Arkiv
GC-vägen igen – med nyheter
Det har kommit två mycket läsvärda kommentarer på gårdagens blogg ”GC-vägen i Sikhall”.
Roy reagerade på att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i sitt svar till Gunnar Lidell (M) att ingen fastighetsägare hade hört av sig till Trafikverket om en gång- och cykelväg (GC-väg) på den aktuella sträckan i Sikhall.
Roy skrev:
”Trafiksäkerhet är inte i första hand en fråga för enskilda markägare (men i det här fallet så har dom verkligen tagit samhällsansvar!) utan för kommunen, som skall se och arbeta för en totallösning.”
Och denna självklarhet är väl värd att stryka under. Trafiksäkerheten på Trafikverkets väg är naturligtvis inte de enskilda fastighetsägarnas ansvar.
Rune skrev en längre kommentar. Han är mycket insatt i de kommunala handlingarna, i detta fall den Fördjupade Översiktsplanen för Dalslandskusten (FÖP) som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011. Rune gav förslag på ett antal i sammanhanget särskilt intressanta sidor.
På sidan 36 i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten” står det:
”I Sikhall föreslås en separat gång- och cykelbana utmed väg 2154 från badplatsen till befintliga och framtida bostadsområden sydväst om hamnen. Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området och/eller när 
framtida exploatering enligt förslaget blir aktuell.”
Oops. Och denna plan antogs av kommunfullmäktige år 2011…
För att vara riktigt tydlig så finns det också en karta där GC-vägen är utsatt (rödbrunprickigt):
Och som grädde på moset står det i ”FÖP:ens” avslutande kapitel ”ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE”:
”I Sikhall är gc-väg föreslagen utmed väg 2154 från föreslagna bostadsområden sydväst om Sikhall till badplatsen. Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”
Det är alltså kommunen som ska ta initiativ till en GC-väg, inte som Benny Augustsson menar, fastighetsägarna… Och detta är alltså lämpligt att ”utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området”…
Kan det bli tydligare?
Rune undrade också om Benny Augustsson (S) har läst den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”. Jag tror inte att Augustsson har gjort det, eller också har han gjort det och glömt innehållet. Vilket faktiskt kan hända den bäste. Men någon på förvaltningen borde väl ha kommit ihåg det…?
Kanske borde också någon tjänsteman ha kunnat dra sig till minnes att kommunen inför arbetet med ”FÖP:en” också beställde en analys av WSP Samhällsbyggnad. Den analysen
dateras till 15 jan 2011 och fick namnet ”Trafikanalys för Gestadsvägen”. Denna rapport fick jag för övrigt från Trafikverket, så någon på kommunen måste ha skickat dit den. Och dessutom kan man väl då på relativt goda grunder anta att Trafikverket har varit medvetet om behovet av en GC-väg i Sikhall.
I trafikanalysen sår det för övrigt i slutet under rubriken ”Förslag till åtgärder”:
”Utredningsområdet vid Sikhall föreslås få en utbyggd gc-väg mellan korsningen med väg 2149 och campingen i Sikhall.”
Runes kommentar på bloggen inspirerade mig att också titta igenom förslaget till Översiktsplan (ÖP), som just nu håller på att utarbetas. Där kunde jag snabbt konstatera att det står ganska mycket om GC-vägar. Det kan faktiskt konstateras att hela ÖP andas en satsning på alternativ till biltrafik, av flera anledningar. Det finns till och med en utvecklingsprincip (Utvecklingsprincip 10) som heter ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”…
Det kan vara värt att citera några avsnitt för att belysa detta.
På sidan 29 står det först angående den regionala cykelstrategin:
”Cykelstrategin ska vara ett stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder längs det statliga regionala vägnätet. I cykelstrategin har mål och prioriteringsprinciper formulerats. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling.”
På sidan 36 står det lite allmänt om dalslandsdelen av kommunen:
”Vänersborg har en viktig roll i livsmedelsförsörjning och goda förutsättningar att växa som turistområde. … Dalslandsdelen av kommunen tillsammans med övriga Dalsland kommer att ha stor betydelse för näringar med en god framtida potential.”
Och till detta kopplas en ”utvecklingsprincip”:
”Satsa på cykling och kollektivtrafik”
Under rubriken ”Vad landsbygden behöver” skriver kommunen:
”En viktig målsättning är att ge så många barn som möjligt tillgång till säkra cykelbanor och busshållplatser”
På sidan 64 står det under rubriken ”Bevara och utveckla grönområden och Rekreationsmöjligheter”:
”En målsättning är att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att ta sig med cykel till ett område lämpat för friluftsaktiviteter.”
Sedan hittar vi utvecklingsprincip 10, ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”. Där står det bland annat:
”Vänersborgs kommun arbetar med att ta fram en ny kommunal cykelplan med rekommendationer och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken och därmed bidra till ett ökat cyklande inom kommunen.”
Det står helt klart att GC-vägar är något som kommunen satsar på, och fortsättningsvis vill satsa ännu mer på. Och det bör väl gälla i dalslandsdelen av kommunen också…?
Rune skrev också, vilket jag tror att jag har nämnt vid något tillfälle, att:
”Marianne Karlsson (C) [redan 2010 skrev] en motion där hon föreslog att GC-vägar och eventuellt även ridvägar anläggs ovanpå VA-nätet där ledningarna går nära befintlig infrastruktur (typ bredvid Gestadvägen).”
En GC-väg längs Gestadvägen vid bland annat Sikhall har alltså varit aktuell väldigt länge. Det är i sammanhanget lite intressant att Marianne Karlssons eget parti är med och styr Vänersborg…
Rune menar att kommunen kan om den vill:
”Att anlägga GC ovanpå rör har kommunen dagsfärsk erfarenhet av. Under hela 2017 har Vänersborgs kommun gjort en lång GC-väg ovanpå de nylagda fjärrvärmerören vid Flygplatsen (parallellt med Flygfältsvägen). Här gick det tydligen utmärkt att på kort varsel komma överens och göra avtal mellan kommunen, trafikverket, markägare och fjärrvärmeföretag.”
Det tycks alltså inte ens som om politiker och tjänstemän på samhällsbyggnads har läst de dokument som kommunfullmäktige har antagit om en GC-väg i Sikhall. Så därför står det väl tämligen klart att det svar som Benny Augustsson (S) har skrivit till Gunnar Lidell (M) inte är särskilt tillfredsställande.
Och det är inte kommunens hantering av GC-vägen mellan badet i Sikhall och magasinet/hamnen heller…
KF: GC-vägen i Sikhall
Sikhallsbor, campare, seglare och andra som brukar besöka badet eller området vid Sikhalls magasin/Segelsällskapet har i många år velat ha en gång- och cykelväg (GC-väg) mellan badet och magasinet. Och de trodde att de äntligen skulle få det – nu när kommunen grävde för VA längs vägen. Men förhoppningarna kom på skam.
Det skrev jag om i en blogg för två veckor sedan. (Se ”Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?”.) Då skrev jag också att Gunnar Lidell (M) hade ställt fyra frågor i en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S):
- ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
- ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
- ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
- ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”
De här frågorna ska behandlas i en sk interpellationsdebatt på fullmäktige nu på onsdag. Det betyder att GC-vägen kommer att diskuteras, men att inget beslut kommer att fattas.
Benny Augustsson har lämnat ett skriftligt svar på Lidells frågor. (OBS. Själva punkterna har jag satt dit för att det ska bli lättare att jämföra fråga – svar. Punkterna finns alltså inte i originalsvaret.)
Benny Augustssons svar i sin helhet:
- ”Anledningen till att kommunen inte projekterar en cykelväg i samband med VA arbeten efter Sikhallsvägen är just det att det är inte Kommunen som äger marken och det är Trafikverket som är väghållare.”
- ”Det är säkert så att fastighetsägarna vill ha en cykelväg efter nämnda vägsträcka men enligt Trafikverket så har det inte kommit in någon förfrågan till dom från någon av fastighetsägarna om att anlägga cykelväg.”
- ”I förhandlingarna med Trafikverket så har man utgått från endast VA-ledning.”
- ”Enligt min bedömning så finns det en GC-väg längs den aktuella sträckan när Trafikverket är klara med att dom vill anlägga cykelväg och har projekterat färdigt, när markägarna ger sitt tillstånd och när det finns pengar avsatta i Vänersborgs mål och resursplan för dom pengar Trafikverket förmodligen tycker att Vänersborgs kommun ska vara med och medfinansiera.”
Det är helt riktigt, som Benny Augustsson skriver, att det är Trafikverket som är väghållare och att det inte är kommunen som äger marken, i varje fall inte den största delen. Det är emellertid kommunen som gräver för VA. Och då är det också kommunen som skulle kunna göra en GC-väg eller åtminstone gräva på ett sådant sätt att det är förberett för en GC-väg. Och det hade varit en synnerligen enkel sak i sammanhanget när det ändå fanns maskiner, personal och sprängsten på plats.
Och det tycks som om det också hade varit en ganska enkel och självklar sak att kommunen hade tagit kontakt med vägverket om en GC-väg innan VA-arbetet började.
Augustsson skriver att Trafikverket inte har fått någon förfrågan om GC-väg. Det måste betyda att kommunen trots allt har varit i kontakt med Trafikverket om en GC-väg. Eller är det kanske så att Augustsson har tagit kontakt med Trafikverket nu när Lidells interpellation kom? Men en sak vet jag, minst två markägare har varit i kontakt med flera personer på kommunen, varav åtminstone någon i ansvarig ställning, om en GC-väg.
Det verkar till och med vara så att två markägare har skrivit på markupplåtelseavtal, som har gett kommunen tillstånd att gräva i deras mark, just för att kommunen har lovat att samtidigt anlägga en GC-väg.
Är det inte så att kommunens tjänstemän bör prata med varandra? Eller faktiskt själva kunna komma till slutsatsen att det hade varit tämligen smart att bygga en GC-väg samtidigt som kommunen grävde ner VA-ledningar? Det kan väl inte kräva någon större fantasi att inse fördelarna med att göra båda sakerna samtidigt… Och pratat med Trafikverket om detta?
Enligt Benny Augustsson så blir det en GC-väg i Sikhall först när Trafikverket bestämmer sig för det. Om Trafikverket vill… Men vad vill kommunen då? (Det gick ju för övrigt att samarbeta kring cykelvägen längs E45:an.)
Och om Trafikverket möjligtvis någon gång vill anlägga en GC-väg, då tror Augustsson att Trafikverket vill att kommunen ska vara med och finansiera. Vilket kommunen i stort sett automatiskt hade gjort när de grävde VA. Och om kommunen hade låtit sprängstenen vara kvar – istället för att köra bort den.
Jag tycker att hela frågan kring VA-dragningen och GC-vägen visar på en total brist på förutseende, planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.
Eller är det så att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna (S+C+MP) inte vill anlägga en GC-väg i Sikhall?
KF: Delårsrapport och lokaler
Den 25 oktober ska kommunfullmäktige ha sammanträde igen. Denna gång i Fyrkanten i Vargön.
Det är som vanligt en mängd frågor som ska avhandlas. Och som vanligt i oktober återfinns delårsrapporten. Det är delårsrapporten ”per 31 augusti 2017” som ska fastställas. Och det efter att ha noterat revisorernas yttrande över samma rapport.
Delårsrapporten innehåller som vanligt en massa information.
Det som är mest intressant i delårsrapporten är kommunens prognos för året. Och den är mycket glädjande. I varje fall ur ekonomisk synpunkt. Ekonomikontoret räknar nämligen med att kommunens resultat kommer att uppgå till +62 milj kr. Det är 39 milj kr bättre än budgeterat. Det innebär att prognosen är bättre än vad den förra delårsrapporten trodde. När den rapporten var uppe för behandling så var prognosen ”bara” 53 milj kr.
Det är dock två ”engångssummor” som finns med i överskottet. Det är 10,7 milj kr från Fastighets AB Vänersborg. Det är pengar som härrör sig från Toppskandalen för ett antal år sedan när kommunen köpte dyrt och sålde billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg senare att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. De här pengarna skulle betalas tillbaka till Fastighets AB, och det har skett. Nu kommer en del av pengarna till kommunstyrelsen.
Den andra engångssumman beror på att kommunstyrelseförvaltningen har fått en utgift mindre än budgeterat. Kommunen behöver nämligen inte lösa ut lokalerna i Vänerparken, eftersom Kunskapsförbundet Väst fortsätter att hyra dem. En summa på 11,4 milj kr återförs därför till kommunstyrelsen.
Efter det att delårsrapporten upprättades så har emellertid kommundirektören avslutat sin tjänst. Eller hur man ska uttrycka det. Det kostar i varje fall kommunen omkring 2 milj kr och de kostnaderna tas i sin helhet i år. Överskottet för kommunen år 2017 beräknas därför till 60 milj kr.
Det här innebär att pengar nu ska delas ut till barn- och utbildningsnämnden (4,759 milj kr), kultur- och fritidsnämnden (1 milj kr) och socialnämnden (2 milj kr). I ”teknisk” mening är det de återförda pengarna från Vänerparken som delas ut.
Det är svårt att inte låta bli att påpeka att de mörka orosmoln, som de styrande partierna (S+C+MP) målade upp i juni 2016, inte har dragit in över Vänersborg… Det var ju oppositionens (V+M+L+KD+VFP) offensiva budget som antogs, med stora satsningar på verksamheterna. Kanske skulle, med facit i hand, ännu mer pengar ha kunnat delas ut till nämnderna…
PWC, som är de professionella revisorerna, bedömer:
”att kommunens delårsrapport är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed samt att den i allt väsentligt uppfyller kravet på rättvisande räkenskaper”
PWC skriver emellertid att det finns ett undantag som gör att PWC inte kan rekommendera revisorerna att tillstyrka att årsredovisningen:
”de befintliga och extra avsättningar som finns för pensionsåtaganden.”
Det här begriper jag mig inte på, men jag tror att det är tämligen oväsentligt. PWC har nämligen påpekat detta förr, utan att kommunen har rättat sig efter revisorernas uppmaning…
Som vanligt finns också en målavstämning med, dels för kommunen som helhet och dels för respektive nämnder och styrelser.
Kommunen har gett sig själv 5 gröna ploppar (målet uppnås), 8 gula (målet uppnås delvis) och en röd (målet uppnås inte). Den sistnämnda därför att fyra av nio nämnder inte prognostiserar budgetbalans för 2017. Men det kan ändras. Som för t ex barn- och utbildningsnämnden.
Det är väl inte så mycket att orda om när det gäller ”plopparna”, dvs måluppfyllelsen. Jag är överhuvudtaget ganska negativ till hela det här sättet att styra och utvärdera den kommunala verksamheten. (Det har jag skrivit om förut… Se t ex ”Målarbete – till nytta för vem?”.)
Det är dock några kommentarer kring barn- och utbildningsnämnden som kanske är värda att säga något om.
Kommunen skriver att medelmeritvärdet i åk 9 minskade till 207,6. Och det stämmer i och för sig, men efter det att delårsrapporten skrevs har de nya resultaten för vårterminen 2017 kommit. Och då sjönk meritpoängen dramatiskt. I våras var medelmeritvärdet bara 193,7 p. Det är helt alarmerande siffror som borde ge upphov till omfattande diskussioner. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.)
Det kommer att genomföras en ny personalenkät under hösten 2017. Det blir en viktig undersökning. Personalomsättningen under 2016 ökade nämligen till 9 procent och den totala sjukfrånvaron ökade med 1,3 procentenheter till 9,3. Det är viktigt att orsaken till dessa ökningar identifieras.
Senare i delårsrapporten kommer de olika nämndernas delårsrapporter. Däribland rapporten från barn- och utbildningsnämnden. (Se också ”BUN 18/9”.)
Prognosen från barn- och utbildningsnämnden var, då rapporten skrevs, ett underskott under året om 4,5 milj kr. Men det vet vi nu att BUN alltså ska få ett tillskott på 4,7 milj kr. Det innebär med andra ord att BUN kan förväntas göra ett plus/minus-noll-resultat.
Naturligtvis redovisas BUN:s måluppfyllelse, precis som för alla nämnder.
Nämnden skriver att antalet anmälda kränkningar i förskola och i åk 7-9 har minskat, men ökat i F-6. Det beror på, skriver nämnden (snarare barn- och utbildningsförvaltningen), att:
”rutinföljsamheten har ökat och det arbete som pågår i verksamheterna har ökat medvetenheten hos personalen. En möjlig anledning till att det skiljer sig mellan skolorna kan vara elevökningar/förtätningar, personalomsättning och rektorsomsättning.”
I åk 7-9 har frånvaron ökat med i snitt 1,66 procentenheter. Naturligtvis påverkar frånvaron kunskapsresultaten negativt. Förvaltningen tror att även den ökade frånvaron kan bero på elevökningar/förtätningar och brist på undervisningslokaler.
Det förväntade resultatet ”Ökad andel personal i verksamheterna med rätt kompetens för uppdraget” uppnås inte. Det är så att andelen legitimerade förskollärare i verksamheten har minskat i jämförelse med 2016 och samma sak gäller andelen legitimerade lärare i årskurs F-6 och 7-9. Det är tyvärr en ganska väntad utveckling. Det råder brist på pedagoger i Sverige och Vänersborg måste konkurrera om de som finns. Och då gäller det att kunna erbjuda pedagogerna både bra löner och, framför allt tror jag, bra arbetsförhållanden. Och med tanke på den stora bristen på lokaler i Vänersborg, så är nog inte Vänersborg den kommun som är mest eftertraktad…
För brist på lokaler är det. Grundskolan i Vänersborg har som bekant ökat med 700-800 elever sedan 2013. Och inga nya skolor har byggts. (Nya lokaler på Idrottsgatan 7 håller dock på att iordningsställas för högstadiet.) Istället finns det moduler på snart sagt varenda skolgård… Det är knappast möjligt att placera ut fler. Såvida vi inte vi ”bygger” en helt ny skola med enbart moduler. Vilket faktiskt diskuteras, eftersom det verkar vara det enda sätt som BUN kan skapa klassrum så att alla elever får plats.
Det behövs också fler förskoleplatser. BUN hade hoppats att en ny förskola i kvarteret Hönan skulle ha varit på plats vid det här laget. Men fortfarande, snart 5 år efter beslutet, har det inte verkställts. Den nya förskolan på Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler, drar också ut på tiden. Ska vi hoppas att det snart blir bygglov för åtminstone en förskola?
Uppförandet av en om- och tillbyggnad av Öxnered skola tar förresten också tid…
Det får inte vara så här att tiden bara går. Barn- och Utbildningsnämndens beslut måste respekteras och verkställas.
Och nu står nämnden inför en akut akutsituation som är synnerligen akut (typ). Lokalfrågan måste lösas! Vänersborgs politiker måste se till att barnen och eleverna får tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för verksamheterna. Det behövs nya ”riktiga” förskolor och skolor. Det duger inte med modullösningar.
Lokalfrågan i BUN är som jag ser det kommunens viktigaste uppgift just nu. Den måste prioriteras. Så se det som en vädjan till alla politiker – se till att samarbeta och lös förskole- och skolfrågan!
Och till sist två kommentarer kring delårsrapporten från två av de andra nämnderna.
Som vanligt tittar jag i delårsrapporten för kultur- och fritidsnämnden för att se vad det står om Barn- och Ungdomsnämndens gamla skötebarn Arena Vänersborg.
Det står som vanligt i stort sett ingenting. När det gäller kostnader kan vi läsa:
”Arena och fritid har ett prognostiserat underskott om 0,5 mkr. Underskottet beror främst på högre verksamhetskostnader som larm och bevakning, kostnader som avser skadegörelse, IT och personalkostnader jämfört med tilldelad budget. Evenemangsverksamhetens prognos är ett överskott om 0,2 mkr vilket avser mindre verksamhetskostnader jämfört med budget.”
Och det låter ju bra, det låter ju nästan som om arenan går med ett överskott.
Enligt uppgifter från kultur- och fritidsförvaltningen kostar arenan i år netto omkring 20 miljoner kr. Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget.
Till sist noterar jag också att byggnadsnämnden återigen har uppfyllt det förväntade resultatet:
”Fler invånare ska uppleva bra bemötande och ett snabbt, tydligt och kompetent agerande i kontakter och ärenden med förvaltningens representanter.”
Det är bara att ännu en gång gratulera byggnadsnämnden…
Arne får rätt av Länsstyrelsen!
Det finns väl inga läsare av denna blogg som har undgått att läsa om ”Arnes” kamp mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg.
”Arnes” kamp handlade om att han ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Mitt skrivande om ”Arne” ledde också till en unik skrivelse från byggnadsnämndens två ordförande, Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), där mitt bloggande ifrågasattes. (Om du har missat mina bloggar eller vill friska upp minnet, så finns det en förteckning över alla mina blogginlägg i dessa frågor längst ner på sidan.)
”Arne” överklagade Byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen. Han JO-anmälde också både byggnadsnämnden och den enskilde tjänsteman som handlade ärendet. Nu har 
domen från Länsstyrelsen kommit.
Länsstyrelsen dom lyder:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”
Det betyder på vanlig svenska att Länsstyrelsen ger ”Arne” rätt! Byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat ett olagligt beslut.
Länsstyrelsen motiverar sin dom:
”När det kommer till bygglov inom detaljplan ska frågor om lämpligheten av bebyggelse utifrån hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion redan ha klargjorts i samband med beslut om detaljplan. Prövningen i detaljplan ska vara uttömmande så att de byggrätter som ges i planen kan genomföras. Därför prövas inte frågor om hälsa och säkerhet, som risken för översvämning, i bygglov inom detaljplan. Detta gäller även vid prövning av bygglov enligt äldre detaljplaner, även om planerna har blivit föråldrade och inte längre är förenliga med de allmänna intressena.”
Var det inte Sherlock Holmes som sa:
”Elementärt, min käre Watson.”
Det är enkelt, och det borde byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ha förstått. Man får bygga enligt detaljplanen. Och det är precis det som ”Arne” har hävdat hela tiden – och som jag har skrivit i denna blogg vid upprepade tillfällen.
Det står i Plan- och bygglagen 9 kap 30 §, vilket naturligtvis Länsstyrelsen hänvisar till i sin dom:
”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen”
Detaljplanen gäller och är det fel på detaljplanen så måste den ändras. Så länge den gäller, så gäller den typ. Och då får man bygga enligt den.
Det går inte heller, som byggnadsnämnden gjorde, att hänvisa till ett annat dokument än detaljplanen. I ”Arnes” fall hänvisade byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen till kommunens Översvämningsprogram.
Länsstyrelsen slår fast att:
”Kommunens översvämningsprogram är inte juridiskt bindande i aktuell bygglovsprövning.”
Även det synnerligen elementärt.
Det ska bli intressant att se vad Byggnadsnämnden gör nu. Nämnden kan acceptera domen och fatta ett nytt positivt beslut. Vilket den borde göra, eftersom ”Arne” följer detaljplanen. Byggnadsnämnden kan också komma på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggplaner. Men då gör sig nämnden till åtlöje. Och det gör den också om den väljer att överklaga Länsstyrelsens beslut.
Det som händer nu är i varje fall att ärendet om ”Arnes” bygglov måste tas om i Byggnadsnämnden. Länsstyrelsen kan nämligen inte fatta ett nytt annorlunda beslut, den kan bara upphäva det gamla. Däremot framgår det av domskälen att det går i varje fall inte att avslå ”Arnes” ansökan genom att hänvisa till översvämningsrisken.
Den som lever får se.
Den som lever får också se vilka slutsatser Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) drar av Länsstyrelsens dom. Jag tänker naturligtvis på den skrivelse som de skickade till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S).
Dahlberg och Eckerbom Wendel skrev ju bland annat:
”Ett av de stora arbetsmiljöproblemen på sistone handlar om en fullmäktigeledamot som driver en tes att byggnadsnämnden och förvaltningen inte vill följa lagen. Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts, och dessutom anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda att sätta käppar i hjulen för de som vill verka i kommunen.”
Det ska bli intressant att se om de fortfarande står fast vid sina formuleringar…
Dahlberg och Eckerbom Wendel borde istället, tillsammans med förvaltningschefen och kommundirektören, se till att det blir ordning och reda i Vänersborgs byggnadsförvaltning. Kommuninvånare får inte behandlas på det sätt som ”Arne” har blivit behandlad.
……..
Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – del 1 (9 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – del 2 (11 juni)
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – del 3 (12 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – del 1 (28 juni)
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – del 2 (29 juni)
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” (7 juli)
Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:
- ”Man slutar aldrig att förvånas…”, 23 aug
- ”Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”, 24 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”, 27 aug
- ”Kommentarer till byggskrivelse (2/2)”, 28 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (1/2)”, 30 aug
- ”Läsarreaktioner på skrivelsen (2/2)”, 31 aug
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)”, 4 sept
- ”Politikers arbetsmiljöansvar (2/2)”, 5 sept
Mer om gårdagens BUN
Det diskuterades mycket om lokaler på gårdagens (i måndags) sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Kris i lokalfrågan!”.) Men det pratades också om juridik och förhållandena ute på skolorna.
Kanslichef Katrin Siverby och kommunjurist Pernilla Bertilsson besökte sammanträdet och gick igenom förändringarna i den nya Kommunallagen som träder i kraft vid årsskiftet.
Det var, som vanligt, intressant. Den kanske viktigaste förändringen blir att kommunstyrelsen under vissa specifika omständigheter, om kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen denna befogenhet, ska kunna fatta beslut om andra nämnders verksamhet. Det kan i sådana fall handla om budgetbalans. Det kan också handla om ärenden som hamnar mellan två nämnder. Presidierna, dvs ordförande och vice-ordförande, kan också enligt den nya Kommunallagen ges beslutanderätt i vissa frågor. Detta kommer att tydliggöras i reglementen och delegeringsordningar som nu ska revideras.
Jag undrade om Kommunallagen hade förändrats när det gällde frågan om ansvarsfrihet, dvs om en ledamot är ansvarig för nämndens beslut fast hen röstar nej. Det var ju aktuellt för ett antal år sedan när kommunfullmäktige ansåg att jag var ansvarig för arenabeslutet trots att jag hade röstat nej till arenabygget. (Dessutom ansåg fullmäktige att ersättarna, som överhuvudtaget inte hade röstat, också var ansvariga.) Här hade inget förändrats. Lagstiftarna har helt enkelt undvikit denna fråga.
Kanslichef Siverby gick också igenom vad som gäller när ledamöter i en nämnd vill väcka/initiera ärenden. Här har inget förändrats i den nya Kommunallagen utan ledamöter har denna rätt precis som tidigare, 4 kap 20 § (i den nya kommunallagen):
”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.”
Och det var också vad Förvaltningsrätten i Göteborg hade fastslagit i sin dom när jag överklagade ett beslut häromåret. (Se ”Inför BUN 16 okt (1/2)”.) Skillnaden nu är att ordförande Mats Andersson äntligen tycks ha insett att han tidigare handlade fel.
Nämnden fick lyssna till en verksamhetsuppföljning, som denna gång hade rubriken ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”.
Nämnden fick reda på att det framgick av skolsköterskornas hälsosamtal att ju äldre eleverna blir desto mer slarvar de med maten – många äter inte frukost, tycker inte om maten, konsumerar mer godis och läsk. De äldre eleverna ägnar sig också åt mindre fysisk aktivitet, tillbringar mer tid framför datorn och har större problem med trötthet och sömn än de yngre eleverna.
Det var väl ingen överraskning även om utvecklingen är både tråkig och oroande.
De flesta elever, från förskoleklass och framåt, trivs bra eller mycket bra i skolan. Och det trots att många uppger att lokalerna är både trånga och omoderna. Arbetsron skiljer sig mellan skolorna, och det beror på vilken lärare klassen har säger eleverna. I högstadiet blir det, i varje fall periodvis, stressigare. Det blir t ex fler prov och det är fler lärarbyten. Det finns en grupp elever som upplever att skolarbetet är för svårt och att de har svårt att klara av det.
Nämnden fick också en redogörelse för anmälningarna till Skolinspektionen.
Hittills i år har det varit 25 st anmälningar. Flera av dem står faktiskt samma förälder för. Påfallande ofta går anmälaren förbi huvudmannen och rektor och dessa ärenden ”studsar då tillbaka” från Skolinspektionen till huvudmannen. Anmälningarna gäller främst särskilt stöd och kränkande behandling mellan elever. Av anmälningarna har skolinspektionen gett kritik i ett (1) fall. (2016 var det 39 anmälningar och Vänersborg fick kritik i 9 fall.)
Anmälda kränkningar har ökat, i synnerhet i F-6, från 204 år 2016 till 270. Det innebär dock inte att det i alla fall verkligen har handlat om kränkningar, men ”allt som händer” och kommer till personalens kännedom måste anmälas.
Nämnden ägnade tämligen lång tid åt att diskutera verksamhetsuppföljningen. Det var många synpunkter som lämnades. ”Syftet är gott” med rättigheten att anmäla, dvs Skollagen vill stärka elevernas rättssäkerhet. Min uppfattning är emellertid att det i många fall har blivit alltför lätt att anmäla skolan. Det händer att föräldrar frånsäger sig sitt eget ansvar och lastar över ansvaret på skolan.
Jag anser också att en stor del av problemen i skolan i Vänersborg kan härledas till trånga och överfulla lokaler och på segregeringen som friskolor och profilklasser har bidragit till.
Alla anmälningar tar för övrigt väldigt mycket tid för rektorer och pedagoger. Det är mycket som ska dokumenteras… Dessutom är det ibland rektorer och pedagoger som råkar ut för kränkningar både av föräldrar och elever, t ex på Facebook.
Förresten är Skolinspektionen här i Vänersborg just nu – och inspekterar. De skolor som hittills har inspekterats klart har inte fått några anmärkningar. Det återstår några skolor och dessutom totalbedömningen.
Det var inte så många ärenden på BUN:s dagordning, men de som fanns diskuterades utförligt. Men det som ringer i öronen efter sammanträdet är en vädjan från en av tjänstemännen:
”Vi vill slippa det här med lokalerna. Vi hittar inga lösningar. Ni politiker kan göra nånting, inte vi tjänstemän.”
BUN: Kris i lokalfrågan!
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har haft sitt sammanträde. Och det är mer regel än undantag nu för tiden att nämndens ledamöter och ersättare, och inte minst tjänstemän, lämnar mötena besvikna och uppgivna, med rynkade ansikten och nedslagna blickar. Det är lokalsituationen för kommunens förskolor och grundskolor som ger den effekten.
Det finns ett akut behov av lokaler:
”fram till 2020 finns [det] ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”
Det finns alltså gigantiska behov av lokaler. Och det är inte bara för att det behövs nya lokaler för både förskola och skola på grund av de senaste årens barn- och elevökning – och de kommande årens… Underhållet på flera förskolor och skolor är eftersatt sedan många år tillbaka och på snart sagt varenda förskole- och skolgård står det dessutom moduler. Just nu hyr BUN 15 moduler.
BUN har en ganska modest målsättning när det gäller lokaler:
”Det övergripande syftet är att alla verksamheter inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för alla barn och elever i kommunens verksamheter.”
BUN pratar om grundläggande behov – att alla barn och elever ska få plats i för utbildning ändamålsenliga lokaler. Det kan tyckas självklart, men så är det inte. Många skolor är dåligt underhållna och utrymmen används som inte är anpassade för undervisning. Förskolorna i Vänersborgs kommun har barngrupper, som i genomsnitt är cirka elva barn över siffran som Skolverket rekommenderar. (Läs här.) I lokaler som i flera fall bör renoveras.
Läget är inte ok. Studier visar att ju större barngrupperna är, desto större är risken för barnen att känna stress. Och om lokalerna är trånga så ökar det också risken för stress. I grundskolan ”backar” studieresultaten dramatiskt. Det rapporteras om bristande motivation både för lärare och elever, samtidigt som sjuktalen bland personalen ökar och skolnärvaron bland eleverna minskar. I februari kommer det inte att finnas några tillgängliga förskoleplatser i centrala Vänersborg, eller i Frändefors och Brålanda…
Och hur viktiga tror barnen och ungdomarna, föräldrarna och lärarna, att de är, när inte kommunen inte ens kan tillhandahålla ändamålsenliga lokaler?
Läget är kritiskt – och akut. Den lösning som BUN har använt sig av hittills, att hyra in moduler, kan inte fortsätta. Vi behöver riktiga förskolor och skolor till våra barn och ungdomar. Det finns knappt ytor kvar för att ställa upp fler moduler. (Såvida BUN inte ska bygga en ny modulskola på en helt ny plats…) Dessutom är det dyrt. Den senaste modulen som BUN har hyrt in, en modul för två klassrum i Brålanda, kostar 800.000 kr om året… Totalt kostar modulerna BUN bortåt 7,5 milj kr per år…
”Riktiga” förskole- och skollokaler brukar skrivas av under 25-30 år. 7,5 milj kr som årlig avskrivning skulle ge flera fina och rejäla byggnader…
BUN har ett uppdrag. Så långt tycks alla vara överens. Men BUN ges inte förutsättningar att genomföra uppdraget. Och det tycks allt för många inte vilja inse.
Det är kommunfullmäktige som beslutar om investeringspengar. Och då behandlas alla investeringsbehov tämligen lika. Blir t ex investeringsönskemålen och investeringsbehoven för stora, som de är just nu i Vänersborg, då får alla skära ner lika mycket. Det är därför som en kretsloppspark kan byggas samtidigt som barn står utan förskola. Kommunen måste prioritera investeringarna mycket tuffare.
Även när BUN får investeringspengar är det problem. Nämnden planerar, har önskemål och fattar beslut om renoveringar, nya förskolor och nya grundskolor etc. Men det är andra nämnder och förvaltningar som ska se till att det blir verkstad, att besluten verkställs. Och när det inte händer något, ja då står BUN där. Eller rättare sagt, barn, ungdomar och föräldrar.
BUN kan inte göra något…
På dagens sammanträde fick nämnden reda på att tiden bara går och det händer inget –med den planerade förskolan i Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler. BU-förvaltningen väntar fortfarande på bygglov…
En beskrivning av processen gavs, som jag tyvärr känner igen från andra håll. Byggnadsförvaltningen vill ha kompletteringar av barn- och utbildningsförvaltningen för att kunna behandla bygglovsansökan, och kompletteringar skickas in. Det går 10 veckor. Så vill byggnadsförvaltningen ha nya kompletteringar… Och kompletteringar skickas in. Det går ytterligare 10 veckor… Nya kompletteringar…
Och i dagsläget verkar det som det överhuvudtaget inte blir någon ny förskola på Vänerparken. Det är tydligen parkmarken nedanför huset som är det största problemet. Den kan inte användas till en ”förskolegård”… Och precis så är det vid Norra skolan. Det är enligt byggnadsförvaltningen omöjligt att utvidga en skolgård på parkmark. Även i Öxnered är det problem med detaljplanen på grund av en extra yta till skolgård (på andra sidan ”ravinen”).
Men det finns inga lagar eller principer som hindrar att parkmark görs om till skolgård. Det handlar om vilja. I Malmö gjorde man t ex en skolgård större genom att ta parkmark i anspråk. Man ändrade helt enkelt i detaljplanen. (Se ”Stadsbyggnadskontoret Malmö stad”.) (Det sades på mötet att det också fanns exempel från Göteborg.)
I Vänersborg går det inte…
Det tycks inte spela någon roll vad BUN har för behov, nämnden, och förvaltningen, jobbar hela tiden i motvind. Är det inte avsaknaden av investeringspengar och en bristande förståelse bland styrande politiker, så tycks det vara en tröghet och ointresse hos politiker i andra nämnder. Eller tjänstemän i andra förvaltningar. Det verkar fortfarande vara så att andra utanför barn och utbildning inte verkar inse att förskolans och skolans behov är på allvar.
Vänersborgs kommun måste bli EN kommun. Vänersborg måste inse att barnen och ungdomarna, liksom äldre och sjuka etc, är hela kommunens ansvar. Ansvaret ligger inte bara på en nämnd. Kommunen måste också prioritera hårt i alla investeringar. De investeringar som inte är akuta måste prioriteras ner. Dessutom behöver den här kommunen någon typ av lokalsamordning.
I november ska kommunfullmäktige anta investeringsplanen för de kommande åren. Det blir ett oerhört viktigt beslut. Jag hoppas att partierna kan komma överens om en gemensam färdriktning där förskolan och grundskolan prioriteras.
Kretsloppsparken
I tisdagens TTELA kunde vi läsa om den nya kretsloppsparken som Vänersborgs kommun planerar att bygga vid Tenggrenstorp. (Se ”Kretsloppspark ska underlätta återbruk”.)
Förslaget på en kretsloppspark är ett resultat av en motion som Marika Isetorp (MP) och Anders Wiklund (MP) lämnade den 14 november 2011. Det var på den tiden som miljöpartiet fortfarande bedrev politik i Vänersborg…
Tanken med en kretsloppspark är att (citat från underlaget i ärendet):
”skapa bättre förutsättningar att använda befintliga resurser, minska avfallet och klättra högre på avfallstrappan.” 
Som det är nu är det fortfarande mycket som skulle kunna återanvändas som slängs i t ex grovsopor. En ny tanke är att kommuninvånarna också ska kunna lämna in saker som man inte längre har användning för, men som fortfarande går att använda. Sådana saker ska sedan olika hjälporganisationer kunna ta hand om och sälja vidare. (Hur detta ställer sig till kommersiella företag som bygger sin verksamhet på återbruk och försäljning av begagnade varor vet jag inte, men jag förutsätter att kommunen gör det.)
En kretsloppspark är således något mer än en traditionell återvinningsstation.
Den konkreta anläggning, som förslaget har mynnat ut i, är tänkt att ha plats till:
”Byggnad för miljöfarligt avfall och återbruk, 1200 m2, personal- och utbildningsbyggnad i två våningar, 300 m2, garagebyggnad för arbetsfordon, 300 m2, eventuell framtida byggnader för t.ex. återbruk, försäljning, utställning och café, 1000 m2. Utöver dessa byggnader behöver kretsloppsparken även en upphöjd plattform och ramper omfattande ungefär 4200 m2.”
Alla är nog överens om att det behövs en ny anläggning i Vänersborg. Det finns dock kommuninvånare som i stället skulle vilja att kommunen byggde flera i mindre format ute i kommunens mindre tätorter. Det lämnades in ett medborgarförslag om detta förra året. Det är ju faktiskt en ganska lång väg från t ex Brålanda, Västra Tunhem eller Väne Ryr till återvinningsstationen inne i centralorten. Men å andra sidan, vill man ha en ”riktig” kretsloppspark, så måste den nog bli centralt belägen.
Bildförklaringar: 1. Infart 2. Förpackningsinsamling 3. Vitvaror 4. Miljöfarligt avfall 5. Elektronik 6. Återbruk 7. Yta för framtida expansion 8. Personalbyggnad 9. Plattform med 30 containerplatser 10. Rangeringsytor 11. Infart för arbetsfordon 12. Parkering för personal och arbetsfordon 13. Dagvattendamm 14. Befintliga industrilokaler.
Det saknas förutsättningar att utvidga den gamla återvinningsstationen vid Holmängen. Kommunens utredning har tittat på flera områden, men kommit fram till att ett område vid Tenggrenstorp är:
”det mest strategiska med hänsyn till behovet av yta, tillgänglighet och omgivningspåverkan.”
Det kan väl dock nämnas att miljö- och hälsoskyddsnämnden ifrågasätter lokaliseringen:
”med tanke på närheten till bostäder och innanför begränsande broar.”
Jag vet inte om miljö och hälsa har något annat och bättre förslag.
I onsdags var detaljplanen för området på Tenggrenstorp, där anläggningen alltså är tänkt att placeras, uppe i kommunstyrelsen. Och kommunstyrelsen godkände som väntat detaljplanen. Den 25 oktober ska ärendet upp på kommunfullmäktige.
Byggnadsförvaltningen har tittat på det tänkta området. Det har bland annat genomförts undersökningar av marken:
”Inom ramen för planarbetet har det genomförts utredningar med avseende på geoteknik, markföroreningar och buller. Sammanfattningsvis visar resultaten av dessa att marken inom planområdet kan användas för det avsedda ändamålet och att verksamheten kan bedrivas utan överskridande av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller.”
Det är dock inte helt oproblematiskt att ta marken vid Tenggrenstorp i anspråk. Marken består till stor del av lera, som kan vara:
”benägen att ge sättningar, vilket innebär att alla belastningar måste beaktas.”
Därför måste en:
”särskild utredning kring påverkan av belastningar och grundläggningsmetoder … göras inför bygglov och markarbete, så att byggnader och anläggningar inom och utanför området säkras från sättningar.”
Det har också gjorts prover i marken efter föroreningar. Och:
”I ett av dessa prov påträffas även PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i halter något över riktvärdena för känslig markanvändning. Detta medför att eventuella överskottsmassor från kommande markarbeten inte kan hanteras fritt.”
Marken behöver dock inte, tror byggnadsförvaltningen, genomgå någon sanering.
Det finns en del andra aspekter på området, men byggnadsförvaltningen gör bedömningen att:
”det trots intrånget går att tillgodose strandskyddets syften om allmänhetens tillgänglighet till stranden samt skydd av växt- och djurlivet. Bedömningen är också att det angelägna allmänna intresse som ligger i kretsloppsparkens placering på denna plats motiverar intrånget.”
Så i det stora hela, trots vissa utmaningar, ska det tänkta området för den nya kretsloppsparken passa bra för ändamålet.
Men sedan har vi det här med riskerna för översvämning på markområdet…
”Marken där kretsloppsparken ska anläggas är ganska flack och svagt sluttande från nästan +48 m i nordöst till ner mot +46 m i sydväst.”
Det innebär, enligt prognosen, en risk på 60% att vattennivån inom en period på 1000 år kommer att nå denna höjd. Slutsatsen som byggnadsförvaltningen drar är att marken därför behöver måste höjas till +47,0 m. Och ska så göras enligt detaljplanen.
Kommer ni ihåg ”Arne” som ville bygga ett fritidshus på Nordkroken? ”Arne” ville bygga på höjden +47,06 m, men fick avslag av byggnadsnämnden. Nämnden krävde av ”Arne” att han byggde på +47,56 m… 
Olika falla ödets lotter…
För övrigt föreslår Länsstyrelsen att marken på Tenggrenstorp höjs till +47,96 m. Men det tycker alltså inte byggnadsförvaltningen. Förvaltningen anser att det räcker med +47,0 m… Och det gör det väl egentligen också tycker jag. (Det borde räcka på Nordkroken också…)
En ny återvinningscentral kommer naturligtvis att kosta en del. Förutom själva kretsloppsparken, inklusive markuppfyllnad och grundläggning, ska en vattenledning flyttas (dock en mindre kostnad), nya gång- och cykelvägar anläggas och stråket längs kanalen rustas upp. Kostnaden beräknas i investerings- och exploateringsplanen till 22 miljoner kronor (12 milj kr år 2018 och 10 milj kr år 2019). Men då vet jag inte om allt ingår.
Alla partier är överens om att det behövs en kretsloppspark och att det liggande förslaget till detaljplan är bra. De problem som finns kommer att lösas och jag tror också att investeringskostnaderna inte heller är mycket att orda om, även om 22 miljoner är mycket pengar. 
Det kommunen skulle kunna diskutera är emellertid hur akut den här investeringen är i ljuset av andra investeringar. Jag tänker då närmast på de enorma behov av lokaler som förskola och grundskola har. Kanske skulle kretsloppsparken kunna vänta några år och ”återvinningssituationen” eventuellt lösas så länge med att det uppfördes mindre och billigare stationer i några av kommunens mindre tätorter?
Som det ser ut nu så kommer kommunfullmäktige, kanske enhälligt, att besluta om att anta detaljplanen. Det innebär grönt ljus till byggandet av en kretsloppspark i Tenggrenstorp, även om en del återstår innan spadarna kan sättas i jorden.
Inför BUN 16 okt (2/2)
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträder alltså nu på måndag. Förutom den juridiska informationen (se ”Inför BUN 16 okt (1/2)”) ska nämnden också behandla en del andra ärenden.
Nämnden ska få en så kallad verksamhetsuppföljning. Denna gång om ”Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa”. Det blir säkert intressant, men vad som tas upp i ärendet får nämndens ledamöter inte reda på förrän på sammanträdet.
Sammanträdet innehåller också ett ärende om budgetuppföljning. Det är det alltid på mötena.
Det beräknas att BUN kommer att gå med ett underskott på 4,5 milj kr i år. Det är samma prognos som presenterades för en månad sedan. Nämnden har som bekant begärt ytterligare 4,8 milj kr av kommunstyrelsen. Oppositionens budgetbeslut förra året innebar ju att nämnden skulle kompenseras för elevökningen under året.
BUN:s begäran behandlades i kommunstyrelsen igår onsdag. Och trots att det ett tag såg ut som om de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, inte skulle bevilja pengarna, så låg det faktiskt ett annat förslag på kommunstyrelsens bord – ett för BUN positivt förslag. Det innebar att kommunstyrelsen beviljade BUN pengarna. Det ”tackar” vi i nämnden för (i varje fall jag), trots att pengarna bara var tillfälliga för i år och inte ramhöjande.
Elevökningen fortsätter. Sedan september förra året har elevantalet i grundskolan ökat med 101 elever. Jag ser i diagrammet i det medskickade underlaget att antalet elever också har ökat sedan terminsstarten, men det är omöjligt att utläsa med hur många.
Vänsterpartiet föreslog innan sommaruppehållet att det skulle undersökas om det gick att utöka Norra skolans skolgård.
Utredningen kom fram till:
”Enligt Plan och bygglagen är park allmänplatsmark där allmänheten får vistas. En inhägnad skulle hindra allmänhetens tillträde. Skolan har därmed rätt att nyttja parken men inte privatisera den vilket görs genom inhägnad enligt uppgift från Plan- och
bygglovschefen.”
Det känns väl inte riktigt som om flexibilitet är kommunens största kännemärke…
Ärende 7 har rubriken ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”. Det är en stor utmaning, som alla vet, för BUN att planera förskole- och skolsituationen i Vänersborg.
För något år sedan gjordes en skolutredning respektive en förskoleutredning, men utredningarna har varit tvungna att revideras. Det på grund av befolkningsökningen sedan dess och också en vilja att bygga bort alla tillfälliga lokaler.
”Utredningen visar att det finns ett behov av fler förskole- och elevplatser i Dalslandsområdet. De aktuella befolkningsprognoserna visar också på en större ökning av antalet barn och elever totalt i Vänersborgs kommun än i förskoleutredningen och skolutredningen. Någon större revidering av de föreslagna strukturerna i utredningarna är dock inte aktuell i nuläget utan förskolor och skolor behöver istället dimensioneras efter de nya prognoserna. Då behovet av fler och ändamålsenliga lokaler var stort redan i början av 2016 då förskoleutredningen och skolutredningen genomfördes betraktas behovet nu som akut.”
Det föreligger alltså ett akut behov. Och vad pratar vi om då? Jag citerar återigen från underlaget:
”Utifrån revideringen är slutsatsen att det fram till 2020 finns ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”
Det finns som synes ett mycket stort behov av lokaler och omfattande åtgärder behöver vidtas – och det snabbt.
Utredningarna har inför måndagens sammanträde med BUN också tagit vägen om Samhällsbyggnadsnämnden (SHB). SHB har yttrat sig och BU-förvaltningen har gjort en del ändringar utifrån SHB:s synpunkter, t ex så har vissa förtydliganden gjorts för att det ska vara lättare att följa med i resonemangen.
I Samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Tor Wendel (M). Det visste jag inte förrän jag fick handlingarna i måndags. Tor Wendel skrev:
”Som jag uppfattat det så finns det i Vänersborg politisk enighet om att ändringar i skolstrukturen skall beslutas i Kommunfullmäktige. Som jag förstått detta ärende så är det initierat av BUN utan diskussion/uppdrag från Kommunstyrelsen. Ingenstans i underlaget nämns att detta dokument ska fastställas av Kommunfullmäktige.”
Tor Wendel är en klok politiker.
För ett antal år sedan fattade kommunfullmäktige ett beslut om skolstrukturen, efter en tämligen engagerad och stundtals nästan hätsk diskussion (kommer ni ihåg?) där både politiker och kommuninvånare var involverade. Nu föreslår BUN att hela ”paketet”, dvs ”Skolutredningen av de centrala grundskolorna” samt ”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun” jämte ”Revidering av förskoleutredningen och skolutredningen 2017”, går via kommunstyrelsen hela vägen till kommunfullmäktige.
Det gör att hela frågan tar längre tid, men jag anser att det är rätt väg att gå. Förskole- och skolsituationen är en angelägenhet för hela kommunen, inte bara för Barn- och Utbildningsnämnden. Frågan är både alltför stor och alltför viktig för att inte gå till fullmäktige. Förutom då också på grund av de principiella skälen. Kommunfullmäktige är huvudman för skolan.
Vi hoppas bara att kommunfullmäktige tar sitt ansvar. Hittills har BUN jobbat i motvind gentemot de styrande…
Idag, torsdag, kom det ett nytt utskick från BU-förvaltningen. Det var ett extra ärende som ska behandlas på nämndssammanträdet, ett yttrande över ”Detaljplan för del av Lindås 2:2, Vargön”. Och det visar med all önskvärd tydlighet i vilken situation BUN befinner sig i.
Det ska byggas på Lindås i Vargön (se krysset på kartan). Det betyder att fler människor kommer att flytta till Vargön och det innebär naturligtvis också fler barn och ungdomar.
Förvaltningen skriver i sitt yttrande:
”De grundskolor för årskurs F-6 som ligger i Vargön har idag brist på lokaler och moduler har ställts upp på skolgårdarna vilket minskar friytan och
påverkar skolornas utemiljö negativt. Från och med höstterminen 2017 hyr förvaltningen också lokaler för fritidshemmen i externa lokaler. Äldre elever i Vargön åker till årskurs 7-9 skolor i centrala Vänersborg och i nuläget råder det brist på lokaler även inom den verksamheten och vid byggnation i Vargön ökar trycket ytterligare.”
Det är alltså fullt i grundskolorna just nu. Så frågan är om barn och ungdomar som flyttar till Lindås får plats i någon skola…
Det var alla ärenden på måndagens sammanträde med BUN. Jag saknar emellertid ett ärende på sammanträdet – ett ärende där de synnerligen alarmerande signalerna om situationen i Vänersborgs skolor, som har kommit från Skolverket (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) och Lärarförbundets årliga skolranking, behandlas (se ”Vänersborg tappar i skolrankingen!”). Jag vet att förvaltningen inte är klar med sin analys än, men statistiken visade på en sådan allvarlig utveckling att nämnden borde ta upp det direkt. Om inte annat för att visa kommunledningen hur allvarlig situationen är.
För det verkar inte kommunledningen riktigt förstå. Ingen i kommunledningen, eller ordförande Mats Andersson (C) för den delen, har t ex kommenterat skolresultaten i media.
Inför BUN 16 okt (1/2)
Nästa måndag, den 16 oktober, är det återigen dags för Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) att sammanträda.
Det ser ut att bli ett hyfsat kort möte, eftersom det inte finns, vad jag kan se, några alltför långa eller komplicerade ärenden. Det finns emellertid ett informationsärende som tilldrar sig intresset…
”Juridisk genomgång – initiering av ärende samt ny kommunallag”
Kanslichef, och tillika jurist, Katrin Siverby ska föredra den nya kommunallagen och också ”juridik och regler kring väckande av nytt ärende i nämnd”.
Det sista blir särskilt intressant… Naturligtvis av den orsaken att jag den
23 november 2015 överklagade (se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”) ett beslut som barn- och utbildningsnämnden fattade den 9 november om att jag inte hade fått väcka ett ärende i nämnden. (Det handlade om flytten av Nattugglans förskola.) Förvaltningsrätten gav mig sedermera rätt. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Förvaltningsrätten upphävde det överklagade beslutet med motiveringen:
”Det finns ingen laglig rätt för nämnden att besluta om huruvida en ledamot får väcka ett ärende eller inte.”
Och så kom slutklämmen från Förvaltningsrätten:
”Förvaltningsrätten anser mot denna bakgrund att nämnden genom sitt beslut i ärendet … har åsidosatt den i kommunallagen fastslagna initiativrätten då beslutet medfört att Stefan Kärvlings begärda ärende inte tagits upp och avgjorts i sak vid sammanträdet och inte heller bordlagts för avgörande vid annat tillfälle. Vad Stefan Kärvling anfört till stöd för sitt överklagande får således anses visa att beslutet strider mot 10 kap. 8 § KL. Beslutet ska därför upphävas.”
Det står nämligen i 4 kap 20 § (i den nya kommunallagen från 2017):
”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.”
Den här rätten kan alltså inte nämnden ta ifrån en ledamot, genom t ex en votering. Som faktiskt Mats Andersson hävdade då det begav sig. Det skrev alltså Förvaltningsrätten i sin dom.
Trots Förvaltningsrättens dom blev det återigen ”strul” på BUN:s sammanträde den 19 juni i år. (Se ”Smärre kalabalik på vårens sista möte med BUN”.) Ännu en gång ville ordförande Mats Andersson (C) ha en votering om ett nytt ärende skulle få initieras. Naturligtvis var det Vänsterpartiet som återigen ville väcka ett ärende. Det handlade denna gång om en utökning av skolgården på Norra Skolan. Ett ärende som för övrigt ska behandlas, så att säga ”i sak”, senare under sammanträdet.
Jag vet inte hur ordförande Andersson tänkte i juni… Han hänvisade till 
Förvaltningslagens § 7 och påstod att alla ärenden måste beredas innan de tas upp i nämnden. Men det var inte sant. Ärenden måste inte beredas. Däremot kan en nämnd fatta beslut om att ett ärende ska beredas innan beslut fattas. Men det är något annat.
Det fanns tidigare inte heller något beredningstvång i en nämnd. Faktiskt.
Förvaltningsrätten skrev:
”… då beredningstvång inte gäller i nämnderna (se Kommunallagen med kommentarer och praxis, Dalman m.fl., s 298).”
Nu vet jag emellertid inte vad som gäller i den nya Kommunallagen. Men det berättar säkert kanslichef Siverby på måndag.
Jag ser fram mot denna punkt på dagordningen. Kanske leder föredragningen också fram till lite mer ”ordning och reda” på sammanträdena.
Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?
”Du behöver nog komma till Sikhall Stefan.”
Det var en uppmaning, eller kanske en vädjan, från en Sikhallsbo. Den framfördes på ett blogginlägg för ett tag sedan.
Det handlar om gång- och cykelvägen (GC-väg) mellan Sikhalls magasin och badplatsen. En väg som nu ser ut att inte bli av. Det är samma sträcka som Gunnar Lidell (M) ställde en fråga (interpellation) om i kommunfullmäktige senast. Den ska för övrigt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) svara på vid nästa sammanträde, dvs den 25 oktober.
Gunnar Lidell ställde fyra frågor:
- ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
- ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
- ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
- ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”
I söndags åkte jag upp till Sikhall.
Men först läste jag kommentarerna till bloggen ”Kommunfullmäktige 20/9” för att sätta mig in lite i frågan.
Magnus skrev i en kommentar:
”Jag har i 4 år försökt få till en samschaktning med kommunalt VA under en gång- och cykelbana på en trafikfarlig vägsträcka mellan Sikhalls magasin och badplatsen. I juni 2016 fick vatten och kretslopp markupplåtelseavtal. Vi blev då lovade att dom skulle förbereda för en framtida G.C. Istället förstör dom alla möjligheter.”
Anders som själv är markägare, precis som Magnus, menar att han skrev ett markupplåtelseavtal med kommunen om VA-dragningen bland annat för att möjliggöra en GC-väg. Precis som Magnus.
Anders skrev:
”Nu är VA-arbetet igång, vägen avstängd, alla maskiner är på plats, det sprängs och grävs, det finns överskott på sprängsten. Döm om min förvåning när VA-ledningar förläggs, sprängstenen körs bort och entreprenörerna istället för att avsluta med en plan yta för GoC-väg avslutar med ett … dike!”
Annica skrev:
”Då vägen är både krokig och smal hade det varit lämpligt att bygga en gång-och cykelväg i samband med framdragning av vatten och avlopp. Då hade kommunen sparat både tid och pengar. Det sker tillbud varje sommar som gör människor upprörda och oroliga. Detta har under många år varit ett problem som vi nu trodde skulle lösas i höst, men nu verkar det rinna ut i sanden.”
Helen skrev på Facebook:
”Ja det är så j-a urbota dumt tänkt att inte kunna samköra ett sånt projekt. Tänk vad mysigt och säkert med en sån väg där i dom kurvorna !”
Det är nog ingen tvekan vad svaret på Lidells andra fråga är – markägarna och invånarna i Sikhall vill ha en GC-väg. Helt säkert.
Det är inte heller någon som helst tvekan att det behövs en GC-väg längs denna vägsträcka. Vägen mellan badet/campingen och magasinet/segelsällskapet är både smal och krokig. Det är knappast några vuxna som vågar låta sina barn gå eller cykla ensamma på vägen. Eller ens cykla där själva. Jag tror att de flesta faktiskt tar bilen, typ när badgäster och campare vill till magasinet för att fiska eller någon besökare på segelsällskapet vill till kiosken.
En GC-väg har diskuterats i flera år och det ter sig totalt ofattbart att inte kommunen nu slår två flugor i en smäll när den ändå lägger VA längs sträckan. Kostnaden för en GC-väg skulle bli förhållandevis liten – maskiner och personal finns på plats, liksom ett överskott på sprängsten. Dessutom är vägen avstängd för genomfart. (Även om det går att köra igenom…) Det känns väldigt oförnuftigt att inte anlägga en GC-väg. Och faktiskt skulle det gå att räta ut vägen för en relativt liten summa.
Om bara viljan fanns. Och ett minimum av samplanering mellan kommunens olika delar.
Det är nog så att svaret på Lidells (M) sista fråga till Benny Augustsson (S), när det ska byggas en GC-väg i Sikhall, blir nedslående. Som det ser ut nu lär det dröja många år… Sättet som kommunen drar VA-ledningarna på verkar faktiskt omöjliggöra en framtida GC-väg på sträckan…
Eller finns det en chans för kommunen att snabbt ändra planeringen och utförandet? Jag tvivlar på det, tyvärr är det nog för sent. När Benny Augustsson ska vara på Lidells interpellation lär VA-ledningarna redan vara nedgrävda och klara…
Det föreligger nog en tämligen stor risk att vi återigen har sett en kortsynt och inkompetent planering och styrning i Vänersborg, där ”den ena handen inte vet vad den andra gör”.
Som Marie Dahlin (S) sa i TTELA häromdagen:
”Vi behöver någon som ser det vi inte ser. Vi ska bygga framtiden och behöver nya krafter.”
Det är val nästa år.
Senaste kommentarer