Arkiv
Marie, Ove och Pascal
Det händer saker i politikens Vänersborg, hela tiden.
En mycket tråkig nyhet är att någon har hackat sig in på och kapat Marie Dahlins (S), kommunstyrelsens ordförande, mailadress och skickat bluffmail. (Se TTELA ”Nytt bluffmejl från Dahlins adress”.) Det handlar om ett mail, i Marie Dahlins namn, till kommunens ekonomichef, där ekonomichefen uppmanas att göra en utbetalning till ett utländskt konto. Det är inte första gången något sådant inträffar. Och vem vet vad denne person har skickat för mail i Dahlins namn.
Sådant här är förödande för demokratin och måste kraftigt fördömas.
Marie Dahlin har sagt upp kommundirektör Ove Thörnkvist. (Se ”Därför sägs kommundirektören upp”.) Det är väl på sätt och vis också en tråkig nyhet, i varje fall för kommundirektören själv.
Hur avskedet har gått till har jag ingen närmare kännedom om, inte heller om orsaken. Men tydligen var de andra kommunalråden, dvs Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), med på tåget.
Det här är ett förhållande som upprör Morgan Larsson i välfärdspartiet så till den milda grad att han för första gången på flera år uppdaterar välfärdspartiets hemsida med en lokal politisk nyhet (se här)…
Under rubriken ”SPARKAD” skriver Larsson:
”Hela processen har skett utan vår kännedom. Ynkligt tycker vi, om det funnits någon självrannsakan borde de tre skarprättarna själva avgå.”
Jag kan nog tycka att detta är att ta i… Så viktigt är inte välfärdspartiet. Och jag förstår nog inte riktigt varför Dahlin, Lidell och Carlsson skulle avgå.
I TTELA (”Därför sägs kommundirektören upp”) säger Dahlin om orsaken till avskedet:
”Vi behöver någon som ser det vi inte ser. Vi ska bygga framtiden och behöver nya krafter. Men det är förstås alltid en chanstagning att försöka hitta någon annan.”
Det känns lite som om Marie Dahlin pratar om valet nästa år, och typ förordar en röst på Vänsterpartiet…
Jag har fått beslutet om kommundirektörens avsked i min hand. Det har överskriften:
”Upphörande av anställning som kommundirektör”
Beslutet är påskrivet av Marie Dahlin och daterat den 29 september 2017.
Det står inget om orsaken till beslutet, dokumentet handlar om villkoren för uppsägningen:
”I händelse av att arbetsgivaren avbryter anställningen, skall Ove erhålla uppsägningslön under 24 månader. I det fall Ove erhåller annat arbete inom dessa 24 månader, upphör arbetsgivarens skyldighet att utge uppsägningslön enligt denna punkt. Ove har inte rätt att föra skadeståndstalan mot Vänersborgs kommun eller talan om att uppsägning/avsked skall förklaras ogiltig på grund av att anställningen avbryts utan saklig grund.”
Villkoren följer den överenskommelse som slöts när Thörnkvist tillträdde som kommundirektör år 2010. Ove Thörnkvist får alltså två årslöner i avgångsvederlag. Han får också:
”behålla mobiltelefon, ipad samt dator med tillbehör.”
Det är också så att kommundirektören, numera före detta alltså, hade en inkomst vid sidan av sin kommunala anställning. Den kom från hemtjänstföretaget Tesia, ett företag som tidigare har varit i blåsväder. (Se ”Tesia betalar tillbaka”.) Företaget ägs för övrigt av Ove Thörnkvists maka.
I uppsägningsbeslutet står det:
”Då Ove vid sidan av anställningen som kommundirektör erhållit ersättning med 3100 kronor per månad från Tesia AB skall ersättning från Tesia AB som inte överstiger 3500 kronor per månad påverka rätten till uppsägningslönen under 24 månader.”
Texten är inte helt lätt att förstå. En rimlig tolkning är att Ove Thörnkvist har rätt att få upp till 3.500 kr i månaden från Tesia utan att utbetalningen från Vänersborg minskas med motsvarande. Men fattas det inte ett ”inte” i texten…?
Ove Thörnkvist slutade i fredags med omedelbar verkan. Thörnkvist ville nämligen inte fortsätta året ut. Det innebär också att han inte längre är VD i Fastighets AB Vänersborg.
I stället för Ove Thörnkvist har Pascal Tshibanda blivit tillförordnad kommundirektör. (Se ”Han tar över som kommundirektör”.) Tshibanda är nyanställd som utvecklingschef i kommunen sedan augusti. Prata om att göra snabb karriär…
Det som jag reagerade på, och flera med mig, är att Tshibandas förordnande sträcker sig ända till den 1 januari 2019. Det är en lång tid, nästan 1,5 år… Man trodde väl annars att rekryteringen av en ny kommundirektör skulle ske så snabbt som möjligt. Nu kan man istället undra om det är tänkt att posten har vikts till Tshibanda. Det lär ju bli svårt att ”peta” honom efter 1,5 år, om nu inget väldigt oförutsett inträffar. Och i så fall har rekryteringen till kommundirektör i Vänersborg skett utan varken konkurrens eller diskussion.
Vi får se hur framtiden utvecklar sig. Och vi får även se om Tshibanda ”ser det vi inte ser”.
Det är väl för övrigt på plats att gratulera Pascal Tshibanda till ”utnämningen” som kommunens högste tjänsteman. Välkommen till Vänersborg – kommunen där allt händer, i alla delar, hela livet.
Vänersborg tappar i skolrankingen!
Lärarförbundets årliga skolranking har kommit. (Du hittar rankingen i sin helhet här.)
Rankingen utgår från underlag som samlades in förra året, år 2016, och omfattar både förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. (Jag kallar fortsättningsvis, för enkelhetens skull, alla dessa ”kategorier” för ”skola” eller ”utbildning”.) Det betyder att vårterminens katastrofala betygsresultat i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) inte räknas med förrän i nästa års ranking.
Lärarförbundet skriver om varför förbundet, som är en av de fackföreningar som organiserar pedagogerna, rankar kommunerna:
”Vi utser Sveriges bästa skolkommuner för att uppmuntra kommuner som ger sina elever, lärare och skolledare goda förutsättningar. Förhoppningen är att Bästa skolkommun ska inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare.”
Rankingen är emellertid ingen större uppmuntran eller inspiration för Vänersborg… Däremot kan resultatet naturligtvis användas som argument för nödvändigheten av att Vänersborg satsar betydligt mer på skola och utbildning.
Vänersborg hamnar på plats 221 av 290 kommuner. Det betyder att Vänersborg har tappat 31 placeringar jämfört med året innan (plats 190 år 2015).
Resultatet är nedslående, men ingen överraskning. Och då ska vi komma ihåg att det var oppositionens budget som antogs för år 2016 och den innehöll mer pengar till barn- och utbildningsnämnden (BUN) än de styrande partiernas ursprungsförslag. (Se ”Avgår Marie Dahlin nu?”.)
Bara kort.
Budgeten för år 2016 beslutades, som bekant, av kommunfullmäktige i april 2016. Det berodde på att budgetbeslutet från juni 2015 upphävdes av Förvaltningsrätten i Göteborg efter ett överklagande av Morgan Larsson i välfärdspartiet. Fullmäktige formligen körde över de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, och tilldelade BUN 16 miljoner kronor mer än vad de styrande ville göra. 16 miljoner! Moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, sverigedemokraterna(!), välfärdspartisterna och vänsterpartisterna lyssnade inte på BUN:s ordförande Mats Andersson (C) och de andra i styret som ville spara på barnen och ungdomarna.
Jag undrar var Vänersborg hade hamnat i skolrankingen om inte oppositionen hade beslutat att ge skolan 16 miljoner kr mer?
Lärarförbundets skolranking innehåller flera delaspekter av skolans verksamhet. En av dessa aspekter är resurser till skolan. (I ”resurser” räknas inte kostnader för lokaler med, inte heller fristående skolor.) Här hamnar Vänersborg på plats 198. Det är en dålig placering tycker jag och visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige. Men ändå innebär placeringen att Vänersborg faktiskt steg i rankingen med 63 placeringar. (Plats 261 året innan.) Kan det vara oppositionens 16 miljoner?
Även när det gäller lärartätheten förbättras Vänersborgs ranking. Vänersborg hamnar på plats 209, jämfört med plats 227 tidigare. Fast det här är inte heller någon placering att skryta med…
Tyvärr sjönk rankingen gällande andelen pedagogiskt utbildade lärare från plats 125 till plats 167. Kan det bero på löneutvecklingen att andelen obehöriga lärare ökade? Vänersborg sjönk nämligen i ranking i kategorin ”Lön” med över hundra placeringar, från plats 82 till 186. Det är oroväckande, eftersom jag tror att behöriga lärare, t ex nyutexaminerade studenter, tittar på dessa siffror när de ska söka jobb.
Dock var lärarna i Vänersborg friskare jämfört med andra kommuner. Vänersborg steg dramatiskt från plats 259 till plats 160. Tyvärr tror jag att trenden har vänt i år…
Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som avtalspart”. Den handlar om:
”kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”
Här sjönk Vänersborg i rankingen. Tidigare låg Vänersborg på plats 142, nu sjönk placeringen till 173.
Den här rankingen undrar jag hur den ska utvecklas nästa år. Med all säkerhet kommer kommunen att ”leva upp till gällande avtal”, men förutsättningar till lärarna…? När kommunen inte vill investera i förskolor och skolor utifrån de behov som finns…?
Vad som händer med rankingen nästa år angående elevernas genomsnittliga meritvärde går dock lätt att räkna ut… Men även i år sjönk rankingen för Vänersborg.
Vänersborg hamnar på plats 131 när det handlar om elevernas genomsnittliga meritvärde (åk 9). Året innan kom Vänersborg på plats 97. (Meritvärdet beräknas bara för de elever som fått betyg i minst ett ämne.)
Lärarförbundet har också räknat med det genomsnittliga meritvärdet justerat efter ”förutsättningar- likvärdighetsindex”. Det betyder att det faktiska meritvärdet jämförs med det förväntade meritvärdet. Och i det förväntade meritvärdet tas det hänsyn till andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Och här är tyvärr siffrorna sämre, plats 152 jämfört med 123 år 2015. Det betyder att Vänersborg faktiskt ”presterar” sämre än vad som förväntas.
På samma sätt görs undersökningen med andelen elever som får minst betyget E (godkänt) i samtliga ämnen. Vänersborg hamnar på plats 147 (plats 136 året innan) och på plats 159 (plats 158 år 2015) när hänsyn tas till ovannämnda faktorer.
Rankingen har också med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 260 av Sveriges 290 kommuner (plats 265 år 2015). Resultatet förvånar mig, men det visar, antar jag, behovet av nya förskoleplatser. Vilket också, i varje fall delvis, är på gång, även om det kan ta lite tid (de gamla BUP-lokalerna på Vänerparken och Hönan).
Till sist redovisar jag rankingens två sista aspekter.
Skolrankingen tar upp andelen invånare i kommunerna som är 20 år (födda 1995) och har grundläggande behörighet för högskolestudier. Måttet är väl inte helt rättvisande, det kan ju t ex finnas ungdomar som flyttar till en annan kommun direkt efter avslutad gymnasieskola. Vänersborg hamnar på plats 82 (tidigare 72), vilket trots allt är en ganska hög ranking.
Den sista aspekten är andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år. (Elever på introduktionsprogram räknas inte med, men det gör elever som studerar i en annan kommun.) Vänersborg hamnar på plats 82, vilket är en nedgång med 24 placeringar.
När alla aspekter i skolrankingen vägs samman så hamnar alltså Vänersborg på plats 221 av Sveriges 290 kommuner. Det är ett mycket dåligt resultat och Vänersborg rasar dessutom i rankingen.
Det kan vara intressant att slutligen också titta på var våra grannkommuner hamnar i Lärarförbundets ranking:
- Trollhättan 124
- Uddevalla 226
- Mellerud 271
- Färgelanda 240
- Grästorp 7
- Lilla Edet 285
Det är väl med undantag av Grästorp egentligen inga lysande resultat. Men då ska man också komma ihåg att Trollhättan har gjort ett rejält lyft med 88 placeringar jämfört med den förra rankingen.
Sveriges bästa skolkommun blev för övrigt Vellinge, för andra året i rad. Vellinge följdes av Orust, Ovanåker, Kalmar och Aneby.
Slutsatsen av Lärarförbundets ranking är entydig – Vänersborgs politiker måste prioritera skola och utbildning på ett betydligt bättre sätt.
Sikhall, Huvudnäs, fotboll, IFK och arenan
Efter att ha njutit av en fantastisk konsert med Ghost BC så har vardagen återvänt och med den det politiska livet i Vänersborg. Det tycks ju hända saker i vår kommun hela tiden, helg som vardag.
Många fortsätter att höra av sig angående bloggen om skolresultaten i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det har som de flesta bloggläsare kanske märkt också blivit två ”uppföljande” bloggar i ämnet. (Se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)” och ”Skolkrisen i Vänersborg (2/2)”.) Intresset för skolfrågor tycks vara stort bland allmänheten i Vänersborg.
Men det finns även andra frågor som engagerar.
Några invånare i Sikhall är både förvånade och upprörda över hur kommunen går tillväga med VA-dragningen längs dalslandskusten. Det finns de som befarar att säkerheten i ”rörsystemen” inte kommer att bli den bästa och att avloppsvatten i en framtid till och med riskerar att läcka ut i badvattnet i Sikhall. Jag kan dock inte uttala mig om huruvida detta stämmer eller inte. Jag hoppas bara att de har fel…
Dessutom säger de här personerna, bland annat genom kommentarer på bloggen (se här), att kommunens sätt att gräva och dra ledningar omöjliggör för en gång- och cykelväg (GC) mellan segelsällskapets klubbhus och kiosken/badet i Sikhall – ett farligt vägavsnitt för fotgängare och cyklister. (Det är flera tillbud varje år.) Det är för övrigt en GC-väg som de boende i området har efterlyst och önskat i flera år. Sikhallsborna menar att kommunen visar på ett oerhört kortsynt sätt att planera och bygga, när man inte istället anlägger en GC-väg samtidigt som man gräver för VA-ledningar.
Vi får se vad Benny Augustsson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, säger om detta den 25 oktober när han ska svara på en interpellation av Gunnar Lidell (M). Själv funderar jag på att ta en tur upp till Sikhall och se vad som är på gång.
Kommunen har börjat en ”uppfräschning” av fd Huvudnässkolans skolgård. Jag fick faktiskt ta ett foto av en karta (tack Gunnar Lidell, M) som visar hur det är tänkt att bli. (De streckade områdena ska inte utföras.)
Uppfräschningen beräknas kosta 1,3-1,5 miljoner kr.
Kommunen skriver på sin Facebooksida:
”Men eftersom folk ska kunna njuta av detta i många år kan man se det som en investering.”
Jo visst kan man se det som en investering. Och finns det investeringspengar att ta av så är det säkerligen också värt pengarna. Om det nu finns investeringspengar alltså. Som bekant är det ju lite si och så med det. Antagligen hade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF tyckt att pengarna skulle kunna ha blivit en grundplåt till konstgräs på Hallevi. Eller till en renovering av Fotbollens Hus på Vänersvallen. (Mer om detta nedan.)
Jag vet inte varför, men lite senare tog kommunen bort ovanstående kommentar på Facebook och skrev istället:
”Det lär hamna på runt 1,5 Mkr. Då ingår också handikapparkering för museet. P-platsen är en del av projektet för tillgänglighetsanpassningen av museet.”
Och en handikapparkering kan man naturligtvis inte ha synpunkter på. Det är väl egentligen bara konstigt att det inte har anlagts en sådan tidigare. Men nu ska det alltså bli av, och det faktiskt efter ett medborgarförslag (!) som lämnades in till kommunen i 
februari…
Men sedan kan man ju fråga sig var investeringen på 1,5 miljon tar vägen om kommunen beslutar sig för att bygga på Huvudnästomten. Den frågan ska väl för övrigt snart aktualiseras kan jag tänka. Det pratas ju om både konserthus och en ny sessionssal till kommunens politiker…
Spontant känns det som om uppfräschningen av Huvudnästomten skulle ha avvaktat ett sådant beslut. Men visst, det blir fint på Huvudnästomten. Ingen tvekan om det. Kommunen är mycket bra på att skapa trivsamma miljöer i centrum.
Det har blivit lite strul med konstgräset på Hallevi och renoveringen av Fotbollens Hus på Vänersvallen. Båda investeringarna fanns med i kultur- och fritidsnämndens investeringsplan, konstgräs på Hallevi för 6 milj kr år 2019 och Fotbollens Hus för 7 milj år 2020. Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sitt sammanträde den 18 september att kasta om dessa investeringar. Det innebar alltså att konstgräset på Hallevi flyttades till år 2020.
Det här reagerade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF på. De ville prioritera Hallevi. (Se artikeln ”VIF, Wargön och VFK gör gemensam sak” i tisdagens TTELA.) Klubbarna skrev också till kommunen och påtalade detta:
”En konstgräsplan på Hallevi frigör hårt belastade tränings- och matchytor för alla tre föreningar. Därför är vi helt överens om att denna investering har högsta prioritet.”
Helst vill fotbollsklubbarna att båda investeringarna ska ske år 2019, men om det inte är möjligt så ska ursprungsförslaget gälla, dvs Hallevi före Fotbollens Hus.
Som jag ser det, så har fotbollsklubbarna rätt. Konstgräset på Hallevi måste komma först. Det är ett hårt tryck på fotbollsplanerna och alla ungdomar (och vuxna) måste få plats. Fotbollen, och särskilt ungdomsfotbollen, är en stor sport i kommunen och den är särskilt viktig för integrationen.
En klubb som har lite lättare med sina kommunala kontakter är IFK Vänersborg. Det kanske inte är så konstigt, många högt uppsatta politiker och tjänstemän är medlemmar i klubben. Och så ligger ju klubben i bandyns högsta division. Vilket förpliktigar. Tycker i varje fall de flesta av dem som brukar titta på IFK:s matcher. Och det är faktiskt ganska många.
Alldeles i dagarna har kommunen skrivit på ett marknadsföringsavtal med IFK. Avtalet ser ut som det brukar. Det har ju funnits ett sådant här avtal i många år nu.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Kommunen får enligt avtalet möjlighet att ”exponera” sitt ”varumärke” genom ett märke på matchdräkterna, reklamplats i arenan, plats på IFK:s hemsida och på några ställen till. Kommunen får också en del andra möjligheter, t ex att kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang och att vara stor respektive liten matchvärd.
För detta får IFK Vänersborg 125.000 kr av Vänersborgs kommun och ytterligare 15.000 kr om IFK når kvartsfinal. (15.000 kr till om det blir semifinalspel.) Kommunen ska också betala tryckkostnaderna för dräktreklamen, som år 2015 uppgick till 4.033 kr inkl. moms.
Det är väl i och för sig inga stora pengar det handlar om, åtminstone inte om man jämför vad Trollhättans stad betalar till Gripen och FC Trollhättan. Men det handlar om principer och likabehandling. Något som Jonathan Axelsson (M) och undertecknad vänsterpartist efterlyste i motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Vi väntar emellertid fortfarande på att motionen ska behandlas. (Se ”V och M skriver gemensam motion”.)
För övrigt har det diskuterats på Facebook om arenans kostnader, dock inte initierat av mig. Men för att få mer information om kostnaderna skrev jag till kultur- och fritidsförvaltningen och frågade.
Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget. Det betyder, tror jag, att man kan säga att arenan kommer att kosta Vänersborgs skattebetalare ungefär 20 milj kr i år.
Det är onekligen mycket pengar…
Det har hänt mer i Vänersborg, men det får jag återkomma till.
Skolkrisen i Vänersborg (2/2)
I gårdagens blogg (se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)”) redovisade jag några kommentarer från läsare på den mycket uppmärksammade bloggen ”Total kris i Vänersborgs skolor!”. Det var förklaringar till varför betygsresultaten i Vänersborgs skolor var så katastrofalt dåliga för avgångsklasserna i våras.
De specifika vänersborgsproblem som lyftes fram var profilklasserna, bristen på undervisningsmaterial, ”IT-strul” och för få vuxna och i synnerhet bristen på legitimerade pedagoger i skolorna.
Naturligtvis lyftes Vänersborgs kommun som huvudman för grundskolan fram. Det förändrade huvudmannaskapet, tidigare var det staten som var huvudman, var ett resultat av kommunaliseringen i början på 1990-talet. I och med kommunaliseringen blev politikerna i Vänersborg ”chefer” för grundskolan och med det slog de styrande politikernas inte alltför positiva attityd till skolan och pedagogerna igenom. Det ledde i sin tur också till att skolan inte prioriterades i kommunens budgetar.
Friskolorna, i Vänersborgs fall Fridaskolan, tillsammans med profilklasserna, har också inneburit en segregation av elever. Det har naturligtvis inte gynnat de elever som har det ”svårast” i skolan och som går kvar i de ”vanliga” klasserna i de kommunala grundskolorna. Vänersborg måste nog se över organisationen kring profilklasserna. Om inte annat skulle rektorerna kanske se över profilklassernas placering. Varför t ex inte flytta någon profil till Torpaskolan eller Dalboskolan?
Det saknas pengar i Vänersborgs skolor. För säga vad man vill, det är pengar som avgör hur många pedagoger, inklusive t ex speciallärare, som kan anställas, hur mycket läromedel och undervisningsmaterial som kan köpas in osv. Och budgettilldelningen ger naturligtvis också signaler om skolans betydelse till elever, föräldrar, pedagoger och rektorer…
Den här mandatperioden har det satsats mer på skolan än vanligt. Och det tack vare minialliansens (M+L+KD) svängning i frågan, vilket har inneburit att Vänsterpartiets förslag har vunnit majoritet i kommunfullmäktige. Eller om man vill uttrycka det som att minialliansen har övertagit V:s syn på skolan. Den styrande minoriteten, dvs S, C och MP, har varit mot. 
Dock bättrade sig de styrande i juni i år och slöt en överenskommelse med Vänsterpartiet om mer pengar till skolan för valåret 2018…
Men faktum är att de ökade budgetmedlen egentligen bara har räckt till att kompensera för den ökade elevtillströmning som har skett de senaste åren. Det har varit pengar som så att säga har mött ”den större kvantiteten” – pengarna har inte räckt för att höja kvaliteten. Och i år (2017) har inte pengarna räckt till elevökningen heller (se nedan)…
Vänersborg behöver fler pedagoger, fler speciallärare, fler elevassistenter, fler elevvårdspersonal och överhuvudtaget fler vuxna i skolan. Det råder inga tvivel om detta. Men det är svårt att behålla och rekrytera personal. Därför måste Vänersborg noggrant överväga hur kommunen ska kunna förbättra arbetssituationen på våra skolor.
Jag tror att den enda riktiga vägen att gå för Vänersborg är att införa ett tvålärarsystem. Flera skolor i olika kommuner har redan gjort det, t ex Södertälje, med bra resultat. Det betyder att två pedagoger alltid undervisar i en klass. Det är bättre tror jag än att klasserna görs mindre. Jag tror också att fler elever då kan ”fångas in”, vilket även gör att behovet av speciallärare etc blir mindre. Med andra ord, arbetsförhållandena blir bättre både för personal och elever. Och därmed kunskapsinhämtningen.
Pedagogerna bör också avlastas arbete som inte har med den direkta undervisningen att göra. Särskild personal skulle kunna anställas som tar hand om rastvakter, elev- och föräldrakontakter, frånvarorapportering etc. Det här prövas också på olika skolor i Sverige, bland annat på skolor i Trollhättan.
Jag tror också att rektorerna ska avlastas kommunala uppgifter och bli de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och föreskriver, och förutsätter. Särskilda chefer (ex intendenter) skulle kunna anställas som t ex tar hand om fastighets- och lokalfrågor, som på Kunskapsförbundet Väst, och ekonomiska frågor. Särskild personal skulle även kunna ta hand om en stor del av personalfrågorna.
Alla dessa åtgärder kostar naturligtvis pengar, men vi står inför ett val – vill vi ha en bra skola eller inte? Vill vi satsa på våra barn och ungdomar – eller inte? (Jag har för övrigt lämnat in en motion om dessa frågor, se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)
För Vänersborgs del är naturligtvis frågan om skollokaler oerhört viktig. Som det är nu med den ökade elevtillströmningen, är det så trångt i klassrummen 
att eleverna, som Tove af Geijerstam (L) uttryckte det på det senaste sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden:
”trycks ut genom fönstren.”
Tyvärr ser det emellertid inte ut som om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tänker prioritera investeringar i skollokaler… Vi får se när investeringsbudgeten ska tas i november.
Resursfördelningsmodellen i Vänersborg måste ses över. BUN och dess förvaltning måste hitta ett system där resurser på ett bättre sätt kan föras över till de skolor och elever som bäst behöver dem. Här finns det exempel på modeller som används i andra kommuner. Fast… För att fördela resurser så måste man ju ha några att fördela… Och då måste BUN få betydligt mer resurser än vad som finns just nu.
Till sist får man väl inte glömma att det är viktigt att lärarnas röster kommer fram i debatten och analyserna. Det är ju faktiskt de som har förstahandserfarenhet av undervisningen.
Självklart bör man också lyssna på elever och föräldrar, även om det finns en tendens (det är mer än en tendens skulle många skolmänniskor säga) att de i många fall helt oreflekterat lägger all skuld på skolan och skolpersonalen. Det glöms gärna bort att också barn/ungdomar/elever inte bara har rättigheter utan också ansvar och skyldigheter… (Se t ex en nyligen publicerad debattartikel, ”Dina barn har faktiskt också skyldigheter”.)
Det är mycket som behöver förändras i den svenska skolan i allmänhet och i Vänersborgs skolor i synnerhet. Men ska vi kunna höja skolans kvalitet och med det kunskapsresultaten och betygen så måste det ske en satsning av stora mått.
Vi får se vad som händer i Vänersborg. Förutom investeringsbudgeten så ska också barn- och utbildningsnämndens begäran om mer pengar till den ökade elevtillströmningen snart behandlas.
BUN har ju som bekant begärt ytterligare pengar, 4,759 milj kr, för den ökade elevtillströmningen i år, allt enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut i juli förra året. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)
I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) igår måndag ville inte de styrande partierna (S+C+MP) tillmötesgå denna begäran… De sa nej till BUN:s begäran! Samtidigt säger ryktena att kommunledningen är positiv till IFK Vänersborg och klubbens önskemål om ekonomiskt stöd för att arrangera bandy-VM… Och att IFK Vänersborg ska få 125.000 kr i marknadsföringsbidrag för kommande säsong, är det överhuvudtaget ingen diskussion om. Marie Dahlin (S) bestämde det själv igår.
Och då kan man lugnt konstatera att den negativa attityden till skolan i Vänersborg, företrädd av Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), fortsätter. (Jag undrar vad Stefan Löfven och Gustav Fridolin skulle säga om sina partikamrater i Vänersborg?) Det värsta är väl att denna ”anti-skollinje” säkerligen också får stöd av sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade i KSAU för mer pengar till Barn- och Utbildningsnämnden. (Vad Vänsterpartiet anser? Behöver du undra över det? V har dock ingen representant i KSAU.) Om inte de styrande partierna 
(S+C+MP) ändrar sig och enas om utbildningens och skolans betydelse, ja då finns det knappast något hopp för skolan i Vänersborg.
Å andra sidan är det val nästa år…
Skolkrisen i Vänersborg (1/2)
Fredagens blogg ”Total kris i Vänersborgs skolor!” väckte ett enormt intresse. Blogginlägget har lästs av osannolikt många och flera personer har dessutom kommenterat den. Framför allt framförs det teorier om orsaken till att betygsresultaten har sjunkit så dramatiskt i Vänersborg jämfört med resten av riket.
Och det är bra. De dåliga resultatet måste analyseras kors och tvärs, upp och ner, fram och tillbaka – vi måste få reda på varför Vänersborg har halkat efter. Annars kan vi inte sätta in åtgärder. Och vem vet, förslagen kanske även kan inspirera och ge tips till barn- och utbildningsförvaltningen som, förmodar jag, kom igång med sitt analysarbete redan idag…
Signaturen ”huggbeaver” anser att det är det ”fria skolvalet och friskolereformen” som är orsakerna till de dåliga betygsresultaten. Fast dessa reformer var ju nationella, dvs gällde hela Sverige, och förklarar ju inte specifikt Vänersborgs resultat. Däremot är jag övertygad om att dessa två förändringar, tillsammans med den bland flertalet lärare så hatade kommunaliseringen, förklarar Sveriges kräftgång i förhållande till andra länder.
Bernt skriver på Facebook att Vänersborg sedan slutet av 90-talet ”har legat i framkant när det gäller att utveckla flumskolan”. Och visst kan jag hålla med om att många i ledande skolpositioner, framför allt i Stockholm, har haft en ovanligt flummig inställning till inlärning och kunskap. Men jag tror inte att Vänersborg har legat ”i framkant”. De flesta pedagogerna har nog stått med båda fötterna på jorden genom åren.
Fast det är klart – när den nya Torpaskolan byggdes (Torpaskolan stod klar inför höstterminen 2011) så var det en mycket flummig grundsyn som låg till grund för skolbygget. Det kan jag hålla med Bernt om. Men betygen har rasat på alla skolor i kommunen och inte bara på Torpa. (Jag utvecklade min syn på Torpaskolan i en blogg 2011, se ”Röster från Torpaskolan”.)
Jerry anser att en stor del av förklaringen till de dåliga resultaten är att det saknas pengar till de elever som har behov av stöd. Och det kan jag hålla med om. Det har jag sett med egna ögon som lärare i många år. Tyvärr har kanske detta inte alltid kommunicerats tillräckligt tydligt och kraftfullt till politikerna. Det måste väl också sägas att politikerna i
Vänersborg sällan eller aldrig har prioriterat ekonomiska resurser till skolan. Bandy har ofta varit viktigare än skolan. Som Anette skrev.
Just i dagarna pratar kommunledningen med IFK Vänersborg om bandy-VM. IFK vill ha ekonomiskt stöd från kommunen till arrangemanget. Och ryktena säger att kommunledningen är positiv till IFK:s önskemål… (Mer om bandy nedan.)
Anette betonar den bristande ordningen och studieron i klassrummen. Och även där håller jag med. Det är viktiga orsaker till att Sveriges elever har halkat efter kunskapsmässigt internationellt. Undersökningar har ju visat att trygghet och studiero är sämre i svenska skolor än i andra länder. Det är alltså ett stort problem och det har diskuterats intensivt på nationell nivå.
Men även om ordningen i klassrummen i Vänersborg har en del att önska, så tror jag inte att det är värre i Vänersborg än i övriga Sverige eller att det har blivit sämre i Vänersborg under det senaste året. Fast självklart måste alla arbeta för att klassrumsklimatet präglas av trygghet och studiero. Det är förutsättningar för en bra lärmiljö. Självklart. Kanske beror en del av den bristande tryggheten och studieron på att det saknas legitimerade pedagoger?
Rune ser profilklasserna som en del av roten till det onda. Han menar att de leder till ett elittänk redan från åk 6 med segregation och större skillnader mellan skolor som följd. Jag vet att profilklassernas vara eller inte vara har diskuterats mycket genom åren både i den centrala förvaltningen och, framför allt, mellan rektorer. Jag är själv tveksam till profilklasser, och håller till vissa delar med Rune. Men nu är det ju faktiskt så att profilklasser är tillåtna enligt Skollagen – och föräldrar och elever tycks vara positiva till dem. I varje fall de som väljer någon av profilerna. Men jag tror ändå inte att förklaringen till Vänersborgs dåliga resultat beror på profilklasserna. De har ju funnits i många år nu, och inget har ändrats på denna front de senaste åren.
Jag tycker att Helena har många intressanta synpunkter (på Facebook). I hennes kommentar finns flera bra utgångspunkter för vidare analys av orsakerna till Vänersborgs katastrofala betygsresultat.
Helena menar att dagens resultat är en effekt av många års nedskärningar av personal. Och det ligger en del i påståendet.
I samband med arenabygget så drogs det ner på antalet lärare. Jag vill minnas att det var bortåt 120-140 lärare som försvann 2008-2010. Det vara bara Vänsterpartiet som protesterade, och det tämligen högljutt! (Undrar om någon minns det?) Men besparingarna klubbades igenom utan några större betänkligheter av socialdemokrater och centerpartister, det var de som styrde Vänersborg då med egen majoritet. Det ska dock sägas att de hade stöd av moderaterna, liberalerna (folkpartiet på den tiden) och kristdemokraterna. Och visst ledde denna åderlåtning av kompetent personal till att Vänersborgs skolor tappade mycket i förhållande till resten av Sverige.
Men jag är ganska övertygad om att personaltätheten har ökat sedan dess. Men det skulle vara intressant att se siffrorna på utvecklingen av personal- och lärartätheten, typ antal behöriga/legitimerade lärare per 100 elever sedan dess.
Helena menar, precis som Jerry, att det saknas resurser. Jag tror inte att någon med kännedom om grundskolan i Vänersborg säger emot, alla är nog rörande överens om detta. Och det oavsett om Vänersborgs skolor har ”kompenserats” för nedskärningarna eller inte sedan arenabyggets dagar.
Helena skriver också om att det är vanligt att lektioner ställs in. Jag vet i och för sig inte om detta skulle vara vanligare i Vänersborg än i resten av Sverige, eller att det har blivit vanligare de senaste åren. Däremot vet jag att det råder brist på vikarier i allmänhet och kompetenta sådana i synnerhet. Som tur är så finns det ett antal pensionerade lärare som allt som oftast rycker in som vikarier. Skolorna i Vänersborg försöker nämligen få tag i vikarier när det behövs, det råder det ingen tvekan om detta. Vikarieanskaffningen brukar dessutom ta en ansenlig del av arbetstiden för de på skolorna som har denna uppgift…
”Stenciler är vardag. Böcker har skolan inte råd med.”
Skriver Helena vidare. Och här sätter hon nog fingret på något väsentligt. Skolorna i Vänersborg har under många år blivit tilldelade ganska lite pengar till undervisningsmaterial jämfört med övriga Sverige. Den tiden som eleverna fick egna läroböcker i alla ämnen kommer nog inga av dagens lärare ihåg. Det är med all säkerhet så att egna läromedel, där eleverna skulle kunna anteckna, stryka under osv, hade befrämjat inlärningen och ökat kunskaperna.
De senaste åren har eleverna fått egna datorer i Vänersborg. Men det är ett känt fenomen att det är mycket strul med och kring dessa. Det är inte bara datorer som inte fungerar som de ska, varken elever eller pedagoger har alltid tillräckliga IT-kunskaper. När systemen som används inte heller fungerar särskilt bra eller är särskilt pedagogiskt utformade, så skapar IT-användningen en massa ”dö-tid” istället för att effektivisera undervisning och inlärning.
Helena tycker inte heller att kommunen som arbetsgivare sköter sig som den ska:
”Politikerna skulle kunna fråga sig hur länge en arbetsgivare får behandla sin personal på detta sätt? Hur håller man arbetslusten uppe när man hela tiden jobbar i motvind?”
Medarbetarenkäter har genom åren visat att Helena har rätt. Det har varit ett stort missnöje och många pedagoger har sökt sig till andra kommuner eller andra yrken. Jag tror att det ska genomföras ytterligare en stor undersökning bland kommunens anställda senare i höst, vi får se vad den kommer att visa.
Jag tror även att pedagoger i Vänersborg upplever att politikerna inte anser att skolan är viktig eller att pedagogerna själva är viktiga. Inte alltför sällan har jag också med egna öron hört styrande politiker förmedla en sådan inställning…
Kurt slutligen har skickat mig en länk om de skillnader i betygsresultat som råder mellan pojkar och flickor. Och det är en stor utmaning att få med pojkarna på skoltåget, men det är snarare ett nationellt problem än ett specifikt problem för Vänersborg. Det hindrar naturligtvis inte att Vänersborg uppmärksammar och försöker åtgärda problemet.
Det var de flesta av de kommentarer som jag har fått om mitt blogginlägg. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) Imorgon tänkte jag att diskutera några förslag på vad Vänersborg kan göra för att vända den katastrofala kunskapsresultatkurvan.
För något måste göras!
Total kris i Vänersborgs skolor!
Den 18 september hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) ett ordinarie sammanträde. Jag blev så ”tagen” av den information som meddelades den gången att jag skrev en blogg med rubriken ”Betygskatastrof” (se här).
Det var en synnerligen tuff rubrik.
Det handlade om betygen som de avgående 9:e-klassarna nu på våren hade fått. Medelmeritvärdet i Vänersborg, dvs den genomsnittliga betygspoängen, var uppseendeväckande lågt. Det var både väldigt låga poäng jämfört med resten av landet och ett sjunkande resultat jämfört med tidigare år.
Nu i dagarna har Skolverket kommit med aktuella siffror för hela Sverige. Och Vänersborg. För vårterminen 2017.
Och det ger anledning till ytterligare en synnerligen tuff rubrik, ”Total kris i skolan!” Skolan i Vänersborg alltså…
Så här ser resultaten ut för Vänersborg enligt Skolverkets allra färskaste statistik:
Först, Skolverkets medelmeritvärde är högre, 193,7 poäng, än det som meddelades på BUN:s sammanträde den 18 september, som var 182 poäng. Det beror på att Skolverket har räknat bort de elever som inte har betyg i något ämne.
Vänersborg ligger alltså hela 20 meritpoäng efter landet i sin helhet, 203,3 poäng jämfört med landets 223,5. Och ser vi bara till de kommunala skolorna så är skillnaden ännu större – 30 poäng lägre (193,7) än rikets!
Det är otroliga och osannolika siffror!
Tittar man på de enskilda skolorna så är skillnaderna frapperande, inte bara i jämförelse med Fridaskolan, utan också mellan de kommunala skolorna. Dalboskolan med sina 152,2 medelmeritpoäng är ett stort misslyckande. Här måste uppenbarligen något alldeles extra göras. Egentligen är det väl bara Vänerparken som har ett ”godkänt” resultat.
Naturligtvis noterar man också den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Men det är något som gäller för hela landet. Och ett problem ”för sig”.
Tittar man på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, så är resultatet lika nedslående för Vänersborgs del.
Förutom Fridaskolan, som bekant är en fristående skola, och Vänerparken, med sina profilklasser (musik och bild), är resultaten uppseendeväckande låga. Vi ser också skillnaderna, och därmed den bristande likvärdigheten, mellan de kommunala skolorna i 
Vänersborg. Notera att endast en fjärdedel av eleverna på Dalboskolan går ur 9:an med betyg i alla ämnen… Bara 26,6%! Det är så att jag undrar om Skolverkets siffror verkligen stämmer…
Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.
Utifrån Skolverkets statistik är det bara att konstatera att det är kris i Vänersborg. Total kris!
Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken
Så här ser statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever.
Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. Det anmärkningsvärda är att siffrorna fortfarande är så låga. Så extremt låga för några skolor. Det är fortfarande bara Fridaskolan och Vänerparken, som ”håller ställningarna” – som typ ”står sig i konkurrensen” med resten av Sverige… För de övriga skolorna… Och för Dalboskolan…
Hmmm…
Slutsatsen av ovanstående tabell är given – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat är inte att det finns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen.
En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Och här visar siffrorna, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.
Skolverket delar alltså upp eleverna utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå, de föräldrar som har en förgymnasial eller gymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning. Skillnaderna är extrema, både i Sverige och i Vänersborg. Vilket, precis som med pojkar/flickor, är ett problem för sig. Som vanligt ser vi emellertid, tyvärr, att Vänersborgs elevresultat ligger långt efter riksgenomsnittet – på alla punkter…
Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar – för Vänersborgs del. Tvärtom, det visar med all önskvärd tydlighet att det är kris i Vänersborg. Det är inte bara det att skolresultaten blir allt sämre och att en katastrof typ väntar bakom hörnet, i en nära framtid. Nej, krisen och katastrofen är här nu.
Nu!!
Och det i samma nu som kommunfullmäktige halverar barn- och utbildningsnämndens investeringar i förhållande till behovet… (Se dagens artikel i TTELA ”Halv miljard kronor saknas till skolan” eller min blogg ”Investeringar förskola/skola”.)
Vad är orsakerna till Vänersborgsskolornas urusla resultat (undantag Fridaskolan och Vänerparkens skola)? Och till den bristande likvärdigheten?
Barn- och utbildningsnämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) talar i en artikel i dagens TTELA (publicerades på TTELA:s hemsida i eftermiddags, se ”Behörigheten till gymnasiet sjunker”) om att förändringar måste börja redan i förskolan. Och kanske det, men det skulle innebära att det skulle ta åtminstone 9 år innan Vänersborgs resultat förbättras… Vänersborg kan inte vänta så länge.
Tove af Geijerstam talar också om förväntningar. Jag kan nog inte hålla med henne på denna punkt heller. Pedagoger är väl medvetna om förväntningarnas betydelse för elevers prestationer och lärande.
Men vad beror de fruktansvärt dåliga resultaten på?
Jag vet inte, men jag vet att förvaltningen i detta nu analyserar både siffror och orsaker. Det finns med andra ord ännu inte så många svar. Men det finns många frågor och funderingar.
Många…
Jag undrar, till att börja med, hur dessa elevers, som nu gick ur 9:an, resultat såg ut när de gick i 6:an. Var resultaten lika dåliga då? Eller har det hänt något i högstadiet? Jag är inte hundra procent säker, men jag kan inte minnas att sådana här urusla resultat har rapporterats till BUN från några 6:or – någonsin.
Har det hänt något speciellt på högstadiet? Och i så fall vad?
Jag kan inte låta bli att undra. Det görs ju ständigt uppföljningar och det arbetas ständigt med det systematiska kvalitetsarbetet – har inga signaler getts om att det är kris och katastrof på gång?
Det är svårt för mig att tro att den statistik som Skolverket presenterar kommer som en överraskning för rektorer och pedagoger. Men, har den annalkande katastrofen signalerats uppåt? Har rektorer slagit larm till förvaltningsledningen?
Och, har förvaltningsledningen slagit larm till politikerna?
Den sista frågan tror jag att jag kan besvara med ett nej. Vårens katastrofala betygsresultat för 9:orna är en överraskning för politikerna. Visst, vi vet om alla problem i grundskola med lokaler, trångboddhet etc. Vi känner till alla problem i förskolorna med stora barngrupper osv. Men att det skulle vara så här illa i Vänersborgs grundskolor – nej, det hade vi politiker ingen aning om. I varje fall inte jag.
Och då tänker jag också, om det kommande katastrofen inte kunde skådas, är det då inte något fel på hela systemet med uppföljningar och det systematiska kvalitetsarbetet…?
I Skollagens 3 kap står det:
- ”5 a § – framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd”
- ”8 § – Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Hur kan det vara möjligt att 44,3% (44,3%!!) av alla elever som gick ur åk 9 i våras i de kommunala skolorna (ej Fridaskolan alltså) inte har betyg i alla ämnen? Hur är det möjligt?
Har inte pedagogerna vetat att eleverna riskerat att inte få betyg?
Knappast. Det vet nog alla pedagoger om. Eller borde åtminstone ha gjort det…
Men… Har inte rektorerna känt till detta? Har inte pedagogerna kommunicerat med sina rektorer om att det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Jag vet inte. Men om de har gjort detta, varför har inte rektorerna gett eleverna särskilt stöd?
Varför?
Finns det inte tillräckligt med legitimerade pedagoger? Finns det inte ekonomiska resurser till att anställa tillräckligt med personal? Och om det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser – har rektorerna då slagit larm uppåt i organisationen? Varför inte i så fall?
Och om de har gjort det – varför har inte politikerna fått reda på detta?
Det finns många frågor. Men inte många svar. Inte just nu. Och som sagt, förvaltningen håller som bäst på att analysera siffrorna från Skolverket. Men jag kan inte låta bli att undra – varför har ingen slagit larm till politikerna? Att det var illa visste vi – men så här katastrofalt illa…?
Jag hoppas att kommunledningen med Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i spetsen fattar vad som händer och gör något åt saken. Det är ett 
svek mot våra ungdomar att de tvingas lämna skolan med dåliga och/eller ofullständiga betyg!
Ett svek!
Ett svek från vuxenvärlden!
Byggnadsnämndens sammanträde
Tisdagen den 19 september hade byggnadsnämnden sammanträde.
Byggnadsnämnden beslutade att inte överklaga Länsstyrelsens beslut om bygglovet i den lilla skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut (se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”).
”Byggnadsnämnden beslutar att inte överklaga länsstyrelsens beslut om upphävande”
Länsstyrelsen upphävde ju det överklagade beslutet och avslog följaktligen nämndens beslut att bevilja bygglov.
Och det var klokt av byggnadsnämnden.
Nu är det upp till Brunbergs Bygg, som var det företag som hade ansökt om och fått bygglov, att göra om ritningarna och söka ett nytt bygglov. Som byggnadsnämnden sedan ska behandla i vanlig ordning.
”Arnes” fritidshus på Nordkroken var inget ärende på sammanträdet, inte den här gången. Alla väntar säkerligen med spänning på hur det ska gå med ”Arnes” överklagande. (Se ”Arne överklagar och JO-anmäler”.) Däremot var skuggorna från Nordkroken närvarande vid mötet. Skuggorna föll från en PowerPointpresentation, som förvaltningschef Sophia Vikström presenterade för nämnden.
I presentationen visades en bild med texten, under rubriken ”Verksamheterna ska präglas av en god arbetsmiljö, såväl fysiskt som psykosocialt”:
”Blogg som har medverkat till att personal mår dåligt”
Tydligen diskuterade nämnden alltså återigen min blogg på sammanträdet. Och visst blir man som bloggare ganska trött. Jag undrar förresten om alla ledamöter och ersättare i nämnden, och även tjänstemännen, har läst bloggarna och vet vad jag har skrivit. Det är väl en förutsättning för att diskutera den, kan jag tycka. Det finns i varje fall en ledamot (som inte är vänsterpartist) som läser den. Och den personen tycker att det står bra saker i bloggen. (Det fick jag reda på i tisdags.) I varje fall när det inte handlar om byggnadsnämnden…
Är det inte läge att börja analysera det arbete som görs och de beslut som fattas i byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Istället för att hålla på att kritisera sina kritiker.
Eller vem vet. Nämnden och förvaltningen kanske har blivit lite mer självkritiska… I protokollet står det nämligen:
”En medarbetare från kommunkansliet med inriktning på plan- och bygglagen kommer att delta i plan- och bygglovsenhetens verksamhetsmöten för att ytterligare säkra 
rättssäkerhet inom detaljplaner och bygglov.”
Det finns kanske anledning för vänersborgarna att glädjas över detta initiativ, och se lite mer optimistiskt på framtiden…
Samtidigt får man i protokollet reda på att enkätundersökningar pågår på plan- och bygglovsenheten, men att det har varit svårt att få in svar på bygglov.
Jasså? Är det svårt att få in svar?
Men var det inte de båda ordförande, Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), som skrev till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S):
”Ärendena följs upp med enkäter, där resultatet visar att de invånare som har ärenden hos byggnadsnämnden är mycket nöjda.”
Eller var det kanske lite förhastat att skriva så?
Det är väl för övrigt inte så underligt om de få som svarar är de som är positiva…
Antagandet av detaljplan för Norra Sanden och Fisketorget (fast på byggnadsförvaltningen heter det ”Fisktorget”!) har tillfälligt avbrutits får vi reda på i protokollet:
”på grund av nya uppgifter från Statens geotekniska institut som framkommit avseende stabiliteten på Fisktorget.”
Undersökningar av Structor Mark Göteborg AB från december 2016 visade att:
”Stabilitetsförhållandena är tillfredställande för både befintliga och blivande förhållanden under förutsättning att belastningsrestriktioner införs.”
Men nu vill Statens geotekniska institut (SGI) ha ett förtydligande:
”Såväl totalstabiliteten som dimensioneringen av aktuella geokonstruktioner ska redovisas för att klarlägga vilka laster och övriga förutsättningar som kajen är dimensionerad för samt om dessa är förenliga med de förutsättningar som detaljplanen anger. Om t ex gränstryck för pålarna nyttjas ska det även redovisas att pålarna konstruktivt klarar att ta upp dessa laster samt att muren klarar de deformationer som eventuellt uppstår i samband med detta.”
Det är väl bra antar jag att saker och ting undersöks ordentligt, så att riskerna för att t ex
en framtida restaurang ska glida ner i kanalen klargörs…
Till sist.
Förvaltningschef Sophia Vikström meddelade också på sammanträdet att hon hade tackat ja till tjänsten som kommunchef i Mellerud. Och varför inte, det blir nog lugnare där. Så vitt jag vet så finns det ingen politisk bloggare i Mellerud.
BUN beslutar om investeringar 2018-2022
På ett extra sammanträde under eftermiddagen/kvällen beslutade barn- och utbildningsnämnden (BUN) att fastställa det förslag till investeringsbudget som förvaltningen hade arbetat fram. (Se ”Investeringar förskola/skola”.)
Det blev en hel del diskussion kring moduler under det 100 minuter långa mötet. Detta trots att det inte skulle fattas något beslut om moduler. Det var väl egentligen så att det fanns ledamöter som efterfrågade denna information, fast diskussionen egentligen kunde ha väntat till nästa ordinarie sammanträde. Men kunskap är värdefull och nu vet vi i nämnden mer om detta.
Det är nämligen så att det kommer att krävas en ansenlig mängd nya moduler till hösten 2018 för F-6. De ska förhoppningsvis vara tillfälliga, men de kommer att behövas i väntan på att nya skolor ska hinna uppföras och säkerligen senare också för evakuering, typ vid om- och tillbyggnader av skolor. (Om detta nu skulle hända…)
Det finns inga pengar avsatta i kommunen till att köpa in moduler, utan de kommer BUN att få hyra. Det är något som är tämligen oekonomiskt – att köpa en modul brukat betala sig efter 4-5 år. Hyr man längre så kastas pengar i sjön. Jag vet inte varför kommunen 
agerar på det här sättet. Samhällsbyggnadsnämnden (eller är det kommunledningen?), menar att det bara finns en viss mängd pengar för investeringar och när de är ”slut”, så får BUN ta det på den vanliga driftsbudgeten.
Jag undrar om det finns någon som kan förklara logiken i detta resonemang… Det är väl för övrigt risk att en tillfällig modul blir stående på en skolgård i åtminstone tio år…
Samhällsbyggnadsnämnden hade för övrigt föreslagit var modulerna skulle kunna placeras. Alternativen var runt arenan och Torpaskolan, Onsjö, Sjövallen, Öxnered, Tuppen, fd Södra skolan, Huvudnäs (!) och Holmängen. Även Brålanda nämndes. Modulerna är inte tänkta att stå på typ någon skolgård, utan det handlar mer om mindre modulskolor för typ 4 klasser på tomter en bit ifrån nuvarande skolbyggnader. Samhällsbyggnadsnämnden rekommenderade i första hand ett område vid arenan.
Jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden (kommunledningen?) inser vilket oerhört merarbete detta modulsystem skulle innebära för rektorer och pedagoger – både för arbetsförhållanden, schema och organisation. För att inte prata om eleverna som ska byta lokaler när det är dags för praktisk-estetiska ämnen, skolmat och, vem vet, kanske specialsalar som NO. För vad jag förstår så kan inte detta lösas med moduler.
Det blir nog svårt, ännu svårare, att rekrytera pedagoger till Vänersborg. Fast å andra sidan, som sagt, BUN blir tvunget att använda sig av moduler under åtminstone en övergångsperiod.
Om det nu blir en övergångsperiod… Det är ju inte säkert…
Det gick inte att ändra förvaltningens förslag till investeringsbudget. Det var ju en order 
från kommunfullmäktige att BUN skulle dra ner på sina tänkta investeringar för 2018-2022 med ungefär hälften…
Och det fanns ju egentligen inte heller något skäl att göra detta, att ändra i förslaget alltså. Förslaget var ju efter förutsättningarna ok. Det var bara det att vi egentligen borde få plats med ytterligare några investeringar…
Det handlade ju inte om några ogenomtänkta ”lyxinvesteringar”, utan om nödvändiga investeringar för att ge våra pedagoger och elever en dräglig skola som kan ge de nödvändiga förutsättningarna för att uppfylla Skollagens och styrdokumentens krav.
För egen del hade jag velat se att BUN ”trotsade” fullmäktige och åtminstone förde upp nödvändigheten av att börja bygga en ny skola på Holmängen så snabbt som möjligt (140 milj kr år 2019 och 140 milj år 2020). Den är som jag ser det riktigt, riktigt akut. Och dessutom en ny förskola i Frändefors (30 milj kr år 2019 och 30 milj år 2020), vilket också är akut, samt att bygga ut Granås med två avdelningar till (20 milj kr år 2018). Som det blir nu så kommer BUN att få återkomma till fullmäktige med begäran om mer pengar för att renovera och modernisera Björkvägens förskola. (Se vidare ”Investeringar förskola/skola”.)
Vänsterpartiet tyckte alltså helt enkelt att BUN borde ifrågasätta investeringsramarna och dessutom föra fram att kommunen ”gemensamt” måste prioritera. Det kanske typ är viktigare med t ex en ny förskola än en investering för att snygga till Huvudnässkolans tomt… (OK, jag vet att pengarna för uppfräschningen av 
Huvudnästomten inte skulle räcka särskilt långt till en förskola…) Som det blir nu kommer BUN, och framför allt rektorer, förskolechefer och pedagoger, att stå med hundhuvudet när förhållandena i kommunens förskolor och skolor blir allt svårare. Och det är inte sjysst, det är inte BUN:s fel om situationen blir ohållbar. Eller rektorers, förskolechefers och pedagogers…
Tyckte jag.
Första gången jag förde fram detta blev det ingen som helst reaktion. Andra gången så tog Gunnar Bäckman (KD), Maria Nilsson (ny ”frisk” KD-ersättare från Trollhättan) och Angelica König Cassel (S) tag i tråden. Och höll med!
Ordförande Mats Andersson (C) var skeptisk, men gick till slut med på ett litet tillägg till beslutsförslaget. Andersson kände väl trycket från oppositionen om inte annat.
Barn- och utbildningsnämnden beslutade alltså enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Det innebär kort, som jag redogjorde för igår (se återigen ”Investeringar förskola/skola”), att under kommande femårsperiod ska BUN investera i Öxnered, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorp. En ny skola på Holmängen ska börja byggas år 2022. En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan och de påbörjade investeringarna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas.
Till förvaltningens konsekvensbeskrivning tillfogas följande sammanfattning:
”Konsekvenser av Kommunfullmäktiges beslut om investeringsramen 586,6 Mkr i förhållande till Barn- och utbildningsnämndens behov och förslag, 1 013 Mkr för samma period, blir omfattande. Behovet av utökad lokalyta för tillskapande av elev-, fritids-, och förskoleplatser kvarstår och kan ej inrymmas inom tilldelad investeringsram. Behovet måste då lösas genom förhyrning av eventuella tillgängliga externa och interna lokaler och medför, precis som investeringar, stora ökade kostnader att hantera inom driftsbudgeten och därmed ett behov av ökade driftsramar. Dessa tillfälliga lösningar
kommer att behöva hanteras som ett eget ärende.”
Och så det tillägg som blev ett resultat av Vänsterpartiets agerande:
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Nämnden var enhällig i sitt beslut. Jag vet emellertid inte vad detta är värt när det kommer till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Åren som politiker har gjort undertecknad vänsterpartist något luttrad – och stundtals aningen pessimistisk…
.
PS. En liten detalj är att det under sammanträdet fördes fram att samhällsbyggnadsnämnden tydligen lägger ett tak för kommunens investeringar. Det av den anledningen att samhällsbyggnadsnämnden menar att den inte har kapacitet att investera för mer än ca 120 miljoner kr per år. Och om det är så, så är det anmärkningsvärt. Tänk om BUN skulle lägga ett tak på antalet elever. ”Nu är våra skolor fulla, nu får ni flytta till Trollhättan…” Eller om socialnämnden sa, ”tyvärr, personen före dig fick de sista pengarna. Vill du ha försörjningsstöd så får du flytta till Mellerud…”
PPS. En glad nyhet kom dock från samhällsbyggnadsnämnden. Av för mig okänd anledning, så har nämnden ”hittat” 28 milj kr. Dessa pengar ska tydligen användas till en ny idrottshall. Som BUN och kultur- och fritidsnämnden ska betala via hyran… Men det behövs idrottshallar i Vänersborg. Om inte annat för att våra elever ska kunna ha Idrott och Hälsa…
Investeringar förskola/skola
Imorgon tisdag kl 17.00 ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) samlas för att diskutera investeringarna för den kommande femårsperioden.
BUN fattade beslut om investeringarna den 18 april. Då landade investeringskostnaderna på 1.103 miljoner kronor, över en miljard alltså, för 2018-2022. Kommunfullmäktige beslutade sedan den 21 juni om ramarna för fastighetsinvesteringar och då nästan halverades ramarna för BUN. Fullmäktige ansåg att det räckte med 586,6 milj kr till BUN för perioden. Och det skulle man kunna hoppas, att investeringarna skulle räcka alltså, men så är det inte. BUN var seriös i sitt planerande av investeringar – och nu måste alltså nämnden prioritera… En omöjlig uppgift
egentligen, men det är detta som morgondagens möte ska handla om – vilka investeringar ska BUN skjuta på framtiden, vilka investeringar ska prioriteras bort?
Som jag ser det så här inledningsvis så måste BUN:s ramar ifrågasättas. Jag menar, är investeringarna nödvändiga så är de. Punkt, slut. Och anser kommunledningen att de samlade investeringarna är för stora så måste kommunen gemensamt prioritera. Det kanske är viktigare med t ex en ny förskola än en investering på kultur och fritidssidan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har inför morgondagens sammanträde fullgjort sitt uppdrag och prioriterat investeringarna så att de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutade om hålls. Det har inneburit att många investeringsobjekt helt enkelt har strukits. Förvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av uteblivna investeringar.
De prioriterade fastighetsinvesteringarna på skolområdet, dvs de investeringar som förvaltningen har kvar på sin lista, är Öxnered skola inklusive idrottshall, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorps skola. Här kan nämnas att investeringen i Mulltorp, inklusive förskolan, redan är påbörjad och det vore inte försvarbart att inte slutföra den.
Investeringarna på Silvertärnan är absolut nödvändiga:
”Om investeringsmedel ej beviljas saknas elevplatser motsvarande 7 klasser fram till 2020 [i centrala Vänersborg; min anm]. Fram till 2025 beräknas ytterligare elevplatser motsvarande 7 klasser behövas.”
När det gäller en ny skola i Öxnered skriver förvaltningen:
”Grundskolorna i Öxnered och Blåsut har under lång tid haft fler elever än vad de är dimensionerade för. För att klara organisationen har tillfälliga moduler hyrts in. Med de nya bostadsområden som planeras på Skaven och i Öxnered beräknas elevantalen öka ytterligare. I nuläget transporteras elever för undervisning i specialsalar såsom idrott- och hälsa, slöjd mm. Lokalerna är i mycket dåligt skick och opraktiska för verksamheten.”
Jag kan inte annat än se att investeringen i Öxnered också är absolut nödvändig.
Förvaltningen har prioriterat bort investeringar i Brålanda skola, vilket innebär att moduler motsvarande 2-3 klasser måste hyras in och eleverna fortsätta bussas till Dalboskolan för praktisk-estetiska ämnen som slöjd och hem- och konsumentkunskap. Och hur matsalssituationen ska lösas kan nog ingen svara på…
Investeringarna på Norra skolan prioriteras bort, vilket innebär att modulerna måste finnas kvar. Även investeringen på Onsjö tas bort från listan.
Det planeras fler bostadsområden ute på Onsjö. Förvaltningen skriver:
”Vid en fullt utbyggd och maximalt nyttjande av byggrätten vid den första etappen så behöver skolans kapacitet öka med ca 200 elever. När alla tre etapper är byggda behöver ytterligare 200 platser tillskapas.”
Om investeringarna på Onsjöskolan inte blir av, så innebär det, som jag ser det, att kommunen helt enkelt får stoppa sina planer på bostadsbyggande på Onsjö. Det kommer inte att finnas skolplatser (eller förskoleplatser) för de barn och ungdomar som flyttar hit, varken på Onsjö eller någon annanstans i kommunen.
Och visst, det är väl möjligt. Men är det vad kommunen vill?
Barn- och utbildningsnämnden vill bygga en helt ny skola, inklusive idrottshall, på Holmängen:
”De skolor som är tillgängliga för boende i centrala Vänersborg, Norra skolan, Tärnanskolan och Mariedalskolan, har betydligt fler elever än vad de ursprungliga skolorna är dimensionerade för. … Elevantalen i centrum inklusive Torpaområdet har ökat kraftigt och prognostiseras att fortsätta öka de närmsta åren. På Holmängen växer ett nytt bostadsområde fram som bör öka elevantalet ytterligare. … Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel i Vänersborgs kommun på grund av platsbrist.”
Förvaltningen har prioriterat bort den nya skolan på Holmängen på så sätt att investeringarna skjuts till år 2022 och då är investeringarna bara en tredjedel så stora som i BUN:s ursprungliga förslag. Det är möjligt att förvaltningen räknar med att de resterande 2/3-delarna ska investeras efter innevarande tidsperiod, dvs år 2023.
Min uppfattning är nog att denna bortprioritering är den som är mest tveksam. Skolorna i centrala stan är fulla eller överfulla redan, samtidigt som byggandet har kommit igång på Holmängen. En ny skola på Holmängen är ”akut-akut”. Jag anser att kommunledningen måste lyfta fram denna skola.
BU-förvaltningen prioriterar också ner investeringar i skolgårdar med drygt 10 milj kr, trots att många skolgårdar är slitna och i behov av upprustning. Skolgårdarna på många skolor börjar också bli för små på grund av elevökningarna. Det slår mig att samhällsbyggnadsnämnden kanske borde stå för dessa kostnader, eftersom många
skolgårdar faktiskt används utanför skoltid. Det leder till ökat slitage, och ibland förstörelse.
Investeringarna handlar även om förskolor.
På förskolesidan har förvaltningen tvingats prioritera bort ganska mycket. Dock finns en ny förskola i kvarteret Hönan med. Den är ett måste, eftersom den bland annat skapar nya platser och bristen på förskoleplatser är stor. Förskolorna i Mulltorp och på Fridhem finns också med. På båda ställena är investeringarna redan påbörjade och måste självklart slutföras. Den nya förskolan i gamla BUP:s lokaler på Vänerparken finns inte med i investeringsplanen, men det beror på att här handlar det inte om några kommunala investeringar. BUN ska helt enkelt hyra lokaler från en extern hyresvärd.
De investeringar i förskolor som har tagits bort från investeringsplanen är tillbyggnad av Granås förskola, ny förskola i Frändefors respektive Brålanda och nya förskolor på Onsjö och Öxnered.
Detta talar återigen för att kommunen bör stoppa bostadsplanerna på Onsjö. Och kanske kan barnen i Blåsut och Öxnered få plats i andra delar av kommunen, fast det är nog
tveksamt. Men var ska barnen i Frändefors och Brålanda vara? Finns det överhuvudtaget plats någonstans i kommunen?
”Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda.”
Det tycks mig som om åtminstone en ny förskola i Frändefors är tämligen ”akut-akut”…
BUN vill utöka förskolan på Granås med två avdelningar. Det är tänkt att dessa avdelningar ska ersätta Björkvägens förskola som är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Om investeringen i Granås prioriteras bort:
”måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.”
Det betyder att en bortprioritering av Granås inte innebär någon ”besparing” eftersom pengar till Björkvägen då måste fram.
Barn- och utbildningsnämnden står som synes inför ett stort dilemma. Bara att få uppgiften att prioritera bland nödvändiga investeringar är en omöjlig uppgift. Det känns väl som om nämnden bör skicka iväg den ursprungliga investeringsplanen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige och låta de prioritera…
Kanske skulle nämndens beslut lyda:
”Här har ni konsekvenserna av bortprioriteringarna, de blir katastrofala. Vi i BUN vägrar att ta ansvar för följderna. Se till att ta ert ansvar och prioritera ni!”
Typ.
Kommunfullmäktige 20/9
Idag hade TTELA en helsida om onsdagens kommunfullmäktige. Det går också att läsa om sammanträdet på kommunens hemsida, även om det är ”i korthet” (se ”Fullmäktige i korthet 20 september 2017”), och på Vänsterpartiets hemsida (se ”Vad gjorde ni ikväll?”). Dessutom hade jag en blogg om Sanden-ärendet i onsdags (se ”KF: Ja till Sanden”).
Sanden har diskuterats en del efter beslutet, bland annat på Facebook. Åsikterna är delade, men min uppfattning är nog att många diskuterar utifrån en drömbild på hur Sanden kan se ut, utan att ta hänsyn till de kostnader som kommunen kan tvingas lägga ner i området. Det är kostnader som faktiskt kan uppgå till hundratals miljoner kronor. Det är bara att tänka på vad en flytt av hamnen skulle kosta.
Och om det nu är några företag som vill bygga bostäder på Sanden lär det bli mycket dyra bostäder. I Karlstad har man byggt bostäder längs Klarälven. De blev så dyra att området i folkmun kallas ”Guldkusten”. Och då är namnet redan givet för Vänersborgs eventuellt framtida motsvarighet – ”Guldsanden”.
Jag ska inte fördjupa mig alltför mycket i de frågor som redan finns beskrivna på andra ställen (se länkarna ovan). Jag kan emellertid konstatera att styret under Marie Dahlins (S) ledning har för avsikt att införa avgiftsfri kollektivtrafik under sommarloven, kanske andra lov också, för skolungdomar. Det kommer ju ett statligt bidrag till detta. Man kan nog inte tolka Dahlins uttalanden på annat sätt. Vänsterpartiet hade ju annars tänkt att motionera om detta, men det ser alltså ut att inte behövas. (Se ”Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet”.)
Marie Dahlin såg det demokratiska underskottet när det gäller informationen till partier som inte finns i ”maktens korridorer”, t ex Vänsterpartiet, om vad som händer och ska hända i kommunen. Och vad jag förstår, så tänker Dahlin avhjälpa detta, dock är det inte riktigt klart om hur och när.
Det kan vara på sin plats att lyfta fram socialdemokraternas i Vänersborg inställning till de ensamkommande flyktingbarnen. Den fick fullmäktige reda på när socialnämndens ordförande Peter Trollgärde (S) svarade på en interpellation av Lutz Rininsland (V).
Regeringen med Vänsterpartiets stöd har som bekant kommit överens om att skjuta till ett tillfälligt bidrag till kommunerna, så att det ska bli möjligt för de ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen att kunna bo kvar i kommunen. Som det är nu tvingas ungdomarna att flytta från sitt boende i kommunen till Migrationsverkets anläggningar den dag de fyller 18 år. Även om de har bott i kommunens regi under kanske två år och t ex går i gymnasiet.
Det handlar ju om att, och där är nog alla partier egentligen överens, om nu flyktingar och skyddsbehövande ändå finns i Sverige, så är det väl bäst för såväl samhället som för individen om integrationen lyckas.
Peter Trollgärde tyckte inte att de ensamkommande skulle få bo kvar i kommunens boende.
”Hur lagarna stiftas och hur dom ska följas är inte våran fråga. … Vi ska inte gå in och ta statens ansvar. Migrationsverket har ett ansvar för dom över 18 år och vi har ett för dom under 18 år. Och vi ska fortsätta arbeta på det sättet.”
Sa Peter Trollgärde.
Trollgärde visade inte bara en stor brist på empati och förståelse, han missade också poängen. Hans egen socialdemokratiska regering ger ju dessa pengar till kommunerna just för att regeringen anser att kommunen bör bära en del av det statliga ansvaret. Varför skulle regeringen annars ge pengar till kommunerna?
Trollgärde menade också att pengarna bara räcker till 4-5 ungdomar. Men där hade han fel. Trollgärde hade missat att staten skjuter till ännu mer pengar. Han upplystes om detta, och att pengarna skulle räcka till åtminstone 15 ungdomar, men stod ändå fast vid 
sin uppfattning.
Jag undrar vad Trollgärdes socialdemokratiska partikamrater säger om denna, i mitt tycke, mycket tveksamma inställning…
Det kan noteras att sverigedemokraternas Cecilia Skenhall tyckte att det var av stor vikt att möta upp dessa ungdomar och ha en dialog med dem. Skenhall menade att det var en fråga om ohälsa. Det var en inställning som inte tycktes delas av Ola Wesley (SD) och Kurt Karlsson (SD), även om de inte direkt argumenterade mot Skenhall (SD).
Kurt Karlsson (SD) menade också att sverigedemokraterna hade tagit ansvar för invandring och flyktingpolitik i ett par decennier, varpå Tove af Geijerstam (L) påpekade att för ett par decennier sedan var sverigedemokraterna rasister som gick i uniformer.
TTELA skriver idag om Kurt Karlssons (SD) motion om att införa en pensionärernas dag:
”Bland annat tycker han att den borde innehålla ett rullatorrace.”
Det stod dock inget i motionen om rullatorrace. För övrigt avslogs inte motionen för att de andra partierna var emot en pensionärernas dag. Tvärtom, den finns redan och avhölls under två dagar på Folkets Park för bara några veckor sedan (se ”Vänersborgs pensionärsfest 2017”). TTELA var för övrigt där och rapporterade från en av dagarna. (Se ”Regndans i Dalaborgsparken”.)
Gunnar Lidell (M) lämnade en mycket intressant interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).
Lidell frågar varför det inte planeras och projekteras för en gång- och cykelväg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen när man ändå gör markarbeten för VA-ledning och fiber längs sträckan.
Interpellationen ska besvaras på nästa sammanträde med kommunfullmäktige. Vi får hoppas att det inte är för sent då. Fortsätter samhällsbyggnadsnämnden med sitt nuvarande arbete lär det nämligen bli omöjligt att anlägga en gång- och cykelväg i Sikhall i framtiden. Det ska bli synnerligen intressant att få höra svaret…
Det finns anledning att återkomma till denna fråga.
Fullmäktige slutade inte förrän kl 22.45. Men så blir det när det är många ärenden att behandla.
Senaste kommentarer