Arkiv
Ännu fler medborgarförslag
Det strömmar in medborgarförslag till kommunfullmäktige.
Igår måndag kom tre nya förslag. Det betyder att sammanlagt 12 medborgarförslag ska behandlas imorgon onsdag, dvs de ska konstateras inkomna och sedan skickas vidare till lämplig nämnd för utredning. Och eftersom jag tidigare har skrivit om de andra (se “Förslag från invånarna!” och “På onsdag ska KF bestämma”) så presenterar jag kort de nya medborgarförslagen också. Man måste ju vara rättvis.
Peter har lämnat in två av förslagen. Det första handlar om solpanelparker. Peter skriver att han ser att solpanelsparker planeras på brukbar jord. Det tycker han är fel och föreslår att:
“man försöker placera panelerna på e.x. parkeringsplatser och liknande ytor där panelerna samtidigt ger skydd åt bilar och andra fordon eller maskiner mot sol och nederbörd.”
Peter vill även att kommunen ska titta på möjligheten att satsa på “vertikala vindkraftverk”. Jag vet inte riktigt vad som menas, för mig är alla vindkraftverk vertikala. Kanske tänker Peter på den yta som rotorbladen omringar när de roterar. Bladen tar onekligen stor plats. Å andra sidan, ju större yta de sveper runt desto mer energi kan tas upp från vinden. Kanske tänker Peter på konstruktioner likt de vindkraftverk, väderkvarnar, som de gamla perserna konstruerade i Khorasan.
Det är onekligen en intressant idé. Hur effektiv denna teknik är har jag däremot ingen aning om.
Det tredje medborgarförslaget handlar om Frändefors – orten där jag tillbringade nästan 35 år av mitt arbetsliv.
Victor skriver:
“Vi barn i Frändefors är trötta på att bli bortglömda av Vänersborgs kommun, se bara på vår konstgräsplan som är livsfarlig. Våra föräldrar betalar lika mycket skatt som de i stan, därför är det lika viktigt för oss att ha en meningsfull fritid och kunna umgås med kompisar utanför skolan som det är för barnen i stan!”
Victor ger uttryck för känslor och åsikter som mina elever också hade, och som jag hör rätt som det är från vuxna i samhället. Victor vill se en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. Vänersborg, Vargön och Brålanda har fritidsgårdar, men inte Frändefors. Och Victor fortsätter:
“vi har ej busskort så vi kan inte heller åka till några fritidsgårdar i kommunen.”
Kommunen får ta sig en ordentlig titt på vad som kan göras i Frändefors. Samhället känns onekligen lite “bortglömt” i kommunala sammanhang…
Det finns politiker som tycker att det lämnas in för många medborgarförslag. Det tar för mycket tid att behandla dem i fullmäktige menar några… Men om ett förslag presenteras muntligt av förslagsställaren i kommunfullmäktige så tar det ca 3 minuter, annars max 1 minut… Det är överkomligt. Andra menar att det tar för mycket arbetstid för förvaltningarna att utreda förslagen. Och det gör det, men så är det ju med demokrati. Och både vi politiker och tjänstepersonerna är till för invånarnas skull… Inte tvärtom som en del tycks tro.
Demokrati tar tid. Men det är det värt.
Förslag från invånarna!
I Vänersborgs kommun har invånarna sedan några år tillbaka möjlighet att skriva och lämna in medborgarförslag. Medborgarförslag är ett sätt för kommuninvånarna att påverka besluten i kommunen mellan valen. Nu för tiden har förslagsställarna även möjlighet att presentera förslagen på plats i kommunfullmäktige.
Medborgarförslag kan handla om allt möjligt. Förslagen måste dock behandla sådant som kommunen kan besluta om. Möjligheten att lämna in medborgarförslag är inte heller tänkt som felanmälan eller klagomålshantering, det finns andra kanaler för det.
Det finns information om medborgarförslag på kommunens hemsida – “Lämna medborgarförslag”. Här kan du också skriva ditt förslag direkt via kommunens e-tjänst.
De förslag som har lämnats och ska behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde nästa vecka, onsdag den 11 september, visar vilken bredd det kan vara på förslag från invånarna i Vänersborgs kommun.
Jan-Erik anser att det är alldeles för stökigt kring Plantaget och kyrkan vid gymnasieelevernas studentfirande. Han vill att kommunen vidtar åtgärder t ex att utse ordningsvakter. Jan-Erik passar också på att ge en känga till dagens skola:
“Från att ha varit mogenhetsexamen som blev studentexamen (avskaffad 1968) har skolavslutningarna nu blivit något som kanske är ett resultat av en disciplinlös skola och/eller vuxnas rädsla/ovilja att säga ifrån när gränser överskrids.”
Nästa medborgarförslag tar upp trafiksituationen på Djupedalsvägen i Blåsut:
“Mellan bensinstationen Ingo och Katrinedalsvägen/Krypetorpsvägen är trafiken som värst och människor kör i fruktansvärda hastigheter.”
Förslagsställaren, som tycks vara anonym (vilket jag inte trodde var tillåtet), skriver att det har skett flera olyckor med hundar, katter och rådjur de senaste åren. Hen vill att kommunen vidtar åtgärder innan t ex cyklande barn skadas.
“Förhindra olyckorna innan det är för sent!”
Carinas förslag är kort:
“Bygg en brygga nere vid/runt Sanden som man gjort i Varberg – Fästningsbadet.”
Jag har inte sett bryggan i Varberg, men tror att det finns sådana här idéer även i Vänersborgs kommunhus.
Det finns flera vänersborgare som reagerar på hur kommunen sköter torget i Vänersborg, eller snarare, missköter. Jag är som ur-vänersborgare en av dem. Carina har gjort slag i saken med sitt medborgarförslag. Hon skriver bland annat:
“Riv dom båda uråldriga kioskerna på torget i Vänersborg och ersätt med en liknande/likadan byggnad som Trollhättan uppfört på sitt torg med restaurang/fik/uteplatser i en trappa samt på marken.”
Det har kommit in ytterligare ett förslag om trafik till kommunen. Sofia vill att kommunen anlägger:
“en gång- och cykelväg längs väg 2056 mellan järnvägsövergången i Öxnered via infarten till Karlsro och fram till påfarten till E45.”
Syftet är naturligtvis en säkrare väg för framför allt barn och ungdomar.
Medborgarförslaget om att kommunen ska anlägga en badbrygga vid den “jättefina lilla badplatsen” vid Holmängen gör mig dock nervös måste jag erkänna. Det verkar nämligen som om badplatsen ligger vid Landerivägens “fortsättning”, dvs i de nybyggda områdena. Jag har faktiskt inte sett någon “badplats” eller att någon badar i området. På den tid som mina kompisar och jag åkte runt i kommunen och badade på alla möjliga och omöjliga ställen, bland annat i Karls Grav, så badade vi aldrig i detta område. Vi var helt enkelt rädda för strömmarna. Victoria tror emellertid att en brygga skulle uppskattas av många som bor på Holmängen, men jag tror att det är farligt att bada i älven så nära Vargöns kraftverk, och turbiner… (Se “Vargöns kraftverk”.)
Har jag fel?
Mattias vill se en kombinerad park för kickbike och skateboard i Vänersborg. Förslagsvis, skriver han:
“kan parken anläggas nära utegymmet och pulkabacken nedanför skräcklan.”
Det som händer på kommunfullmäktige nästa onsdag är att dessa medborgarförslag remitteras till någon av kommunens nämnder för utredning. De flesta av förslagen tror jag hamnar i samhällsbyggnadsnämnden denna gång.
Det är inte ovanligt att ett förslag “stannar” i en nämnd och avgörs helt och hållet där. Det brukar vara medborgarförslag som endast angår en specifik nämnd och varken är av principiell vikt eller särskilt kostnadskrävande. Andra förslag kan efter utredning gå vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut.
Tre medborgarförslag har gått hela denna väg och ska beslutas av kommunfullmäktige på onsdag. Det handlar om gymnasieelevers resor/skolskjuts, hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön och en tåghållplats i Väne Ryr. De två första förslagen kommer att avslås, medan förslaget om “tågstopp” kommer att anses besvarat:
“med hänvisning till att kommunen föreslår en tågstation i Väne Ryr i sin översiktsplan.”
Det första, om gymnasieelevers resor/skolskjuts, borde egentligen inte ha tagits upp av kommunen. Förslaget skulle ha hänvisats till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det är KFV som har hand om gymnasieskolorna i Vänersborg, och Trollhättan.
Jag skrev utförligare om dessa tre förslag i ett blogginlägg förra veckan – “KS: Ärenden till KF”.
Det är bra att det lämnas in många medborgarförslag. Det visar att kommuninvånarna månar om Vänersborgs kommun och aktivt funderar på hur kommunen ska bli bättre. Jag tror också, även om de flesta medborgarförslagen inte blir verklighet, att förslagen kan ge upphov till ökad medvetenhet och kreativa idéer hos tjänstepersoner, politiker och partier. Och vem vet, kanske dyker förslag så småningom upp i något partis valmaterial… Eller så kanske avslagna medborgarförslag genomförs i ett senare skede när t ex kommunens ekonomi så tillåter.
Med andra ord – skriv medborgarförslag! Men kom ihåg – förslagen ska handla om sådant som kommunen kan besluta om.
SBN: Flitens lampa är släckt
Samhällsbyggnadsförvaltningen tycks inte alltför sällan leva upp till namnet för Vänersborgs kommun – Slow City. Det var ett begrepp som myntades av Vänersborgs fd kommunchef Guy Mahlviker. Namnet slog i och för sig, och förvånansvärt nog, aldrig igenom även om det verkar leva vidare i vissa delar av kommunhuset…
Jag har tidigare i sommar beskrivit den “inaktivitet” som gällt för samhällsbyggnadsförvaltningen när det handlat om att verkställa två av samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023. 
Det ena handlar om Hallevibadet (se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”) och det andra om Sikhall (se “SBN: Sikhall på sparlåga”.)
Det finns även två VA-motioner på Samhällsbyggnadsförvaltningens bord som väntar på “handläggning” och verkställighet. Den första motionen lämnades ursprungligen in av Lena Eckerbom Wendel (M) den 15 februari 2022. Motionen syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Motionen återremitterades av de styrande partierna i kommunfullmäktige (se “KF 2b: VA-motionen och lagen“), återremissen överklagades (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”) och återremitterades ytterligare en gång (se “KF: Mer pengar till skolan!”). Under tiden som Förvaltningsrätten funderade på överklagandet hände det emellertid saker i samhällsbyggnadsnämnden…
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 13 april 2023 anmälde James Bucci (V) ett ”initiativärende”. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.) Bucci framförde tre yrkanden. De var helt identiska med de yrkanden som Lena Eckerbom Wendel (M) hade anfört i sin motion till kommunfullmäktige.
Bucci skrev:
“Kommunfullmäktige i Vänersborg 2023-02-15 hanterade en motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp (KS 2022/106) med ett tvivelaktigt beslut om att återremitterar ärendet med motiveringen att invänta tills Vänersborgs kommun arbetat fram en ny vattentjänstplan.
Då det redan idag är klarlagt (se MÖD mål M4976-19) att det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i lagen om allmänna vattentjänster finner jag ingen anledning att invänta kommunens arbete med en vattentjänstplan för att sedan komma till skott med att hantera motionen.”
I nämnder beslutas återremisser med vanlig majoritet, en minoritet kan inte besluta om återremiss som i kommunfullmäktige. Vid omröstningen i samhällsbyggnadsnämnden biföll samtliga oppositionspartier, V+M+SD+MBP, Buccis yrkande. Det betydde 6 röster mot 5 – och majoritet för oppositionen.
Beslutet blev att ett regelverk ska tas fram som ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge som fastighetsägaren kan visa att anslutningen inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Två månader senare, den 15 juni, var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionspartiernas ledamöter trodde knappt sina ögon när de öppnade kallelsen. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (2/4)”.) Ärende 2 på dagordningen hade rubriken “Upphävande av tidigare beslut”:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att upphäva ett tidigare beslut taget i samhällsbyggnadsnämnden 2023-04-13 $74 och följa den lagstiftning som finns.”
De styrande partierna (S+C+KD+MP) och förvaltningen respekterade inte nämndens tidigare beslut. Oppositionspartierna stod emellertid fortsatt enade. M+L+V+MBP+SD ansåg att aprilbeslutet var både bra och lagligt. 
De styrande politikerna, eller tjänstepersonerna, hade kunnat överklaga nämndens beslut till Förvaltningsrätten. Det gjorde de inte. Det gjorde de däremot med ett annat beslut några månader senare… (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Det gick inte så bra… (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)
Nu har det gått över ett år och Buccis (V) ”motion” (initiativärende) är inte verkställd. Vad jag förstår så har nämnden inte ens fått information om arbetet med motionen har påbörjats eller hur arbetet fortlöper. Den kommande Vattentjänstplanen, som flera av de styrande politikerna anförde som argument för att avslå motionen, har varit ute på ett första samråd – och i den finns det inte ett spår av Buccis och Eckerbom Wendels motion.
Den andra VA-motionen tycks också ligga begravd under kaffekoppar och assietter, eller vad det nu finns på skrivborden, på samhällsbyggnadsförvaltningens kontor. Det är en motion av nämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M). Den hade rubriken ”Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Wendel yrkade på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av 
Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden. (Se “KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?”.)
I kommunfullmäktige den 18 oktober 2023 ifrågasatte återigen flera av de styrande politikerna om motionens yrkande ens var lagliga. De syftade på att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet inte ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas.
Det är en intressant debatteknik att insinuera eller påstå att oppositionspartiernas förslag är olagliga, särskilt som socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg inte direkt är kända för att ha djupare kunskaper om juridik…
Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftade till. Det fanns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde. Det här fick fullmäktige också ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen. 
Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:
“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”
Dan Åberg (M) var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talar om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också ska genomföra beslutet.
Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området.
Nu har det snart gått 10 månader sedan kommunfullmäktiges beslut. Samhällsbyggnadsnämnden har inte heller denna gång fått någon information om förvaltningens arbete med motionen har påbörjats eller hur arbetet fortlöper. Det kan väl som avslutning nämnas att miljö och hälsa har varit mycket aktiva i arbetet med förslaget till den nya Vattentjänstplanen. Jag tar för givet att denna medverkan var laglig.
Det är dags att samhällsbyggnadsförvaltningen börjar verkställa de beslut som fullmäktiges och nämndens politiker beslutar…
Medborgarundersökningen 2022 (2/2)
I min förra blogg (se “Medborgarundersökningen 2022 (1/2)”) redovisade jag alla frågeområden SCB:s medborgarundersökning för 2022 utom två. Det är två områden som för oss politiker är mycket intressanta – och alarmerande.
Det första frågeområdet kallas ”Bemötande, information och inflytande”. Andelen vänersborgare som svarade “mycket bra” eller “ganska bra” visas i tabellen:
De svarande upplever att bemötandet från tjänstepersoner har utvecklats till det bättre jämfört med 2021. Även politikerna har en hög andel svarande som är positiva. (Frågan om politiker fanns inte med 2021.) Det är svårt att få grepp 
om orsaken till att “få svar på frågor” har en betydligt lägre andel och att andelen har minskat från året innan. De som har kryssat ett alternativ på frågan “bra bemötande vid kontakt med tjänsteperson” har uppenbarligen haft kontakt med en tjänsteperson (eller?) för att kunna sätta ”betyg”. Det hade varit intressant att veta vilken förvaltning invånarna hade ställt frågor till – och inte fått svar. Handlar det om förskola, skola, bygglov, VA, hemtjänst…? Det är också svårt att analysera frågorna om påverkan. Det beror ju bland annat på vad invånarna vill påverka – om de nu överhuvudtaget har velat påverka något… Det är för övrigt ingen större skillnad mellan vad kvinnor och män tycker.
Som politiker tycker jag att det är tråkigt att bara 27,9% uppger att de har möjlighet att påverka politiska beslut. I en demokrati som Vänersborg bör invånarna kunna vara med och påverka och bestämma även mellan valen. Jag tror att kommunen måste komma till skott när det gäller t ex invånardialoger och öppna nämndsammanträden. Det är också viktigt att politikerna, och kanske också tjänstepersoner, visar lyhördhet för människors åsikter och kanske en större öppenhet för att ifrågasätta sina egna. Jag kan också tycka att många politiker är alltför lojala med sina partier, de borde lyssna mer på kommuninvånarna. Det kanske är det som några siffror i nästa tabell visar. Det andra frågeområdet handlar om ett närliggande område – invånarnas förtroende…
Svaren på frågorna om invånarnas förtroende är nedslående. Inställningen har i och för sig förbättrats sedan 2021 men siffrorna är alldeles för låga…
Det är endast 38,4% av de som har svarat på enkäten (kvinnor 36,9% och män 39,8%) som anser att politikerna i Vänersborg arbetar för kommunens bästa. Det är en stor brandgul varningsflagg på detta. Det är alltså nästan 2/3 av invånarna som har uppfattningen att politikerna i kommunen arbetar för någon annans bästa, kanske sitt eget eller sitt partis. Och det är klart, kommunfullmäktige är öppen för att skära ner på pengarna till vartenda område, utom för partistöden – och arenan. Men invånarna tror möjligtvis att alla politiker går på bandy…
De dåliga siffrorna för politikerna återkommer i frågorna om politikerna är lyhörda för idéer, om besluten är genomtänkta och genomarbetade samt om besluten är transparenta. Kvinnor och män har ungefär samma siffror, kvinnor är dock mer negativa på frågorna om genomtänkta beslut (kvinnor 21,0% och män 26,3%) och transparensen i besluten (kvinnor 19,5% och män 28,4%). Mot bakgrund av de låga siffrorna är det överraskande att 42,5% ändå har förtroende för kommunens politiker…
Det tycks som om vänersborgarna inte bara är “kritiska” till sina företrädare, de verkar snarare till och med missnöjda… Vänersborgs politiker har definitivt problem med att åtnjuta kommuninvånarnas förtroende. Vi politiker måste därför analysera och dra slutsatser om varför kommuninvånarna tycker som de gör och, inte minst, att visa i praktiken att vi vill minska förtroendeklyftan.
Det innebär att kommunens politiker har ett stort arbete framför sig. Politikerna måste visa att de fattar beslut som ligger i invånarnas intresse – och också att få 
med invånarna i beslutsprocesserna. Och sedan fatta bra och genomtänkta beslut, naturligtvis…
Det är märkligt att trots missnöjet (både 2021 och 2022, och även tidigare år) röstar ändå vänersborgarna på ungefär samma sätt som de alltid har gjort. Ja, det ledande partiet i kommunen, Socialdemokraterna, gick till och med framåt i valet förra hösten. Kanske är Sverigedemokraternas frammarsch bland väljarna de senaste valen ett tecken på missnöjda invånare. Det är möjligt att en röst på SD ska uppfattas som en proteströst mot etablissemanget, men SD i Vänersborg driver knappast en politik som skulle kunna återställa förtroendet mellan invånare och politiker. SD driver knappast någon politik alls i kommunen…
Vänersborg kommun har gett kommuninvånarna ytterligare några frågor som inte ingår i de deltagande kommunernas gemensamma medborgarundersökning:
Det är intressant, och kanske lite överraskande, att vänersborgarna trots missnöjet med politikerna och en hel del annat i kommunen ändå är nöjda med det liv de lever i Vänersborg.
I tabellen ser vi också att en stor majoritet inte anser att kommunen har någon öppen dialog med företag och föreningar. Men man måste väl nästan vara företagare eller sitta i en föreningsstyrelse för att kunna svara på sådana frågor? 
Man kan undra om de som har svarat på frågorna gör det. Mitt intryck är att kommunen satsar ganska hårt på dialogen med i varje fall företagarna. Jag vet t ex att kommunalråden gör regelbundna platsbesök på olika företag och att t ex Frukostforum arrangeras varje månad. Det är mycket välbesökta möten där företagare, föreningar och politiker möts. (Jag brukar själv närvara på dessa möten.) När det gäller föreningar så tar jag för givet att det pågår en dialog, men det känner jag egentligen inte till.
Men visst, det kanske kan bli bättre.
Allt kan bli bättre.
Det är intressant och viktigt med en sådan här medborgarundersökning, även om upplägget och frågorna på den antagligen kan utvecklas. Det är bara att hoppas att svarsfrekvensen blir högre kommande år.
Medborgarundersökningen 2022 (1/2)
Varje år gör Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning. I denna får kommunens invånare tycka till om sin kommun och dess verksamheter.
Medborgarundersökningen är en attitydundersökning som genomförs på uppdrag av kommuner. Syftet är att kommunerna ska få reda på hur kommuninvånarna bedömer att kommunen sköter sina verksamheter och vilket inflytande de anser sig ha på
kommunala beslut. Vänersborgs kommun är en av de 137 kommuner som deltog i medborgarundersökningen förra året.
Under hösten fick ett slumpmässigt urval på 1.200 personer över 18 år möjligheten att svara på enkäten. På kommunens Facebooksida vädjade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) till de som fått enkäten att svara på den. (Se kommunens FB-sida.)
“Det är väldigt väldigt viktigt för oss att få reda på hur du upplever hur det är att leva och bo i Vänersborgs kommun.”
Sa Augustsson. Trots det var det bara 433 personer (36 procent) som svarade. Och det är lite tråkigt att inte fler tar chansen att ge uttryck för sina åsikter. Bortfallet innebär naturligtvis att undersökningen blir mindre tillförlitlig och att resultaten i tidigare undersökningar inte blir helt jämförbara. Det är väl frågan om hur representativ undersökningen är med detta bortfall… Det är sannolikt vissa grupper som har en bättre 
svarsfrekvens än andra. Sedan är det naturligtvis ett problem att människor svarar på frågor i ämnen som de har mindre kunskap och/eller kännedom om.
Medborgarundersökningen har tidigare fått stor uppmärksamhet. Det har t ex gått att läsa om resultaten i TTELA, men i år har jag inte sett någon artikel. På kommunens hemsida finns en kort sammanfattning av undersökningen – se “Medborgarundersökning 2022”. Vill man kan man emellertid studera resultaten av hela SCB:s medborgarundersökning för Vänersborg här.
Det första frågeområdet i undersökningen heter “Vänersborg som helhet”. 95,1% av de vänersborgare som har svarat anser att kommunen är en mycket eller ganska bra plats att bo i. Det är en ökning sedan 2021 med 4%-enheter. (Jag förkortar procentenheter med “pu” i fortsättningen.) 
Det är männen som är betydligt mer positiva än tidigare – en ökning med nästan 7 pu (procentenheter alltså). Nästa fråga undrar om kommunen sköter sina olika verksamheter bra. Det tycker 80,2%, också det en ökning (4 pu) jämfört med året innan. Männen är inte riktigt så positiva som kvinnorna, 76,5% mot 83,9%. Det som är intressant här är att männen är betydligt mer positiva än 2021, en ökning med hela 9 pu.
När det gäller “invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra” är svaren mycket oroande. Endast 18,4% höll med “helt och hållet” eller “till stor del”. Drygt 80% av vänersborgarna höll alltså inte med om att de hade bra insyn eller inflytande. Det är något att tänka på för politiker och tjänstepersoner… Det var för övrigt ungefär samma siffror som 2021, men kvinnorna hade blivit mer negativa (15,2%) och männen mer positiva (21,0%).
Helhetsbetyget på Vänersborgs kommun sammanfattas på sätt och vis i frågan om man “kan rekommendera andra att flytta till kommunen”. Det kunde 61,1% av de svarande, en liten ökning från föregående år med 1,6 pu. Kvinnornas hade blivit mer negativa och männen mer positiva till kommunen. Även svaren på denna fråga borde få politikerna att tänka till – nästan 40% skulle inte rekommendera människor att flytta till Vänersborgs kommun…
Nästa frågeområde handlar om skola och omsorg. Vänersborgarna svarade så här:
Det är slående att siffrorna för 2022, med ett undantag, sjunker jämfört med 2021. Det finns onekligen också en “förbättringspotential” på flera områden… Men gör man en genomsnittlig bedömning var Vänersborgs siffror faktiskt trots allt högre än för riket, 71,8% positiva jämfört med rikets 69,5%.
Resultaten på frågeområdet “Boende och boendemiljö” var överlag ganska positiva. Kommuninvånarna trivs uppenbarligen med sitt boende. Det handlar om närhet till platser för barn att leka på, närhet till natur, livsmedelsaffär, skola och barnomsorg. Den genomsnittliga bedömningen var något bättre än riket. Däremot bedömdes “Lokala arbets- och utbildningsmöjligheter” vara något sämre än riksgenomsnittet.
Samhällsservicen fick något sämre resultat än för riket, men siffrorna var höga. Det handlade bland annat om tillgång till hälso- och sjukvård på rimligt avstånd samt ett bra utbud av livsmedelsaffärer.
Även på området “resor och kommunikationer” var Vänersborgs resultat positiva. Möjligheten att transportera sig med bil upplevdes “mycket bra” eller “ganska bra” av hela 97,6%. Men också utbudet av och säkerheten på GC-vägar fick bra “betyg”. Noterbart var att endast 16,8% tyckte att kommunens utbud av laddningsstationer av elfordon var bra. Det sägs dock att det pågår arbete i kommunen för att utveckla detta område. Jag kan väl också tycka att förutsättningarna för att “enkelt använda kollektivtrafiken för vardagliga resor” och ”till fritidsaktiviteter” borde förbättras. Bara 68,1% respektive 55,2% tyckte att dessa var bra.
Frågeområdet “Bibliotek, kulturliv och mötesplatser” hade växlande resultat. Sämst var frågorna som handlade om bibliotek, men det hade antagligen, tror jag, att göra med den ombyggnation av huvudbiblioteket som pågick förra året.
Vänersborgarna var överlag hyfsat positiva till möjligheterna för “idrott, motion och friluftsliv”. 89,1% tyckte t ex att det fanns bra utbud av friluftsområden och 81,2% att öppettiderna på kommunens idrotts- och motionsanläggningar var bra. Däremot var de mindre nöjda med utbudet av belysta motionsspår, bara 60,8% var nöjda.
Det ställdes många frågor i enkäten om “underhåll av den offentliga miljön”. Resultatet är inte helt lätt att sammanfatta så det blir några nedslag. Ungefär 2/3 av de svarande, mellan 61,3% – 72,2%, ansåg att kommunen skötte gator och vägar, GC-vägar, idrotts- och motionsanläggningar och kommunala byggnader bra. Även snöröjningen låg på samma siffror. Det som stack ut var att vänersborgarna var mer positiva till skötseln av allmänna platser (87,3%), av naturområden (82,7%) och av badplatser (77,5%).
Det var ännu fler frågor om “trygghet i samhället”. Det blir även här några nedslag. 96,2% är trygga där de bor när det är ljust ute, men andelen sjunker till 76,5% när det är mörkt. Båda siffrorna är “bättre” än året innan, men kvinnor är mindre trygga när det är mörkt (30%) än män (17%). 88,6% känner ingen större oro för att utsättas för sexuella trakasserier och 76,3% känner inte heller oro för att utsättas för våld eller hot om våld. 
Å andra sidan blir naturligtvis perspektivet lite annorlunda om man istället “vänder på siffrorna”. Resultatet innebär att var 10:e person känner oro för sexuella trakasserier och nästan 1/4 för våld. Här är det också skillnad mellan kvinnor och män. 20% av kvinnorna känner oro för sexuella trakasserier mot knappt 5% för män. Det är för höga siffror och visar på att otryggheten är tämligen stor.
Om jag fortsätter att “vända på siffrorna” så upplever ungefär 40% av de svarande problem med personer eller gäng som bråkar eller stör, 60% med narkotikahandel, 45% med inbrott och stölder och 40% med nedskräpning. 20% anser att det är problem med utomhusbelysningen och ungefär 55% att polisens närvaro inte är bra i kommunen. Däremot svarar 94% att räddningstjänsten fungerar bra. På dessa frågor svarar kvinnor och män relativt samstämmigt.
Det tycks som om invånarna tycker att kommunens miljöarbete fungerar ok. Hämtningen av hushållsavfall fungerar bra tycker 97,9%, likaså är utbudet av återvinningscentraler bra (82,3%). Däremot svarar nästan 60% att möjligheten att återvinna avfall utan bil inte är bra i Vänersborg.
En stor majoritet, 87,4%, anser att man har möjlighet “vara den man är och leva det liv man vill leva” i kommunen. Lite drygt var 10:e person tycker dock inte det. Nästan 70% anser att kommunens arbete för att förbättra integration och delaktighet i samhället skulle kunna vara bättre, liksom arbetet för att minska diskrimineringen.
Till sist två tabeller som jag har fått på något sammanträde i kommunen, antagligen kommunstyrelsen, men jag är inte riktigt säker. Den första jämför resultaten i Vänersborg mellan 2021 och 2022. Notera att inte riktigt alla frågeområden i undersökningen är med.
Det sista diagrammet jämför Vänersborg med genomsnittet för alla de andra kommunerna som deltog i medborgarundersökningen.
Vänersborgs kommun ligger ganska nära de genomsnittliga resultaten. Den största skillnaden i pu (procentenheter) är på området ”idrott, motion och friluftsliv. Här ligger Vänersborg hela 5 pu under genomsnittet för de kommuner som deltog i undersökningen.
Om Vänersborgs kommun ska vara nöjd med andelen positiva invånare eller inte i medborgarundersökningen som helhet är upp till var och en att bedöma. För egen del tycker jag att det finns en tämligen stor ”förbättringspotential” på flera områden…
Det återstår två frågeområden att redovisa. De handlar specifikt om kommunhusets tjänstepersoner och politiker. De siffrorna tänkte jag redovisa i nästa blogg – ”Medborgarundersökningen 2022 (2/2)”.
KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm
Strax efter två högtidsdagar, en religiös (se “Valborgsmässoafton”) och en världslig (se ”Första maj i Vänersborg”), är det dags för sammanträde med kommunstyrelsen. På onsdag den 3 maj ska som vanligt en diger lista med ärenden avhandlas.
Alla ärenden kommer naturligtvis att hinnas med, precis som på alla andra sammanträden. Det som kan diskuteras är hur meningsfullt det är att begränsa talartiden, låta bli att ställa frågor, lägga band på sig själva, undvika mer eller 
mindre tidskrävande diskussioner och snabbt klubba igenom besluten – allt för att hinna med och för att kunna avsluta mötet i rimlig tid… Det är knappast ett klokt sätt för kommunstyrelsen att styra en kommun. Det borde ges tid åt fördjupade diskussioner där syftet borde vara att hitta det bästa för kommunen.
Kommunstyrelsens underlag är på 786 sidor, men det är ändå inte mängden som oroar denna gång. Det är mer ärendenas tyngd. På dagordningen finns nämligen 
många komplicerade och viktiga ärenden som “Policy för sponsring och donationer” (som också inkluderar “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag”), “fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”, “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”, en ny “Bolagspolicy”, “Gemensam organisation för turismutveckling på Halle- och Hunneberg” (bolagsordning, ägardirektiv och samverkansavtal) och antagande av en “Naturvårdsstrategi”. Några motioner ska också behandlas, bland annat en författad av undertecknad om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare och en från moderaterna om ökad trygghet i Vänersborgs kommun.
Samtliga dessa ärenden ska gå vidare och beslutas av kommunfullmäktige. Det innebär sannolikt att chansen, bland annat på grund av tidspressen under sammanträdet, för att partierna ska hitta varandra och enas är mycket liten. Istället kommer, tror jag, ärendena att med automatik och utan någon vidare dialog eller diskussion snabbt att skickas vidare till kommunfullmäktige. Och möjligheterna att komma fram till kompromisser och enighet i kommunfullmäktige är i det närmaste obefintliga. Där är det voteringsknapparna som gäller.
Det här är inte något bra sätt att styra Vänersborg.
Kommunfullmäktige sammanträder den 17 maj. Innan dess tänkte jag att redogöra för ovanstående ärenden. Naturligtvis tänker Vänsterpartiet komma med synpunkter och kanske också ställningstaganden redan på onsdag, men som sagt, det är i fullmäktige som det avgörs.
Det finns en hel del ärenden som avgörs direkt av kommunstyrelsen. De är i sammanhanget mindre 
viktiga och handlar alltid om mindre summor pengar, men de saknar absolut inte intresse för vänersborgarna. Två sådana ärenden handlar om flygplatsbolaget och arenan…
Vänersborgs kommun avsätter ett verksamhetsbidrag till Fyrstad Flygplats AB varje år. Bidraget uppgår 2023 till 1.155 tkr, över en miljon kr alltså. På onsdag ska kommunstyrelsen bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420.000 kr till Fyrstad Flygplats. Sammanlagt behöver bolaget ytterligare 2 milj kr, men Vänersborgs del uppgår alltså “bara” till nästan en halv miljon. De andra ägarkommunerna, dvs Trollhättan, Uddevalla och Lysekil, delar på resten.
I beslutet står det att pengarna är till för:
“täckning av förluster under år 2023”
Det är egentligen inte riktigt korrekt. I ansökan från flygplatsbolaget, underskriven av ordförande Paul Åkerlund (S) från Trollhättan och vice ordförande Benny Augustsson (S), står det:
“De aktiviteter som flygplatsbolaget och flygoperatören genom ett gemensamt åtagande behöver genomföra för att långsiktigt utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet och göra flygplatsen och ägarkommunerna mer kända i framför allt Stockholmsområdet är inte medtagna i bolagets budget för 2023. 
Ett ökat passagerarantal ger bättre förutsättningar för branschens hållbarhetsomställning till exempel genom att öka efterfrågan på bioflygbränsle vilket flygplatsbolaget kan tillhandahålla. Aktiviteterna väntas också leda till att flygoperatören på sikt kan bredda sitt utbud av destinationer.”
Pengarna ska uppenbarligen användas för att “utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet” och, på sikt, “bredda sitt utbud av destinationer”. Och det genom att bland annat göra ”ägarkommunerna mer kända”. Är det sistnämnda flygplatsbolagets uppgift?
De här pengarna är inte helt okontroversiella. Man kan fråga sig t ex varför skattepengar ska till för att främja att företagsledare och andra i de övre skikten av samhället ska tjäna lite extra tid genom att ta flyget till Stockholm. Och om tidsbesparingen är så viktig – borde då inte flygplatsbolaget bära sina egna kostnader? Skattesubventionerna kan också ifrågasättas utifrån de besparingar som skola, vård, omsorg och kultur och fritid står inför.
Kommunstyrelsen i Trollhättan har redan beviljat pengarna för Trollhättans del. I kommunstyrelsen i Trollhättan röstade Vänsterpartiets representant ja till det extra bidraget. I Vänersborg kommer inte Vänsterpartiet att göra det.
Den andra viktiga frågan, som stannar i kommunstyrelsen, handlar om Arena Vänersborg.
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Och arenataket läcker fortfarande, det regnar in lite överallt.
Det är dags att åtgärda taket anser kommunen. Kostnaden för takreparationen var beräknad till 22 milj kr. Nu ryktas det om att det inte räcker, men några nya siffror har inte nämnts offentligt. Antagligen skulle det behövas ett 
helt nytt tak. För några år sedan sades det att det skulle behövas bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som dessutom skulle gå att snöröja. Notan för det skulle uppgå till ca 36-40 miljoner kr. Gör man bara den “billigare” varianten, byte av takduk och isolering för 22 milj, är risken stor att man får göra om åtgärden igen om 10 år.
Man kan också undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.
Kultur- och fritidsnämnden vill utreda Arena Vänersborg innan investeringarna i ett nytt tak påbörjas. Nämnden vill att det ska bli en ordentlig och uttömmande utredning där även frågor om olika ägar- och driftsformer ska utredas. Nämnden beräknar att en sådan utredning kan komma att kosta upp mot en halv miljon kronor, pengar som nämnden inte har. Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500.000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till en utredning.
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen är att avslå denna begäran. Det betyder vad jag kan förstå att de ledande partierna anser att investeringarna i arenataket ska genomföras mer eller mindre “i blindo”.
För att ta en jämförelse. Argumentet mot att investera i Hallevibadet är att om man åtgärdar en sak, kan något annat gå sönder dagen efter. Och så kan det hålla på. Badet är nämligen uttjänt och det går inte att göra något åt det. Det vore att kasta miljoner kronor i sjön. Och då funderar jag på om inte samma sak gäller arenan… Borde inte kommunen av samma anledning försäkra sig om att inget annat går sönder i arenan direkt efter att taket reparerats? Eller borde man inte vara säker på att inte arenan är uttjänt och inget att göra något åt?
Kommunstyrelsen ska som sagt besluta om en hel del andra ärenden som inte går vidare till fullmäktige. Det är dock inga kontroversiella eller dyrare beslut som ska fattas.
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”.
Har KF:s beslut följts på Korseberg?
Det 13 januari 2021 inkom ett medborgarförslag till kommunfullmäktige. Medborgarna ville inte att det skulle angöras någon “naturstig” (läs GC-väg) genom skogsdungen mellan kvarteren Strandberidaren och Stapelorten vid Korseberg. En GC-väg genom den sista skogsremsan på Korseberg fanns nämligen med i en detaljplan från 1991.
Medborgarförslaget hamnade så småningom, efter en del turer med återremiss, i fullmäktige den 17 november 2021. Då hade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson, som senare misstänktes för jäv i ärendet 
(se “Augustsson (S) var inte jävig”), dessutom ändrat uppfattning. Efter en lång debatt i fullmäktige avslogs nämligen medborgarförslaget. Det skulle anläggas en GC-väg, som några fortfarande kallade “naturstig”, genom skogsremsan. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.) Det var bara V, SD och MBP (och en ledamot från KD) som ville bifalla medborgarförslaget. Några moderater avstod från att delta i beslutet.
Allt var klart för att sätta igång och avverka träd – GC-vägen skulle anläggas enligt den gamla detaljplanen. Det var bara en liten “detalj” kvar. Anläggandet av GC-vägen kostade pengar och dessa pengar hade inte samhällsbyggnadsnämnden…
Men det skulle de få, alltså pengar till att verkställa fullmäktiges beslut. Så var i varje fall tanken. Men när fullmäktige fick upp ärendet på sitt bord den 13 april i år så hände, efter en lång och stundtals intensiv debatt, något oväntat. Kommunfullmäktige avslog samhällsbyggnadsnämndens 
begäran om pengar till investeringen. (se “KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)” och “KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)”.)
28 ledamöter röstade för Vänsterpartiets yrkande om avslag till pengar, medan de styrande partierna (S+C+MP) med sina 20 mandat, röstade för pengar till en GC-väg. Två moderata ledamöter och en kristdemokrat avstod från att rösta. Kommunfullmäktiges beslut betydde att det inte skulle kunna bli någon GC-väg genom den sista skogsdungen på Korseberg.
Trodde alla…
Samhällsbyggnadsnämnden tycks dock inte vara en nämnd med en förvaltning som inväntar kommunfullmäktiges beslut. Det händer ibland nu för tiden att beslut börjar verkställas innan kommunfullmäktige fattar alla relevanta beslut. Eller att “beslut” verkställs fast kommunfullmäktige har sagt nej… (Se “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”.) Eller att beslut inte verkställs fast kommunfullmäktige har sagt ja… (Se ”Inför KF 1 (17 feb)”.)
Det visade sig att samhällsbyggnadsförvaltningen hade startat arbetet med GC-vägen – utan pengar… Förberedelserna med att anlägga GC-vägen började alltså innan fullmäktige hade fattat beslut om att bevilja pengarna…
Det är naturligtvis anmärkningsvärt och ger återigen en känsla av att samhällsbyggnadsförvaltningen gör lite som den vill – och att det finns en egen agenda i nämnden och förvaltningen… 
Så får det naturligtvis inte gå till. De demokratiska processerna måste få ha sin gång. Det är självklart. Eller borde vara… Och det är inte utan att man undrar hur cheferna på förvaltningen tänker… Eller kommundirektören…
Hur som helst, arbetet med GC-vägen genom Korsebergs sista skogsremsa har avbrutis. Men stor skada har redan hunnit göras.
Före – Efter
Träd har fällts och den naturstig som fanns i skogen sedan tidigare, en riktig(!) stig, har blivit betydligt bredare. Det betyder att skogens fauna har fått lite mindre 
skog att vistas i. Småkrypen ska dock ha sitt tänkte sannolikt de ansvariga i förvaltningen och därför ligger en hel del nedhuggna träd kvar på marken. Eller om de ligger kvar som ett talande bevis på kommunens politiska och demokratiska oförmåga…
För övrigt rekommenderar jag byggnadsnämnden en promenad längs strandkanten från Korseberg bort mot Brätte. Det finns mycket intressant att studera.
Men det är en annan historia.
===
Anm. Läs gärna fortsättningen – ”Riksbyggen om GC-väg på Korseberg”.
TTELA försvarar sitt beslut
I gårdagens blogg (se “TTELA ordnar valdebatt – typ”) skrev jag om att TTELA ska arrangera två valdebatter innan valet. Det är dock bara två partier som TTELA har bjudit in – socialdemokraterna och moderaterna. TTELA utesluter alltså de andra 7 partierna som är representerade i kommunfullmäktige i Vänersborg.
Igår skrev jag också ett email till TTELA. Det visade sig att chefredaktör och ansvarig utgivare Cecilia Frisk var på semester, men jag fick ett svar från tf nyhetschef Emma-Karin Björk. Det lyder:
“Hej! Tack för ditt mail och synpunkter.
Den större debatten i Vänersborg med samtliga partier arrangerades under Aqua Blå. En liknande kommer även göras i Trollhättan.
De debatterna som kommer att arrangeras under vecka 33 är kortare debatter inriktade på sakfrågor. Det utesluter förstås inte uppföljningar med artiklar om hur de andra partierna ställer sig i frågorna.”
Förklaringen till att 7 partier, som tillsammans faktiskt har en överväldigande majoritet i kommunfullmäktige, är uteslutna är att det är “kortare debatter inriktade på sakfrågor”.
Det är nästan så att man kan tro att TTELA anser att de andra, utestängda partierna, inte har något att bidra med i “sakfrågor”. Ja, ja, det får väl stå för TTELA. Problemet är emellertid att TTELA, med sin i den närmast monopolliknande ställning på lokala nyheter, sprider denna uppfattning till invånarna i Vänersborgs kommun. Ska man diskutera sakfrågor är det socialdemokraterna och moderaterna som gäller, menar tydligen TTELA. Sverigedemokrater, vänsterpartister, centerpartister, liberaler, kristdemokrater, miljöpartister och medborgarpartister har inget att bidra med – i sakfrågor…
Men visst anordnade TTELA en stor debatt med alla partier under Aqua Blå, och det var ett mycket bra initiativ. Men är det ett försvar för att i valrörelsens mest intensiva skede utesluta en majoritet av partierna? Knappast. Särskilt inte som den allra första punkten i Publicitetsreglerna, de regler som tidningar och journalister ska följa, lyder:
“Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.”
TTELA tar helt enkelt inte det ansvar som den borde göra för demokratin i Vänersborg.
TTELA:s tf nyhetschef antyder att det senare kan bli artiklar om de andra partiernas ståndpunkter. Som då skulle uppväga utestängningen…
Vi får väl se hur det blir med det. Erfarenheterna av TTELA:s roll, och allsidighet, i tidigare valrörelser ger mycket i övrigt att önska. I valet 2014 var bara ett parti representerat med en stor intervju, nämligen det nazistiska Svenskarnas Parti. På ett helt mittuppslag (två sidor) intervjuades partiets kandidat i Vänersborg. (Se TTELA “Anser att nationalister har svartmålats”.) Inga andra kandidater intervjuades.
I valet 2018 publicerade TTELA nästan inga debattartiklar från Vänersborg. 
Däremot mängder av artiklar och insändare från partierna i Trollhättan… Själv skrev jag två debattartiklar ungefär tre veckor innan valet, men ingen kom in. Jag pratade med andra vänsterpartister och andra partirepresentanter, t ex moderater och liberaler. De fick inte heller in sina debattartiklar.
TTELA har en del att bevisa när det gäller sitt åtagande och sin skyldighet att ge läsarna en korrekt och allsidig nyhetsförmedling. TTELA som den “tredje statsmakten” har ett ansvar som den måste ta.
Jag är övertygad om att representanter för de andra 7 partierna håller med mig i denna uppfattning. Även ledamöter i S och M har sagt att de förvånas över att endast två partier, och inga fler, får delta.
==
Anm. På Vänsterpartiets hemsida kan du också läsa om TTELA:s agerande, “Vilka är Vänersborgs ”stora” partier?”.
TTELA ordnar valdebatt – typ
Igår, måndag, ringde en upprörd politikerkollega. Hen hade fått reda på att TTELA ska ordna två valdebatter, den 17 och 18 augusti. Och det lät ju bra, även om ämnena inte lockade mig särskilt – turism och infrastruktur. Inte för att det är oviktiga ämnen, tvärtom, men det är inte riktigt mina främsta intresseområden.
Men det som var upprörande, det var inte valet av debattämnen. Det var att bara två partier var inbjudna till debatterna – socialdemokraterna och moderaterna.
Det innebär att TTELA utesluter de andra 7 partierna som är representerade i kommunfullmäktige i Vänersborg. Och jag håller med min politikerkollega. Det är synnerligen upprörande, och anmärkningsvärt.
TTELA är den enda lokaltidningen i Vänersborg. Den är oerhört viktig för den politiska informationen till kommuninvånarna. TTELA har därmed också en avgörande påverkan på opinionen i kommunen. Det är ju betydligt fler som läser TTELA än t ex politiska bloggar…
Med den dominerande opinionsställning som TTELA har i Vänersborg så följer ju också ett ansvar. Eller borde göra. TTELA bör vara objektiv och ge invånarna en allsidig information. Och det är naturligtvis särskilt viktigt mitt i valrörelsen, bara några veckor innan kommunalvalet. Därför bör naturligtvis samtliga partier få samma utrymme i tidningen.
I Sverige har vi grundlagar, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, som reglerar vad invånare får säga och skriva. Men det räcker inte. Det tycker i varje fall bland annat Journalistförbundet, journalisternas fackförbund. Därför finns det ett frivilligt etiskt komplement till lagarna. Det är de så kallade Publicitetsreglerna. De bör varje tidning och journalist följa. (Se “Publicitetsregler”.)
Den allra första punkten i Publicitetsreglerna lyder:
“Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.”
Jag kan inte förstå annat än att en “allsidig nyhetsförmedling” innebär att samtliga partier ska få komma till tals i TTELA och dessutom få samma utrymme.
När P4 Väst startade sin valbevakning gjorde den likadant – bara tre partier intervjuades. (Se “Vänersborgs toppolitiker intervjuas”.) Och nu går TTELA ännu längre – bara två partier. Snart kommer väl ett inslag i SVT där bara socialdemokraten Benny Augustsson intervjuas.
Vad händer med TTELA och massmedia? Struntar de i Publicitetsreglerna?
Det vore förödande för den kommunala demokratin.
==
Anm. På Vänsterpartiets hemsida kan du också läsa om TTELA:s agerande, “Vilka är Vänersborgs ”stora” partier?”.
Anm. Du kan läsa svaret från TTELA här: ”TTELA försvarar sitt beslut”.
Politikers uppförande
På kommunfullmäktiges senaste sammanträde den 22 juni beslutades att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda om en politikerhandbok var:
“en lämplig form av dokument”
Det politiska, eller snarare det byråkratiska, språket kan både diskuteras och ifrågasättas. Tanken är emellertid att en handbok så småningom ska utarbetas eller, om man så vill, uppdateras. Det finns nämligen en sedan tidigare, om jag inte minns helt fel, men den har glömts bort eftersom den inte har förändrats i takt med tiden.
Handboken ska innehålla information om Vänersborgs kommuns organisation och det som är relevant för en förtroendevald. Det är tänkt att politiker ska få stöd och information för att kunna utföra sina uppdrag. Handboken ska t ex ta upp lagar, regler, politisk organisation m.m.
Det är inget att säga om det, det är antagligen en mycket bra idé.
Men i samma ärende låg det även ett annat beslutsförslag:
“att ta fram ett förslag på reviderade förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda i enlighet med intentionerna i den uppdragsbeskrivning som tagits fram av demokratiberedningens presidie. Reglerna avses omfatta förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform som används.”
Precis som med handboken så finns det redan förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda. De antogs av kommunfullmäktige den 20 mars 2019. (Kan laddas ner här.)
Reglerna kom till av en mycket speciell anledning, så speciell att den inte nämndes på fullmäktiges sammanträde. “Ordningsreglerna” var ett svar på, eller snarare ett resultat av, en fråga som Gunnar Lidell (M) ställde till PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) den 18 november 2018 (se ”Något allvarligt har hänt i kommunen”):
”Har PFUs presidie något konkret förslag hur den här delikata typen av arbetsmiljöproblem ska förhindras eller beläggas med någon form av påföljd?”
Kommunstyrelsens dåvarande ordförande Marie Dahlin (S) hade på ett sammanträde använt ett grovt språkbruk med formuleringar som bland annat innefattade ett opassande sexualiserat språk om kvinnliga invånare. Och inte långt senare avslöjades “incidenten” då Marie Dahlin (S) förolämpat och förminskat Vänersborgs kommundirektör. (Se James Buccis blogg “Come on spit it out already” eller ”Vänersborgs kommundirektör utsatt för rasism”.) “Ordningsreglerna” kom därför, naturligt nog men inofficiellt, att få namnet ”Lex Marie”…
Det var en del diskussion när kommunfullmäktige antog “ordningsreglerna”, bland annat opponerade sig Vänsterpartiet. (Se “Sammandrag KF (20/3)”.)
Den här bakgrunden var som bortglömd på fullmäktiges senaste sammanträde. Nu misstänker jag istället att det fanns andra bevekelsegrunder till reglerna.
I beslutsförslaget fanns, som tidigare nämnts, formuleringen:
“Reglerna avses omfatta förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform som används.”
Det är således tänkt att det ska utarbetas regler som ska omfatta vad som sägs och skrivs på Facebook, Twitter, i bloggar osv. Kommunfullmäktige ska alltså (så småningom) anta regler som ska gälla enskilda personer utanför sammanträdesrummen, utanför kommunhuset. Vänersborgs kommunfullmäktige vill utvidga reglerna till nya domäner.
Det är häpnadsväckande, och anmärkningsvärt.
År 1766 väckte Sverige uppseende internationellt genom att som första land i världen anta en lag som reglerade rätten för alla att publicera tankar, fakta och idéer. Det var Tryckfrihetsförordningen som antogs då. Och det var alltså 1766 – 10 år innan några delstater i Amerika förklarade sig självständiga från Storbritannien och 23 år innan franska revolutionen.
Det tillkom senare ytterligare en grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefrihetsgrundlagen tillsammans med tryckfrihetsförordningen garanterade och garanterar fortfarande alla invånare åsikts- och informationsfrihet. De här grundlagarna innebär att kommunala regler kring t ex uppförande eller beteende utanför sammanträdesrummen 
saknar betydelse. Det är grundlagarna som gäller. Det är grundlagarna som reglerar vad vi får säga och skriva. Och brott mot grundlagarna eller de lagar som begränsar dom, t ex lagar om förtal, behandlas som vanligt. Brott ska polisanmälas och hanteras av rättsväsendet.
Så jag vet inte vad dessa etiska regler har för syfte eller när och hur de ska användas. 
Det finns ju faktiskt exempel på politiker i Vänersborgs kommunfullmäktige som bryter mot lagar utan att kommunens etiska regler på något sätt åberopas.
Revisorer har riktat kritik mot diverse skandaler kring t ex byggnationen av kommunhuset utan att de etiska reglerna åberopades. Och på samma fullmäktigesammanträde den 22 juni fanns det ett ärende, en avsägelse från Jörgen Hellman (S). I Hellmans fall hjälpte inte heller de etiska reglerna och riktlinjerna ett dugg. Och i TTELA (TTELA 28 juni, “Tung S-politiker har inte betalt skatt”) kunde vi förra veckan läsa om Ann-Mari Jonasson (S) som hade en stor skatteskuld sedan år 2020 på 130.000 kr. Jonasson var med i fullmäktige och beslutade om att kommunens etiska regler skulle revideras…
De etiska regler som finns har inte haft någon som helst betydelse eller effekt på politikers beteende i Vänersborg. Så vitt jag vet har inte heller Demokratiberedningen eller Personal- och förhandlingutskottet reagerat på några av dessa exempel.
Det är möjligt att några vill tro att de etiska reglerna ska påverka politiker att ändra sitt beteende. Men inte ens de levnadsregler som Jesus gav människorna i sin Bergspredikan för 2000 år sedan har blivit verklighet, trots att det idag finns över 2 miljarder anhängare.
Det kan ändå finnas ett värde av att etiska regler och den så kallade värdegrunden diskuteras och formaliseras. Men då ska de handla om det som förväntas av politiker på sammanträden och så att säga inom kommunhusets väggar. Flera kommuner har antagit sådana regler, dvs några slags politikens uppförandekod. Jag har fastnat 
för de regler som Laholms kommun har antagit. (Kan laddas ner här.) Ska Vänersborg ha några regler överhuvudtaget så bör de se ut på ungefär följande sätt.
”Etiska regler för förtroendevalda
Förtroendevalda i Laholms kommun ska respektera demokratin och dess spelregler genom att:
– vinnlägga sig om att följa lagar, förordningar och andra bestämmelser, som skapats för vårt samhälle och för det politiska arbetet
– arbeta för invånarnas och samhällets bästa och värna om sitt oberoende, att bortse från egen och närståendes vinning och själv ta ansvar för att undvika risk att hamna i jävsituation
– sätta sig in i frågeställningar före medverkan vid beslut, hålla sig till kända fakta, att vinnlägga sig om en konstruktiv och saklig debatt samt även för övrigt vara sanningsenlig, ärlig och hederlig
– visa respekt för personer med andra uppfattningar samt ha en öppen och förtroendefull inställning till invånarna samt Laholms kommuns anställda
– förvalta samhällets tillgångar och anvisa allmänna medel på ett noggrant och ansvarsmedvetet sätt
– ha rätt att kräva respekt beträffande eget och närståendes privatliv.
Felaktiga bedömningar och beslut kan aldrig elimineras helt. God etik, i samband med att fel eller misstag har begåtts, är att klart och tydligt ta ett eget ansvar för det egna handlandet.
Till grund för de etiska reglerna ligger kommunens värdegrund:
– Glädje uppstår i en trygg och positiv arbetsmiljö där vi stödjer, uppmuntrar och uppskattar varandra
– Mod uppstår i ett tillåtande klimat där vi vågar vara oss själva och visa öppenhet och tydlighet
– Delaktighet och engagemang uppstår genom att vi tar ett gemensamt ansvar för att informera, lyssna och mötas i goda relationer. På så sätt uppstår en kreativ och utvecklande atmosfär där vi är aktiva, ansvarstagande och nyfikna
– Gott föredöme visar vi genom att möta andra så som vi själva vill bli bemötta”
Om Vänersborg antar andra typer av regler, som t ex omfattar ”förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform”, så undrar jag hur kommunen ska behandla de ledamöter som röstar emot sådana regler… Frivilliga regler kan ju inte gärna gälla och omfatta dom som inte vill ha reglerna.
Till sist vill jag påpeka att det förutsätts att vi politiker i Vänersborg alltid ska vara lojala mot kommunen som organisation och försvara dess beslut och handlande vad som än händer. Det stämmer inte. Som TTELA:s dåvarande ledarskribent Max Eskilsson skrev (se “Är politikerreglerna verkligen färdiga?”) när “förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda” antogs av kommunfullmäktige den 20 mars 2019:
“Men framför allt är väl ändå en politiker representant för sitt parti, sina väljare och de intressen hen därigenom ska bevaka?”
Max Eskilsson hade helt rätt.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer