Arkiv
Sanden södra: Likställighet eller expropriation?
På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan (28 januari) granskades och diskuterades en detaljplan för Sanden södra. (Se “KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.) Min uppfattning var att planen enbart inbegrep mark som kommunen ägde. Jag vill minnas att någon faktiskt sa det. Men det är klart, som politiker är det ändå min uppgift att kontrollera allt som förvaltningens tjänstepersoner arbetar fram.
Eller? Ofta får de som gör det bannor från de styrande, framför allt de socialdemokratiska, politikerna. De brukar rikta stark kritik till dem som ibland kan ifrågasätta experternas slutsatser…
Jag har hur som helst tagit en ”extra titt” på detaljplaneförslaget för södra Sanden och upptäcker att det finns gator som ska anläggas på privata fastigheter eller delar av dem. Det var en överraskning. Men, säger förvaltningen, på en fråga via mejlen:
“Vi har i projektets gång haft långgående dialoger med fastighetsägarna om markbyten som kommer behöva ske både för helheten och för aktuella granskningsförslaget. Avtal är tecknat med två av fastighetsägarna för genomförandet av detaljplanen.”
Det låter bra, det är så det ska gå till – även om det hade varit bra för kommunstyrelsen att känna till. I synnerhet om “markbytena” var förenade med några kostnader. Men, det finns åtminstone en berörd fastighetsägare till som kommunen inte har varit i kontakt med i denna fråga. Fastighetsägaren har inte hört talas om varken ny gata på fastigheten eller markbyten, än mindre har avtal diskuterats. Det får mig att undra lite om hur kommunallagens likställighetsprincip fungerar i Vänersborgs kommun. (Se KL 2 kap 3 §.)
Hur kommunen tänker lösa problemet på Sanden utan att föra dialog med berörd fastighetsägare vet jag inte. Är det expropriation som kommunen tänker på? Kommunen var ju tydlig med att betona sin makt när den utarbetade de reviderade riktlinjerna om markanvisningar och exploateringsavtal mm strax före juluppehållet. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.)
I riktlinjerna betonades framför allt kommunens makt:
“Kommunen ska så långt som möjligt köpa mark genom frivilliga överenskommelser. När frivilliga överenskommelser inte kan nås och om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder.”
Som tur var återremitterade kommunfullmäktige ärendet, naturligtvis mot de styrande partiernas, S+C+KD+MP, och SD:s vilja… Men kommunen kan ju ändå expropriera en del av fastigheten, det finns lagstöd för sådana tvångsåtgärder. Det är emellertid inte helt lätt. En kommun kan nämligen aldrig själv besluta om expropriation. Kommunen kan bara ansöka. Själva expropriationsbeslutet fattas av regeringen, efter en prövning av lagstöd och proportionalitet. Det är inte en 
helt okomplicerad, eller billig, process… Och har kommunen inte ens pratat med fastighetsägaren och försökt nå en frivillig överenskommelse först, så kan nog kommunen glömma exproprieringen. (Se “Expropriationslag”.) Det här framgick för övrigt inte i förslaget till ovanstående riktlinjer om markanvisningar mm. Det hade ju visat att kommunen inte har den absoluta makt som den ofta vill påskina för sina invånare…
Förhoppningsvis tar kommunen snart kontakt med fastighetsägaren i fråga på Sanden södra.
Ett Vänersborg som inte för dialog med sina invånare utan bara talar maktspråk är inte en kommun som vi vill ha.
KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet
Det har varit en tung vecka.
Flera har faktiskt efterlyst information från onsdagens kommunstyrelsesammanträde. Men det har varit budgetberedning tisdag, torsdag och idag fredag. En kort förklaring, budgetberedningen består av ledamöterna från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). 
De partier som inte har representation i KSAU har insynsplatser. Jag deltar i beredningen som gruppledare för Vänsterpartiet. Budgetberedningen har börjat arbetet med budgeten för 2027.
De tider som har varit “schemafria” från möten under veckan har ägnats åt partimöten, inläsning, mejlande med partikamrater, skrivande av yrkanden och 
protokollsanteckningar etc. Veckan har med andra ord varit som ett heltidsjobb med övertid för den gamle pensionären.
Det blev en lång sittning i onsdags. Sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) slutade inte förrän kl 15.52. Det var många intressanta ärenden som avhandlades och det går inte att redogöra för alla i ett inlägg. (Det kommer alltså åtminstone ett till.)
Södra Sanden
Kommunstyrelsen (KS) skulle yttra sig om detaljplanen för Södra Sanden. Det har visat sig att privata fastighetsägare har backat ur och därmed har stadsdelsomvandlingen på Sanden Södra hamnat i malpåse. Det nuvarande förslaget till detaljplan är därför mycket begränsad:
“Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av järnvägsanläggningen, ny gång- och cykelbro över Trafikkanalen, att ta bort del av utfartsförbudet mot kvarteret Galeasen, ombyggnad av Vassbottenleden samt de följdprojekt som erfordras för detta för att förbereda framtida omvandling till en ny stadsdel.”
Det kan väl också nämnas att Kustbevakningen, som har sin verksamhet på den södra delen av hamnområdet, ska omlokaliseras till den norra delen.
Diskussionen i KS kom dock att handla mest om Dalbobron, eller rättare sagt – var ska en ny bro anläggas? Alla har ju, på ett ganska bryskt sätt får man väl säga, blivit medvetna om att den tiden kommer, förr eller senare, när det måste byggas en ny bro. Och en ny bro kan inte byggas där den finns idag. Men den måste byggas någonstans mellan Blåsut och Sanden…
Det visade sig att en ny bro inte hade inarbetats i detaljplanen. Det ingick inte i uppdraget. Därför ställde sig KS enhälligt bakom ett tillägg till yttrandet från Henrik Harlitz (M). Tillägget handlade om att man i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Sanden Södra måste beakta en framtida ersättning för nuvarande Dalbobron.
Riktlinjer för upphandling
Det var i stort sett ett bra förslag till nya reviderade riktlinjer som förvaltningen hade tagit fram. Vänsterpartiet ansåg dock att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare. Vänsterpartiet föreslog därför en återremiss med följande motivering:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdrag att arbeta in förstärkande formuleringar i riktlinjerna för upphandling i syfte att förebygga och motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet. Det bör även arbetas in en förstärkning kring etisk upphandling som säkerställer att kravställning och uppföljning motverkar att varor och tjänster produceras eller tillhandahålls på ett sätt som strider mot folkrättsliga principer eller innebär allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Vi trodde nog att åtminstone Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle ställa sig bakom återremissen, men icke. Vänsterpartiets yrkande avslogs.
Pengar till Fyrstads Flygplats?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet deltog inte i beslutet att bevilja 1.962 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2026. Det är i sammanhanget av intresse att det i budgeten för Fyrstads Flygplats bland annat står:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det är, i eftertankens kranka blekhet, kanske viktigt att få flygresenärer att förstå att Göteborg-Stallbacka flygplats ligger i Trollhättan-Vänersborg… Det tyckte i varje fall de övriga partierna, S+C+KD+M+L+SD, och beviljade Fyrstads Flygplats pengarna.
Kommunens bad- och simanläggningar
Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut om “strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar”. Ärendet väcktes den 19 december 2015(!) när en motion från Moderaterna bifölls i fullmäktige. Uppdraget i motionen var att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar.
Beslutsförslaget var nu att KS skulle föreslå kommunfullmäktige att:
“den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod är att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
Det blev spretigt. De styrande partierna ville bifalla förslaget. Moderaterna däremot yrkade på återremiss. De menade att det här inte alls var en strategi. Och det var det ju egentligen inte. Sverigedemokraterna yrkade att Hallevibadet skulle bli en 3:e utbudspunkt. Det tyckte Medborgarpartiet var bra. Vänsterpartiet höll inte med. Anledningen till det var att vi inte trodde att Hallevibadet skulle kunna fungera långsiktigt, i 20 år, utan stora och dyrbara kommunala investeringar. 
Och ska Vattenpalatset byggas ut med en 25-metersbassäng med åtta banor så har kommunen helt enkelt inte råd med ett “nytt” Hallevibad. Vänsterpartiet var därför beredda att stödja det liggande förslaget, men vi lämnade en protokollsanteckning med följande lydelse:
“Vänsterpartiet anser att Hallevibadet ska hålla tillfälligt öppet under 5-6 år med ett driftsbidrag på 1-2 mnkr beroende på öppettider mm.
Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, skolornas simundervisning, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området.”
Hallevibadets öde ska snart, tror jag, upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Kommunfullmäktige har ju bestämt att hyra ut Hallevibadet. Det har emellertid omöjliggjorts av ett orimligt avtalsförslag. (Se ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.) Det finns inga intressenter att driva Hallevibadet under de förutsättningar som avtalsförslaget anger.
Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Och, betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år… (Se ”Blir Hallevibadet uthyrt? (5)”.)
Vi får se vilka beslut samhällsbyggnadsnämnden tar i frågan. Anser en majoritet i nämnden att avtalsförslaget ska omarbetas och att driftsbidrag ska kunna utgå kommer Hallevibadet tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ett eget ärende.
“Bad- och sim-ärendet” avbröts av en kaffepaus. När alla kom tillbaka till sina platser visade det sig att de styrande partierna hade ändrat åsikt. Det var nog ingen som riktigt förstod varför. De yrkade bifall till återremissförslaget. Det blev med andra ord inget beslut utan hela ärendet skickades tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning. Det följde inte med någon skriftlig motivering till återremissen, så jag vet inte riktigt vad som ska utredas.
Det var några av ärendena i onsdagens kommunstyrelse. Jag återkommer med fler ärenden.
Och till sist, glöm inte Vänersborgs födelsedagsfirande imorgon lördag! Kom gärna till kommunhuset och prata med politiker och kommunens tjänstepersoner. 
Eller se när Magnus Larsson i Sikhall tar emot sitt välförtjänta “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30 för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Vad händer i stan?”.)
Det bjuds förresten på tårta också… (Se kommunens webbplats, ”Välkommen att fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Vad händer i stan?
Det är inte bara utanför gamla Vänersborgs kommuns gränser som det finns frågor och ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut. I detta inlägg tar jag upp några av de utmaningar och förväntningar som framför allt utspelar sig i de områden som före kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Vänersborgs kommun. I inlägget skriver jag om Brätte, scenen vid gågatukrysset, GC-bron över hamnkanalen och Norra skolan. De är naturligtvis även intressanta för invånare utanför stan, eftersom de också är med och finansierar kostnaderna. Men först…
Stadens födelsedag
Vänersborgs stad är stolt över sin långa historia. Staden “föddes” redan 1644. Då fick Vänersborg sina stadsprivilegier. Det firar Vänersborg numera varje år. Och faktiskt är det snart dags för födelsedagskalas i kommunhuset. Den 31 januari firas att staden fyller hela 382 år. Det bjuds självklart på kaffe och bakelse. Alla är välkomna. Ja, jag tror till och med att även alla invånare i kommunen utanför staden är välkomna. Det fattas bara – hela kommunens invånare är ju med och betalar kalaset för staden.
Tidigare var tanken att Vänersborgs kommun skulle fira födelsedag, dvs hela kommunen inklusive områdena utanför staden. Staden hade fått för sig att invånarna i kommunen utanför staden skulle vara lika glada över stadens födelse som stadens invånare själva. Det var dock inte kommuninvånarna utanför staden. Så det blev fel.
Den nuvarande utformningen av Vänersborgs kommun bildades som bekant 1974. När stadens födelsedag skulle firas 2024 missade arrangörerna att kommunen fyllde 50 år. (Se “Kommunens födelsedag?”.) Det blev inte heller så bra. Staden har inte lyckats lösa utmaningen, eller knuten, med födelsedag och firande. Så nu har kommunhuset gjort som Alexander, helt enkelt huggit av knuten. Staden har lagt ner alla ambitioner på ett kommunalt firande och nu firas enbart stadens bemärkelsedag.
Det är lite motsägelsefullt eftersom två dalslänningar, typ, faktiskt kommer att ha framträdande roller på kalaset. Magnus Larsson från Sikhall ska ta emot “Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30. Och en liten stund senare, kl 12.00, ska socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inledningstala före kulturantropologen Katarina Graffmans föreläsning. Jag vet inte varför just hemmansägare Nyberg från Evenstorp (Sundals Ryr) ska tala och jag känner inte heller till vad han ska prata om. Men kanske tänker han kommentera stämningen mellan politikerna i Vänersborg. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) Det ger sig men inledningstalet kan bli spännande…
Tider och program för födelsedagsfirandet hittar alla invånare i både staden och kommunen på kommunens hemsida. (Se “Kom och fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Brätte
Vänersborgs stads föregångare, Brätte, låg vid Vänerns sydligaste vik, Vassbotten. De styrande partierna (S+C+KD+MP) vill bygga en väg mellan Öxnered och Onsjö tvärs genom fornminnet Brätte. Vägen kommer, om den blir av, inte bara att förstöra det unika fornminnet – investeringen är beräknad till 41 milj kr. Som tur är kommer Länsstyrelsen att till 99,9% sannolikhet att säga nej till att förstöra riksintresset. Ingen i Vänersborg, åtminstone i staden, kan förstå hur de styrande ens lägger ner tid och pengar på ett sådant här dumdristigt och dödsdömt förslag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.)
Brätte borde snart komma upp på dagordningen igen.
Scenen vid gågatukrysset
Förra årets näst mest klickade blogginlägg var “Tystnad ska råda på gågatuscenen”. (Se “GOTT NYTT 2026”.) Det handlade om den tidigare samhällsbyggnadschefens beslut att gågatuscenen endast fick upplåtas för:
“kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
Den i mitt tycke mycket krystade förklaringen var – ljudvolymen. Boende och affärsinnehavare stördes av att människor var alltför högljudda på scenen… Otroligt, men sant. Det kom sedan ett medborgarförslag som inte höll med utan ville ha en annan ordning, dvs den gamla ordningen. Och det är tydligen fler som har klagat på det mycket märkliga beslutet.
Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen hörsammat synpunkterna och ändrat reglerna. Gågatuscenen ska i fortsättningen kunna användas av alla som vill använda den. Även de utanför staden. 
Men, de anvisningar som den tidigare förvaltningschefen beslutade om är under revidering och blir inte klara förrän det blir ett politiskt beslut på ovanstående medborgarförslag. Fram till det beslutet råder en så att säga viss osäkerhet. Vi ser emellertid fram emot ett klokt beslut under våren.
Naturligtvis måste scenen bokas och eventuella polistillstånd ordnas innan föreningar, organisationer och politiska parter mfl kan använda scenen.
Det händer även i Vänersborg att felaktigheter rättas till…
GC-bron över gamla hamnkanalen
Den gamla hamnkanalen är som bekant vattnet mellan Skräcklan, förbi residenset, till resecentrum. (Den nya hamnkanalen, som är en riktig kanal, går under Dalbobron.) Det finns tre broar över gamla hamnkanalen – se flygfoto. En av dem är bara för GC-trafik och järnväg, nr 1.
Vid den röda siffran 4 (Sundsgatans början, eller slut) har de styrande partierna beslutat att en ny GC-bro ska anläggas. Ekonomiska medel för GC-bron har avsatts i årets investeringsbudget, närmare bestämt 14,5 milj kr. Men då ska Trafikverket (TFV) bidra med 5,5 milj av dessa pengar.
Det finns många, bland annat politiker, som undrar varför Trafikverket är med och finansierar GC-bron. Flera har gissat på att det berodde på någon typ av “deal” för att det inte blev någon GC-väg på den nya järnvägsbron. Men så är det inte.
Det har funnits pengar att söka hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stödet var att:
“främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara personresor (kollektivtrafik och cykeltrafik) eller för hållbara godstransportlösningar i städer.”
Vänersborgs kommun sökte den 3 februari 2023 pengar för:
“Investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser… GC-bro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning”
Den som sökte pengarna hos TFV var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Redan den 29 maj samma år (2023) beslutade TFV att bevilja 5,5 milj kr till GC-bron. Och snabbt lades investeringen in i ”Investerings- och exploateringsplanen” för 2024-2026:
Man hann tydligen inte ens numrera investeringen… “6 Brounderhåll” handlar nämligen om Dalbobron och “Bro hamnkanalen” om GC-bron.
Det var nödvändigt med en GC-bro skrev Augustsson i sin ansökan till TFV, eftersom det skulle byggas en ny stadsdel på Sanden och:
“en av de största bristerna med området är tillgänglighet för gående och cyklister mellan Sanden och centrala Vänersborg inklusive Vänersborgs resecentrum.”
Det kan nämnas att när ansökan skickades in var förväntningarna stora på att det skulle bli möjligt att gå och cykla över den nya järnvägsbron mellan Sanden och Blåsut. Men det ”sket” sig som bekant, som vissa politiker skulle uttrycka sig…
För att få de statliga pengarna ska kommunen som motprestation ha en kampanj för ökat cyklande, delta i Västtrafiks kampanj Vintercyklist, sätta upp vägvisningsskyltar på cykelvägar, anlägga cykelbarometrar/trafikräknare på tre platser och anlägga en GC-bana längs Rådmansgatan. Det sistnämnda har redan verkställts.
Jag känner inte till kostnaderna för motprestationerna men de är naturligtvis inte gratis. Kostnaden för kommunens del av GC-bron över hamnkanalen kan därför sägas bli dyrare. Dessutom har kostnaderna för GC-bron i sig blivit dyrare. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande uppger för TTELA (se TTELA ”Ny bro över Hamnkanalen – trots tre befintliga övergångar”) att kostnaderna för kommunen kommer att hamna på 14 milj kr, borträknat pengarna för Trafikverket. Från ursprungliga 6 milj till 14 milj kr alltså… Och så tillkommer en halv miljon för utredningar.
Vänersborgs kommun står inför fortsatt stora investeringar de kommande åren. En 4:e bro över hamnkanalen kan tyckas vara ganska onödig i sammanhanget, särskilt när bostadsbyggandet på Lilla Vassb…, ursäkta, Sanden Södra har stannat av. Pengarna skulle behövas bättre till t ex Dalbobron. (Se “Dalbobron”.)
Norra skolan
Detaljplanen för Norra skolan ändras för att möjliggöra försäljning. Den gamla skolans saga är all. Det återstår att se om någon privat entreprenör vill köpa byggnaderna med de höga kulturhistoriska värdena. Det lär kosta stora pengar att renovera och bygga om dem till t ex bostäder eller kontorslokaler. Byggnaderna får ju inte ändras på ett sätt som förstör deras kulturhistoriska karaktär och byggnadernas särskilda värden måste bevaras. (Se “Företagscentrum på Norra skolan?”.)
Vi får se om kommunen får några anbud och i så fall hur mycket intressenterna är villiga att betala.
Avslutning
Oops, det blev lite längre än beräknat det här. Och då lyfte jag ändå bort Dalbobron och skrev om den i ett eget inlägg… (Se “Dalbobron”.) Det finns betydligt fler saker som är värda att lyfta. Jag får återkomma vid ett senare tillfälle.
Kommunstyrelse 7 maj!!
I morgon onsdag sammanträder återigen kommunstyrelsen (KS). Det är inga direkt stora eller kontroversiella ärenden, inte vad jag kan se i varje fall. Det är lite av lugnet före stormen, bakom kulisserna pågår ett intensivt arbete med att diskutera och jobba fram en budget för 2026. De förslagen, och framför allt de styrande partiernas budgetförslag, behandlas emellertid inte i kommunstyrelsen förrän nästa sammanträde, den 4 juni.
Det är 23 ärenden på morgondagens dagordning och underlaget består av måttfulla 426 sidor… (Du kan ladda ner alla handlingar här.)
Det är som vanligt en del information utöver kommunalrådens redogörelser för sina förehavanden och kommundirektörens skriftliga rapport med en gedigen omvärldsspaning. Ledamöter och ersättare kommer också att få information om Vänersamarbetet och en rapport av “effekter av avgiftsfri musik- och kulturskola”.
Dessutom ingår det under ärende 1 en gemensam digital utbildning i informationssäkerhet. Det handlar om “NIS2-direktivet (Network and Information Systems Directive 2)”. EU vill med direktivet säkerställa en hög nivå av informationssäkerhet. Det kan bli intressant att få lära sig något nytt – om det nu går att “lära gamla hundar att sitta”…
Som de flesta vänersborgare känner till vid det här laget ska den befintliga slussen på Brinkebergskulle ersättas med en ny. Den nuvarande slussen togs i bruk 1916 och dess tekniska livslängd passeras omkring år 2030. KS ska godkänna en avsiktsförklaring mellan kommunen, Sjöfartsverket och Trafikverket. Syftet är att:
“fastställa ramarna för fortsatt arbete med slussprojektet och de åtgärdspunkter som identifierats. Avsiktsförklaringen kommer att följas upp med genomförandeavtal.”
Avsiktsförklaringen ser i mina ögon helt ok ut. Det verkar som om Sjöfartsverket och Trafikverket står för samtliga kostnader. Om någon är extra intresserad kan avsiktsförklaringen laddas ner här.
Den 20 mars 2025 träffades både Vänersborgs och Trollhättans kommunstyrelser för att prata samverkan och gemensam utveckling. Nu ska respektive kommunstyrelse ge sina förvaltningar uppdraget att stärka Trollhättans och Vänersborgs samsyn och samverkan i samhällsplaneringen kring kommungränsen.
Ärende 6 handlar om Sanden norra, som Sanden kallas nu för tiden. Där är en detaljplan på gång som syftar till att utveckla området och möjliggöra bland annat gästhamn och ställplatser för husbilar. I förslaget ingår t ex en möjlighet att bygga en ny större byggnad för gästhamn och annan verksamhet och en badbassäng i Gamla hamnkanalen.
Det är en kreativ och inbjudande detaljplan. Det lär emellertid ta ganska många år innan den kan förverkligas helt. Det saknas inte minst pengar, 85 milj kr. (Och då vet jag inte om alla idéer i planen är inräknade.) Det skulle dock vara möjligt att förverkliga den steg för steg.
Det finns några tveksamheter i planförslaget som jag ser det. Det ter sig t ex overkligt att kommunen skulle uppföra en byggnad med restaurang som ska hyras ut – och konkurrera med de som redan finns i centrum. Jag tycker även att kommunen skulle satsa på att snygga till och göra i ordning på de badställen som finns på Skräcklan istället för en bassäng i hamnkanalen. Och sedan har vi som alltid på Sanden problematiken kring översvämning, föroreningar och bärigheten på marken.
TTELA har skrivit om detaljplanen. (Se TTELA “Så kan Norra Sanden i Vänersborg bli i framtiden”.) Tidningen lyfter problemet med att det redan finns en gästhamn vid Vänerparken och att det inte finns några planer på att lägga ner den. Jag undrar om det är lagligt om kommunen ska konkurrera med en privat verksamhet… I underlaget till KS står det:
“Det är mycket angeläget att detta görs då nuvarande gästhamn i Vänerparken kan tvingas stänga”
Detta stämmer tydligen inte.
Kommunstyrelsen ska imorgon lämna ett yttrande på förslaget, och har enligt det föreslagna yttrandet inget att erinra. Vi får se om detta också blir beslutet. Några tongivande personer i KS har uttryckt missnöje med t ex tanken på en restaurang… (Vill man veta mer om detaljplanen kan man läsa på kommunens webbplats eller i TTELA.)
Förslaget är att två medborgarförslag från Frändefors ska avslås. Det är förslagen om en park vid Aspekullen och en upplyst promenadslinga. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att förslagen förs in i arbetet med FÖP:en, dvs den fördjupade översiktsplanen för Frändefors. Jag kan nog tycka att kommunen faktiskt skulle kunna snygga till området. För många år sedan (30 år?) revs bostadshus vid Aspelundsvägen. Och fortfarande är tomterna ovårdade och har en ”övergiven karaktär” med rester av asfalterade gångvägar och grusytor…
Peter B har skrivit två medborgarförslag. Det ena handlar om att planera solpanelparker på parkeringsytor och det andra om att satsa på vertikala vindkraftverk. Kommunstyrelseförvaltningen är inte helt negativ, och hur skulle den kunna vara det i dessa tider av klimatförändringar… Förvaltningen anför dock några argument mot motionerna. Det handlar om höga anläggningskostnader och brist på lämpliga ytor, men framför allt för att kommunen inte har ett eget energibolag:
“Det gör det svårt för kommunen att gå in som en aktiv aktör när det gäller mer storskalig elproduktion.”
Det finns emellertid ett pågående uppdrag att utreda möjligheterna att starta ett kommunalt energibolag.
Göran Svensson (MBP) har skrivit en hel del motioner. Denna gång lär han få hjärtat i halsgropen, förslaget är nämligen att bifalla motionen… Det händer inte ofta.
Motionen, som lämnades in den 31 januari 2024, vill att kommunal information ska bli mer tillgänglig genom att införa digitala anslagstavlor i Brålanda, Vargön och Vänersborg.
Det finns några ärenden som är av mer formell karaktär och som antagligen inte leder till varken frågor eller diskussioner. Jag hoppar över dem.
Kommunstyrelsen ska besluta att nominera bröderna Jimmy och Alexander Gustafsson på Vänersnäs till Vänerstipendiet 2025.
“Sedan 2011 har de bland annat varit med i projektet Krafttag ål och bidragit till att ca 140.000 ålar från olika delar av landet kunnat transporteras och släppas nedanför kraftstationerna i Göta älv så att fler ålar klarar av att ta sig till Sargassohavet för fortplantning.”
Karin Engqvist på TTELA har skrivit en artikel om bröderna Gustafsson. (Se TTELA “Bröderna hjälper Vänerns ålar att nå Sargassohavet”.)
KS ska föreslå kommunfullmäktige att besluta om att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr för verksamhetsanpassning av Birger Sjöberggymnasiet. Kunskapsförbundets direktion har nämligen beslutat om att bilda ett estetiskt centrum på Birger Sjöberggymnasiet från och med höstterminen 2025. Det ska byggas om och upp nya salar intill de nuvarande bildsalarna.
Det ser i förstone ut att bli ett kort sammanträde, men ordförande Benny Augustsson (S) förvarnade i veckan som gick att mötet kan bli ganska långt. Är det IT-utbildningen som “spökar”?
KS (3): P-hus, flyg & en mast mm
Det var ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Det tog tid att beta av dagordningens 24 ärenden och ett antal informationspunkter. Jag har tidigare beskrivit två ärenden, uthyrning av Hallevibadet (se “KS (1): Hallevibadet”) och avtalet med Forum Vänersborg (se “KS (2): Forum Vänersborg”). Nu är det läge att redovisa övriga ärenden. (Jag har redan gett en beskrivning av bakgrunden till de andra ärendena och vad de handlade om i ett blogginlägg före sammanträdet – se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”.)
KS skulle godkänna ett köp av del av fastigheten Fregatten 22 på Lilla Vassbotten/Södra Sanden. Det var inte ett helt enkelt ärende. Den del av Fregatten 22 som kommunen tänker köpa är en relativt liten tomt på 3.700 kvm. För dessa kvadratmeter ska kommunen betala 13 milj kr. Det är ett högt pris för marken, och då hade kommunen ändå prutat ner priset från 18 miljoner.
Det hade inte skett några oberoende värderingar av tomten, men hela Södra Sanden har värderats och den värderingen applicerade man på fastigheten. Priset var rimligt fick KS-ledamöterna veta. Det var nämligen inte själva marken som kommunen betalade för, det var byggvärdet. Man får nämligen bygga upp till 5 våningar på tomten. Och kommunen tänker så småningom bygga ett parkeringshus på den. Inga beslut har fattats om P-huset, men den nya och längre perrongen på järnvägsstationen beräknas vara klar år 2027, och då bör P-huset stå klart fick ledamöterna reda på. Den nya perrongen byggs på en del av den nuvarande parkeringsytan. Så snabbt som möjligt vill förvaltningen därför göra en grusplan på tomten med 50-80 P-platser.
Det var enligt uppgift inte särskilt mycket föroreningar i marken. Oljan, som jag skrev om i en tidigare blogg (se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”), fanns på andra delar av fastigheten Fregatten 22.
Bo Carlsson (C) pratade om att det var “chansartat” med alla stora kommande investeringar på Södra Sanden. Carlsson pratade om 250 milj kr. Jag flikade in att om det bara blev 250 milj kr i investeringar på Sanden skulle kommunen kunna skatta sig lycklig. Bara P-huset skulle kunna kosta 250 milj. Sedan har vi alla föroreningar och inte minst översvämningsriskerna… Jag undrar om kommunen hamnar under miljarden. Det gäller att investera etappvis, menade ordförande Benny Augustsson (S).
Sverigedemokraterna begärde återremiss. De vill komplettera ärendet med en oberoende värdering av tomten på fastigheten. Jag avstod från att delta i beslutet. Ärendet kommer snart till kommunfullmäktige och tills dess får Vänsterpartiet diskutera igenom ärendet ytterligare en gång.
Jag avstod också på ärendet “Svar på motion om att införa resegaranti i färdtjänsten”. Även detta ärende ska beslutas i kommunfullmäktige och då får motionären Ida Hildingsson (V) själv argumentera för varför inte motionen ska avslås, som kommunstyrelsen föreslog.
KS tänkte avslå medborgarförslaget om att avskaffa Vattenpalatset Vänerparken AB:s bokningskrav för besök på helger. Ordförande Augustsson meddelande dock på morgonen att Vattenpalatset hade beslutat att göra just detta. Ärendet utgick därför från dagordningen.
KS röstade med stor majoritet ja till att bevilja Fyrstads Flygplats drygt 2 milj kr för 2025. Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstod från att rösta.
Samhällsbyggnadsnämnden beviljades nästan 15 milj kr i investeringsbudgeten för att se till att en samhällsmast uppfördes på bergen. Beslutet gäller bara under förutsättning att:
“Västra Götalandsregionen beviljar kommunens ansökan om medfinansiering.”
Eftersom det handlade om mycket pengar så var några frågor om kostnaderna på sin plats. Varför var det så dyrt och gick det inte att använda Starlink eller dra fiber i samband med att det grävs för VA-ledningar till Bergagården? Det gick inte, inget av det. En samhällsmast måste uppföras för att det ska bli täckning på hela bergen. Det var inte heller intressant för kommersiella aktörer att uppföra master på bergen. Ärendet beslutas slutgiltigt i KF.
Lokalförsörjningsunderlaget 2026-2035 sammanfattar:
“samtliga lokalbehov inom kommunens nämnder, redovisar nämndernas nuvarande lokalkostnader och lokaleffektivitet i relation till principerna i ”Lokalförsörjningspolicy” för att säkra att kommunens resurser används på ett hållbart och effektivt sätt.”
KSAU:s (kommunstyrelsens arbetsutskott) majoritet, dvs 2 M + 1 SD, ville återremittera lokalförsörjningsunderlaget. Det ville inte S+C. Och ordförande Augustsson (S) konstaterade snabbt på sammanträdet att om det blir återremiss så kommer ärendet inte tillbaka förrän i juni. Och det är alldeles för sent eftersom underlaget ska ligga till grund för MRP 2026. Augustsson nästan vädjade när han sa att om det finns önskemål om kompletteringar i underlaget så är tjänstepersonerna lyhörda och ändrar till nästa år.
Det blev en diskussion mellan framför allt Augustsson och Lena Eckerbom Wendel (M). Eckerbom Wendel menade att KS måste få veta nuvarande lokaleffektivitet. Det finns tomställda kommunala lokaler som kostar pengar och nämndernas behov måste prövas mot dessa. Kommunen borde också bli bättre på samutnyttjande. Som det är nu ser nämnderna bara till sina egna behov och inte till helheten. Augustsson höll inte riktigt med om denna beskrivning. Eckerbom Wendel menade vidare att en återremiss inte skulle inkräkta på budgetarbetet.
Det finns en grupp av enbart tjänstepersoner från olika förvaltningar som arbetar med lokalförsörjning, den så kallade ”Lokalförsörjningsgruppen”. Det känns som om det är viktiga frågor och diskussioner som avhandlas i denna grupp. 
Det bör finnas anteckningar från dessa möten tyckte Eckerbom Wendel. Överraskande nog, tyckte jag, höll samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) med:
“Jag saknar också protokoll från gruppen.”
Min slutsats av diskussionen blev att Moderaterna borde skicka sina synpunkter till de tjänstepersoner som arbetar med lokalförsörjningsunderlaget så att de kan revidera eller komplettera underlaget nästa år.
Det blev votering och det blev Vänsterpartiet (dvs jag) som avgjorde omröstningen. Med röstetalet 8-7 blev det ingen återremiss.
KS antog både den nya Cykelstrategin och Riktlinjen för klimatstyrande möten och tjänsteresor. Det blev ingen diskussion. Det blev dock en ändring i riktlinjen där en annorlunda definition på tjänsteresa skrevs in i dokumentet:
“Tjänsteresa definieras som en resa som arbetsgivaren beordrat/godkänt för att genomföra arbete på annan plats. Arbetsplatser som är ambulerande, och det i utförandets natur ingår att förflytta sig, omfattas inte av tjänsteresa som definition.”
För övrigt ansåg inte KS att riktlinjen öppnade för fler flygresor som jag befarade. (Se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”.)
Samtliga andra ärenden beslutades enligt de förslag som låg på bordet. (Vill du veta mer om ärendena så läs gärna nyss nämnda blogginlägg.)
Kommundirektören informerade om enkäten “Förhållningssätt förtroendevalda – tjänstepersoner”. (Det finns många blogginlägg om den här “utbildningen” – se det första “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”.) Det visade sig dock att bara resultaten för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen redovisades. Jag reagerade på detta och ville att alla nämnders enkäter skulle redovisas. Alla nämnder och förvaltningar hade ju genomfört enkäten. (Magnus Ekström (KD) höll för övrigt med.) Hur skulle KS och andra kunna utvärdera den förtroendekris som den “första” ursprungliga enkäten strax före sommaruppehållet förra året i KS visade (se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”) om inte all fakta redovisades?
På sammanträdet den 9 oktober gav jag uttryck för att de nya enkäterna och undersökningarna inte skulle få skymma de svar som ledamöterna i KS lämnade före sommaren. Nu blev det typ ännu värre, KS skulle inte ens få reda på resultaten av dessa enkäter. Tänker de styrande begrava frågan om förtroendekrisen? Det slutade med att jag i varje fall skulle få enkätsvaren från de olika nämnderna.
Till sist kan jag meddela att kommunens preliminära bokslut visar att kommunen förra året gjorde ett överskott på 69 miljoner kr.
Kommunstyrelsens beslut
Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sammanträde. Hela förmiddagen ägnades åt krisberedskap, kommunens uppgifter vid krig och Vänersborgs kris- 
och krigsorganisation. Med andra ord, att förbereda sig för krig.
Det var alltså ingen upplyftande halvdag, även om den antagligen var viktig. Men jag kan inte låta bli att tänka på att ett av argumenten för att Sverige skulle gå med i NATO var för att slippa krig. Nu är vi med i NATO och därför måste vi förbereda oss för krig… Tanken slår mig att Sveriges folk är lurat. Det är vi antagligen eftersom vi inte fick möjlighet att folkomrösta om NATO-inträdet.
Kommunen måste vidta en massa åtgärder för att kunna fungera om ett krig bryter ut. Det kan vara vem/vilka som ska fatta beslut, vilken
personal som måste arbeta kvar i kommunen, vilka verksamheter som inte behöver prioriteras, skyddsrum, livsmedelsförsörjning osv osv. Planerings- och förberedelsearbetet kommer att ta tid från den ordinarie verksamheten och framför allt ta ekonomiska resurser i anspråk. Hur tänker staten att dessa åtgärder ska finansieras? Är det tänkt att barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka i kommunen ska betala, som vanligt?
Det är inte bara vänsterpartister som ifrågasätter och är kritiska till NATO-anslutningen. Det insåg jag när två personer från helt andra, i riksdagen NATO-vänliga, partier var lika kritiska…
Direkt efter lunch startade det “riktiga” sammanträdet. Det började med nästan två timmars information inklusive en hel del diskussion. Sedan var det beslutsomgång, fast första punkten i den var återigen information – kommundirektörens information.
Värt att nämna är att den senaste skatteprognosen för 2024 är ca 7 milj kr bättre jämfört med tidigare prognos. Det var en glädjande nyhet trots att pensionsprognosen försämras med ungefär samma belopp. Däremot följer de ökade skatteintäkterna med till nästa år medan pensionskostnaderna förväntas ligga kvar på samma nivå, dvs inte öka. Det innebär alltså 7 milj kr “extra” intäkter jämfört med den beslutade budgeten för 2025.
Efter den informationen var det dags för alla de ärenden som jag beskrev i mina två föregående inlägg. (Se “Höstens första KS” och “KS: Ärenden till KF”.)
Det blev några voteringar, men faktum är att de styrande partierna (S+C+KD+MP) fick igenom samtliga sina förslag. Vid två tillfällen var det på grund av Vänsterpartiets ”utslagsröst”. Besluten innebar att de förslag som fanns i underlagen till sammanträdet gick igenom – med ett undantag.
Det fanns tre ärenden som på olika sätt handlade om socialnämndens olika boenden. Det var nya boenden på Blåsut (serviceboende) och Holmängen (socialpsykiatrin) samt försäljning av en bostadsfastighet Vedboden 4 på Onsjö. Den sistnämnda fastigheten har tidigare varit en LSS-bostad i socialnämndens regi.
Det var en hel del diskussioner om inte fastigheten på Onsjö kunde ersätta något av de nya boendena och därigenom spara pengar. Det var många bud på vad som gällde men enligt uppgifter från säkra källor passade inte Onsjö till det.
Besluten blev att samhällsbyggnadsnämnden ska utföra lokalplanering för boendena på Blåsut och Holmängen. Samtidigt har Benny Augustsson (S), som kommunstyrelsens ordförande, gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utreda vilka boenden/verksamhetsfastigheter som lämpligen ska ägas av AB Vänersborgsbostäder och vilka som ska ägas av Samhällsbyggnadsnämnden. 
När det gäller Vedboden 4 så finns det alltså inget behov av denna fastighet. De styrande partierna genom 1:e vice ordförande i KS Mats Andersson (C) föreslog därför en försäljning. Det var ett nytt och annorlunda förslag. (Det är det undantag jag skrev om ovan.) Samtliga oppositionspartier meddelade att de var emot en försäljning, utom ett. Vänsterpartiet var positivt till en försäljning. Det innebar att en votering var onödig.
I ärendet innan meddelade nämligen inte Vänsterpartiet sin uppfattning – och då blev det votering. Och resultatet blev 8-7 till de styrande partiernas favör, med Vänsterpartiets röst. Det gällde renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset.
Beslutet blev:
“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”
De andra partierna stödde moderaternas förslag om att stryka genomförandedelen i beslutsförslaget. De ville att renovering och verksamhetsanpassning projekterades och att genomförandet sedan skulle komma tillbaka till KS för ett nytt beslut. Det var för att ha kontroll på kostnaderna menade de. Det var svårt att förstå orsaken till det. Kommunfullmäktige beslutade ju i juni att avsätta 80 milj kr i investerings- och exploateringsplanen 2025-2027 för genomförande av projektet. Beslutet var alltså redan fattat.
Kultur- och fritidsförvaltningen informerade i ärendet och förmedlade tankar och visade några bilder på hur B-delen kan utformas. Det ser mycket intressant ut…
Bo Carlsson (C) begärde en “okynnesvotering” i ärendet:
“Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”
Moderaterna ville inte utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr till trafiksäkra stålstolpar. Det var de ensamma om, voteringen slutade 13-2.
Det blev inga som helst diskussioner kring “Riktlinjer för hushållning med jordbruksmark”. Även “Riktlinje för hantering av översvämningsrisker” togs enhälligt av KS. På den sistnämnda punkten beskrev undertecknad de synpunkter som Pontus Gläntegård (V) framförde
i sin reservation i byggnadsnämnden. Även Lena Eckerbom Wendel (M) hänvisade till Gläntegårds reservation. Synpunkterna tycktes komma som en överraskning för några av ledamöterna. De kanske inte läser vänsterpartistiska reservationer – eller blogginlägg… (Se “KS: Ärenden till KF” eller ”Översvämning!?”.)
Det blev ett långt sammanträde, men det präglades av en ganska stor enighet får man väl ändå säga. Det var mest Moderaterna som hade annorlunda och kritiska synpunkter i några ärenden.
Ordförande Benny Augustsson (S) avslutade mötet ca kl 16.45.
Det kommer nog att bli ett tämligen enigt kommunfullmäktige om två veckor när flera av gårdagens KS-ärenden ska beslutas.
Höstens första KS
På onsdag går höstens första sammanträde med kommunstyrelsen (KS) av stapeln. För ovanlighetens skull dock inte förrän efter lunch. Förmiddagen ägnas nämligen åt utbildning. Ledamöterna i KS och även en hel del andra politiker och tjänstepersoner, antar jag, ska utbildas kring totalförsvar, samhällsviktig verksamhet i Vänersborg och kommunens kris- och krigsorganisation mm. Det kan kanske vara nyttigt för en gammal “malaj” som jag.
Kommunstyrelsen har som vanligt en diger lista med ärenden. Dagordningen har 33 punkter och underlaget består av 740 sidor. (Man kan ladda ner underlaget här.) Sammanträdet lär med andra ord ta sin tid.
I vanlig ordning, efter formaliapunkter som att utse justerare etc, inleds sammanträdet med information. Denna gång ska KS få mer kött på benen när det gäller “Lokalplanering av renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset”, “Initiativärende – förslag om framtagande av en räntestrategi”, “Information om uppföljning av Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – Transporter, el och uppvärmning” och “Uppdrag utredning för norra Sanden”.
Självklart informerar kommundirektör Tegenfeldt om vad som har hänt under sommaren och som har betydelse för kommunen. De tre kommunalråden informerar också vad de har sysslat med sedan i juni. De tar oftast upp möten de har deltagit i.
Sedan ska beslut av olika slag fattas. I flera ärenden ska KS bara besluta om hur man vill att kommunfullmäktige (KF) ska besluta. Det betyder alltså att det slutliga beslutet fattas av KF den 11 september. De ärenden som ska vidare till fullmäktige är följande ärenden: 4, 5, 6, 8, 17, 18, 21, 22, 25, 26 och 31.
Kommunstyrelsen ska fatta flera beslut som är av mer formell karaktär och som sällan eller aldrig ger upphov till några diskussioner. Ett sådant ärende är uppsiktsplikten över kommunens bolag. KS ska:
“pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.”
Det tycks kommunens bolag ha gjort. Jag vill gärna tillägga att i ärendet har en mycket läsvärd rapport utarbetats. Den redogör för ett antal kommunalrättsliga principer som är mycket bra att känna till.
KS får alltså en uppföljning om hur det utvecklar sig med ”Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – transporter, el och uppvärmning”. Kommer kommunen att uppnå sina mål? Onsdagens uppföljning innefattar:
“insamling av data för de framtagna indikatorer som ligger i utredningsdelen samt uppföljning av de åtgärder som finns listade i den tillhörande vägledningen.”
Det kan nog bli en del diskussioner kring strategin.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) föreslog på KS sista möte före sommaren att en räntestrategi skulle tas fram i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att förslaget slår in öppna dörrar. Befintliga styrdokument hanterar redan dessa frågor anser ekonomichefen.
Socialförvaltningen har genomfört förstudier och förespråkar att det byggs en ny servicebostad på Blåsut och ett nytt boende inom socialpsykiatrin på Holmängenområdet. KS i sin tur ska föreslå samhällsbyggnadsnämnden att utföra lokalplaneringar kring dessa. Samtidigt anser kommunstyrelseförvaltningen att det finns ett behov av en utredning gällande vilka boenden som bör ägas och förvaltas av AB Vänersborgsbostäder och vilka av samhällsbyggnadsnämnden. Det fattas dock inget beslut om det sistnämnda.
Det ska fattas ett efterlängtat beslut kring Idrottshuset:
“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”
Det är många, föreningar, skolor och enskilda, som hoppas att renoveringen kommer igång snabbt. B-huset har behövt åtgärdas i många år.
I mars fanns det ett förslag på kommunstyrelsens bord om att sälja en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Den hade tidigare använts som en LSS-bostad med sex boendelägenheter. (Se “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) Henrik Harlitz (M) hade noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten eventuellt skulle kunna behövas år 2030. Han ansåg därför att KS skulle avvakta med en försäljning. Det skulle kunna spara mycket pengar.
Det visade sig att samtliga oppositionspartier höll med Harlitz. Nu visar det sig också att ekonomichefen gör det:
“Kommunstyrelsen bedömer att det kan bespara kommunen investeringsmedel inom en snar framtid, samt att det inte är ekonomiskt försvarbart att sälja fastigheten med en prognos framåt med eventuella behov 2030.”
På onsdag är det tänkt att KS ska skicka ärendet till samhällsbyggnadsnämnden. Jag vet ärligt inte riktigt hur det är tänkt. Vad ska samhällsbyggnadsnämnden säga – mer än att det behövs 300.000 kr/år för att ha fastigheten tomställd. Och att nämnden naturligtvis vill ha pengar av KS för det…
Samhällsbyggnadsnämnden vill ha 50.000 kr årligen för att hantera jakt- och viltvårdsfrågor. Det tycker KS, enligt förslaget, att nämnden gott kan fixa inom sin egen budgetram.
Trafikverket har färdigställt en kompletterande lokaliseringsutredning för ny sluss vid Brinkebergskulle. Tidigare var det tänkt att slussen skulle ligga öster om den nuvarande – in mot Restad alltså. Nu har Trafikverket kommit på att det bästa vore att bygga en triangelformad sluss – och då passar det bättre att den läggs på den västra sidan dvs mot Onsjö. Inget beslut ska fattas, KS får bara information.
Parkeringsfrågan ska utredas. Det behövs fler parkeringsplatser i kommunen. Det anser KS, som ska ge detta i uppdrag till miljö- och byggnadsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Flera problem kring parkeringar har påtalats de senaste åren:
- “Parkeringsplatserna vid en del nybyggda bostadsområden (bland annat Holmängen och Nabbensberg) är inte tillräckliga för behoven, vilket leder till trängsel, irritation och felparkeringar.”
- “Det kan vara svårt att hitta parkeringsplatser (framför allt för halvdag eller längre tid) i centrala Vänersborg.”
- “Parkeringsplatserna kan bli överfulla vid vissa tillfällen vid vissa besöksmål, till exempel idrottsplatser eller badplatser.”
Kommunen vill att fler människor ska vistas och använda (norra) Sanden. Området bör utvecklas som ett rekreations- och vistelseområde med bland annat spontanidrott och möjlighet att ordna större evenemang. Det ska även bli attraktivt för besökare. I detta syfte har en utredning gjorts om norra Sanden.
Utredningen har föreslagit en ny gästhamn, marina och ställplatser för husbilar på Sanden. Det anser KS, så är förslaget i varje fall, vara ett bra förslag och ger i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att omgående återuppta detaljplanearbetet. KS skickar också med extra pengar för att genomföra uppdraget.
Äntligen kan det kanske bli utveckling på Sanden, kanske kan kommunen ta till vara de fantastiska möjligheter som finns för att göra området mer attraktivt för kommuninvånare och turister. (Om bara kommunen hade varit lika positiv till utveckling i Sikhall…)
Det finns några fler ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen på onsdag. Men de tror jag är tämligen ointressanta för de flesta invånare, och kanske även politiker… Ärendena som ska gå vidare till kommunfullmäktige återkommer jag till.
==
Anm. De övriga ärendena redovisas i inlägget ”KS: Ärenden till KF”. Och det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.
Sammandrag KS (7/6)
I det soliga och vackra sommarväder som alla vänersborgare bjuds på, så passade kommunstyrelsen på att hålla sitt sista sammanträdet innan ledigheterna.
Det blev en lång sittning. Sammanträdet började som vanligt kl 08.30 och slutade kl 15.46. Då hade förhandlingarna avbrutits för en 50 minuters lunchpaus.
I den förra bloggen redogjorde jag för flera av ärendena inför kommunstyrelsen. Jag ska inte upprepa det som stod där. (Se “Kommunstyrelsen 7 juni”.)
Sammanträdet började som brukligt med information, mycket information. Kommundirektör Tegenfeldt beskrev ett antal utmaningar som kommunen står inför. Långtidsarbetslösheten i kommunen har sjunkit men fortfarande ligger Vänersborg bland de 25% “sämsta” kommunerna i riket. En tredjedel av kommuninvånarna känner sig otrygga om de går ut ensamma på stan. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år är 67,5 %. (Utbildningstiden är egentligen 3 år.) Det är en liten förbättring sedan 2021, men det märkliga är att andelen bland flickorna har sjunkit drastiskt (från 75,2 till 69,4).
Kommunens kanske allra största utmaning är sjukfrånvaron. Den ligger på 10,5% och är som högst inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det analyseras och diskuteras om orsakerna och vilka åtgärder kommunen skulle kunna vidta. Det bör nämnas att hela trestadområdet av någon anledning ligger över snittet i landet.
Prognosen för årets resultat ligger på +7 milj kr. Nämnderna beräknas dock göra ett underskott på nästan 45 milj och då står socialnämnden för ungefär 37 milj. Plusresultatet förklaras av ökade skatteintäkter. Men om kommunen ska uppnå sina ekonomiska mål borde resultatet ligga på 58 milj kr.
Prognoserna förutsätter att nämnderna kan “hålla tillbaka” kostnaderna. Jag ställde därför frågan om det var realistiskt. Beskedet var att prognoserna var mycket osäkra.
Det diskuteras en hel del kring Sanden. Tanken är ju att en ny stadsdel ska byggas upp där. Planförslaget innebär ca 800 nya bostäder. Det beräknas att kommunens sammanlagda investeringar och driftkostnader (ex rivning och sanering) ska uppgå till drygt en halv miljard kronor under de närmaste 10 åren. Det är inte bara nya ledningar, gator, parker och parkeringshus som ska anläggas och byggas. Marken är sannolikt förorenad överallt i området och allt måste förberedas för eventuella översvämningar. Så behövs t ex gator byggas i genomsnitt ca 1,5 meter över befintlig marknivå. 
Ambulanser, räddningstjänst m fl måste ju kunna rycka ut även om hela området ligger under vatten. Parkeringshuset är tänkt att vara på 5 våningar med totalt 300–350 platser, i kommunal ägo. Det är framför allt tänkt som pendelparkering för tågresenärer. Trafikverket ska bygga om stationsområdet och det ska bli nytt spår och ny plattformsstruktur.
Vänsterpartiet har tidigare varit kritiskt till Sanden-projektet. Vi har upprepade gånger varnat för att börja exploatera Sanden innan alla undersökningar var klara och alla kostnader beräknade. Kommunen skulle kunna hamna i en situation där 
det inte finns någon återvändo. Och sedan skulle kommunen stå där med galopperande kostnader. Jag tror att kommunen befinner sig nära den punkten, “point of no return”.
Det finns med all sannolikhet fler “gömda” kostnader i Sanden, t ex kring skredrisker, bullerstörningar, trafikåtgärder och farliga ämnen (från ex båt- och tågtrafiken). Det är inte så att vi i V har varit eller är emot planerna på en ny stadsdel i sig, frågan är om det är värt pengarna… (Se bland annat “På lösan Sanden” [2019], “Detaljplan Galeasen, Sanden” [2019] och “Att sticka huvudet i Sanden” [2014].)
Jag tycker mig märka att allt fler politiker börjar utså tvivel kring projektet. För övrigt är det klart att Trafikverket beviljar Vänersborg ett bidrag på 5,5 milj kr för byggandet av gång- och cykelbro i Sundsgatans förlängning. För att få stödet måste kommunen betala sin del av kostnaderna, också 5,5 milj kr. Kommunen ska även se till att anslutningsvägar ordnas, skyltar sätts upp etc. De här kostnaderna ingår inte i Sandenpengarna…
Det finns fem förslag till budget för 2024. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag presenterades utförligt av ekonomikontoret. De olika oppositionspartierna fick själva redogöra för sina förslag. Det blev kortare sammanfattningar. Både utförlig presentation och debatt blir det först på kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni.
Både avfalls- och VA-taxan kommer att höjas kraftigt nästa år. Det är strängare lagkrav, stigande inflation och höjda räntor som gör att kostnaderna ökar. Det krävs t ex omfattande investeringar i avloppsrenings- och vattenverk samt nya bilar och sopkärl till fastighetsnära insamling.
Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att avveckla:
“kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023”
Det var bara Sverigedemokraterna som var mot. Kristdemokraterna var väl egentligen också emot beslutet, men de måste rösta på samma sätt som de andra styrande partierna… KD fick nöja sig med en protokollsanteckning. (Som jag inte har läst än.)
Det enda skälet till att de andra partierna vill lägga ner Hallevibadet är för att de anser att det inte är värt att lägga så mycket pengar som krävs för att upprätthålla 
verksamheten i ett okänt antal veckor framåt. Anläggningen är så gammal och sliten att dess livslängd helt enkelt är slut. Badet är utdömt. Det illustreras väl ganska bra av det som hände häromdagen med vattenreningen – se TTELA “Hallevibadet stängt – vattenreningen har havererat”.
Vi får se om simklubben har några lösningar på problemen med anläggningen, driften av verksamheten och kostnaderna. Klubben har bjudit in politiker till information nästa vecka. Beslutet om Hallevi fattas av kommunfullmäktige den 21 juni.
Kommunstyrelsen ställde sig bakom detaljplanen för Grunnebo Södra. Jag framförde synpunkterna i bloggen “Kommunstyrelsen 7 juni”. Det verkade ge miljöpartisterna lite dåligt samvete att de inte hade tänkt på skogen, och då bestämde jag mig spontant för att lämna en protokollsanteckning. (Det innebär 
att man bifaller beslutsförslaget men framför en slags motivering.) Jag kopierade snabbt och lätt texten från bloggen.
Vänsterpartiets protokollsanteckning:
“Det är glädjande att företag vill etablera sig i kommunen. Det är oerhört viktigt för sysselsättning, befolkningstillväxt och förhoppningsvis också för skatteintäkterna. Men det som förvånar mig är att det växer skog i hela det område som detaljplanen täcker. Och det reflekteras inte över detta någonstans i underlaget. Skogen står bara i vägen och ska bort… Inget tal om att skog är viktigt för klimatet, inget om skogen som kolsänka, inget om att kommunen ska kompensera för de ökade koldioxidmängderna som på sikt blir följden av att skog avverkas osv.
Senare under sammanträdet ska kommunstyrelsen anta en skogspolicy, där det står att:
“Skogens och skogsmarkens betydelse för klimatet samt klimatförändringar ska beaktas””
I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) beslutade SD+M att meningen ”Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar” skulle strykas i måltidspolicyn. Istället skrevs det in i policyn, på Benny Augustssons (S) förslag:
“Dessutom ställs etiska och miljömässiga krav inom vissa produktgrupper där detta särskilt efterfrågas.”
Alla verkade nöjda med det beslutet, men på ett gruppmöte i de styrande partierna beslutades, sannolikt på Miljöpartiets förslag, att båda skrivningarna skulle finnas med i måltidspolicyn. Det blev också motförslaget till huvudförslaget från KSAU.
Ärendet slutade med en votering – och jag röstade med den borgerliga oppositionen, 8-7. Måltidspolicyn antas slutligen i kommunfullmäktige. Vi får se hur de andra vänsterpartisterna röstar då. Och jag…
I ärendet “motion om ny parkeringsnorm och laddningsplatser för elbilar” röstade jag dock med de styrande partierna. Det innebar att det inte blev ja till yrkandet:
“att kommunen medverkar till att elnätsföretag och andra aktörer kan sätta upp laddstolpar på kommunala parkeringsplatser”
KS-beslutet innebar att yrkandet betraktas som besvarat, eftersom kommunfullmäktige redan har fattat ett beslut om precis det som motionen yrkar. Med andra ord, inte särskilt mycket att bråka om.
Vänsterpartiet har motionerat ett flertal gånger om att åldersgränsen för seniorkort i kollektivtrafiken ska sänkas i Vänersborg från 75+ till 65+. Det har en mängd medborgarförslag också föreslagit. Nu håller Västtrafik på att för Västra Götalandsregionens räkning utreda olika utformningar av ett seniorerbjudande. Det handlar alltså om avgiftsfria resor för pensionärer i kollektivtrafiken.
Vänersborgs kommun är remissinstans och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade skrivit ett yttrande som kommunstyrelsen förväntades ställa sig bakom. Det gjorde alla partier, men Vänsterpartiet yrkade dock på att ett av avsnitten skulle ha en annan lydelse. Det tyckte även Medborgarpartiet, dock inget annat parti. Vänsterpartiet lämnade en reservation. Den kan du ladda ner här, och du kan läsa mer på Vänsterpartiets hemsida.
Kommunen ska köpa in ny konst till sin konstsamling och till de gemensamma offentliga rummen. Förslaget var att prioritera huvudbiblioteket i Vänersborg och sessionssalen Bojorten i kommunhuset. Vänsterpartiet lämnade ett annat förslag.
Det blev efter Benny Augustssons ödmjuka vädjan en kompromiss. De andra biblioteken i kommunen innefattades också i beslutet, samtidigt som Bojorten fick kvarstå.
Och enigheten fortsatte och avslutade kommunstyrelsens sista sammanträde innan sommaren.
Kenneth Borgmalm (S) förklarade att det råder enighet mellan socialdemokrater och moderater i fråga om riktlinjerna för kommunens styrning och ledning. Ett gemensamt förslag kommer att läggas fram inför kommunfullmäktige.
Det var en glädjande nyhet, och en tacksamhetens tanke ska tillägnas Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M), men framför allt Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S) för allt arbete och all extra tid som de har lagt ner för att bli överens.
Nu återstår bara för en viss Kärvling att justera kommunstyrelsens protokoll.
Framtiden för Vargöns hamn (1/2)
Det funderas, diskuteras, utreds, undersöks, beräknas och – funderas och diskuteras, igen. Hur ska Vänersborgs kommun lösa hamnfrågan? Ska hamnen i Vänersborg läggas ner? Ska hamnen flyttas till Vargön?
Eller, ska Vänersborgs kommun ha någon hamn överhuvudtaget?
Det finns många frågor, men knappast några säkra svar. Inte än. Det var annorlunda den 18 juni 2014. Då fattade majoriteten i kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut (se ”Hamnfrågan avgjord”):
“Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”
Alla partier, nästan, var helt säkra på sin sak. Kommunens hamn skulle ligga i Vargön.
Formuleringen i beslutet, “i nuläget framtagna underlag”, var intressant eftersom det i underlaget stod:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
Det låtsades inte betongpartierna om. De stod övertygade bakom inriktningsbeslutet. Det var bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet (nu Medborgarpartiet) som inte röstade för förslaget.
Det har sedan 2014 smugit sig in en del osäkerhet och också uppstått en hel del tvivel i hamnfrågan. Det är inte lika självklart längre att hamnen ska flyttas till Vargön.
Det var en stor anledning till att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information och diskuterade hamnfrågan under gårdagens sammanträde. Det fattades emellertid inga beslut.
En av orsakerna till osäkerheten och tvivlet är att Vänersjöfartens framtid är oviss. Framför allt är det mycket oklart hur ombyggnaden av slussarna i Göta älv kommer att påverka sjöfarten. Fartygen kanske inte kan gå förbi slussarna i Trollhättan på 3-4 år och då kommer alla transporter med nödvändighet att få ta landvägen. Sedan lär det bli tveksamt om transporterna flyttas tillbaka till Vänern och Göta älv.
I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen igår formulerades det på följande sätt:
“det blir stora utmaningar att inom rimlig tid återfå dessa transportörer och godsslag igen.”
Det betyder att det kanske inte behövs någon hamn i Vänersborgs kommun överhuvudtaget…
Trafikverket kommer enligt uppgift med besked om slussarna i Trollhättan under hösten.
Det är inte bara Vänersjöfartens osäkra framtid som kastar sina tvivel över hamnfrågan.
Det tycks som om en hamn i Vänersborgs centrum är utesluten i alla scenarier. Tanken och planerna är ju att omvandla området Sanden/Lilla Vassbotten till en ny stadsdel för bostäder med centrumverksamheter i entréplan, kontor och till viss del handel. Det föreslås vidare gångbryggor, nya parker och nya GC-vägar. För hela konceptet är närheten och kontakten med vattnet viktig. Med andra ord, med de planer som finns för Sanden/Lilla Vassbotten måste den nuvarande hamnverksamheten:
“förändras, flyttas eller avvecklas.”
Även om hamnen i centrum avvecklas så måste den “gamla” hamnen repareras och återställas. Utvecklingsledare Björn Martinsson på Vänersborgs kommun sa till TTELA den 28 oktober 2021 (se TTELA “Nästa år rustas Vänersborgs hamnar upp”):
“Delar av kajen är avstängd eftersom skicket inte är bra. Betongen har vittrat sönder och armeringen har rostat. Vi ska reparera hela kajen.”
Martinsson upprepade även på kommunstyrelsens sammanträde igår att kajen måste repareras. Kajanläggningarna är nämligen bristfälliga, och naturligtvis innebär reparationer kostnader. I handlingarna till kommunstyrelsen stod det:
“Ett förslag till enklare renovering för mindre del av kajen och i övrigt en anpassning till nu föreliggande förslag till detaljplan har kostnadsuppskattats till ca 26-35 mnkr i 2022 års prisläge.”
Och det finns dyrare alternativ… Och det finns inflation…
Det är ett tufft ekonomiskt läge för kommunen just nu och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skärskådar varje investering noga. Min uppfattning är att Augustsson vill vara säker på sin sak innan han förordar kostnadskrävande ekonomiska satsningar som en hamnflytt.
Den 12 oktober förra året beslutade kommunstyrelsen att:
“ge kommundirektören i uppdrag att behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”
Det handlade naturligtvis inte i första hand om hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden, det handlade om det vore lämpligt att flytta hamnen till Vargön. De stora tvivlen hade alltså resulterat i ytterligare en ny utredning. Det var alltså den som låg på kommunstyrelsens bord igår.
Visst finns det fördelar med en hamn placerad i Vargön, om kommunen nu ska ha en hamn överhuvudtaget. Fartyg som kommer söderifrån och som ska till Vänersborg slipper att passera slussen vid Brinkebergskulle och även broöppningar vid Gropbron och Järnvägsbron. I Vargön finns det också markområden som kan möjliggöra expansion och utveckling och det är goda is- och djupförhållanden.
Men…
Det bedöms att:
“en ny mindre hamnanläggning (plats för en båt av Vänermax-storlek) i Vargön kräva investeringar på ca 250 – 300 mnkr i 2023 års prisläge.”
250-300 miljoner kronor…
Hamnen i Vargön hamnar i samma prisklass som Arena Vänersborg. Den bedömda kostnaden innebär ca 15 milj kr i årlig kapitalkostnad om avskrivningstiden är på 50 år och räntesatsen 3%. Även om ingen tror att det kan vara sant, så är emellertid inkomsterna från arenan större än för en hamn i Vargön… Kommunens intäkter från den nuvarande hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden ligger i genomsnitt för åren 2017-2021 på 203.000 kr per år. Och förra året var det ännu 
mindre verksamhet i hamnen i Vänersborg, endast 60.000 ton hanterades. Det innebar också att intäkterna var mindre än tidigare. På gårdagens kommunstyrelse meddelade ordförande Benny Augustsson (S) att kommunen även har fått 576.000 kr från Vänerhamn AB i aktieutdelning. Det var inte mycket att prata om i sammanhanget tyckte Augustsson, men för fullständighetens skull…
Fortsättning följer i bloggen ”Framtiden för Vargöns hamn (2/2)”.
Bygglov och ställplatser
När man skriver bloggar om ett ämne, som nu senast om detaljplanen i Sikhall, så stöter man ofta på information som liksom hamnar lite utanför ämnet. Ett sådant ”sidospår” handlade t ex om kommunens försök att förköpa hela Magnus Larssons fastighet i Sikhall. Det utspelade sig ganska snart efter Larssons förvärv 2005. Det tänkte jag återkomma till när tiden medger. Ett annat sidospår var att Magnus Larsson nekades att upprätta ställplatser för husbilar på sin mark tidigare i år. Detta tänkte jag ta upp i denna blogg
Sikhall lockar många turister, särskilt en varm sommar som den i år. Turister kommer från när och fjärran och det blir allt vanligare att de kommer med och i husbilar. Och många vill gärna övernatta. Men det är inte helt enkelt alla gånger…
Vi hörde förra året om konflikten i ”stan” där en privat företagare lade ner sin verksamhet med avgiftsbelagda ställplatser när hen konkurrerades ut av kommunens gratisplatser på Sanden. (Se “Hotas av konkurs – efter kommunens nya gratisparkering”.)
Det finns inte särskilt många ställplatser i Vänersborgs kommun. Enligt sajten husbil.se, som har ambitionen att samtliga landets ställplatser ska finnas med i deras “register”, och hemsida, finns det (klicka här) bara ställplatser på Ursand, Café Gula Huset i Brålanda, Onsjö Golfklubb och Vänersborgs Gästhamn och Marina. Det sistnämnda stället, marinan, trodde jag hade stängt ner verksamheten för gott, men har tydligen öppnat för husbilar igen. I varje fall enligt marinans hemsida. (Se “Vänersborgs ställplats för husbilar”.) Sandens ställplats står inte med på hemsidan. Men där kan husbilar fortfarande parkera gratis på kommunal mark.
I Sikhall finns det inga ställplatser för husbilar. Det funderade Magnus Larsson på att avhjälpa. Larsson äger ju en del mark i området. På platsen där han tänkte sig ställplatserna behövde inget åtgärdas. Det var bara för husbilarna att parkera. Larsson hade också strandskyddsdispens och tillstånd för vattenverksamhet på området.
Magnus Larsson frågade därför kommunens tf förvaltningschef på byggnadsförvaltningen om han fick använda området på sin fastighet till ställplatser. Typ ett tiotal ställplatser tills detaljplanen var färdig. Det fick han inte. Enligt Magnus Larsson fick han också beskedet att kommunen skulle polisanmäla honom om den såg några husbilar på ”parkeringen”…
Och förvaltningschefen hade helt rätt. Det krävs nämligen bygglov för att anlägga ställplatser. Eller rättare sagt, det krävs bygglov för parkeringar. Ställplatser för husbilar kan jämställas med en bygglovspliktig parkering. Det behövs bygglov även om ingen fysisk förändring av marken behöver göras och det krävs bygglov både inom och utanför detaljplanelagt område. (Om vi pratar om mer omfattande verksamhet, med fler ställplatser mm, så kan ett sådant område definieras som en camping. En camping behöver i regel också bygglov.)
Så förvaltningschefen hade självklart rätt. Som sagt. Magnus Larsson behövde bygglov. Trots strandskyddsdispens mm. Det var egentligen bara ett problem. Kommunens parkeringar hade inte heller några bygglov…
På Sanden i Vänersborg finns det t ex inget bygglov för den parkering, där husbilarna får stå. För ställplatserna alltså. Ändå finns det gratis ställplatser där. Men, skriver kommunens plan- och bygglovschef:
“… den parkeringen har funnits länge (parkeringen finns med i ett foto från 1993 som finns i planbeskrivningen) så den är äldre än 10 år i alla fall.”
Det är intressant. Får man rätt fast man gör fel – bara det går tillräckligt lång tid? En intressant historisk och filosofisk fråga.
I det här sammanhanget har det dock mindre relevans. i varje fall med detta tidsspann. Det har krävts bygglov för parkeringsplatser sedan 1987, då Plan- och bygglagen beslutades av Sveriges riksdag.
Har det funnits en parkering på Sanden, där ställplatserna för husbilarna finns, i mer än 34 år? Jag tvivlar, men vågar inte säga något säkert. Kanske någon bloggläsare vet. På kommunen vet de inte.
Tf förvaltningschef skriver:
“De parkeringsplatser du nämner är ju inga nya utan har funnits länge. (Hur länge vet jag inte). Jag kan inte på rak arm svara på om kommunen såsom fastighetsägare gjort fel som inte sökt bygglov på dessa eller om dessa parkeringsplatser är så gamla att de är legala av det skälet.”
Som sagt, kanske någon bloggläsare kan hjälpa kommunen… Om det nu spelar någon roll. Det kanske inte är så viktigt om kommunen har gjort fel eller inte. Det viktiga kanske är att privata fastighetsägare följer lagen. Typ Magnus Larsson.
Det är väl inte bara undertecknad bloggare som har noterat att det väldigt ofta står husbilar på Sjövallen, den gamla grusplanen (fotboll och cirkus) på Skräcklan. Förra sommaren så hänvisade kommunen husbilarna dit om det var fullt på Sanden. (Se bild till höger.) Nu görs inte det längre. Jag tror knappast att kommunen hade bygglov för parkering på Sjövallen heller… Jag tvivlar faktiskt på att det överhuvudtaget är en parkering på fotbollsplanen… Men som sagt, det står husbilar där. Även idag söndag. Kanske polisanmäler kommunen sig själv…
Det finns kommunala parkeringsplatser i Sikhall också, både vid magasinet och badstranden. Bara ett stenkast från Magnus Larssons marker. Faktiskt ett väldigt kort stenkast. Men kommunen kanske har bygglov för parkeringsplatser i Sikhall?
Eller?
Nää. Kommunen har inga bygglov för de här parkeringarna heller. De finns dock med i flygbilder från 2006, vilket faktiskt, återigen, är tämligen ointressant eftersom det är före eller efter 1987 som gäller. Det är även osäkert om parkeringarna har strandskyddsdispens…
För fullständighetens skull. Det finns parkeringar i Vänersborgs kommun som har bygglov. Hur många det är vet jag inte, men parkeringen i kvarteret Haren 5 fick i varje fall bygglov den 29 maj förra året. Det finns rimligtvis fler parkeringsplatser med bygglov, men det kanske är något som borde undersökas. Fast man 
ska också komma ihåg att parkeringar som är till endast för de boende i en mindre fastighet, “ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus”, eller om parkeringsplatsen är placerad vid en gata eller väg inte behöver bygglov.
Men faktum kvarstår. Kommunen har två parkeringar alldeles bredvid Magnus Larssons fastighet i Sikhall. De saknar bygglov och kanske också strandskyddsdispens. Magnus Larsson har mark som husbilar kan parkera på, men han måste ha bygglov om de ska parkera där. Annars blir han polisanmäld av kommunen.
Det är något som inte stämmer…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer