistöd för år 2018. Det är sammanlagt 1.453.725 kr som ska betalas till de partier som har mandat i fullmäktige. Stödet fördelas i förhållande till antalet mandat. Socialdemokraterna, som har flest mandat, 14 st, får 332.150 kr och Välfärdspartiet (numer Medborgarpartiet), som ”bara” har 2 mandat, får 86.450 kr. (Vänsterpartiet med sina 6 mandat får 168.350 kr.)
Valet närmar sig. Kommunen förbereder sig genom att köpa in ett nytt administrativt valdatasystem för 500.000 kr och gör dessutom en ny indelning av valdistrikten. Några av de valdistrikt som har funnits tidigare är för små. Det får inte direkt någon praktisk betydelse, mer än att en del vänersborgare kanske får rösta i nya lokaler.
Det ska antas en del nya reglementen i kommunen. De gamla reglementena har setts över och de nya följer nu en gemensam struktur. Kommunen har delvis utgått från ett underlag från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Kommunen har också beaktat ändrad lagstiftning.
Det är en del förändringar, som kan vara bra som politiker att känna till. Det gäller framför allt i reglementet med ”föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Följande kan vara bra att uppmärksamma:
- ”Nämnden får uppdra åt presidiet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.”
- ”Nämnden ska också sammanträda om ordförande anser det nödvändigt eller minst en tredjedel av ledamöterna begär det.”
- ”Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av kommunstyrelsen denna rätt.”
- ”Nämnden får … bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden.”
- ”Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt.”
Även de enskilda nämnderna får omarbetade reglementen. Det verkar dock inte vara några konstigheter, i varje fall inte för barn- och utbildningsnämnden.
Sverigedemokraten Anders Strand har lämnat in en motion om att Vänersborg ska dela ut kostnadsfria halkskydd till samtliga invånare över 65 år. Det är en bra (!) motion, även om Strand har klippt och klistrat ihop den från ett par SD-motioner från Landstinget Sörmland (här) och Knivsta kommun (här) – ja, det ingår faktiskt också ett avsnitt från en två år gammal socialdemokratisk motion från Värmdö (här).
Två medborgarförslag har lämnats.
En medborgare föreslår att rondellen i Vargön (vid tappen) ska smyckas ut med en älg eller älgfamilj:
”i laserskuren rostfri plåt eller cortenstål som på kvällen får en förtätad atmosfär genom ljussättning.”
I det andra medborgarförslaget föreslås att kommunen gör ett tillägg på hemsidan, där kommunen:
”installerar en karta över parkeringsplatser avsedda för funktionshindrade.”
Då är tanken att man ska kunna ”klicka” fram var P-platserna finns.
Sedan finns det ytterligare två ärenden på fullmäktiges dagordning, ”Omfördelning av investeringsbudget enligt förslag från samhällsbyggnadsnämnden om fastighetsinvesteringar i Mål- och resursplan 2018-2022” och ”Utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik”, men de behöver jag studera noggrannare.
BUN-mötet med fler nyheter
Profilklassernas vara eller inte vara har gett upphov till både intresse och debatt. (Se ”Profilklasserna försvinner”.) Och det är inte utan att jag får en lätt magkänsla av att det antagligen kommer att bli tillfälle att återkomma i frågan… Även om profilklassernas avskaffande inte var något politiskt beslut.
Jag har tidigare skrivit om de ärenden som togs upp på måndagens nämndsmöte. (Se ”BUN-sammanträde 13 nov”.) Denna blogg blir helt enkelt en komplettering med vad som faktiskt avhandlades på själva sammanträdet.
Min motion om att utreda skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö bifölls av nämnden, utan någon diskussion. Utredningen ska ske i samordning mellan BU-förvaltningen och kommunens Personalavdelning.
Utredningen av Adam Frändelids (V) motion om barnomsorg kväll, natt och helg var kort. Den kom snabbt fram till att efterfrågan på barnomsorg kväll, natt och helg kommer att täckas när förskoleverksamheten startar i BUP:s gamla lokaler i Vänerparken.
Nämnden fick reda på att Vänerparkens lokaler ska stå klara den 1 maj. Om det blir en ”bra” vinter, så finns det en chans att lokalerna kan bli färdiga lite tidigare. Tanken är att det först ska flytta in dagverksamhet i lokalerna, dvs en ”vanlig” daglig förskola. Sedan, efter sommaren, ska barnen från Nattugglans förskola flytta in. Det är alltså tänkt att det ska bli både ”dagis” och ”nattis” i BUP-lokalerna. Och det blir följaktligen också fler förskoleavdelningar i centrala stan, något som det finns akut behov av.
Men eftersom behovet av förskoleplatser är så stort, samtidigt som det planeras bostäder för fullt ute på Holmängen, ska Nattugglan, dvs Björkholmsvägens förskola som den egentligen heter, behållas. Dock inte som ”Nattis”, utan bara som ”vanlig” daglig förskola. En anledning är att varenda förskoleplats behövs, samtidigt som lokalhyran har sänkts.
Fridhems förskola håller på att renoveras och under tiden behövs tillfälliga evakueringsplatser för barnen. De ska hålla till i Mödravårdens gamla lokaler (!) på Vänerparken. Där blir det alltså också en förskola, men bara under renoveringen som beräknas hålla på i 1,5 år.
Alla dessa nya förskoleplatser innebär att kommunen med all sannolikhet kommer att kunna möta den ökande efterfrågan av platser i centrala Vänersborg. Nu är det bara en ny förskola som behövs i kvarteret Hönan (som har börjat kallas Belfragegatans förskola) för att pusslet ska bli fullständigt. Det finns gamla och mindre lämpliga lokaler kvar som kommunen bör lämna. Sedan är det bara Vargön, Frändefors och Brålanda kvar…
Det kan väl nämnas att fram till att Vänerparken är inflyttningsklar så lär inte BUN klara av att uppfylla den lagstadgade garantitiden på 4 månader för att erbjuda förskoleplats. För övrigt är den tillfälliga förskolan på Vallgatan nedlagd. BUN fick inte något förlängt hyreskontrakt.
Det blev självklart en budgetuppföljning också. Nämnden fick reda på att ökningen på Fritids mattats av sedan förra månaden. Det började bara 6 fler i september. Antalet barn som är placerade i den enskilda pedagogiska omsorgen har minskat.
BUN fick ju mer pengar av kommunfullmäktige och det innebär att nämnden kommer att gå i stort sett plus/minus noll vid årets slut. Den borgerliga oppositionen (L+M+KD) ville därför komplettera nämndens beslut med:
”och konstaterar att elevökningspengarna verkar ha haft god effekt på möjligheten att hålla budget.”
Det var väl egentligen ett ganska självklart konstaterande, men jag röstade ändå med de borgerliga. Ola Wesley (SD) avgjorde dock omröstningen genom att rösta med S+C+MP. De borgerliga partiernas tillägg avslogs alltså.
Ärendet ”Redovisning av utförd internkontroll 2017” behandlades också. Det var väl inte så mycket att orda om, trodde jag. Men det blev en diskussion om avgifter i skolan. Det var nämligen en skola i kommunen som hade tagit ut en mindre avgift (50 kr), jag tror att det var för en aktivitet på en friluftsdag. Det här är för övrigt lagligt, men flera av ledamöterna tyckte att Vänersborgs skolor helt skulle undvika att ta ut avgifter. Det var också förvaltningens målsättning.
Liberalernas Tove af Geijerstam uttryckte då det som skulle kunna bli bevingat:
”Jag låter som en kommunist.”
Det visade sig att flera politiker lät på samma sätt…
Skolinspektionen har nu avslutat den regelbundna tillsynen i kommunen. Någon enstaka skola hade ”utvecklingsområden”, men de flesta hade inga som helst anmärkningar. Tvärtom, den övergripande kvaliteten fick gott betyg. Det var egentligen ganska unikt och förvaltningen var uppenbarligen nöjd med Skolinspektionens rapporter. Och det med rätta.
Det fanns dock ett undantag, Frändeskolan i Frändefors. Och här var kritiken omfattande, och dessutom utfärdade Skolinspektionen ett hot om vite:
”Skolinspektionen förelägger … Vänersborgs kommun att vid vite av 700.000 kronor senast den 6 mars 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister.”
Det har emellertid TTELA redan skrivit om (se ”Hot om vite för allvarliga brister”) och rapporten kan hämtas här. Förvaltningen har tillsammans med Frändeskolan redan börjat arbetet med att avhjälpa bristerna och åtgärder har satts in.
Förvaltningen håller på att se över ledningsorganisationen. Den ställer sig frågan, hur kan vi organisera skolorna för ökad måluppfyllelse? Resultatet av arbetet lär redovisas så småningom.
Förvaltningen ser också över kostnaderna och det är avtalen med samhällsbyggnadsförvaltningen som står i fokus. Avtalen är uppsagda, det gäller t ex städ, vaktmästeri och skolmåltider. Förvaltningen arbetar med nya kravspecifikationer, allt för att minska kostnaderna.
Sverigedemokraternas Ola Wesley hade hört att det diskuteras att halalkött ska införas i förskolor och skolor. Det dementerade ordförande Mats Andersson (C) å det bestämdaste och förvaltningen konstaterade att ingen sådan beställning har lämnats från BUN. Det är nämligen samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för skolmåltiderna.
Nämnden fick också en verksamhetsuppföljning av ”kunskapsresultat i grundskola och grundsärskola”. Jag har skrivit om resultaten tidigare (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) och det var väl egentligen dessa siffror som redovisades.
Det blev självklart en diskussion om vad de markant försämrade resultaten beror på. Flera pekade på den stora elevökningen och bristen på utrymmen och lokaler. Det har alltför ofta handlat om snabba åtgärder för att få ”plats” med eleverna och mindre om pedagogisk utveckling. En sådan ”liten” sak som att det krävs simkunnighet för att få ett godkänt betyg i Idrott och Hälsa är också en del av förklaringen. Det här sistnämnda har skolorna börjat jobba med på ett annorlunda sätt.
Det är också svårt att rekrytera legitimerade pedagoger. På t ex Dalboskolan är det bara 1 av 5 i Ma/NO, 1 av 4 i Sv och 1 av 3 i Eng som är legitimerade…
Det krävs krafttag för att vända den nedåtgående kunskapsutvecklingen i Vänersborg. Och kommunen måste börja med det allra mest grundläggande – att skaffa ändamålsenliga skollokaler…
Det var alltså inte särskilt många beslut som fattades under måndagens sammanträde med BUN. Men mycket information lämnades och det var många diskussioner. Och dessa diskussioner fortsatte sedan på eftermiddagen.
Nämnden fick information av och tillfälle att samtala med kommunens förskolechefer och rektorer. Det var givande, även om det inte alltid var några upplyftande rapporter ute från verksamheten…
Det vore bra om politikerna fick möjlighet att träffa dem fler gånger.
BUN: Profilklasserna försvinner
Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde.
Det finns inte så mycket att rapportera när det gäller beslut. Men det blev en hel del information och diskussioner. Jag tänkte dock stanna upp vid en enda punkt i denna blogg, en punkt som dessutom bara var en del av en informationspunkt, punkten ”Förvaltningschefen informerar”.
Det handlar om profilklassernas vara eller inte vara i Vänersborg.
En skola har enligt Skollagen rätt att använda ett antal minuter i vissa ämnen, jämfört med timplanen, för att anordna något som heter ”Skolans val”. Skolan får använda 20% av antalet timmar i ett ämne eller en ämnesgrupp till detta, ämnena engelska, svenska och matematik är dock undantagna. Skolverket ska också ha godkänt en plan för undervisningen.
Det är Skolans val som i dagligt tal kallas profilämne. Det är bara en skola i Vänersborg som har en ”renodlad” sådan här profil och det är Vänerparken med dess musikinriktning. Silvertärnans idrottsklasser har bara sin ”profil” under ordinarie idrottstimmar och ”Elevens val”, medan Vänerparkens bildklasser har sin Bild-profil i bildämnet, Elevens val och 60 min extra tid. (Bildeleverna får alltså en längre skolvecka än normalt.)
Eleverna i åk 6 väljer under vårterminen till en sådan här profil i åk 7 och till musikklasserna anordnas särskilda urval. Det betyder att en elev inte automatiskt själv kan bestämma om hen ska börja i profilklassen. Hur det här urvalet ska gå till regleras i Skolförordningen. Vänerparken följer förordningen.
Enligt Skollagen och Skolförordningen är det rektor och endast rektor som beslutar om ”Skolans val”/profilklass ska anordnas på en skola. Frågan om profilklasser är alltså ingen fråga för barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg.
Vänersborg hade katastrofalt dåliga betygsresultat under vårterminen 2017. Det har jag skrivit om tidigare. (Se t ex ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) De enda klasserna som håller ställningarna något så när är just profilklasserna. Det innebär inte bara att kunskapsresultaten, ”måluppfyllelsen”, är mycket dålig i Vänersborgs kommunala skolor, utan också likvärdigheten. Skillnaden mellan skolor och klasser är oerhört stor. Och det är ett problem…
En arbetsgrupp har tillsatts, och arbetat i snart ett år, för att jobba med frågor kring måluppfyllelsen och likvärdigheten. Gruppen består av 15 personer och i den ingår representanter för förvaltningen, rektorer och pedagoger. Frågorna har också lyfts i personalgrupperna på de olika berörda 
skolorna.
Arbetsgruppen har kommit fram till att högstadieskolorna inte är likvärdigt organiserade. Samtidigt är det positivt att eleverna i profilklasserna får arbeta mer med sina intressen. Och det vill arbetsgruppen försöka utveckla på alla skolor.
Konkret betyder det att elever i åk 6 inte ska få välja profilklasser inför hösten 2018. Profilklasserna i sin nuvarande form ska alltså försvinna. (De elever som redan går i en profilklass ska få fortsätta att gå i profilen också i åk 8 och åk 9.)
Det är istället tänkt att högstadieskolorna ska tillgodose elevernas intressen på ett bättre sätt genom att utveckla arbetet med Elevens val på respektive skola. Hur detta ska se ut håller arbetsgruppen på att titta på – inget är riktigt klart i nu-läget.
Att avskaffa profilklasserna i sin nuvarande form är alltså på sätt och vis beslutat. Det tycks som om alla inblandade tror på denna idé. Men som sagt, formellt är det de båda rektorerna på Vänerparken och Silvertärnan som fattar beslutet.
BUN informerades för första gången idag om vad som var på gång. Och vad nämnden anser saknar helt betydelse i sammanhanget. Nämnden har inget med beslutet att göra och har inte heller diskuterat frågan tidigare, i varje fall inte på detta konkreta sätt. Däremot höll alla politiker, som yttrade sig, helt med om det kommande beslutet. Ingen framförde någon önskan att hen ville behålla profilklasserna, inte heller Vänsterpartiet.
Jag tror att integrationen och likvärdigheten i Vänersborgs skolor kommer att vinna på denna förändring. Och det tror jag på sikt också kommer att gynna kunskapsresultaten. Det blir också en minskad ”bortgallring” i 6:an, när vissa elever blir antagna på profilerna, medan andra, kanske i samma kompisgäng, inte blir det. Det är också övervägande pojkar i idrottsklasserna, medan det i musikklasserna är en majoritet flickor. Inte heller detta är en bra situation.
Det som skolorna, och förvaltningen, nu måste titta närmare på, och utveckla, det är att Elevens val på andra skolor blir (ännu) bättre och ger eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sig i något av skolans ämnen.
.
PS. Jag har genom åren ibland skrivit om profilklasserna. Här är några bloggar:
- ”Profilklasser – nu och i framtiden (28 mar 2017)
- ”Profilklasser. Eller inte.” (3 apr 2013)
- ”Några rader om profilklasser” (15 nov 2011)
Bandy-VM 2019?
I dagens Aftonbladet läste jag att frågan om de ensamkommande ungdomarna orsakade heta känslor i regeringskansliet. Här i Vänersborg är det Bandy-VM som orsakar sådana känslor.
Kommunstyrelsen beslutade i onsdags att ställa sig positiv till att IFK Vänersborg arrangerar Bandy-VM i Vänersborg år 2019. Men sedan var det slut på enigheten… Det visade sig att det fanns skiljaktigheter mellan de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, och oppositionen, moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
S+C+MP föreslog att:
”Kommunstyrelsen avsätter 400 tkr till IFK Vänersborg avseende kostnader för Bandy-VM 2019. Finansiering sker via Kommunstyrelsens förfogandeanslag.”
Oppositionen, med Gunnar Lidell (M) i spetsen (Lidell lade fram förslaget för den borgerliga oppositionens räkning), föreslog:
”Kommunstyrelsen avsätter 400 tkr till IFK Vänersborg för Bandy-VM 2019, varav ca 300 tkr skall användas till marknadsföring av Vänersborg, och resterande ca 100 tkr till andra kostnader. Finansiering sker via Kommunstyrelsens förfogandeanslag. De 400 tkr förutsätts vara kommunens hela åtagande, samtliga övriga kostnader åligger IFK Vänersborg att finansiera.”
Det enda som skiljer är, som jag ser det, att oppositionen menar 400.000 kr när de beslutar om 400.000 kr. I de styrandes förslag tycks det som om, i synnerhet nu när man läser artiklarna i dagens TTELA och hör Marie Dahlin (S) i P4 Väst, de styrande håller dörrarna öppna för ytterligare pengar och resurser. Typ, vi beslutar om 400.000 kr, men ”fixar” mer pengar på något annat sätt….
För det är tydligen så att det behövs ännu mer pengar. 400.000 kr från kommunen räcker inte till VM. S+C+MP vill att också kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden ska bidra med pengar. Det var i varje fall vad Marie Dahlin (S) sa i P4 Väst och till TTELA (se ”Politisk oenighet hotar bandy-VM”) under dagen:
”400 000 räcker inte till ett VM.”
Självklart kan storleken av kommunens bidrag till ett eventuellt Bandy-VM diskuteras. Men det handlar inte riktigt om det egentligen. Inte i onsdags. För nog förväntar sig väl vänersborgarna att kommunen vet vad den beslutar, dvs ingen vill väl att de kommunala kostnaderna ska skena iväg utan att det finns ett samlat och övergripande beslut? Jag kan inte inbilla mig något annat än att skattebetalarna förväntar sig 
att kommunen ska ha kontroll på de totala kostnaderna. Och så resonerar nog oppositionen också.
Jag ser inte heller att nästa punkt i ärendet, där de båda blocken var oeniga, är så mycket att orda om.
De styrande (S+C+MP) föreslog att:
”Ett samarbetsavtal tillsammans med IFK Vänersborg arbetas fram och redovisas för kommunstyrelsen senast i mars 2018.”
Oppositionen föreslog:
”Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande att stadfästa kommunens engagemang i arrangemanget genom ett samarbetsavtal, vilket skall avrapporteras i kommunstyrelsen.”
Den enda skillnaden verkar bara vara att oppositionen vill vara tydligare och möjligtvis mer ”formell”. Det är ju det här med ”ordning och reda”. Det är väl ingen överraskning att framför allt M och V förespråkar tydligare regler i hanteringen av skattebetalarnas pengar? Erfarenheterna kring bygget
av arenan, och Bandy-VM 2013, förskräcker onekligen och man vill inte göra liknande misstag…
Diskussionen i kommunstyrelsen tycktes överhuvudtaget inte handla om summan, den handlade mer om att kommunen ska bestämma vad den totala kostnaden för kommunens engagemang ska vara och att det ska ske innan arrangemanget går av stapeln.
Förra gången som IFK Vänersborg arrangerade Bandy-VM, 2013, avsatte kommunen 300.000 kr och fri hyra av arenan, men kostnaden hamnade, enligt vissa uppskattningar, på upp mot 1,5 milj. Och tyvärr är det väl typiskt att kommunen inte hade någon större kontroll på kostnaderna för sina åtaganden. Så det är väl inte konstigt att oppositionen den här gången vill ha lite mer kontroll och ”ordning och reda”? Vi är nog många i Vänersborg som inte vill ha några fler överraskningar med kostnader förknippade med arenan…
Bo Carlsson (C), kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, reserverade sig i kommunstyrelsen. Carlsson skriver:
”För det första anser jag beslutet som olagligt, kommunstyrelsen kan inte ta beslut över andra nämnder…”
Det är inte omöjligt att det är så att kommunstyrelsen inte kan bestämma över de andra nämnderna, det är faktiskt sannolikt att det är så. Men beslutade kommunstyrelsen det?
”De 400 tkr förutsätts vara kommunens hela åtagande.”
För att beslutet ska vara olagligt så måste Carlsson överklaga beslutet, annars händer inget. Fast nämnderna kan ju också strunta i kommunstyrelsens beslut… Å andra sidan har oppositionen majoritet i nämnderna också…
Men så är det detta med vad som har avhandlats och överenskommits utanför de politiska församlingarna…
I dagens TTELA (se ”Kommunen backar från sina löften”) säger IFK Vänersborgs klubbchef Ulf Adolfson att IFK Vänersborg hade en träff med dåvarande kommundirektören i Vänersborg, Ove Thörnkvist. Och då:
”Vi fick ett handslag och ett löfte om ett fyrpunktsprogram som innefattade ett fastslaget ekonomiskt stöd från kommunen, samt ett antal viktiga åtaganden från kommunalt håll.”
De fyra punkter som kommundirektören och IFK kom överens om var enligt Adolfson:
- ”400 000 kronor i marknadsföringsbidrag.”
- ”Fri tillgång till Arena Vänersborg.”
- ”En resursperson som projektledare för VM på kommunens bekostnad.”
- ”Ett kostnadsfritt VM-kansli under genomförandet.”
Adolfson säger också att IFK skulle få 750.000 kr i olika former av stöd. Jag är inte säker på vad som menas med dessa pengar, men jag antar att det är de tre sista punkterna som värderas till detta. Något annat, dvs ytterligare 750.000 kr utöver de andra åtaganden, vore skandalöst.
Till TTELA säger också Ulf Adolfson:
”Det har vi papper på.”
Det här är intressant, synnerligen intressant.
Den dåvarande kommundirektören i Vänersborg, Ove Thörnkvist, skulle alltså, enligt Adolfson, ha skrivit på ett slags avtal med IFK Vänersborg om att kommunen ska stödja IFK:s arrangemang med 1.150.000 kr. Och Adolfson antyder också att Vänersborgs nye tf kommundirektör Pascal Tshibanda också har godkänt avtalet:
”hade IFK på förekommen anledning både en och två träffar med den nye kommundirektören.”
Det här eventuella avtalet och de här löftena informerades det inte om på kommunstyrelsen, varken på det sammanträde där IFK informerade kommunstyrelsen om Bandy-VM eller det sammanträde i onsdags där kommunstyrelsen fattade sitt beslut om kommunens engagemang.
Och det är synnerligen anmärkningsvärt. Kommunstyrelsens ledamöter hade ingen aning om några sådana här löften om åtaganden från kommunens sida. Jag kan väl tänka mig att några kände till att sådana här utfästelser i någon form hade gjorts, typ Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C), men de informerade i varje fall inte kommunstyrelsen om detta. Vänsterpartiets representanter hade garanterat ingen aning om någon sådan här överenskommelse med IFK Vänersborg.
Det är lite så att jag misstänker att någon ansvarig mörkar vad som har överenskommits mellan ”skål och vägg”… Och så får det i så fall naturligtvis inte gå till.
Jag har frågat efter denna överenskommelse mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun.
Det finns ingen sådan överenskommelse, eller något beslut eller avtal, registrerat hos kommunen!
Men inte nog med det. Kommundirektören har inte heller delegation (befogenhet) att fatta den här typen av bindande överenskommelser. Och det är viktigt.
Kommunens kanslichef skriver:
”Det finns heller ingen delegerad beslutsrätt för kommundirektören.”
Det sa också kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i P4 Väst:
”Ove [den förre kommundirektören] hade inte den rättigheten att ta såna beslut.”
Det betyder vad jag förstår att även om det hade funnits en överenskommelse, muntlig eller skriftlig, så är den inte giltig. Och det borde åtminstone IFK:s ordförande, som är en mycket erfaren kommunal tjänsteman, veta. Marie Dahlin sa för övrigt i radiointervjun att den nuvarande kommundirektören inte hade gett några löften till IFK Vänersborg.
Men det verkar som om det inte finns något skriftligt avtal av något slag. Gunnar Lidell (M) skrev under dagen på Twitter:
”IFKs ord. [ordförande Jan-Olof ”Jolo” Olsson] har nu ringt mig o dementerat att de har fått något skriftligt, kan man säga att klubbchefen inte är trovärdig?”
Det är hårda ord från Lidell, ”inte trovärdig”… Men om det visar sig, och allt tyder ju på det, att det inte finns något skriftligt avtal eller överenskommelse, så ska inte Adolfson säga som han gör i TTELA. Det är självklart.
Gunnar Lidell är för övrigt mycket aktiv på Twitter idag. Jag anar att han är ganska uppretad. Nu på eftermiddagen kommenterade han ett uttalade i P4 Väst av kommunstyrelsen ordförande Marie Dahlin (S).
Dahlin sa något i stil med:
”Det finns ett motstånd mot bandy och IFK i vår kommun.”
Lidell twittrade:
”KSO-Vbg [Marie Dahlin] hävdar i @P4Vast att M-Vbg är mot IFK Vbg o bandy, helt fel, däremot är vi mot lögner o för ordning o reda med skattepengar!”
Nej, Gunnar Lidell är inte glad åt Marie Dahlin, eller Ulf Adolfson. (Jag såg för övrigt att Lidell ska bjuda sina ”allianskollegor i opposition” i Uddevalla och Trollhättan till kommunens arenaloge på IFK:s match mot Kalix.) För övrigt måste jag för egen del tillägga att inte heller Vänsterpartiet eller jag själv är mot varken IFK eller bandy…
Jag antar att inte heller Ulf Adolfson är särskilt glad idag. Och det är ganska förståeligt om han och IFK Vänersborg är besvikna och förbannade. Klubben tog antagligen för givet att de kunde lita på orden från en kommundirektör, även om IFK inte fick några skriftliga garantier. (Jag antar att IFK har fått några former av muntliga löften.) Kanske var vissa kommunalråd också lite väl ”positiva”…
Det är emellertid oerhört viktigt i en demokrati att beslut fattas på ett formellt korrekt och transparent sätt, och det av de institutioner som har befogenheten att göra detta. I detta fall kommunstyrelsen. När dessutom ledamöterna i denna kommunstyrelse inte heller får alla fakta i målet så blir ärendet ännu mer ”suspekt”.
Det kan bli en dyrköpt erfarenhet för IFK Vänersborg, men samtidigt tycker jag att det ”väger över” för kommunstyrelsen – besluten i kommunen måste fattas på ett riktigt och korrekt sätt. Lagar och regler måste följas – demokratin måste vara ”formell” för att kunna fungera som den är tänkt. Eller som Lutz Rininsland (V) retoriskt frågar i sin reservation från i onsdags:
”Borde [det inte finnas] tydliga riktlinjer för samarbetet mellan kommunen och arrangörsklubben från första början och under hela processen?”
Det är naturligtvis också utomordentligt viktigt att politikerna handskas med skattebetalarnas pengar på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt.
Om det ska bli ett Bandy-VM 2019, och det behövs mer pengar, så måste IFK Vänersborg komma tillbaka till kommunstyrelsen och begära det. Hur oppositionen då ställer sig vet jag inte.
Senaste kommentarer