Arkiv

Archive for the ‘Vargön’ Category

Blir Hallevibadet uthyrt? (5)

18 november, 2025 Lämna en kommentar

Det har diskuterats mycket om bad- och simanläggningar i Vänersborgs kommun under de senaste åren. Det handlar både om en ny anläggning och, inte minst, Hallevibadets vara eller inte vara.

Vänersborgs kommun äger endast utomhusbadet i Brålanda. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti, och drivs i privat regi. Entreprenören erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr inkl moms (2025). I år ska kommunen satsa (har satsat?) 500.000 kr i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet.

Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag som Brålandabadet utslaget på hela året, 12 månader, skulle det betyda 835.975 kr (inkl moms). Det skulle också kunna jämföras med den kostnad, t ex el och värme, som kommunen har för att ha Hallevibadet tomställt. Denna kostnad ligger för 2025 på 950.000 kr.

Den andra badanläggningen i kommunen är äventyrsbadet Vattenpalatset på Vänerparken. Anläggningen ägs av Intea Fastigheter AB och hyrs av kommunen. Kommunen lämnade en uppdragsersättning för 2025 på 11.046.000 kr till Vattenpalatset Vänerparken AB.

I kommunens planer har det under flera år ingått att kommunen ska bygga en ny sim- och badanläggning. Därför gjordes det en omfattande badutredning “redan” 2022 som sedan uppdaterades den 22 juni 2023.

Utredningen undersökte flera olika alternativ både när det gällde olika dimensioneringar i storlek och utformning av en framtida sim- och badanläggning och även möjliga lokaliseringar. De beräknade investeringskostnaderna (2023) för en ny anläggning uppgick till 227-332 milj kr beroende på vilket alternativ som valdes. Den årliga kostnaden för att sedan driva badet uppskattades till netto 14-16 milj kr.

Det var många “preliminära” siffror i utredningen, som dessutom är några år gamla vid det här laget. Det innebär ganska stora osäkerheter i kalkylerna. Vänersborgs kommun har ju även erfarenhet av stora investeringar i egen regi och dessa avskräcker minst sagt. En sådan här investering skulle också ställa frågan om kommunen ska säga upp avtalet med Intea, som alltså äger Vattenpalatset. Det vore sannolikt troligt eftersom hyreskostnader för 25-30 milj skulle urholka kommunens kassa alltför mycket. (I diskussionen för några år sedan i kommunstyrelsen fanns det emellertid politiker som ville se att båda dessa badanläggningar fanns sida vid sida.)

Det fanns även ett annat alternativ i badutredningen – en utbyggnad av Vattenpalatset. Detta alternativ utreddes sedan noggrant av Intea.

I ett PM från den 30 april i år skriver kommunstyrelseförvaltningen utifrån en skrivelse från Intea:

“I skrivelsen beskrivs kopplat till Vänersborgs badutredning en option om tillbyggnad om ca 2.700 kvadratmeter med 25-metersbassäng med åtta banor för godkänd tävlingsverksamhet. Optionen kan avropas under hela hyresperioden. Bedömd kostnadsuppskattning för tillbyggnaden uppgår till ca 150 mnkr exkl byggherrekostnad (värdetidpunkt februari 2025). Kostnader kopplade till myndighetskrav och markundersökningar kan tillkomma. Indikativ (=beräknad; min anm) årshyra bedöms till 12,8 mnkr och vid eventuellt avrop av optionen görs med ingående kalkyl innan avtalstecknande.”

Det beräknas ge Vattenpalatset AB:

“en driftskostnadsökning (netto) om ca 3,6 mnkr/år”

Även dessa kostnadsberäkningar är mycket “preliminära”. Robert Andersson, ansvarig på Intea, sa till TTELA (se “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”):

“Det är en oerhört grov uppskattning av kostnaden, som enbart är baserad på vad branschen uppskattar att det kostar att bygga en sådan här anläggning. Troligtvis krävs det även pålning och det har vi inte heller räknat på.”

Kommunen har inte fattat något beslut om någon ny sim- och badanläggning ännu, men en gissning är att en tillbyggnad av Vattenpalatset är ett mer lockande alternativ för kommunen än att kommunen själv bygger en helt ny badanläggning. Det tycks inte heller vara så många politiska röster för att bygga en eventuell ny kommunal badanläggning i Vargön.

Frågan om en ny badanläggning verkar just nu vara vilande. Eller, ja… I ovanstående PM från kommunstyrelseförvaltningen fanns det med ett förslag på den fortsatta “strategiska inriktningen” för kommunen:

“Mot bakgrund av ovan så föreslås den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperioden vara att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”

PM:et har skickats ut till kommunens olika nämnder för yttrande.

Det lär dröja innan beslut fattas. Kommunen står inför stora investeringar de närmaste åren, t ex Dalbobron, tågstopp Brålanda, idrottshuset, arenataket, en ny “brandstation” osv. En ny sim- och badanläggning kommer knappast att prioriteras. Och om det blir ett beslut lär det dröja ganska många år innan en ny anläggning finns på plats. Den stora badutredningen antog att det skulle ta 3 år från beslut till färdig anläggning.

Man ska också komma ihåg att kommunens nuvarande avtal med Intea för att hyra Vattenpalatset löper ut först den 30 juni 2030.

Det lär med andra ord endast finnas en badanläggning i kommunen, och naturligtvis badet i Brålanda som är öppet 3 sommarmånader om året, åtskilliga år framåt i tiden. Som jag ser det är det ett mycket starkt argument för att hyra ut Hallevibadet i åtminstone 5 år till en privat entreprenör. Det skulle dock krävas en mer samarbetsvillig kommun rent generellt och också ett driftsbidrag på åtminstone en miljon kronor om året. Jämfört med kommunens kostnader för de andra två baden är det en liten summa…

Det finns inget beslut av fullmäktige som hindrar att kommunen ger driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. De partier som stod bakom beslutet om att hyra ut Hallevibadet menade att det skulle bli en förhandlingsfråga med intresserade privata entreprenörer.

Det verkar dock som om förvaltningen, eventuellt med de styrande partiernas stöd (undantaget KD), struntar i fullmäktiges intentioner med beslutet. Förvaltningen tycks inte under några omständigheter vilja hyra ut Hallevibadet. Med sina påhittade, onödiga och försvårande villkor för att ingå ett hyresavtal gör de det i praktiken omöjligt för en privat entreprenör att driva badet. Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Är det någon som förstår logiken i detta?

Och betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år…

Det är flera invånare som misstänker att uthyrningen med omöjliga villkor är ett sätt för de styrande i förvaltning, och politik, att kringgå kommunfullmäktiges beslut – och få en rivning till stånd…

Jag kan inte se annat än att Vänersborgs kommun behöver ett bad i Vargön. Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området – med t ex minigolf, uteservering och vinteraktiviteter.

För några dagar sedan, den 14 november, gick tiden ut för att lämna anbud. Vi får se om kommunen har fått några anbud.

Jag tvivlar på det.

PS. Glöm inte James Buccis blogginlägg om Dalbobron – se ”Bron”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Brålanda, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön, Vattenpalatset

Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)

28 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginläggen “Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)” och “Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)”.

Den som är intresserad av att hyra Hallevibadet ska bege sig till webbplatsen Tendsign, skaffa sig en användaridentitet och logga in. Om man stöter på problem av något slag är det bara att kontakta Charlotta Fröier på det privata konsultföretaget SOCAB i Solna. Kommunen har gjort det enkelt för alla intresserade – eller är det kanske mest för sig själv…? Och jag har fortfarande inte sett något annat ställe där det framgår att Hallevibadet ska hyras ut.

Väl inne på Tendsign kan man hitta alla handlingar kring uthyrningen. Fast det går nog att få ut de flesta handlingar direkt från kommunen också. Det verkar inte längre vara “absolut sekretess” på dem, eftersom jag faktiskt fick flera av dem från samhällsbyggnadsförvaltningen. Av någon anledning fick jag dock inte alla. Det saknas flera bilagor, men det är kanske “absolut sekretess” på dessa. Det är inte helt lätt att förstå att dokument inte lämnas ut. Varför ska Hallevihandlingarna vara hemliga?

Det tycks vid första påseende som om hyreskontraktet kan bli föremål för förhandlingar, och därmed kompromisser. Det borde ju inte stå “utkast” på varje sida annars. Men läser en intresserad spekulant hyreskontraktet så framstår det som att kontraktet är hugget i sten. Det tycks inte finnas något som helst utrymme för förändringar. Såvida inte kommunen själv vill hålla dörren öppen för att ställa ytterligare krav…

I de handlingar som jag har fått så finns det t ex ingen karta. Men jag har förstått att det enbart är badanläggningen som ska hyras ut. Det tycks alltså inte vara någon del av marken runt omkring badet som ingår i hyresavtalet. Samtidigt ska tydligen den som hyr Hallevibadet vara ansvarig för snöskottning och sandning… Man kan kanske undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen tänker i det läget. Ska en hyresgäst vara ansvarig för mark som inte hyrs?

Det vore rimligt att en hyresgäst fick hyra en del av marken. Åtminstone en av de intresserade Vargöborna, Jonas Mossberg, hade stora planer på att utveckla området med bland annat minigolf, skridskobana vintertid, beachvolleyplan och uteservering.

Det kan noteras att i kommunfullmäktiges uthyrningsbeslut från den 19 februari 2025 finns det inget som hindrar att mark runt badanläggningen ingår. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Det står inte heller något i beslutet om att driftsbidrag inte får betalas ut…

Det nämns inget i samhällsbyggnadsförvaltningens “utkast” till hyresavtal om driftsbidrag. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa på kommunstyrelsens sammanträde i januari 2025 att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna “gå runt” för eventuella hyresgäster. Det fanns ingen badanläggning i hela Sverige som gick med vinst, sa Augustsson vidare. Och det stämmer, även för flera andra verksamheter som är viktiga för kommuninvånarna (eller påstås vara det). På samma KS-sammanträde beviljades nämligen Forum Vänersborg ett årligt bidrag på drygt 1 miljon och flygplatsen 2 miljoner…

Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen har de årliga driftkostnaderna för Hallevibadet, historiskt sett, uppgått till cirka 1,5 milj kr per år (2022 års nivå). Nu tänker samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte ska kosta kommunen ett öre. Tvärtom.

Hyresnivån (koncessionsavgiften) för Hallevibadet är fastställd till 465.000 kronor per år för den som vill hyra badet. I dokumenten står det att pengarna avser att täcka kommunens fastighetsförsäkring och kapitaltjänstkostnader.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kräver samtidigt att den som hyr badet ska betala alla driftskostnader, dvs värme, el, vatten, avlopp, yttre skötsel, sophämtning, alla reparationer och underhåll samt ansvara fullt ut för personal, miljö och säkerhet mm.

Henrik Harlitz (M) reagerar på avgiften (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Med tanke på att det stått tomt i drygt två år kommer det en del uppstartskostnader för en entreprenör. Man hade kunnat göra en trappa med en något lägre avgift första året.”

Kommunens andra bad får driftsbidrag. Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). Vattenpalatset får minst 10 miljoner kr varje år. Det kan även nämnas att det kostar kommunen 950.000 kr under 2025 att ha Hallevibadet tomställt. Det handlar om kostnader för t ex el och värme.

Koncessionsavtalet placerar med andra ord hela den ekonomiska risken på entreprenören som ska hyra badet, samtidigt som kommunen kräver att pengar ska flöda in till sig själv – för en anläggning som kommunen stängt eftersom den har gått med förlust… Inbillar sig samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att någon vill hyra badet?

I fullmäktigebeslutet står det inget om avtalstiden. Men samhällsbyggnadsförvaltningen har en bestämd uppfattning. Den skriver till eventuella intressenter:

“Avtalet träder i kraft vid tidpunkt för undertecknande av parterna. Avtalstiden löper initialt i två år och kan därefter förlängas av Beställaren med upp till sammanlagt två år som avropas enligt ett + ett år, senast tolv månader innan innevarande avtalsperiods slut. Total avtalstid är därmed maximalt fyra år.”

Det är helt uppenbart en alltför kort tid. Badet bör naturligtvis få vara igång så länge som “allt fungerar” och alla krav uppfylls. Dessutom krävs det en del investeringar i badanläggningen och de torde inte betala sig på 2-4 år. Vem vill investera pengar för att hyra badet i max 4 år?

Men inte nog med det. Efter 2 eller 3 år kan kommunen faktiskt säga tack och hej och utan vidare säga upp avtalet – oavsett om entreprenören har investerat miljoner i badet. Hyresgästen tvingas nämligen avstå helt från sitt besittningsskydd. Besittningsrätten är nämligen bortförhandlad i hyreskontraktet. Den pågående simhallsutredningen skulle t ex kunna komma fram till att kommunen själv behöver använda Hallevibadet framöver…

Och då fryser entreprenörens investeringar inne. Det framgår av en särskild klausul i avtalet:

”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”

Det betyder alltså att investeringarna fryser inne efter 4 år, om nu inte kommunen har sagt tack och hej tidigare…

Frågan infinner sig återigen – vill samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att Hallevibadet ska bli uthyrt?

I ett av dokumenten, “Kravspecifikation”, finns en uppgift som inte har förekommit någonstans tidigare. Det står:

“Anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion. Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme. Entreprenören ansvarar för att dessa begränsningar efterlevs.”

Om någon är intresserad av att hyra Hallevibadet innebär detta “konstaterande” med all säkerhet att intresset av att driva anläggningen upphör helt. Det torde t ex bli omöjligt att ha simskola i bassängerna… Men det är ett mycket underligt uttalande.

Är det inte så att ett reningsverk fungerar – eller inte? Om reningsverket fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen…

Men den stora frågan är, var står det att “anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion”? Jag tror att jag har läst alla utredningar och dokument som finns om Hallevibadet – och detta har mig veterligen inte nämnts någonstans.

Det finns även många oklarheter i det så kallade utkastet till hyresavtal. Det kan inte vara lätt för en intressent att få grepp om vad som gäller. Samtidigt är det så att det som en intressent kan läsa sig till är att hyresvillkoren gör det omöjligt att hyra och driva Hallevibadet. Men det är kanske det som är meningen?

En av intressenterna till att hyra Hallevibadet, Jonas Mossberg, säger till TTELA (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Det är inte längre en fråga om drift av badet utan en fråga om att ha ihjäl badet.”

Den andre som har varit intresserad en längre tid är Patrick Lejon. Han säger till TTELA att han fortfarande är intresserad, men:

“inte som de skrivit det (avtalet; min anm). De vill ju inte att någon ska driva det. Känslan är att de inte vill ha kvar Hallevibadet”

Det är säkerligen en bra nyhet – för några i kommunhuset. Men inte i Vargön…

Det kommer sannolikt inte att finnas någon intressent som vill hyra Hallevibadet när samhällsbyggnadsförvaltningen effektivt begränsar intäktsmöjligheterna men där kostnadsrisken är obegränsad.

Kommunen får alla fördelar:

  • Entreprenören tar alla kostnader och risker
  • Entreprenören betalar kommunen hyra/koncessionsavgift
  • Kommunen kan häva avtalet vid brister
  • Kommunen behåller investerat fastighetsvärde vid upphörande
  • Kommunen har revisionsrätt i entreprenörens ekonomi

Den sistnämnda punkten har jag inte redogjort för, men det står i koncessionsavtalet:

”Kommunen äger rätt att på egen bekostnad låta auktoriserad revisor genomföra revision i Entreprenörens verksamhet… Entreprenören ska … inge årsbudget … avseende Entreprenörens verksamhet i Hallevibadet.”

Hur ska en seriös aktör kunna bära alla kostnader och betala hyra i en gammal badanläggning med tekniska begränsningar och ändå tjäna pengar på max 27 badande/timme?

Det här är inte ett seriöst marknadsinriktat upplägg för en hållbar drift av Hallevibadet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utformat villkoren för kommunens maximala kontroll och minimala risk, och inte för att en entreprenör ska ha möjlighet att lyckas.

För att kontrollera att mina slutsatser är någorlunda korrekta så lät jag Chat GPT läsa och analysera samtliga dokument. AI-verktyget är tydligt – upphandlingen är utformad för att misslyckas.

Chat GPT misstänker att kommunen då kan hävda:

”Vi försökte privatisera men ingen ville ta över – därför måste vi lägga ner Hallevibadet.”

Kommunen har med andra ord utformat ett erbjudande som garanterat ingen accepterar. Det är som jag ser det ett sätt att kringgå kommunfullmäktiges demokratiskt fattade beslut…

Fortsättning följer i inlägget “Hyr ut Hallevibadet! (5)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Skandal, ttela, Vargön

Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)

22 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Igår, tisdagen den 20 oktober, gjordes en ändring i villkoren kring upphandlingen av uthyrningen av Hallevibadet. Det gjorde att jag blev tvungen att bryta min “kedja” av planerade blogginlägg. Jag måste rapportera om förändringen. Den kan ha stor betydelse.

Det verkar som om Vänersborgs kommun vill ha så lite som möjligt att göra med upphandlingsprocessen kring uthyrningen av Hallevibadet. Det bestämda intrycket fick jag från kommunikationen med samhällsbyggnadsförvaltningen i förra veckan. Till en början fick jag inga som helst svar på mina frågor. Istället fick jag reda på att det rådde “absolut sekretess”. (Se “Vill du hyra Hallevibadet? (1)”.) Min slutsats blev att kommunens intresse för att få badet uthyrt är minimalt.

Kommunen har lämnat över hela upphandlingsprocessen till det privata konsultföretaget SOCAB i Solna. Det är detta företag som t ex svarar på alla frågor. Om du skaffar en inloggning som användare på Tendsign vill säga. Och det verkar inte finnas något annat sätt att få information…

Det verkar finnas många i kommunen som är intresserade av uthyrningen av Hallevibadet. Jag tror dock inte att det beror på att de går i funderingar på att lämna in ett anbud till Vänersborgs kommun – via  Tendsign med hjälp av SOCAB. Men man vet aldrig, det kanske finns ytterligare någon hyresspekulant. Från Vargön finns det ju redan två, Patrick Lejon och Jonas Mossberg. Det finns ytterligare en person som är intresserad, kanske inte direkt av att hyra badet, det framgår inte. Men den anonyme personen är inloggad som användare på Tendsign och hen ställer flera initierade och kunniga frågor om upphandlingsprocessen.

Personen frågar angående tidsramen för upphandlingen:

“Enligt Upphandlingsmyndigheten är det minst 25 dagar, då detta inte är en upphandling med flera steg. Hur har ni tänkt där?”

Hen citerar vidare ett längre avsnitt hos Upphandlingsmyndigheten (se här):

“Om det krävs att leverantörerna gör ett besök på plats innan de lämnar in en anbudsansökan eller ett anbud ska tiden vara tillräckligt lång för att alla leverantörer ska kunna få den information som behövs för att utarbeta en anbudsansökan eller ett anbud.”

Och vidare:

“Minimifristen för att komma in med anbudsansökningar och anbud är 30 dagar från den dag då annonsen om upphandlingen skickades för publicering. Om anbuden får lämnas in elektroniskt är minimifristen 25 dagar.”

Personen som frågar är helt klart insatt i reglerna kring upphandling.

Det är naturligtvis inte kommunen som svarar på Tendsign. Det har väl framgått med all tydlig önskvärdhet… Det är Charlotta Fröier som är anställd på konsultföretaget SOCAB.

Fröier svarade:

“Den angivna minimifristen om 25 dagar gäller koncessionsupphandlingar över tröskelvärdet enligt 9 kap. 2–3 §§ lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK). För upphandlingar under tröskelvärdet, det vill säga upphandlingar som genomförs som ett förenklat enstegsförfarande enligt 15 kap. LUK, finns ingen lagstadgad minimifrist.”

Förstår du inte vad som menas så är du inte ensam. Fröier gör även några andra hänvisningar, t ex till “Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling”, och avslutar:

“Med hänvisning till detta samt upphandlingens omfattning och karaktär har annonseringsperioden i denna upphandling fastställts till 18 dagar, vilket bedömts vara proportionerligt och tillräckligt.”

Fröier anser med andra ord att tidsfristen bedöms vara rimlig och helt ok.

Den frågande personen svarade:

“Hänvisningen till minst 10 dagar i LOU och LUF gäller inte för koncessioner vilket denna upphandling är. Angående upphandlingens karaktär så är koncessioner för badhusdrift komplexa uppdrag, med både ekonomiska kalkyler, personalfrågor, driftansvar och eventuella investeringar. Det är därför inte rimligt att likställa det med en mindre tjänsteupphandling enligt LOU.”

Personen visade återigen sitt kunnande. Fröier svarade lite underfundigt och “distanserat”:

“Huruvida tidsfristen, som är tillåten enligt gällande regelverk, kan anses tillräcklig är en bedömningsfråga, och i den delen förefaller ni och den upphandlande myndigheten ha olika uppfattningar.”

Fröier backar något från lagarna och betonar återigen att det är en “bedömning”. Och den bedömning, som Fröier argumenterar för och försvarar, är tydligen inte hennes egen utan “den upphandlande myndigheten”. Och den upphandlande myndigheten är Vänersborgs kommun… Det är Vänersborgs kommun som vill ha den korta upphandlingstiden…

Undrar varför?

Det sista svaret från Fröier skickades den 16 oktober. Fyra dagar senare, den 20 oktober, som av en händelse dagen efter min första Hallevi-blogg, uppdaterades sidan på Tendsign: 

“Sista anbud/ansökansdag ändrad från 2025-10-31 till 2025-11-14”

Det är ett glädjande besked för den som vill lämna ett anbud. Det innebär att du som intressent av att hyra Hallevibadet har ytterligare två veckor på dig att besöka Hallevibadet, studera samtliga förutsättningar och sedan fylla i alla papper osv.

Vad bra! Det innebär antagligen att fler intressenter hör av sig.

Eller?

Fortsättning följer…

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)

20 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Vill du hyra Hallevibadet? (1)”.

Är kommunen intresserad av att hyra ut Hallevibadet?

Det mesta tyder på att kommunen inte är det. De styrande partierna (utom KD) med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen har hela tiden velat riva Hallevibadet. Och det har tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen också velat. Och eftersom de vill det, gäller det att det blir så, trots att partierna i opposition inte vill det. De har ju fått majoritet för att behålla och istället hyra ut Hallevibadet. Men det finns olika sätt att få igenom sin vilja trots att man är i minoritet…

Innan kommunfullmäktiges beslut den 19 februari att hyra ut Hallevibadet var det mycket prat om att det var omöjligt att utforma ett hyresavtal där kommunen kunde friskriva sig från ansvar. “Expertisen” i förvaltningen var ju övertygad om att Hallevibadet var i bedrövligt skick och utom all räddning. Kommunjuristen sa att det var svårt att skriva ett sådant avtal, medan SKR:s jurist (Sveriges Kommuner och Regioner) sa att det går. I den reservation som de styrande partierna (S+C+MP, inte KD) lämnade efter kommunstyrelsens beslut i januari 2025 skrev de:

“Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel.”

Det var uppenbarligen fel.

Det är inte helt sällan så att fakta inte alltid står särskilt högt i kurs i kommunen – i varje fall inte om det står i motsättning till den uppfattning man har…

Det gick alltså att upprätta ett sådant avtal/kontrakt. Det krävdes emellertid en hel del arbete eftersom det uppenbarligen tog över ett halvår att få fram hyreskontraktet. Jag har vid 2-3 tillfällen skrivit till samhällsbyggnadsförvaltningen och frågat – och arbetet var varje gång pågående. Det tog tid, men nu är det klart – även om det fortfarande är ett “utkast”.

Min förmodan är att det kallas “utkast” för att kontraktet ska kunna bli föremål för förhandlingar och kompromisser. Det vore i så fall positivt, även om jag inte kan hitta något som tyder på det någonstans i ”hyreshandlingarna”. Och det kanske inte heller är så lätt för en anbudsgivare att gissa sig till vad som skulle kunna vara föremål för förhandlingar – om det skulle kunna vara hyreskostnaden, kommunala verksamhetsbidrag eller något annat. Det är lite svårt att tro att kommunen är öppen för förhandlingar…

Men var det så komplicerat och svårt att ta fram ett hyreskontrakt som motiverar den långa tiden sedan kommunfullmäktiges beslut den 19 februari i år?

Chat GPT säger följande om det liggande avtalet från Vänersborgs kommun:

“Det här utkastet bygger nästan helt på standardiserade mallar från Fastighetsägarna Sverige”

Jasså? Standardiserade mallar?

Chat GPT fortsätter:

“De är färdiga, juridiskt förankrade blanketter där man bara fyller i uppgifter om hyresvärd (kommunen), objekt (Hallevibadet), yta, adress, användning, hyra och särskilda villkor.”

Och Chat GPT verkar ha helt rätt (som vanligt). På sidhuvudet på kommunens utkast till hyreskontrakt så finns logotypen för Fastighetsägarna med, men inte kommunens logotyp…

Sedan påpekar för all del Chat GPT att den som har upprättat hyreskontraktet har gjort några smärre anpassningar. 

Chat GPT gör bedömningen att en erfaren jurist behöver 4-7 timmar på att utarbeta ett sådant här kontrakt, möjligen upp till en arbetsdag inklusive möten. Arbetet bör inte kosta mer än 6.000-14.000 kr i ren juridisk arbetsinsats skrev Chat GPT vidare, eller upp mot 20.000 kr inklusive intern tid och genomgång.

Det skulle kunna vara intressant att ta reda på vad kommunen har betalat det privata konsultbolaget… Och varför det har tagit så lång tid, från februari, för att få fram avtalet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Vill du hyra Hallevibadet? (1)

19 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Är du intresserad av att hyra och driva Hallevibadet i Vargön? Då får du skynda dig. Anbudstiden går ut den 31 oktober 2025 kl 23:59.

Det är kort om tid och då bör du eller någon annan intressent faktiskt ha hunnit vara på plats och inspekterat Hallevibadet. Och det bör helst vara i sällskap med en kommunal representant som kan berätta om badet. Hur ska du, eller någon annan intresserad person eller företag, annars kunna avgöra om Hallevibadet är värt att hyra? Och när du har varit på plats ska du sedan fylla i blanketter, göra en affärsplan, kolla med banken osv.

Som jag ser det är det alldeles för kort tid, i varje fall om kommunen verkligen vill att Hallevibadet ska bli uthyrt… Det är svårt att förstå kommunens brådska med tanke på att t ex Jonas Mossberg, en av de två intressenterna från Vargön (den andre är Patrick Lejon), lämnade in sin intresseanmälan för att driva badet vidare redan den 27 juni 2023. Och kommunfullmäktige fattade beslutet att hyra ut Hallevibadet den 19 februari i år. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.)

Antagligen vill du veta mer om upphandlingen. Det kan handla om vilket ansvar du ska få, hyreskostnad, hyrestidens längd, hyresvillkor, kommunens eventuella ansvar osv. Om du har sådana här funderingar och frågor så gäller:

“Alla frågor som rör upphandlingen ska gå via Frågor-och-svar-funktionen i Tendsign.”

Det är till webbplatsen Tendsign som du måste bege sig för att överhuvudtaget se att det just nu går att hyra Hallevibadet. Hur nu du eller någon annan ska kunna veta det… Man kan väl tycka att kommunen borde annonsera på andra platser också, men jag kan inte hitta några – inte ens på kommunens egen webbplats. Kanske någon bloggläsare kan se om kommunen eventuellt annonserar om Hallevibadet på andra ställen?

Om du lyckas hitta Tendsign på nätet så måste du först skaffa dig en användaridentitet innan du kan logga in och hitta alla handlingar. Om det verkar svårt eller om du får problem av något slag:

“Angående frågor kring upphandlingen så hanteras de av Charlotta Fröier.”

Charlotta Fröier är anställd i ett privat konsultföretag, SOCAB. Konsultföretaget sköter hela upphandlingen och:

“det råder absolut sekretess.”

Det är mycket sekretess i kommunen just nu… (Se min partikollega James Buccis senaste blogginlägg från idag “Bron avsnitt 4 – Vad då pinne 12?”.) Det handlar inte om att det skulle råda sekretess kring anbudsgivarnas anbud. Nej, hela rubbet är “absolut” sekretessbelagt – kommunens beslut, förfrågningsunderlaget och kommunens förslag till hyreskontrakt. Och jag kan inte förstå annat än att det är samhällsbyggnadsförvaltningen som vill ha denna sekretess.

I beslutet den 9 oktober står det:

“Samhällsbyggnadsutskottet uppdrar till förvaltningen att annonsera upphandling av tjänstekoncession för aktör till Hallevibadet.”

Och i den korta sammanfattningen av ärendet:

“Fastighet och service önskar annonsera upphandling av tjänstekoncession för att hitta en lämplig aktör till att driva Hallevibadet i Vargön som stått tomställt sedan sommaren 2023.”

Det finns inget i beslutet om att samhällsbyggnadsutskottet, som består av politiker (dock ingen vänsterpartist), ville ha sekretess på handlingarna. Beslutet verkställdes sedan omedelbart, redan innan protokollet hade blivit justerat. (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) 

När jag påpekade att protokollet inte hade justerats fick jag följande svar av samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Vart vill du komma? … När vi nu efter ett enigt beslut på utskottet gör detta så tycker du alltså att vi gör…vadå? … Jag får fundera på hur detta ska fortsätta.”

Jag svarade att jag fortfarande ville ha ut de kommunala handlingarna kring Hallevibadet, t ex formella beslut från samhällsbyggnadsutskottet, förfrågningsunderlaget, hyresavtal mm – och så lade jag till kommunjuristen och kommundirektören som mottagare…

Två dagar senare fick jag de begärda dokumenten, i varje fall nästan alla.

Om du eller någon annan har lyckats komma in på “Tendsign” och skaffat dig en användaridentitet så får du tillgång till hyresavtalet, som jag nu också har fått tillgång till, efter många om och men – utan att gå in på Tendsign. Det rådde alltså inte någon “absolut sekretess”.

Det syns ganska snabbt i hyreskontraktet att Vänersborgs kommun inte tycks särskilt villig att förhandla eller kompromissa. Med andra ord, samhällsbyggnadsförvaltningen verkar inte ha något intresse av att få Hallevibadet i Vargön uthyrt. I nästa inlägg ska jag visa exempel på detta.

Fortsättning följer i inlägget ”Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Imorgon onsdag – KS

7 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Det är som vanligt ett digert underlag som ledamöterna i kommunstyrelsen (KS) förväntas läsa inför morgondagens sammanträde. Det utskickade underlaget består av 1.033 sidor. Dagordningen innehåller 24 ärenden, men bara fyra informationspunkter om vi undantar informationen från de tre kommunalråden och kommundirektören.

De fyra informationspunkterna handlar om “Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete och sjukfrånvaro inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden”, “Kommunens delårsrapport augusti 2025”, “Granskning av detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet” och en nyinsatt föredragning (idag på förmiddagen) om “Tjänsteskrivelse avseende överförmyndarnämndens beslut 2025-08-18”. Den sista punkten har också föranlett ett nytt beslutsärende på dagordningen. Dagordningen har faktiskt utökats med ytterligare ett ärende, Orust kommun vill bli medlem i Räddningstjänsten Fyrbodal.

På papperet ser det ut att vara “enkla” och okontroversiella ärenden, men i ”bakgrunden” på flera ärenden finns det en del frågetecken och också en del överraskande och intressant information.

Delårsrapport

Kommunens delårsrapport rapporterar för ovanlighetens skull måluppfyllelsen med röda och gröna rutor, och inte ploppar. Så här ser det ut i augusti för kommunens 5 inriktningsmål:

Det inriktningsmål som går att mäta med exakthet är rött. (Varför det är rött kan man läsa i ett blogginlägg om barn- och utbildningsnämnden – se här.)

Trots att det verkar som om skatteintäkterna och de generella statsbidragen tillsammans ska ge ett budgetunderskott vid årets slut på -16 mnkr, så är prognosen för kommunen ett överskott på +49 mnkr. Det är +18 mnkr bättre än budget.

BRÅ

KS ska vidare besluta att avsätta 2.240 tkr för brottsförebyggande arbete. Det handlar om 3 nya tjänster. Två av tjänsterna är riktade till stärkt föräldrastöd genom att skapa träffpunkter för föräldrar på fler ställen inom Vänersborgs kommun.

Tärnanskolan

Tärnanskolan har omfattande fuktproblem. Arbetet för att åtgärda detta innefattar bland annat byte av golvbeläggning. KS ska besluta om att omfördela 4,2 mnkr i investeringsbudget 2025, från investeringsprojekt ”Boende för personer med sammansatta behov”, till Tärnanskolan. Vad det innebär för boendet för personer med sammansatta behov framgår inte. KS ska även besluta om att tillskjuta ytterligare 11,5 mnkr nästa år (2026). Förhoppningsvis kommer den bristfälliga inomhusmiljön sedan att vara åtgärdad.

I handlingarna står det att den totala investeringen beräknas ge en ökad hyreskostnad om 1.155 tkr per år. Ska barn- och utbildningsnämnden verkligen betala när det handlar om bristande underhåll..? Förutsätts det inte att det ingår underhåll i den hyra man betalar år efter år, sedan över 30 år tillbaka…

Forum Vänersborg

Ärende 8 handlar om Forum Vänersborg. Alla partier är vad jag förstår överens om att Forum utför ett bra och värdefullt arbete – för Vänersborgs stads centrum vill säga. 

Vänsterpartiet ställde flera frågor, och framförde även en viss kritik, om Forum Vänersborg senast ärendet behandlades i KS. Och det var faktiskt så sent som i januari i år. (Se “KS (2): Forum Vänersborg”.) Då utlovade ordförande Augustsson (S) att Forum Vänersborg skulle bjudas in till kommunstyrelsen för att informera om sin verksamhet. Det har inte skett. KS får inte heller någon information om ärendet imorgon…

I januari godkände KS ett nytt avtal mellan kommunen och Forum Vänersborg. Nu är det faktiskt dags för ytterligare ett nytt. Det har skett vissa förändringar i skrivningarna. Nu står det t ex att Forum Vänersborg ska:

“i samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentliga aktörer, verka för ett levande och attraktivt centrum”

Tidigare stod det “stadskärna”, men det har strukits. Anledningen är antagligen att Vänersborgs stad har fått ett centrum till – vid Willys. Det är dock uppenbart att “centrum” inte inkluderar Brålanda eller Vargön. I samma avsnitt står det för övrigt:

“…bidrar Forum till att göra Vänersborg mer attraktivt…”

Det står inte Vänersborgs kommun…

Det har via brev till kommunen kommit kritik från Vargön för att Forum Vänersborg enbart fokuserar på Vänersborgs stad. Hårdast blåser emellertid de kritiska vindarna från norr. Brålanda företagarförening har i stort sett ingen samverkan längre med Forum Vänersborg. Företagarföreningen har inte ens deltagit i någon diskussion om det nya avtalet. Lions Brålanda har gått ur Forum och föreningen “Jul i Brålanda” kommer enligt uppgift inte att förnya sitt medlemskap. Företagen och föreningar utanför Vänersborgs stad är missnöjda.

Forum Vänersborg ska enligt beslutsförslaget imorgon från och med 2026 tillföras en årlig ersättning på 923.000 kr exklusive moms med årlig uppräkning efter fastställd KPI. Det torde vara mycket ovanligt att föreningar får momspengar från kommunen. Summan inklusive moms blir 1.153.750 kr. Pengarna kommer även från skattebetalare i Brålanda och Vargön…

I det tidigare, nu gällande avtalet, står det att en lista med prioriterade aktiviteter inför kommande år ska ska upprättas och att:

“Forum Vänersborg ska, i samband med ovan nämnda aktivitetsplaner/handlingsplaner, tillsammans med Vänersborgs kommun årligen ta fram en kommunikationsplan.”

Det står mycket om transparens och redovisningar. Kommunstyrelsen har emellertid inte fått några planer eller redovisningar. Transparensen är med andra ord lika ogenomskinlig som förut och avtalets skrivningar om planerna har inte följts. I varje fall har inte KS fått ta del av några planer.

I förslaget till nytt avtal blir faktiskt skrivningarna luddigare. Forums uppdrag beskrivs nu mestadels med värdeord som t ex verka för, främja, stärka och harmonisera.

Det står vidare att:

“Samarbetet ska följas upp två gånger per år med kommunstyrelsens presidium.”

Det handlar tydligen inte ens på papperet om KS i fortsättningen. Och istället för formuleringar kring aktivitets- och kommunikationsplaner står det:

“Vid uppföljningsmöte i april-maj ska Forum Vänersborg tillhandahålla ekonomisk redovisning och redovisning av vidtagna aktiviteter. Vid uppföljningsmöte i oktober-november ska dialog ske kring förutsättningar för Forums verksamhet, budget och prioriterade aktiviteter för kommande år.“

Jag tror att om en slumpmässigt utvald kommuninvånare hade läst förslaget till avtal så skulle denne ha sammanfattat avtalet med något i stil med:

“här får ni drygt en miljon, gör vad ni vill med pengarna, bara det har med Vänersborgs centrum att göra…”

Majoriteten i kommunfullmäktige tyckte inte att Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om marknadsföring och sponsring mm var något att ha. (Se t ex “En gång till om sponsring”.) I stället har kommunen upprättat andra dokument. Jag undrar var i dessa nya policies, riktlinjer och anvisningar bidraget till Forum Vänersborg regleras…?

Det vore kanske något för revisorerna att titta på… Kanske skulle de samtidigt passa på att titta på varför denna tjänst inte upphandlas…

Valdistrikt och Slommehagen

Valdistriktindelningen inför valet nästa år ska ändras. Förslaget innebär att Frändefors Södra tas bort genom en sammanslagning med angränsande distrikt, samtidigt som ett nytt valdistrikt, Holmängen, inrättas i Vänersborgs tätort. Dessutom föreslås gränsändringar för befintliga valdistrikt i syfte att jämna ut antalet röstberättigade, så att inget distrikt har över 2.000 röstberättigade inom överskådlig tid. De föreslagna gränsändringarna medför även att vissa valdistriktsnamn ändras.

Det gäller att invånare i de berörda områdena noterar förändringarna så att de går till rätt vallokal i september.

Men jag har lärt mig något nytt. Det finns en enklav i Melleruds kommun som tillhör Vänersborgs kommun. (Se bild, lila linje är kommungränsen.) Det finns alltså en “ö” i Melleruds kommun som tillhör Vänersborg. Det är fastigheterna Slommehagen 1:28 och 1:10 som ligger i Mellerud men som tillhör Vänersborg! Jag undrar om det finns vägskyltar som talar om att man har kommit till Vänersborg strax innan man passerar fastigheterna?

Jag hoppas någon kan berätta historien bakom denna enklav.

Markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning

Kommunstyrelsen ska fatta beslut om en revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter. Ärendet ska till kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet.

Det är ett viktigt och samtidigt mycket komplicerat dokument. Underlaget till sammanträdet skickades ut på torsdag eftermiddag och imorgon är det dags för beslut. Det är inte enkelt att ha ett ställningstagande klart på så kort tid.

I underlaget i ärendet står det mest om vad som har ändrats men inte vad revideringarna innebär för enskilda fastighetsägare. Det hänvisas i och för sig till SKR:s rekommendationer och Boverkets nya vägledning, och det låter ju betryggande. Men KS får inte någon fördjupad information i ärendet och det saknar jag.

Revideringarna innebär, vad jag förstår, att det i flera delar sker en skärpning av kommunens kontroll över markhanteringen. Jag är, vis av erfarenheter i några kommunala fastighetsärenden genom åren, tveksam till att kommunens benägenhet och ovana att sätta käppar i hjulen för kreativa entreprenörer ska få ökat spelrum…

Det är en alltför viktig och komplicerad fråga att ta ställning till på så kort tid – och utan föredragning. KS skulle helt enkelt behöva mer tid och information för att sätta sig in i ärendet. Tycker jag.

Holmens gamla kontorsbyggnad

Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till ändring av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Den huvudsakliga ändringen består i att rivningsförbudet för Holmens gamla kontorsbyggnad tas bort.

Byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, det vet alla i Vargön. Men kommunen har genom åren grovt misskött byggnaden. Kontorsbyggnaden har förfallit och i maj 2020 härjades den dessutom av en brand. (Se “Branden på Holmen”.) Kommunen har inte lyckats hitta någon köpare till fastigheten som vill ha kontorshuset kvar. Å andra sidan är det inte helt lätt att sälja fastigheten när den inte ligger ute till försäljning…

Morgondagens beslut till yttrande innebär dock inte att KS vill att kontoret ska rivas. I ändringen av detaljplanen står det:

“Planförslaget innebär att rivningsförbudet på kontorsbyggnaden tas bort, men det innebär inte per automatik att byggnaden kommer rivas. Däremot får kontorsbyggnaden ett försvagat skydd, vilket avviker mot översiktsplanens intentioner.”

Detta ska KS hålla med om.

Kommunstyrelsen ser positivt på att bevara själva portalen, “Vargporten”, och hitta en långsiktig placering för den. Den skulle kunna placeras i Vargöns centrum eller markera entrén till själva industriområdet. KS anser att frågan kan lösas i samband med framtagandet av detaljplanen. 

De flesta som vill skydda och restaurera byggnaden har vad jag förstår “gett upp”. De verkar nöja sig med att Vargporten blir kvar.

Det står också i detaljplanen:

“Kontorsbyggnaden och porten är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som delvis är grunden till framväxten av Vargöns samhälle.”

Det finns en sak till som är kvar… Ni har väl sett YouTube-filmen om Holmens skyddsrum? (Om inte, klicka här.) Måste man inte ha tillstånd av “Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” för att ta bort skyddrum?

Föroreningar på Torpa

Ja, det finns inget ärende på dagordningen som har denna rubrik. Ärendet heter “Granskning av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. Detaljplanen har varit ute på samråd, synpunkterna har sammanställts och nu är det dags för en så kallad granskning.

Vänsterpartiet har inga synpunkter på detaljplanen, den ser helt ok ut. Eller ska man kanske säga, den ser bra ut? Men den kommer att kunna innebära stora kostnader om kommunen eller någon annan sätter spaden i jorden. Marken är nämligen full av föroreningar…

Några citat från detaljplanen:

  • “Källan till föroreningarna är troligen fyllnadsmassorna som genom åren har tillförts de berörda fastigheterna.”
  • “I vissa delar av planområdet finns det en problematik med fosfor och koppar. … ämnet PCP.”
  • “Troligtvis kan det finnas ferrokalk på fastigheten Frigg 1.”
  • “Markundersökningen påvisar att det förekommer något förhöjda halter av markföroreningar i alla fastigheter.”
  • “Krom har uppmätts över MKM och krom 6+ över KM i en provpunkt.”
  • “Angående PFAS finns det i dricksvattnet i samtliga uttagna prover.”

Det finns mycket föroreningar från Ferrolegeringar i Trollhättan och Vargön Alloys i kommunens markområden…

Det var en del av morgondagens dagordning för kommunstyrelsen.

Anm. Du kan läsa om vad som hände på KS-sammanträdet här – ”Rapport från KS (8/10)”.

Kategorier:delårsrapport, detaljplan, fastigheter, ForumVänersborg, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

KS i sammanfattning (27/8)

28 augusti, 2025 Lämna en kommentar

Anm. I mitt förra blogginlägg behandlades flera av ärendena på kommunstyrelsens sammanträde. Jag hänvisar dit för att få mer information. (Se “Äntligen möte med KS!”.)

Det blev ett ganska kort sammanträde med kommunstyrelsen igår. Mötet slutade redan kl 14.26 trots att lunchrasten varade i 80 minuter. Det berodde dock inte på trötta och sega ledamöter utan på att maten tog slut på ett av stadens matställen…

Sammanträdet hölls under lugna och sansade former. Som brukligt är måste jag säga. Det är ett bra debattklimat. Politikerna talar och diskuterar sakligt och de lyssnar på varandra. Vi får se om det håller i sig nästa år, som är ett valår…

Det var som vanligt en del information. Kommundirektör Tegenfeldt berättade om den cyberattack som Miljödata drabbades av i helgen. Vänersborgs kommun är en av omkring 250 kommuner och regioner som använder Miljödatas system. Attacken innebär en risk för att känsliga personuppgifter har läckt. Det är allvarligt och visar dessutom vilka hot samhället står inför, nu och inte minst i framtiden. (Läs mer på kommunens webbplats – “Systemleverantör utsatt för cyberangrepp – känslig information kan ha läckt”.)

Kommunalråden redogjorde för sina politiska förehavanden sedan kommunstyrelsens förra sammanträde i juni. Ordförande Benny Augustsson (S) talade en del om det arbete som pågår mellan kommunerna och regionerna mfl för att få staten att prioritera en utbyggnad av E45:an.

Forum Vänersborg hade haft årsmöte. Jag ställde en fråga om det hade varit någon diskussion kring Forums “kraftsamling” på Vänersborgs stads centrum. Det har ju ryktats om missnöje kring denna satsning från Brålanda och det hade även kommit ett brev från två missnöjda, och anonyma, företagare i Vargön. De skrev:

“Vill meddela er att vi är i chock över kommunens hantering av företagare, föreningar och organisationer i kommunens ytterområden och den särbehandling vi blir utsatta för.”

De reagerade särskilt på att kommunens julgåva i form av presentkort till sin personal inte kunde användas i några butiker i Vargön.

Det verkade som om ingen runt bordet hade sett brevet (mejlet) – och missnöjet från Brålanda var enligt Augustsson just bara rykten.

KS noterade informationen om “Nämndernas uppföljningsbeslut rörande privata utförare för verksamhetsåret 2023”. Jag undrade varför detta ärende kom upp i KS så sent. Det handlade ju om 2023… Det visade sig att det hade skett en miss. Ärendet skulle ha behandlats i början på året.

En majoritet av KS ställde sig bakom beslutsförslaget till kommunfullmäktige om Wargön Innovations ansökan om:

“förnyat projekt om ERUF-medel via Tillväxtverket, under 36 månader med planerad start 2026-01-01.”

Beslutet kommer att innebära att kommunen ska finansiera projektet med nästan 3 milj kr om året. SD yrkade avslag och Lena Eckerbom Wendel (M) lämnade en protokollsanteckning. (Jag har inte fått den skriftligt.)

Det blev ingen större diskussion kring “Mötesplats för unga” – kommunens satsning på en ny “fritidsgård” för ungdomar vid Idrottscentrum. SD var emot förslaget liksom M, L och MBP. Harlitz ska lämna en protokollsanteckning/reservation (som ännu inte har skickats ut). Anders Strand (SD) ville renovera Torpaskolans aula och matsal och behålla Lyckans fritidsgård. I voteringen blev röstsiffrorna 8-7 för beslutet:

“Kommunstyrelsen föreslår samhällsbyggnadsnämnden starta projektering och genomföra nybyggnation”

Vänsterpartiets röst avgjorde alltså omröstningen. Det blev även fallet i ärende 11, “Köp av fastighet Dyrehög 1:50”.

Det var lite luddigt i underlaget om vad kommunen skulle ha fastigheten i Brålanda till, men det klarnade under informationsrundan. Fastighetschefen visade följande flygfoto och förklarade vilka kommunala verksamheter som kunde inrymmas i fastigheten.

Den viktigaste kommande “hyresgästen” i Dyrehög var Räddningstjänsten. Behovet av nya lokaler är nämligen akut och egentligen hela anledningen till att kommunen har letat lokaler i Brålanda. Den nya “brandstationen” ska inrymmas i A, se flygbilden ovan. Det fanns andra kommunala verksamheter som behöver nya lokaler och som kan placeras i Dyrehög: Gatuenheten (C), Kostenheten (D), Tekniska för bland annat lagerhållning (E) och Renhållning (F). Dessutom finns det personalutrymmen (B), lagerlokal (H) och utrymme för en eventuell Kretsloppspark (G).

Henrik Harlitz (M) yrkade på återremiss med motiveringen:

“Vi yrkar på återremiss. … Detta för att till nästa möte med kommunstyrelsen där beräknade kostnader för renoveringar, ombyggnationer och beräknade driftskostnader i de nya lokalerna.”

Yrkandet fick stöd av L+SD+MBP. Och visst ligger det mycket (väldigt mycket) i att det måste finns fullödiga underlag, i varje fall när det handlar om investeringar av den här storleken – och (utöver investeringskostnaden) ett antal miljoner för åtskilliga anpassningar av lokalerna. Jag har emellertid mycket svårt att tro att det skulle bli billigare att köpa fastigheter för alla dessa verksamheter. Dessutom lovade ordförande Augustsson (S) att underlaget skulle kompletteras med dessa uppgifter innan sammanträdet i kommunfullmäktige, där ärendet ska beslutas.

I kommunfullmäktige (KF) kan Harlitz (M) yrka på återremiss igen om han och moderaterna inte är nöjda med underlaget. I KF räcker det med 1/3 av rösterna för att ett ärende ska återremitteras…

Vänsterpartiet röstade ja till att ärendet skulle beslutas under sammanträdet. Voteringen slutade återigen med 8-7 och därför skickas ärendet vidare till KF.

Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att meddela positivt planbesked till att upprätta en ny detaljplan för värmeverket i Önafors. Vänsterpartiet ville dock understryka att den naturmark som ska avsättas för en eventuell utbyggnad av värmeverket verkligen användes till just detta ändamål och inget annat. Vänsterpartiet lämnade följande protokollsanteckning:

“Vänsterpartiet bifaller beslutsförslaget att meddela positivt planbesked för att upprätta detaljplan för värmeverket, men vill samtidigt betona att denna planmässiga utvidgning strikt handlar om just framtida försörjning med fjärrvärme. Det får inte bli en yta som blir tillgänglig för annan verksamhet. “

Samtliga partier var överens om att genomföra en invånardialog i samband med arbetet med den Fördjupade översiktsplanen i Frändefors. Ledamöterna biföll också enhälligt yttrandet över förslaget till Vattentjänstplan. Det var en 180 graders omsvängning av de styrande partierna. Men det låtsades de inte om… (Se “Äntligen möte med KS!”.)

Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland har tagit fram ett utkast till värdebeskrivning för riksintresse Vänern med öar och strandområden. Nu fick berörda kommuner yttra sig. Länsstyrelserna hade gjort en ganska bra beskrivning och förslaget till yttrande gjorde den ännu bättre. Men kartnörd som jag är såg jag dock att det behövdes några kompletteringar på en av kartorna. Ursand och Sikhall var inte utsatta som badplatser och både Grönvik och Sikhall borde stå med som naturhamnar… (Det verkar till och med som om Sikhall nu har uppnått statusen “gästhamn”.)

KS beslutade att kommunens yttrande kompletterades med att kartan för naturhamnar och badplatser skulle uppdateras.

Vänsterpartiets motion om fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar bifölls av ett enigt KS. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Nu ska motionen vidare till fullmäktige. Tyvärr kommer inte fritidskorten att kunna införas i Vänersborg förrän tidigast 2027 eftersom Västtrafiks utvärdering av trezonsystemet har senarelagts.

Det fanns ytterligare ett förslag från Vänsterpartiet som bifölls av KS.

KS skulle anta en reviderad riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar. I riktlinjen hade reglerna för alkohol vid representation omformulerats. Kommunen skulle enligt förslaget vid särskilda tillfällen kunna bekosta alkohol vid såväl intern som extern representation. Vänsterpartiet vände sig emot ändringen och yrkade på att den nuvarande texten skulle fortsätta gälla:

“Kommunens externa och interna representation medger inte att kommunen bekostar alkoholhaltiga drycker. Det råder ett absolut förbud för alla anställda att vara påverkade av eller bruka alkohol eller andra droger under arbetstid enligt kommunens anvisning alkohol- och drogfri arbetsplats.”

Det var bara moderaterna som i diskussionen argumenterade mot yrkandet. När beslutet klubbades var det dock ingen som motsatte sig ändringen.

Det gjordes ytterligare en ändring i förslaget. Anställda med minst 25 års anställningstid och kommunalt förtroendevalda som haft kommunala förtroendeuppdrag i minst 25 år, får alltid en minnesgåva. Förslaget i riktlinjen var att minnesgåvans värde skulle sänkas från 13 till 12 procent av gällande prisbasbelopp. Det tyckte flera ledamöter var snålt och det gav också fel signaler till de anställda. Det styrande partierna lyssnade och föreslog genom Ann-Marie Jonasson (S):

“Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet yrkar att beloppet för trotjänargåva skall även fortsättningsvis ligga på 13%.”

Det blev också kommunstyrelsens enhälliga beslut.

Nästa kommunstyrelse är faktiskt inte förrän den 8 oktober. Innan dess är det däremot ett sammanträde med kommunfullmäktige, den 17 september.

Kategorier:alkohol, ForumVänersborg, fritid, KS 2025, protokollsanteckning, Vargön, Vänern, Wargön Innovation

Senaste nytt om Hallevibadet

30 juli, 2025 Lämna en kommentar

I början på maj ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur det fortskrider med ärendet Hallevibadet. Kommunfullmäktige beslutade ju den 19 februari 2025 att hyra ut badet. Då, i maj, blev svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal skulle kunna se ut. (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)

Tiden går och de två spekulanterna på att hyra Hallevibadet, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, får inte någon information om vad som händer. De behandlas precis som andra spekulanter som vill hyra någon av kommunens fastigheter. (Se “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”.) Kommunen informerar inte, kommunicerar inte. Jag förstår inte det, ingår det inte kommunikation och service i den strategi som ska göra Vänersborgs kommun attraktiv för människor att bo i och flytta till?

Det har snart gått 3 månader sedan den upphandlade avtalsjuristen höll på att formulera avtalstexten. Det har tydligen skett vissa framsteg sedan dess… I måndags fick jag följande besked från samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Vi är i framtagandet av avtalsförslaget inne i en sista verifiering/granskning av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna och vår avtalsjurist och expert samt delar av vår personals lagstadgade sommarledigheter påverkar just nu klargörandet av detta dokument. Vår plan är att komma till skede förfrågan – utvärdering snarast efter tid när sommarledigheterna är klara.”

Lejon och Mossberg, och eventuellt andra som är intresserade av att hyra Hallevibadet, får vänta ytterligare ett tag, men kanske inte alltför länge.

Vi får se.

Under tiden kan de som är intresserade av kommunfullmäktiges beslut om Hallevibadet och skiljelinjerna mellan de olika partierna samt politiker och tjänstepersoner passa på att lyssna på en podd om Hallevibadet.

Det är undertecknad bloggare som har prövat Googles (relativt) nya AI-verktyg “NotebookLM”. Appen fungerar så att du laddar upp dokument av olika slag och så genererar appen en podd där två personer diskuterar utifrån de uppladdade dokumenten. Det är ganska fantastiskt. Vad personerna säger beror naturligtvis på vilka dokument som “NotebookLM” har fått tillgång till.

Om du klickar här så kan du lyssna på en diskussion om Hallevibadet (6 min) – “Hallevibadets öde: En utredning”. (Glöm inte att sätta på ljudet.) Om inte annat så kan du inspireras till att skapa egna poddar.

Ooops! Podden går tydligen bara att lyssna på om man har ett Google-konto…  :( 

Kategorier:Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (2/2)

28 juli, 2025 1 kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på blogginlägget “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)”.

Den 27 juni fick Vargön Alloys ett föreläggande av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att nuvarande lagring saknar tillstånd och att lagringen därför betraktas som otillåten deponering… Slagghögarna måste således bort så fort som möjligt.

Jag tror knappast att Alloys är särskilt bekvämt med detta beslut. Föreläggandet innebär att Alloys ska avveckla minst 74.000 ton slagg redan i år, minst 148.000 ton år 2026 och 1,5 ggr producerad mängd slagg år 2027, dock minst 222.000 ton. I sitt yttrande (i kommunikationen innan föreläggandet beslutades) uppgav företaget att detta inte kunde uppnås förrän 2029. Och då innebar denna målsättning dessutom en hög grad av osäkerhet.

Alloys framförde åsikten (innan föreläggandet) att bortforslingen av slagg måste ske på ett realistiskt och ur kostnadssynpunkt rimligt sätt. Det innebar enligt Vargön Alloys AB att bolaget under en avvecklingsperiod på 10 år inledningsvis skulle ges utrymme till en lageruppbyggnad (=slagghögar) och att man en bit in i perioden (2029 alltså) uppnådde en nettoreduktion på 1,5 ggr. Efter det skulle sedan reduktionstakten öka så att målet uppnåddes 2036. Alloys har också förhoppningar om att slaggen inom en snar framtid ska kunna användas på ett säkert sätt som harmonierar med nationella mål om övergång till cirkulär ekonomi…

Det finns ett annat scenario menade Alloys för att få bort slagghögarna. Det är att all slagg deponeras externt. Det torde, som jag uppfattar det, helt enkelt innebära att man flyttar slagghögarna i Vargön till ett annat ställe (troligtvis Fröskog i Åmåls kommun). Det skulle uppskattningsvis kosta Alloys 285 kr/ton. Det motsvarar en kostnad på 28,5 milj kr per 100.000 ton slagg. Om all slagg som lagrats på U1-U4 ska deponeras på extern anläggning skulle detta medföra en kostnad på uppskattningsvis 336 milj kr. Det vore både dyrt och ogynnsamt menar Alloys.

Länsstyrelsen menar att kraven i föreläggandet är proportionerliga enligt miljöbalkens försiktighetsprincip och rimlighetsavvägning.

Det kan tilläggas att i Länsstyrelsens föreläggande även framgår att slaggen inom fabriksområdet (U4), dvs söder om järnvägen:

“endast fick mellanlagras … under en begränsad tid.”

Det betyder att Länsstyrelsen anser att även denna slagghög är olaglig och alltså ska bort. Det var antagligen en överraskning för Alloys…

En parentes. I samband med denna diskussion uppger Länsstyrelsen att:

“ugnsslaggen utnyttjas i finkrossat skick i vägbyggen och att leveranserna 1982 uppgick till 134.000 ton.”

Leveranserna fortsatte i många, många år… Och då tänker jag – herregud vad finkrossad och giftig slagg det måste finnas i Vänersborgsområdet… Och var det finns har Vänersborgs kommun inte en aning om.

Länsstyrelsen motiverar kraven i beslutet om föreläggande ganska utförligt.

Slagget i högarna är enligt Länsstyrelsens bedömning att betrakta som avfall. Och vidare:

“Länsstyrelsen bedömer att eftersom slaggen förvarats inom områdena under längre tid än 1 år (innan deponering) respektive 3 år (innan återvinning) så är lagringen att bedöma som deponering.”

Det tillstånd som Alloys har ger inte företaget rätt att deponera slagg inom fabriksområdet eller att förvara det under längre tid.

“Länsstyrelsen anser inte att dagens lagring av slagg i området kan tillåtas då det saknas lagstöd för detta.”

Länsstyrelsen kräver därför att mängden slagg reduceras och att bortforslingen kommer igång så snart som möjligt. Länsstyrelsen bedömer att:

“slaggmängden, inte så som Vargön Alloys AB föreslår, kan tillåtas att initialt öka. Att slagg inte bortforslats tidigare innebär att bolaget skjutit kostnaden för omhändertagande framför sig.”

De kostnader som en deponering av slagget (285 kr/ton) skulle innebära för Alloys:

“bedöms inte som orimliga.”

Och visst, Vargön Alloys AB går bra, väldigt bra. Företaget gör stora vinster, ”resultat efter finansnetto” (se AllaBolag):

Förra året gjorde alltså Vargön Alloys AB en vinst på drygt 536 milj kr. Det var en vinstmarginal på 24,5%. Det var ändå ingenting jämfört med 2022 då Alloys gjorde en vinst på nästan 1,7 miljarder kr…

Länsstyrelsen menar att föreläggandet ger Alloys en viss tid på sig att avveckla avfallslagringen, eftersom det rör sig om stora mängder avfall. Men Länsstyrelsen är benhård, slagghögarna kan inte fortsätta växa. Om Alloys vidtar åtgärder och följer Länsstyrelsens krav så kommer allt äldre avfall att vara bortforslat inom 10 år.

Länsstyrelsen ställde också två andra krav i föreläggandet. Det gällde att prioriteringsordningen för bortförande av slagg från de olika upplagen ska upprättas i samråd med Länsstyrelsen och att mängden slagg och omhändertagande/mottagare av det årligen ska redovisas i miljörapporten för anläggningen.

Länsstyrelsen påpekar i slutet av föreläggandet att:

“Åtgärder för kontroll och rening av dag- och dräneringsvatten från området kommer att behandlas separat.”

Jag avslutade blogginlägget ”Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (2/2)” med att Alloys hade tvingats skjuta fram tidpunkten för inlämning av sin tillståndsansökan om slagghögarna på grund av Länsstyrelsens krav. Nu förstår jag varför.

Enligt Vargön Alloys AB pågår ett projekt med en efterbehandlingsmetod för att sänka kromhalten i slaggen. Målsättningen är att slaggen ska bli lämplig som ersättningsmaterial för cement. Jag hoppas att projektet lyckas så att bearbetat avfall kan upphöra att vara avfall och användas, och bli föremål för försäljning…

Men om inte…

Vad händer om inte Vargön Alloys kan följa kraven i föreläggandet? Om Alloys misslyckas med det redan första året? Eller andra året? Eller är det först vid tredje året som Länsstyrelsen vidtar åtgärder? Och om Länsstyrelsen skulle stoppa produktionen på Alloys, vad händer då med slagghögarna?

Vargön Alloys kan överklaga Länsstyrelsens beslut om föreläggandet till Mark- och miljödomstolen. Jag vet inte om Alloys har gjort det.

Anm. Det går att ladda ned Länsstyrelsens föreläggande här.

==

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, Vargön

Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)

27 juli, 2025 Lämna en kommentar

I samband med att jag skrev de två blogginläggen “Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys?” ställde jag några frågor till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är nämligen tillsynsmyndighet för Vargön Alloys, och inte Vänersborgs kommun som många tror. De ansvariga på Länsstyrelsen var dock på semester så jag fick inga svar. Nu har jag fått det.

Länsstyrelsen menar att arbetet med Alloys sker i så att säga tre spår.

Det första spåret är “polisanmälanspåret”. Det handlar om det som redan har hänt, t ex slagghögar utan tillstånd. Detta spår sköts av polisen som utreder om det har skett några miljöbrott. Kanske utreder polisen även användningen av den mobila slaggkrossen, det vet jag inte. Enligt Länsstyrelsen har den mobila krossningen utomhus upphört, även om grannar till Alloys påstår att mobilkrossen fortfarande används… (Jo då, det finns många grannar till Alloys, och krossen hörs tydligt…)

Det andra spåret är “prövningsspåret”. Det pågår, som läsare av denna blogg vet, en tillståndsprocess för att kunna hantera slaggen. Samrådet var en del i detta spår. (Se “Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys?”.) Det kan nämnas att Alloys har meddelat Länsstyrelsen att företaget har planer på att bygga en ny eller möjligtvis använda en färdig deponi för slaggen på annan plats. På ett ställe i Länsstyrelsens material nämns Fröskog som framtida deponi. (Fröskog ligger i Åmåls kommun.)

Det tredje spåret är “tillsynsspåret”. Det spåret handlar om att Alloys ska följa de krav som ställs i lagstiftningen. Och det är detta spår som dessa två blogginlägg ska handla om.

Det finns brister i verksamheten i Vargön och det är många åtgärder som måste till för att Alloys ska kunna följa kraven i Miljöbalken. Alla slagghögar utan tillstånd måste nämligen avvecklas. Och det handlar om samtliga högar utom Mjölkeberget… Även de gamla slagghögarna på själva industriområdet söder om järnvägen ska bort.

Alloys tog fram ett förslag på handlingsplan för avvecklingen och för hur slaggen skulle hanteras på ett korrekt sätt. Det förslaget lämnades in till Länsstyrelsen – som dock inte blev särskilt nöjd. Länsstyrelsen skickade efter granskning istället ett föreläggande till Alloys den 27 juni. Föreläggandet beskrev en långsiktig plan för att avveckla slagghögarna. Långsiktigt därför att det för närvarande inte finns något snabbt sätt att avveckla högarna. Det rör sig om så stora volymer.

Länsstyrelsens föreläggande har den långa titeln “Föreläggande med anledning av förvaring av slagg inom fabriksområdet Vargön 2:3 samt fastigheterna Rånnum 6:41 och Fågelgården 1:1, Vargön Alloys AB, Vänersborgs kommun”.

I föreläggandet har Länsstyrelsen beslutat att Alloys ska åtgärda nedanstående:

“1. Avfall i form av slagg som förvarats på fabriksområdet (Vargön 2:3) samt fastigheterna Rånnum 6:41 och Fågelgården 1:1 längre tid än 1 år för det fall att avfallet ska deponeras samt 3 år om avfallet ska användas för anläggningsändamål ska forslas bort från områdena minst enligt nedanstående omfattning per år:

2025 – 0,5 gång den årliga produktionen av slagg, dock minst 74.000 ton

2026 – motsvarande årlig produktion av slagg, dock minst 148.000 ton

2027 och årligen framåt – motsvarande 1,5 gång årlig produktion, dock minst 222.000 ton, tills dess allt avfall som förvarats längre tid än 1 år, för det fall att avfallet ska deponeras, samt 3 år om avfallet ska användas för anläggningsändamål, är bortforslat.

2. Prioriteringsordningen för bortförande av slagg från de olika upplagen ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.

3. Mängd samt omhändertagande/mottagare av slagg ska årligen redovisas i miljörapporten för anläggningen.”

Föreläggandet avslutas med hänvisningar till olika lagparagrafer i Miljöbalken, och sist men inte minst skriver Länsstyrelsen:

“Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.”

Det verkar som om Länsstyrelsen faktiskt menar allvar, på riktigt. Den agerar mot den massiva slaggförvaringen på Vargön Alloys område. Länsstyrelsen anser nämligen att nuvarande lagring saknar tillstånd och att den därför betraktar lagringen som otillåten deponering. 

Länsstyrelsens beslut gäller omedelbart och det kräver att bolaget börjar transportera bort det miljöfarliga slagget. Det innebär att omfattande åtgärder krävs av Vargön Alloys. Så omfattande att min spontana reaktion blir – är detta praktiskt möjligt? Länsstyrelsen menar att det är det… 

Beslutet om föreläggande fattades av Länsstyrelsen efter kommunikation mellan Länsstyrelsen och Vargön Alloys. Länsstyrelsens första förslag hade en ännu större målsättning med bortforslandet av slagg. Det var en målsättning som Alloys dock inte såg att företaget skulle kunna uppfylla. Jag är inte säker på att Alloys tror att de ska kunna uppfylla kraven i föreläggandet heller.

I nedanstående tabell från den 14 oktober 2024 redovisar Vargön Alloys de totala mängderna slagg på bolagets fastigheter.

Kommentar: Ju mindre fraktion på slagget, desto större risk att krom lakas ur.

Tabellen visar alltså all slagg som Länsstyrelsen anser ska forslas bort så fort som det är praktiskt möjligt. Slaggen är ju, som de flesta vet, olämplig att använda på grund av krominnehållet, främst där det finns risk för spridning till yt- eller grundvatten eller där risk finns för damning eller direkt kontakt med materialet.

Lagringsmängden uppgår, som framgår av tabellen, till drygt 1 miljon ton slagg. För år 2025 har Alloys beräknat en produktion av ca 80.000 ton ferrokrom vilket genererar ytterligare ca 148.000 ton slagg. Av ca 3 ton krommalm kan ungefär 1 ton ferrokrom produceras, kvarvarande delar blir slagg, ca 1,8 ton.

Ferrokromslagget innehåller, som alla vet vid det här laget, krom. Kromet kan vara farligt för både människors hälsa och miljön. Och eftersom en del av kromet består av sexvärdigt krom så är det definitivt farligt. Sexvärdigt krom är cancerframkallande… Slagghögarna måste därför bort så snabbt som möjligt. Det är, som sagt, Länsstyrelsens avsikt med föreläggandet.

Totalhalten av krom i slaggen, skriver Länsstyrelsen, var enligt uppgift från 2021:

“3.100 mg/kg TS (=milligram per kilogram torrsubstans; min anm), 2013 var den 8.900 mg/kg TS och 2002 27.000 mg/kg TS.”

Mängden krom i slaggen har med andra ord minskat betydligt genom åren.

Men…

Enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark är:

“gränsen för bedömning känslig markanvändning för krom totalt 80 mg/kg TS och riktvärdet för mindre känslig markanvändning 150 mg/kg TS.”

Slaggen från Alloys ligger onekligen en bra bit över riktvärdena. Snällt sagt. Länsstyrelsen konstaterar att totalhalten krom är hög i allt material i slagghögarna… (I blogginlägget “Tankar och farhågor: Slaget om slagget” finns en tabell över hur höga halter av sexvärt krom man har hittat i ytvattnet vid mätningar 2019 på Holmängen och i Öxnered. I dessa områden har slagg använts som anläggningsmaterial i sen tid. Det är ingen munter läsning.)

Eftersom ferrokromslagget innehåller så höga kromhalter måste slagghögarna därför bort så snabbt som möjligt. Dessutom saknar ju nuvarande lagring tillstånd och är att betrakta som otillåten deponering…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (2/2)”.

==

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, Vargön