Arkiv
Temamöte – Kultur och Fritid
Möt vår kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki, som sitter i riksdagen för Vänsterpartiet.
Behöver vi en kulturkanon?
Hur säkrar vi ett fritt kulturliv och förutsättningar för kulturarbetare?
Möt våra företrädare i kultur- och fritidsnämnden Gunilla Cederbom och John Hellström
Hur är det med föreningsbidragen i vår kommun? Hur kan föreningar bidra till barn och ungas aktiva fritid?
Hur kan vi utveckla mötesplatser för unga där alla känner sig välkomna?Äntligen beslut om Kulturhuset
Diskussionerna kring hur Kulturhuset i Vänersborg ska drivas i framtiden har varit minst sagt livliga. Det har varit en lång, seg och omständlig historia där Folkets Hus-föreningen på många sätt har stått i centrum.
Jag ska inte försöka mig på att sammanfatta historien, jag är inte tillräckligt insatt i alla turer. Niklas Johansson på TTELA gjorde i februari ett bra försök (se TTELA “Folkets hus kan bli kvar i Kulturhuset i Vänersborg”), liksom TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam (se “Beslutet om Kulturhuset kan kosta Vänersborg miljoner”). TTELA har för övrigt skrivit flera artiklar om kulturhusets “historia” – se här. (Det har trots allt också blivit ett blogginlägg från min sida, se “Beslut om Folkets hus överklagat”.)
TTELA har emellertid inte rapporterat om den senaste händelseutvecklingen. Och det är i och för sig inte så konstigt. Politiker brukar ta en sommarpaus, och så är det även i år. TTELA verkar dock ha missat årets undantag. För en vecka sedan, den 2 juli, sammanträdde nämligen kultur- och fritidsnämnden. Det fanns bara en punkt på dagordningen:
“Beslut om tilldelning avseende drift av verksamhet i Kulturhuset”
Informationen är för en utomstående knapphändig, och möjligtvis har den varit det även för nämndens ledamöter. I inledningen av protokollet står det:
“Ordföranden har kallat till ett extra sammanträde med kultur- och fritidsnämnden med anledning av att tilldela beslut om drift av verksamhet i Kulturhuset, efter upphandling. Vid offentlig upphandling råder absolut sekretess, inga uppgifter alls om anbud eller liknande får lämnas till dess att beslut är fattat om tilldelning till en viss leverantör. Handlingar i ärendet delas ut under sammanträdet.”
Ledamöterna från de olika partierna verkade trots den tidigare historien av misshälligheter och stridigheter ha kommit bra överens. Sammanträdet varade i endast 90 minuter och då hade det varit en ajournering för partiöverläggningar i 10 minuter, vilket även det var kort i sådana här sammanhang.
Det handlade alltså om den framtida driften av verksamheten i Kulturhuset. Ärendet hade varit ute på upphandling och det visade sig att det bara fanns anbud från en enda intressent – “Folkets Hus Vänersborg ekonomiska förening”, dvs samma förening som tidigare drivit, och som fortfarande driver, verksamheten.
I protokollet står det:
“Anbudet uppfyller samtliga krav och inga hinder föreligger. Anbudsgivaren har lämnat efterfrågade beskrivningar.”
Det blev ett beslut som alla ledamöter stod bakom – socialdemokrater, moderater, sverigedemokrater, vänsterpartister och en centerpartist:
“Kultur- och fritidsnämnden beslutar att tilldela uppdraget om drift av verksamhet i Kulturhuset i Vänersborg, till Folkets Hus Vänersborg ekonomiska förening, organisationsnummer 762500-0349. Ordföranden för kultur- och fritidsnämnden undertecknar avtalet.
Kultur- och fritidsnämnden beslutar att komplettera det slutliga avtalet med följande text:
Ersättning enligt detta avtal är delvis utformad med hänsyn till det åtagande som föreningen tog på sig i form av ett banklån i samband med renovering av fastigheten. Att amortering sker är en förutsättning för detta avtals undertecknande. Föreningen ska, jämte att betala ränta, årligen amortera minst 50.000 kr på detta lån. Vid omläggning av lån ska föreningen föra dialog med kommunens ekonomiavdelning i syfte att erhålla bästa möjliga lånevillkor.”
Den kompletterande texten i beslutet föreslogs av Moderaterna. Det var inget konstigt tillägg, en sådan skrivning finns med i nuvarande avtal. Samtliga ledamöter instämde i yrkandet och således blev beslutet enhälligt.
Beslutet innebär att Folkets Hus-föreningen får uppdraget att bedriva verksamhet i Kulturhuset från och med den 1 april 2026 när nuvarande avtal löper ut.
Det är fantastiskt glädjande att det till slut blev en lösning i detta tidvis turbulenta ärende, som har dragits i långbänk alldeles för länge. Och jag är övertygad om att Folkets Hus-föreningen är den rätta att driva verksamheten i Kulturhuset. Föreningen har framgångsrikt gjort Kulturhuset till en central mötesplats i Vänersborgs kommun med ett rikligt evenemangsutbud, hög tillgänglighet och olika typer av arrangemang.
Kulturhuset är både välbesökt och uppskattat. Det lär det bli i fortsättningen också.
Brottning i Hallevibadet?
Kommunfullmäktige (KF) beslutade den 19 februari 2025 att hyra ut Hallevibadet. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet 
röstade för att Hallevibadet skulle rivas.
Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning är ansvariga för att verkställa fullmäktiges beslut. Det är lite intressant eftersom nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) tillhörde dem som röstade för att riva Hallevibadet…
För ett tag sedan ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur ärendet fortskrider och fick svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal kunde se ut. (Se “Följder av Hallevibadets stängning”.) Och det kan man förstå, det är ett komplicerat avtal.
Men hemkommen från några dagar med barnbarnen i Småland så nås jag av rykten från både idrotts- och politiskt håll. Ryktena förtäljer att representanter från de styrande partierna (S+C+MP) har erbjudit Vänersborgs Atlet och Brottarklubb (VABK) att hyra Hallevibadet – allt utom bassängerna… 
Idrottshuset i Vänersborg (B-huset) ska ju renoveras och under den tiden skulle alltså VABK få husera på Hallevi.
Om ryktet vore sant skulle det betyda att de styrande definierade “Hallevibadet” på ett nytt och helt eget sätt – att Hallevibadet bara består av bassängerna, och inget annat. Vad de andra delarna av byggnaden i så fall kallas förtäljer inte 
ryktena. Detta skulle betyda att de styrande partierna hela tiden har velat, och röstat för, att endast bassängerna ska rivas, och fyllas igen. En sådan definition av Hallevibadet har ingen utanför de styrande partiernas krets hört talas om. Och ingen av de styrande har någonsin nämnt det i politiska sammanhang, i t ex samhällsbyggnadsnämnden. En sådan definition skulle vara ett mycket fult och omoraliskt sätt att sabotera ett demokratiskt fattat beslut i kommunfullmäktige…
Trots att ryktena kommer från flera personer från olika håll hade jag svårt att tro att de styrande partierna skulle åsidosätta kommunfullmäktiges beslut på ett sådant uppenbart och flagrant, och provocerande, sätt. Jag skrev därför ett mail till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså.)
Fastighetschefen svarade:
“Här är svar från Fastighet och service:
Lokal vid Hallevi har varit under diskussion med Kultur och fritid, men på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov. Vi samarbetar i lokalfrågor med övriga förvaltningar, som i sin tur har kontakt med klubbar.”
Svaret gör mig både lättad och “glad”, samtidigt som formuleringarna förbryllar…
Fastighetschefens inledning, att det betonas att svaret kommer från “Fastighet och service”, dvs tjänstepersonerna i förvaltningen, får mig att ana att ryktet om uthyrning till Vänersborgsbrottarna är sanna. Men att det är politiker som står bakom uthyrningen. Eller?
Å andra sidan är det kanske tjänstepersonerna i Kultur och fritid som har pratat med VABK. Formuleringen i mejlet, “under diskussion med Kultur och fritid”, tyder onekligen på det. Men hur skulle det kunna vara så? Tjänstepersonerna i kultur och fritid borde ju känna till kommunfullmäktiges beslut. Måste känna till kommunfullmäktiges beslut…
Det är mycket märkligt. Men samtidigt bekräftar, som jag ser det, formuleringen i mejlet – “valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov” – att en uthyrning till VABK faktiskt var på gång. Ja, att VABK till och med fick ett erbjudande. Men varför skrev inte fastighetschefen att förvaltningen “valde” att verkställa kommunfullmäktiges beslut? VBK har för övrigt, enligt “ryktena”, tackat nej. Men vad hade hänt om brottarna tackat ja…?
Det verkar finnas en “moralisk och politisk kompass” på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det framgår av formuleringen “på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen”. Med andra ord respekterar ”Fastighet och Service” kommunfullmäktige beslut och tänker verkställa det, oavsett vad tjänstepersoner på kultur och fritid eller vissa av de styrande politikerna i samhällsbyggnadsnämnden anser.
Frågan om uthyrning av Hallevibadet till brottarna i VABK har inte varit uppe hos politikerna i varken kultur- och fritids- eller samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) har inte heller svarat på mitt mejl.
Och frågan kvarstår – vem eller vilka var det egentligen som erbjöd brottningsklubben att hyra Hallevibadet?
===
Årets blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)” – 25 januari 2025
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)” – 26 januari 2025
- ”KS (1): Hallevibadet” – 30 januari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)” – 16 februari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)” – 17 februari 2025
- ”KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut” – 20 februari 2025
- ”Följder av Hallevibadets stängning” – 3 maj 2025
- ”Brottning i Hallevibadet?” – 13 maj 2025
Beslut om Folkets hus överklagat
Historien med kommunen och Folkets Hus-föreningen om Kulturhuset har varit lång, seg och omständlig. Det är därför inte helt lätt att på ett enkelt sätt sammanfatta det som har hänt. Niklas Johansson på TTELA gjorde ett bra försök i en artikel (se TTELA “Folkets hus kan bli kvar i Kulturhuset i Vänersborg”) liksom TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam (se “Beslutet om Kulturhuset kan kosta Vänersborg miljoner”). Jag ska inte ge mig på någon egen historieskrivning utan tänkte återge kultur- och fritidsförvaltningens sammanfattning till ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden inför sammanträdet den 28 januari:
“Samhällsbyggnadsnämnden har sagt upp Folkets Hus Vänersborgs ekonomiska förenings (Föreningen) hyreskontrakt i Kulturhuset per den 31 mars 2025. Föreningen har under hösten 2024 vänt sig till Hyres- och arrendenämnden för ett avgörande.
Kultur- och fritidsnämnden gav den 21 maj 2024 förvaltningen i uppdrag att gå ut på offentlig upphandling av driften av verksamhet i Kulturhuset, med ett förtydligande av beslutet 29 okt 2024.
Kultur- och fritidsnämnden gav den 26 november 2024 förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna för föreningslivet att kunna hyra in sig i Kulturhuset fram tills ny, upphandlad, leverantör kan ta över drift av verksamheten. Förvaltningen har, i enlighet med uppdraget, föreslagit en möjlig organisering av tillfällig drift i Kulturhuset. Dock ger kommunens anlitade advokatfirma beskedet att kommunen inte har tillträde till lokalerna så länge tvist i Hyres- och arrendenämnden pågår. En tvist som avser samhällsbyggnadsförvaltningens uppsägning av Föreningens hyresavtal och som inte är kultur- och fritidsnämndens ärende. Det är i dagsläget oklart hur lång den processen kan bli tidsmässigt.
Förvaltningens fortsatta bedömning är att kommunal drift är den mest lämpliga driftsformen för en icke-vinstdrivande och offentligt finansierad kulturverksamhet. Upphandlingsförfarandet och rättsprocessen i Hyres- och arrendenämnden kommer att ta tid. För att undvika mindre bra provisoriska lösningar och eventuellt stängning av huset över längre tid, finns möjlighet för nämnden att diskutera det mest lämpliga alternativet för drift av verksamhet i Kulturhuset, utifrån de förutsättningar som vi nu känner till.”
På sammanträdet fattades inga beslut utan kultur- och fritidsnämnden fick information och, antar jag, diskuterade frågan. Den 14 februari sammankallades nämnden till ett extra sammanträde. Det var endast ett ärende på dagordningen – “Förlängning av avtal om evenemangs- och teaterverksamhet i Kulturhuset”.
Inför sammanträdet gav tjänstepersonerna i förvaltningen följande sammanfattning till politikerna:
“Nämnden har tagit del av den pågående hyrestvisten mellan Folkets Hus föreningen (föreningen) och Samhällsbyggnadsförvaltningen om hyra av lokaler i Kulturhuset i Vänersborg. Hyresnämnden gav den 22 januari 2025 parterna i uppdrag att finna en lösning inom två månader.
Om ingen lösning kan nås riskerar kommunen att stå med ett tomt Kulturhus under minst 1 år framöver. Det innebär ett stort avbräck i kulturlivet i kommunen, då ingen aktör eller förening kan hyra scener eller lokaler under pågående tvist. Kommunen riskerar också stora skadestånd på grund av hyrestvisten med Folkets Hus föreningen om den inte löses.
Därför är det i detta läge det mest rimliga att föreningen får ett förlängt avtal om evenemang- och teaterverksamhet med kultur- och fritidsnämnden och att föreningen därmed häver hyrestvisten. Då kan upphandlingsprocessen återupptas och kommunen kan ha en långsiktig lösning av verksamheten från 2026-04-01.
Ett förlängt avtal med föreningen om teaterverksamhet innebär att kultur-och fritidsnämnden förlänger hyresavtal för teatern med samhällsbyggnadsnämnden, under samma tid.”
Det blev ett kort möte, det tog enligt protokollet endast 15 minuter. Beslutet blev efter votering:
“Kultur- och fritidsnämnden beslutar att förlänga pågående avtal med Folkets Hus Vänersborg ekonomiska förening avseende evenemang- och teaterverksamhet i Kulturhuset med följande justeringar:
- Avtalsperiod 2025-04-01 till 2026-03-31
- Samma nivå på ersättning som tidigare period, dvs 3.483.000 kr
- Avtalet undertecknas av ordförande för nämnden
- Avtalet förlängs och tecknas under förutsättning att överenskommelse sker med Folkets Hus föreningen om att avsluta pågående hyrestvist.”
De styrande partierna S+C+KD fick tillsammans med V majoritet. Två M- och två SD-ledamöter röstade nej till förslaget. De som ville avslå förslaget (M+SD alltså) reserverade sig enligt protokollet inte mot beslutet men lämnade en så kallad protokollsanteckning. Den hade följande lydelse:
” Vi, M & L och SD tar bestämt avstånd från styrets (S, C och KD, med stöd av V) agerande i detta ärende, med hänvisning till förvaltningens utredning och externt juridiskt utlåtande.
Köp av tjänst, i offentlig verksamhet av denna storleksordning (3.483.000 kr) ska upphandlas.
Genom att förlänga det uppsagda avtalet försätter man inte bara nämndens ledamöter och ersättare i en svår sits, utan tvingar förvaltningens tjänstemän att eventuellt agera olagligt och riskerar att dra in kommunen i en anmälan till Konkurrensverket.”
Det ligger nog en hel del i Karl af Geijerstams analys i TTELA när han ger båda sidorna både rätt och fel. (Se “Beslutet om Kulturhuset kan kosta Vänersborg miljoner”.) Geijerstam menar att kultur- och fritidsnämnden var tvungen att fatta beslutet att förlänga kontraktet för att inte Kulturhuset skulle stå tomt. Samtidigt har även oppositionen rätt fortsätter han:
“Beslutet innebär att man förlänger det avtal som strider mot EU:s konkurrensregler.”
Nu vet jag i och för sig inte om avtalet gör det, även om det kan misstänkas. Men vi får så småningom antagligen svar på den frågan. Igår letade sig nämligen en handling in i kommunens diarium – “Överklagan. Mål 2023/98”. Det var en invånare i Brålanda som överklagade kultur- och fritidsnämndens beslut.
“Överklagan gäller om man får skriva nytt avtal utan offentlig upphandling över 700.000:- och i och med det förlänga ett gammalt avtal som redan det borde vara olagligt. Det nya avtalet innebär att föreningen får 3.483.000 kr vilket är flera gånger över 700.000:-”
Överklagan är ställd till Förvaltningsrätten i Göteborg. Jag vet inte om det är rätt instans, men det ger sig. Är det fel meddelar Förvaltningsrätten säkerligen det ganska så omgående.
Kommunen har ställt till det för sig och det skulle kunna bli en dyrbar läxa. Kultur- och fritidsnämnden har därför hamnat i en svår situation. Det vore av den orsaken synd om nämndens beslut skulle upphävas eller olagligförklaras på något sätt. Resultatet skulle nämligen kunna bli ett kulturhus utan aktiviteter – ett tyst och tomt hus.
Det skulle ingen i Vänersborg tjäna på.
KFN om Brättelänken
I torsdags, den 26 september, var jag på föreläsningen “Vänersborg 380 år”. Det var museichef Peter Johansson som på ett engagerande, faktaspäckat och humoristiskt sätt berättade om stadens fascinerande historia. Johansson är en fantastisk berättare som har en osedvanlig förmåga att fängsla och trollbinda sin publik. Han gör historien levande med anekdoter och intressanta detaljer. Jag förstår ärligt talat inte hur han kan hålla reda på alla årtal och personer. Tänk om det fanns sådana talare i kommunens fullmäktigeförsamling…
Peter Johansson började Vänersborgs historia med Brätte. Brätte som låg vid Vassbottens södra ände och vars lämningar finns kvar än idag. Det är fortfarande endast en mindre del av 1500-talsstaden som är uppgrävd. Johansson framhöll att Brätte är unikt i Sverige. Det framförde han också i ett brev till kommunen med anledning av planerna för Brättelänken (mer om dessa planer strax). Museichefen skrev följande om Brätte (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):
“Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Det finns troligtvis ingen motsvarande lämning av en medeltida stad i Sverige. Det finns därför de som kallar Brätte för Sveriges Pompeji.
Museichef Peter Johansson har sökt och fått anslag från Dreijers stiftelse och Klingspors fond för att finansiera en markradarundersökning av Brätte. En sådan undersökning ska genomföras för att få en bättre bild av staden Brättes utbredning och struktur. Planerna är att undersökningen ska utföras i höst. Resultatet kommer kanske att presenteras i samband med den utställning som Vänersborgs museum just nu arbetar med och som ska vara klar i vår.
1=norra alternativet. 2=södra alternativet.
Vänersborgs kommun har som bekant planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö, den så kallade Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.) Det finns två alternativ för vägsträckningen, det norra och det södra. Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), har föreslagit det norra alternativet (1 på bilden till höger), dvs att vägen ska dras mellan den uppgrävda delen av den gamla staden och Vassbotten – mitt över Brättes outforskade handels- och hamnområde. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Det var, och är, enligt min mening ett häpnadsväckande beslut. Det är helt otroligt att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte tycks vara medvetna om Brättes historiska och kulturella värde. Och som vanligt, nödgas jag att säga, var förvaltningens underlag ofullständigt och därigenom felaktigt. Beslutet med underlagen skickades till kommunstyrelsen som remitterade förslaget bland annat till några nämnder. (Se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”.)
Jag har tidigare redovisat remissvaren från byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. De båda nämnderna var raka och mycket kritiska mot förslaget och underlaget. De talade klarspråk och avfärdade helt enkelt förslaget genom att “dra ett streck över det”. (Se “MH dissar SBN:s Brätteutredning” och “Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen”.)
I tisdags, den 24 september, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att avge sitt yttrande på remissen.
Remissvaret skilde sig från de andra två nämnderna. Svaret är i och för sig sakligt, men mycket återhållsamt och försiktigt. Det verkar som om nämnden inte ville kritisera sina kollegor i samhällsbyggnadsnämnden eller tjänstepersonerna i förvaltningen. Jag förvånas också över att en så stor del av remissvaret handlar om natur och biologisk mångfald. Det kan jag tycka hör mer till miljö- och hälsoskyddsnämndens område.
Kultur- och fritidsnämnden anser att det finns utredningar i underlaget (en naturvärdesinventering och en rapport om mindre hackspett) som egentligen inte har med de två alternativa vägsträckningarna att göra. Den konstaterar också att en tredje utredning, en arkeologisk utredning, inte är relevant. Och det är den inte. Undersökningen har titeln “Utredning väster Brätte” och har inte alls med den gamla medeltidsstaden att göra. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Kultur- och fritidsnämnden nämner däremot inte “motsatsen” – att det finns relevanta utredningar som inte tas upp i samhällsbyggnadsnämndens underlag. Jag tänker på den arkeologiska undersökning som utfördes 2018 av Bohusläns museum. Kanske borde museichef Peter Johanssons brev till kommunen också ha refererats.
Område för riksintresse
Nämnden konstaterar att de båda vägalternativen berör ett område med riksintresse och ett område med kända fornlämningar. Kommunens Översiktsplan citeras (för mer fakta om vad som står i ÖP om Brätte, se “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”):
”Den fysiska miljön som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Det finns särskilt utpekade områden, så kallade riksintressen. I dessa områden finns utpekade natur- och kulturvärden som inte påtagligt får skadas.”
Med detta som utgångspunkt skriver kultur- och fritidsnämnden:
“Kultur- och fritidsnämnden anser att det saknas en tydlig konsekvensbeskrivning av hur området faktiskt skulle påverkas av förläggande av en ny väg, vilket försvårar omständigheterna för ett ställningstagande mellan de två alternativa vägdragningarna.”
Jag vet inte om ställningstagandet blir så försvårat – den av samhällsbyggnadsnämndens föreslagna vägsträckningen är ju tänkt att gå rätt genom fornminnet. Och det är uteslutet. Yttrandet fortsätter:
“Det ska också tilläggas att Länsstyrelsen i samband med förslag till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön inkommit med ett yttrande där det framgår att Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och därför bör utgå.”
Det stämmer. (Se “Brätte: FÖP 2023”.) Länsstyrelsen kommer med 99,9% säkerhet att säga nej till samhällsbyggnadsnämndens vägplaner genom fornminnet. Just av det skälet att vägen planeras att gå mitt genom ett riksintresse med kända fornlämningar.
Yttrandet avslutas med några synpunkter som jag inte kan påminna mig ha sett i några andra remissvar. Det refereras till att det i samhällsbyggnadsnämndens underlag står att det förordade norra alternativet avlastar trafiken på Edsvägen (vägen mellan Onsjö/Korseberg och Båberg). Nämnden har:
“svårt att se hur Brättelänken skulle bidraga med detta då vägdragningens syfte är att leda trafik till Edsvägen.”
Det är en bra synpunkt. Kultur- och fritidsnämnden ifrågasätter även påståendena att det norra alternativet skapar förutsättningar att göra fornminnesområdet mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att det möjliggör nya anslutningar in i området. Det kan vara värt att ha i minnet när kommunstyrelsen så småningom ska behandla remissyttrandena.
Slutsatsen av kultur- och fritidsnämnden beslut till yttrande är helt klart, trots att det är försiktigt, ett nej till samhällsbyggnadsnämndens förslag till vägdragning. Tillsammans med remissvaren från miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden innebär svaren ett rungande nej till det norra vägalternativet.
Som museichefen skrev i sitt mail:
“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”
Kultur- och fritidsnämnden var enig i sitt beslut, men centerpartiets Marianne Karlsson lämnade en protokollsanteckning:
“Att lyssna till verksamheterna som berörs är av stor vikt med tanke på framtida behov av matproduktion så att jordbruksmark används i annat syfte undviks. Att inte förminska ridskolans möjligheter att bedriva verksamheter då hästar/djur ofta är till hjälp för människans välmående bör beaktas, då de ofta får ta emot förtroenden som kan bidra till bättre psykisk hälsa. (Djur berättar inte vidare det de hört.)”
Protokollsanteckningen kan tyckas lite märklig. Den kan tolkas på två sätt. För det första att Centerpartiet är emot yttrandet från nämnden. Brättelänken ska inte finnas vid ridskolan och korsa åkrarna. Jordbruk och djurskötsel är viktigare än fornminnen. Det är i så fall samma uppfattning som centern har visat sig stå för tidigare… Den andra tolkningen är att Centerpartiet helt enkelt är emot en väg mellan Öxnered/Skaven och Onsjö, oavsett vägsträckning.
Remissvaren ska så småningom sammanställas av kommunstyrelsen. Slutsatsen kan bara bli en – och den slutsatsen var egentligen given redan innan ärendet skickades ut på remiss.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober
Kultur o fritid begär mer pengar
Kommunstyrelsen beslutade i februari om budgetramar och anvisningar för nämnderna inför budget 2025. Samtliga nämnder har nu behandlat ramanvisningarna.
Det finns bara en nämnd som avviker från mönstret och som begär mer pengar än den har fått i budgetanvisningarna. Det är kultur- och fritidsnämnden. Alla andra nämnder har alltså lagt en budget utifrån kommunstyrelsens anvisningar utan att nämnden ifråga har haft några synpunkter på budgettilldelningen eller begärt mer pengar. Vänsterpartiet har i de största nämnderna, socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), 
föreslagit att nämnderna ska begära ytterligare budgettilldelning, men har blivit nedröstade av de styrande partierna. I kultur- och fritidsnämnden biföll däremot S+MP förslaget från Vänsterpartiet…
Det kan nämnas att Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet har avstått från att delta i budgetbesluten i alla kommunens nämnder.
Kommunstyrelsen tilldelade kultur- och fritidsnämnden en budgetram på 147.059 tkr (drygt 147 milj kr alltså) för nästa år. Då fick nämnden extra pengar till hyran för Holmängenskolans idrottshall (2,6 milj kr), till konstnärlig gestaltning (50.000 kr) och, sist men inte minst, 2,1 milj kr extra till Arena Vänersborg. Hyran för arenan höjs efter att taket åtgärdas – om nu något företag vill åta sig detta arbete…
Budgetramen var, skrev kultur- och fritidsförvaltningen i sitt förslag till nämnden den 16 april:
“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten. Beräknat budgetbehov för 2025 uppgår till 149.609 tkr vilket innebär att åtgärder motsvarande 2.550 tkr måste genomföras.”
Och eftersom förvaltningen var ålagd av kommunstyrelsen att upprätta en budget inom ram så lämnades förslag på besparingar på drygt 2,5 milj kr…
Förvaltningen föreslog följande besparingsåtgärder:
Konstgräset på Vänersvallen nord behöver underhållas i år och det leder till en hyreshöjning för kultur- och fritidsnämnden 2025. Pengar till hyran av Vänersvallen nord måste, om nämnden inte får mer pengar, tas från underhållet av andra idrottsanläggningar. 
Vidare skjuts investering i konstgräset på Vänersvallen syd fram i tiden. Bygget av en ny läktare på Hallevi IP i Vargön genomförs inte och biblioteket i Vargön stängs. (TTELA hade den 14 april en artikel om biblioteket – se “Förslaget: Vargöns bibliotek ska stängas”.) Dessutom menade förvaltningen att kommunens nya Friluftsstrategi, som är på gång, inte skulle genomföras.
Gunilla Cederbom (V) lämnade ett annat förslag till beslut. Förslaget innebar att kultur- och fritidsnämnden skulle begära ytterligare drygt 2 milj kr. Och, som sagt, till skillnad från social- respektive barn- och utbildningsnämnden så biföll de styrande partierna förslaget.
Kultur- och fritidsnämndens beslut blev:
“1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till mål- och resursplan 2025–2027 med undantag av att nämnden begär att tilldelas ytterligare 2.050 tkr utifrån nedan motivering:
Inom tilldelad ram 147.059 tkr bedöms prioriterade åtgärder enligt nedan inte kunna genomföras utan mycket stora konsekvenser för invånarnas och särskilt barnens tillgång till kultur och fritid.
- Hallevi IP (ombyggnad av läktare) 150 tkr
- Vänersvallen Nord (konstgräs) 375 tkr
- Vänersvallen Syd (konstgräs) 375 tkr
- Bibliotek (förbättrad arbetsmiljö och programutbud) 650 tkr
- Baskulturutbud (busstransporter och arr.stöd) 500 tkr
2. Kultur- och fritidsnämnden begär utökad investeringsbudget för inventarier om 1.000 tkr, vilket ger en total investeringsbudget på 3.000 tkr.
3. Nämnden avser återkomma med begäran om budgetmedel om fullmäktige beslutar tilldela kultur- och fritidsnämnden ansvaret för friluftslivet.”
Kultur- och fritidsnämnden vill förstärka bemanningen på huvudbiblioteket i Vänersborg. Efter ombyggnaden visar det sig att det är nödvändigt, anser nämnden, för att kunna utföra den verksamhet som biblioteket är ålagd att utföra. Ytorna är större och det finns fler lokaler för besökarna. Personalförstärkningen är viktig även för arbetsmiljön.
Pengarna för ”baskulturutbud” är till för att “introducera” barn och unga i kulturlivet t ex att de kan besöka museum, teatern, konsthallen mm. Om kommunen medfinansierar det här kan regionen bidra med arrangörsstöd.
Kultur- och fritidsnämnden sänder en tydlig signal till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att den behöver mer pengar. Om inte “fack/expertnämnden” ser behoven i verksamheten och slår vakt om dem – vem ska då göra det?
Det var ett bra beslut av kultur- och fritidsnämnden och jag önskar att ledamöterna, framför allt från de styrande partierna, i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden hade resonerat på samma sätt. Det gjorde de inte, och jag begriper inte varför. De två nämndernas tystnad kan inte förstås på annat sätt än att de är nöjda med tilldelningen från kommunstyrelsen – och anser att det är helt ok att skära ner på verksamheterna. Såvida de inte anser att det är bättre att diskutera budget i kommunhusets kontor och korridorer än öppet och offentligt. 
Kanske vill de inte att kommuninvånarna ska få för mycket kunskap och insikt och därmed möjligheter att påverka besluten?
Det kanske finns politiker som tycker att det är bäst att politikerna ensamma får sköta om politiken…
Budget 2024: Eländes elände (2)
För att travestera Avner när han ropade till Joav i 2:a Samuelsboken (2:26):
“Skall slaktandet av välfärden aldrig ta slut? Förstår ni inte vilket elände det leder till?”
Det kanske kunde vara invånarna i Sverige, eller Vänersborg, som desperat ropar till sina politiker. Eller ett antal kommunalråd i Dalarna till regeringen… (Se dagens inlägg på Vänsterpartiets hemsida – “Frågor till kommunalråden i Vänersborg”.)
Inflationen stiger, räntorna höjs och kostnaderna för välfärden ökar i landet. De som drabbas hårdast av besparingar och nedskärningar i kommunernas verksamhet är som vanligt de som redan har det sämst. Det är de som är arbetslösa, som har lägst inkomst, studerande, barn, unga, äldre och sjuka. Det är inte Stefan Persson, som i januari 2022 hade en förmögenhet på 172 miljarder eller syskonen Jörn, Finn och Kirsten Rausing som vardera var goda för 121 miljarder som drabbas. Eller Melker Schörling… Eller… De har sitt på det torra. Och de behöver inte heller oroa sig för sina släktingar. Förmögenhetsskatten är ju avskaffad, precis som arvsskatten och gåvoskatten…
Det ser däremot eländigt ut för Vänersborgs kommuns nämnder nästa år. Igår skrev jag om några av nämnderna (se ”Budget 2024: Eländes elände (1)”), idag handlar det om kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden.
Kultur- och fritidsnämnden
Kommunstyrelsen har tilldelat kultur- och fritidsnämnden (KFN) en budgetram på 133.740 tkr för 2024, drygt 133 milj kr alltså. Det innebär, menar politikerna i nämnden, att det fattas 4 milj kr för att täcka verksamheternas behov.
KFN ska överta skolornas idrottshallar från barn- och utbildningsnämnden (BUN). Då behöver det tillsättas en arbetsledartjänst. Nämnden får dessutom en ökad hyra när den tar över Frigghallen från BUN, 900.000 kr. Det följer nämligen inte med några pengar… Dessutom höjs hyror och elkostnaderna ökar. Nämnden ser inte att det är möjligt att öka intäkterna, för t ex uthyrning av anläggningarna, motsvarande de ökade kostnaderna. Kommunens föreningar har inte heller några pengar…
Kultur- och fritidsnämnden ska alltså spara 4 milj kr 2024. Det ska ske menar nämnden genom att avveckla Hallevibadet. Det skulle innebära en besparing på 1,8 milj kr. (Läs mer om Hallevi på bloggen “Hallevibadet”.) Nämnden tvingas också minska antalet musiklärartjänster på musik- och kulturskolan med 2,5 tjänster, en besparing på 1,5 milj.
Kommunfullmäktige har beslutat att kultur- och fritidsnämnden ska ta över ansvaret för barn- och utbildningsnämndens idrottshallar. Det vill egentligen inte KFN utan vill att beslutet tas upp för ny diskussion. Om beslutet upphävs skulle det spara 1,6 milj kr för nämnden.
Kultur- och fritidsnämnden är ur budgetsynpunkt en liten nämnd. Det är bara biblioteksverksamheten som är lagstadgad. Nämnden betyder dock mycket för kommunens attraktionskraft och den bidrar till att stärka kommunens varumärke. Jag vet att nämndens verksamhet är särskilt viktig för integration och social gemenskap i Vänersborg.
Samhällsbyggnadsnämnden
Den tredje största nämnden i kommunen, efter socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, är samhällsbyggnadsnämnden.
Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att, så att säga, “bygga samhället”. Det innebär att vägar, gator, broar, renhållning, parker, vatten och avlopp osv ingår i nämndens verksamhet. Nämnden levererar också måltider för skolor och äldreboenden. Den äger kommunens fastigheter, även idrottsanläggningarna och skolornas idrottshallar. Den står för underhåll och hyr ut lokalerna till kommunens verksamheter. (Det är lite komplicerat med skolornas idrottshallar… Samhällsbyggnadsnämnden äger hallarna, hyr ut dem till kultur- och fritidsnämnden som i sin tur hyr ut idrottshallarna till barn och utbildning.)
Enligt kommunstyrelsens anvisningar för budget 2024 tilldelas samhällsbyggnadsnämnden 90.949 tkr. Nämnden får också in en hel del intäkter. Stora delar av nämndens verksamhet finansieras nämligen av avgifter (taxor) från 
kommuninvånarna, hyror från andra nämnder i kommunen liksom försäljning av tjänster t ex skolmåltider. Det betyder att nämnden också kan höja avgifter och hyror mm när kostnaderna ökar. Det är emellertid viktigt att ha i minnet att intäkterna från taxorna inte får överskrida självkostnaden. Taxorna kan inte heller höjas för att täcka andra utgifter. Nämnden föreslår bland annat att kommunfullmäktige ska höja brukningsavgiften för VA med 20% (exkl moms) och anläggningsavgiften med 5 % (exkl moms) inför 2024. Kommunen måste verkställa nya lagkrav om förändrad avfallshantering. Det innebär att renhållningsverksamheten behöver öka intäkterna med 4,5%. Även på detta område kommer taxor att höjas.
Nämnden ser med oro på att tomtförsäljningen minskar nu och troligen de kommande åren. Intäkterna från tomtförsäljningarna brukar vara värdefulla tillskott i kassan och har bland annat gått till saneringar av mark.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utöka investeringsanslaget för fastighetsunderhåll med 8 milj kr från och med 2024. Nämnden vill även ha en tillfällig utökning av anslaget med 0,5 milj kr för att exploatera Sanden Södra, dvs Lilla Vassbotten.
Nämnden befarar att den tajta budgeten som kommunstyrelsen har föreslagit innebär att fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter får stå tillbaka. Underhållsskulden ökar och det har väl inte undgått kommuninvånarna vad konsekvenserna av bristande underhåll kan leda till.
Ett annat orosmoln är kostenhetens underskott. Det är inte bara prisökningarna på livsmedel, som har varit mycket stora. Det nya Odenköket vid Torpaskolan tycks också ha blivit dyrare än beräknat. Kostenheten förväntas göra stora underskott även under 2024.
Det utreds hur måltidsproduktionen ska kunna ändras och effektiviseras, det lagas ju mat även på andra platser i kommunen, t ex i Brålanda och på Dalboskolan. Det kommer sannolikt att bli en del förslag på omflyttning och neddragning av personal. Kanske kommer samhällsbyggnadsnämnden också att tvingas stänga restaurang Solrosen i Brålanda. Det blir också, med all säkerhet, mindre variation på menyn, mindre andel ekologiska respektive närproducerade livsmedel.
Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar slutligen för kommunens investeringar. Den har ett särskilt och stort ansvar när investeringsplanen upprättas för kommunens alla investeringar. Investeringsplanen är treårig och är en särskild del av mål- och resursplanen (MRP). Det går att läsa om kommunens investeringsplaner i en särskild blogg – se “Budget 2024 och investeringar…”.
De nämnder som är kvar tas upp i en kommande blogg.
Augustsson om Arena Vänersborg
“Vad är alternativet? Det är ju att vi inte skulle ha en arena som fungerar överhuvudtaget.”
Så börjar inslaget i P4 Väst som sändes igår (klicka här). Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som intervjuas.
Det är ett märkligt sammanträffande att P4 Väst uppmärksammar Arena Vänersborg just dagen efter att jag bloggade om den. (Se “Arena Vänersborg 2023”.) Men det är naturligtvis bra och viktigt att P4 Väst lyfter problemen, eller utmaningarna, som Vänersborgs kommun står inför. Det är ju tyvärr inte så ofta som radiostationen i Uddevalla gör det…
I intervjun säger Benny Augustsson också:
“Om man skulle kunna skruva tillbaka allting i tid så är det klart att önskemålet hade varit att livslängden hade varit längre på ett sånt men nu är vi där vi är.”
Ja, det var många misstag som gjordes när arenan uppfördes. Beslut och byggstart gick så snabbt att man inte hann ta reda på alla fakta innan bygget sattes igång. För att uttrycka det milt. Men så blev det som det blev… Det blev en ytterst dyrköpt läxa. Men förhoppningsvis en läxa, en läxa som man kan lära sig av. Och det är väl det minsta man kan begära, att kommunen tar lärdom av misstagen.
Jag skrev i tisdagens blogg (se “Arena Vänersborg 2023”) att det vore klokt av kommunen att avvakta den genomlysning av Arena Vänersborg som kultur- och fritidsnämnden har fattat beslut om – innan eventuella investeringar i taket och annat sätts igång. Politikerna måste först, kanske med hjälp av en invånardialog, bestämma sig för vad man vill med arenan. Det vore väl att lära av de gångna misstagen? Jag hoppas att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna, liksom oppositionen, har is i magen (om uttrycket tillåts) och avvaktar genomlysningen.
Det är inte omöjligt att en sådan genomlysning kan lägga både gamla glömda och helt nya fakta på bordet om arenan. Den här investeringen på 22 milj för taket behöver nämligen, enligt uppgift, göras om efter ungefär 10 år. Takduken som ska bytas håller inte längre. Är det värt att lägga 22 milj kr nu och ytterligare 22 milj kr om 10 år? Och vem vet förresten om 22 milj räcker, 
kostnaden uppskattades innan de enorma kostnadsökningarna i byggsektorn var ett faktum.
Och är det riktigt och klokt att avsätta ytterligare 10 milj kr i investeringsbudgeten till arenan – 2 milj kr i år för bland annat planering, upphandling etc och 8 milj år 2024 för snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning?
Kanske kan också en genomlysning komma fram till hur det står till med väggar och golv efter 15 år av läckage. Och konsekvenserna av att hela arenan rör på sig.
Och hur står det till med isolering och värmeläckage, som kommunens tidigare kommunalråd Gunnar Lidell frågade i en kommentar till min förra arenablogg? (Klicka här.)
Lidell skrev:
“Jag har ju inte det exakta underlaget för vad som ingår i ”omläggning av takduk” mm, men man får ju iaf hoppas kostnaden för byte av fuktig isolering ingår. 
Spekulerar i att ca 30% av isoleringen är vattenskadad, det blir drygt 3000 kvm isolering som behöver bytas ut.”
Lidell skrev vidare att fuktig/blöt isolering är mycket mindre isolerande och dessutom mycket tyngre per kvadratmeter.
En kunnig och intresserad expert med eget företag i branschen gjorde 2013 en undersökning av arenan på eget bevåg. Undersökningen gömdes förresten undan av kommunen och diariefördes inte förrän drygt 3 år senare. Nu verkar undersökningen ha glömts bort.
Undersökningen med värmekameror visade att Arena Vänersborg “läckte värme som ett såll”, som Lidell skrev i sin kommentar. Experten hade många och utvecklade synpunkter. Jag talade, då det begav sig, med en person som var bevandrad i byggnadstekniska frågor. Hen kommenterade rapportens resultat:
”Det är ju klarlagt att arenan inte byggdes som en multiarena. Den har diffusionsspärren på fel sida, tydligen. Den är byggd för kyla och inte värme. Dessutom verkar den ta allvarlig skada i bärande konstruktion av kondensen. Den står nog inte i mer än 20-30 år från byggstart utan omfattande ombyggnad/takbyte.”
Det är inte en “omfattande ombyggnad/takbyte” kommunen får för 22 milj kr. (Det går att läsa betydligt mer om undersökningen i en blogg från den 15 september 2016 – “Märkliga turer kring arenan”.)
Benny Augustsson verkar emellertid inte tvivla på målet – investeringarna i arenataket mm ska verkställas, punkt, slut. Han nämner inget om någon genomlysning eller utredning i intervjun. Vänersborg ska tydligen ha en arena som “fungerar överhuvudtaget”, precis som tidigare. Jag är inte säker på att Benny Augustsson har lärt sig läxan…
Det korta inslaget i P4 Väst tar också upp frågan om varifrån pengarna till investeringen ska tas. Det kan naturligtvis inte ordförande Augustsson (S) uttala sig om i detta läge.
“Jag kan inte gå in och tala om att det är vissa verksamheter som konkret får stryka på foten på grund av det här, utan det är ju en helhet.”
Ja, det är riktigt, det är en helhet. Kommunen har bara en påse med pengar. Men det betyder självklart också att pengarna måste tas någonstans ifrån, andra verksamheter får med nödvändighet ”stryka på foten”. Det är väl en inte alltför avancerad gissning att t ex andra föreningar och idrottsanläggningar är de som i första hand får stå tillbaka. Det kan också bli så att pengar tas från skola, vård och omsorg. När alla fakturor för Arena Vänersborg skulle betalas kring 2009-2010 så skedde det till priset av massiva nedskärningar inom grundskolan.
Det måste ske en ordentlig dialog kring Arena Vänersborg. Med tanke på alla diskussioner kring arenan som just nu pågår i flera grupper på Facebook så är arenan fortfarande ett hett och kontroversiellt ämne. Kommunen får inte heller ägna sig åt drömmar och 
förhoppningar, alla beslut måste fattas på gedigna underlag.
Det finns emellertid åtminstone en mycket positiv sak med arenan. I den finns AK:s restaurang. Jag tror att det kan vara Vänersborgs bästa…
Arena Vänersborg 2023
Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg med pompa och ståt. Men trots den glädjefyllda tillställningen var inte allt frid och fröjd. På kommunens gator, vägar och torg hördes en mängd missnöjda röster. Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna för arenan skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring överskreds nämligen med råge. Slutnotan för skattebetalarna hamnade på 286 milj kr. Och då ingick inte riktigt allt. (Det finns en liten arenahistorik på “Arena Vänersborg 2021”.)
För 1,5 år sedan, i augusti 2021, gjorde ett antal vänsterpartister ett studiebesök i arenan. Vi ville få en bild av hur läget för arenan var. Jag sammanfattade då (se “Arena Vänersborg 2021”) vad vi fick höra om arenan som byggnad:
“Ritningarna för arenan var på många sätt förhastade och ogenomtänkta. Det ändrades också i dem titt som tätt av politiker och tjänstemän i ledningen. Anläggningen blev inte den evenemangsarena ”som det var tänkt”, den blev helt enkelt till stora delar ”felbyggd”. Det är för högt till tak, 28 meter. Det gör att det 
inte går att hänga något där, t ex lampor för scenbelysning. Trapporna är mitt i entrén, det borde ha varit en direktingång till restaurangen, avdelningen med loger är i många stycken feltänkt och fyller inte den funktion som t ex företag kräver (alla loger står i stort sett tomma), konferensrummen är dåligt ljudisolerade och ventilationen är inte bra osv. Det är också svårt att hyra ut arenan, eftersom det saknas utrustning, isen gör att det är för kallt och dessutom är isbanan uthyrd mest hela tiden till alla bandylag, curling etc. Det finns ju ingen mer isbana i kommunen som föreningarna kan hålla till på om det arrangeras något i arenan. Det finns inte heller någon säljorganisation eller marknadsföring. Det innebär att olika arrangörer väljer andra hallar för sina evenemang. Det finns ju t ex ganska många bandyhallar att välja på nu för tiden.”
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Arenataket läcker än idag. Det får en också att undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.
Det genomförs inga arbeten för att komma till rätta med arenans “problem”. Det beror antagligen på att Arena Vänersborg fortfarande betraktas som en “känslig” fråga för kommunens politiker, framför allt naturligtvis för dom som drev igenom arenabygget, dvs S+C+KD+L. Det är inte nog med att arenan blev mer än dubbelt så dyr än beräknat, den kostar fortfarande pengar. Förra året, 2022, kostade arenan 19.139.338 kr – netto! (Hyresintäkter: 2.274.778 kr och kostnader 21.414.117 kr.) 
Och avskrivningstiden är 30 år, vilket betyder att det är ungefär 17 år kvar att betala. Samtidigt sjunker arenan i värde. För ca 2 år sedan var Arenans bokförda värde 195 milj kr.
Och så behövs det ytterligare kostnadskrävande investeringar…
Det har avsatts pengar till investeringar i arenans tak, men de har skjutits fram. Nu ligger en investering i budgeten på 2 milj för taket i år och 30 miljoner år 2024. Det är alltså nästa år som det är tänkt att hända något konkret med taket. Och fram tills dess kommer sannolikt inget överhuvudtaget att åtgärdas på arenan.
I investeringsbudgeten står det att de 30 miljonerna ska användas till:
”Omläggning av takduk inkl. snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning”
Det sägs att dessa åtgärder utgör de billigare alternativen av åtgärder. Samma källor uppger att takduken sannolikt kommer att behöva läggas om igen efter 10 år.
Det är samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen som har ansvaret för arenan, för själva byggnaden.
Det gjordes en genomlysning av kultur- och fritidsnämnden för något år sedan, slutrapporten lämnades i februari 2020. I rapporten skrevs det en del om Arena Vänersborg.
“Arenan tar den enskilt i särklass största budgetandelen i anspråk, då hyran för anläggningen uppgår till drygt 20,6 mkr och utgör 60% av idrotts- och fritidsanläggningarnas hyreskostnader och ca 15% av KFNs bruttobudget (19% av nettobudget).”
Och utredningen konstaterade det alla redan visste:
“Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året.”
Slutsatsen av genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden blev för arenans del:
“Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”
Det har ännu inte skett någon genomlysning av Arena Vänersborg. Men kultur- och fritidsförvaltningen kommer att anlita en konsult under 2023 som ska göra en genomlysning av arenan utifrån flera perspektiv. Det är tänkt att denne konsult ska vara utomstående och oberoende. Och det kan nog vara klokt. Planen är att resultatet av genomlysningen ska presenteras för kultur- och fritidsnämnden i oktober.
Jag tror att en sådan genomlysning antagligen kommer fram till att det behövs ett helt nytt tak. Det sades för några år sedan att kostnaden för ett sådant beräknades till 36-40 milj kr…
Tycka vad man vill om arenan och dess historia, och vem som är ansvarig, och vem som är syndabock, nu står arenan där den står och kommunen måste bestämma vad den vill göra med den. 
Det måste till en diskussion om Arena Vänersborg ska vara kvar eller inte. Det har tidigare föreslagits, av Vänsterpartiet, att utreda en förändring av ägandestrukturen, med tanke på försäljning eller bolagisering, och att också utreda användningen av arenan. Då förde vi i Vänsterpartiet fram tanken på att man kanske kunde ta bort isen och lägga konstgräs.
Men ska isen i arenan tas bort eller om arenan ska rivas så måste isfrågan lösas. Bandy, och även curling, har en lång tradition i Vänersborg. Det finns många aktiva, inte minst ungdomar och tjejer. Det är svårt eller omöjligt att tänka sig ett Vänersborg utan en bandyplan…
Om arenan ska vara kvar däremot, så är det bara att “bita i det sura äpplet” – då måste det investeras.
Och då finns det ju egentligen bara två alternativ. Ett “försiktigt” alternativ med mindre och sparsamma investeringar i syfte att arenan ska fungera som den gör nu ytterligare några år. Men den skulle fortfarande kosta upp mot 20 miljoner kr per år, och vad händer när den måste läggas ner?
Det andra, det mer “offensiva” alternativet, skulle innebära större och betydligt kostsammare investeringar. Det skulle kunna förlänga arenans livstid med åtskilliga år och dessutom göra den attraktiv för andra aktiviteter och evenemang än bandy. Arenan kanske till och med skulle kunna bli den evenemangsarena som den var tänkt från början. Men det skulle självklart betyda att den blev ännu dyrare…
Vänersborgarna får se vad genomlysningen kommer fram till. Och det är nog klokt att avvakta den innan kommunen beslutar om framtiden för Arena Vänersborg. För det beslutet, det valet, måste sannolikt göras i år och det beslutet måste komma innan mer pengar investeras i den kostsamma gökungen…
Det blir ett mycket svårt beslut, kanske skulle kommunen initiera en invånardialog om framtiden för Arena Vänersborg?
Anm. Läs gärna ”fortsättningen” – ”Augustsson om Arena Vänersborg”.
Frändefors? Vad är det?
Frändefors?
Frändefors är en ort i södra Dalsland. Den ligger vid E45:an ungefär 15 km norr om Vänersborgs centrum. Många människor har antagligen åkt igenom samhället på väg till Brålanda.
Om passagerarna då hade varit uppmärksamma kunde de faktiskt ha lagt märke till orten när de saktade ner för fartkamerans skull, den som sitter strax efter att de hade kört över en liten bro precis efter en kyrka.
Frändefors har varit en egen kommun en gång i tiden. Kommunen var till ytan ganska stor. Den började i stort sett direkt efter Dalbobron, i varje fall om man fortsatte rakt fram och inte svängde av till Blåsut.
Det bodde, och bor faktiskt fortfarande, en hel del människor i Frändefors, trots att själva Frändefors samhälle är litet. 2016 bodde det 3.297 människor i hela kommundelen, därav drygt 600 i centralorten. Det är mycket landsbygd och en 
stor del av ytan består av skog och odlad mark. Sjöarna Stora och Östra Hästefjorden återfinns också i den gamla kommunen. Vid Stora Hästefjorden har ett av de äldsta fynden för mänsklig aktivitet i Sverige gjorts, den så kallade Hästefjordsharpunen. Det har sannolikt bott människor i Frändefors långt före någon hittade till staden Vänersborg.
Frändefors är sedan 1973 en del av Vänersborgs kommun – en stundtals mycket bortglömd del. Det finns t ex knappast något parti som har tänkt på samhället under valrörelsen. De valaffischer som är uppsatta vätter mot E45:an och riktar sig till de bilister som saktar ner för trafikkamerornas skull. 
Det är lite märkligt att Frändefors är så bortglömt i politiken, flera ledande politiker genom åren har nämligen kommit från Frändefors. De mest kända är självklart de två tidigare ordförandena i kommunstyrelsen – Lars-Göran Ljunggren (S) och Gunnar Lidell (M).
De flesta av Vänersborgs kommuns politiker talar sällan om Frändefors. Trots att det finns både äldreboende, en idrottsanläggning, förskola, två lågstadieskolor och en mellanstadieskola samt ett högstadium inom Frändefors kommuns gamla gränser. På den sistnämnda skolan, Dalboskolan, har en annan, mindre känd politiker, haft sin utkomst i över 30 år. Det är vänsterpartisten och bloggaren Kärvling som har försökt att lära ut vett och etikett och framför allt SO till bygdens ungdomar. Liksom för övrigt till elever från kommunens andra dalslandsdelar, Brålanda, Gestad och Sundals Ryr. Även de områden som ofta glöms bort av politikerna i kommunhuset. Om Kärvling lyckades med sin uppgift är inte helt klarlagt.
I lördags när jag stod och valkampanjade på Torget i Vänersborg hörde en av dessa “gamla” dalslandselever av sig. Det var nog 25 år sen sist.
”Kommer du ihåg mig?”
Hur skulle jag kunna glömma…? tänkte jag för mig själv.
”Kommer du ihåg Frändefors…?”
Jag skämdes lite. Jo, det gjorde jag nog…
”Vet du att det ser ut precis som när du jobbade här, fast mer nergånget?”
Det visste jag inte, det var nämligen ett tag sedan jag besökte Dalboskolan.
”Sedan skolan tog över konstgräsplanen växer det träd i konstgräset!”
Frändevi, dvs idrottsplatsen i Frändefors, fick en gång i tiden ta över det kasserade konstgräset från Vänersvallen i stan. Det var omkring 2014. Då hade VIF och VFK sprungit på ”gräset” i 7 år. Det gjordes inget vidare underarbete på Frändevis gamla grusplan och det har gjort konstgräsplanen alldeles för stum och hård.
Ligger samma konstgräs fortfarande kvar? tänkte jag. Det gjorde det, visade det sig…
Jag var också tvungen att rätta min gamle elev, precis som under hans skoltid:
”Skolan är väl inte ansvarig för konstgräsplanen?”
Eleven påstod att så var det visst.
Jag skrev till kultur- och fritidsförvaltningen. Jo då, jag fick svaret:
“Skolan har tagit över konstgräset”
Det hade jag ingen aning om. Det blev nya mail. Denna gång också till barn- och utbildningsförvaltningen. Varför ska “skolan” ha hand om en fotbollsplan? Undrade jag. Det tog några dagar, sedan kom svaret:
“Barn- och utbildningsnämnden/Barn- och utbildningsförvaltningen har inte tagit över konstgräsplanen.”
Det var nya besked alltså. Vi får se var det slutar och vem som har ansvaret. Men nu började jag förstå varför konstgräsplanen var i uselt skick. Kommunen visste tydligen inte vem som ansvarade för planen, och då tog ingen ansvar. Frändefors verkade vara bortglömt, inte bara av politikerna, utan också av förvaltningarna. Jag är för övrigt tämligen övertygad om att det är kultur- och fritidsnämnden som är ansvarig. I svaret från barn och utbildning påstods det också att svaret var förankrat hos kultur och fritid.
Det blev ett studiebesök på Frendevi. Det blev också en promenad i området och runt skolorna. Visst tycktes det som om Frändefors idrotts- och utbildningscentrum hade ganska få kontakter och relationer med 
kommunhuset nu för tiden. Det såg ut som på min tid, men mer slitet och utnött. Några nya lekplatser på Frändeskolan fanns på plats, de hade jag inte sett tidigare, och själva fotbollsplanen, naturgräset, såg ut att vara i fint skick. Precis som förr.
En sak som gjorde mig besviken var allt ogräs som växte överallt, alla buskar och planteringar som hade växt igen, anordningar som var söndriga och inte lagades osv. Det hade varit så enkelt att sköta om och göra snyggt i området.
Hur ska eleverna tycka skola och utbildning är viktigt när inte de vuxna bryr sig om att lägga ner lite tid på att underhålla elevernas miljö, t ex skolgården och ytorna däromkring?
Och så var det konstgräsplanen. Jag tror att några bilder talar för sig själva.
Kommunen måste åtgärda konstgräsplanen. Frändefors måste få en plan som invånare och föreningar kan träna på, de ska inte behöva riskera att skada sig, eller åka till Brålanda.
Kultur- och fritidsnämnden har fått 200.000 kr extra till Frendevi nästa år. Dock inte till konstgräsplanen utan till A-planen.
Kultur- och fritidsnämnden skriver:
“A-planen är vattensjuk och behöver dräneras. Utöver dränering behöver även ett mindre bevattningssystem installeras. På friidrottsanläggningen behöver löparbanor och ansatsbana till längdgrop åtgärdas då det idag föreligger skaderisk vid nyttjade.”
Det ska noteras att de friidrottsbanor som finns på Frendevi är de enda i kommunen. Det kanske är just därför som kommunen satsar pengar på Frendevi? Missförstå mig inte, det är jättebra och positivt att Frendevis A-plan underhålls. Men det finns, som sagt, fler planer som behöver underhållas. Som enbart frändeforsare använder.
Efter mitt studiebesök på Frendevi, ett stenkast från min gamla arbetsplats under mer än 30 år, kan jag återigen konstatera – de mindre tätorterna och landsbygden i Vänersborgs kommun måste lyftas högre upp på dagordningen. Invånarna som bor i dessa områden betalar lika mycket skatt som människorna i stan. De får dock betydligt mindre tillbaka från kommunen. Det är inte riktigt rättvist.
Kommunen behöver någon i kommunhuset som enbart ser till landsbygdens intressen och som jobbar med att föra fram dessa i så många sammanhang som möjligt. Därför har Vänsterpartiet motionerat om att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. (Se vidare “Satsa på landsbygden!”.)
Det behövs också politiker i Vänersborgs kommun som ser till de mindre tätorternas och landsbygdens intressen. Och som inte bara pratar och lovar…
Nästa lördag är det Barnens Dag på Frendevi och Frändeskolan. Missa inte det. Det är många människor som ska dit, t ex Vänsterpartiet. Det innebär att även jag ska dit.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer