Arkiv

Författararkiv

BUN (18/11): Matte och pengar

19 november, 2024 Lämna en kommentar

Sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev längre än förväntat. Ordförande Bo Carlsson slog dock slutligen klubban mycket distinkt i bordet kl 14.12 och avslutade mötet.

Flera ledamöter var frånvarande vilket ledde till att Vänsterpartiets ersättare i nämnden, Peter Lénberg, fick tjänstgöra istället för ledamoten Gunnar Henriksson (L). Eftersom Henriksson är nämndens 2:e vice ordförande fick Lénberg överta även detta uppdrag. Det är första gången någonsin som en vänsterpartist har haft denna ärofyllda post i en “skolnämnd” i kommunen. Det visade sig dock att det var för bra för att vara sant. Det var ett misstag…

Det var för övrigt mycket olyckligt att Gunnar Henriksson (L) var frånvarande just på detta sammanträde eftersom verksamhetsuppföljningen handlade om Henrikssons absoluta favoritämne – matematik. Och det var en mycket, mycket intressant föredragning.

Singapore är ett land som under ett flertal år legat i mattetoppen i PISA-undersökningarna. Några lärare på Tärnanskolan undrade hur det kom sig. Hur undervisade de i matematik i Singapore för att uppnå de resultaten? Och varför skulle inte lärarna på Tärnan i Vänersborg kunna undervisa på samma sätt?

Elever, lärare och rektorer från Tärnanskolan berättade för nämnden om hur de arbetar i matte. Vi politiker fick en introduktion i teorierna bakom och även ett konkret exempel på hur en lektion går till.

Nämnden blev imponerad. Det pågår pedagogiska diskussioner i Sverige just nu och debatten handlar mycket om lärarledd katederundervisning i klassrummet. Singaporemodellen handlar inte om det. Modellen syftar till att elever (se här) ska få en:

“djupare förståelse för centrala begrepp och områden snarare än att lära sig regler och procedurer utantill.”

För att skapa denna förståelse används många konkreta föremål och bilder kopplade till det abstrakta. Modellen handlar sammanfattningsvis om att eleverna ska förstå matematik, lösa problem och att tänka – enskilt, tillsammans och under ledning av lärarna. 

Den för dagen alldeles nya ersättaren i nämnden, och tillika lärare i matte i åk 7-9, Maria Nilsson (KD) gjorde ett inspel som blev lite av pricken över “i:et”. Hon visade hur elevernas resonemang och lösning kunde göras om till en ekvation. Det var något i stil med en Samir är sex katter vilket kan bytas ut mot x och 6y… (Fråga mig inte mer…)

Eleverna från åk 3 respektive åk 4 klarade ovanstående uppgift – gör mina läsare det?

Under månadens lokalinformation fick BUN reda på att Öxnered förskola är evakuerad och tom. Det ska skaffas fler moduler som ska möjliggöra att barnen, som tillfälligtvis är placerade på Öxnereds skola och Holmängenskolan, ska kunna flytta ”tillbaka”.

Inte nog med att det är och har varit stora problem på Öxnereds förskola, även Tärnanskolan har problem – fuktproblem. Elever och personal drabbas av kliande ögon och hals, huvudvärk osv. Det finns risk för att alla väggar på hela skolan har drabbats. Tydligen diskuteras det om underhållspengar, eller snarare brist på, och har vi råd… Nämndens uppmaning till de lokalansvariga är, som en av ledamöterna formulerade det:

“Fixa det – och det fort!”

BUN behandlade en del andra ärenden som jag beskrev i mitt blogginlägg innan sammanträdet (se “BUN: Mörka moln på himlen”). I det inlägget skrev jag också en hel del om nämndens för sammanträdets viktigaste beslutsärende, “Verksamhetsplan 2025-2027 Barn- och utbildningsnämnden”.

BUN står inför personalneddragningar nästa år. Personalkostnaderna måste minska med 21,4 milj kr. Det blir många tjänster… Och eftersom det är svårt, eller omöjligt, att ändra organisationen mitt under ett läsår, dvs ht 2024-vt 2025, kommer de stora neddragningarna att ske under ht 2025. Besparingen för hela budgetåret 2025 måste alltså hämtas hem på ett halvt år, höstterminen 2025. Det finns inte särskilt mycket annat att spara på, personalkostnaderna är den stora och “påverkbara” kostnaden för nämnden.

Barn- och utbildningsnämnden har andra stora utgifter som måste finansieras och som det knappast går att spara på. De kostnaderna betalas av förvaltningen centralt och det som sedan blir kvar av det totala anslaget delas ut som barn- och elevpeng till verksamheterna. Förvaltningen visade på ett tydligt sätt vilka dessa centrala kostnader är:

Det ska noteras att i denna summa, 600 milj kr, ingår det också stora personalkostnader. Resten av BUN:s pengar, lite drygt 400 milj kr, fördelas som barn- och elevpeng ut till verksamheterna. Varje enhet, t ex en förskola eller en grundskola, får pengar utifrån hur många barn respektive elever som finns på enheten.

Som synes av tabellen nedan minskar antalet barn och elever i varje verksamhet, med undantag av anpassad grundskola. Ökningen av kostnaderna för antalet elever i den anpassade grundskolan motsvaras av elevminskningen i övriga verksamheter.

Fast minskar verkligen kostnaderna när elevantalet sjunker?

Anta att antalet elever som studerar på Torpaskolan minskar med 20 nästa läsår, det blir 2 elever färre i varje klass. Det innebär att Torpaskolan behöver minska sina kostnader med låt oss anta ungefär drygt en miljon (=antal elever * elevpengen). Det minskade elevantalet betyder emellertid inte att de faktiska kostnaderna automatiskt minskar med denna summa. Nä, långt därifrån. Elevminskningen kanske leder till att 20 färre matportioner behöver köpas in varje skoldag, ett antal läroböcker mindre, men det innebär inte att det behövs färre pedagoger. Det behövs fortfarande en lärare i klassrummet oavsett om det går 27 eller 29 elever i klassen. Det går inte heller att spara pengar på att säga upp lokaler. Det får kanske bli en speciallärare som får se sig om efter arbete i någon annan kommun… Fast det är inte heller någon bra idé. Inför 2024 omfördelades 15 milj kr i nämnden. Pengarna används till att ge elever det stöd de behöver. Det skulle egentligen behövas minst en dubbelt så stor summa… 

Men personalen måste minska… Och barn- och elevpengen 2025 blir dessutom något mindre nästa år, även om den inte är uträknad ännu. (Hösten 2024 är elevpengen 67.374 kr.)

Det var med tunga tankar som vandringen hemåt påbörjades efter avslutat sammanträde.

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024, Tärnan, verksamhetsplan

Byggnadsnämnden (2): Huset vid 45:an

17 november, 2024 Lämna en kommentar

I det förra blogginlägget om byggnadsnämnden beskrev jag två byggärenden från Vargön där bedömningen skedde från samma utgångspunkt men med olika slutsatser. (Se “Byggnadsnämnden (1): Holmens kontorsbyggnad”.)

Byggnadsnämnden hade vid sitt sammanträde den 26 september ett ärende i en annan del av kommunen, på andra sidan sjön. Vi ska bege oss från Vargön till Dalsland.

 Precis som med huset på Snickaregårdsvägen i Vargön (“det svarta taket”) så upptäckte tjänstepersoner i byggnadsförvaltningen på egen hand en “avvikelse” på en fastighet i Brålanda, vid E45:an. Med andra ord, ingen kommuninvånare eller någon annan hade anmält fastighetsägarna till byggnadsförvaltningen.

I Vargön handlade det om kultur och kulturhistoria, i Brålanda om:

“Byggnadsnämnden bedömer att fastigheten i fråga är i ovårdat skick och att betydande olägenheter för omgivningen har uppkommit.”

Sådana här ovårdade fastigheter/tomter är ofta obebodda och ett stort problem för framför allt grannar. De har en tendens att dra till sig människor som festar, förstör, smutsar ner, super och knarkar etc vilket gör livet otryggt och osäkert för omgivningen. Det finns exempel på ovårdade fastigheter på Parkvägen i Vargön och Torstenssonsgatan i Vänersborg.

Huset vid 45:an är inte en sådan fastighet. Det är inte obebott och inte ett tillhåll – inte för människor i varje fall. Dock för bilar. På fastigheten finns just nu flera motorfordon och två husvagnar. Tidigare har det funnits ännu fler. Förvaltningen upptäckte nämligen fastigheten redan år 2020 och då upprättades även ett tillsynsärende om ovårdad tomt. (Nedanstående fotografier är från Google Maps. Det verkar vara sommar och det syns bilar på tomten. Jag vet dock inte vilket år fotona är tagna.)

Fastighetsägaren har varit föremål för flera tillsynsbesök sedan 2020. Fastighetsägaren har städat och rensat upp efter hand; fordon och annat har forslats bort. Men vid ett platsbesök den 28 maj i år bedömde förvaltningen att avlägsnandet av fordon hade avstannat och:

“de fordon, 29 styck, som är kvar på fastigheten bedöms ge ett ovårdat intryck”

Det handlar ofta om “bedömningar” i sådana här fall. Det är kanske ofrånkomligt, men det ger utrymme för personliga åsikter och tolkningar. Och då kan t ex kommuninvånare behandlas på olika sätt.

Fordonen bedömdes av förvaltningen också vara uttjänta och ej i körbart skick – och fastigheten ligger:

“i nära anslutning till väg E45 och synlig för bland annat trafikanterna på vägen.”

Därför beslutade byggnadsnämnden att förelägga fastighetsägaren att avlägsna 19 av fordonen och de två husvagnarna. Fastighetsägaren skulle få behålla 9 fordon, dock alltså inte husvagnarna.

Byggnadsnämnden beslutade också:

“De bilar som blir kvar på fastigheten som inte är i körbart skick och ska förvaras utomhus ska placeras prydligt på fastighetens södra del, se röd markering.”

Det betyder, menar nämnden, att sju av dessa nio bilar, traktor samt bilkärran och traktorkärran kan stå kvar på tomten:

“om de placeras prydligt på fastighetens baksida där växtligheten delvis skymmer insyn från vägen.”

Det är onekligen en ansenlig mängd fordon på tomten och rent spontant tycker säkert de flesta att så kan man inte ha det. Det kan jag också tycka, men då ser jag i min inre syn grannarnas trädgårdar i Nordstan fyllda med fordon. Men ärendet, dess hantering och beslut, är lite mer komplicerat och ställer en del frågor som är värda att fundera på.

Fastigheten (se röd pil) ligger “på landet”. Det finns inga grannar. Det finns två hus bredvid (vit pil), eller kanske snarare ett hus och en “gäststuga”, men de är obebodda. De skymmer dessutom delvis tomten med bilarna. Det är också mycket växtlighet framför det aktuella huset mot 45:an och i stort sett runt hela tomten. Det håller ju också byggnadsförvaltningen med om när den skrev att växtligheten delvis skymmer insyn från vägen. Samtidigt skrev förvaltningen att fordonen på gården var synlig bland annat för trafikanterna. “Bland annat”? Jag kan inte förstå vilka andra än trafikanterna på E45:an som skulle kunna se in på tomten… 

Det är svårt att se bilarna på fastigheten även från E45:an. Jag skulle vilja säga att det är nästan omöjligt, i synnerhet när alla träd och buskar har kvar sina löv och blad.

Från 45:an – infarten till fastigheten.

Man ska också komma ihåg att den tid det tar för ett fordon att passera huset på E45:an torde ligga på max 2 sekunder, antagligen mindre. Vad hinner förare och passagerare då se?  Lägger de märke till något så torde det vara de två obebyggda rucklen bredvid den aktuella tomten. Dessa ruckel verkar dock varken nämnd eller förvaltning ha uppmärksammat.

Från E45:an ser det ut så här när man kommer från Vargön och Frändefors och kör norrut:

Fordonen syns men de är inte helt lätta att urskilja. (Till vänster syns de obebodda grannbyggnaderna.)

På hösten faller blad och löv och det blir lättare att se in på fastigheten. Så här såg det ut från E45:an den 12 november.

Några av bilarna syns från vägen, i varje fall om man tittar noga och kör långsamt. Men hur många gör det? Och hur många upplever en olägenhet av vad de skulle kunna se?

Byggnadsnämnden grundar sitt beslut på Plan- och bygglagen (PBL) 8 kap. 15 §:

“En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.”

Det är svårt att se att fordonen, trots att de är många, kan ge upphov till olycksfall. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till. Det kan tilläggas att miljö- och hälsa deltog vid ett besök på fastigheten. De hade inga synpunkter på fordonen (med tanke på ev utsläpp etc).

Det torde också vara svårt att hävda att bilarna på tomten kan ge upphov till betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken. Bilarna syns ju knappt och nämnden måste väl bedöma utifrån det man kan se? Och inte som förvaltningen gjorde när tjänstepersoner gick in på tomten och tog kort… (Det kan ju betyda att det skulle vara meningslöst att sätta plank runt om fastigheten, byggnadsförvaltningen går ändå in på tomten. Eller?) Det ska återigen noteras att det är ingen som har anmält fastighetsägaren till kommunen.

Det är också anmärkningsvärt att byggnadsnämnden i sitt beslut bestämmer var fastighetsägaren ska parkera sina bilar på sin egen fastighet. Borde det inte vara upp till var och en att bestämma var man vill parkera sin bil? Det är intressant att vänsterpartisten i nämnden, Pontus Gläntegård, var den enda som opponerade sig mot beslutet i nämnden, men inte t ex moderaterna. Nämndens beslut innebar ju att äganderätten inte respekterades överhuvudtaget.

Det kan också noteras att fordonen enligt nämndens beslut skulle placeras på “fastighetens södra del”. Därifrån kan de ju faktiskt synas från E45:an, precis som idag. (Se fotografier ovan.)

Pontus Gläntegård (V) skrev i sin reservation mot nämndens beslut att man borde ta fram underlag på husvagnarnas skick. Boverket skriver nämligen (se “Uppställning av fritidsbåt, husvagn och husbil”):

“Det krävs inte bygglov för att i omedelbar närhet av ett en- och tvåbostadshus ställa upp högst två fritidsbåtar, husvagnar och/eller husbilar.”

Det gäller “säsongsförvaring”, dvs man måste använda husvagnen t ex en vecka på året vid typ semester. Det borde vara upp till byggnadsnämnden och förvaltningen att visa att detta inte är uppfyllt när man kräver att husvagnarna ska “avlägsnas”.

Det här ärendet är intressant på flera sätt. Jag får dock känslan av att nämnden går mer efter egna personliga principer och värderingar kring hur invånare bör och ska uppträda och ordna det i sina hem och trädgårdar än på vad lagarna säger. ”Betydande olägenhet” när det nästan är omöjligt att se bilarna på fastigheten? Det är viktigt att kommunen visar respekt för invånares integritet och egendom. Alla är inte lika.

En annan reflektion är att det inte heller är helt lätt för vanliga kommuninvånare att försvara sig mot experter och jurister i kommunhuset. Kommunen sitter inte bara inne med kunskap, utan har också ekonomiska resurser att anlita utomstående expertis. Dessutom arbetar kommunens anställda med ärendena på arbetstid medan enskilda invånare får lägga sin fritid på kommunikation med och försvar mot kommunen. De är inte likställda parter och det borde kommunen förstå och ta hänsyn till.

Slutligen undrar jag om inte byggnadsförvaltningen borde ha viktigare saker för sig än att uppmärksamma och jobba med bilar i en trädgård på landsbygden som ingen ser. Eller ett svart tak i Vargön? I synnerhet som det inte finns några lagparagrafer som tydligt kräver något ingripande. Det är som jag ser det bättre att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen fortsätter den utveckling som startades för några år sedan med att visa mer av förståelse och respekt för kommunens invånare – och arbeta ännu mer med att ge invånarna hjälp och service.

Kategorier:Brålanda, Byggnadsnämnden, Juridik, landsbygd

BUN: Mörka moln på himlen

16 november, 2024 1 kommentar

På måndag kommer ett antal skolintresserade politiker att bege sig till kommunhuset. Det är barn- och utbildningsnämndens (BUN) ledamöter och ersättare som samlas för sammanträde i konferensrum Vänersborg.

Dagordningen har följande utseende:

Sammanträdet börjar som vanligt med ett nedslag i verkligheten. Rektorer, lärare och elever ska presentera Tärnans förbättringsarbete i matematik.

Efter Tärnanskolans information ska nämndens politiker fylla i en enkät. Bakgrunden till den är att det i slutet av förra året påbörjades en utbildning för kommunstyrelsens ledamöter om:

“gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”

Strax före sommaruppehållet, efter att utbildningen var slutförd, genomfördes en undersökning (enkät) bland de politiker och tjänstepersoner som deltagit. Enkäten ställde frågor kring förhållningssättet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. Resultatet visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner. (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.) Kommundirektörens ledningsgrupp föreslog, vilket kommunstyrelsen tyckte var ok, att en enkät skulle skickas ut till alla förtroendevalda samt de tjänstepersoner som arbetar nära de förtroendevalda i kommunens alla nämnder.

På måndag ska denna enkät genomföras i barn- och utbildningsnämnden.

BUN kommer att få viktig information om förskole- och skollokaler och sedan blir det redovisning av utförd internkontroll. Det sistnämnda låter kanske tråkigt, och det är det väl på sätt och vis, men det är nödvändigt, och lagstadgat.

Nämnden har bland annat kontrollerat “Barn och elevers rätt till särskilt stöd”. Förvaltningen har genomfört stickprovskontroller och då ställt frågor kring rutiner och rutinföljsamhet kring pedagogiska anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Resultatet av kontrollen var ganska bra, men samtidigt beskriver rektorer att det finns utmaningar, eller rättare sagt – problem… Förvaltningen konstaterar också att stickprovskontrollerna inte visar en fullständig bild och drar slutsatsen att det behövs en djupare analys. Kanske skulle nämnden ge förvaltningen uppdraget att genomföra en sådan analys…

Det ekonomiska resultatet för BUN uppgår till 10,8 milj kr för oktober. Det är mycket pengar men prognosen för hela året är fortfarande en budget i balans, dvs plus/minus-noll.

Måndagens “tunga” ärende är ärende 6: “Budget 2025, Mål och resursplan 2025-2027: Verksamhetsplan”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.

Förvaltningen beskriver verksamhetsplanen så här:

“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2025-2027. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”

Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 85,6% nästa år och 87,2% år 2027. Nuläget är 85,5%.

Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel… De har ju inte uppnått de resultat som politikerna i all sin vishet har satt upp.

Alla barn- och utbildningsnämndens (BUN) förväntade resultat ska öka, det gäller andelen i procent:

  • “Barn 1-5 år inskrivna i förskola”
  • “Bedömningar för barngruppen som lämnar förskoleverksamheten som utifrån ”Matris 2 Läsa och skriva” bedömts på ”nivå 2” eller högre”
  • “Elever i åk 1 som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse”
  • “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen”
  • “Elever i åk F-6 med mer än 75% närvaro”
  • “Elever i åk 9, meritvärde” (ska öka i absoluta tal)

Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en utredning genomföras om anpassad grundskola:

“För att bättre kunna planera budget, personal och lokalbehov behöver olika faktorer som påverkar utvecklingen identifieras för att därigenom bli bättre på att prognostisera utvecklingen och bättre förutse vilka konsekvenser som kan förväntas på kort och lång sikt.”

Det ska också utredas om hur det ska skapas förutsättningar för lärare och rektorer att genomföra kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet.

I den ekonomiska översikten, som också ingår i verksamhetsplanen, noterar jag att personalkostnaderna inom BUN:s ansvarsområden minskar från 719,6 milj kr år 2024 till 698,2 milj kr år 2025. Det är en minskning med 21,4 milj kr. Var neddragningarna är tänkta att ske kan man få en bättre uppfattning om när man studerar minskningarna på de olika verksamheterna (den första siffran är årets summa, den andra, mindre summan, är nästa år. “mkr”=milj kr):

  • Nämnd och nämndadministration: 11,1 mkr till 6,3 mkr (=-4,8 mkr)
  • Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år: 318,9 mkr till 307,4 mkr (=-11,5 mkr)
  • Förskoleklass: 35,2 mkr till 33,1 mkr (=-2,1 mkr)
  • Grundskola: 550,9 mkr till 542,8 mkr (=-8,1 mkr)

De partier som har beslutat om budgeten för nästa år är de som fick förtroendet av kommunens väljare i valet 2022. Och det hade inte heller blivit mer pengar till BUN om de två största partierna efter S, dvs M+SD, hade fått styra…

Så vad säger man?

I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:

“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut. Genom att förbättra resursfördelningen…” 

På ett annat ställe i förvaltningens verksamhetsplan står det, dock inte i samband med ovanstående – det är jag som tolkar och drar parallellen mellan dessa två lösryckta citat: 

“Gängkriminaliteten har fått ett starkt fäste runt om i landets kommuner och utvecklingen visar att fler barn och unga rekryteras till de kriminella nätverken, så även i Vänersborgs kommun.”

I förvaltningens verksamhetsplan kan man också läsa om BUN:s utmaningar framöver. De delas upp under rubrikerna “behov av stöd och extraordinärt stöd”, “ökad utsatthet och kriminalitet”, “AI”, “IT och måltider”, “Restad Gård”, “befolkningsförändringar” och, ett som är särskilt läsvärt, “Personalförsörjning”.

Nämnden ska också fastställa bidragsnivåer för fristående och enskilda verksamheter år 2025 innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad de gjort och vad som har hänt sedan det förra sammanträdet.

Det blir nog ett ganska kort sammanträde denna gång.

==

Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde skrev jag detta inlägg: ”BUN (18/11): Matte och pengar”.

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024, verksamhetsplan

Byggnadsnämnden (1): Holmens kontorsbyggnad

14 november, 2024 2 kommentarer

Det har under några av de senaste åren kunnat skönjas en ljusning i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens hantering av ärenden. Flera invånare har till och med anat ett trendbrott, eller i varje fall att nämnd och förvaltning var på väg mot ett. Det verkar som om kommuninvånare och företagare har börjat behandlas på ett annat sätt än tidigare, med mer av förståelse och respekt. Kommunens “byggnadsavdelning” tycks med andra ord ha anlagt en attityd av service och hjälpsamhet.

Den senaste tiden har vi dock sett några beslut i nämnden som har förmörkat den ljusning som varit på gång. I några beslut och underlag har invånare upplevt mindre förståelse för sina intressen och behov. Regelverken har också tolkats på ett sätt som att nämnden hellre fäller än friar.

Man kan hoppas att dessa beslut endast är tillfälliga felbedömningar och “olycksfall i arbetet”. Det är av stor betydelse för Vänersborgs kommun att det tidigare ryktet om att vara besvärlig och petig i byggnadsfrågor tvättas bort och försvinner. Företagare som vill etablera sig i eller utvidga sin verksamhet i Vänersborg ska veta att byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning är välvilliga, visar förståelse för invånarnas och företagens behov och intressen samt gör sitt yttersta för att hjälpa till och ge bra service. Det är också ett sätt förbättra kommunens placeringar i de rankningar som görs.

Det senaste exemplet på byggnadsnämndens “olycksfall i arbetet”, som också har fått ett stort medialt intresse, är ärendet kring paret Thorenius svarta tak i Vargön. Efter 8 år ska paret för dyra pengar tvingas byta tak från svart tillbaka till rött. Det är av kulturhistoriska skäl betydelsefullt, menade byggnadsnämnden, att taklandskapet på Snickaregårdsvägen i Vargön är enhetligt. I varje fall i den begränsade del av området där Thorenius bor… (Se “Det svarta taket i Vargön”.)

Det är inte omöjligt att det räcker med ett sådant här felaktigt beslut från byggnadsnämnden för att Vänersborgs kommun riskerar att få tillbaka stämpeln av en kommun som i byggnadsfrågor “gör det besvärligt” för sina invånare. Det kan för övrigt nämnas att på det senaste sammanträdet med byggnadsnämnden (5 november) informerades ledamöterna om att Thorenius har sökt bygglov i efterhand för det svarta taket. Det ska bli intressant att se hur nämnden så småningom behandlar denna ansökan…

De enhetliga röda taken på en del av Snickaregårdsvägen i Vargön är i byggnadsnämndens ögon en kulturhistorisk viktig egenskap. På förra veckans sammanträde med nämnden behandlades ett annat kulturhistoriskt arv av betydligt större dignitet. Ja, nämnden vill till och med riva denna historiska byggnad. Och då tänker jag inte på Hallevibadet som den styrande minoriteten i samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av Kristdemokraterna, vill riva. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras”.) Nä, jag tänker på Holmens fd kontor.

Holmens gamla anrika kontorsbyggnad från 1888 är för många Vargöbor, och historieintresserade, av stor betydelse. Det är ett monument över Vargön som brukssamhälle och för arbetarrörelsen. (Det är märkligt att kommunens socialdemokrater inte inser det.)

Företaget WSP Sverige AB gjorde 2021 en kulturhistorisk utredning med titeln ”Bruket 8, Wargöns bruk/Holmen paper”. (Se “Vad händer med Holmens kontor?”.) Utredningen drog slutsatsen att:

”det fanns ett stort värde i kvarvarande delar som gör en renovering av huset fullt möjlig.”

Huvudkontoret och porten hade, visade utredningen, höga kulturvärden och därmed också ett skydd i lagstiftningen.

I förra veckan gav byggnadsnämnden sin förvaltning i uppdrag att ändra detaljplanen för området så att en rivning av byggnaden ska bli möjlig. I den nuvarande detaljplanen från 2013 står det nämligen:

“De äldsta byggnaderna som utgörs av huvudkontoret med den gamla fabriksporten skall finnas kvar.”

Det finns alltså ett förbud i detaljplanen mot att riva kontorsbyggnaden och fabriksporten, den så kallade “Vargporten”. (Se ”Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor”.) Kommunen vill ändra på detta, och satsa åtskilliga miljoner på att riva åtminstone den eldhärjade kontorsbyggnaden – allt för att göra området attraktivare för företag att förvärva.

Det är flera som undrar vad en rivning av kontorsbyggnaden skulle innebära för Vargporten. En ensam port kan knappast finnas kvar i området om marken ska säljas. Det talas om att flytta den, men det blir antagligen både svårt och tämligen dyrt. Det kan kanske misstänkas att det finns krafter som även vill riva Vargporten. Det är ingen som vet ännu, inga avgörande beslut har fattats. Och det finns ledamöter i byggnadsnämnden med andra åsikter, som Pontus Gläntegård i Vänsterpartiet.

Gläntegård (V) menade att kommunen inte har försökt att sälja fastigheten och kontoret på ett seriöst och riktigt sätt. Han skrev i sin reservation:

“Att fastighetsägaren haft fastigheten ute till försäljning i ett fåtal månader under lågkonjunktur till ordinarie pris kan inte anses som tillräckligt underlag för att väga det enskilda intresset av att riva mot det allmänna att bevara fasaderna ur ett kulturhistoriskt perspektiv av industrihistoria. En längre försäljningsperiod med rimlig prisavvägning måste prövas innan ett rivningsförbud kan hävas.”

Gläntegård menar att kostnaden för att återställa kontorsbyggnaden borde återspeglas i priset så att det blir rimligt. Men också att t ex större tillbyggnader och påbyggnader ska vara möjliga.

Pontus Gläntegård (V) påpekade också i sin reservation att:

“Enligt tidigare undersökningar av WSP är tegelfasaden i konstruktionsmässigt godtagbart skick hållfasthetsmässigt.”

Det måste göras en helhetsbedömning innan beslut fattas. Byggnadsnämnden måste också få svar på frågan om det överhuvudtaget går att flytta Vargporten.

Vi får se vad kulturhistorien i Vänersborgs kommun är värd jämfört med kommersiella och andra intressen när det ställs på sin spets. Precis som när det gäller Brätte… (Se “Bevara Brätte!”.)

Det känns som om kommunen inte helt sällan silar mygg och sväljer kameler angående vad som ska åtgärdas och bevaras och vad man kan överse med och strunta i. Och i centrum för dessa intressekonflikter står samhällsbyggnadsnämnden – och byggnadsnämnden…

Nästa blogginlägg tar upp ett exempel från Dalsland, ”Byggnadsnämnden (2): Huset vid 45:an”. Det behandlades också på byggnadsnämndens senaste sammanträde.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön

KF (13/11): MBP frågar om ambulansen

12 november, 2024 Lämna en kommentar

Söndagens blogginlägg handlade om onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige (KF). (Se “Blir veckans KF lugnt?”.) På måndagarna och tisdagarna före fullmäktige är det inte ovanligt att det tillkommer fler ärenden på dagordningen. Det är emellertid inga ärenden som det ska fattas några avgörande beslut kring, undantag är personärenden som t ex avsägelser.

Inför morgondagens kommunfullmäktige har det hittills endast inkommit två ärenden. Göran Svensson (MBP) har lämnat in en motion om att Vänersborgs kommun ska utreda möjligheterna till centralt placerade boulebanor. Svensson menar att det bland annat ska öka tryggheten i centrum.

Göran Svensson har även skrivit en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Augustsson har också hunnit med att lämna ett svar på denna, precis som han för övrigt har hunnit göra med interpellationen från Gunilla Cederbom (V). (Se “Blir veckans KF lugnt?”.)

Göran Svenssons interpellation har titeln ”Vad händer med ambulansfrågan?”. Interpellationen är en slags uppföljare, Svensson har nämligen tidigare ställt två interpellationer i ärendet.

Det började den 15 november förra året. Då ställde Göran Svensson en interpellation till ordförande Augustsson om NU-sjukvårdens flytt av en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL. (Se “Ambulans och tystnad”.) Svensson var inte helt nöjd med svaren den gången tror jag, men det visade sig att den fick fler att tänka till.

Två veckor senare, den 28 november 2023, skickade nämligen kommunalråden Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) en skrivelse till NU-sjukvårdens styrelse. Den hade rubriken:

“Anmärkningsvärt beslut utan föregående dialog om ambulansens omlokalisering i Vänersborg”

Hela skrivelsen finns att läsa här – “Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg”.

Den 17 april i år återkom Göran Svensson i frågan. (Se “Om gårdagens KF”.) Titeln på interpellationen var denna gång “Vad  händer med ambulansfrågan?”. I interpellationen skrev Svensson:

“Efter uppsägning av ambulansavtalet har Vänersborg varit utan en fast stationerad akutambulans i snart fyra månader vilket har som följd att våra medborgare är utsatta för en fördröjning vid olycksfall och svår sjukdom. Vidare innebär avsaknaden av ambulans en högre belastning på vår räddningstjänst vid larm IVPA (l Väntan På Ambulans).”

Det blev en längre diskussion i fullmäktige och flera talare var uppe i talarstolen. Alla var överens, de ville att Vänersborg skulle få en fast stationerad ambulans.

Göran Svensson (MBP), som själv varit brandman, undrar vad som har hänt sedan dess. I interpellationen, som har samma titel som den förra, lämnas samtidigt en del information som är av intresse för vänersborgarna. Jag återger därför interpellationen i sin helhet. Svenssons interpellation följs av Benny Augustssons (S) svar.

===

Vad händer med ambulansfrågan?

På fullmäktige i april ställde jag en fråga till kommunstyrelsens ordförande om hur kommunen skall agera för att ha en akutambulans stationerad i Vänersborg. Jag ställde samma fråga på fullmäktige i november 2023 och nu är det dags igen.

Efter uppsägning av ambulansavtalet har Vänersborg varit utan en fast stationerad akutambulans i snart 1 år vilket har som följd att våra medborgare är utsatta för en fördröjning vid olycksfall och svår sjukdom. Vidare innebär avsaknaden av ambulans en högre belastning på vår räddningstjänst vid larm IVPA (l Väntan På Ambulans). Vidare framkommer att ett annat resultat av beslutet att flytta ambulansen är att räddningstjänsten (och polisen) är framme före ambulansen i akuta situationer och får invänta kvalificerad sjukvård vilket kan vara livsavgörande för våra invånare.

I ett svar från NU-sjukvården till Vänersborgs kommun daterad 2024-02-15 står följande att läsa:

”Betydelsen av ambulansgaragens framtida placering diskuterades och betydelsen av samlokalisering mellan Räddningstjänst och Ambulans. NU-sjukvården delar bedömningen att det kan vara fördelaktigt att vara på samma plats, men har i senare etablering varit noggranna med behovet av en tydligt avgränsad byggnad. En viktig fråga som alltid har stor betydelse är snabb tillgång till det större vägnätet som gynnar bästa möjliga användande av hela ambulansresursen. (Hindrar detta att en dygnsambulans placeras i Vänersborg?)

NU-sjukvården ser därför positivt på att i dialog med Räddningstjänstförbundet samt Vänersborgs och Trollhättans kommuner, diskutera framtida placering av en ny ambulansstation för Trestad Öst så snart som möjligt.”

Min fråga till kommunstyrelsens ordförande är:

– Vad har hänt i ärendet sen frågan var uppe i Kommunfullmäktige den 17 april 2024?

– Hur jobbar kommunstyrelsens ordförande med frågan idag?

– Hur ligger det till med bygget av ny Ambulansstation?

Göran Svensson, Medborgarpartiet

===

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har lämnat ett skriftligt svar på Göran Svenssons (MBP) motion.

===

“Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande från Medborgarpartiet:

Vad händer med ambulansfrågan

Medborgarpartiet undrar vad som hänt sen ärendet var uppe i Kommunfullmäktige den 17 april 2024.

Svaret är att det inte har hänt så mycket. Vi har inte fått någon inbjudan till dialog än så länge från NU-sjukvården trots att man var intresserad av att ha dialog med Vänersborgs kommun, Trollhättans stad och NÄRF.

På frågan om vad Kommunstyrelsens ordförande jobbar med frågan idag så är svaret på det att jag har dialog med vår representant i NU-sjukvårdens styrelse.

När det gäller hur långt man har kommit med bygget av en ny Ambulansstation så har det inte kommit fram någon ny information.

Vänersborg, 2024-11-11.

Benny Augustsson, Kommunstyrelsens ordförande”

===

I morgondagens kommunfullmäktige kan de båda utveckla sina argument och även andra ledamöter får tillfälle att yttra sig.

Kommunfullmäktiges sammanträde sänds live på kommunens webb-TV – klicka här.

Kategorier:Interpellation, Kommunfullmäktige 2024, Medborgarpartiet, NÄL, NÄRF

Blir veckans KF lugnt?

10 november, 2024 1 kommentar

Det duggar tätt mellan kommunfullmäktiges (KF) och kommunstyrelsens (KS) sammanträden. På onsdag är det återigen dags för fullmäktige att samlas och fatta mer eller, förhoppningsvis, mindre kloka beslut.

Dagordningen ser ut på följande sätt.

I stort sett alla ärenden på dagordningen har beretts i KS, dvs de har varit uppe för behandling i KS som också har lämnat ett förslag till beslut till KF. Jag har i två blogginlägg skrivit om ärendena, ett inlägg före KS-sammanträdet (se “Kommunstyrelsen 30 okt”) och ett efter (se “KS: Och så tycker vissa att V är besvärligt…”).

Det mest uppseendeväckande med dagordningen är egentligen vad som inte finns där. Det är två ärenden som behandlades i KS och som av någon anledning inte ska avhandlas i fulllmäktige. Jag förstår inte varför. Det är Anders Strands (SD) motion om att utreda möjligheterna att införa E-förslag och medborgarförslaget om att det behövs fler akutboenden för hemlösa. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) De kommer antagligen i december men att de inte behandlas i KF direkt efter beredning i KS bryter onekligen mot rutinen.

Det var förresten två medborgarförslag från Ted Bjurström i Frändefors som jag trodde skulle behandlas på det förra KF-sammanträdet, men som också “försvann”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.) De ska däremot tas upp denna gång tillsammans med ett tredje förslag från samme Bjurströms tangentbord, “Medborgarförslag om ny konstgräsplan i Frändefors”. Eftersom det under hösten har lämnats in fler medborgarförslag om Frändefors så kan vi kanske räkna med att Frändefors hamnar lite i fokus i kommunhuset de närmaste månaderna. Och det vore på tiden. Det finns i och för sig ett mötesrum i kommunhuset som heter “Frändefors”, men mer påminda än så om Frändefors existens i kommunen blir nog inte anställda och politiker i Vänersborg…

Det ska inte fattas beslut om något av medborgarförslagen på onsdag, de ska skickas vidare till beredning i någon av kommunens nämnder. Det gäller också förslaget från Mikael Forss, “Medborgarförslag om att stoppa gängrekrytering av barn och ungdomar”. Forss hade ett förslag på det förra sammanträdet som påminner ganska mycket om detta. Det förra handlade om att “anställa personal som förhindrar rekrytering av barn och ungdomar till kriminella gäng”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.) Medborgarförslaget från Connie och Harry om att bygga en skatepark i Vänersborg ska också skickas vidare.

Det är relativt sett många formella och, i ärlighetens namn, politiskt ganska ointressanta ärenden på fullmäktiges bord. Men antagandena av de två strategierna om näringsliv och kompetensförsörjning torde inte höra till den kategorin. I kommunstyrelsen var emellertid enigheten i det närmaste total mellan partierna. Det var bara Vänsterpartiet som hade ett yrkande om att en bi-sats i Näringslivsstrategin borde strykas. Vilket inte några andra partier höll med om. Men det tedde sig i det stora hela som en mindre avvikelse.

En gammal trotjänare har gått ur tiden. Socialdemokraten Bengt Larsson avled den 25 oktober. Jag hade ingen närmare kontakt med Bengt, men han har funnits med i politiken och i kommunfullmäktige under hela min politiska gärning i Vänersborg. Bengt var som jag minns det ganska tystlåten, men vid de tillfällen han äntrade talarstolen så lyssnade man. Vila i frid Bengt.

Två revisorer avsäger sina uppdrag. Det är Bengt Olsson (SD) och Kate Giaever (V). Det finns inga politiska orsaker till deras avsägelser.

Slutligen ska en interpellation ställas. Det är Gunilla Cederbom (V) som frågar kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) om

“Hur kan vi öka invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet?”

Eftersom det ser ut att bli ett osedvanligt kort blogginlägg avslutar jag med att återge denna interpellation i sin helhet. Känner jag Benny Augustsson (S) rätt ägnar han en del av denna söndag till att författa ett skriftligt svar på Cederboms frågor.

===

Hur kan vi öka invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet?

Invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling har blivit en allt viktigare fråga för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle.

I senaste resultaten i SCB:s medborgarundersökning upplever endast 18,4 % av invånarna i Vänersborg att deras möjlighet till insyn och inflytande i kommunen är bra. Det kan vi förstås inte vara nöjda med och vi behöver därför vidta åtgärder för att förbättra detta.

Det ska vara enkelt för kommunens invånare att följa det som händer i kommunen och alla ska ha möjlighet att påverka. Det är viktigt att invånarna förstår hur de kan vara med och utveckla kommunen och att de känner sig lyssnade på. Invånarnas inflytande och delaktighet är viktiga för den lokala demokratin och för att utveckla ett hållbart samhälle. Tillsammans åstadkommer vi bättre!

Inflytande och delaktighet kan ske på olika nivåer och i olika former. Det finns många goda exempel i andra kommuner. Härryda har gjort en kartläggning och frågat invånarna hur de ser på sitt inflytande och hur det skulle kunna öka. I Skara testar man nu en ny metod där invånarna själva får utforma en ny stadsdel. Det finns mycket att hämta från andra kommuner och stöd hos SKR.

Vi har i Vänersborgs kommun tagit fram en policy för invånardialog, riktlinje för styrning och ledning och handbok för invånardialoger. Det är bra. Kommunen har genomfört några invånardialoger. Men det går trögt och har svårt att bli en naturlig del i beslutsprocesserna.

– Vad tänker kommunstyrelsens ordförande behöver göras för att vi ska arbeta utifrån den policy kommunfullmäktige har antagit om invånardialoger?

– Vad anser kommunstyrelsens ordförande ytterligare behöver göras för att kommunen ska få in ett mer systematiskt arbetssätt för att involvera invånarna, öka inflytande och delaktighet i kommunens beslutsprocesser och verksamheter?

Vänersborg 2024-11-07

Gunilla Cederbom, vänsterpartiet

===

Med andra ord blir svaret på rubrikens fråga – JA.

Anm. Se också inlägget den 12 november – ”KF (13/11): MBP frågar om ambulansen”.

Kategorier:Frändefors, Interpellation, Kommunfullmäktige 2024

Byggnadsvårds- och arkitekturpriset

9 november, 2024 Lämna en kommentar

En lärdom jag fick som lärare var att omröstningar i klassrummet kunde bli helt fel och missvisande.

Omröstningen som fick mig att “tänka till” handlade om en skolresa. Klassen hade tre förslag. Det var som jag såg det två populära alternativ, Liseberg och Skara Sommarland, och ett som i mina ögon verkade vara mindre populärt, Vattenpalatset. Eleverna fick rösta på ett vanligt ”traditionellt” sätt, dvs var och en hade en röst och den fick de placera på något av alternativen. Röstningen var sluten.

Liseberg och Skara Sommarland fick vardera 8 röster och Vattenpalatset fick 9 röster. Det utbröt ett smärre kaos i klassrummet. Flera elever protesterade och sa att de inte ville åka med till Vattenpalatset. Men herregud, sa jag lite irriterad, vi har ju röstat och Vattenpalatset fick flest röster. Eleverna höll inte med, men hade svårt att motivera varför inte alternativet som fick flest röster skulle vinna.

Jag funderade, det låg mycket i vad eleverna förde fram. Och det var, som jag uppfattade det, antagligen en majoritet av eleverna som inte ville åka till Vattenpalatset. De flesta ville hellre åka till Liseberg eller Skara Sommarland.

Det fanns information på nätet om omröstningar, andra hade långt före mig haft samma funderingar. Det visade sig att det fanns andra sätt att rösta som var betydligt mer rättvisande när det fanns tre eller flera alternativ. Det jag fastnade för var en metod som gick under namnet “Approval Voting” (godkännandevotering). Det var en metod som var lätt att förstå och genomföra.

I Approval Voting får varje väljare rösta på så många alternativ den vill, istället för att bara välja ett. Varje röst räknas som ett ”godkännande”, och alternativet med flest röster (godkännanden) vinner.

Fördelen med detta sätt att rösta är uppenbar. Väljare kan visa sitt stöd för alla alternativ de gillar, vilket minskar risken att ett mindre populärt alternativ vinner på grund av splittrade röster. Det garanterar att det alternativ med bredast stöd vinner.

Jag testade metoden efter att ha fått klassens godkännande, även om några som ville åka till Vattenpalatset muttrade. Omröstningen genomfördes och resultatet blev – en annan vinnare! Liseberg fick 16 röster, Skara Sommarland 14 och Vattenpalatset 12. Och det tyckte klassföreståndaren ifråga var ett bra alternativ. Liseberg var ju inhägnat…  ;)

Jag lärde mig något viktigt om omröstningar, och förhoppningsvis gjorde klassen det också. Tyvärr är det alltför många som inte har varit med om omröstningar om skolresor…

Inom parentes kan jag tycka att de länder som har val i två omgångar, t ex presidentvalen i Frankrike, har tänkt lite i Approval Voting-banor. (I första omgången deltar samtliga kandidater, medan i omgång två bara de två kandidater som får flest röster i första omgången.)

I december ska byggnadsnämnden i Vänersborg ha en omröstning om ett pris som är statusfyllt. Nämnden ska utse vem som ska få kommunens nyinrättade “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. (Jag har beskrivit bakgrunden till priset samtidigt som jag motiverade min nominering – se “Sikhalls Magasin nominerat till pris”.)

Det kom, enligt Vänersborgs kommuns hemsida, in 17 förslag från både byggherrar och allmänhet. Fem projekt gick vidare till den slutliga omröstningen. (Fotografierna har jag knyckt från hemsidan.)

  1. Elisabeths Port i Vänersborg

  2. Drottninggatan i Vänersborg (är det en byggnad?)

  3. Atri i Sikhall (Solvarms nybyggda naturhus i Sikhall)

  4. Sikhalls magasin

  5. Holmängenskolan i Vänersborg

Omröstningen ska ske i byggnadsnämnden den 9 december. Jag antar att den sker enligt den gamla orättvisa och mindre demokratiska metoden – en person en röst.

Jag fruktar därför att resultatet av omröstningen kan bli densamma som för skolresan. Det skulle kunna bli så att t ex Elisabeths Port får flest röster trots att en majoritet i nämnden vill att ett av de två Sikhallsalternativen, Magasinet eller Atri, är förtjänta av priset. Men de rösterna splittras och Elisabeths Port som tredje populärast alternativ får priset.

Det var alltså ett exempel även om jag inte sticker under stol med att jag själv skulle vilja se att Sikhalls magasin (se ”Magnus räddar Sikhalls magasin!”) eller Atri får priset (se ”Solvarm, pris och uppmärksammat naturhus”). Det är inte bara byggnaderna och arbetet bakom som motiverar priset. Det är två personer, Magnus Larsson och Anders Solvarm, som till stor del drivs av ideella och osjälviska motiv – den ene av kulturhistoriska och den andre av miljömässiga. Det är också två personer som har motarbetats kraftfullt och under lång tid av Vänersborgs kommun. Skulle någon av dem vinna byggnadsvårds- och arkitekturpriset skulle det värma ett oppositionellt politikerhjärta… (Det är redan ganska varmt, de har ju båda gått till final…)

Egentligen tycker jag att Byggnadsvårds- och arkitekturpriset borde delas upp så att båda fick var sitt pris. Magnus Larsson skulle få Byggnadsvårdspriset för sitt arbete med magasinet och Anders Solvarm Arkitekturpriset för Atri.

Priset består för övrigt av en plakett och ett diplom. Det delas ut till vinnaren i samband med Vänersborgs födelsedagsfirande i början av nästa år. Att dela ut priset till en byggnad i Sikhall vore också ett utmärkt sätt för Vänersborgs kommun att visa att kommunen inte bara består av Vänersborgs stad…

PS. Sent omsider så hade TTELA den 8 december en artikel om ”Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” – se ”Här är de nominerade till Vänersborgs arkitekturpris”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, Holmängen, Sikhall, Sikhalls Magasin, Solvarm

Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)

7 november, 2024 1 kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”.

Samhällsbyggnadsförvaltningen tog fram två alternativa förslag på beslut inför samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024.

“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

En rivning av Hallevibadet låter “enkel och lätt”, men det är faktiskt en dyr historia. I samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april 2024 stod det:

“Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr.”

 Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena i nämnden (ordförande Ann-Marie Jonasson, S, 1:e vice ordförande Johan Andersson, C, och 2:e vice ordförande Tor Wendel, M) hade inför sammanträdet bett en av kommunens jurister att utreda om det var möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet. (Jämför förslag B ovan.)

Juristen skrev den 16 oktober:

“För att nämnden ska kunna ta ställning till denna fråga har det uppdragits åt kommunjurist att, såväl skriftligt som muntligt vid nämndsammanträdet, informera om bland annat om vad regelverket innebär och vilka eventuella juridiska hinder som kan finnas. Avsikten med denna skrivelse är därvid att ge grundläggande information i dessa frågor.”

Jag noterar att juristen talar om “eventuella juridiska hinder”, inte “eventuella juridiska möjligheter”… Men juristen fick antagligen uppdraget av ordförande Jonasson (S)…

Det gjordes alltså en tredje utredning inför nämndens beslut. TTELA (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”) skrev den 28 oktober:

“Ann-Marie Jonasson betonar att den jurist som deltog vid nämndens möte bedömer att det är högst osäkert om kommunen kan friskriva sig från allt ansvar vid en eventuell upphandling.”

Andra ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden förnekar bestämt detta. Det står dock inte i artikeln. Ledamöter säger att det var tvärtom, juristen ville under sammanträdet inte svara på frågan om friskrivning eftersom det inte var det som hon hade fått i uppdrag att ta reda på.

Ann-Marie Jonasson (S) förklarade också i artikeln att Socialdemokraterna och Centerpartiet bestämde sig för länge sedan – de vill riva Hallevibadet. Det ville Jonasson och Johan Andersson (C) att nämnden skulle fatta beslut om redan i oktober 2023. Ärendet lyftes dock bort från dagordningen när de troligtvis upptäckte och insåg att de inte hade stöd för förslaget, inte ens i den egna styrande partikoalitionen – jämför KD…

James Bucci (V) ville däremot inte riva badet. Bucci intervjuades också av TTELA.

“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”

James Bucci (V) sa vidare till TTELA att han bedömde att det fanns möjlighet att:

“formulera ett hyresavtal där hyresgästen är fullt medveten om riskerna och tar de ekonomiska konsekvenserna om det går åt skogen.”

Det visade sig i efterhand att Buccis “magkänsla” sannolikt var riktig. Hans-Peter Nielsen (KD) hade nämligen skrivit till SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och frågat om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”. Nielsen fick svar dagen efter sammanträdet, den 25 oktober. Nielsen mailade ut svaret till samtliga ledamöter i nämnden. Juristen på SKR avslutade sitt svar:

“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”

Det ser ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare, Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet igen?

Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. Som väntat röstade sossarna och centerpartisten, dvs ordförande Ann-Marie Jonasson (S), Leif Höglund (S), Kristina Östergren (S) och Johan Andersson (C) för rivning enligt följande yrkande:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

Jag har svårt att förstå hur Socialdemokraterna, och C, tänker. Kanske gör Vargöborna det bättre, sossarna får ju alltid många röster i Vargön… 

Tor Wendel (M) och Margareta Olsson (M) deltog inte i beslutet och motiverade det på följande sätt:

“Moderaterna och Liberalerna deltar inte i beslutet med anledning av att vi inte har kännedom om inriktningen i den Badhusstrategi som ännu inte beslutats av kommunfullmäktige”.

S+C hade tillsammans 4 röster och 2 M avstod från att rösta. De 5 som återstod röstade på James Buccis (V) yrkande:

”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

De 5 var förutom James Bucci (V) själv, Anders Strand (SD), Hans-Peter Nielsen (KD), Göran Nilsson (SD) och Thomas Larsson (MBP).

Ärendet Hallevibadets “vara eller inte vara” ska nu vidare till kommunstyrelsen för att sedan beslutas av kommunfullmäktige. Händer inget oförutsett fattas beslutet före årsskiftet. För att Hallevibadet ska hyras ut krävs att de olika oppositionspartierna och KD röstar för detta alternativ, men också att moderaterna och liberalerna gör det.

Det lutar åt att Hallevibadet kommer att öppna igen någon gång nästa år. Det är mitt tips, men i vems regi, Jonas Mossbergs eller Patrick Lejons eller någon annans, återstår att se.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, tjänsteperson, ttela, Vargön

Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)

5 november, 2024 Lämna en kommentar

För nästan exakt ett år sedan, den 16 november 2023, fattade samhällsbyggnadsnämnden följande beslut om Hallevibadet:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. ”Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet dröjde, det verkade som om samhällsbyggnadsförvaltningen inte hade lust att utföra en sådan. Och det är ju ingen större hemlighet att förvaltningen tillsammans med ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) vill jämna Hallevibadet med marken. Förvaltningens “officiella” förklaring var emellertid att den inväntade en utredning om möjligheten att i framtiden bygga ut Vattenpalatset i Vänerparken.

Utredningen om Vattenpalatset skulle utföras av Intea. Det var ett led i en större badhusutredning som pågår och har pågått i kommunen under några år. Det var emellertid märkligt att samhällsbyggnadsförvaltningen väntade på denna utredning, eftersom Intea är ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. Företaget är således part i målet och har naturligtvis intresse av Hallevibadets framtid. Om Hallevibadet skulle öppnas igen blir det ju en konkurrerande verksamhet. (Se “Affären Hallevi (2): Utredningen…”.) Enligt uppgift så informerade förvaltningen aldrig nämnden om att Intea satt på två stolar i ärendet.

Jag vet inte riktigt hur det har gått med Inteas utredning. Det finns rykten som säger att den är klar men att Intea hemlighåller den. Efter många om och men, med bland annat mängder av email, samtal och möten, kom dock ärendet om Hallevibadet upp för beslut på samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. I underlaget fanns det en statusbedömning, daterad den 16 september, och en konsekvensbeskrivning av Hallevibadet från den 1 oktober.

Drygt två veckor innan sammanträdet intervjuades förvaltnings- och fastighetscheferna i samhällsbyggnadsförvaltningen i TTELA. Vilket syfte cheferna hade med att framträda i media torde framgå av TTELA:s rubrik, “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Det är den slutsats som TTELA drog efter intervjuerna och då får man onekligen intrycket att cheferna ville påverka det kommande politiska beslutet. Detta skulle i så fall vara tämligen unikt, till och med i Vänersborgs kommun. Och detta när det samtidigt pågår en diskussion, utbildning och överenskommelse i kommunen om bland annat var gränserna mellan politikers respektive tjänstepersoners ansvarsområden och befogenheter går… (Se “Politiker och tjänstemän”.)

Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att arrendera eller förvärva Hallevibadet, ansåg att flera av de uppgifter som lämnades till TTELA av förvaltningschef Andreas Knutsson och fastighetschef Hans Larsson (de nämns vid namn i artikeln) var felaktiga och missvisande. Mossberg har skrivit flera mail både till samhällsbyggnadsförvaltningen, där det tycks som om de inte vill kommunicera med honom (vilket i så fall torde strida mot både grundlag och Förvaltningslagen – se “Politiker och tjänstemän 3: Lagar”), kommundirektören och inte minst till politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Till politikerna skrev Mossberg den 20 oktober att den takrapport, “Statusbedömning Hallevibadet”, som artikeln i TTELA handlade om, är ganska intetsägande men att den visar att taket är i väldigt gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991, fortsatte Mossberg, och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och Mossberg ställde den retoriska frågan om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet… Och vidare:

“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.”

I TTELA-artikeln talades det en hel del om en renovering av taket som hade skett 2016 eller 2017 (i rapporten står det “runt 2020”). Då hade isoleringen blivit tjockare och taket därmed tyngre. Renoveringen hade skett utan bygglov och företaget som utförde åtgärderna hade gått i konkurs.

Mossberg reagerade i mailet på de enligt honom felaktiga uppgifterna:

“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”

Det är nog på det viset att företaget som byggde taket en gång i tiden har gått i konkurs, men inte det företag som påstods ha renoverat det någon gång under de senaste 8 åren.

Mossberg skrev att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav.

Det är svårt för en novis att avgöra vem som har rätt när det gäller takets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och felaktiga fakta. Det tycks också som om förvaltningen inte har presenterat och redovisat statusbedömningen, som kostade kommunen 76.000 kr exkl moms, på rätt sätt.

Om samhällsbyggnadsförvaltningen har rätt, så innebär det vad jag kan förstå att samhällsbyggnadsnämnden har låtit folk vistas i Hallevibadet samtidigt som badet har varit en dödsfälla…

Utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” är den konsekvensbeskrivning som nämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram den 16 november 2023. Den hänvisar till stor del till statusbedömningen när det gäller taket, men trots att taket kunde bli en ”dödsfälla” så anser förvaltningen att:

“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

Utredningen hittar väldigt många och allvarliga fel på Hallevibadet, så många att förvaltningen drar slutsatsen att:

“Badanläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning. Detta konstaterande gäller även för bassängöverbyggnaden.”

Jonas Mossberg är fortfarande intresserad av att driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail kommenterat även konsekvensbeskrivningens beskrivningar av badet. Mossbergs syn på badets status och vad som behöver åtgärdas kan sammanfattas så här.

Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar.

“Linern (=duk som fungerar som tätskikt; min anm) kan behövas bytas inom ett par år men den läcker INTE”

Mossberg håller med om att bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting. Han instämmer i att styrsystemet är gammalt men skriver att han har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar. Det går också att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr. Det behövs vidare en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket. Slutligen behöver filtren bytas och den nya fläkten behöver service.

Jonas Mossberg är i byggbranschen precis som den andra intressenten Patrick Lejon, som också vill arrendera Hallevibadet. De har båda rätt bra koll.

Patrick Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, tjänsteperson, ttela, Vargön

Inser kommunerna KFV:s läge?

4 november, 2024 1 kommentar

Förra mandatperioden var jag ersättare i direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det är jag inte längre och därför har det inte blivit så mycket skrivet om KFV för min del.

Kunskapsförbundet Väst är, som de flesta troligen vet, ett kommunalförbund som ägs av Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Det studerar ungefär 3.000 elever på KFV:s gymnasieskolor och nästan lika många, 3.000, inom vuxenutbildningen. Kunskapsförbundet Väst är en av västra Sveriges största utbildningsanordnare.

Kunskapsförbundet finansieras av Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Det tillkommer också en del statsbidrag precis som till grundskolorna. Inom gymnasieutbildningen finns det förutom Kunskapsförbundet ett flertal fristående gymnasieskolor, dvs skolor som drivs av en annan huvudman än kommunen. I Trollhättan finns det ett flertal t ex LBS Kreativa gymnasiet, Drottning Blankas gymnasieskola och Realgymnasiet. I Vänersborg finns bara Fridagymnasiet. Gemensamt för de flesta friskolor är att de är aktiebolag och har ett vinstsyfte. Det är Skolinspektionen som bestämmer om en friskola får startas. Friskolorna fakturerar Kunskapsförbundet…

De fristående skolorna väljer huvudsakligen att bedriva utbildning på de högskoleförberedande programmen. Det finns mer pengar att tjäna på dessa utbildningar än på yrkesförberedande program som i regel är betydligt dyrare att anordna.

Från 2025 gäller ”dimensioneringsbeslutet” (se Skolverket). Det betyder att utbildningar än mer ska beakta arbetsmarknadens behov. Mindre antal platser på högskoleförberedande program, större antal på yrkesförberedande. Friskolor berörs inte av statens påbud.

Prognosen för Kunskapsförbundet är i år ett underskott på -5,9 milj kr. Det har vidtagits flera åtgärder under året för att minska underskottet t ex minskad chefsorganisation, minskad organisation inom IT och vaktmästeri, justerad organisation inom den anpassade gymnasieskolan, ej inflationsuppräknad läromedelsbudget samt allmän återhållsamhet och hög grad av samordning mellan verksamheterna.

Även år 2025 ser ut att bli ett ekonomiskt tufft år för KFV. Prognosen är just nu ett underskott på 6-7 milj kr på gymnasieskolan. Förbundsbidraget från Trollhättan och Vänersborg kommer alltså inte att räcka. Den största anledningen till detta är att fler elever förväntas till yrkesprogrammen. I minnesanteckningarna från ägarsamrådets möte den 22 oktober står det:

“Yrkesprogram är dyrare eftersom de kräver högre lärartäthet, har dyrare utbildningsmaterial i form av exempelvis maskiner och råmaterial.”

När det gäller vuxenutbildningen så fungerar det så att Trollhättan och Vänersborg genom var sitt uppdragsavtal beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna enligt avtalet. Ägarkommunerna beställer – Kunskapsförbundet verkställer.

I ovanstående minnesanteckningar står det:

“Fler individer i Trollhättan läser också sfi, jämfört med vad uppdragsavtalet motsvarar. Den ökade kostnaden beräknas i nuläget till -3,9 Mkr.”

SFI är utbildning i svenska för invandrare. Här får de studerande grundläggande kunskaper i svenska språket och hur det svenska samhället fungerar. SFI är en rättighetslagstiftning. Det betyder att en person, som uppfyller vissa villkor, har laglig rätt till denna utbildning. KFV måste alltså anordna utbildning för de elever som söker den.

Trollhättan och Vänersborg betalar tillsammans för 450 platser på SFI, och det är de platser som Kunskapsförbundet anordnar. De flesta studieplatserna finns på Vänerparken i Vänersborg. Det är emellertid fler som vill studera svenska, framför allt i Trollhättan. Här har Braheskolan sett en chans att få intäkter.

Braheskolan är en stiftelse. Stiftelsen, som heter Braheskolan Visingsö folkhögskola, har sin verksamhetsbas på Visingsö men har öppnat en filial i Trollhättan. Braheskolan har enligt minnesanteckningarna:

“kvällsundervisning och fler elever inom det s k spår 3, medan förbundet har större andel inom spår 1. Individer inom spår 1 har lägre utbildningsbakgrund och kurserna tar därmed längre tid. Detta gör det svårt att kostnadsmässigt jämföra Braheskolan och Kunskapsförbundet, eftersom elevsammansättningen ser olika ut.”

I Braheskolan studerar idag närmare 170 elever. Det är alltså utöver de elever som studerar på KFV. Eftersom KFV har ansvaret för all SFI-utbildning i Trollhättan och Vänersborg, oavsett om utbildningen produceras i egen eller annan regi, så måste KFV betala. Det blir således en extrakostnad som förbundet inte får ersättning från ägarkommunerna för.

Den ökade kostnaden för KFV beräknas alltså i nuläget till -3,9 milj kr för 2025. Det kan bli mer, det verkar som om Braheskolan kan utöka antalet SFI-platser ytterligare.

KFV har under flera år försökt få Trollhättan och Vänersborg att tillskjuta mer pengar för att motsvara efterfrågan på SFI, hittills utan framgång. Det betyder att pengar måste tas från annan utbildningsverksamhet. Det är orimligt att andra studerande ska drabbas av nedskärningar. Ägarkommunerna måste ta ansvar och ersätta förbundet för kostnaderna för SFI-undervisningen.

På ägarsamrådet den 22 oktober menade ordförande Peter Eriksson (M, Trollhättan) att Trollhättan måste se över sin del av beställningen av SFI och gav i uppdrag att bilda en arbetsgrupp som tittar på beställningen inför 2025.

Kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson (S), underströk enligt minnesanteckningarna att varje medlem ska finansiera sitt behov. Augustsson anser uppenbarligen att “SFI-problematiken” är Trollhättans angelägenhet.

Det känns inte helt i sin ordning. Alla måste som jag ser det inse och acceptera att det sedan 2013 finns ett förbund. Det består visserligen av två medlemmar, men verksamheten frågar inte längre, och det med rätta, var den studerande är skriven.

Kunskapsförbundet Väst är ett förbund för Trollhättan och Vänersborg tillsammans – det är något annat än ett bandyderby.

Kategorier:KFV 2024, Kunskapsförbundet Väst