Arkiv
Revisorerna om kommunens näringslivsverksamhet
”Det privata näringslivet är en central part för tillväxt, utveckling och sysselsättning i en kommun.”
Så börjar en revisorsrapport från PWC. Rapporten heter ”Granskning av styrning och ledning av kommunens näringslivsverksamhet”. Och PWC:s skrivning är lätt att hålla med om. Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbetskommun och därmed en kommun som människor vill bo i och flytta till. Finns det egentligen något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning?
Vänersborgs kommun har väl kanske inte lyckats så bra med arbetet kring näringslivet, t ex när det gäller att starta och driva företag. Svenskt Näringsliv rankar varje år företagsklimatet i de svenska kommunerna. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.
Tyvärr var inte Vänersborgs placering något att direkt glädjas åt. Vänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner, även om det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267.
PWC skriver i sammanfattningen i sin granskningsrapport att:
”Vår samlade bedömning är att det finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning men att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde.”
PWC tar upp framför allt två ”utvecklingsområden”:
- ”viss otydlighet gällande roller och ansvar i det strategiska näringslivsprogrammet samt dess koppling till mål och resursplanen.”
- ”Vi bedömer dock att bedömningsgrunden för vilken bedömning av måluppfyllelse sker kan tydliggöras samt att uppföljningen av Näringslivsprogrammet kan s
ke på ett mer systematiskt och strukturerat sätt.”
Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer:
- Tydliggör ansvar och roller inom ramen för arbetet med det strategiska näringslivsprogrammet samt stärk dess koppling till mål och resursplanen.
- Följ upp det strategiska näringslivsprogrammet i enlighet med de anvisningar som finns i grunddokumentet för programmet.
- Formulera mål för verksamheten som har en tydlig bedömningsgrund för måluppfyllelse.
- Tydliggör syfte och agenda för Näringslivsrådet.
- Utvärdera satsningen på ”Förenkla helt enkelt” för att synliggöra dess effekter för företagsklimatet i kommunen.
Och det är säkerligen helt riktiga rekommendationer och jag är också tämligen övertygad om att kommunen tänker försöka följa dessa.
Det som är mer anmärkningsvärt är det medskick som de politiska revisorerna har gjort till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Här är det ord och inga visor, skulle man kunna säga.
De politiska revisorerna skriver inledningsvis:
”Vi bedömer att det i huvudsak finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten och att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde. Men vi anser inte att dialogen mellan näringslivsorganisationerna och kommunstyrelsen fungerar på ett tillfredställande sätt.
I det avseendet gör vi en strängare bedömning än PwC.”
Revisorerna kritiserar kommunstyrelsen, dvs kommunens ledande politiker, och de grundar sin strängare bedömning på:
- Det finns kritik mot sammanträdenas agenda samt engagemang.
- Det efterfrågas en mer initierad och framåtsyftande diskussion om företagsklimat och näringsliv i Vänersborgs kommun.
- Det finns kritik mot transparensen i processen där representanter till Näringslivsrådet väljs ut.
- Dialogen kan utvecklas och att det finns en avsaknad av gemensamma företagsbesök från tjänstemän och den politiska organisationen.
Revisorer brukar ha på fötter när de framför kritik och jag antar att de har det denna gång också. Det är inte bara styrningen och ledningen av kommunens näringslivsverksamhet som revisorerna kritiserar utan också transparensen, dvs i vid mening demokratin.
Det är en tämligen tuff kritik som framförs av de politiska revisorerna och den riktar sig framför allt till politikerna. Och med politiker menas i det här sammanhanget (med all sannolikhet) de politiker som styr Vänersborg, dvs socialdemokraterna, centern och miljöpartiet. De andra partierna har inte samma möjlighet till inflytande i de här frågorna.
Det ska bli intressant att se vad kommunledningen föreslår kommunstyrelsen att skriva i ett svar till revisorerna.
Det är allvarliga problem som revisorerna tar upp. Politikerna i Vänersborgs kommun måste ta näringslivsfrågorna seriöst. Företagarna måste få det engagemang och den stöttning de behöver för att kunna utveckla näringslivsverksamheten och därmed kommunen.
Kommunledningen har ett år på sig att visa handlingskraft, men jag är inte säker på att de partier som just nu styr Vänersborg är de som är mest lämpliga att ta sig an dessa utmaningar.
BUN-sammanträde 13 nov
I skuggan av det viktiga mötet som kommunfullmäktige samlas till den 22 november, där bland annat investeringarna ska diskuteras (se ”Det närmar sig ett viktigt avgörande”), så ska också barn- och utbildningsnämnden (BUN) ha sammanträde. Mötet är redan nästa måndag, den 13 november.
Ärendelistan är ganska kort även om dagen blir lång.
En motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö ska behandlas. Det är en motion som jag lade fram tidigare i år. (Se ”Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.) I motionen yrkade jag att det ska göras en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras. BUN föreslår att motionen ska bifallas. Det betyder alltså att en utredning ska tillsättas.
Även en motion av Adam Frändelid (V) ska tas upp. Frändelid yrkade att ”det skulle göras en utredning med kartläggning om barnomsorg under kväll, natt och helg erbjuds i tillräcklig omfattning i förhållande till efterfrågan”. Förvaltningen menar att:
”när förskoleverksamheten startar i BUP:s gamla lokaler kommer efterfrågan på barnomsorg kväll, natt och helg att täcka behovet av densamma.”
Och så kommer det att bli, vad jag förstår. Det är bara att hoppas att BUP:s gamla lokaler kommer i ordning så snabbt som möjligt.
Det blir självklart en budgetuppföljning också.
I oktober ”fick” BUN 4,759 milj kr av kommunfullmäktige. Det betyder att prognosen för året är ett överskott på 0,5 milj kr. Då har emellertid inte semesterlöneskulden förbrukats, vilket antagligen ger ett totalt underskott på 1,5 milj vid årets slut. Tittar man på de olika delposterna så kan vi se att grundskolan fortfarande går med drygt 4 milj i underskott.
Barnantalet i förskola och pedagogisk omsorg (1-5 år) har jämfört med oktober förra året minskat med 54 barn. Om det beror på en minskning i förskolan eller i den pedagogiska omsorgen, vet jag inte. På fritidshemmen och pedagogisk omsorg (6-13 år) har antalet ökat med 86 elever (sedan oktober 2016) och grundskolan/grundsärskolan med 97 elever.
BUN ska också få del av en internkontroll. Sådana här kontroller är självklart viktiga, men det är sällan som de är särskilt upphetsande. För att ta något nedslag – som förslag till åtgärd skrivs t ex att:
”Rektorerna ska i samverkan med ansvariga för modersmålsenheten bedriva ett utvecklingsarbete om hur samverkan kring organisation och kompetensutveckling kan ske för personalkategorierna modersmålslärare och studiehandledare.”
Det verkar vara bra, jag tror att denna samverkan kan vara nödvändig.
Den interna kontrollen har också tittat på lokalförsörjningen. Enligt policyn ska nämligen lokalförsörjningen styras av fastighetsenheten. Här uppfattar de tillfrågade processen olika:
”En tjänsteman uppfattar att det fungerar som kontrollmålet är beskrivet medan den andra uppfattar det på motsatt sätt.”
Det mynnar hur som helst ut i ett förslag till åtgärd som innebär att BUN:
”tar fram en rutin för förhyrning av externa lokaler för att säkerställa att förvaltningen följer Vänersborgs kommuns lokalförsörjningspolicy.”
Nämnden ska också få en verksamhetsuppföljning. Denna gång blir den extra intressant. Den har rubriken ”Kunskapsresultat i grundskola och grundsärskola”… Jag har skrivit om resultaten tidigare (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”), nu får vi säkerligen en både ordentlig och utomordentligt viktig analys.
På eftermiddagen ska nämnden träffa rektorerna, eller kanske några av dem i varje fall. Det ska bli intressant och spännande att få rapporter direkt från golvet.
Det närmar sig ett viktigt avgörande
På fullmäktiges novembersammanträde ska investeringsbudgeten beslutas. Det blir ett viktigt och avgörande beslut som kommer att få stor betydelse för framtiden.
Men ändå inte.
Det mesta är redan bestämt. Besluten om andra investeringar än fastighetsinvesteringar är redan fattade av fullmäktige, de bestämdes i juni. Då bestämdes det att det ska göras om på Fisketorget för 4 milj nästa år, att en rondell ska byggas på Sanden för 4,5 milj (2019), att ytterligare en rondell ska uppföras vid Folkets Park för 7 milj (2020) och att en trafiklänk mellan Öxnered och Onsjö ska anläggas för 17 milj (2019). Det ska vidare byggas gång- och cykelvägar för drygt 18 milj kr under femårsperioden, dock inte i Sikhall. Det ska investeras 190 milj kr i VA-verksamheten fram till och med 2022 och en kretsloppspark ska byggas för 22 milj (2018-19). Allt det här har redan fullmäktige beslutat.
I exploateringsbudgeten hittar vi andra investeringar som fullmäktige också redan har beslutat. Det är investeringar för 139,8 milj kr under femårsperioden. Det ska byggas bostäder och till dem måste det vara VA. En del av dessa investeringar får kommunen tillbaka av privata fastighetsägare. De här investeringarna är, som sagt, hur som helst beslutade… De också. Liksom att äldreomsorgen ska köpa inventarier för 24,5 milj kr under perioden.
Det skulle vara intressant att veta hur mycket de olika nämnderna fick prioritera bort innan dessa investeringar beslutades. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämnden. Det är nämligen samhällsbyggnads som står för de stora investeringarna. Eller är det så att samhällsbyggnadsnämndens investeringar betraktas som så absolut nödvändiga, så att de bara är tvungna att genomföras?
Det fullmäktige ska besluta om i november är fastighetsinvesteringarna. Inget annat. Och vad är det då för fastighetsinvesteringar?
Samhällsbyggnads ska fortsätta bygga om köken i förskolor och skolor. Det är inget att välja på, tydligen. 140 milj kr kostar det under femårsperioden. Om det sedan fattas några statliga eller regionala beslut som har med tågstopp i Brålanda att göra, så ska kommunala investeringar för detta prioriteras. Det står inte var dessa pengar i så fall ska hämtas, men jag antar att det inte är från köken… Och det är väl inte heller från köken som pengarna, kanske 45 milj kr, till en ny sessionssal ska tas…
En idrottshall för 28 milj ska byggas (2018-19), jag tror att det är tänkt någonstans på Idrottsgatan. En miljon är avsatt till WC i Nordkroken, vilket antagligen gör pensionärerna i PRO Vargön tämligen nöjda. De här pengarna skulle fullmäktige säkert, rent teoretiskt, kunna stryka ett streck över och använda till annat. Men det är ju tämligen små summor i sammanhanget. Det är likadant med fastighetsinvesteringarna i kultur- och fritidsnämnden. Det är också förhållandevis små investeringar. Det handlar om omklädningsrum i ishallen 7 milj (2018), Fotbollens hus 7 milj (2019) och B-huset i Idrottshuset 14 milj (2021/22). Och så har någon, jag vet inte vem det är (antagligen någon som styr, typ Marie Dahlin), bestämt att konstgräset på Hallevi ska anläggas redan nästa år för 6 milj.
Det handlar för kultur- och fritidsnämndens del om fastighetsinvesteringar för sammanlagt 35 milj kr under 2018-2022. Då är inte idrottshallen ovan med. (Det beror på att samhällsbyggnads ”hittade” lite pengar till denna.) Det är som synes, i det stora hela, tämligen små summor, och tämligen angelägna och viktiga investeringar.
De stora fastighetsinvesteringar, som fullmäktige ska besluta om senare denna månad, handlar egentligen uteslutande om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det ser, som jag ser det, ut som om alla andra investeringar ”tillfredsställs”, både andra fastighetsinvesteringar och andra investeringar (se ovan). Och då händer det som inte är alltför ovanligt i Vänersborg, det finns inte tillräckligt med investeringspengar kvar för att tillgodose de behov som finns i BUN.
BUN behöver investera för mer än en miljard kronor under den närmaste femårsperioden, det är en enig nämnd överens om. I juni ansåg kommunfullmäktige dock att det bara fanns ungefär 586 miljoner kvar ”i ram” till BUN de närmaste 5 åren. Det är svårt att säga hur fullmäktige och de som styr kom fram till just denna siffra. Men det betyder att BUN måste ”prioritera”. Eller strunta i vissa behov. Eller, som man tydligen kan säga på byråkratsvenska, ”precisera” sina behov och önskemål.
BUN:s investeringspengar räcker till (se ”Investeringar förskola/skola”) att under kommande femårsperiod investera i om-/tillbyggnad i Öxnered (2018-20), nya och renoverade lokaler på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) (2018) och Mulltorp (2018). En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan (2018-19) och de påbörjade investeringarna av förskolorna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas. Den nya skolan på Holmängen ska börja byggas, men först år 2022. BUN ansåg att denna skola var tämligen akut och föreslog att den började byggas redan 2019.
BUN tvingas bortse från en hel massa behov. Och det på grund av att kommunfullmäktige godtyckligt har satt ett streck i kanten och sagt att, ”tyvärr, pengarna räcker inte”…
Det betyder att investeringspengarna inte räcker till:
- Brålanda skola. Elevplatser motsvarande 3 klasser kommer att saknas år 2020. Barnen i årskurs 6 kommer att få fortsätta bussas för hem- och konsumentkunskap och slöjd och matsalen kommer fortsatt att vara underdimensionerad.
- att börja bygga Holmängens skola år 2019. Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel på grund av platsbrist.
- Norra skolan. Om investeringen prioriteras bort blir konsekvensen att de tillfälliga modulerna behöver vara kvar tills fler elevplatser kan tillskapas i centrum.
- Granås förskola (tillbyggnad 2 avdelningar). Om investeringen prioriteras bort måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.
- ny förskola Blåsut, i stället för Dalaborg. Om en ny förskola i Blåsut prioriteras bort måste kontraktet med extern hyresvärd förlängas och verksamheten fortsatt bedrivas i undermåliga lokaler. På grund av höga bullernivåer kan förskolan dock komma att beläggas med föreläggande om att flyttas. Utan Dalaborg eller ny förskola i området kommer det saknas förskoleplatser i området.
- Frändefors förskola, 6 avdelningar. Befolkningsprognoserna visar att förskoleplatser
motsvarande fyra avdelningar behöver tillskapas i Frändefors och Brålanda. - ny förskola Onsjö, 4 avdelningar. Barnantalet kommer att öka på Onsjö motsvarande två förskoleavdelningar och de tillfälliga modulerna behöver ersättas.
- ny förskola Öxnered, 4 avdelningar. När det nya bostadsområdet är byggt förväntas efterfrågan på förskoleplatser öka i området. Vårdnadshavare kommer då inte att få sitt förstahandsval av förskola och många kommer att erbjudas plats i andra kommundelar. (Om de har tur.)
- Brålanda förskola, 2 avdelningar. Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda. Då Frändefors är en mer strategisk placering föreslås att sex nya avdelningar tillskapas där och 2 nya avdelningar tillskapas i Brålanda för att ersätta de moduler som finns där.
Det är som alla vet vid det här laget stora barn- och elevökningar som är orsaken till de stora behoven av lokaler som BUN har, både för förskolor och skolor. Redan nu har nämnden 15-16 paviljonger i bruk och man räknar med fler. Moduler borde bara vara en tillfällig lösning, men i Vänersborg har modulerna en tendens att permanentas. Dessutom är modulerna allt dyrare för BUN. Det är ärligt talat detsamma som att kasta pengarna i sjön när man hyr moduler i mer än 3-4 år.
Några av behoven ovan kan kanske lösas i några år med moduler, men ska barnen och eleverna ha fysisk plats, drägliga villkor och en hyfsad bra start i livet, så har inte BUN en chans att ordna detta med nuvarande investeringsförslag. BUN lär inte heller klara Skollagens krav… Eller kraven på godtagbara och godkända lokaler på alla ställen
.
Jag förstår inte hur fullmäktige tänker sig att lösa denna lokalekvation. Är det barnen och ungdomarna som Vänersborg ska spara på?
Ett enigt BUN beslutade den 26 september (se ”BUN beslutar om investeringar”):
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1.013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Kommunen är i ett läge där investeringsbehoven är stora, särskilt alltså för förskolan och grundskolan, och det är därför nödvändigt att investeringar prioriteras. Men hur ska man kunna göra en ordentlig genomlysning, avvägning och prioritering om inte samtliga investeringar ligger på bordet? Nu i november ska fullmäktige bara prioritera bland fastighetsinvesteringarna, och där har ramarna redan slagits fast. Kommunfullmäktige har bestämt att BUN inte får investera lika mycket som behövs.
Så det fullmäktige ska göra den 22 november är att, ja vad då, bestämma om kommunen ska investera i en konstgräsplan eller i en skola? Eller i en förskola eller skola? Eller att rondeller är prioriterade före förskolor och skolor? Fast det bestämde ju fullmäktige i juni.
Det är något grundläggande fel med hela investeringsprocessen. Eller också har någon eller några tänkt ut det… På ett sådant sätt att en vänsterpartistisk bloggare inte riktigt fattade vad som hände den där dagen på junifullmäktige. Och som nu är bakbunden av tidigare fullmäktigebeslut.
Fast det är som Vänsterpartiet skrev på hemsidan igår (se ”Är det rätt att säga ”utan oss”?”):
”Fattade beslut gäller – tills nya beslut fattas!”
Besök på PRO i Vargön
Det är inte varje dag som jag har förmånen att få träffa pensionärer i Vargön. Idag var ett sådant tillfälle. I PRO:s gemytliga lokaler på Gunnarstorpsvägen samlades ett gammalt kompisgäng för att prata politik och jag hade äran att vara inbjuden för att ge min och Vänsterpartiets syn på det som händer i Vänersborg. Tidigare har andra politiker varit där.
Pensionärerna var mycket insatta i politiken och medvetenheten var stor. De hade en hel massa synpunkter på vad som händer och inte händer både i Vänersborg och i Vargön, men framför allt i Vargön så klart. Och självklart var det en hel del som de inte var nöjda med. Framför allt var de missnöjda med att de inte har fått svar på frågor som de har ställt till kommunen. Det är bättre att de svarar nej än inte alls var den allmänna uppfattningen.
Pensionärerna saknar en samlingsplats där de kan äta en bit mat och umgås. Nu när man är äldre så är det viktigt att pensionärer som bor hemma, och ibland är ensamma, kan gå någonstans och helt enkelt träffa sina gamla kompisar. Och varför inte över en bit mat? Det har de haft förut, men sedan några år tillbaka finns det inte längre någon sådan plats i kommunal regi. De menade att det finns sådana mötesplatser på Solängen, i Frändefors och Brålanda. Men inte i Vargön.
Morgan Larsson (VFP) har faktiskt tagit upp frågan i socialnämnden. Peter Trollgärde (S) ansåg emellertid inte att det var socialnämndens sak – utan samhällsbyggnadsnämndens…
Det är väl ett ganska rimligt krav kan man tycka. Det handlar om livskvalitet. Och kommunen borde kunna, utan alltför stora svårigheter, tillmötesgå önskemålen från Vargöns äldre befolkning.
Vargöborna är glada för att det händer saker med Villa Björkås, men efter att kommunen rensade dammarna i parken för några år sedan växer de igen. De menade att de behöver rensas igen.
Nordkrokens badplats tycker de var mer välskött förr i tiden, då Vargön var en egen kommun.
Pensionärerna hade också synpunkter på busslinjernas sträckning i Vargön. Nu menade de att det var svårt för många äldre att ta sig till busshållplatserna.
Investeringen av konstgräs på Hallevi har flyttats fram till nästa år. (Så är förslaget till fullmäktige i november.) Det hälsade pensionärerna med glädje. Planen är efterlängtad.
Det var många synpunkter som vädrades under dessa timmar, och flera historier och anekdoter levererades också. Intrycket var emellertid att flera var besvikna på politiker som lovar vitt och brett, men inte alltid får så mycket gjort…
Asfalt
För drygt tre år sedan så fick jag ett föreläggande från kommunen om att ta bort smultronen som växte i min häck. (Se ”Smultronställe?”.) Några av dessa hade nämligen letat sig ut på trottoaren och uppfattades av kommunens kontrollanter som ogräs. Och ogräs utanför fastighetsgränsen ser kommunens kontrollanter mycket allvarligt på.
Jag tog ärligt talat inte bort smultronen… De växte i själva häcken – och smultronen var till glädje för många förbipasserande.
Döm därför om min förvåning när jag kom hem från Småland häromdagen och kommunen hade satt hårt mot hårt. Kommunen hade själv tagit bort smultronen. Kommunens personal hade grävt upp hela trottoaren i sin iver att utrota detta ogräs. Och det var inte utan en viss beundran som jag betraktade kommunens ståndaktighet och kamp mot nedskräpning av kommunens trottoarer.
Trodde jag. Men jag var helt fel ute.
Helt fel.
Det handlade inte alls om att rensa trottoaren från smultron och annat ogräs. Istället återställde kommunen trottoaren från alla sår och ingrepp i asfalten som fiberdragningen i Nordstan hade åsamkat.
Och det ska kommunen ha en eloge för. Asfaltläggarna jobbar från tidig morgon till sena kvällen för att få det snyggt i Nordstan igen.
Arne fick bygglov!
För några veckor sedan upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut (se ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!”) att inte ge ”Arne” bygglov ute på Nordkroken:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”
Idag hade byggnadsnämnden sammanträde. Det var första gången sedan Länsstyrelsens dom. Och nu var frågan hur byggnadsnämnden skulle fortsätta handläggningen… Skulle nämnden hitta på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggnadsplaner? Eller skulle Länsstyrelsens dom till och med överklagas?
Det blev ett slags antiklimax. Det blev inget av det. Redan igår måndag fick nämligen ”Arne” ett brev med den enkla formuleringen:
”Byggnadsnämnden ger bygglov”
Det var tjänstemannen som hade handlagt ärendet som fattade beslutet om bygglov på delegation. Ärendet ”Arne” var alltså inte uppe på byggnadsnämndens sammanträde för beslut idag – ledamöterna fick bara reda på att bygglov redan hade beviljats.
Och det var ju i och för sig ett bra antiklimax, eller klimax. Det är synd bara att inte detta beslut fattades från början. Då hade ”Arne” sluppit allt bråk med all den kraft, tid och energi som detta har inneburit.
Men jag kan inte låta bli att undra över varför en dom som olagligförklarar byggnadsnämndens beslut inte måste tillbaka till samma byggnadsnämnd och resultera i ett nytt beslut. Men juridikens vägar är outgrundliga, jag förutsätter att positiva bygglov, som ”Arne” trots allt fick, till slut, kan hanteras så här. Fattas på delegation alltså.
Det var emellertid synd att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen inte drog några slutsatser eller lärdomar av ”fallet Arne” – lärdomar och slutsatser som vänersborgarna hade kunnat läsa om i något protokoll eller i någon handling.
Fast slutsatser kanske har dragits av politiker och tjänstemän lite mer internt… Eller av politiker eller tjänstemän…
Vad vet jag… Det sägs i varje fall att politiker och tjänstemän inte riktigt hade samma åsikter om några ärenden på dagens sammanträde… Och att argument om ”arbetsmiljö och förtroende för tjänstemän” återigen hade vädrats… (Det är, som sagt, inte bara när det gäller mitt bloggande som sådana argument framförs…)
Jag vet inte heller hur byggnadsnämnden tänker hantera skrivelsen om mitt bloggande, som författades av ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och som hela nämnden ställde sig bakom. (Vänsterpartiets representant Pontus Gläntegård var inte närvarande.) Skrivelsen är ju redan skickad till fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), så det måste vara svårt att ta tillbaka den. Och vad tänker sig Dahlberg och Wendel att Ljunggren, eller kommunfullmäktige, ska göra nu när
Länsstyrelsen har sagt sitt i det konkreta ärendet? Och det talar ju inte direkt till Dahlbergs och Wendels fördel…
Men ”fallet Arne” är faktiskt inte riktigt avslutat. Så här på Halloween kan jag konstatera att den JO-anmälan som ”Arne” har lämnat står fast.
PS. OBS! ”Arnes” JO-anmälan avslogs utan motivering. (1/11)
……..
Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – del 1 (9 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – del 2 (11 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – del 3 (12 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – del 1 (28 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – del 2 (29 juni)
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” (7 juli)
- ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!” (18 okt)
Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:
- ”Man slutar aldrig att förvånas…”, 23 aug
- ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”, 24 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”, 27 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (2/2)”, 28 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)”, 30 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (2/2)”, 31 aug
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)”, 4 sept
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (2/2)”, 5 sept
KF (25/10): Delårsrapport och Isetorp
Det var som bekant kommunfullmäktige i onsdags. Några av ärendena har jag beskrivit i två tidigare bloggar. (Se ”KFV och kretsloppspark” och ”Bolagen och Sikhall”.)
Det finns bara ett ärende kvar att redovisa och det är ärendet om delårsrapporten. Orsaken till en särskild blogg om denna är egentligen bara på grund av två repliker från Marika Isetorp (MP).
Lutz Rininsland och jag redogjorde från talarstolen för de slutsatser Vänsterpartiet drog av kommunens och nämndernas delårsrapporter. Rininsland tog kommunens rapport (den som redovisade helheten) och socialnämnden. Undertecknad tog som vanligt rapporten från barn- och utbildningsnämnden och jag sa också några ord om kultur- och fritidsnämnden samt byggnadsnämnden. (Mitt inlägg kan du läsa i bloggen ”Delårsrapport och lokaler”.)
Jag tog upp de problem, eller som man säger nu för tiden, utmaningar, som barn- och utbildningsförvaltningen, rektorer, förskolechefer, pedagoger och inte minst elever dagligen brottas med. Som att kunskapsresultaten sjönk dramatiskt för åk 9 i våras, att det är brist på lokaler, att sjukskrivningarna bland personalen ökar, att andelen legitimerade pedagoger i förskolan och grundskolan minskar, att frånvaron bland elever ökar, osv. Nämnden har löst lokalsituationen med att hyra in 15-16 moduler, vilket inte är en långsiktig lösning. Det beror bland annat på att flera av nämndens beslut om nya lokaler inte har blivit verklighet. BUN diskuterar nu att uppföra en modulskola, dvs en skola enbart bestående av moduler, för att kunna ge plats åt alla elever.
Varför gav jag denna beskrivning i fullmäktige? Jo, för att det är så verkligheten ser ut i Vänersborg. Och det är en verklighet som personalen på förskolan och grundskolan upplever dagligen. Jag har sett den, jag har arbetat i skolans värld i 35 år nu. (Även om jag i höst har bytt arbetsgivare till Trollhättans stad.)
Och inte bara det. Denna verklighet diskuteras på vartenda sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dessutom beskrivs problemen, utmaningarna, i den delårsrapport som BUN lämnade till kommunfullmäktige och som behandlades i onsdags. Och mitt inlägg i fullmäktige var helt och hållet baserat på de faktauppgifter som återfanns i rapporten.
Syftet med att lyfta ”utmaningarna” i delårsrapporten är självklart, förutom att nämnden och förvaltningen faktiskt är ålagda att beskriva måluppfyllelsen, att problemen ska komma till fullmäktiges och därmed allmänhetens kännedom. TTELA har också redovisat problemen med framför allt bristen på lokaler i Vänersborg. Även om nämndens ordförande Mats Andersson (C) och Bo Carlsson (C) av
någon anledning försöker blunda för detta i fredagens debattartikel i TTELA och i stället skriver:
”Mot bakgrund av att en allmän mediabild spridits kring att elever inte har någon skola att gå till vill vi tydligt dementera denna ”alternativa sanning”.”
Men debattartikeln kanske ska bli föremål för en särskild diskussion. För övrigt är det klart att alla elever har en skola att gå till, om det så ska knökas in ännu fler i befintliga klassrum och moduler…
Marika Isetorp (MP) anser, kanske i Anderssons och Carlssons anda, att referera delårsrapporten från fullmäktiges talarstol, det är att ge en alltför negativ bild av kommunen. Isetorp, som uttryckligen har framfört, att hon vill bli kallad Isetorp i mina bloggar och inte Marika, begärde replik på mitt inlägg i fullmäktige.
Isetorp sa (jag citerar hela repliken):
”Ja, jag blev jättetung utav att höra allt det här negativa om vår kommun, om verksamheten som finns i vår kommun. Jag känner jag bor på ett vis bor i en annan kommun än vad Stefan gör. För jag ser så himla mycket bra i vår kommun. Jag ser människor som arbetar på ett så bra sätt i vår kommun, i skolan, på fritiden, överallt så ser jag människor som arbetar på ett så fantastiskt sätt i vår kommun. Jag vill inte prata illa om vår kommun på det sättet eller om verksamheten som finns hos oss. Jag vet att det finns saker att utmana… utmaningar att jobba med. Men vi måste se framåt. Vi måste ha en vision, det här vill vi. Och på det här viset vill vi arbeta. Inte bara trycka fram att det här är dåligt, det här är kass i vår kommun. Det jag kom upp för att säga, det var i alla fall att det känns bra att ekonomin ser så pass bra ut, att vi i styret anser att vi kan dela ut dom här miljonerna, till dom här olika nämnderna så som är i förslaget. Och inte ens det kunde Stefan säga på ett positivt sätt att faktiskt 4.759.000 kronor är förslaget att ge till barn- och utbildningsnämnden. Det tycker jag är bra. Dom här pengarna till dessa nämnder, dom behövs och dom kommer att komma till nytta där.”
Låt mig slå fast, personalen på våra förskolor och skolor gör ett bra jobb. Det är helt klart. Trots att de inte får de förutsättningar de behöver för att göra ett så bra jobb som de vill. Det är också helt klart. Och jag tror inte att de som följer med i den politiska debatten för en sekund tvivlar på var Vänsterpartiet, och jag själv, står i denna debatt. Jag vet också att jag med gott samvete kan säga, att det finns inte ett enda parti i Vänersborg som har drivit förskole- och skolfrågorna så konsekvent som Vänsterpartiet har gjort i alla år.
Man gör inte förskolan eller grundskolan någon som helst tjänst genom att bortse från svårigheterna. Det är precis tvärtom. Skönmålar man förhållandena, som Isetorp försökte göra, även om hon inte gav några som helst exempel på vad hennes ”vision” var eller hur hon tänkte ”se framåt” (ord som hon använde i sin replik), så leder inte detta till någon förbättring. Man måste identifiera problemen, utmaningarna, för att kunna lösa dem.
Och när Isetorp försöker att ge styret förtjänsten av att BUN fick drygt 4,7 milj kr ”extra” i onsdags, så tänjde hon medvetet på sanningen. Det är oppositionens budget från juni 2016, som gäller i år. Det var M+L+KD+V+VFP som röstade igenom budgeten mot S+C+MP:s vilja!
Och i denna budget så fick BUN 11 milj kr mer än i förslaget från de styrande partierna, samt en skrivning om att skolan också skulle få kompensation för elevökning. De här 4,7 milj kr, plus 11 milj kr som BUN fick i juni för elevökningen, har skolan helt och hållet att tacka oppositionen för! (BUN ville redan i februari ha kompensation för elevökningen på 14,7 milj kr. S+C+MP+SD ”höll igen”, i strid mot fullmäktigebeslutet, och gav bara 11 milj.)
Med andra ord, det är helt och hållet oppositionens förtjänst att barn- och utbildningsnämnden har fått 11+11+4,7 miljoner kronor, =26,7 milj kr, mer år 2017 än vad de styrande i S+C+MP ville ge.
Marika Isetorp röstade mot dessa pengar till barn- och utbildningsnämnden i budgetbeslutet den 22 juni 2016! Så ser verkligheten ut.
När Lutz Rininsland (V) i ett anförande (om socialnämnden) hade ett litet ”instick” om Marika Isetorps replik, så begärde Isetorp återigen replik.
Marika Isetorp (MP) (hela repliken är återigen ordagrant citerad):
”Jag kan berätta förr herr Rininsland att jag har läst handlingarna. Och jag ser att det finns både positivt och negativt i dom och det finns en gråskala och man kan göra så att man ser det här positiva och tänker hur utvecklar vi detta vidare. Vad bra att det finns såna här saker i vår kommun. Och man kan se det negativa och så kan man tänka hur jobbar vi med detta för att undvika det här till nästa gång, hur jobbar vi vidare. Och det är så som jag brukar tänka och försöka. Men att bara ta fram det negativa för att bara gnälla på det och säga att vår kommun är inte bra. Det är inte mitt sätt att arbeta. Och det var det jag ville poängtera.”
Det är mig obekant hur Marika Isetorp (MP) arbetar för att förbättra förhållandena i förskolor och skolor. Mig veterligt så gör Isetorp ingenting för BUN. Ja, mer än att rösta mot oppositionens budgetförslag om att ge mer pengar till barnen och ungdomarna då.
Men i denna replik gick Isetorp ett steg längre. Nu var den problembeskrivning som fanns i BUN:s delårsrapport bara ”gnäll”.
Isetorps inlägg låg inte på någon högre debattnivå och var, enligt mitt sätt att se på det, dessutom ett slag i ansiktet på hela BUN, som stod enhälligt bakom delårsrapporten, och barn- och utbildningsförvaltningen, som hade skrivit den.
Kurt Karlsson (SD) sa i ett inlägg att det var:
”konstigt hur man kan se olika på verkligheten.”
Det kan man väl hålla med om. Kanske kan man i varje fall bli överens om att den verklighet som beskrivs i delårsrapporten för BUN är den verklighet som råder i Vänersborgs förskolor och skolor.
KF (25/10): Bolagen och Sikhall
Onsdagens kommunfullmäktige behandlade andra ärenden än Kunskapsförbundet Väst och kretsloppsparken i Tenggrenstorp. (Se ”KF (25/10): KFV och kretsloppspark”.)
Dan Åberg (M) var uppe i talarstolen flera gånger denna kväll. Han hade bland annat synpunkter på årsredovisningarna från de kommunala bolagen. Åberg tyckte att årsredovisningarna kom till fullmäktige alldeles för sent, och det kan man hålla med honom om. Det känns lite väl sent att behandla redovisningarna för år 2016 i oktober året efter…
Åberg hade också synpunkter på att årsredovisningarna inte skickades ut till ledamöterna inför mötet, utan att det var varje ledamots ansvar att skaffa dem. Det höll för övrigt Morgan Larsson (VFP) med om. Till sist tyckte Åberg att någon representant för de olika bolagen skulle informera kommunfullmäktige på plats innan beslutet.
Det är svårt att inte hålla med Dan Åberg (M) i den här frågan.
Dan Åberg sitter med i Vänersborgsbostäder och var också uppe och försvarade kommunstyrelsens förslag att AB Vänersborgsbostäder skulle få köpa fastigheterna Penséen 6, 17, 18 och 21 (vid gamla ELA). Morgan Larsson (VFP) och Anders Strand (SD) yrkade nämligen på återremiss av ärendet. Larsson därför att köpesumman inte fanns med i handlingarna och Strand för att det var ett investeringsbeslut av större ekonomisk omfattning och att man inte visste hur köpet påverkade bolaget på sikt.
Åberg menade att det inte var fullmäktiges sak att gå in i detalj i bolagens löpande verksamhet eller att affären var av stor ekonomisk vikt. Det handlade om ca 16 milj kr. Ärendet var uppe i kommunfullmäktige endast av den anledningen att tomterna var centralt belägna i Vänersborg.
Det blev ingen återremiss.
Gunnar Lidells (M) interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) om gång- och cykelvägen i Sikhall diskuterades också.
Augustsson ”skyllde ifrån sig”. Det var inte samhällsbyggnadsnämndens fel att det inte byggdes någon gång- och cykelväg (GC-väg) i samband med VA-dragningen. Det fanns ingen förfrågan till Trafikverket och det fanns inga pengar avsatta i investeringsplanen. Och det hade han i och för sig rätt i, men han missade att ansvaret för detta var hans och samhällsbyggnadsnämndens. Det står tydligt, påpekade undertecknad vänsterpartist, i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”, som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011, att:
”Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området…”
Och:
”Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”
Det här tror jag att Augustsson hade missat, men det medgav han aldrig…
Gunnar Lidell var inte helt nöjd med svaret. Lidell upplyste Augustsson om att kommunen äger ungefär 20% av marken vid sidorna om vägen. Augustsson hade nämligen skrivit i sitt svar att:
”det är inte Kommunen som äger marken.”
Lidell undrade varför inte kommunen kunde börja förbereda för en GC-väg åtminstone på sin egen mark. Dessutom hade ju kommunen förköpt marken vid Segelsällskapet för ”det rörliga friluftslivet” och då var väl en GC-väg given.
Benny Augustsson fortsatte att hävda att det inte gick att göra på annorlunda sätt. Markupplåtelseavtalen blev klara sent och det fanns ingen tid för upphandling. Att det 
fanns markägare som hade skrivit på markupplåtelseavtalen med löfte från kommunens representant om att en GC-väg skulle anläggas verkade inte Augustsson känna till.
Jag är inte säker på att Benny Augustsson (S) tycker att det är särskilt viktigt med en GC-väg i Sikhall…
Lena Eckerbom Wendel (M) avslutade interpellationsdebatten med att säga att det handlade om att jobba smart. Kommunen kunde ju åtminstone ha planat ut marken vid sidan av vägen…
Hela ärendet kom nog att egentligen handla mindre om GC-vägen i Sikhall än om hur dåligt kommunen sköts när det gäller planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.…
Det är nog som en ledamot sa efter sammanträdet:
”Kommunen är ute och cyklar, men inte på landsbygden.”
Kanske föreslår någon ledamot att pengar avsätts till en GC-väg i Sikhall på nästa fullmäktigesammanträde, i november, då investeringarna ska diskuteras och beslutas.
Kanske kunde man också tänka sig en motion som yrkar att samarbete mellan enheterna i samma förvaltning eller samarbete mellan förvaltningar bör vara en självklarhet för att främja effektivitet och god ekonomisk hushållning…
.
PS. Det var några år sedan som Lutz Rininsland bloggade. Men idag publicerade Rininsland en blogg om sverigedemokraterna – ”Hur ska budskapet föras ut?”.
KF (25/10): KFV och kretsloppspark
För första gången på många år hölls ett fullmäktigesammanträde i Vargön. Det var i Fyrkanten som mötet hölls och arrangemanget var genomgående lyckat.
Det var bara en mikrofon som krånglade före pausen så att radiolyssnarna bara hörde ”mummel”. Som tur var använde vänsterpartisterna den andra mikrofonen…
Vem vet, det kanske blir så att fullmäktige kommer tillbaka igen nästa år. Men jag tror inte att medborgarförslaget, som kom in till fullmäktige igår, går igenom. Förslaget hade rubriken ”kommundelsnämnd” och kom från en Vargöbo. Man fick uppfattningen att förslaget syftade till att Vargön skulle få ”ökat självstyre” inom kommunen och i så fall skulle fler möten hållas i Vargön i framtiden. Men när man läste igenom förslaget så visade det sig att det ”bara” handlade om ett kommundelskontor.
Sammanträdet i Fyrkanten tog nästan 4 timmar och det var tämligen många diskussioner, även om det egentligen bara var en partiskiljande fråga. Det var ärendet om Kunskapsförbundet Väst. Här förespråkade moderaternas Lena Eckerbom Wendel en annorlunda linje och hon hade hela den borgerliga gruppen bakom sig. Flera av oss andra förstod nog inte riktigt vad syftet var.
En av Eckerbom Wendels teser, som var enklare att förstå, var att ordförandeskapet skulle växla mellan Vänersborg och Trollhättan. Som det är nu så kommer ordförande alltid från Trollhättan. Förslaget fördes fram i kommunstyrelsen av Peter Göthblad (L), men han var inte närvarande igår. Just detta förslag tilltalade också sverigedemokraterna och välfärdspartiet.
Lutz Rininsland (V) och Kenneth Borgmalm (S) var de som försvarade Kunskapsförbundets organisation och idé. De upplyste om att Vänersborg alltid får utse vice ordförande och att posten som 2:e vice ordförande alternerar mellan kommunerna (Trollhättan denna mandatperiod och Vänersborg nästa period, 2019-2022). Dessutom framhöll Rininsland att en del i överenskommelsen var att ”huvudkontoret” skulle ligga i Vänersborg (på Vänerparken) och ändrar man ordförandeskapet kanske Trollhättan vill flytta administrationen. (Fast det tyckte Kurt Karlsson, SD, var helt oväsentligt.) Rininsland ansåg att det var Vänersborg som var den egentliga ”vinnaren”. För övrigt så har bara ordförande använt sin utslagsröst vid ett tillfälle. Lena Eckerbom Wendel menade dock att just ordförandeskapet var särskilt viktigt.
Eckerbom Wendel yrkade på återremiss, dvs att fullmäktige skulle skicka tillbaka hela ärendet för ytterligare utredning. Hennes motivering var:
”För att tydliggöra styrdokumenten för att säkerställa att förbundets syfte får förutsättningar för att kunna uppnås, inklusive ett alternerande ordförandeskap, där ordförande alternerar per mandatperiod och vice ordförandeskap finns representerat från båda kommunerna.”
Det första delen av yrkandet är svår att förstå tycker jag.
Från talarstolen undrade Eckerbom Wendel hur man gör om man t ex vill öka kunskapsresultaten genom att tillföra pengar. Och jag tror att hon menade kunskapsresultaten för Vänersborgselever, eftersom hon påstod att de var sämre för denna grupp. Men visst är ju hela idén med Kunskapsförbundet att vi ska sluta skilja på 
Trollhättan och Vänersborg. Förbundet ansvarar för alla elever oavsett vilken kommun de kommer från.
Lena Wendel menade vidare att Kunskapsförbundet inte tar ansvar för de elever som går på andra skolor än Kunskapsförbundets skolor. Men Rininsland ansåg att varje gymnasieskola ansvarade för sina elever – och fungerar det inte så kommer Skolinspektionen… Om någon vänersborgselev däremot ”hoppar av” utbildningen, så blir det en fråga för Vänersborgs kommun. Vilket det är redan idag.
Både Rininsland och Borgmalm ansåg att det är möjligt att förändra Kunskapsförbundet och att vi måste samarbeta med Trollhättan. Det sistnämnda höll Lena Eckerbom Wendel med om vilket, som sagt, får mig att undra vad syftet med hennes argumentation var.
Det känns ändå som den gamla byträtan finns kvar, i varje fall i Vänersborg. Även Kurt Karlsson (SD) verkar ha anslutit sig till den, trots att han inför valet 2014 argumenterade för en sammanslagning mellan Trollhättan och Vänersborg…
Det blev votering och eftersom det bara krävs en tredjedel av rösterna för en återremiss, så blev det också en återremiss – med siffrorna 28 mot en återremiss och 22 för. (En sverigedemokratisk plats var tom denna afton.)
Det blev en tämligen lång diskussion om kretsloppsparken också.
Det var inte så att någon var emot en kretsloppspark i sig, det var placeringen på Tenggrenstorp som ifrågasattes. Och det var inte på grund av översvämningsrisken… (Se ”Kretsloppsparken”.)
Henrik Harlitz (M), som är vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, menade att målsättningen borde vara att få bort så mycket trafik som möjligt från bostadsområden. Men med en placering på Tenggrenstorp skulle istället trafiken bland bostadshusen, eller snarare i närheten av, öka enormt. Harlitz pratade om 3.000 lastbilar och 40.000 bilar per år mer än vad det nu är i området.
Det är naturligtvis inte bra. Bo Carlsson (C) ansåg dock att byggandet av en kretsloppspark alltid påverkar omgivningen oavsett var den byggs. Carlsson tyckte också att:
”Vi är så långt komna i processen att det bara är att köra.”
Henrik Harlitz andra argument handlade om Gropbron, och det var ett argument som jag inte hade tänkt på, och kanske flera med mig. Harlitz menade att Gropbron är så dålig att den inte klarar av den ökade belastningen av all trafik till kretsloppsparken. Det finns redan restriktioner när det gäller tunga fordon.
Det kändes som ett tungt argument. Bengt Wallin (L) menade dock att Gropbron måste åtgärdas i vilket fall som helst och menade att Tenggrenstorp var det minst dåliga alternativet. Dessutom, vilket var helt sant, handlade ärendet idag om detaljplanen, inte om själva anläggningen.
Marika Isetorp (MP) berättade för fullmäktige att hon hade ägnat en stor del av sin tid de senaste två veckorna på återvinningsstationen och att hon därför hälsade en ny kretsloppspark med glädje.
Flera moderater gick upp i talarstolen och meddelade att de inte skulle delta i omröstningen. Det innebar ju i praktiken faktiskt en ja-röst. Harlitz (M) yrkade däremot avslag.
Det blev votering och kommunfullmäktige godkände detaljplanen med röstsiffrorna 32 mot 4. Hela 14 ledamöter avstod, däribland flera moderater och sverigedemokraterna.
Kommunfullmäktige avhandlade fler frågor, men dom återkommer jag till.
.
PS. Du kan läsa mer om fullmäktigesammanträdet, och dessutom om dagens sammanträde i socialnämnden, på Vänsterpartiets hemsida.
LCHF-glass
På tredje plats, när det gäller de mest klickade av mina bloggar ”genom tiderna”, ligger bloggen LCHF-paj. Det är kanske lite överraskande, men LCHF (=Low Carb, High Fat) är stort i Sverige. Intresset är till och med större än för Vänersborgs byggnadsnämnd… Allt fler i både Sverige och, faktiskt, i världen drar ner på kolhydraterna.
Idag tänkte jag publicera ytterligare ett recept, 6,5 år sedan det förra – ett recept på något som vi ”lågkolhydratare” kan sakna något oerhört, särskilt på varma sommardagar. Jag pratar om glass.
Det har börjat tillverkas ”proteinglass”, som kan köpas i vanliga livsmedelsaffärer. Problemet för LCHF:are är bara att tillverkarna också tar bort fettet. Och fett ska LCHF:are ha. Till skillnad mot kolhydrater.
Det finns redan en del recept på LCHF-glass på nätet. Men här kommer ett lite annorlunda recept. Det är m
in hustru som har experimenterat fram det. Min uppgift har varit att vara smakråd… En nog så viktig och ansvarsfull uppgift…
Det här behöver du:
- 3 skopor av ”Holistic Vassleprotein vanilj” (se bild, klickar du på bilden så blir den större) – innehåller 11,4% kolhydrat. Skopan finns i paketet.
- 1 krm Stevia
- 1 dl mjölk (laktosfri)
- 5 dl grädde(laktosfri)
- ca 1 dl jordnötssmör ”Organic Peanut Butter Creamy” (se bild) – innehåller 16% kolhydrat.
Det blir trots allt en del kolhydrat i glassen, antagligen lite för mycket för ett riktigt strikt LCHF-ätande… Men å andra sidan behöver man inte äta så mycket. Glassen är tämligen mättande…
Förresten, tillsätt ingredienserna i den ordningen de står i receptet.
Jordnötssmöret kan antagligen bytas ut mot annat, kanske typ mosade blåbär, hallon eller något liknande. Vi har dock inte provat detta än.
..
PS. Om du inte känner till LCHF kan du lära dig mer här: ”LCHF för nybörjare”.
Senaste kommentarer