Arkiv

Författararkiv

Läckande VA-ledningar (2)

10 april, 2024 1 kommentar

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Sammanträdet ska dock inte handla om att inrätta några nya verksamhetsområden. Tor Wendels (M) motion ”Framtida förslag om utökning verksamhetsområde” ska inte heller behandlas (se ”Ska inte politikerna styra kommunen?”). Och faktiskt ska nämnden inte heller behandla James Buccis (V) VA-yrkanden, som hade exakt samma lydelse som yrkandena i en motion från Lena Eckerbom Wendel (M). Yrkandena innebar att kommunen skulle ta fram ett regelverk som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.)

Däremot finns två det andra VA-ärenden på dagordningen.

Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att:

“höja VA-taxan med 20 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2025.”

Brukningstaxan höjdes med 20% också inför innevarande år. Kommuninvånarna kan vidare förvänta sig en höjning år 2026 med upp mot 10 %.

Förklaringen till taxehöjningarna är enligt nämndens underlag:

”En föränderlig omvärld med kostnadsökningar för drift av vatten- och avloppsanläggningar, klimatutmaningar till följd av skyfall, ökad förnyelsetakt av ledningsnätet, investeringar som tas i drift samt ett högre ränteläge än beräknat”

Det blir allt dyrare med vatten och avlopp. Jag tror att många kommuninvånare får allt fler anledningar till att börja titta på enskilda VA-lösningar…

Det är intressant och upplysande att läsa samhällsbyggnadsförvaltningens fördjupande beskrivning av ärendet, särskilt med tanke på gårdagens blogginlägg. (Se “Läckande VA-ledningar (1)”.)

I underlaget står det:

“Tillgången till rent dricksvatten och ett fungerande system för vatten och avlopp är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Befolkningsökningen och civilsamhället ställer stora krav på den kommunala va-anläggningen. Den växande befolkningen och behovet av att renovera eller ersätta äldre ledningar och anläggningar innebär kontinuerligt växande investeringar. Det finns också en annan viktig faktor som påverkar investeringsutgifterna och det är klimatanpassning. Vattenverk måste byggas om så att de klarar beredningsstegen och har tillräcklig kapacitet för att möta befolkningsökningen. Samtidigt finns det ökade miljökrav på reningsprocessen i våra avloppsreningsverk.”

Och vidare:

“Kommunen har en lagstadgad skyldighet att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen. Vattenverken har idag en omodern reningsprocess som fungerar med reducerad kapacitet mot tillståndsgivna vattendomar. Dagens processer kan inte möta framtidens utmaningar med bland annat ett förändrat klimat och nya reningskrav.”

Det är lite konstigt att kommunen inte uppmuntrar kommuninvånare på landsbygden att ordna med enskilda avloppslösningar…

Ett nytt styrande dokument ska också antas av samhällsbyggnadsnämnden – “Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.

I underlaget till nämnden står det:

“Ett styrande dokument har arbetats fram för att tydliggöra avgiftsuttag och bestämmelser för fastigheter som tillåts ansluta genom avtal utanför det kommunala verksamhetsområdet för vattentjänster. Avgifterna har justerats för att hålla som minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde.”

Det ska alltså bli dyrare att ansluta sig till kommunens VA-tjänster om fastigheten ligger utanför ett verksamhetsområde. Det låter väl inte mer än rätt, men jag vet inte hur många invånare som är intresserade av att ansluta sig till kommunens VA-nät. (Kanske finns det fler perspektiv på detta ärende? Läs gärna kommentaren till blogginlägget.)

VA-taxan ska beslutas av kommunfullmäktige medan det sistnämnda styrdokumentet stannar i samhällsbyggnadsnämnden.

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA

Läckande VA-ledningar (1)

9 april, 2024 Lämna en kommentar

Det har till viss del blivit lite lugnare och mer avvaktande i Sverige, och Vänersborg, när det gäller vatten- och avloppsfrågor det senaste året. I Sverige trodde väl flera att staten genom förändringarna i Vattentjänstlagen (LAV) i juni 2022 skulle få kommunerna att ändra förhållningssättet till vatten och avloppsproblematiken. (Se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”.) De trodde antagligen att allt skulle bli mer flexibelt, som det står LAV, och att enskilda VA-lösningar skulle accepteras på ett helt annat sätt än tidigare. I LAV 6 § står det ju:

“…ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Den synen delades troligtvis också ute i kommunerna av politiker och tjänstepersoner, särskilt efter att det tillsattes en borgerlig regering efter valet. Samtliga borgerliga partier ville ju se fler enskilda VA-lösningar och mindre av tvångsmässiga anslutningar till kommunernas VA-nät. Men allt eftersom månaderna gick insåg de flesta att lagen var tämligen flummigt formulerad och egentligen till föga förpliktigande. Den nya regeringen tog inte heller några initiativ på området.

Nu tycks det som om det mesta kring VA och anslutningar till stor del har återgått till de gamla vanliga rutinerna. Kommunerna har återupptagit sin inarbetade praxis med tvångsanslutningar av fastighetsägare till det kommunala VA-nätet. Och strategin att centralisera hela VA-systemet under kommunens hägn fortsätter som om ingenting har hänt. Allt avloppsvatten som kommuninvånarna kan producera ska som alltid ledas via kommunala ledningar till kommunens reningsanläggningar.

Kommunernas infrastruktur kring VA är i stora delar föråldrad och belastningen på ledningarna ökar. Det är inte bara avloppsledningar som kan läcka utan även ledningarna med dricksvatten. Jag har hört siffror på att 20-25% av dricksvattnet försvinner ur ledningarna på grund av läckage. Det är också ett stort problem att regnvatten flyter in i ledningarna och i onödan leds till reningsverken. Ledningar måste bytas ut och nya anläggas eftersom fler ska anslutas. 

Det krävs att reningsverken byggs ut, beroende på att fler ansluts men även på grund av ökade krav på rening. Riskerna ökar för att reningsverk överbelastas och att utsläpp av orenat vatten ökar. Det visade om inte annat den senaste sommarens översvämningar. Tiotusentals och åter tiotusentals kubikmeter avloppsvatten rann ut i svenska sjöar och vattendrag. (Se t ex “VA och utsläppen 2022”.)

Sårbarheten ökar i ett centraliserat kommunalt VA-system. Ett reningsverk liksom pumpstationer kan drabbas av tekniska fel, strömavbrott, översvämningar och naturkatastrofer.

Trots att det är uppenbart för var och en att en decentraliserad lösning med enskilda avlopp oftast är en mer robust strategi för att hantera VA-frågor så fortsätter kommunerna att införa fler verksamhetsområden och att tvångsansluta enskilda fastighetsägare.

Det här illustreras av en pågående historia i Sandviken.

Foto Anders Broman

En invånare i Sandvikens kommun vid namn Anders Broman publicerade den 27 mars ett öppet brev på Facebook (i gruppen “VA i tiden nätverk”) till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Det öppna brevet återges i sin helhet.

“Sedan 1 januari 2023 har Vattentjänstlagen uppdaterats. Det har tillkommit ett stycke som betonar att ”vid bedömningen av behovet ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.

Denna lag skulle möjliggöra mer flexibilitet i bedömningarna av enskilda avlopp som är godtagbara i relation till att behöva koppla upp sig till en alternativ kommunal anläggning.

Men den nya lagen efterlevs inte och flexibiliteten tillämpas ytterst sällan om inte alls, då kommunerna fortsätter att summariskt döma ut fullt fungerande avlopp och dricksvattenbrunnar precis som innan lagändringen.

Foto Anders Broman

Samma tillvägagångssätt sker över hela Sverige, där kommuner kör över innevånarna och genomför sk verksamhetsområden och sedan tillskriver området ett behov av kommunalt VA.

Innovativa lösningar som kommer från boende om att installera minireningsverk ratas av kommunerna och uppges inte kunna tillämpas. Felaktiga påståenden om höga kostnader för de boende eller att det skulle vara för tekniskt komplicerat kommuniceras från kommuner. Det gör att vi alla går miste om innovativa lösningar som skulle vara bättre för både miljön och allas plånböcker (inklusive kommunens).

I kommun efter kommun sprider sig nu en frustration och vanmakt när pensionärer och barnfamiljer med redan hög ekonomisk belastning nu tvingas att sälja sina bostäder, och det till reducerat pris då hushållet ligger med en framtida utgift på flera hundra tusen kronor på ett VA-system som inte behövs.

Miljön sägs vara skälet till dessa tvångsanslutningar, men de kommunala VA-näten har uppenbara brister och är långt större miljöbovar än de enskilda då de kommunala anläggningarna tillåter bräddningar där kubikvis orenat avloppsvatten släpps ut i naturen varje år.

Foto Anders Broman

Åsikter som framförts om varför de enskilda anläggningarna är bra ur miljösynpunkt och dess robusthet, styrks även av landets ledande VA-experter.

Något som inte beaktas när enskilda avlopp bedöms, är världsläget med vårt nyliga inträde i NATO, ett aggressivt grannland och klimatförändringar med nya påfrestningar. För vårt civilförsvar är decentraliserade enskilda anläggningar en styrka som borde värnas. 

Foto: Anders Broman

Vi står inför stora prövningar där en främmande makt redan nu visar hur sårbar vår infrastruktur är. Centraliserade basala funktionerna i ett land kan lätt slås ut.

Civilförsvarsvärdet av de enskilda VA-anläggningarna måste vägas in i dagens bedömningar. Enskilda anläggningar klarar av påfrestningar från kraftig nederbörd och strömbortfall långt bättre än de kommunala.

Vi som drabbas av det oförändrade sättet att tyda den nya lagen, vill se en åtgärd snarast. Vi saknar fullständigt den flexibilitet som lagstiftaren hoppades på. 

Vi boende med enskilda anläggningar visar redan idag stor vilja till att se till miljön och tar stort ansvar för våra anläggningar, och såg välviljan från regeringen vid införandet av den nya lagen…men vad hände med välviljan från kommunerna?”

Foto Anders Broman

Anders Broman från Sandviken ska tillsammans med 27 andra fastigheter i en liten by tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet. Det bestämde kommunfullmäktige i Sandviken med en rösts övervikt den 19 februari 2024. På den kommunala VA-ledning som de ska kopplas in blir det, titt som tätt:

“stopp i ledningen och allt avloppsvatten från Kungsbergets skidanläggning går oavkortat rakt ut i en våtmark ca 400 m uppströms Norrbro.”

Man kan se en kortare film på det läckande avloppet här – “Läckande kommunalt avlopp” (länk till YouTube). Det mörka, bruna som syns i filmen är det som man befarar att det är, och det bekräftas enligt Broman också av lukten…

De 27 fastigheterna i Sandvikens kommun ska alltså tvångsanslutas och använda denna VA-ledning. Kommunen tror nämligen att det finns stora risker att de enskilda avloppen i byn ska börja läcka…

Tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet i Sverige fortsätter alltså. Ytterligare en orsak till att det på nytt börjar ta fart i landets kommuner är att kommunerna börjar bli klara med den vattentjänstplan som den uppdaterade Vattentjänstlagen kräver att kommunerna ska ha.

Flera kommuner är dock fortfarande inte klara med sina vattentjänstplaner trots att de enligt lagen skulle vara på plats den 1 januari i år. Vänersborgs kommun är t ex inte klar med sin plan. Naturligtvis beror det relativa VA-lugnet i Vänersborg också på att kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet den 16 mars 2022 om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. Den styrande minoriteten insåg att fullmäktige inte tänkte acceptera fler tvångsanslutningar. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)

Det finns emellertid tecken på att lugnet i Vänersborg snart är slut och att vissa politiker och tjänstepersoner gör sig redo att återuppta kampen för nya verksamhetsområden, tvångsanslutning och fortsatt centralisering av VA-verksamheten. Det har också blivit en annan mandatfördelning i Vänersborg efter valet och delvis ett annat politiskt styre.

I Vänersborg röstar inte de kommunala partierna som moderpartierna i riksdagen när det handlar om vatten och avlopp.

Anm. Här kan du läsa blogginlägget ”Läckande VA-ledningar (2)”.

Kategorier:VA

Brätte: FÖP 2023 (2)

7 april, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på gårdagens inlägg “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”.

Naturligtvis borde politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ha fått information från tjänstepersonerna i sin förvaltning om “Översiktsplan 2017”. Planen, och tillhörande bilagor, borde ha varit ett viktigt underlag inför beslutet den 29 februari om var Brättelänken skulle anläggas. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Särskilt borde Länsstyrelsens granskningsyttrande ha lyfts för den “nya” nämnden. Då borde inte beslutet ha blivit att dra vägen rakt igenom de ouppgrävda och outforskade fornminnena.

Men… 

Den 15 februari 2023 antogs “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön“ av kommunfullmäktige – och då var de nuvarande ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden med, både i nämnden och flera av dem också i fullmäktige…

En fördjupad översiktsplan spelar en central roll i kommunernas planering genom att ge en mer detaljerad och specifik vägledning för markanvändning och samhällsplanering. Den är inte juridiskt bindande, vilket inte heller Översiktsplanen är, men är (enligt Chat GPT):

“ett kraftfullt verktyg för att styra och forma den fysiska, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen inom en kommun på ett sätt som tar hänsyn till både nuvarande och framtida behov och mål.”

Och även en fördjupad översiktsplan granskas av Länsstyrelsen…

I “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön” (FÖP) står det mycket om Brätte redan i huvuddokumentet:

“G32 – Gamla Brätte fornlämningsområde. Området är en viktig fornlämningsmiljö som kan utvecklas som besöksmål. Det är av stor vikt att ta hänsyn till kulturhistoriska och biologiska värden men också att området fredas som vackert och stillsamt grönområde.”

Även området utanför själva det uppgrävda fornminnesområdet är betydelsefullt enligt FÖP:en:

“N15 – Vassändaviken. Området utgör ett varierat och ålderdomligt kulturlandskap. Vassändaviken med Brätte har mycket stora natur- och kulturhistoriska värden. En artrik flora är knuten till naturbetesmarkerna. Viken utgör en värdefull fågellokal och uppväxtområde för fisk. Förekomst av grova träd, främst ek. Landskapsbilden med hävdade öppna betesmarker kring Vassändaviken och sparsamt med bebyggelse skapar en tilltalande miljö lämpad för tätortsnära friluftsliv. Området undantas från markexploatering. Odlingslandskapet hävdas genom bete och/ eller slåtter.”

Och vidare om samma område (se kartan ovan):

“K24 – Brätte och Vassändaviken. Riksintresse för kulturmiljövård. Vid osäkerhet om en åtgärd kan komma att påverka riksintresset negativt ska länsstyrelsens kulturmiljöenhet höras. Marken runt gamla staden Brätte undantas från exploatering. Vid ändring av vägen genom området ska stor hänsyn tas till kulturmiljön. Vassändavikens strandängar hålls öppna genom bete och slåtter för att natur- och kulturvärdena ska bestå. Strandområdet mellan Nygårdsängen och Brätte utvecklas för rekreation och hålls tillgängligt för allmänheten. Området tolkas som särskilt värdefull miljö i plan- och bygglagens mening.”

“Marken runt gamla staden Brätte” ska undantas från exploatering säger FÖP:en. Det torde gälla även de områden av Brätte som inte är uppgrävda och utforskade. Det är ju faktiskt troligt att upp mot 75% av gamla Brätte stad fortfarande döljer sig under marken. Och jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden har tillfrågat och underrättat Länsstyrelsens kulturmiljöenhet innan beslutet…

Det här är information som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden borde ha fått, eller själva kommit ihåg, innan de fattade beslutet om den nordliga vägsträckningen (se vägsträckning 1 på flygbilden). Huvuddokumentets skrivningar stöds självklart av den så kallade utredningsdelen:

“Brätte-Vassända är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården genom de historiska lämningarna efter handelsplatsen Brätte och den medeltida ruinen från Vassända kyrka med kyrkogård.”

Man kan sammanfattningsvis konstatera att skrivningarna i den Fördjupade Översiktsplanen är ännu tydligare än i Översiktsplanen 2017. Det är för mig en gåta att inte FÖP:ens skrivningar fanns med i underlaget till samhällsbyggnadsnämnden den där olyckliga sammanträdesdagen i slutet av februari.

Länsstyrelsen yttrade sig över kommunens fördjupade översiktsplan. I FÖP:ens huvuddokument sammanfattas Länsstyrelsens granskningsyttrande:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset för kulturmiljövård Brätte-Vassända medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Hela yttrande från Länsstyrelsen hade följande lydelse (min fetstil):

“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Den norra vägsträckningen, dvs mellan Brätte och Vassbotten och som nämnden fattade beslut om (med undantag av James Bucci, V), borde utgå… Det är ett mycket tydligt ställningstagande av Länsstyrelsen. Och det ger om inte annat även en tydlig signal om hur Länsstyrelsen kommer att ställa sig till ett eventuellt kommunalt beslut, om kommunstyrelsen skulle gå på samma linje som samhällsbyggnadsnämnden…

När jag tittade i mina anteckningar från kommunfullmäktiges sammanträde, när FÖP:en antogs, så sa jag:

“Länsstyrelsen är också kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte.”

Jag kunde naturligtvis ha varit tuffare, men det var ändå en markering. Och FÖP:en tog inte ställning till vägdragningen, men avrådde, som jag såg det, från det norra alternativet.

Till sist.

Det är viktigt att komma ihåg att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse. Det betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):

“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”

Riksintressen ska beaktas i den kommunala planläggningen och har koppling till 13 olika lagar. Det står i en broschyr utgiven av Boverket, “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” (kan laddas ner här). Broschyren konstaterar att:

“Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”

I Kulturmiljölagen så står det redan i 1 kap 1 §:

“Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.”

Och i 2 kap 2 §:

“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”

Men jag tycker ändå att den gamla Lagen om fornminnen från 1942 uttryckte det, med några ålderdomliga formuleringar, allra mest kraftfullt, och på sätt och vis ganska vackert (1 kap 1 §):

“Fasta fornlämningar, bevarande minnet av fäderneslandets tidigare inbyggare, äro ställda under lagens hägn.”

Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…?

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Länsstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden

Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)

6 april, 2024 Lämna en kommentar

“I hamnen med sina lagerlokaler låg fartygen medan de lossade och lastade. Mellan husen trängdes invånarna med besökare kopplade till handeln.”

Det här stod i en artikel om Brätte i TTELA den 4 februari 2024. (Se TTELA “Brätte – staden som glömdes bort i 250 år”.) Anledningen till att jag inleder med det här citatet är för det första att TTELA:s grava felaktighet om Brätte återkom i fredagens TTELA (papperstidningen). Artikeln som har funnits på tidningens digitala hemsida sedan den 27 mars, skrev ju helt felaktigt:

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Den felaktiga slutsatsen upprepades alltså i gårdagens artikel. Det verkar inte som om journalisterna läser varandras artiklar… Eller blogginlägg. (Jag skrev redan dagen efter den första artikeln om varför TTELA hade fel i blogginlägget “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) TTELA:s devis “Riktig journalistik gör skillnad” är i och för sig riktig, men det gäller inte TTELA i det här fallet…

Den andra anledningen till citatet, som börjar detta blogginlägg, är att flera vänersborgare har hört av sig om den planerade vägen norr om Brätte, dvs mellan den uppgrävda delen av Brätte stad och Vassbotten.

Även före detta vänersborgare har nåtts av den illavarslande nyheten. Häromdagen fick jag ett samtal från Gävle. Personen undrade hur det var möjligt att en nämnd förespråkade en vägdragning genom och över fornminnena på Brätte. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)”.)

“Vet de inte att staden gick ända ner till vattnet?”

Undrade den nuvarande Gävlebon. Jag svarade att jag trodde att de visste det, både politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen. Ingen vänersborgare kan väl ha missat Brätte och dess betydelse. Eller? Det kan kanske vara möjligt att någon har missat Brättes stora betydelse även för Sveriges historia. Men några ledamöter borde väl ändå ha läst TTELA eller de arkeologiska utredningar som har gjorts av Brätte… Till exempel den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum, och som kan laddas ner här.

Museichef Peter Johansson skrev i sin skrivelse till kommunen (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):

“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Man tror till och med att det kan vara upp till 3/4-delar av Brätte som fortfarande inte är undersökt. Det innefattar alltså även det område där samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V), vill att Brättelänken ska anläggas. (Du kan se ett föredrag på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”, där museichef Peter Johansson ägnar de första 15 minuterna till Brättes historia.)

Den före detta vänersborgaren, som nu bor i Gävle, frågade mig om hur kommunens planer för Brätte såg ut och om hur Länsstyrelsen yttrade sig kring dessa. Det gav mig en del arbete…

Det finns två viktiga planer i kommunen där Brätte och området kring staden ingår – “Översiktsplan 2017” och “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Delkarta 1

Delkarta 2

I huvuddokumentet för Översiktsplan 2017 finns Brätte endast med på några enstaka rader som en bakgrund till Vänersborgs historia. I Delkarta 1 finns området runt Brätte markerat som “skyddsvärd bebyggelsemiljö” och “värdefullt naturområde”. Delkarta 2 är ännu intressantare. På kartan finns en pil inritad vid Brätte. Den markerar “Framtida vägförbindelse”. Pilen är emellertid inte inritad med någon precision. (Se nedan.)

I den så kallade underlagsdelen står det mer om Brätteområdet. Fornlämningsmiljöerna beskrivs och det nämns att det finns lämningar under mark efter staden från 1500- och 1600-talen. Det står dock inget om den föreslagna vägdragningen. Det gör det däremot i ytterligare en del av Översiktsplan 2017, i “Konsekvensbeskrivning” (fetstilen i citatet är min):

“Riksintresse för kulturvård – Brätte-Vassända ÖP2017 föreslår möjligheter till en ny väg för att knyta samman Onsjö med Öxnered. Vägen är mycket viktig av flera anledningar. Den skulle bland annat innebära att tätortsområdena som utgör Vänersborgs stad kan bindas samman, att ansträngda vägar genom centralorten kan avlastas, att tågstationen i Öxnered på ett bättre sätt kan nyttjas av fler, att det planerade nya bostadsområdet Öxnered-Skaven kan nås utan järnvägspassager, samt bättre framkomlighet i händelse av olyckor. Beroende på var och hur vägen förläggs kan det komma att innebära påverkan på riksintresset. Riksintresset är av mycket stor betydelse för kommunen eftersom det var här ursprunget till Vänersborg växte fram under medeltiden. Därför kommer stor vikt läggas vid att minimera negativ påverkan i samband med byggandet av vägen. Bedömningen är att vägen är nödvändig för det växande Vänersborg och att det bör gå att hitta lösningar som innebär att riksintressets väsentliga värden kan skyddas.”

Kommunfullmäktige har beslutat om Översiktsplan 2017. Fullmäktige var medvetet om Brättes betydelse, i varje fall var Vänsterpartiet det. Betydelsen betonades också senare i texten:

“Ny vägförbindelse mellan Onsjö och Öxnered kan bland annat komma att påverka platsen där gamla Brätte låg, vilket är riksintresse för kulturvård. Den exakta vägdragningen är dock inte utredd och kommunens utgångspunkt kommer att vara att minimera påverkan på riksintresset.”

Pilen ovan för den framtida vägförbindelsen är alltså medvetet inte inritad med någon precision. Men det verkar som om Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte har läst allt underlag i Översiktsplanen… 

Det framgår med all tydlighet också i “Länsstyrelsens granskningsyttrande” som även det var en del i underlaget till fullmäktige.

Länsstyrelsen skrev (min fetstil):

“Kommunen pekar i förslaget ut en framtida vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö. Länsstyrelsen bedömer att en vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö kan knyta ihop Öxnered med centralorten och förbättra förutsättningarna för pendling med tåg och är därför positiv till att kommunen pekar ut ett sådant förslag. Det finns dock motstående intressen, inte minst i form av kulturmiljön vid Brätte, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Beroende på hur vägen dras riskerar den att påtagligt skada riksintresse för kulturmiljövården. (Not: Även fornlämningen RAÄ Vänersborg 26:2, som utgörs av stadslager från Brätte.) Det är viktigt att olika vägalternativ studeras (inklusive ett nollalternativ) för att hitta en lämplig sträckning som dessutom inte påtagligt skadar riksintresset.”

Länsstyrelsen var tydlig. Men detta var 2016-2017 och alla politiker i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kanske inte var “på plats” vid tillfället.

Men…

Länsstyrelsen kom att bli ännu tydligare när den uttalade sig om “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Fortsättning följer i inlägget ”Brätte: FÖP 2023 (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela

Hallevibadet och polisanmälan (+SD-avhopp)

4 april, 2024 Lämna en kommentar

Jonas Mossberg i Vargön vill fortfarande ta över Hallevibadet och driva det vidare. Men det är segt, och det är ändå snällt sagt.

Mossberg skrev så sent som igår, 3 april, på Facebook:

“I oktober beslutades det att Hallevis framtid skulle flyttas upp ett steg till kommunfullmäktige. Sedan har det inte hänt någonting.”

Mossberg menade vidare att samhällsbyggnadsnämndens tjänstepersoner verkar jobba efter en egen agenda och att de:

“visar en enastående ovilja att följa folkets (och politikernas) önskan att hitta en fungerande lösning för Hallevibadet.”

Jonas Mossberg tycks vara “frustrerad” och verkar ha varit det under en längre tid. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:

“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”

Mossberg skrev även några, som han ansåg vara, väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det skrev jag om i blogginlägget “SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen”.

Det fanns dock aldrig någon polisanmälan i kommunens diarium. På nästa sammanträde, den 21 mars, meddelade förvaltningschef Knutsson att det inte var samhällsbyggnadsförvaltningen som hade polisanmält Jonas Mossberg för förtal, utan tjänstepersonen själv – som privatperson. Det var i sig förvånande, att personen själv står för polisanmälan när anmälan handlar om personens roll som tjänsteperson i Vänersborgs kommun.

Polisanmälan gjordes av tjänstepersonen en till synes vanlig arbetsdag den 22 februari kl 10.34. Det misstänkta brottet rubricerades som “ofredande”. Jag vet inte om det var tjänstepersonen själv eller den som tog emot polisanmälan som gjorde denna rubricering. Men det var lite förvånande. I Brottsbalken 4 kap 7 § står det:

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Brottet som Jonas Mossberg var anmäld för beskrevs i polisanmälan på följande sätt:

“Misstänkt person har kritiserat och talat osanning  och felaktigt vis i ett mail. Vilket målsägande känner sig trakasserad och tycker är väldigt tråkigt.”

Det är alltså mycket riktigt mailet som Mossberg polisanmäls för och inte för att han antastat tjänstepersonen fysiskt. Nu kan även SMS och telefonsamtal under vissa omständigheter falla in under ofredande, men jag anser nog att det misstänkta brottet borde ha rubricerats som förtal.

En mycket rutinerad polis och förundersökningsledare på Polismyndigheten beslutade redan samma dag att inte inleda någon förundersökning. Beslutet motiverades med orden:

“Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det anmälda förfaringssättet bedöms inte så pass grovt att det är ett ofredande i lagens mening, även om det kan betraktas som klandervärt. Uppgifterna i anmälan är inte av sådan karaktär att det bedöms falla under brottsbalkens bestämmelser om ofredande.”

Jonas Mossberg hade enligt polisen inte begått något brott. Hans mail till tjänstepersonen skulle inte ens utredas.

Polisanmälan avskrevs alltså redan den 22 februari. Det ska jämföras med att samhällsbyggnadsnämnden en vecka senare, den 29 februari, informerades om att Mossberg hade polisanmälts. Men kanske hade polisens beslut att inte inleda någon förundersökning inte nått fram till Vänersborgs kommun vid den tidpunkten. Den 21 mars, nästan exakt en månad senare, meddelades emellertid inte heller nämnden av sin förvaltning att polisanmälan hade lämnats utan åtgärd. Nämnden fick bara reda på att det var tjänstepersonen själv som hade gjort anmälan. Varför detta hemlighetsmakeri?

Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd skulle kunna sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.

Och till sist något helt annat.

Sverigedemokraten Roger Karlsson har avsagt sig sina uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen. Det betyder att det i fortsättningen kommer att finnas 3 tomma SD-stolar i fullmäktige. Det kan också beskrivas så här: SD hade för bara 1,5 år sedan en valsedel med 18 namn, av dessa 18 återstår nu 7…

SD förlorar dessutom pengar på avhoppen. I kommunens “Regler för partistöd” står det i 4 §:

“Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Det mandatbundna stödet reduceras efter respektive partis obesatta mandat. Parti anses ha obesatt mandat när länsstyrelsen inte kan fastställa ledamot för mandat.”

Det är ingen större skada skedd. Vänersborg och Sverige skulle klara sig betydligt bättre utan Sverigedemokrater.

Jag kan slutligen konstatera att fortsätter avhoppen i Vänersborg så blir snart den styrande minoriteten (S+C+KD+MP) en majoritet.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, SD

Museichefen ryter till om Brättelänken

2 april, 2024 4 kommentarer

Nr 1 är den nordliga vägsträckningen, nr 2 den södra.

Det ska byggas en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Den planerade vägen går under beteckningen Brättelänken. Namnet kommer naturligtvis av att vägen ska gå förbi Brätte. Den stora frågan är dock var vägen ska gå.

Det finns två alternativ – söder eller norr om Brätte.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Det var bara Vänsterpartiets James Bucci som röstade mot. Det innebär att nämnden anser att Brättelänken ska dras mellan det utgrävda området av Brätte stad och Vassbotten.

Nämnden och dess förvaltning har dragit slutsatsen att denna dragning är den bästa. Det är ganska oklart varför. Det enda som nämns är egentligen att Brätte ridklubb och en berörd granne har motsatt sig det södra alternativet. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte konstaterade också att det inte fanns något av arkeologiskt värde i området. TTELA, som troligtvis hade talat med någon politiker eller tjänsteperson på samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen istället för att studera den arkeologiska undersökningen, skrev häromdagen (se TTELA “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”):

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Både samhällsbyggnads och TTELA verkar ha missat var Brätte och dess bryggor och hamn låg. Staden låg inte där ovannämnda arkeologiska undersökning gjordes(!!!), vilket för övrigt arkeologerna ifråga var väl medvetna om. Däremot har en annan arkeologisk undersökning genomförts av Bohusläns museum för några år sedan. Den undersökningen gjordes i det nu aktuella området, dvs mellan den del av Brätte som är utgrävt och området där bryggorna och hamnen låg förr i tiden och som inte är utgrävt. (Se ”Bevara Brätte! (2/2)”.) Den undersökningen kom till helt andra resultat…

En person som inte har missat något som är värt att veta om Brätte eller Vänersborgs historia är museichefen på Vänersborgs museum Peter Johansson. Jag tror nog att jag kan påstå att han är en av de mest kunniga på området Vänersborgs historia, inklusive Brättes historia.

Peter Johansson har reagerat på samhällsbyggnadsnämndens planer på vägdragningen förbi, eller snarare, över och genom det gamla Brätte. I kommunens diarium finns nämligen idag en skrivelse från museichef Peter Johansson till kommunstyrelsen i Vänersborg.

Jag återger hela texten.

===

Synpunkter angående ”Vägval Brättelänken” 

Då Samhällsbyggnadsnämnden vid möte 2024-02-29 föreslagit Kommunstyrelsen att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering av Vägval Brättelänken med inriktning Alternativ 1, norra alternativet, önskar undertecknad lämna synpunkter kring de höga kulturhistoriska värden som kommer att påverkas negativt i det fall Alternativ 1 skulle genomföras. Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.

Köpstaden Brätte växte fram under 1500-talet från att ha varit en marknadsplats vid Vänerns sydspets till att bli ett samhälle med stadsprivilegier från 1580-talet. Grunden för Brättes existens var den omfattande exporten och omlastningstrafiken av huvudsakligen stångjärn och skogsprodukter vilka via Göta älv sändes för export. Framförallt var det exporten av stångjärn som var av särskilt stor betydelse för landets ekonomi under den tid det svenska stormaktsväldet började byggas. Med detta blev Brätte en stad av nationalekonomisk betydelse. Under de år på 1610-talet som Älvsborg var ockuperat av Danmark utgjorde Brätte rikets västligaste utskeppningsort och som mest hade staden cirka 400 invånare. År 1644 överfördes stadsprivilegierna på Vänersborg och inom några år hade Brätteborna överflyttat till den nya staden på Huvudnäset.

Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara. I de flesta fall har städernas kulturlager lagts över varandra och har därför också till stor del dolts eller skövlats av senare tiders exploateringar.

Arkeologiska undersökningar/utgrävningar har gjorts vid Brätte vid ett antal tillfällen under 1900 – 2000-talen, på 1910-talet, 1943 inför Vänersborgs 300-årsjubileum och 2018 i samband med en kabeldragning. Fyndmaterialet från dessa undersökningar är rikt och förvaras i dag på Vänersborgs museum. Arkivmaterial till kännedom om Brättes historia förvaras i dag på Riksarkivet i form av domböcker, privilegiehandlingar, skattelängder, skrivelser med mera. För närvarande arbetar Vänersborgs museum med en större utställning om Brätte, en utställning som står klar våren 2025 till vilken en rik programverksamhet kommer att kopplas med skolprogram, föredrag och fältvisningar.

I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. För Vänersborgs kommuns del blir värdet än högre då de arkeologiska lämningarna bokstavligen är ett dokument över vår stads äldsta historia, den historiska grund varpå Vänersborg vilar. Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.

Ett underlag som Samhällsbyggnadsnämnden ej refererar till är den grävrapport som publicerades av Bohusläns museum efter de arkeologiska undersökningarna 2018 (Bohusläns museum Rapport 2019:13). Här framgår att Brätte stads utsträckning är betydligt större än det tidigare utgrävda området söder om vägen. Området norr om vägen, ner mot vattnet och området öster om bäcken visar såväl lösfynd som bebyggelselämningar. I rapporten betonas fornlämningens höga värde då den till största del är opåverkad av moderna störningar som fallet är vid de flesta andra stadslämningar. Det antikvariska och vetenskapliga värdet bedöms som mycket stort och man skriver ”Vidare bör man vara vaksam i samband med exploatering i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen”. För att få en bild av köpstaden Brättes utsträckning rekommenderas en markradarundersökning av hela området.  

Den arkeologiska undersökning som det refereras till i underlaget för Samhällsbyggnadsnämndens beslut gällande Vägval Brättelänken, KU Arkeologisk rapport 2020:6, uttalar sig endast om området väster om Brätte fornlämningsområde men tillägger i slutsatsen att man i öster inkräktar på ett fornlämningsområde med riksintresse. Skrivningen i den ovannämnda bilagan till Samhällsbyggnadsnämnden ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11 där man konstaterar ”Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet” – gäller alltså inte den del av den föreslagna vägsträckningen som går genom fornlämningen. Underlaget blir därmed inte rättvisande.

Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.

Vänersborg 29 mars 2024
Peter Johansson
Museichef

==

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, KS 2024, Samhällsbyggnadsnämnden

Påskparaden 2024

31 mars, 2024 Lämna en kommentar

Idag är det Påskdagen. Det är kristendomens viktigaste högtidsdag. Påskdagen är den dag då Jesus enligt Bibeln uppstod från de döda. Uppståndelsen är kärnan i kristendomen, för det är genom den som det bevisas att Jesus är Guds son, Jesus segrade över döden. Det är också genom Jesus död och uppståndelse som människor enligt kristendomen kan bli frälsta och få evigt liv. Jesus tog på sig och dog för människornas synder.

Påskens händelser och särskilt uppståndelsen är naturligtvis en trosfråga. Men för kristendomen är tron på påskens händelser avgörande och en förutsättning för människornas frälsning.

“Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” (Joh 11:25-26)

Det är intressant att en omskuren, judisk kille från Nasareth har gett upphov till en ny religion, kristendomen, som har spridit sig över hela världen. Och även till Sverige där den trängde undan Oden och Tor och de andra gamla asagudarna. Detta trots att Jesus inte ens var kristen! Ända till sin död betraktade han sig som rättrogen jude. Han uppfyllde ju bara profetiorna i Gamla Testamentet om en från Gud utsänd kung – Messias (på grekiska Kristus).

Sammanfattningsvis, på skärtorsdagen instiftade Jesus det nya förbundet mellan Gud och människorna. Det är därför kristna firar nattvarden. På Långfredagen dog Jesus på korset för människornas synder och på Påskdagen uppstod han.

På Påskafton (lördagen) hände ingenting som var teologiskt väsentligt för kristendomen. Då är det påskparad i Vänersborg.

Jag tror att det var 27:e gången som påskparaden gick av stapeln i Vänersborg. Hundratals påskgummor och påskgubbar fyllde gatorna i centrum. De var i alla åldrar och fantasin var total när det gällde att klä ut sig.

Påskparaden började på gågatekrysset. Vänersborgs Stadsmusikkår ledde paraden via Hamngatan och Kungsgatan tillbaka till gågatekrysset. Där delades godispåsar ut till alla deltagare. De bästa utstyrslarna belönades med stora korgar fyllda med godis. Förra året ingick det även tandborste och tandkräm, men jag vet inte om det gjorde det i år.

Förra årets segrare, denne bloggares barnbarn Olle, kunde inte försvara titeln årets påskpojke. Det blir till att ta nya tag nästa år. Inte heller barnbarnet Ebbe lyckades vinna titeln. Under paraden somnade han på pappas axlar…

Det var inte bara påskparad. På Hamngatan visades brandbilar upp, samtidigt som ett antal personer tog ett dopp i kanalen vid Residensbron. Jag antar att de hade fått dispens av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson. Det är ju enligt kommunens ordningsstadga inte tillåtet att bada i kanalen.

I Plantaget kunde alla barn leta påskägg. De som hittade ett ägg kunde byta till sig en godispåse. Det fanns också tillfälle till ridning. Det var hästar från Stall Örbacka.

Det är fantastiskt roligt att se så många människor i Vänersborgs centrum. Det är inte så ofta, men när det väl händer känner man sig som boendes i en betydligt större stad… Flera politiker syntes till i vimlet, bland annat tidigare nämnde Benny Augustsson. Även flera kända idrottsnamn som t ex Ulf Guldbrandsen gästade paraden. Och inte minst, den ständige och skicklige konferenciern Håkan Thunberg. Även om Ebbe inte riktigt gillade den utvalda musiken…

Påskparaden är en trevlig tradition som vi hoppas ska återkomma i många år till.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, centrum, helgläsning

Glad Påsk! (gäller ej fiskmåsar)

29 mars, 2024 Lämna en kommentar

Idag är det långfredag. Det var denna dag för drygt tvåtusen år sedan som Jesus korsfästes.

Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för dom som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.

Påskhelgen började egentligen igår torsdag, trots att det inte är helgdag då. (Det är den ju t ex i Norge.) Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden. 

Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av bibeln som handlar om Jesus.

Påsken är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som egentligen borde firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis var det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten.

Den unge snickarens åsikter var tämligen radikala, kanske till och med revolutionära. Och det visste Jesus. Han var mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de makthavande. Men han var förberedd… Efter en härva av politiska ränkor, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han fick senare under denna fredag sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var en lång fredag för Jesus, men det var så romarna avrättade upprorsmän.

Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i landet som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också. Och nu börjar alltfler amerikanska harar göra sitt intåg i de gamla traditionerna… Det sistnämnda är ett elände.

Sannolikt är det dock så att inte bara gemene man utan kanske framför allt dagens unga generation har tänkt mer på liv och död de senaste åren än både sina far- och morföräldrar och deras far- och morföräldrar. Nu går tankarna till Rysslands fruktansvärda angreppskrig i Ukraina och till Israels krigsförbrytelser i Gaza. Samtidigt talar rikspolitiker och media alltmer om svenskt deltagande i kommande krig. Många fick höra att NATO-inträdet var ett sätt att hålla Sverige utanför krig. Som alliansfriheten har gjort i några hundra år… Efter inträdet verkar motsatsen gälla.

Med tanke på dessa fasansfulla händelser så ter sig invasionen av fiskmåsar i Nordstan tämligen futtig. I år intog fiskmåsarna hustaken i Nordstan i onsdags den 27 mars. Det var exakt samma datum som förra året. I och för sig har fiskmåsar kretsat runt hustaken i Nordstan den senaste veckan, men det verkar mest ha varit rekognoseringsturer. Nu har de hittat sina boplatser i det naturliga habitat som Nordstan utgör för fiskmåsstammens överlevnad och fortplantning. Och det innebär en djup existentiell förtjusning och upprymdhet för alla fiskmåsar. De måste bara ge uttryck för denna sin glädjerika upplevelse och skrika ut sin lycka till alla mänskliga inkräktare i Nordstan.

På morgonen, förmiddagen, lunchen, eftermiddagen, kvällen och natten. Varje dygn, varje vecka – ända fram till mitten av juli…

Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…

Kategorier:helgläsning

Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte

28 mars, 2024 1 kommentar

Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev inte riktigt lika långt som förväntat. Ordförande Benny Augustsson (S) kunde avsluta sammanträdet kl 15.43.

I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen. (Se “KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm”.) I detta inlägg ska jag referera en del av vad som hände på själva sammanträdet. Men det var ingen diskussion om Brättelänken. Jag vill stryka under det. De flesta politiker hade nog inte läst artikeln på TTELA:s hemsida. (Se “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”.) Om de hade läst den, så hade de sett att det stod:

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

TTELA har knappast läst den arkeologiska utredningen av Västra Götalandsregionen som tidningen hänvisar till. Om TTELA hade gjort det så hade de redan efter en snabb bläddring insett att arkeologerna undersökte ett område väster om Brätte, alltså inte någonstans på det tämligen stora område där Brätte låg. Ja, det hade faktiskt räckt med att titta på titelsidan – utredningen hade till och med rubriken “Utredning – väster om Brätte”… (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”. Du kan ladda ner utredningen här.)

Bohusläns museum har däremot gjort en utredning vid Brätte där vägen ska gå, och resultatet av den undersökningen kom fram till helt andra resultat. (Se “Bevara Brätte!”.) TTELA kommer att få skriva nya artiklar med rätt fakta. Journalisten kan förslagsvis också ringa till Vänersborgs museum, eller Bohusläns museum. Där har de en betydligt större kunskap om Brätte än t ex de flesta politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. (TTELA och alla andra kan också ladda ner utredningen här.)

Men det var kommunstyrelsens sammanträde det skulle handla om…

Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var intressanta och de som presenterade var mycket proffsiga. De var fantastiskt strukturerade och tydliga. Tyvärr tillät inte ordförande Augustsson att frågor fick ställas. Det tyckte jag var synd, och faktiskt också till viss del en brist på respekt.

Sen blev det ett antal informationer om flera av dagens ärenden. Då fick frågor ställas och synpunkter framföras… Dessa informationspunkter handlade om de ärenden som skulle behandlas senare på sammanträdet.

På ärende 6 “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027” deltog inte M+L+SD+MBP i beslutet. Partierna förklarade inte varför, så det var ingen som riktigt förstod deras agerande… Det handlade nämligen inte om budgeten för hela kommunen, utan bara kommunstyrelsens del av den, dvs kommunstyrelsen som nämnd.

Och så var det alla medborgarförslag om seniorkorten. Fem av dem yrkade på att åldersgränsen skulle sänkas till 65 år och äldre. Som vänsterpartist yrkade jag bifall till alla dessa. Det gjorde även Medborgarpartiet, men inget annat parti. Det innebar att V och MBP också reserverade sig mot majoritetens beslut. Två andra medborgarförslag ansåg sannolikt även de att gränsen skulle gå vid 65, men de yrkade “bara” på att åldern, som tidigare var 75 år, skulle sänkas. Och faktum är att kommunfullmäktige faktiskt redan har sänkt åldern – till 70+. V och MBP avstod därför från att rösta.

Ärende 16 var Vänsterpartiets motion om samma sak, dvs seniorkort från och med 65 år. Återigen yrkade V, och MBP, på bifall. Det blev avslag – och två reservationer.

Det blev lite tjôtigt, men det gick ändå ganska snabbt.

Kommunen äger en del fastigheter och byggnader. Om det finns tankar och förslag på att sälja någon eller några av dem så ska det göras konsekvensbedömningar. Bedömningarna ska beskriva konsekvenser av en försäljning för kommunens framtida lokalförsörjning och också ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.

Samhällsbyggnadsnämnden vill sälja tre av kommunens fastigheter. Följaktligen hade kommunstyrelseförvaltningen gjort tre konsekvensbeskrivningar. Politikerna i kommunstyrelsen skulle ta ställning till dessa igår.

Det första ärendet gällde en försäljning av en fastighet på Marierovägen. Konsekvensbedömningen kom fram till att kommunen inte hade något behov av fastigheten. Det betydde att samhällsbyggnadsnämnden nu kan sälja den fastigheten.

Sedan var det en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Det har tidigare varit en LSS-bostad med sex boendelägenheter. Förslaget var att denna fastighet också skulle säljas. Henrik Harlitz (M) hade dock noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten skulle kunna behövas år 2030. Det var dock osäkert. 

Harlitz menade att det var en klok idé att kommunen “höll på” Vedboden 4 tills socialnämnden visste om den behövde fastigheten eller inte. Kommunens kostnad för att behålla Vedboden 4 skulle uppgå till sammanlagt ca 1,5 milj kr. Det ska jämföras, fortsatte Harlitz, med att ett nytt LSS-boende år 2030 skulle kosta bortåt 30 milj kr, kanske mer. Jämfört med den kostnaden var 1,5 milj kr en liten summa. Att behålla fastigheten skulle alltså kunna spara pengar på några års sikt. Och behövde inte socialnämnden fastigheten så skulle ändå inte kommunen ha förlorat särskilt mycket pengar.

Jag ansåg att det var ett klokt resonemang av Harlitz och tyckte därför att en återremiss var ok. En återremiss skulle innebära att förvaltningen tittade ett varv till på möjligheterna. Och om det visade sig att det fanns något fel i Harlitz resonemang, så kunde kommunen sälja Vedboden 4 senare i år.

Det blev votering och beslutet blev återremiss med röstsiffrorna 8-7. 

Ärende 20 var en konsekvensbedömning av försäljning av kontorsfastigheten på Kyrkogatan 22/Teatergränd 9. Harlitz (M) hade ett liknande resonemang här, men menade då att byggnaden skulle kunna användas som t ex en andra fritidsgård. Det skulle även kunna finnas utrymmen för replokaler etc. Han ville att frågan skulle utredas mer innan beslut fattades om försäljning. Jag höll faktiskt med honom, en fördjupad konsekvensanalys skulle kunna visa om det faktiskt fanns ett behov. Och om inte, så kunde fastigheten ändå säljas inom en förhållandevis nära framtid. Det fanns liksom inget att förlora.

De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville återigen sälja direkt och denna gång höll SD med de styrande. Och då blev det en försäljning – med röstsiffrorna 10-5. Vi var flera som noterade att det fanns vissa åsiktsskiljaktigheter inom socialdemokraterna… 

Till sist, ärende 24 “Ansökan om medel för sommaraktiviteter på Torpaområdet 2024”. Harlitz igen. Han ansåg att aktiviteterna skulle breddas så att även ungdomar från andra delar av stan och kommunen skulle vara välkomna. Det blev en diskussion där ingen egentligen hade någon annan uppfattning. Kenneth Borgmalm (S) ansåg t ex att det låg en hel del i vad Harlitz sa. Det blev dock ingen ändring i beslutsförslaget, Harlitz hade inte heller yrkat på det. Kanske diskussionen i KS sänder en signal till berörda att även andra ungdomar borde välkomnas till sommaraktiviteterna på Torpaområdet.

Sammanträdet avslutades med att ordförande Augustsson (S) önskade alla en Glad Påsk. Därmed tar även politiken ledigt några dagar, även om politiker och kommunanställda inte har något påsklov kommande vecka som kommunens elever.

Imorgon tänkte jag berätta om varför det firas påsk. Fram tills dess kanske mina läsare kan fundera på vad Nya testamentet menade hände just denna torsdagskväll för ungefär två tusen år sedan. En ledtråd, Jesus och hans lärjungar åt kvällsmat…

Kategorier:Brätte, fastigheter, KS 2024, Seniorkort65+, ttela

KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm

26 mars, 2024 1 kommentar

Det blir ett långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon onsdag. Det är inte alla ärenden kring medborgarförslag, och motionen, om att införa seniorkort från och med 65 år som kommer att ta tid. Nej, det är, som vanligt, all information som ledamöter och ersättare ska få ta del av.

Så här ser dagordningen ut:

Underlaget till sammanträdet är på 770 sidor. (Hela underlaget kan laddas ner här.) Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2023. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet.

De helägda kommunala aktiebolagen är Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. Det finns också två andra aktiebolag som Vänersborgs kommun är involverad i, Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB (kommunägt till 73 %) och Fyrstads Flygplats AB (Vänersborgs andel 34 %). De sistnämnda presenteras emellertid inte imorgon.

Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra som bolag, alla politiska beslut är fattade. Det är dock inte helt enkelt att avveckla bolaget utan processen fortgår under 2024. Bolaget ska tillsammans med Stiftelsen Bergagården ingå i det nya kommunägda aktiebolaget Halle och Hunneberg AB. Det finns inga handlingar utskickade från bolaget till morgondagens sammanträde, men Kungajaktsmuseet erhöll totalt 3,2 milj kr i uppdragsersättningar av kommunen förra året.

Det kostade kommunen 9.057.091 kr att driva Vattenpalatset Vänerparken AB förra året. Det är mycket pengar. Bolagets intäkter ökade på grund av att simskolan flyttade till Vänerparken efter att Hallevibadet lagts ner. Vattenpalatset gjorde därför ett överskott på 1 milj kr. Möjligtvis fortsätter intäkterna att öka under innevarande år, även simklubbens verksamheter har flyttat till Vattenpalatset.

Vänersborgsbostäders resultat (efter skatt) uppgick 2023 till 10,7 milj kr, medan Fastighets AB Vänersborg gjorde ett resultat på 585.660 kr. Fastighets AB:s verksamhet sköts från och med den 1 september 2023 av personal från AB Vänersborgsbostäder. Gunnar Johansson är VD i båda bolagen.

Vänersborgs kommun är också med i kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). NÄRF och KFV ska också presentera sina årsbokslut.

 NÄRF:s årsbokslut finns med i underlaget. Förbundet beskriver utförligt sin verksamhet och det finns mycket intressant att ta del av. Det är som bekant planerat att NÄRF ska slås ihop med “Räddningstjänsten Mitt Bohuslän” den 1 januari 2025. Alla förutsätter i varje fall det, men det har ännu inte fattats något beslut. Kunskapsförbundet ansvarar för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Vänersborg och Trollhättan.

Kunskapsförbundet Väst gjorde ett överskott förra året på +4.253.000 kr, trots att året hade börjat med ett underskott. Förbundet fick oväntade tillskott under året från bland annat Migrationsverket (för åren 2021-2022), ränta från bankkonto, minskad semester- och ferielöneskuld och flera vakanta tjänster. Jag noterar dock att gymnasiet och vuxenundervisningen gick med underskott.

För första gången någonsin har kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bjudits in till kommunstyrelsens sammanträde. De får delta på bolagsdagen, inget annat, och endast digitalt – och utan ersättning. Det ska bli intressant att se hur många som kopplar upp sig.

Vill du veta mer om de kommunala bolagen och kommunalförbunden kan du gå till kommunens hemsida, klicka här. Här finns det länkar till de olika bolagen och förbunden.

Det är dock inte slut på information för kommunstyrelsens del. Efter bolagsdagen följer information från alla chefer i kommunstyrelseförvaltningen. Det är Lena, Jörgen, Anna, Thomas, Jenny, Jill, Pernilla och Maria som ska föredra ärendet “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP”. Det handlar om år 2025, och ärendet ska beslutas senare under dagen. Kommundirektör Lena Tegenfeldt fortsätter sedan att informera på nästa punkt, denna gång tillsammans med redovisningschef Kerstin, om “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.

Det blir också information om “Förslag till regler för företagskort” och “Konsekvensbedömningar gällande försäljning av fastigheter”, innan kommundirektör Tegenfeldt säger några väl valda ord från bland annat sin omvärldsbevakning.

Slutligen är det kommunalrådens tur att svara på eventuella frågor utifrån den “dagbok” de har sammanställt sedan förra sammanträdet. Dagboken består helt enkelt av datum för möten, besök, utbildningar etc som de har deltagit i.

Efter all information är det sedan dags för politikerna i kommunstyrelsen att fatta beslut.

Kommunstyrelsen ska börja med att besluta om att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2023. Krångligt? Det är så det fungerar i politiken. Kommunfullmäktige fattar alla de viktiga besluten, men det ska alltid ligga ett beslutsförslag på fullmäktiges bord. Det förslaget kommer nästan alltid från kommunstyrelsen.

Det står oerhört mycket lärorikt och intressant i kommunens årsredovisning. Den innehåller inte bara siffror utan också omvärldsbevakning och ekonomiska analyser av kommunsektorn samt utvecklingen i Sverige. Redovisningen behandlar även innevarande och kommande år.

Det kan vara bra att veta att Vänersborgs kommun gjorde ett resultat 2023 på +87 milj kr. Kommunen investerade för 448 milj kr (bolagen ej inräknade) vilket är en mycket hög siffra. Av de fyra finansiella målen uppnåddes bara två förra året, men av kommunens fem inriktningsmål bedöms fyra vara uppnådda och ett delvis uppnått.

Om 2024 står det i årsbokslutet:

“Inför 2024 är ekonomin pressad med hög inflation, kraftiga prisökningar, ökade pensionskostnader, stigande räntor samt minskade statsbidrag. Budgeterat resultat uppgår till endast 1 mnkr vilket innebär att balanskravet uppfylls men resultatet inte är i närheten av det finansiella målet på två procent.”

Ärende 5, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, ska också till kommunfullmäktige. Det är en hel del att läsa i verksamhetsberättelserna, och vill man sätta sig in kommunens olika verksamheter finns det oerhört mycket att ta del av. Berättelserna kan fungera som uppslagsböcker om Vänersborgs kommun. Dessa verksamhetsberättelser är utförligare än de som ingår i årsbokslutet. (Du kan ladda ner respektive nämnds verksamhetsberättelse på Vänsterpartiets hemsida.)

Inte mindre än 8 medborgarförslag om seniorkort ska behandlas, och en motion från Vänsterpartiet. Gemensamt för alla förslag (utom ett) och motionen är att åldersgränsen för inköp av seniorkorten föreslogs gälla från och med 65 år. I februari beslutade kommunfullmäktige att:

“införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år.”

Det innebär att alla medborgarförslag föreslås bli endera avslagna eller anses besvarade. Jag antar att Vänsterpartiet kommer att reservera sig mot dessa beslut eftersom vi anser att åldersgränsen bör vara 65. (Läs mer om medborgarförslagen på Vänsterpartiets hemsida – “Seniorbiljett 65+? Nej, nej, nej, åter nej”.)

Kommunstyrelsen ska själv fatta beslut om att godkänna några konsekvensbedömningar gällande fastighetsförsäljningar. Sådana här bedömningar måste göras innan kommunen säljer sina egna fastigheter. Det gäller fastigheterna Morkullan 29 på Marierovägen 19, Vedbonden 4 på Forbondegatan 33 och byggnaden Kyrkogatan 22/Teatergränd 9, som är en del av Näckrosen 18. När kommunstyrelsen har godkänt bedömningarna, vilket den kommer att göra, så kommer samhällsbyggnadsnämnden att kunna sälja fastigheterna.

Kultur- och fritidsnämnden ska beviljas 365.000 för projektet “lovaktiviteter 2024”. Pengarna tas från anslaget för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Projektet ska bidra till att stärka befintliga mötesplatser och att öka tryggheten på Torpaområdet. Kultur- och fritidsnämnden ska använda medlen till bland annat ungdomsledare, aktiviteter med föreningar och till inköp av professionella kultur- och fritidsaktörer. 

Det är ytterligare några ärenden, se dagordningen ovan, men dessa kommer som jag ser det att klubbas igenom utan diskussion eller frågor.

Som sagt, det blir ett långt sammanträde. Men jag tror inte att det blir särskilt mycket oenigheter eller diskussioner. Det är emellertid oerhört mycket att läsa och sätta sig in i… Det är tur att man är pensionär.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Årsredovisning, Bokslut, KS 2024, Medborgarförslag, Motion, Seniorkort65+, Verksamhetsberättelse