Arkiv
Kommunen höjer kostavgifterna!
I lördags, den 17 januari, kunde man i TTELA:s papperstidning (se “Vänersborgs kommun: Sluta spara på de äldre”) läsa i en insändare av Cecilia Prins (L):
“Det är djupt beklämmande att kommunen låter äldre betala priset för en ansträngd ekonomi genom att skicka dem en saltad nota.”
Den handlade om att kommunfullmäktige den 17 december beslutade att:
“revidera kostavgiften inom socialnämndens verksamhetsområde med en höjning på 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex”
Höjningen trädde i kraft redan två veckor senare, den 1 januari 2026.
Det var en mycket kraftig avgiftshöjning för de som är beroende av socialnämndens verksamheter, dvs äldre, personer med funktionsnedsättning och personer inom LSS. De kommer nu att få betala 20% mer för maten, eftersom den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex ligger på 5%.
I fullmäktigedebatten var det socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som talade på Socialdemokraternas, Centerpartiets, Kristdemokraternas och Miljöpartiets vägnar, dvs de styrande partierna. Nyberg argumenterade för höjningen på 20%. Han menade att matavgiften var subventionerad från socialförvaltningens sida och att kommunen nu borde få brukarna att betala så nära som möjligt det som det faktiskt kostar. Det var nödvändigt, pengarna skulle hjälpa till att täcka socialnämndens ekonomiska underskott.
Nyberg menade att alla personer alltid är garanterade förbehållsbeloppet. Det sker genom individuell prövning och på det sättet finns det ett skydd för de äldre som har låga pensioner. De drabbas inte av den här höjningen. (Förbehållsbeloppet, ofta kallat ”existensminimum”, är det belopp som en person alltid får behålla av sin lön vid t ex löneutmätning av Kronofogden. Det ska täcka grundläggande levnadsomkostnader.)
Ida Hildingsson (V) framförde i ett längre anförande Vänsterpartiets ståndpunkt:
“Vänsterpartiet säger tydligt nej till att kostavgiften chockhöjs med 15% över den årliga uppräkningen av omsorgsprisindex. [Det] slår mot människor som redan befinner sig i en ekonomisk utsatt position. Våra äldre, personer med funktionsnedsättning, inom LSS och andra som är beroende av nämndens verksamheter. Grupper som saknar ekonomiska marginaler och reella valmöjligheter. … [Vi] borde sänka kostavgiften om det fanns ekonomiskt utrymme. Socialnämnden behöver spara, men varför är det de svagaste och redan mest utsatta som ska betala priset?”
Hildingsson drog också en parallell till regeringens förslag om en tillfällig momssänkning på livsmedel från 12% till 6%, som ska gälla från 1 april 2026 till 31 december 2027. Alla tycker att matpriserna ska sänkas – och det blir sänkta matpriser, utom för Vänersborgs kommuns mest utsatta invånare… Som inte heller kan välja att handla billigare, jaga extrapriser eller byta butik…
Ida Hildingsson (V) menade även att maxtaxan inte gäller kosten och att förbehållsbeloppet inte alltid justeras med automatik när kostavgiften höjs. Hildingsson yrkade avslag på kommunstyrelsens förslag, dvs de styrande partiernas förslag. Ett avslag skulle i praktiken innebära en höjning med omsorgsprisindex enligt tidigare beslut.
Sverigedemokraterna yrkade i ett kort inlägg på att kostavgiften skulle höjas med 7,9% utöver omsorgsprisindex.
Även Mats Andersson (C) var uppe i talarstolen för de styrande partiernas räkning. Mats Andersson (C) försvarade den stora höjningen och menade att det antagligen lät som en större höjning i folks öron än vad det egentligen var fråga om. Höjningen var inte så stor i kronor räknat, verkade vara Anderssons åsikt:
“dom här procenttalen kan förvilla oss ibland”
Mats Andersson (C) berättade att de berörda betalade i genomsnitt 132 kr för maten per dag. Efter höjningen skulle de betala 155 kr, dvs 23 kr mer per dag. Naturligtvis var Anderssons syfte med räkneexemplet att visa att detta var en liten obetydlig kostnadshöjning, och det var det naturligtvis, utifrån Anderssons eget perspektiv – med tanke på hans arvode (“lön”) som kommunalråd i Vänersborg. Men en höjning på 23 kr per dag betyder 690 kr extra varje månad. Och det betyder 8.395 kr per år.
Nu räknade Mats Andersson (C) “bara” med en höjning på, som han sa, “drygt 14%” (ska vara 14,8%). Andersson räknade inte med uppräkningen enligt omsorgsprisindex. 
Räknar man även in indexhöjningen blir den extra kostnaden per månad 792 kr. På ett år blir det 9.636 kr.
Det är mycket pengar för en person som befinner sig i en ekonomisk utsatt position och som saknar ekonomiska marginaler och reella valmöjligheter…
Det var inga andra ledamöter uppe i talarstolen, förutom att jag hade en kort “matematisk replik” på Mats Anderssons inlägg, där jag hade räknat lite…
Cecilia Prins (L) hade inga inlägg i fullmäktigedebatten, men däremot alltså en insändare i TTELA. Prins insändare gav upphov till ett antal kritiska frågor till Vänsterpartiet från några kommuninvånare. Hur kunde ni gå med på en sådan höjning? De trodde att Vänsterpartiet hade röstat för chockhöjningen. Så var alltså inte fallet.
Det fanns två andra förslag till beslut förutom Vänsterpartiets yrkande om avslag. De styrande partiernas förslag på 14,8% utöver omsorgsprisindex och Sverigedemokraternas förslag på 7,9% utöver omsorgsprisindex.
Den största avgiftshöjningen, 14,8% + 5%, röstades alltså igenom av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Moderaterna sa inget i debatten, och avstod från att rösta. Det gjorde också Sverigedemokraterna i den avgörande slutomröstningen.
Det var bara två partier som röstade på Vänsterpartiets avslagsyrkande. Det var Medborgarpartiet och Liberalerna.
Det är mycket anmärkningsvärt att framför allt socialnämndens ordförande Dan Nyberg och Socialdemokraterna går i spetsen för att marginalerna för de ekonomiskt sämst ställda ska pressas åt ytterligare för att socialnämndens budgetunderskott ska minska.
Anm. Det går att lyssna på hela debatten på kommunens webbplats, leta upp avsnittet “Ändring av kostavgiften inom socialnämnden” i högerspalten.
KF (18/6): Blå dunster?
Innan alla ledamöter slappnar av och slutar ägna politiken något intresse i två månader framåt så måste det sägas ytterligare några ord om onsdagens kommunfullmäktige. Det handlade ju inte bara om budgeten. (Se ”Budgeten beslutad för 2026!”.)
Det var bland annat flera ärenden om taxor. Det var säkerligen ett antal invånare som förväntade sig en diskussion om alla höjningar. De aviserade taxehöjningarna hade dessutom föranlett ett brev till alla ledamöter från “Fastighetsägarna GFR” med uppmaningen att:
“håll ner taxor/avgifterna”
Det blev ingen som helst debatt om taxehöjningarna, inte ens om taxan för upplåtelse av offentlig plats. Och när det gällde “timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område” hade ordförande för Miljö och Hälsa Annelie Guilotte och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) kommit överens om ett nytt beslutsförslag. (Det nya förslaget handlade dock bara om formalia och inte om höjningar.) Efter en kort ajournering biföll ett enigt fullmäktige det nya förslaget. Jag undrar om orsaken till att de ledande politikerna i S och C ändrade sig var på grund av att tjänstepersonerna i förvaltningarna sades vara positiva till det nya förslaget… (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)
Kommunens delårsrapport var positiv. Resultatet för 2025 prognostiseras till 31 milj kr, vilket är i nivå med budget, men resultatet till och med april var hela 71 milj. Nämnderna prognostiserar dessutom att investera för totalt 519 milj i år och det är nästan 100 milj kr lägre än beräknat. Det betyder att låneskulden inte heller ökar lika mycket som budgeterat. Och den nya månadsuppföljningen för januari-maj visade ett resultat på 81 milj kr…
Medborgarförslaget om konstgräs, läktare och belysning för fotboll i Frändefors gav upphov till diskussion. En majoritet i kommunstyrelsen ville avslå förslaget medan en stor del av oppositionen ville bifalla förslaget delvis med Cecilia Prins (L) motivering:
“…när kommunens ekonomi tillåter utifrån investeringsbudget, utreda förutsättningarna att anlägga läktare och belysning vid aktivitetsytor vid Frendevi IP.”
Det tål att fundera över – när tillåter kommunens investeringsbudget en utredning och eventuell investering? Det planeras för investeringar på sammanlagt 1.253 milj kr (drygt 1,2 miljarder) under perioden 2026-2028. Det innebär att år 2028 kommer kommunen att ha långfristiga lån på 2.029 milj kr. Och med tanke på M+L:s synpunkter på budgeten och låneskulden (se “Budgeten beslutad för 2026!”) så tror jag att formuleringen är ägnad åt att slå blå dunster i ögonen på invånarna i Frändefors.
Vänsterpartiet hade ett annat yrkande. Gunilla Cederbom (V) ansåg att medborgarförslaget skulle anses delvis bifallet och yrkade:
“Kommunfullmäktige ställer sig positiv till att se över hur Frändefors som helhet kan utvecklas med dessa förslag i åtanke och hur utbud av 
fritidsaktiviteter kan breddas, särskilt för unga, i samband med framtagande av en fördjupad översiktsplan för Frändefors.”
Det blev votering. Den slutade med 27 röster för Vänsterpartiets yrkande och 17 mot. Tre ledamöter från Medborgarpartiet avstod.
Det hör också till att det ska finnas en multiarena i varje tätort. Det är dags att samhällsbyggnadsnämnden fixar en sådan i Frändefors snarast.
Det blev votering även i ärendet om Fyrstad Flygplats AB. Förslaget var att borgensramen (för Vänersborgs del) skulle utökas med 23,8 milj kr och att bolaget skulle beviljas ett aktieägartillskott (av Vänersborgs kommun) på 5,1 milj under 2025. (Det är lättare att få fram pengar till flyg än till Frändefors…) Vänsterpartiet yrkade redan i kommunstyrelsen avslag till förslaget. Vi vill inte ta pengar från skola, fritid, vård och omsorg för att lägga på flygplatsen… (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)
Lutz Rininsland (V) argumenterade mot förslaget. Han citerade en nyckelmening i underlaget:
“Flygplatsens intäkter har varit lägre än förväntat delvis på grund av minskat passagerarantal och färre avgångar.”
Det verkar inte som om marknaden vill ha flygplatsen…
Det ville däremot Mats Andersson (C). Det var viktigt ur bland annat ett beredskapsperspektiv. Men är inte det statens ansvar, tänkte jag.
Vänsterpartiet begärde votering. Det var en förkrossande majoritet som ville ge bidrag till flygplatsen nu när varken marknaden eller staten verkar vilja behålla den. Det var bara Vänsterpartiet (4 röster), Medborgarpartiet (3) och Miljöpartiet (1) samt en ensam socialdemokrat som var emot pengarna till flyget.
I slutet av sammanträdet blev det en del fyllnadsval till kommunrevisionen.
“Förutsättningarna har inte ändrats och därför nominerar vi ingen ny ordförande.”
Sa Dan Åberg (M). Därför tyckte M att det var ett bra förslag att vice ordförande Magnus Cassel (S) tog steget upp som ordförande. Moderaterna nöjde sig med att deras ledamot i revisionen, Sven-Erik Larsson, blev vice ordförande. Det underströks att detta inte var någon förändring av praxis. Oppositionen ska även fortsättningsvis ha ordförandeposten.
I och med att Larsson övertog posten som vice ordförande blev det en vakant plats i revisionen. Den platsen tillsattes av KD, och det var en tidigare politiker som blev ny revisor, Marie-Louise Bäckman. 
Vänsterpartiets ledamot i revisionen hade också avgått. Även till den platsen valdes en tidigare politiker, och före detta förtroendevald revisor, nämligen Lave Thorell.
Anders Strand (SD) äntrade talarstolen och meddelade de församlade:
“Jan har meddelat att han drar tillbaka sin kandidatur…”
Det var antagligen flera som drog en lättnadens suck, äntligen avgår Jan Palmqvist. Glädjen blev dock mycket kortvarig. Det visade sig att Palmqvist inte ville bli revisor i Fastighets AB Vänersborg. Han är fortfarande med i revisionen…
Sverigedemokraternas nestor Ola Wesley meddelade att han flyttar till Trollhättan. Det innebär att han också avgår från alla politiska uppdrag i Vänersborgs kommun. Wesley berättade om några av sina minnen i politiken. Ola Wesley fick faktiskt en liten applåd efter sitt sista anförande i Vänersborgs fullmäktige.
På Sverigedemokraternas valsedel till kommunfullmäktige i valet 2022 fanns det 17 stycken namn. Nu finns endast 5 av personerna kvar. Det betyder också att det finns 5 tomma SD-stolar i fullmäktige.
Till sist en komplettering. I Vänsterpartiets budgetförslag avsattes 975.000 kr till Västtrafiks fritidskort för unga. Vänsterpartiet har som mål att all kollektivtrafik ska vara kostnadsfri för invånarna och som nästa steg efter seniorkort, vill vi se fritidskort för ungdomar, helt eller delvis subventionerat. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Det förslag om fritidskort som riksdagen har fattat beslut om är något annat. Riksdagens beslut om fritidskort innebär att:
“barn och unga mellan 8 och 16 år ska få ett statligt stöd för att kunna delta i fritidsaktiviteter, som sport eller kultur, oavsett familjens ekonomi.”
Det betyder bland annat att barnen och ungdomarna får ta sig till aktiviteterna själva. Vill du veta mer om fritidskorten så har det idag publicerats en artikel på Vänsterpartiet Vänersborgs webbplats – “Vad menas egentligen med fritidskortet?”.
Det går att se hela kommunfullmäktigesammanträdet på kommunens webbsida. Gör gärna det, det går att klicka på det ärende man är intresserad av.
Med det önskar jag alla politiker en bra sommar. Och naturligtvis även till eventuella bloggläsare. Men ni får inte vila. Det publiceras som vanligt inlägg under hela sommaren.
KS (4/6): I taxornas tecken
Jo då, det tillkom ett antal informationspunkter på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)
Politikerna i styrelsen fick lyssna på föredragningar om “planuppdrag Brålanda stationsområde”, “Delårsrapport april 2024”, 
“Revidering av avfallstaxa för 2026”, “Höjning av VA-taxa för 2026”, “Revidering av timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område”, “Taxa enligt lag om sprängämnesprekursorer”, “Taxa enligt lag om åtgärder mot förorening av fartyg”, “Revidering av taxor för upplåtelse av offentlig plats”, “Rapportering för 2024 – Samordningsgruppen för miljö och klimat” och “Information om förslag till handlingsplan för svenskt näringslivsprogram”.
Jag ser framför mig hur många politiker bannar ödet för att de inte sitter i KS…
Informationsdelen av sammanträdet slutade inte förrän vid 14-tiden, med avbrott för en välbehövlig lunchrast. Men då hade KS även informerats om de styrande partiernas förslag till Mål- och resursplan 2026-2028, som innehåller budgeten för nästa år. Den tänkte jag beskriva i ett senare inlägg.
Under denna informationspunkt bereddes även övriga partier tid att presentera sina budgetförslag. Tystnaden sänkte sig då över konferensrummet. Moderaternas kommunalråd Henrik Harlitz harklade sig stillsamt och meddelade att alla skulle få en noggrann redovisning av moderaternas och liberalernas gemensamma budgetförslag om två veckor – på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 juni. Sedan var det tyst, och eftersom ingen sa något och ordförande Augustsson (S) var beredd att gå vidare, så begärde Vänsterpartiet, dvs jag, ordet.
“Vänsterpartiets fokus är att klara välfärdsuppdraget trots regeringens begränsade resurser till kommunerna. Kommunen måste göra allt för att upprätthålla service och kvalitet inom vård, skola och omsorg. Vänsterpartiet vill inte riskera personalneddragningar. Vårt förslag innehåller också en satsning på miljöarbetet.”
Sedan blev det konkretare med mer fakta och siffror. Men även Vänsterpartiets budgetförslag sparar jag till senare.
Det var anmärkningsvärt att ingen annan presenterade sina förslag. En presentation och några väl valda ord skulle ha kunnat inbjuda till diskussioner med andra partier och kanske till och med till samarbete. Inget parti eller partikonstellation har ju majoritet i kommunfullmäktige. Tystnaden kunde tolkas som att de övriga oppositionspartierna har gett upp från början, eller som om de inte tror på sin egen budget.
I mitt förra inlägg (se “KS imorgon med budgetförslagen”) beskrev jag flera av de ärenden som behandlades. Här redogör jag bara för vad som diskuterades och beslutades. Och på de flesta ärendena blev det varken diskussioner eller andra beslut än de som hade föreslagits av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU).
I det förra inlägget skrev jag att jag var orsaken till en liten men viktig förändring i “Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Igår lyckades jag också med den fantastiska bravaden att förändra beslutet i ärende 8, “Beslut om planuppdrag för Brålanda stationsområde”. I beslutsförslaget stod det “Brålanda stationsområde i Vänersborg”. Beslutet ändrades till:
“Brålanda stationsområde i Vänersborgs kommun”
En röst på Vänsterpartiet kan betyda mycket för besluten i kommunen…
Vänsterpartiet avgjorde även en omröstning i ärendet “Medborgarförslag om “konstgräs, läktare och belysning för fotboll i Frändefors”. V:s gruppmöte beslutade att ställa sig bakom det föreslagna beslutet om avslag av medborgarförslaget. En enig kultur- och fritidsnämnd hade nämligen ställt sig bakom ett mycket välformulerat och genomtänkt yttrande som inte ville bifalla förslaget. Cecilia Prins (L) yrkade däremot att medborgarförslaget skulle bifallas delvis med en formulering som hade använts på medborgarförslagen om skateboardpark i Vänersborg – “när kommunens ekonomi tillåter”.
Medborgarförslaget avslogs, men ärendet ska slutligen avgöras av kommunfullmäktige. Kanske kan utgången bli en annan då, vi får se.
Kommunstyrelsen ställde sig bakom en försäljning av fastigheten Hantverkaren 25 på Holmängens industriområde. Jag ställde en fråga om bostadshyresgästerna. Svaret från ordförande Augustsson var att besittningsrätten är stark och den gäller även vid, och efter, försäljning.
Revidering av avfallsföreskrifterna antogs. Vid informationen (om taxor på förmiddagens information) ställdes frågor om facken i sopkärlen. Enhetschef Niclas Janflod tycktes inte vara helt oförberedd på frågorna. 
Uppdelningen av de olika facken hade med statliga bidrag att göra och krav på tömningsintervaller. Det var vad jag förstod en av anledningarna till att restavfallet bara skulle tömmas en gång i månaden. Han hade dessutom egen erfarenhet av att det skulle fungera, dvs att facket var tillräckligt stort för att rymma barnblöjor för en månad. Jag har också erfarenhet, barnbarn i Värnamo som har haft detta sophanteringssystem i omkring 10 år. Min erfarenhet var dock inte riktigt densamma. Det ska dock finnas möjlighet att hyra ytterligare ett sopkärl för restavfall om det krävdes.
Ombyggnationen, “uppdateringen”, av Skräcklans vattenverk blir dyrare än beräknat. Jag ställde frågan hur KS kan godkänna att tilldelade investeringspengar har använts till förbättringar av arbetsmiljön, omklädningsrum och vistelseutrymmen för personalen. Dessa förbättringar ingick nämligen inte i investeringen utan hade tydligen skett på “eget initiativ”. Det var en känslig fråga som hade diskuterats även på KSAU visade det sig. Det var liksom inget att göra åt nu, “gjort var gjort”, typ. Jag undrade om denna hantering var prejudicerande. Det skulle den naturligtvis inte bli…
Jag undrar vad som hade hänt om social- eller barn- och utbildningsnämnden hade gjort likadant…
När pengarna till Fyrstads Flygplats AB skulle behandlas blev åldermannen Bo Carlsson (C) ordförande. Ordförande Augustsson (S) och vice ordförande Harlitz (M) var jäviga i frågan och vice ordförande Andersson (C) hade lämnat sammanträdet.
Vänsterpartiet är av miljöskäl emot flygplatsen. Dessutom kostar flygplatsen allt mer pengar, ganska mycket mer pengar. (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.) Vänsterpartiet yrkade avslag.
Anna-Karin Sandberg (MP) höll med V (fast det sa hon inte uttryckligen), men lade ner sin röst. Hon tillhör ju de styrande partierna, som tillsammans med M+L+SD, är positiva till flygplatsen. Sandberg skickade dock med en brasklapp. Det är inte omöjligt att MP röstar nej till flygplatsen i kommunfullmäktige.
Jag begärde votering. Det blev 12-1. MP och MBP avstod från att rösta.
Sedan var det taxorna…
VA-taxan var först. Jag ställde frågan varför en obebyggd fastighet ska betala full anläggningsavgift. Jag fick inget konkret svar, bara att avgiften hade funnits med även i tidigare taxa. Taxan ska beslutas i KF.
Det blev en lång och mycket meningslös diskussion om timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område.
Det var en lång föredragning om denna taxa på förmiddagen. Det hjälpte föga. Harlitz (M) och Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på beslutet om dels taxans storlek (att den stod med i beslutet överhuvudtaget) och framför allt om indexregleringen. Kommunfullmäktige hade år 2020 nämligen redan fattat ett beslut om att Miljö- och hälsoskyddsnämnden kunde höja taxan enligt index utan att gå till fullmäktige. Och 2023 hade KF tagit ett nytt beslut om taxan utan att indexuppräkningen nämndes. Det handlade då om att fler områden skulle ingå i taxa K. Moderaterna menade därför att KF inte skulle besluta något denna gång om indexuppräkningen eftersom det redan hade fattats ett beslut.
Ordförande Augustsson lät diskussionen pågå trots att det egentligen bara blev upprepningar av argument. Augustsson var antagligen mån om att beslutet skulle bli formellt riktigt och en jurist kallades återigen till sammanträdet. Den fortsatta diskussionen blev ganska tröttsam.
“Jag zoomar ut nu.”
Sa en av ledamöterna.
Augustsson hävdade att oavsett tidigare beslut kunde kommunfullmäktige fatta ett nytt beslut – och det skulle innebära att båda de tidigare besluten blev upphävda. Och sedan skulle det nya beslutet innefatta allt.
Augustsson sa efter bortåt en halvtimme till Harlitz och Eckerbom Wendel att lägga ett yrkande och så fick det bli votering. Och det gjorde M.
Yrkandet avslogs efter acklamation. Och ledamoten ovan zoomade in igen…
När det gällde en annan taxa, “Revidering av taxor för upplåtelse av offentlig plats” avstod M+L+MBP att delta i beslutet. Det blev dock ingen diskussion, utan partierna skulle återkomma i fullmäktige. Jag tror att i varje fall MBP ville se en lägre taxa för att stimulera handlare att komma till centrum med sina marknadsstånd. Så att centrum blev mer levande.
Initiativärendet från Cecilia Prins om “Barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken” utgick från dagordningen och skulle tas upp på nästa KS (i höst). Prins vill att elever ska få delta på KS-sammanträdena några gånger per år. Det var i varje fall tur att inga elever deltog på gårdagens sammanträde – med tanke på taxe-diskussionen. Då hade de aldrig velat bli politiskt aktiva.
Kl 15.30 avslutade ordförande Augustsson sammanträdet och samtliga ledamöter och ersättare “zoomade ut”.
Höjda barnomsorgsavgifter 1 jan
Den 19 juni i år antog kommunfullmäktige ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. De reviderade reglerna innebär bland annat att avgiftsreduceringen minskar och att kostnadstäckningen för verksamheten ökar.
Det betyder i klartext att vårdnadshavarna får betala högre avgifter för barnomsorgen än tidigare och att kommunen får in mer pengar. Hur stor avgiftsökningen blir är beroende av:
“hushållets sammanlagda inkomst samt hur många av hushållets barn som har en plats i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg.”
Vänsterpartiet var emot avgiftshöjningen. Ingen annan, inte en enda person, sa något under ärendets behandling i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget och begärde votering. Samtliga andra partier röstade ja till en avgiftshöjning, endast de fyra ledamöterna i Vänsterpartiet röstade emot.
Det var många ärenden på kommunfullmäktige i juni, bland annat budgeten för 2025. Det kanske var “stressen” över alla andra ärenden som gjorde att Vänsterpartiet inte lämnade in någon skriftlig reservation. Det var en miss.
I måndags, den 16 december, behandlades ärendet i barn- och utbildningsnämnden, igen. De exakta avgifterna skulle fastställas eftersom Skolverket hade tagit fram sina beräkningar. Denna gång passade jag på att skriva en protokollsanteckning som förklarade Vänsterpartiets syn. Den är viktig. Den visar på skillnaden mellan Vänsterpartiet och samtliga andra partier i Vänersborgs kommun. De andra partierna pratar och lovar i valrörelsen, efter valet glöms alltihop. Alla deras löften om satsningar på barn och ungdomar var ett sätt att locka röster. Vänsterpartiet i Vänersborg står för vad det lovar.
Här nedan följer protokollsanteckningen. Jag avstod från att rösta och förklarade varför. Det gick inte att rösta nej – kommunfullmäktige hade ju redan beslutat att avgifterna skulle höjas. Du kan ladda ner protokollsanteckningen som pdf här. Och här kan du hämta dokumentet “Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”.
==
Protokollsanteckning
4 Avgifter år 2025 inom förskola, fritidshem pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds
Den 19 juni 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2025-01-01.
Vänsterpartiets fyra ledamöter röstade mot förslaget. Det är anledningen till att jag idag avstår från att rösta.
Vänsterpartiet är av åsikten att avgiftshöjningar inte är något bra sätt att öka barn- och utbildningsnämndens intäkter. Vänsterpartiet hade i sitt budgetförslag för år 2025 istället föreslagit att BUN skulle tillföras 10 milj kr utöver de styrande partiernas förslag för bland annat kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm.
Vänsterpartiet är emot avgiftshöjningarna. Det borde egentligen inte kosta något överhuvudtaget att ha sina barn i förskolan eller på fritidshem eftersom de är en del av utbildningsväsendet. Förskolan har en egen läroplan och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling och utbildning i grundskolan. Det är därför som staten liksom barn- och utbildningsnämnden vill att fler barn ska gå i den kommunala förskolan. Man kan nästan säga att förskolan har blivit obligatorisk när det gäller barnens utbildning. Men – grundskolan är gratis för hushållen men förskolan är avgiftsbelagd…
Avgiftshöjningen drabbar de hushåll, t ex ensamstående kvinnor, med lägst inkomst hårdast. Konsekvensen av en avgiftshöjning kan bli att hushållen väljer enskild pedagogisk omsorg istället för, eller inte byter till, den kommunala förskolan eftersom det blir för dyrt.
Vänsterpartiet anser också att kommunfullmäktige borde besluta i denna fråga även fortsättningsvis. Förskolan är ju en del av utbildningsväsendet och avgiftshöjningar är en strategisk fråga. Det borde vara fullmäktige som beslutar eftersom fullmäktige dessutom kan besluta om ekonomiska tillskott istället för avgiftshöjning.
Vänsterpartiet avstår från att rösta i ärendet.
Rapport från KS (2/2)
Anm. I torsdags beskrev jag några av kommunstyrelsens ärenden – “Rapport från KS (1/2)”.
Anders Strands (SD) motion om att utreda en så kallad nollbasbudgetering avslogs efter diskussion och votering. Strand förklarade i motionen:
“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”
Strand yrkade på att kommunstyrelsen skulle bifalla motionen och motiverade med samma argument som återfanns i motionen. När han fick frågor så hänvisade Strand till kommunfullmäktige om två veckor (11 december) – där skulle han svara och motivera ytterligare. Och det är klart, det är större publik i fullmäktige så hans synpunkter når fler. Men vill han övertyga andra partier om motionens fördelar borde han nog ha debatterat och talat för den också i kommunstyrelsen.
Moderaterna Harlitz och Eckerbom-Wendel argumenterade emellertid för motionen. De betonade att motionen yrkade på en utredning, inte att direkt genomföra något. 
Socialdemokrater argumenterade mot, och som jag “antydde” i mitt inlägg innan sammanträdet, Vänsterpartiet tyckte också att kommunen skulle avvakta. Kommunen har nyligen beslutat om en ny styr- och ledningsmodell och det arbetas för fullt med att implementera denna. Den nya modellen borde få tid att “sätta sig”. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)
Motionen avslogs med 8 röster och 7 för bifall. Vänsterpartiet avgjorde voteringen med sin röst skulle man kunna säga.
Medborgarförslaget om konsthall och kulturverksamhet i Vattenverkets hus avslogs också. Vattenverket är helt nödvändigt för kommunens vattenförsörjning. Jag passade dock på att fråga varför kommunen inte kunde utreda att ha t ex kulturverksamhet på någon annan del av Skräcklan. Det sades då, bland annat av ordförande, att det inte gick för att förslaget handlade om Vattenverket. Då nämnde jag att nyligen hade KS avslagit en motion om trygghetsboende, men samtidigt på eget initiativ kompletterat motionen med ett eget yrkande som man sedan röstade igenom… Då gick det att rösta igenom något annat än vad som yrkades. Jag fick ett meddelande på Messenger:
“Där fick du till det”
Även medborgarförslaget om att kommunen ska verka för att Storgatan i Brålanda ska övergå till kommunalt väghållarskap avslogs. Det är en på sikt nödvändig förändring att kommunen tar över. Ett övertagande i detta läge skulle dock bli dyrt för kommunen. De kommande åren behöver nämligen, enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, armaturer och kablage bytas. Dessutom behövs det också en ny gatubeläggning. Jag tyckte att kommunen skulle verka för ett övertagande den dag då Trafikverket har åtgärdat Storgatan. Förhoppningsvis senast den dag då Brålandas tågstation tas i bruk… Jag fick medhåll av en av centerpartisterna.
Det nyinsatta ärendet “Ändring av avgift för boendestöd i taxor och avgifter inom socialnämnden” gav upphov till en mängd frågor. En fråga som dock inte ställdes var varför ärendet kom upp just i onsdags, och helt plötsligt. Ärendet skickades nämligen ut till KS i tisdags, dagen före sammanträdet. Men socialnämnden hade faktiskt fattat beslut om att skicka ärendet vidare redan den 21 mars… (Ingen meddelade varför det har tagit en sådan tid för förslaget att komma till KS.)
Först konstaterades, efter en fråga, att siffrorna i underlaget stämde. Avgiften för boendestödet sänks från 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån till 420 kr/mån. Det var ju en fantastisk nyhet för brukarna, men i handlingarna stod det vidare:
“Förslaget bedöms innebära en kostnadsminskning för de flesta brukarna.”
Och då blev ju åtminstone jag, och några till, lite fundersamma. Jag frågade därför vilka det var som inte tillhörde “de flesta”, hur många de var och hur mycket kostnaderna höjdes för dessa? Det stod också att den:
“fasta avgiften utgår oavsett antalet besök”
Och det lät orättvist. Kommunjuristens yttrande gav i sammanhanget också upphov till funderingar:
“Förslaget innebär vidare att kostnaden blir lika stor oavsett antalet besök. Avgiftens storlek bör dock rymmas inom självkostnadsprincipen, även i det fall en brukare endast haft ett litet behov av insatsen.”
Det här yttrandet hade beslutsförslaget inte tagit någon hänsyn till.
Det var ingen som riktigt kunde svara på frågorna, inte ens de ledamöter som också satt i socialnämnden. Ordförande Augustsson kallade därför till sig både kommunjuristen och en sakkunnig från socialförvaltningen.
Och visst blev politikerna i KS klokare, men hade underlaget till socialnämndens sammanträde i mars bifogats kallelsen hade nog alla förstått ännu bättre.
I socialnämndens handlingar stod det angående orsaken till den sänkta taxan:
“… kunna främja att personer som är redo att flytta ut från en bostad med särskild service enligt LSS, där det inte tas ut någon omvårdnadsavgift utifrån rådande lagstiftning, kan göra det utan att drabbas alltför kraftigt ekonomiskt.”
De minskade intäkterna av den sänkta taxan kompenseras om någon flyttar ut från ett LSS-boende. Eller som socialförvaltningen uttryckte det:
“Positiva effekter som eftersträvas är minskad efterfrågan av mer kostsamma lösningar, framförallt platser avseende bostad med särskild service enligt SoL och LSS, både genom kvarboende i ordinarie bostad och genom ökad utflyttning.”
Denna utflyttning torde ju också vara positiv för den enskilde.
Det var alltså en minoritet som skulle förlora på förändringen. I socialnämndens underlag stod det:
“För ett fåtal personer, med mycket få insatser på en månad (under 13 minuter) kan förändringen innebära att man får en ökad kostnad. För de personerna kommer verksamheten att arbeta för att alternativa stödformer kan ersätta den personella stödinsatsen om personen vill avsluta av ekonomiska skäl, men det kan också innebära att fler har ekonomisk möjlighet att ta emot stödet i sin helhet.”
Enligt socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) handlade det om drygt 10 personer. Några av dessa hade det tydligen ekonomiskt knapert. De skulle i vissa fall behöva mer stöd och det skulle de nu kunna efterfråga när avgiften sänktes.
KS diskuterade om det fåtal som hade mycket korta besök skulle slippa avgiften 420 kr och istället betala självkostnaden, dvs vad det korta besöket verkligen kostade. Som kommunjuristen hade föreslagit. De hade det ju ekonomiskt tufft. Det skulle i det stora hela inte heller ha någon som helst betydelse för nämndens intäkter. Flera i KS tyckte det. Ordförande Augustsson (S) tyckte också att det lät rimligt och sa att “vi” kanske skulle kunna ändra beslutsförslaget på denna punkt innan det kom upp i fullmäktige.
Vem som ska författa ett nytt, något förändrat beslutsförslag vet jag inte, men förhoppningsvis blir det så. I varje fall tycktes enigheten vara stor.
Och tro det eller ej – kommunstyrelsens sammanträde avslutades redan kl 15.12.
En politikers avgiftsdilemma
Som förtroendevald i kommunfullmäktige har jag varit med om att besluta storleken på de flesta avgifter och taxor som Vänersborgs kommuns invånare måste betala i olika kommunala sammanhang.
Det finns ett problem med detta – ett slags dilemma.
På TTELA:s hemsida idag kan vi läsa om den chock som Andrés Sundqvist i Frändefors fick när en räkning damp ner från kommunen. (Se “Andrés chockfaktura – 40.000 för ett enkelt bygglov i Vänersborg”.)
“När fakturan för det godkända bygglovet dök upp kom den som en chock. Andrés Sundqvist i Frändefors trodde inte sina ögon när han insåg att det kostade 40.000 kronor att få bygga ett fritidshus på 80 kvadratmeter i Vänersborgs kommun.”
40.000 kr? Det var nog inte bara Andrés Sundqvist som fick en chock… Även en beslutsfattare i kommunfullmäktige undrade vad det var fråga om.
Sundqvists fritidshus är alltså på 80 kvadratmeter. Det ligger utanför planlagt område på en gammal tomt och där finns det redan en tillfartsväg. Huset ska kopplas till kommunalt VA och det finns lösningar för dagvattnet. Huset byggs inte heller på åkermark och ligger inte vid någon sjö.
Det kan knappast vara rimligt att bygglovstaxan ska uppgå till 5 % av fritidshusets värde. Hur kunde ett enhälligt kommunfullmäktige bestämma en sådan taxa? Hur kunde jag…?
TTELA skriver att politikerna var fullt medvetna om den här effekten för Sundqvist när de fattade beslutet. För i underlaget till beslutet stod det:
”En del åtgärder kommer att bli dyrare för att få en genomsnittlig kostnadstäckning.”
Det är bara att erkänna – jag var inte “fullt medveten om den här effekten” när beslutet fattades. Jag tvivlar på att någon annan i församlingen var det heller. Hur skulle någon fullmäktigeledamot kunna vara det utifrån ovanstående formulering? I vissa lägen måste vi politiker lita på de underlag som förvaltningarna tillhandahåller, särskilt som det sitter 51 ledamöter i fullmäktige (eller 48 just nu beroende på avhopp i SD) och ingen reagerar. Med all sannolikt därför att de inte har kunskap i frågan.
De som beslutar i kommunfullmäktige är naturligtvis ansvariga för sina beslut, det kan ingen förklara bort. Samtidigt är det uppenbart så att en ledamot inte kan ha kunskap om allt som ska beslutas. 
Frågan är egentligen också om de ens har skyldighet att skaffa den kunskapen. 45 av dem som sitter i fullmäktige är ju politiker på sin fritid…
Det är ett dilemma.
Imorgon ska ett annat ärende om avgifter/taxor behandlas på kommunstyrelsen. (Ärendet ska sedan gå vidare till kommunfullmäktige för att slutligt bestämmas där.) Det handlar om att ändra avgiften för boendestöd inom socialnämnden. Ärendet skickades faktiskt ut till KS-ledamöterna först i morse.
Förslaget till beslut har följande lydelse:
“Kommunfullmäktige beslutar att ändra avgiften för boendestöd i gällande Taxor och avgifter inom socialnämnden från timavgift med maxtaxa till en fast månadsavgift på 420 kr per månad. Den nya boendestödsavgiften gäller fr.o.m. den 1 januari 2025 och får årligen uppräknas av socialnämnden enligt omsorgsprisindex.”
I underlaget står vidare:
“Förslaget bedöms innebära en kostnadsminskning för de flesta brukarna.”
Det ringer några varningsklockor. Jag blir alltid misstänksam, rätt eller fel, när bestämda slutsatser dras utifrån en “bedömning”. I det här påståendet ringer det även vid formuleringen “för de flesta”. Jag skulle självklart vilja veta vilka det är som inte tillhör “de flesta”, hur många de är och hur mycket kostnaderna höjs för dessa – som inte tillhör “de flesta”?
I resten av underlaget finns det flera andra beskrivningar som har att göra direkt med taxan och den nya förändringen.
- “Socialnämnden har beslutat att föreslå en minskning av boendestödsavgiften, från dagens maxtaxa till en fast avgift”
- “Månadstaxan … inkomstprövas enligt gängse ordning. Den fasta avgiften utgår oavsett antalet besök”
- “Den föreslagna förändringen … bedöms vara positiv för personer som på grund av funktionsnedsättning är i behov av stöd och hjälp under en större del av livet”
- “det finns möjligheter att på individnivå ansöka om merkostnadsersättning hos Försäkringskassan för de merkostnader en funktionsnedsättning kan medföra, är förslaget att en mindre fast avgift per månad tas ut.”
Jag kan inte säga att jag fortfarande blir “fullt medveten” på vad taxeförändringen innebär, särskilt inte för de som inte tillhör “de flesta”. Kanske är jag till och med ännu mer osäker…
Även kommunjuristen har yttrat sig över förslaget. Kanske klarnar det nu?
“Förslaget innebär vidare att kostnaden blir lika stor oavsett antalet besök. Avgiftens storlek bör dock rymmas inom självkostnadsprincipen, även i det fall en brukare endast haft ett litet behov av insatsen.”
Det följer också med ett urklipp från dokumentet “Taxor och avgifter inom socialnämnden” i underlaget. Det visar vad förslaget på ändring av boendestödsavgiften verkligen innebär, dokumentet är det som styr.
Gällande avgift är överstruken och markerad i blått. Förslag till ny avgift är markerad i gult.
De som tycker att det är solklart vilka konsekvenserna blir för brukarna av avgiftsförändringarna i boendestödet kan väl höra av sig. Dessutom tar jag gärna emot råd och hjälp med att rösta rätt denna gång.
Det blev ju fel när det gällde bygglovsavgifterna…
KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp
Anm. Fortsättning från blogginlägget “KS (1): Från budget till broddar”.
Vänersborgs kommun håller på att omarbeta gamla och skapa nya styrdokument – allt enligt fastslagna mallar. Det är inte så lätt att hålla reda på och skilja mellan alla olika typer av styrdokument. Det finns policy, riktlinje, regler, anvisning, strategi, program och plan. Det går att studera alla styrdokument på kommunens hemsida. För säkerhets skull finns det naturligtvis ett styrdokument för styrdokument… (Det kan laddas ner här.)
På onsdag ska kommunstyrelsen (KS) först behandla “Fastighetspolicy”. I den står det bland mycket annat:
“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”
Med tanke på kommunens planer med en väg över fornminnet Brätte är detta knappast någon bra idé… (Se “Bevara Brätte!”.)
KS går vidare med att ta upp “Planeringsstrategi 2024–2028”. Planeringsstrategin:
“tar ställning till ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet, kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen och bedömer översiktsplanens aktualitet i förhållande till kraven i plan- och bygglagen.”
Planen innehåller bland annat hur värdena i riksintressena tillgodoses… Om riksintresset Brätte-Vassända står det:
“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”
Ibland är det tur att Länsstyrelsen/staten har ett ord med i laget…
Vidare ska kommunens “Kommunikationspolicy” revideras, kommunstyrelseförvaltningen ska ta fram en “anvisning för extern webbplats samt en anvisning för sociala medier”, KS ska yttra sig kring en cykelstrategi och samhällsbyggnadsnämndens reglemente ska kompletteras med nämndens ansvar för jakt och viltfrågor på kommunalägd mark. Med andra ord, i rask följd ska KS behandla en policy, en anvisning, en strategi och ett reglemente…
Framtiden får utvisa om kommunen kommer att styras bättre eller annorlunda när alla typer av styrdokument finns på plats.
Kommunen ska få statligt stöd till en ny gång- och cykelbro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning. Staten har lovat att stå för 50% av kostnaderna, dock är bidragets maxbelopp 5,5 milj kr. GC-bron planeras vara på plats någon gång under 2026. Tyvärr blir det dock ingen GC-väg på järnvägsbron mellan Blåsut och Sanden. Det är Trafikverket som har brutit ett löfte, och det ställer till det för kommunens planering. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) är inte glad…
KS ska vidare besluta att åtgärdsplanen i medborgarlöftet Torpa ska gälla för åren 2023–2024.
Vattenpalatset Vänerparken AB ska få 430.000 kr i tillfälligt anslag under 2024. Det har uppstått kostnader i samband med digitalisering och underhåll. Fiber behöver dras till Vattenpalatsets lokaler och underhåll behöver ske av poolskydd och andra delar av anläggningen. Det är nog ingen som direkt opponerar sig mot anslaget eftersom Vattenpalatset samtidigt har beslutat att återlämna 859.909 kronor av 2023 års förlusttäckningsbidrag.
Det är andra verksamheter som också behöver mer pengar. KS ska besluta om att tillföra Halle och Hunneberg AB ett tillfälligt utökat verksamhetsbidrag på 500.000 kr. Dessutom ska kommunfullmäktige besluta om ett aktieägartillskott på 1 milj kr under 2024. Det nybildade bolaget har nämligen investeringsbehov. Det behöver köpas in möbler och inventarier, montrar, nytt nätverk vid omställning av byggnad till infocenter samt nya skyltar och infotavlor på byggnader och inom området runt Bergagården. Dessutom ska bolaget använda pengar till marknadsföring som t ex ny varumärkesplattform, hemsida, bokningssystem mm.
Det jag funderar på är om dessa kostnader inte borde ha varit kända redan när Halle och Hunneberg AB bildades.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska få ett tillfälligt anslag under 2024 med 1,12 milj kr för att:
“stärka insatser under höstterminen 2024 för de elever som går ut grundskolan vårterminen 2025.”
BUN har sett att de elevkullar som går ut grundskolan 2025-2027 får svårt att nå de ambitionsnivåer som är satta för år 2025 och 2027. Det behövs ytterligare tre pedagoger, fördelade på de fyra högstadieskolorna för att ha en chans att höja resultaten.
Det är viktigt att BUN får samma summa också för vårterminen 2025 – för vilken legitimerad lärare söker en tjänst för en termin? Kanske visar det här också på att BUN borde ha mer pengar rent generellt…
Det finns ytterligare ett ärende om utbildning på dagordningen, naturbruksutbildning. Och då handlar det om gymnasiet.
Kommunerna och Västra Götalandsregionen är inte överens. Regionen är med och betalar naturbruksutbildningarna men bara för de elever som går i regionens egna skolor. Kostnaderna för de elever som går på t ex Nuntorp och Dingle får kommunerna stå helt och hållet för själva. Det är orättvist tycker många kommuner, särskilt i vårt område, Fyrbodal. Det gamla avtalet förlängs därför i avvaktan på att en utredning ska fördjupa sig i frågan.
Ärende 30 har rubriken “Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. Det handlar om avgifterna för barnen på Lanternan, men också en del andra taxehöjningar. (Se “BUN (15/4): Är det sant?”.)
När frågan var uppe i barn- och utbildningsnämnden (BUN) så avstod jag från att rösta. En avgiftshöjning skulle drabba några av de sämst ställda i samhället t ex ensamstående kvinnor. Dessutom har förskolan en egen läroplan, som Henrik Josten (M) mycket riktigt påpekade, och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling i grundskolan. På det viset är förskolan nästan obligatorisk. Men avgiftsbelagd…
Det vore bättre om kommunen kunde hitta 1,4 milj kr någon annanstans så att BUN kan slopa avgiftshöjningen.
Det är fler taxor som ska höjas t ex avfallstaxan för 2025. Den fastighetsnära hämtningen av förpackningar från den 1 januari 2024 gör t ex att kostnader för bland annat nya “sopbilar” och sopkärl mm ökar. Avgiftshöjningen är emellertid ganska måttlig:
“En- och tvåfamiljshus samt fritidshus höjs med 60 respektive 20 kr/år, lägenhetsavgiften samt verksamhet höjs 20 respektive 60 kr/år.”
Men många bäckar små… Och en större… VA-taxan ska också höjas nästa år:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår inför 2025 en höjning av va-taxan med 20 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften.”
Det kan bli ganska mycket pengar… Men alla som är anslutna till kommunens VA ska tillsammans betala VA-kostnaderna. Samhällsbyggnadsnämnden skriver:
“En föränderlig omvärld med kostnadsökningar för drift av vatten- och avloppsanläggningar, klimatutmaningar till följd av skyfall, ökad förnyelsetakt av ledningsnätet, investeringar som tas i drift samt ett högre ränteläge än beräknat är anledningen till taxehöjningen.”
Det investeras åtskilliga miljoner just nu i t ex kommunens vattenverk och avloppsreningsverk.
“Uppföljning av delmål i avfallsplan 2023” handlar om kommunens interna arbete med att bland annat minska avfall och återanvända möbler och annat.
“Kommunala rådet för funktionshinderfrågor” vill att kommunen inför en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Förslaget till kommunstyrelsen är att avslå denna begäran. Det är inte för att en sådan här tjänst är oviktig, tvärtom. Utredningen ser fördelar med tjänsten, som kan:
“möjliggöra ett mer självständigt liv för individen.”
Men:
“Mot bakgrund av det ekonomiska läget och avsaknaden av möjlighet till samfinansiering via Fyrbodals kommunalförbund är dock införande av en syn- och hörselinstruktör inte aktuellt.”
Göran Svensson (MBP) har avsagt sig uppdraget som ledamot i “Samordningsgrupp för miljö och klimat”. Han ersätts av partikollegan Per Magnusson.
Till sist ska två årsredovisningar godkännas. Ja, KS ska föreslå KF att göra det. Det gäller “Fyrbodals kommunalförbund” och “Samordningsförbundet Södra Vänern”. Fyrbodals kommunalförbund betyder mycket för vår kommun, men det finns många råd, styrelser och förbund som Vänersborgs kommun är medlemmar i. I ärlighetens namn, det är ibland svårt att greppa vad de sysslar med…
Med alla dessa ärenden, inklusive de som jag beskrev i inlägget “KS (1): Från budget till broddar” är kommunstyrelsens sammanträde slut. Förhoppningsvis är dock inte dagen det…
Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)
Igår fredag lämnade Pontus Gläntegård (V) och jag (V) in en motion till onsdagens kommunfullmäktige. Motionen, som har rubriken “Avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts” (och kan läsas på gårdagens blogg; se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”), syftar naturligtvis till att blåbärsodlaren Jonas vid Hästefjordens strand ska slippa att betala tillsynsavgiften i strandskyddsärendet. Byggnadsnämnden ansåg ju att Jonas ska betala 18.000 kr – trots att han inte hade gjort något fel.
Döm sedan av min förvåning när jag fick se att Gunnar Lidell (M) också hade lämnat in en motion i precis samma ärende – och i samma syfte! (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Men det är bra, tre personer, två motioner, två olika partier med ett syfte kan väl ha stora chanser att så småningom få reglerna ändrade.
Om det nu behövs ändras på regler kring tillsynsavgifter i strandskyddsärenden…
Låt mig förklara.
Pontus Gläntegård började redan vid arbetet med motionen att fundera på om det ens var möjligt för kommunen att tvinga en oskyldig person att betala 18.000 kr i böter – utifrån kommunens egna regler. Han började titta i olika kommunala dokument. Och hittade faktiskt en intressant paragraf i ett av dem. Och jag började kolla vidare med att bland annat granska de hänvisningar som byggnadsnämnden hade gjort när den motiverade beslutet. (Som Gläntegård reserverade sig mot i byggnadsnämnden.)
Vi har kanske inte kommit fram till något hundra procent säkert svar och därför tänker vi inte heller återkalla motionen. Men det vi har kommit fram till är, tycker jag, tämligen uppseendeväckande.
Byggnadsnämndens beslut i januari om blåbärsodlaren Jonas vid Hästefjordens strand lydde i sin helhet (se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)”):
“* Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.
* Nämnden beslutar att fastighetsägaren ska betala en avgift på 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet. Storleken på avgiften bestäms enligt taxa fastställd av Kommunfullmäktige 2019-10-23 § 128.
* Beslutet fattas med stöd av 26 kap 1 § miljöbalken (MB) och hänvisning till strandskyddsbestämmelserna i 7 kap. MB.”
Den andra punkten handlade om taxan. Det hänvisas till den Plan- och bygglovstaxa som kommunfullmäktige antog den 23 oktober 2019. Beslutet i fullmäktige var “enkelt”, det löd nämligen, kort och gott:
“Kommunfullmäktige antar den reviderade plan- och bygglovstaxan.”
En av anledningarna till revideringen var enligt underlaget att:
“de inledande bestämmelserna i taxan är otydlig eftersom den inte hänvisar till prövning och tillsyn i enlighet med miljöbalkens bestämmelser.”
Visst, är något otydligt så är det bra att det ändras och blir tydligare. I de inledande bestämmelserna i själva den reviderade plan- och bygglovstaxan står det sedan:
“Enligt denna taxa erläggs avgift enligt MB [=miljöbalken; min anm] 27 kap 1 § för Strandskyddsdispens samt tillsyn enligt miljöbalken.”
Det här är det enda som står i dokumentet om strandskydd, förutom att avgiften för strandskyddsdispens finns med i en tabell (se bild).
Men det var alltså ytterligare en hänvisning, till miljöbalkens 27 kap 1 §. Där står det:
“Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgift för myndigheters kostnader för
1. prövning och tillsyn enligt denna balk…”
Kommunfullmäktige är en av de myndigheter som får meddela föreskrifter. Vi är alltså tillbaka i kommunen igen. Men då är frågan, och det är en viktig fråga – vilket dokument som kommunfullmäktige har beslutat om ska vi då titta i? Det finns nämligen två dokument, den tidigare nämnda – reviderade plan- och bygglovstaxan. Och ett helt annat dokument – ”Taxa Enligt miljöbalken”.
”Taxa Enligt miljöbalken” antogs av Vänersborgs kommunfullmäktige den 22 november 2017 – och har inte ändrats sedan dess. Det låter väl rent spontant som om denna taxa är ett direkt resultat av miljöbalkens 27 kap 1 §, som det hänvisas till ovan:
“föreskrifter om avgift för … prövning och tillsyn enligt denna balk”
Och Jonas ärende har ju prövats enligt miljöbalken. Det framgick ju av beslutet i byggnadsnämnden. Beslutet (se citat ovan) fattades ju med stöd av:
“26 kap 1 § miljöbalken (MB) och hänvisning till strandskyddsbestämmelserna i 7 kap. MB.”
Miljöbalken alltså…
Och tittar man rent formellt på det hela så stod det ju i själva den reviderade plan- och bygglovstaxan (se citat ovan):
“Enligt denna taxa erläggs avgift enligt MB…”
Miljöbalken, igen…
Som jag ser det så måste det vara ”Taxa Enligt miljöbalken” som gäller. Hela begreppet strandskydd behandlas ju i miljöbalken och inte i t ex Plan- och bygglagen. Och denna lag, PBL, har ju för övrigt inte alls använts i ärendet Jonas.
Som jag ser det – strandskydd=miljöbalken.
Är det någon som ser det på något annat sätt? Ja, förutom byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg då… Men jag är alltså inte hundra procent säker, jag vill slå fast det. Men om det finns två olika dokument, som så att säga skulle kunna gälla, borde ju byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden nämna detta någonstans i underlaget – och berätta varför de har valt det ena dokumentet framför det andra. Det har ingen av dem gjort.
Frågan om vilket dokument som gäller och vilket vi ska titta i när det gäller Jonas ärende är nämligen avgörande.
Så här står det i § 3 av den av kommunfullmäktige den 22 november 2017 beslutade ”Taxa Enligt miljöbalken”:
“Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”
Öhhh….?
Det var ju precis det som Länsstyrelsen skrev när de avskrev strandskyddsärendet mot Jonas den 27 oktober 2020:
“Avgift skall inte betalas för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat.”
Det står alltså precis detsamma i Vänersborg kommuns ”Taxa Enligt miljöbalken”, som kommunfullmäktige har antagit:
“Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”
Som jag ser det talar detta starkt för att byggnadsnämnden faktiskt har fattat ett felaktigt beslut. Och i så fall skulle byggnadsnämnden aldrig ha krävt att Jonas skulle betala 18.000 kr. För mig står det därför klart att nämnden snarast måste återkalla beslutet.
Jag menar, står det så i ett av fullmäktige antaget dokument så är ju det minsta man kan begära att förvaltningen upplyser “den anklagade” Jonas om detta! Och sen naturligtvis också, att nämnd och förvaltning följer fullmäktiges beslut.
Och har jag rätt i mitt resonemang, jag är ju amatör på området som bara läser formella dokument, så borde den eller de på byggnadsförvaltningen som inte tillhandahåller riktiga underlag till nämndens politiker ta konsekvenserna av sin okunskap…
Fast innan jag avslutar bloggen, det är faktiskt en sak till som inte stämmer…
Så sent som den 18 november förra året, 2020, beslutade kommunfullmäktige om ytterligare en revidering av plan- och bygglovstaxan. Dock utan att samtidigt upphäva den gamla. Som är brukligt vid sådana här beslut. Det betyder egentligen, som jag ser det, att kommunen har två plan- och bygglovstaxor…
Det som naturligtvis är extra pinsamt, eller borde vara, för byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen, är att nämnden i sitt beslut om Jonas hänvisar till den äldre versionen av plan- och bygglovstaxan… Och det här beslutet av fullmäktige har för övrigt inte heller den paragrafbeteckning som byggnadsnämnden hänvisar till… Detta fullmäktigebeslut har § 158…
Därför undrar jag, när jag konstaterar att byggnadsnämnden i sitt beslut om Jonas hänvisar till en taxa som inte antogs vid det datum som anges i beslutet, om beslutet att Jonas ska betala 18.000 kr ens är giltigt. Eller lagligt…
Det här med datum och paragrafer, som myndighetsbeslut hänvisar till, är viktiga för rättssäkerheten. Om personer t ex vill överklaga beslut, vilket är en laglig rättighet, så måste de veta vilka föreskrifter och paragrafer som ligger till grund för besluten. Om dessa då är felaktiga… Jag har svårt att tro att sådana här beslut kan vara lagliga. Men det borde vara en fråga för kommunens jurister.
I den senaste versionen av revideringen, som tydligen inte byggnadsnämnd eller -förvaltning har läst, fast den gäller från den 1 januari år, har det för övrigt ändrats i de “Inledande bestämmelser” som jag citerade ovan. Nu står det:
“Avgift erläggs enligt 27 kap. 1 § MB för: Prövning samt tillsyn enligt miljöbalken.”
Ordet “prövning” har lagts till och ordet “strandskyddsdispens” har strukits. Som jag ser det, så har dessa ändringar emellertid ingen betydelse för det resonemang som förs ovan.
Beslutet att tvinga Jonas att betala en avgift för tillsyn i strandskyddsärende trots att han inte har gjort något fel är häpnadsväckande. Det strider mot människors moral och rättsmedvetande. Och mycket tyder alltså också på att byggnadsnämnden inte har följt de regler som fullmäktige har beslutat och kanske inte ens de lagar som är aktuella.
Jag påminner igen om § 3 i ”Taxa Enligt miljöbalken”:
“Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”
Det ser ut som om byggnadsnämnden och dess förvaltning har gjort många fel på en och samma gång. Och hade det inte varit för att en pensionär i Hästefjorden måste betala 18.000 kr på grund av alla fel så hade man kunnat skratta åt eländet…
Slutsatsen kan bara bli en:
Byggnadsnämnden måste snarast återkalla beslutet om avgiften!
===
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)” – 2 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)” – 3 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)” – 4 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)” – 5 feb 2021
- ”KF: V-motion om strandskyddsavgift” – 12 feb 2021
- ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)” – 13 feb
KS (2): Taxor, Brålanda, Dalsland + nyhet
Kommunstyrelsen sammanträdde i onsdags. Mötet var corona-anpassat ”på riktigt” skulle man kunna säga. Igen. Det var likadant förra mötet. Det gick alltså att delta på ”digital distans” hemifrån. Vilket jag gjorde. Däremot uppmanade 
ordförandena alla, som inte skulle tjänstgöra, att inte delta.
Vid uppropet, ”närvarokontrollen”, noterade säkert de flesta ledamöter, i varje fall gjorde jag det, att socialdemokraternas ordinarie ledamot Elisabeth Bohlin inte var närvarande. Det spred sig en liten vag känsla av att något var annorlunda…
Elisabeth Bohlin är ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg. Hon sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och socialnämnden. Bohlin är dessutom ordförande socialutskottet. Det var i samband med sitt engagemang i socialnämnden som Bohlin (S) hamnade i händelsernas centrum häromsistens. Hon röstade på ett annat sätt än både sitt parti och sin partigruppering. Och avgjorde därmed den viktiga omröstningen i socialnämnden. Ordförande i socialnämnden Dan Nyberg (S) och 2:e vice ordförande Ann-Britth Fröjd (C) fick se sig besegrade av förslaget från den borgerliga oppositionen. (Se ”Beslut: Elgärde!”.)
I slutet av veckan bekräftades min känsla. Elisabeth Bohlin har enligt uppgift lämnat uppdraget som ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg med omedelbar verkan. Frivilligt eller inte? Jag tror inte att vi kommer att få se Elisabeth Bohlin i politikens Vänersborg i fortsättningen. I varje fall inte i socialdemokraterna.
Det var en del annat som avhandlades på onsdagens kommunstyrelse, inte bara budget 2021. Det var t ex mycket om olika taxor. Jag tog några exempel innan sammanträdet. (Se “E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm”.)
Det var lite av en djungel med förklaringar, skäl och argument till varför taxorna ska höjas vid årsskiftet. Och det mesta lät för en lekman logiskt och nödvändigt. Det var ju hela tiden en ”tröst” att Vänersborg, enligt de föredragande tjänstemännen, hela tiden låg lika eller under, och i vissa fall, särskilt i jämförelse med Uddevalla, mycket under, taxorna i våra grannkommuner.
Men visst kan det bli fel någonstans. Inte för att jag ser det, men är det någon som drabbas orättvist av taxehöjningarna hoppas jag att de hör av sig till sin politiker. Helst då till den politiker de röstade på i valet…
Under ordförande Benny Augustssons (S) information frågade Vänsterpartiet, James Bucci och även jag, om ordförandes besök på Ursand, Wargön Innovation och ägarsamrådet i Kunskapsförbundet Väst.
Det verkade som om ordförande Augustsson var försiktigt positiv om Ursands planer för framtiden. Det handlade framförallt om att Bert Karlsson ville utöka campingen på höjden väster om stranden (mot mobilmasten). Och naturligtvis släpper inte Bert sina planer på en konferensanläggning nere vid restaurangen. Och det vet alla som har följt bloggen, att jag är mycket positiv till den utveckling som har skett på Ursand sedan Bert Karlsson tog över.
Företrädare för Wargön Innovation hade enligt Augustsson framfört att det blev allt svårare att få projektpengar beviljade. Jag vet egentligen inte vad jag ska säga om kommunens satsning i Vargön. Jag röstade för det en gång i tiden. 
Men det händer ärligt talat inte särskilt mycket. Tiden går och kommunen får så att säga ingen avkastning på alla miljoner som har investerats i området. Wargön Innovation samlar in kläder, i tämligen liten skala, samtidigt som man ser på Rapport i TV hur en storskalig textilsortering i Malmö har invigts… Tydligen med stöd från olika företag…
På ägarsamrådet med KFV hade man, berättade Augustsson, pratat om uppdragsavtal, gymnasielagselever och situationen under pandemin. Det sistnämnda har vi för övrigt kunnat läsa om i TTELA. Uppdragsavtalet mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet behandlades senare under sammanträdet som ett särskilt ärende. Det man som oppositionell vänsterpartist kan säga om avtalet är att det är ett bra avtal. Det kan dock bli aktuellt att förbundet behöver mer pengar senare under året med tanke på situationen på arbetsmarknaden mm. Ordförande Augustsson (S) höll med om det. Liberalen Gunnar Henriksson, den fd rektorn på Birger Sjöberg, tyckte att någon från Kunskapsförbundet borde ha varit inbjuden för att föredra ärendet. Augustsson höll med och lovade på stående fot att istället kalla KFV till nästa KS-sammanträde. Och det var ett bra initiativ.
NÄRF:s delårsrapport avhandlades. Det var bara den “gamle” brandmannen Göran Svensson (MBP) som ställde en tämligen vass fråga, om hur NÄRF:s ledningscentral kunde öka intäkterna när det samtidigt stod i rapporten att ledningen är så överbelastad med arbete så att den inte hinner med sina uppgifter. Augustsson förklarade att den frågan får Svensson nog ställa direkt till NÄRF.
Jag framförde synpunkterna på den eventuella avfarten till Nuntorp. Och det var flera som höll med, bland annat ordförande Augustsson. Men Benny Augustsson tyckte samtidigt att diskussionen om av- och påfarter kommer i ett senare skede. Han menade att gör man en ny väg så är tankarna att sådana här avfarter ska åtgärdas. Bo Carlsson (C) fyllde i med att nya avfarter måste blir mer trafiksäkra än nuvarande. Och det har de båda säkert rätt i. Det är dock viktigt att Nuntorp inte glöms bort i framtiden.
Moderaten, och det blivande kommunalrådet, Henrik Harlitz (M) tog upp frågan om medfinansiering. Ska Vänersborgs kommun vara med och betala för av- och påfarter? Kommunstyrelsens ledamöter verkade inte så pigga på det. Harlitz tyckte också att kommunstyrelsen skulle framföra att Vänersborg helst ser en 2+2-väg. Det blev en kortare diskussion om detta, och visst, får man önska skulle alla vilja ha det – men hur realistiskt är det…?
Till sist, den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Jag skrev en del i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” om byggnadsnämndens bortförklaringar om varför det inte har utarbetats någon översiktsplan, trots att nämnden hade fått uppdraget av kommunfullmäktige.
Det blev ingen diskussion i kommunstyrelsen, vilket var helt ok. Jag själv framförde åsikten att det var bra att se framåt och glömma det som varit. Det viktiga var att arbetet med översiktsplanen nu kom igång.
Kommunstyrelsen fattade i all enighet beslutet att:
“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”
Dessutom fick byggnadsnämnden 200.000 kr för trafikutredning och miljökonsekvensbeskrivning i samband med arbetet. Det var också ett bra beslut. När det gäller tidsaspekten så står det i underlaget till beslutet:
“Samråd på FÖP Brålanda bedöms kunna genomföras tidigast hösten 2021 och bedöms kunna antas i kommunfullmäktige under första halvåret 2023.”
Planen blir försenad, men som det gamla ordspråket säger:
“Bättre sent än aldrig.”
Och sedan var kommunstyrelsens sammanträde slut. 90 minuter senare än beräknat, men så sitter det ju också vänsterpartister i kommunstyrelsen…
KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm
Det viktigaste ärendet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen beskrev jag i min förra KS-blogg, se “KS 4/11 (1): Budgeten”.
Dagordningen tål att återges igen:
NÄRF:s, dvs Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, delårsrapport för augusti ska behandlas. Och sedan ska kommunfullmäktige på novembersammanträdet notera informationen. Något sent kan tyckas, men så är det. Det som bör noteras i delårsrapporten är framför allt den kritik som revisorerna framför.
Revisorernas kritik minner lite om den tid då NÄRF inte sköttes så där jättebra. Och som slutade med att Vänersborgs kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet som ordförande i NÄRF:s direktion. (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu är inte kritiken på långt när lika allvarlig som då, men de brister som revisorerna har uppdagat känns lite onödiga. Även om pandemin kan förklara en del…
Revisorerna skriver:
“Vi anser därför att dessa två finansiella mål, intäkter och samarbete, inte är utformade på ett sådant sätt att de utgör mål som är möjliga att utvärdera för vart enskilt år. … När det gäller verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning har direktionen inte fastställt några mål för 2020. … Samtidigt vill vi påminna om att revisorerna, i samband med föregående delårsrapport, påpekade att ”Kopplingen från olika aktiviteter till respektive verksamhetsmål bör förtydligas”.”
Revisorerna anser därför bland annat att NÄRF bör:
“utveckla system för styrning och uppföljning av god ekonomisk hushållning”
NÄRF:s prognos i delårsrapporten är ett överskott på 2,2 milj kr. En anledning till det positiva ekonomiska resultatet är, precis som för de flesta av kommunens nämnder och andra kommunalförbund, statens beslut att betala ut ersättningar för sjuklönekostnader och tillfälligt sänka sociala avgifter nu under coronan.
Partistöd ska som vanligt betalas ut nästa år. Det kostar kommunen totalt 1.520.820 kr. (Det blev aldrig någon sänkning av stödet som vissa vänsterpartister motionerade om. Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraternas får mest, 347.480 kr, och miljö- respektive medborgarpartiet “minst”, 90.440 kr.
E45 är Sveriges längsta väg. Den går mellan Göteborg och Karesuando. Delsträckan Vänersborg-Mellerud är den sista delen av E45 inom Västra Götaland som inte är mötesfri. Nu har Trafikverket gjort en så kallad “Åtgärdsvalsstudie” (ÅVS) som utrett hur det bäst går att bygga en 2+1-väg i befintlig sträckning.
Kommunstyrelsen ska lämna ett remissyttrande på denna studie. Och yttrandet är så vitt jag kan se helt ok. Hela utredningen är för övrigt tämligen bra och vederhäftig.
Kommunen skriver:
“Kommunen anser att ÅVS E45 är en gedigen utredning som lyfter flera åtgärder som kommer att förbättra trafiksituationen inte bara på själva E45 utan även genom de lokalvägarna som byggs vid sidan om E45.”
Kommunen har flera synpunkter. Den kanske viktigaste är att ombyggnationen bör ske tidigare än vad som tidigare redovisats. För övrigt trycker kommunen på olika på- och avfarter, t ex i Frändefors och Brålanda, åtgärder för GC-
trafikanter och planskilda korsningar. (Du kan ladda ner kommunens remissvar här.)
Jag fick emellertid ett påpekande från södra Dalsland, närmare bestämt från Nuntorp. Gröna Klustret Nuntorp och Naturbruk Väst AB skulle vilja se en säker övergång för elever och besökare som åker kollektivt och som nu tvingas korsa den hårt trafikerade E45 samt en säker vänstersväng för fordon söderifrån. Jag kan hålla med, det saknas i studien – och i kommunens remissvar. Jag ska framföra detta på sammanträdet.
2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag, tillsammans med en påse pengar, att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Det hände ingenting, nämnden verkställde inte fullmäktiges beslut. Byggnadsnämnden fick då en knäpp på näsan av kommunstyrelsen som i september skickade tillbaka ärendet till nämnden – med uppdraget att byggnadsnämnden skulle ta reda på vad som hade hänt eller, rättare sagt, inte hänt. Och varför. Fast både kommunstyrelsen och byggnadsnämnden redan visste det. Jag reagerade på hela hanteringen (se “KS 9/9: FÖP Brålanda”). Jag ställde också en interpellation om detta till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) – Dahlberg har fortfarande inte svarat. (Se “Fråga om FÖP Brålanda”.) Nu ska den fördjupade översiktsplanen för Brålanda upp för behandling på kommunstyrelsen igen, två månader senare… Denna gång på ett seriöst sätt.
Kommunstyrelsen tänker besluta bland annat att, och som är viktigast:
“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”
Det borde kommunstyrelsen givetvis ha gjort redan för två månader sedan. Men ok, bättre sent än aldrig. Å andra sidan, måste byggnadsnämnden få sina uppdrag två gånger, en gång från kommunfullmäktige och den andra från kommunstyrelsen?
Det är intressant att läsa hur byggnadsnämnden (bort)förklarar att ingen FÖP för Brålanda, eller förslag till en, är framtagen ännu.
Byggnadsnämnden skriver:
“Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.”
Nä, det stämmer. Det var “bara” en punkt i en Mål- och resursplan antagen av kommunfullmäktige… Och varför anordnade och genomförde då nämnden tre stycken dialogmöten i Brålanda under 2019 om nämnden inte uppfattade beslutet som ett uppdrag…?
Byggnadsnämnden skriver också att arbetet med FÖP Brålanda inte kunde påbörjas på grund av att nämnden var tvungen att gå i takt med den statliga infrastrukturplaneringen (E45) och den regionala planeringen av tågstopp…. Och staten och regionen hade typ inte påbörjat, eller avslutat sitt arbete? Eller…? Ja, i varje fall hade det inte “klarnat”, som nämnden skriver, hur det skulle bli enligt planeringarna. (Kommunen använder fortfarande begreppet “tågstopp” fast regionen helst vill tala om “tåghållplats”.)
Även här är det ju lite konstiga skäl om nämnden uppfattar det som om man inte har fått något uppdrag…
Byggnadsnämnden anför också brist på tillgängliga personalresurser som ett skäl att inte ha fullföljt uppdraget. Nämnden förklarar också var pengarna har tagit vägen som man fick för arbetet av kommunfullmäktige. Och då blir bortförklaringarna ännu mer krystade och invecklade… Eller vad sägs om denna “förklaring”:
“De medel som avsattes för FÖP Brålanda 2018 användes inte utan återfanns i det överskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet, dock inte i förklaringen till avvikelsen. Inte heller 2019 användes medlen, men de reducerade det underskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tkr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen till FÖP Brålanda inte kvar inom ram.”
Varför inte bara skriva som det är? Typ, vi har struntat i uppdraget, eller glömt det, och använt pengarna till annat…
Jag tror att jag kan räkna ut vilket svar jag kommer att få från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg på min interpellation…
Men det allra viktigaste – det är att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda nu kommer igång på allvar. Kommunstyrelsens förslag tyder på att den vill glömma det som har varit och istället se framåt. Det är en bra inställning.
En hel massa taxor och avgifter ska höjas. Det är kan man säga en slags skattehöjning för kommuninvånarna. Men det handlar om att de som använder en tjänst ska betala för den, och de som inte gör det, ska slippa betala. Men använder du flera tjänster kan det bli dyrt. Kommunen ska inte tjäna pengar på taxorna utan de ska gå till att bekosta verksamheten ifråga. Det invånare möjligen kan invända är att kommunen gör det bekvämt för sig och höjer taxorna och avgifterna istället för att försöka bli mer kostnadseffektiv. Jag hoppas och tror att det inte är så.
Taxor för markupplåtelse av offentlig platsmark ska höjas. Förändringarna är dock inte markerade i underlaget, så det är svårt att veta hur mycket. Markupplåtelse handlar om markhyra för t ex matvagnar, loppmarknad, torgförsäljning, trottoarpratare, containers mm. (Se bilden för ett exempel.)
Felparkeringsavgifterna, som är desamma sedan 2008, ska nu äntligen höjas… Har du missat P-skivan höjs avgiften från 300 till 400 kr, parkerar du där det är förbud att stanna eller parkera så kommer det att kosta 800 kr, tidigare 700 kr, och parkerar du utan tillstånd på en parkering för rörelsehindrade så kommer det att kosta 1.300 kr, tidigare 1.000 kr osv.
Riktlinjerna för färdtjänst med anledning av ny zonindelning inom Västra Götaland ska revideras. Så här lyder beslutsförslaget:
- “Beräkningsmodell av egenavgift vid färdtjänstresa övergår till att vara avståndsbaserad, med grundavgift på 50
kronor för de första 10 kilometrarna och därefter 3 kronor per kilometer. Årlig uppräkning sker med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar. - Egenavgiften för resa i annan kommun förändras från 60 kr per enkelresa, till 65 kr som grundavgift med ett tillägg på 10 kr per kilometer.”
Taxorna inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar indexjusteras och, förmodar jag, höjs. Det gäller följande taxor: Taxa enligt lagen om foder och animaliska biprodukter, taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel.
Socialnämnden ska förändra taxor och avgifter, bland annat ska ska kostavgiften höjas med 5%. Det är dock inte nog med höjningar – även avfallstaxan höjs, liksom VA-taxan och plan- och bygglovstaxan.
Kommunfullmäktige beslutar om taxorna och avgifterna på sammanträdet i november.
Kommunstyrelsen ska även godkänna upprättat förslag till uppdragsavtal med Kunskapsförbundet Väst gällande vuxenutbildning 2021 på onsdag. Avtalet kostar kommunen 35,9 milj kr. Det är nödvändiga pengar, behovet av utbildning är stort.
Kommunstyrelseförvaltningen skriver:
“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Effekten av arbetsmarknadsläget väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux. Utöver detta tillkommer utbildning för ungdomar som omfattas av den så kallade Gymnasielagen.”
Jag kan väl bara tycka att besluten om Kunskapsförbundet borde diskuteras och fattas av kommunfullmäktige…
Till sist ska kommunstyrelsen behandla Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande från en mängd kommunala uppdrag. Även Robert Johansson (KD) begär entledigande, från kommunstyrelsen och KSAU. I Johanssons ställe nomineras Magnus Ekström.
Det är en diger dagordning, men som sagt, det är budgeten som är det centrala ärendet.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer