Arkiv
Kultur o fritid begär mer pengar
Kommunstyrelsen beslutade i februari om budgetramar och anvisningar för nämnderna inför budget 2025. Samtliga nämnder har nu behandlat ramanvisningarna.
Det finns bara en nämnd som avviker från mönstret och som begär mer pengar än den har fått i budgetanvisningarna. Det är kultur- och fritidsnämnden. Alla andra nämnder har alltså lagt en budget utifrån kommunstyrelsens anvisningar utan att nämnden ifråga har haft några synpunkter på budgettilldelningen eller begärt mer pengar. Vänsterpartiet har i de största nämnderna, socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), 
föreslagit att nämnderna ska begära ytterligare budgettilldelning, men har blivit nedröstade av de styrande partierna. I kultur- och fritidsnämnden biföll däremot S+MP förslaget från Vänsterpartiet…
Det kan nämnas att Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet har avstått från att delta i budgetbesluten i alla kommunens nämnder.
Kommunstyrelsen tilldelade kultur- och fritidsnämnden en budgetram på 147.059 tkr (drygt 147 milj kr alltså) för nästa år. Då fick nämnden extra pengar till hyran för Holmängenskolans idrottshall (2,6 milj kr), till konstnärlig gestaltning (50.000 kr) och, sist men inte minst, 2,1 milj kr extra till Arena Vänersborg. Hyran för arenan höjs efter att taket åtgärdas – om nu något företag vill åta sig detta arbete…
Budgetramen var, skrev kultur- och fritidsförvaltningen i sitt förslag till nämnden den 16 april:
“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten. Beräknat budgetbehov för 2025 uppgår till 149.609 tkr vilket innebär att åtgärder motsvarande 2.550 tkr måste genomföras.”
Och eftersom förvaltningen var ålagd av kommunstyrelsen att upprätta en budget inom ram så lämnades förslag på besparingar på drygt 2,5 milj kr…
Förvaltningen föreslog följande besparingsåtgärder:
Konstgräset på Vänersvallen nord behöver underhållas i år och det leder till en hyreshöjning för kultur- och fritidsnämnden 2025. Pengar till hyran av Vänersvallen nord måste, om nämnden inte får mer pengar, tas från underhållet av andra idrottsanläggningar. 
Vidare skjuts investering i konstgräset på Vänersvallen syd fram i tiden. Bygget av en ny läktare på Hallevi IP i Vargön genomförs inte och biblioteket i Vargön stängs. (TTELA hade den 14 april en artikel om biblioteket – se “Förslaget: Vargöns bibliotek ska stängas”.) Dessutom menade förvaltningen att kommunens nya Friluftsstrategi, som är på gång, inte skulle genomföras.
Gunilla Cederbom (V) lämnade ett annat förslag till beslut. Förslaget innebar att kultur- och fritidsnämnden skulle begära ytterligare drygt 2 milj kr. Och, som sagt, till skillnad från social- respektive barn- och utbildningsnämnden så biföll de styrande partierna förslaget.
Kultur- och fritidsnämndens beslut blev:
“1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till mål- och resursplan 2025–2027 med undantag av att nämnden begär att tilldelas ytterligare 2.050 tkr utifrån nedan motivering:
Inom tilldelad ram 147.059 tkr bedöms prioriterade åtgärder enligt nedan inte kunna genomföras utan mycket stora konsekvenser för invånarnas och särskilt barnens tillgång till kultur och fritid.
- Hallevi IP (ombyggnad av läktare) 150 tkr
- Vänersvallen Nord (konstgräs) 375 tkr
- Vänersvallen Syd (konstgräs) 375 tkr
- Bibliotek (förbättrad arbetsmiljö och programutbud) 650 tkr
- Baskulturutbud (busstransporter och arr.stöd) 500 tkr
2. Kultur- och fritidsnämnden begär utökad investeringsbudget för inventarier om 1.000 tkr, vilket ger en total investeringsbudget på 3.000 tkr.
3. Nämnden avser återkomma med begäran om budgetmedel om fullmäktige beslutar tilldela kultur- och fritidsnämnden ansvaret för friluftslivet.”
Kultur- och fritidsnämnden vill förstärka bemanningen på huvudbiblioteket i Vänersborg. Efter ombyggnaden visar det sig att det är nödvändigt, anser nämnden, för att kunna utföra den verksamhet som biblioteket är ålagd att utföra. Ytorna är större och det finns fler lokaler för besökarna. Personalförstärkningen är viktig även för arbetsmiljön.
Pengarna för ”baskulturutbud” är till för att “introducera” barn och unga i kulturlivet t ex att de kan besöka museum, teatern, konsthallen mm. Om kommunen medfinansierar det här kan regionen bidra med arrangörsstöd.
Kultur- och fritidsnämnden sänder en tydlig signal till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att den behöver mer pengar. Om inte “fack/expertnämnden” ser behoven i verksamheten och slår vakt om dem – vem ska då göra det?
Det var ett bra beslut av kultur- och fritidsnämnden och jag önskar att ledamöterna, framför allt från de styrande partierna, i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden hade resonerat på samma sätt. Det gjorde de inte, och jag begriper inte varför. De två nämndernas tystnad kan inte förstås på annat sätt än att de är nöjda med tilldelningen från kommunstyrelsen – och anser att det är helt ok att skära ner på verksamheterna. Såvida de inte anser att det är bättre att diskutera budget i kommunhusets kontor och korridorer än öppet och offentligt. 
Kanske vill de inte att kommuninvånarna ska få för mycket kunskap och insikt och därmed möjligheter att påverka besluten?
Det kanske finns politiker som tycker att det är bäst att politikerna ensamma får sköta om politiken…
Oenig socialnämnd (16/4)
Det är inte bara barn- och utbildningsnämnden som håller på att diskutera budgeten för nästa år. Det gör samtliga kommunens nämnder. Nämnderna har nämligen fått sig tilldelade en budgetram inför 2025 av kommunstyrelsen. (I praktiken de styrande partierna, S+C+KD+MP, se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) Nu i april har nämnderna i uppgift att både ha utarbetat och beslutat om ett förslag till budget för 2025 utifrån dessa budgetanvisningar. De eventuella konsekvenser som anvisningarna får för nämnden ska också redovisas.
Den här processen har jag beskrivit för barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN 15/4: Budget 2025” och “BUN (15/4): Är det sant?”.) Barn- och utbildningsnämnden är en stor och viktig nämnd, men kommunens största och minst lika viktiga nämnd är socialnämnden. Socialdemokraten Dan Nyberg är ordförande i socialnämnden, Magnus Ekström (KD) 1:e vice ordförande och Henrik Josten (M) 2:e vice ordförande.
I tisdags, den 16 april, behandlade nämnden budgeten för 2025. (Det kan man också läsa om i dagens “pappers-TTELA” – se “Socialnämndens kostnader skenar – kan tvingas dra ner på personal”.) Socialnämnden föreslås inte få de ekonomiska resurser den behöver för att bedriva verksamhet utifrån de behov som finns. Förvaltningen var mycket tydlig inför sammanträdet och skrev i underlaget:
“Efter beräkningar förvaltningen gjort inför 2025 är bedömningen att behovet överstiger anvisad budgetram med 57.200 tkr inför 2025. Förvaltningschef med ledning gör bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.”
Socialförvaltningen konstaterar att den skulle behöva ytterligare 57,2 milj kr för att klara verksamheten. 57,2 miljoner… Men som sagt, förvaltningens uppgift var att lägga en budget som höll sig inom budgetramen.
Och de styrande i Socialnämnden följde självklart direktiven från kommunstyrelsen utan att protestera eller markera.
Socialnämnden beslutade:
- “Att inleda genomlysning/utredning av vad som ytterligare kan göras för att vända den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar och placeringar för att på så sätt minska kostnaderna för placeringar barn och unga inom IFO.
- Att fortsätta samarbetet med AME och andra parter för att minska kostnaderna för försörjningsstöd inom IFO.
- Att dels samlokalisera två eller tre verksamheter inom daglig verksamhet LSS för att effektivisera lokalytor och personalbemanning, dels att stärka metodiken gällande stegvis förflyttning genom att se över om fler externa platser på företag kan utformas.
- Att fortsatt pausa heltid som norm under år 2025.
- Att fortsätta dialogen med regionen kring kostnadsansvaret för vård kopplat till trakeostomi/hemventilator.
- Att se över vilka eventuella höjningar av avgifter som skulle kunna föreslås för att öka förvaltningens intäkter.”
Medborgarpartiet och Göran Svensson deltog inte i beslutet. Det gjorde inte heller Anna Gustafsson (SD) och Tomas Eklind (SD). Det var kanske inte helt förvånande och ingen uppfattade egentligen orsaken till det. Även Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M) och Cecilia Prins (L) avstod från att delta i beslutet. De ville lämna en protokollsanteckning där de motiverade sitt ställningstagande.
Ordförande Dan Nyberg (S) har socialnämnden i ett “järngrepp”. Han tillåter helst inga avvikande åsikter. I kommunfullmäktige i onsdags till exempel ifrågasatte han att andra än ledamöter från de styrande partierna äntrade talarstolen i ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser. (Se “Om gårdagens KF”.) Ordförande Nyberg tillät inte M+L att lämna en protokollsanteckning.
I protokollet står det:
“Ordförande godkänner inte att anteckningen biläggs protokollet då ledamöterna som önskar lämna anteckningen har valt att inte delta i beslutet.”
Formellt så har ordförande i en nämnd möjligheten och rätten att neka en protokollsanteckning, men ur demokratisk synpunkt… Det ska tilläggas att vad jag vet så är Dan Nyberg (S) ensam bland de styrande partiernas ordförande att ha denna inställning. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bo Carlsson (C) godkänner av princip alla protokollsanteckningar.
Vänsterpartiets ordinarie ledamot i socialnämnden är Ida Hildingsson och ersättare är Johan Olsson. Hildingsson liksom övriga vänsterpartister brukar inte vara tysta och passiva i nämnderna. Så inte heller i socialnämnden. Ida Hildingsson (V) yrkade avslag på åtgärdsförslag punkt 3, avseende samlokaliseringen daglig verksamhet, samt punkt 4, att fortsatt pausa heltid som norm.
Vänsterpartiets yrkande avslogs naturligtvis precis som i barn- och utbildningsnämnden… Och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet. Reservationen är fyllig och uttömmande, du kan ladda ner den här, eller läsa den nedan.
===
Reservation
Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 57 200 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.
Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, det vill säga att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Förvaltningen beskriver i sina underlag att höja ambitionsnivå är svårt att sia om, då det nu gäller “anpassningar” för att klara vår lagstyrda verksamhet och i flera fall inte riskera vite. Detta signalerar allvar kring resursbehoven.
Samtidigt har staten och regionen gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023, allt fler uppdrag blir lagstadgade, nya krav kring en god och nära vård. En ny socialtjänstlag träder i kraft under 2025 där en stor del handlar om att förstärka det förebyggande arbetet. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar, däribland aktuella volymökningar gällande LSS beslut och placeringar av barn och unga.
Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Flera av föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Frågan bör lyftas hur resurser kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Även de fackliga företrädarna uttrycker att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.
Besparingsåtgärd nr 4, att fortsätta pausa heltid som norm, som innebär att fortsatt rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö, vore dessutom förödande för jämställdheten och är moraliskt anmärkningsvärt. Att fortsatt pausa detta arbete innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer. Vänsterpartiet anser detta vara hot mot jämställdheten och en kvinnofientlig åtgärd, då detta i huvudsak drabbar kvinnor.
Att föreslå denna åtgärd då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt. Vi är även likt de fackliga företrädarna kritiska till att förvaltningen inte kunnat tala om hur mycket som sparats på denna åtgärd, eller hur mycket som förväntas sparas vid en fortsatt paus. Vi ser också med stor oro på att en paus som förlängs allt mer rör sig mot en permanent åtgärd, där det blir allt svårare att återgå till rätten till heltid.
Besparingsåtgärd nr 1, att utreda vad som kan göras för att minska kostnaderna för placeringar av barn och unga inom IFO och den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar, ser vi inte logiken i hur detta skulle vara kostnadsdämpande. Då en utredning med största sannolikhet kommer landa i vad den nya socialtjänstlagen pekar på och förpliktar, dvs att arbeta mer med det förebyggande och uppsökande arbetet. Detta kommer inledningsvis att krävas mer resurser.
Besparingsåtgärd nr 3, att samlokalisera fler verksamheter inom daglig verksamhet för LSS. Detta tror Vänsterpartiet är fel väg att gå utifrån dialog med personal, brukare, verksamheterna och aktuell forskning. Större enheter motverkar att kunna arbeta på individnivå och möta de olika behoven, vilket gör det svårare att även arbeta med stegförflyttning och förbereda för extern placering.
Något att åter lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter. Det är olyckligt att förvaltningen, trots påpekande under flera år, inte fått gehör för detta.
Gällande försörjningsstödskostnader, besparingsåtgärd nr 2, som är förknippat med arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling, vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Så är det kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader, vilket också upprepas år efter år.
Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2025-2027 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens. Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del, precis som det inte heller varit under flera år tillbaka i tiden.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär 
försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden behöver tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.
Ida Hildingsson (V) 2024-04-16
===
Nästa val är i september 2026…
Om gårdagens KF
Igår onsdag den 17 april sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. Mötet började i vanlig ordning kl 18.00 i Bojorten på Kommunhuset. Det slutade kl 20.51. Samtliga närvarande ledamöter och ersättare kommer om några veckor att erhålla 1.355 kr före skatt för denna prestation, oavsett insatser i talarstolen eller annan aktivitet. Arvodet är för övrigt 46 kr högre än förra året.
Politikernas och partiernas aktivitet var olika under gårdagen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet var mest aktiva i avseendet muntliga inlägg, och det är väl det som räknas på ett sammanträde… Bo Carlsson från Centerpartiet var också aktiv, även om de andra i C var tysta. Ja, även 
kommunalrådet Mats Andersson var tyst. Medborgarpartiet, eller rättare sagt Göran Svensson, var ovanligt aktivt, men de andra i partiet yttrade sig som vanligt inte. Moderater och Liberaler var helt tysta under de stora, mest tidskrävande ärendena. Det hördes inte ett ljud från någon av dessa ledamöter när det gångna året 2023 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Hade de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? osv. Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen anser att S+C+KD+MP gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen.
Det var ingen som märkte KD och MP igår. Och hur ska någon kunna göra det när de tycks gömma sig och låtsas som om de inte finns. Ingen av partiernas ledamöter sa något igår – inte igår heller skulle man kunna konstatera… Det gäller också ett annat parti, ett betydligt större parti. Jag tänker självklart på Sverigedemokraterna.
SD har ju av någon underlig anledning varit många kommuninvånares hopp inför framtiden. Alla ledamöter satt som vanligt knäpp tysta på sina platser. De sitter för övrigt glesare och glesare, det blir allt färre ledamöter. När nu Roger Carlssons plats stod tom så är SD bara sju i fullmäktige, tre av deras platser står tomma. 
Hoppet lär vara det sista som överger människan, men frågan är om inte drömmen om Sverigedemokraterna som Vänersborgs räddande änglar har gått i kras hos partiets väljare vid det här laget…
En liten intressant spaning. Det var nästan lika många före detta SD:are som satt på läktaren som nuvarande SD:are i fullmäktigesalen. Vi får se om det blir några fler SD-ledamöter som denna mandatperiod flyttar från salen upp till läktaren…
Tre medborgarförslag lämnades in igår, dvs förslagen ska nu behandlas av någon förvaltning i kommunhuset. Ett medborgarförslag handlade om att “bygga vår egna Smögenbrygga eller Mariestads sjöbodstorg”, ett annat om “justering av stängningsdagar i skola och förskola” och det sista förslaget om “en säker passage över Djupedalsvägen till Frendo”.
Liberalernas Cecilia Prins firade sin födelsedag genom att presentera en motion om “lokala insatser mot telefonbedrägerier”. Göran Svensson (MBP) gjorde detsamma med sin och partiets motion om “inköp av portala metalldetektorer” till kommunhuset, trots att han inte fyllde år.
2021 lämnade Vänsterpartiet in motionen “Beslut om tillköp av Västtrafiks Seniorkort 65+”. V hade lämnat en liknande motion några år tidigare. Igår skulle motionen avslås tyckte kommunstyrelsen, och Vänsterpartiet hade inga andra förhoppningar heller. Kommunfullmäktige beslutade ju på sitt sammanträde i februari att “införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år”. Men vi anser fortfarande att det borde vara från 65 år.
Lutz Rininsland (V) argumenterade utförligt och noggrant för motionen. Vänsterpartiet anser nämligen att frågan om åldersgräns från 65 år kommer att finnas kvar. Det är 19 kommuner i Västra Götaland, av 49, som har beslutat om gränsen 65+. Och fördelen med avgiftsfria kollektivtrafikresor från 65 år är att det är miljövänligare ju fler som ställer bilen hemma och åker kollektivt. Det är också en kvinnofråga eftersom det ofta är männen som använder familjens bil. Rininsland fortsatte, och påpekade att alla över 65 år inte kommer att tacka ja till seniorkortet. De som är över 65 och som förvärvsarbetar kommer att fortsätta att köra sin bil eftersom tidsvinsten är stor med egen bil. Rininsland lyfte också att rörligheten skulle stimuleras när man kan ta sig fram till olika platser utan att det kostar många ”pensionsslantar”.
Det kan vara intressant och lärorikt att återigen läsa vad förvaltningen skrev i underlaget inför beslutet i kommunfullmäktige den 7 februari:
“Ett erbjudande med en lägre åldersgräns gör att man mer effektivt kan etablera en vana att resa kollektivt, en ökad rörlighet och förbättrad psykisk hälsa kan även senarelägga färdtjänstdebuten. Studier har även visat att ett ökat kollektivtrafiknyttjande leder till en ökad mängd vardagsmotion hos äldre genom att man oftare promenerar dagligen och vistas mer utomhus än man skulle gjort annars.”
Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets motion. Det gjorde ingen annan och motionen blev avslagen.
Motionen följdes av att kommunfullmäktige sedan behandlade 8 medborgarförslag om seniorkort. Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, tog ingen mer diskussion om förslagen, men vi var ju tvungna att få våra synpunkter med i protokollet. Därför blev det 5 ärenden där V och MBP yrkade bifall till medborgarförslagens yrkande att sänka gränsen till 65+. Däremot avstod båda parterna i de fall där medborgarförslagen bara skrev “sänkt åldersgräns”. Kommunfullmäktige har ju faktiskt (efter att medborgarförslagen skrevs och lämnades in) sänkt åldersgränsen, om än bara till 70 år.
Ärendena kring seniorkorten följdes av två ärenden som till viss del gick i varandra. Det var “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023” och “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att inte bara nämndernas ordförande redogör för verksamheten under året 2023, utan också oppositionen. Fast vi i V kanske var ensamma om att tycka det… Dan Nyberg (S) raljerade av någon anledning, som jag tvivlar på att någon annan förstod utom han själv, om att Vänsterpartiet yttrade sig. Det mest beklämmande tycker jag var att alla andra oppositionspartier (M+L+MBP+SD) inte sa ett enda ord under de två ärendena.
I det första av ärendena, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, blev det några ord om varje nämnd. Samtliga nämndsordförande berättade nämligen om sin nämnd. Lutz Rininsland (V) sa några ord om Kunskapsförbundet Väst och Gunilla Cederbom (V) några väl valda om kultur- och fritidsnämnden. Själv hade jag ett längre anförande om verksamheten 2023 i barn- och utbildningsnämnden. Jag tog faktiskt tillfället i akt att även säga något om kommunstyrelsen och dess “bortglömda” förvaltning. Jag vet inte om någon har gjort det tidigare, i varje fall har det varit tyst om denna viktiga förvaltning de senaste åren. Det blev några “axplock” ur kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsberättelse. Det roliga var de uppskattande ord jag fick i pausen efter att ha gjort det.
När det sedan gällde ärendet kring “bokslut och årsredovisning 2023” blev det betydligt färre talare. Jag vet inte om det är känsligt för de olika nämndsordförandena att prata ekonomi. Det kanske är svårt att öppet och ärligt berätta att det delas ut för lite pengar. I och för sig nämnde några ordförande ekonomi lite försiktigt i det tidigare ärendet, medan Dan Nyberg (S) var undantaget. Nyberg var tämligen tydlig om socialnämndens ekonomiska situation. De styrande partierna överlät till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att sköta budget och ekonomi.
Augustssons perspektiv utgår från kassaböckernas siffor och mål kring god ekonomisk hushållning. Verksamheten måste alltid stå tillbaka för att året ska sluta med svarta siffror i alla balanser och bokslut, helst även med så stora tal som 
möjligt. Jag pratade om både kommunen som helhet och barn- och utbildningsnämnden. Mitt syfte var att anlägga ett annat perspektiv, lite enkelt sammanfattat med – verksamheterna måste prioriteras före alla ekonomiska och finansiella tabeller och diagram. Verksamheterna handlar om människor – om hemtjänstpersonal och gamla, om sjuksköterskor och sjuka, om lärare och elever, om speciallärare och elever i behov av stöd, av förskollärare som tröstar små barn osv. Verksamheten är viktigast och själva syftet med den offentliga sektorn, kommunen.
Lutz Rininsland (V) sa återigen några ord om Kunskapsförbundet Väst och Bo Carlsson (C) sa några ord om Restad Gård och sjukfrånvaron efter mitt anförande om BUN.
(När det gäller mina inlägg om barn- och utbildningsnämnden finns mycket av det jag sa i blogginläggen “Årets första BUN!”, “Budget 2025 (1/2)” och “Budget 2025 (2/2)”.)
Det var flera avsägelser och fyllnadsval, bland annat avsade sig Madelaine Johansson (V) sin plats som ersättare i kultur- och fritidsnämnden. Johansson flyttar till en annan kommun. I hennes ställe valdes Annica Haglund (V) in som ersättare.
Dan Åberg (M) hade tagit en extra koll på redovisningar av medborgarförslag och meddelandelistor. Åberg hade på flera ställen sett texten:
“Har inte bekräftats att uppdraget genomförs.”
Dan Åberg påminde om sin gamla doktrin (se t ex “Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”):
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
Åberg hade i sin djupdykning i dokumenten upptäckt att doktrinen tycks gälla även av kommunfullmäktige bifallna medborgarförslag… Det finns nog anledning att återkomma till detta.
Till sist behandlade kommunfullmäktige en interpellation från Göran Svensson (MBP) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vad händer med ambulansfrågan?”
I interpellationen skrev Svensson:
“Efter uppsägning av ambulansavtalet har Vänersborg varit utan en fast stationerad akutambulans i snart fyra månader vilket har som följd att våra medborgare är utsatta för en fördröjning vid olycksfall och svår sjukdom. Vidare innebär avsaknaden av ambulans en högre belastning på vår räddningstjänst vid larm IVPA (l Väntan På Ambulans).”
Benny Augustsson hade skrivit ett mycket sakligt svar. Augustsson avslutade svaret:
“NU-sjukvården kommer inte att ompröva den tillfälliga placeringen av en ambulans från Vänersborg till ambulansstationen på NÄL.”
Det blev en längre diskussion, och flera talare. Även Henrik Harlitz (M) äntrade talarstolen… Men vi hörde också Bosse Carlsson (C), Dan Nyberg (S) och Ann-Marie Jonasson (S). Hela debatten kan sammanfattas på ett enkelt sätt – alla var överens. Samtliga arbetar för att Vänersborg ska få en fast stationerad ambulans.
Hela sammanträdet med kommunfullmäktige kan ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
KF 13/3 (2): Norra skolan…
I onsdags, den 13 mars, beslutade kommunfullmäktige att:
“inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. Genom flytten av skolenheterna byter skolenheterna 
namn till Holmängenskolan F-3 och Holmängenskolan 4-6. I skolenhetsregistret får de nya skolenheterna samma skolenhetskoder som Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 i dagsläget har. De elever som har sin skolplacering på Norra skolan behåller genom flytten sin skolplacering vid Holmängenskolan.”
Det blev ingen votering eftersom det inte fanns något motförslag. Däremot anmälde ledamöterna från Vänsterpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna samt en av ledamöterna från Liberalerna att de avstod från att delta i beslutet.
Det var egentligen bara tre personer som var uppe i talarstolen och diskuterade sakfrågan. Det var dåligt tycker jag, och på sätt och vis lite respektlöst mot alla barn som går på skolan och deras vårdnadshavare. Det var också förvånande att t ex inte Sverigedemokraterna deltog aktivt i debatten. SD hade ju ett vallöfte om att bevara Norra skolan. Å andra sidan pratade vi tre som var uppe vid ett flertal tillfällen.
Först ut var Bo Carlsson (C) som är barn- och utbildningsnämndens ordförande. Carlsson höll sig strikt till ämnet, skulle man kunna säga. Han lade tyngdpunkten på den diskussion som varit i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den senaste tiden och som föregått fullmäktigeärendet.
Henrik Harlitz (M) och Kärvling (V) var flitiga gäster i talarstolen. Vi uppehöll oss bland annat om bakgrunden till kvällens ärende. Det blev en del historia, bland annat om de beslut som kommunfullmäktige hade fattat om Norra skolan de senaste snart 15 åren. Jag inledde med år 2012 när fullmäktige fattade beslut om att alla skolor i kommunen skulle vara kvar och fortsatte med det investeringsbeslut som fattades 2017. Det var ju tänkt att Norra skolan skulle bli en permanent 2-parallellig skola. Det senaste beslutet fattades 2021 då fullmäktige beslutade att två motioner om en utredning av 
Norra skolans framtid skulle bifallas. Alla beslut i kommunfullmäktige hade alltså handlat om att Norra skolan skulle vara kvar.
Harlitz och Kärvling påpekade vidare att det inte på något sätt var tänkt, när BUN beslutade att bygga Holmängenskolan, att eleverna på Norra skolan skulle flytta dit. Det fanns istället planer på att flytta elever från Tärnanskolan och Mariedalskolan till den nya skolan på Holmängen. Det skulle ju dessutom byggas massor av bostäder på Holmängenområdet. Även en flytt av den anpassade grundskolan (fd särskolan) diskuterades. Och en ny skola skulle också kunna innehålla en förskola. (Som den gör idag, i varje fall tillfälligtvis några år.)
Kärvling (V) och Harlitz (M) tog också upp framtiden. Kommunen planerar att Sanden södra (Lilla Vassbotten) ska byggas ut i stor skala. Kvällens beslut skulle innebära att de familjer som flyttar dit kommer att få långt till närmaste kommunala F-6-skola, dvs Holmängenskolan. Det är med andra ord ingen slump att Fridaskolan håller på att öka antalet platser på F-6 med ungefär 100. Samtidigt ökar behoven av förskoleplatser i centrum de närmaste åren, på samma gång som nya förskoleplatser måste ordnas när förskolan på Dalaborgsparken läggs ner. (Se “På måndag sammanträder BUN”.) Det behövs antagligen byggas en ny förskola i centrala staden ganska snart, enligt planerna på Holmängen där det finns en tomt reserverad i detaljplanen för detta ändamål. Norra skolan skulle kunna vara en bra bricka i ett framtida förskole- och skolpussel för att få allt att gå ihop på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt.
Men framför allt riktade Harlitz och jag kritik mot den process som föregått detta beslut. Det har inte lämnats korrekta besked och inga beslut har fattats i varken barn- och utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige. Processen har rullat på och tycks ha styrts av osynliga krafter utanför offentlighetens ljus. Oppositionspolitiker har lämnats i okunnighet och vårdnadshavare har inte fått någon information. Det är inte första gången det har skett i Vänersborgs kommuns politiska historia och troligtvis inte den sista.
Det var ingen i de styrande partierna som tog debatten, som argumenterade mot de påståenden som Harlitz och jag förde fram. Mats Andersson (C) hade en kort, intetsägande och ganska sur kommentar när han påmindes om att han hade försäkrat väljarna på Aqua Blå 2022, strax före valet, att ingen skola skulle läggas ner i kommunen. (Se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”, 45.43 in i inspelningen.) Men annars var det ingen som tog till orda, inte ens kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som indirekt kritiserades. 
Det är ju hans ansvar att ärendet Norra skolan aldrig har hamnat på fullmäktiges dagordning. Bo Carlsson (C) pratade som sagt bara om det som hade hänt under hans tid som ordförande i BUN. Och det hade varken Harlitz eller jag något att anmärka på.
Kritik mot processen och hanteringen av ärendet var anledningen till att så många ledamöter i kommunfullmäktige avstod från att delta i beslutet. Det gick emellertid inte att rösta nej, hela ärendet hade så att säga gått för långt. Det skulle dessutom vara omöjligt att bedriva undervisning i någon större omfattning i Norra skolans lokaler de närmaste åren. Det är bland annat omfattande fuktskador. Dessutom kalkylerar samhällsbyggnadsförvaltningen med att en renovering skulle kosta omkring 120 milj kr, även om vi är flera som tycker att denna summa verkar vara i överkant.
Norra skolan, som har haft elever springande i korridorerna i över 100 år, kommer att stå tom från och med i höst. Det är inte troligt att det någonsin kommer att höras några fotsteg eller barnröster i lokalerna. Det får framtiden dock utvisa, för i nuläget är det ingen som vet vad som ska hända med Norra skolan. Det är stor risk att den kommer att stå tom länge. Och antagligen förfalla ännu mer…
Moderaterna gav beskedet att de ville lämna en protokollsanteckning som förklarade deras inställning till beslutet. Den har jag dock inte sett. Vänsterpartiet lämnade följande anteckning till protokollet i samband med, och en förklaring till, att vi avstod från att delta i beslutet.
Protokollsanteckningen hade följande lydelse:
“Processen kring Norra skolans framtid har till stora delar varit osynlig och skett utan en öppen och tydlig politisk viljeinriktning. Beslutsprocessen har varit oklar och relevanta beslut har inte fattats där de hör hemma. Elever, vårdnadshavare och politiker har därför inte haft verkliga möjligheter att påverka Norra skolans framtid. 
Under tiden har underhåll eftersatts och byggnaderna förfallit. Nu står kommunfullmäktige inför fullbordat faktum. Det är omöjligt att fortsätta bedriva undervisning på skolan och eleverna måste flytta till Holmängenskolan.
Vänsterpartiet beklagar den process som har varit och visar sin besvikelse och sitt ogillande genom att avstå från att rösta för en nedläggning av Norra skolan.”
Norra skolan är i och med kommunfullmäktiges beslut nedlagd. Det var i varje fall allas övertygelse. Och min. Tills någon timme efter sammanträdet. Då skrev Lena Eckerbom Wendel (M) följande kommentar på Facebook:
“Kommunfullmäktige har fortfarande inte fattat något beslut om att långsiktigt lägga ner Norra skolan. Beslutet är att flytta eleverna under nästa läsår.
Det finns fortfarande ett uppdrag till BUN att bedriva skola i Norra skolans lokaler. Dock kan det vara rimligt att eleverna kan nyttja den nybyggda skolan tills renoveringen av Norra är klar.
Att styret genom att varken lyfta beslutet om skolstruktur eller initiera en renovering, tar kommunfullmäktige som gisslan i ett icke-beslut är sorgligt.”
Jag överlåter till läsarna att tolka dessa rader och själva bilda sig en uppfattning om konsekvenserna av fullmäktiges beslut – om Lena Eckerbom Wendel har rätt.
Kan det vara så att Norra skolans öde fortfarande inte är beseglat?
==
Onsdagen den 20 mars publicerade TTELA en bra och mycket informativ artikel om KF-behandlingen av Norra skolan på sin hemsida – ”Flera politiker avstod från att delta i beslutet om Norra skolans flytt”.
==
Det går att läsa betydligt mer om Norra skolan i följande blogginlägg:
- “KS (28/2): Budget, arenan, SD och Norra skolan” – 5 mars 2024
- “Norra skolans öde beseglat” – 18 februari 2024
- “Imorgon(!) BUN” – 15 februari 2024
- “BUN: Norra skolan ska läggas ner” – 10 februari 2024
- “Norra skolan: To be or not to be” – 19 november 2023
===
Anm. Du kan lyssna på hela fullmäktigedebatten på kommunens hemsida.
På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa om vad som händer i politikens Vänersborg denna vecka: ”En vanlig vecka framöver väntar”.
Internationella kvinnodagen
Idag är det den internationella kvinnodagen.
Den internationella kvinnodagen har gamla anor i den socialistiska arbetarrörelsen. På initiativ av den tyska kommunisten (ja, hon var faktiskt det) Clara Zetkin bestämde Andra internationalen redan 1910 att en särskild kvinnodag skulle firas den 8 mars. Dagen är dock inte särskilt socialistisk längre. Idag finns kvinnodagen med i FN:s lista över högtidsdagar, och den har därmed också blivit en mer “opolitisk” högtidsdag.
Den internationella kvinnodagen firas världen över och i vissa länder är den en nationell helgdag. I Sverige hade förr i tiden “Filippa” namnsdag denna dag och det fanns föräldrar 
som namngav sina döttrar efter, bland annat, kvinnodagen… 1994, möjligtvis 1993, flyttades emellertid namnet av någon obegriplig anledning till den 2 maj. Den 8 mars blev istället Sivs dag.
Det sägs att “Siv” betyder brud eller hustru, och det kanske inte är ett särskilt lämpligt namn på den internationella kvinnodagen… Däremot har namnet mycket gamla anor, asaguden Tors fru hette Siv…
Den internationella kvinnodagen till ära har Vänsterpartiet i Vänersborg skickat en insändare till TTELA. Den publicerades i morse på TTELA:s hemsida – ”Sveriges mest kvinnofientliga regering”. Imorgon lördag ska insändaren enligt uppgift publiceras i papperstidningen. Insändaren är undertecknad av Elin Segerlind (ordförande Vänsterpartiet Vänersborg), Ida Hildingsson (kommunpolitiker) och Stefan Kärvling (gruppledare):
===
Sveriges mest kvinnofientliga regering
Vi behöver en regering som är till för alla. Vi behöver krispolitik som funkar för vanligt folk. Som skyddar välfärden och tryggheten för föräldrar, och för de som utsätts för våld.
När regeringen och SD slaktar den svenska sjukvården så drabbar det kvinnor i Sverige hårt. Det handlar om jobbet och vardagen för hundratusentals kvinnor. Vissa förlorar själva sitt jobb, andra drabbas genom att en redan pressad arbetssituation blir än värre när kollegor försvinner. Regeringen och SD låter kvinnodominerade arbetsplatser inom skola och omsorg förblöda.
Regeringen och SDs brist på krispolitik slår hårt mot alla med låga inkomster och det är i Sverige idag framför allt kvinnor, inte minst ensamstående mammor. Högern gör ingenting för att få ner de höga matpriserna och ingenting för att få ner de stigande priserna i kollektivtrafiken, som kvinnor är särskilt beroende av. Antalet barnfamiljer som vräks ökar kraftigt. Istället läggs pengarna på skattesänkningar som ger mest till de som redan har mest, vilka vi vet framförallt är män.
Mönstret går igen på område efter område. De ändrar kraven på skyddade boenden så att det blir svårare för kvinnojourerna och så att privata bolag riskerar ta över – förlorare är våldsutsatta kvinnor som behöver hjälp. De håller på att förvandla något så grundläggande som föräldraledigheten till en marknad genom den så kallade nannyreformen och de planerar försämringar av sjukförsäkringen som vi vet drabbar kvinnor särskilt hårt. Den strypta familjeåterföreningen drabbar framför allt kvinnor på flykt. De avskaffar den feministiska utrikespolitiken så att jämställdhetsarbete över hela världen drabbas.
Regeringen vägrar fördöma Israels dödande i Gaza, där majoriteten av de dödade är kvinnor och barn! Det står nu klart att regeringen är den mest kvinnofientliga regeringen i Sverige i modern tid.
Vänsterpartiet Vänersborg har återkommande lagt budgetförslag med mer resurser till verksamheterna inom skola och social omsorg. Vi vill även se att resan mot arbetstidsförkortning påbörjas inom kvinnodominerande yrken såsom äldreomsorgen. Att Bostad Först modellen införs är en viktig förutsättning för allas rätt till bostad och att våldsutsatta kvinnor ska få stöd oavsett missbruksproblematik, funktionsvariation eller ålder.
Istället för den högernationalistiska regeringens kvinnofientliga politik, behöver Sverige en regering som är till för alla. Vi behöver en krispolitik som hjälper 
människor genom krisen med sänkta matpriser och billigare kollektivtrafik. Vi behöver rädda sjukvården och den övriga välfärden. Våldsutsatta kvinnor ska få skydd och Sverige måste ta hänsyn till kvinnors asylskäl. Sverige behöver feminism!
KF: Mer pengar till skolan!
Gårdagens sammanträde bjöd endast på två överraskningar. Ja, egentligen tre. Kommunfullmäktige fick nämligen besök av Voice. Det var ju Lucia och ledamöter och åhörare fick njuta av ett traditionellt Luciatåg och sånger som hör högtiden till. Det var stämningsfullt och fint. (Klicka här.)
Dagordningen innehöll väldigt många ärenden. (Se dagordning “Imorgon Lucia – och KF”.) De flesta ärenden klubbades dock igenom i snabb takt. Några diskuterades men beslutsförslagen blev ändå de förväntade.
I detta blogginlägg tänkte jag bara skriva om de ärenden där utfallen blev annorlunda än förväntat.
Den första överraskningen kom redan på ärende 9, “svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Förra gången detta ärende skulle avgöras, i februari i år, blev ärendet som bekant återremitterat. Det var de styrande partierna (S+C+KD+MP) som använde rättigheten till minoritetsåterremiss för att skjuta ett förväntat voteringsnederlag på framtiden. Fullmäktiges beslut om återremiss överklagades till Förvaltningsrätten som underkände den felaktiga motiveringen till återremissen – och upphävde därmed beslutet. (Se “Imorgon Lucia – och KF”.)
Men skam den som ger sig. Mats Andersson (C) hade repat nytt mod efter det nesliga och förödmjukande nederlaget i Förvaltningsrätten. Kommunalrådet Andersson yrkade på en ny återremiss. Denna gång hade han tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerat en ny motivering:
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med motivering att komplettera genom att utreda lagligheten i att, med förbehåll, påkalla regelverk enligt motionens att-satser.”
Motiveringen lyser av obstruktion, “vi vill inte, vill inte”. Andersson framförde inte heller några argument för varför ett regelverk skulle kunna tänkas vara olagligt när ingen vet vilka regler som regelverket ska innehålla.
Det är lite beklämmande att två kommunalråd så tydligt visar sitt missnöje mot majoritetens uppfattning och vilja. Eftersom ärendet efter Förvaltningsrättens beslut betraktades som att det behandlades för första gången i kommunfullmäktige så kunde den styrande minoriteten med sina 22 röster mot oppositionens 28 besluta om en “ny” återremiss.
Jag kommer inte att överklaga återremissbeslutet eftersom motiveringen denna gång är korrekt formulerad rent formellt. Förvaltningsrätten bedömer nämligen endast lagligheten i beslut och inte hur bra eller kloka de är…
Det blev en viss diskussion om Sverigedemokraternas motion om att “tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid”. I sak ifrågasattes inget, men Gunilla Cederbom (V) ansåg att motionen enligt kommunfullmäktiges praxis skulle betraktas som “besvarad” och inte “bifallen”. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade nämligen börjat genomföra de åtgärder som motionen yrkade på. Det tyckte motionären Torbjörn Moqvist (SD) var helt ok, och så beslutade också kommunfullmäktige.
Det var flera ärenden på dagordningen om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården. Det var flera med mig som hade förväntat sig en längre debatt i dessa ärenden. Så blev inte fallet.
Ann-Helen Selander (M) hade efter kontakt med Bolagsverket kommit till slutsatsen att en fusion av bolagen hade varit att föredra istället för en likvidation. Men Selander och moderaterna ville inte fördröja processen ytterligare och avstod därför från andra yrkanden. Kommunfullmäktige beslutade enligt beslutsförslagen i samtliga ärenden kring dessa bolag.
Ärende 24, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024” var något av kvällens “höjdpunkt”. TTELA hade en artikel i dagens “papperstidning” (se TTELA “Förslaget: 30 miljoner kan rädda kommunverksamheter”), men det var en artikel skriven innan gårdagens kommunfullmäktige. På TTELA:s hemsida finns det däremot en kortare artikel om gårdagens budgetbeslut. (Se “Nattis på Lanternan i Vänersborg räddat”. Artikeln kommer säkerligen att ”fyllas på”.)
I blogginlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!” beskrev jag förslaget från de styrande partierna och i inlägget “Vänersborg har råd med en bra skola för alla!” Vänsterpartiets syn.
Moderaterna och Liberalerna hade innan sammanträdet inte presenterat något eget förslag, men de lämnade ett förslag i början av sammanträdet. Det visade sig att även M+L ville ge mer pengar till verksamheterna, närmare bestämt 28 milj kr. Den summan fördelades så att barn- och utbildningsnämnden skulle få 10,5 milj kr, socialnämnden 10 milj, samhällsbyggnadsnämnden 5 milj, kultur- och fritidsnämnden 1,5 milj och kommunstyrelsen 1 milj kr.
Det intressanta var att M+L ville ge mer pengar till barn- och utbildningsnämnden än de styrande partierna… Inte så mycket som Vänsterpartiet dock, som ville ge 15,1 milj till BUN. (Vi lade till 1,7 milj jämfört med vårt yrkande i kommunstyrelsen. De 1,7 milj skulle kompensera BUN för eventuell hyreskostnad för en tom Norra skola under höstterminen.)
Det blev en del diskussion i kulisserna. Vänsterpartiet påpekade för de styrande att M+L:s “bud” innehöll mer pengar till BUN – och jag antar att de blev något förskräckta. De visste ju att Vänsterpartiet prioriterar förskola och skola…
“Utmaningarna för kommunen är just nu stora. Skenande pensionskostnader, försvar av bibehållen välfärd och en bra skola samt ett ökat behov av investeringar är några av de utmaningar vi måste klara.”
Så stod det sammanfattningen av ärendet och det var ungefär med de orden som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som förste talare inledde debatten. Han fortsatte med att presentera de styrande partiernas nya förslag. Ja, det var delvis ett nytt förslag – de styrande partierna hade lagt till några extra miljoner till barn- och utbildningsnämnden, +4,5 milj. Det var enligt Vänsterpartiets uppfattning inte tillräckligt, men i politiken får man ibland vara både realist och villig att kompromissa. Det var så här långt som de styrande partierna var villiga att sträcka sig.
De styrande partiernas förslag såg ut så här:
- Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 10 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan, 4,5 mnkr för att trygga anställningar och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
- Socialnämnden tilldelas 10,0 Mkr. Socialnämnden uppmanas bevaka att det förebyggande arbetet för de med försörjningsstöd kan fortsätta.
- Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
- Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
- Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.
Det var sammanlagt 34 milj kr som de styrande föreslog skulle delas ut till nämnderna nästa år. Och eftersom Mats Andersson (C) inte yrkade på någon återremiss så blev förslaget från de styrande också fullmäktiges beslut. Vänsterpartiet röstade för de styrandes förslag…
Det kan noteras att Sverigedemokraternas samtliga tio ledamöter av någon outgrundlig anledning avstod från att rösta. Har de ingen uppfattning i kommunens viktigaste ärenden?
Det återstod en del ärenden på dagordningen.
David Karlsholt (MBP) har på grund av studier flyttat till en annan kommun, men han ville ändå behålla sitt uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige ansåg att han fick det.
Henrik Harlitz (M) hade lämnat en interpellation (kan laddas ner här) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Augustssons svar kan laddas ner här.) De debatterade frågan och Harlitz gick ganska hårt åt Augustsson för att kommunens vattentjänstplan inte var färdig trots att den enligt lagen ska börja gälla vid årsskiftet. Augustsson försvarade sig med att enligt en enkät av Svenskt Vatten var 54% av landets kommuner inte klara i tid.
Ida Hildingsson (V) presenterade sina motioner (se “Imorgon Lucia – och KF”) och även en tredje. Den hade rubriken “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Motionen var inlämnad tillsammans med Göran Svensson (MBP). (Motionen kan laddas ner här.)
Även Vänsterpartiets Gunilla Cederbom presenterade en motion, “Undvik halkolyckor – öka utdelning av broddar!”. (Den kan laddas ner här.) En mycket angelägen motion i en i Vänersborg mycket omdiskuterad fråga.
Årets sista kommunfullmäktige avslutades kl 22.10. Vill man se sammanträdet i efterhand så kan man gå in på kommunens webb-TV (klicka här). Här kan man välja att se de enskilda ärendena och också se Luciatåget.
Anm. På Facebook har det nybildade partiet “Sunt Förnuft” skrivit en del om sammanträdet och recenserat de olika partiernas framträdande. (Klicka här.)
Vänersborg har råd med en bra skola för alla!
TTELA publicerar idag en insändare som är undertecknad av Gunilla Cederbom (V) och Stefan Kärvling (V). Insändaren handlar om att Vänsterpartiet säger nej till ytterligare nedskärningar i förskolor och skolor i Vänersborg – och vill tillföra barn- och utbildningsnämnden (BUN) mer pengar. (Insändaren infördes på hemsidan redan i tisdags – se ”Vänersborg har råd med en bra skola för alla!”.)
På onsdag kommande vecka, den 13 december, ska fullmäktige fatta ett beslut om en tilläggsbudget för 2024. 
Vänsterpartiet tänker yrka på att barn- och utbildningsnämnden ska få ytterligare ekonomiska medel för att undvika uppsägningar av legitimerade lärare.
Cederbom och jag är båda ledamöter i kommunfullmäktige och Vänsterpartiets företrädare i kommunstyrelsen. Vi lämnade vårt yrkande i kommunstyrelsen den 29 november när tilläggsbudgeten behandlades där. Yrkandet röstades då ner av de styrande partierna, S+C+KD+MP. (M+L+MBP avstod från att delta i beslutet och SD lade ner sina röster.)
Det är Vänsterpartiets yrkande i kommunstyrelsen som blev till en insändare i TTELA. Jag publicerar den i sin helhet nedan. Men först vill jag gärna dela med mig av den protokollsanteckning som barn- och utbildningsnämndens tidigare ordförande och numer kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) lämnade på kommunstyrelsen samtidigt som han röstade nej till Vänsterpartiets yrkande.
Mats Anderssons (C) protokollsanteckning hade följande lydelse:
”Såvida Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återlämna Norra skolan, då behovet av elevplatser kan tillgodoses i den nybyggda Holmängens skola ht 2024, till fastighetsägare finns utrymme för fler resurser till legitimerade lärare.”
Protokollsanteckningen är inte helt lätt att förstå. BUN skulle spara 1,7 milj kr nästa år om Norra skolan läggs ner, medan Mats Anderssons och de styrande partiernas förslag innebär att personalen ska minskas med motsvarande 7,9 miljoner…
Här följer Gunilla Cederboms (V) och min (V) insändare:
==
Vänsterpartiet i Vänersborg välkomnar de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget för 2024. Verksamheterna är i stort behov av ekonomiska medel på grund av den ekonomiska utvecklingen i landet. Vänsterpartiet håller med om nödvändigheten att ta en del av kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) i anspråk för att värna välfärdssektorn.
Det är ett bra förslag utifrån nuvarande förutsättningar. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att det når ända fram. Det finns risk för att barn- och utbildningsnämnden, trots tilläggsbudgeten, tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr.
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det finns ett skriande behov av legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.
Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Det drabbar i slutändan eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.
Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:
”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Inriktningsmålet är högprioriterat i kommunen. Nu är det i fara.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare.
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att kommunfullmäktige tilldelar barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 milj kr för att behålla legitimerade, behöriga och kompetenta pedagoger. Tilldelningen kan finansieras genom att använda delar av kommunens prognostiserade överskott eller pengar ur resultatutjämningsreserven.
Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom
Vänsterpartiet Vänersborg
KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?
Gårdagens kommunstyrelse började med en tre timmars utbildning. Ann Malmsten från INDEA höll i den.
Utbildningen handlade om att “förtydliga politikers respektive tjänstepersonernas roll”, som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerade det i sin inledning. Eller som kommundirektör Lena Tegenfeldt uttryckte det:
“Det krävs två för att dansa tango.”
Det är säkerligen så, även om det skulle krävas betydligt fler för att undertecknad bloggare ska kunna lära sig att dansa tango. Och ska jag vara riktigt ärlig, jag kommer aldrig att kunna lära mig att dansa tango…
Själva sammanträdet med kommunstyrelsen startade inte förrän kl 11.10 och då var det förbundschef/räddningschef Markus Green från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän/Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund som informerade. Det gjorde Green på ett informativt och proffsigt sätt. Det handlade en hel del om räddningstjänstens förändrade eller kanske snarare utökade uppdrag i dagens värld. Räddningstjänsten är t ex på ett helt annat sätt än tidigare en del av totalförsvaret. Arbetet har blivit annorlunda berättade Green vidare, gängkriminaliteten påverkar arbetet liksom nya risker och ökade miljökrav. Räddningstjänstförbunden behöver även mer folk, både fast anställda och deltidsanställda. Det är en stor utmaning att locka till sig fler människor, det är en tuff arbetsmarknad.
Det är långt gångna planer på en sammanslagning av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Det lär emellertid bli mer information om detta. Planerna verkar inte gå helt smärtfritt. (Se också kommunalrådens skrivelse till NU-sjukvården om att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL – “Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg”.)
Den följande presentationen var också informativ och proffsig. Utvecklingsledare Pål Castell och planhandläggare Freddie Carlson informerade om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Det är på många sätt järnvägsstationen och tågstoppet som står i centrum för planen. Och alla hoppas att tågstoppet blir av 2028 som det har sagts. En fördjupad översiktsplan är en av förutsättningarna för detta.
Brålandaborna visar ett mycket stort intresse för översiktsplanen och utvecklingen i bygden. Nu ska granskningen inledas och allmänheten kan lämna synpunkter. Igen. Det har de gjort tidigare också, på samrådet. Då kom många synpunkter in till kommunen från invånarna. De handlade framför allt om ringleden, jordbruksmark, tillgänglighet till Brålanda kyrka, gångstråk längs Frändeforsån och riskhantering.
Vi får se om brålandaborna är nöjda med de förändringar som har gjorts i planen sedan dess.
Det var information från kommunalråden och kommundirektören. Det som är värt att notera är att Benny Augustsson upplyste KS om att Vänerhamn tänker lägga ner hamnen i Vänersborg. Det är för lite tonnage. Det innebär att det knappast är läge att flytta hamnen till Vargön heller. Varför ska kommunen satsa ett antal hundra miljoner om det inte kommer några båtar…?
Ärendena som behandlades igår föranledde inte särskilt många dispyter. Det blev några frågor och inlägg kring vissa ärenden. Själv frågade jag om möjligheten till mobila solcellsanläggningar i samband med några medborgarförslag. 
Ordförande Augustsson (S) menade att det i sinom tid kommer att bli mycket arbete och diskussioner kring sådana här frågor. Jag var ensam om att yrka på bifall till Vänsterpartiets motion om att införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder. Det blev även några synpunkter på delårsrapporten från NÄRF. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Flera ärenden handlade om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården.
Henrik Harlitz skrädde inte orden:
“Jag är inte nöjd mer hur detta har skötts.”
Och Harlitz räknade upp en massa, närmast retoriska frågor:
“Vad göra med de tillgångar som finns? Till kommunen eller till det nya bolaget? Är årsskiftet ett bra datum eller vänta till bolagsstämman?”
Och fortsatte:
“Det nya bolaget har inget bolagsnummer än. Och inte ens ett hyresavtal för lokalerna. … en stiftelse bestämmer vilka som ska vara anställda i ett bolag som inte finns.”
Det låg nog en hel del i vad Harlitz sa. Benny Augustsson verkade ta det hela med ro. Det ordnar sig typ. Och det låg nog en del i det också.
Debatten fortsätter säkerligen i fullmäktige den 13 december.
Och sedan var det då dags för den absolut viktigaste punkten på dagordningen – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”. Jag beskrev ärendet och de styrande partiernas förslag på tilläggsbudget noggrant i inlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.
Kommunstyrelsen hade tidigare på mötet fått en viktig upplysning av ekonomichef Thomas Sannemalm. Statsbidragen i år till “Minskad andel timanställda inom vård och omsorg om äldre” och “Utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden” måste delas upp på två år. Det innebär att prognosen för årets resultat minskas med 28 milj kr och prognosen för 2024 ökar med 28 milj kr.
Det betyder naturligtvis inte att kommunen totalt sett får mer pengar, men “flytten” av pengarna är ändå viktig. Det är ju nästa år som blir det tuffa och svåra året för verksamheterna inom välfärden. (Årets resultat prognostiserades före “pengaflytten” till +67 milj kr – se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.)
De styrande partierna vill ta 15 milj kr ur kommunens besparingar, dvs resultatutjämningsreserven (RUR), för att skjuta till extra pengar till nämnderna nästa år. Det nya 
beskedet innebär att de styrande partierna inte längre behöver finansiera sin tilläggsbudget med RUR. Pengarna kan tas från det prognostiserade överskottet. RUR kommer alltså att finnas kvar oavkortat, 50 milj kr, år 2025 och kan då användas om konjunkturkurvan av någon anledning inte har vänt uppåt.
Det betyder också att tilläggsyrkandet från Vänsterpartiet om att använda ytterligare 7,9 milj kr för att behålla de legitimerade lärarna inte heller behöver göras genom att använda RUR. De kan också tas från det prognostiserade överskottet. (Se “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.)
Det här framförde Vänsterpartiet igår. Ingen kommenterade emellertid vårt yrkande, trots att jag försökte motivera vikten av att inte säga upp legitimerade lärare. Min vädjan klingade ohörd – och okommenterad. Det var först när jag gjorde en liten “spydig” kommentar senare på sammanträdet som ordförande Augustsson framförde att även socialnämnden behövde mer pengar. Hans slutsats torde då vara att i den situationen ska ingen ha extra budgetanslag…
Benny Augustsson (S) yrkade för övrigt avslag på Vänsterpartiets tilläggsyrkande. Jag begärde votering.
Det var bara jag (V) som röstade för 7,9 milj kr till barn- och utbildningsnämnden. M+L+MBP avstod från att delta i hela beslutet och SD lade ner sina röster. De styrande partierna, S+C+KD (MP har ingen ordinarie i KS), röstade nej till Vänsterpartiets förslag. 
Det innebar att barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C) röstade nej till att behålla de legitimerade lärarna.
Den som är intresserad av hur Vänsterpartiet resonerar och varför vi anser att det är viktigt att inte säga upp legitimerade lärare kan ladda ner yrkandet här.
Det känns ibland som om de styrande i Vänersborg inte tycker att barnens och ungdomarnas utbildning är särskilt viktig…
Det kommer att bli debatt på kommunfullmäktige…
KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!
I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för de flesta av kommunstyrelsens ärenden på onsdag – se “KS sammanträder 29/11”. Jag sparade ett ärende, kanske det viktigaste – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”.
Benny Augustsson (S) lägger ett förslag för de styrande partiernas räkning på en tilläggsbudget. Det är en unik åtgärd i Vänersborg. Den beslutade budgeten som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni ska “kompletteras”.
Det är den ekonomiska situationen som gör tilläggsbudgeten nödvändig. Vänsterpartiet argumenterade i ett tidigt skede i våras för att kommunen borde ha dörren öppen för förändringar av budgeten, eftersom den ekonomiska utvecklingen och prognoserna var så osäkra. Det framförde vi också i vårt eget budgetförslag. (Se “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”.) 
Vänsterpartiet ansåg vidare att det var mycket viktigt att slå vakt om verksamheterna, och det gör vi fortfarande, särskilt när den kommande lågkonjunkturen enligt prognoserna blir tämligen tillfällig. Redan 2025 räknar ekonomerna med att konjunkturen vänder. Kommunen borde därför använda de reserver som finns för att slå vakt om välfärden. I kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) finns nämligen 50 milj kr avsatta från “goda år”. I sista hand, om det blev absolut nödvändigt, kunde kommunen höja skatten.
Jag inbillar mig att de styrande partierna blev något påverkade av Vänsterpartiets resonemang. I budgetbeslutet i juni så stod det i MRP, budgeten för nästa år (Del I, s 16):
“Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattenivå. Utifrån en samlad negativ prognos för kommunen i delårsrapport per augusti 2023 kan det dock bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven. I sista hand kan en skattehöjning för 2024 behöva lyftas för politisk diskussion.”
Inflationen har varit hög, en ny beräkning visar att pensionerna kräver ytterligare en höjning (12 milj för Vänersborg), kostnaderna i verksamheterna har ökat och välfärden är hotad. Dessutom har kommunen ett stort investeringsbehov.
I de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget står det:
“Fullmäktiges beslutade budget i juni innehåller inga generella besparingar i skola, vård och omsorg. Vi måste dock klara ekonomin och välfärden i en tuff tid där storleken på eventuella stöd från staten är osäkra. I kommunen har vi en resultatutjämningsreserv på 50,0 mnkr. En del av dessa medel används nu för att klara en budget i balans 2024. Detta för att inte förvärra den lågkonjunktur vi ser framför oss och som starkt påverkar vår kommun.
Den ekonomiska situationen kräver att vi prioriterar mellan utgifterna samtidigt som vi tydligt värnar välfärden.”
De styrande partierna föreslår därför att ytterligare pengar ska avsättas till välfärden. Nämndernas budgetramar för 2024 ska utökas med totalt 29,5 milj kr. Förslaget imorgon onsdag, som sedan ska vidare till kommunfullmäktige den 13 december, innebär följande fördelning av de extra pengarna:
- “Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 5,5 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
- Socialnämnden tilldelas sammanlagt 10,0 mnkr varav 3,0 mnkr till Arbete, sysselsättning och integration samt 7,0 mnkr till nämndens förfogande.
- Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
- Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
- Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.”
Det är ett i stort sett bra förslag. Vänsterpartiet välkomnar dessa pengar till verksamheterna. Det gör vi även om några av miljonerna, som t ex underhåll av Dalbobron och fastigheter samt kostnaderna för IT, inte direkt tillhör välfärdssektorn.
Men Vänsterpartiet ser mycket positivt på att de styrande partierna för första gången, och äntligen, tar kommunens reserver, den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), i anspråk. Det är absolut nödvändigt för att värna välfärdssektorn.
Var kommer då alla dessa 29,5 milj kr från? Det framgår av förslaget:
“Finansiering sker genom att budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag utökas med 14 mnkr 2024 och att resultatet minskar med 1 mnkr. Det nya resultatet, -15 mnkr, finansieras genom att motsvarande summa ianspråktas av resultatutjämningsreserven. Därefter återstår 35 mnkr i resultatutjämningsreserven.”
Vänersborgs kommun har alltså fått ökade statsbidrag och större skatteintäkter än vad som var känt i juni, +26 milj kr. Samtidigt har pensionskostnaderna ökat (se ovan) med 12 milj kr. Kommunens nya resultat blir då, inklusive den miljon som fanns kvar sedan junibudgeten, +15 milj kr. (26-12+1) De styrande partierna använder dessa pengar plus 15 milj kr från RUR (resultatutjämningsreserven) för att avsätta medel till nämnderna. När det är gjort återstår 35 milj kr i RUR.
Det är, som sagt, i stort sett ett mycket bra förslag. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att förslaget når ända fram.
Det finns ett område kvar som de styrande partierna har “missat”. Barn- och utbildningsnämnden kommer, trots tilläggsbudgeten, att tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr. Det blir många lärare…
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det är ett skriande behov på legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.
Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Stressen blir större och den redan höga sjukfrånvaron tenderar att öka. I slutändan drabbas eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.
En sämre skola och utbildning kan ge långsiktiga negativa effekter för barnen och ungdomarna. Självförtroendet och självkänslan kan undergrävas vilket kan leda till minskad motivation och intresse för skolan och lärande i allmänhet. Sämre kunskaper och sämre betyg begränsar framtida utbildningsmöjligheter liksom möjligheter till arbeten och till vissa karriärvägar. Det i sin tur kan få både sociala och ekonomiska konsekvenser med minskad livskvalitet och ökad risk för utanförskap.
Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:
”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Inriktningsmålet ska enligt “dokumenten” vara högprioriterat i kommunen. Nu är det definitivt i fara. Det är självklart också de förväntade resultaten som barn- och utbildningsnämnden har kopplat till inriktningsmålet:
- ”andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- ”andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
- ”andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
Jag kan inte heller låta bli att citera ur kultur- och fritidsnämndens invånardialog med ungdomar. I den rapporten står det avslutningsvis:
“Något som var väldigt framträdande i dialogen var att många unga vi mötte gav uttryck för psykisk ohälsa och stress och press kopplat till både skolgång och i andra delar av livet.”
Vänsterpartiets yrkande på ytterligare 7,9 milj kr till BUN finansieras med RUR-pengar. Det betyder att det skulle vara kvar 27,1 milj kr i RUR (resultatutjämningsreserven) till 2025. Det skulle räcka för att upprätthålla verksamheterna om lågkonjunkturen skulle bli lika svår 2025 som nästa år. Och i sämsta tänkbara scenario har en kommun alltid möjlighet att höja skatten.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Barnen och eleverna är även Vänersborgs framtid, och nu är det upp till bevis för alla partier som basunerade ut detta innan valet förra året…
Imorgon får vi se hur de andra partierna ställer sig till Vänsterpartiets förslag.
Anm. Här kan du läsa om vad som hände på sammanträdet den 30 november – ”KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.
Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande
På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari 2023 beslutade de styrande partierna, S+C+KD+MP, att återremittera Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten och avlopp. Det var möjligt eftersom det räcker med en tredjedel av rösterna i fullmäktige för att återremittera ett ärende.
Det var också av precis den anledningen som de styrande partierna inte ville ha en omröstning om själva motionen. De visste ju att fullmäktige skulle bifalla den, dvs rösta ja till motionen. Oppositionen i Vänersborg var nämligen, för en gång skull, enig. Samtliga 28 ledamöter i oppositionen är motståndare till tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet. (De styrande har 23 ledamöter.) En återremiss var således det enda sättet för de styrande att undvika ett snöpligt röstningsnederlag i sakfrågan.
Jag har beskrivit hela ärendet noggrant i bloggarna “KF 2: VA – återremiss igen” och ”KF 2b: VA-motionen och lagen”. TTELA har gjort detsamma i artikeln “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till va-nätet”.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) var den som yrkade på återremiss. Andersson lämnade följande motivering till yrkandet:
“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”
Tanken med en återremiss är alltså att den ska användas när ett ärende kräver ytterligare utredning. Det kan vara att underlaget känns ofullständigt och behöver kompletteras med ytterligare faktauppgifter. Motiveringen ska då upplysa mottagaren av återremissen om vad som ska göras.
Det framgår tydligt av Mats Anderssons motivering att detta inte var syftet med återremissen. Syftet var ett annat. Det var helt enkelt att förhindra ett beslut. Eller som Tor Wendel (M) sa under sammanträdet, det var en ”maskerad bordläggning”.
De styrande partierna missbrukade rätten för minoriteter att återremittera ett ärende. Därför överklagade jag den 1 mars 2023 fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten. Eller som det mer formellt uttrycks, jag begärde att Förvaltningsrätten skulle laglighetspröva beslutet. (Du kan ladda ner min överklagan här.)
Idag, onsdagen den 18 oktober 2023, kom Förvaltningsrättens beslut:
“Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver det överklagande beslutet.”
Förvaltningsrätten håller alltså med en av Vänsterpartiets ledamöter i kommunfullmäktige, Stefan Kärvling – beslutet om återremiss var inte lagligt! Beslutet gäller inte och det måste göras om. Det måste fattas ett nytt beslut.
Förvaltningsrätten inleder sina motiveringar till beslut med att hänvisa, och ofta citera, en del lagparagrafer. Det är ibland också nödvändigt för rätten att använda andra källor som t ex domar, förarbeten och propositioner. Det gör Förvaltningsrätten även i detta fall. (Rättens beslut grundar sig bland annat på “prop. 2001/02:80 s 143”.)
Sedan följer själva motiveringen till beslutet, och den är mycket kort. Det beror sannolikt på att det var ett mycket enkelt mål att döma i…
Förvaltningsrätten motiverar sitt beslut:
“Den av kommunfullmäktiges minoritet beslutade återremissen innebär inte att ärendet skickas tillbaka till det beredande organet. Det är således inte fråga om en korrekt återremiss. Beslutet om minoritetsåterremiss strider därmed mot lag eller annan författning och ska därför upphävas.”
När jag i bloggen “Överklagande till Förvaltningsrätten” skrev om mitt överklagande till Förvaltningsrätten så frågade jag det nya AI-verktyget Chat GPT om återremisser. De första två meningarna jag fick som svar var:
“Att återremittera ett ärende betyder att man skickar tillbaka det till den tidigare instansen, vanligtvis till den som skickade ärendet till dig i första hand, för vidare åtgärder. Detta kan göras av olika skäl, till exempel om det behövs ytterligare information eller om ärendet behöver undersökas ytterligare innan ett beslut kan fattas.”
Chat GPT hade helt rätt.
De styrande partierna i Vänersborg är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Ledamöterna i dessa partier röstade allihop tillsammans igenom Mats Anderssons (C), 
kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, yrkande på återremiss. Nu säger Förvaltningsrätten i Göteborg att det var ett beslut som strider mot svensk lag.
Vad säger det om de partier som styr Vänersborg idag?
Kan man återremittera styret i Vänersborg? Kan man återremittera Mats Andersson?
Anm. Förvaltningsrättens beslut kan laddas ner här.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer