KF-beslutet om budget 2025 (2)

23 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (1)”.

Budgetdebatten började med att samtliga kommunfullmäktiges 9 partier presenterade sina budgetar. Presentationerna följdes märkligt nog inte av några diskussioner. Det förvånade nog både åhörare och några politiker.

Orsaken till frånvaron av debatt är möjligtvis att ledamöter inte ändrar sina uppfattningar under ett sammanträde, och det vet alla. De har bestämt redan innan hur de ska rösta. Politikerna är mest intresserade av att värva sympatisörer till sitt eget parti och därför riktar de sig i talarstolen snarare till media, framför allt TTELA, och åhörare. Det finns ju flera som kan se “debatten” hemma och i efterhand. (Det är bara att klicka här så kommer du till sammanträdet på kommunens webb-TV.) Å andra sidan borde ju partierna ta tillfället i akt att i offentlighetens ljus tala om för väljarna varför de inte ska rösta på andra partier… (Det hettade dock till vid något tillfälle när budgeten för socialnämnden diskuterades senare på kvällen…)

Nä, jag blir nog inte riktigt klok på varför det diskuteras så sällan i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är ett helt annat “drag” i debatterna i t ex Trollhättan.

Vänsterpartiet passade på att göra ytterligare två inlägg efter den inledande presentationen av budgetförslaget. Det var för att komplettera det första anförandet. Till skillnad från kommunstyrelsens ordförande hade partiföreträdarna nämligen en tidsbegränsning på 7 minuter.

I de flesta sammanhang, så omnämns kommunens personal. Politiker av alla schatteringar strör lovord över tjänstepersonernas professionella arbete. Alla intygar vikten av att personalens arbetsmiljö ska bli bättre, sjukfrånvaron sjunka och trivseln öka osv. Sammanträdet i onsdags var inget undantag, och dessutom började faktiskt mötet med en redovisning av den så kallade PEK:en, den personalekonomiska redovisningen.

Jag passade på att läsa upp det gemensamma yttrande som fackförbunden, dvs kommunens personal, lämnade på de styrande partiernas budgetförslag. Det sker sådana “förhandlingar” i den centrala samverkansgruppen (CSG), och i år var det dags den 28 maj.

Akademikerförbundet SSR, Akavia, Kommunal, Ledarna, Sveriges Lärare, Vision och Vårdförbundet ställde sig oeniga till MRP 2025-2027 med följande motivering:

“Fackförbunden saknar tydliga satsningar på personal i verksamheterna, som tex ökad personaltäthet. Att fokusera på barn och unga kräver kompetent och engagerad personal i alla verksamheter och i alla förvaltningar. Det gäller också att behålla befintlig personal inom samtliga verksamheter och kompetensutveckla dessa. Om inte kommunen investerar kraftfullt i all personal ser vi en risk för ökad ohälsa snarare än minskad sjukfrånvaro.”

Det var ingen som kommenterade mitt anförande – eller fackförbundens ställningstagande. Kan det vara så att personalens synpunkter inte är särskilt viktiga när det framförs kritik?

I mitt andra anförande i den “övergripande” debatten så förklarade jag varför Vänsterpartiet ville satsa ungefär 25 milj kr mer på verksamheterna än de styrande partierna och M+L i sina.

Det är många som kritiserar Vänsterpartiet för den inställningen, även om det var tyst i onsdags. Vänersborgs kommun har stora lån och en stor låneskuld. Men de 25 milj kr som Vänsterpartiet ville använda i verksamheterna skulle spela en marginell roll för denna totala skuld. Ett lån på 25 milj kr skulle resultera i en årlig räntekostnad på 625.000 kr. Det är inga större kostnader för kommunen som har en budgetomslutning på nästan 3 miljarder.

Naturligtvis skjuter Vänsterpartiet skulden på de extra 25 milj kr framför sig några år, men vi vet alla att redan nästa år, och de följande åren, så blir det bättre tider. Den ekonomiska utvecklingen kommer enligt prognoserna att bli bättre både för riket och Vänersborg. Det är också troligt att Vänersborgs kommun får ett antal miljoner extra i statsbidrag när regeringen lägger sin budget i höst. Det skulle också kunna hända att skatteintäkterna kommer att öka mer än beräknat.

De styrande och de borgerliga partierna menar att ökade skulder 2025 innebär att det blir svårare att upprätthålla välfärden i framtiden. Det blir en slags kullerbytta. Kommunen ska alltså spara på barnen och ungdomarna, de äldre och de sjuka idag för att samma grupper inte ska få det sämre imorgon…

Kommunen har under de senaste 10 åren nästan alltid fått ett betydligt större resultat än budgeterat. (Det är bara 2018 som det blev tvärtom och 2019 som utfallet blev lika med budget.) Vänsterpartiet är övertygat om att resultatet kommer att bli större än budgeterat även 2025.

Vi i Vänsterpartiet är mycket bestämde i vår uppfattning – det är inte de svagare grupperna i samhället som det ska sparas på för att kommunens resultat ska öka.

Förhoppningsvis får vi också en regering 2026 som satsar på välfärden och inte på sänkta skatter för de rikaste…

Det blev inget om kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna i detta inlägg. Det kommer i nästa – se ”KF-beslutet om budget 2025 (3)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, Vänsterpartiet

Glad midsommar!

21 juni, 2024 Lämna en kommentar

Idag är det midsommarafton. Och i år har det dessutom slumpat sig så att det är just idag som sommarsolståndet infaller. Sommarsolståndet är den dag på året som dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Solen står i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets.

Sommarsolståndet är den riktiga midsommaren.

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat… Det lämpar sig dock inte att i en moraliskt korrekt blogg gå in på detta firande mer detaljerat. (Filmtipset nedan ger en viss antydan på vad jag menar.)

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder, som t ex i Danmark, lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet infaller idag, så innebär det att redan imorgon, på midsommardagen eller Johannes Döparens dag, blir dagarna kortare och nätterna längre. Det blir mörkare och vi går mot vinter…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.

Anm. Den här bloggen har publicerats tidigare. (Jag har bara gjort några mindre uppdateringar.) Bilden från Dalbobron är från förrförra året och togs omkring midnatt på midsommarafton. Svenska flaggan är också från midsommarafton 2022. Klickar du på flaggan så rör den på sig… Och har du ljudet på så kan du höra några fiskmåsar, trots att de var ovanligt tysta vid detta tillfälle. Det är de inte i år…

Kategorier:högtid, sommarläsning

KF-beslutet om budget 2025 (1)

20 juni, 2024 5 kommentarer

Det blev ett långt sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Men det är inte så förvånande eftersom årets viktigaste ärende skulle avgöras. Det var Mål- och resursplan 2025-2027, dvs budgeten för 2025 som skulle diskuteras och beslutas.

Budgetdebatten tog 5 timmar och 10 minuter, men då var det också hela 78 inlägg i debatten. Å andra sidan är då även de inlägg inräknade där en ledamot enbart gick upp i talarstolen och yrkade på bifall till sitt partis budgetförslag. Vilket är tämligen meningslöst, men namnet blir antecknat till protokollet… Och då kanske invånarna, eller historikerna en gång i tiden, tror att ledamoten ifråga anförde något klokt och vettigt… Om någon sa något klokt och vettigt förresten kan var och en själv ta reda på. Det går att i efterhand lyssna och se debatten på kommunens webb-TV, liksom alla de andra ärendena som avhandlades.

Jag tänker inte recensera hela debatten i detta blogginlägg. Istället koncentrerar jag mig på de inledande presentationer som företrädare för respektive parti började debatten med. Det har TTELA också gjort. (Se TTELA “De styrande fick igenom sin budget – många varnar för stora lån”.)

Benny Augustsson (S), som hade fått fri talartid av ordförande, började med att presentera de styrande partiernas förslag, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Det var en omfattande och detaljerad presentation av budgetförslaget – under 20 minuter. Förslaget kallades “En god start i livet”. Det var inte direkt någon rättvis slogan, även om förslaget, som också blev beslutet, innehöll en del bra förslag. Budgeten innebär t ex att barn- och utbildningsnämnden måste göra en besparing på 10,4 milj kr för att hålla budgeten nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster…

Företrädarna från de andra styrande partierna hade också presentationer av det gemensamma budgetförslaget. Bo Carlsson (C) fick hoppa in i den för kvällen sjuke Mats Anderssons ställe. Carlsson pratade mycket om ett så kallat riktat uppdrag som fanns i deras förslag:

“Ett handlingsprogram för landsbygden ska tas fram.”

Det tycks som de styrande blev inspirerade, trots allt, av den motion som Vänsterpartiet skrev den 8 april 2022 om att kommunen skulle inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. (Se “Nej till landsbygden?”.) Förslaget kom antagligen från “fel parti” och de styrande partierna tillsammans med den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna avslog den. (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.) Ett av de viktigaste argumenten var då, som det stod i underlaget:

“Kommunens arbete inkluderar naturligt såväl stad som landsbygd eftersom det är så kommunen geografiskt ser ut.”

Det var uppenbarligen inte på det viset…

Kristdemokraternas Magnus Ekström talade om ett annat riktat uppdrag – “Handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga”. Ekström betonade att budgetförslaget skulle öka tryggheten för att det stärker familjen. Några socialdemokrater tycktes skruva på sig något vid de orden, de lät mycket “kristdemokratiska”. Och de skruvade nog på sig ännu mer när Ekström pratade om Hallevibadet. Varför han nu gjorde det, det hade ju inget som helst med budgetförslaget att göra. Annars håller jag med honom om att kommunen borde se till att Hallevibadet öppnar igen… Men det skulle ju de styrande partierna, inklusive KD, lätt kunna göra – om de ville…

 Miljöpartiets starke man Jonas Sjöblom hade ett kortare inlägg om miljöfrågor. Så klart. Och visst, miljö- och hälsoskyddsnämnden fick en halv miljon i budgeten till en ny tjänst. Vilket var ett bra förslag för övrigt. (Det fanns med i V:s budgetförslag också.) Annars noterade jag att Sjöblom gav följande betyg till de styrandes budgetförslag:

“En ok budget.”

Jag beskrev de styrande partiernas budgetförslag i inlägget “Budget 2025: De styrandes förslag”. TTELA sammanfattade också partiernas förslag i en artikel innan fullmäktigesammanträdet. (Se TTELA “Budgetförslaget: Socialnämnden ska få miljoner”.) Jag har också beskrivit Vänsterpartiets förslag i ett blogginlägg. (Se “Vänsterpartiets budgetförslag”.)

TTELA skriver om Vänsterpartiet förslag:

“Vänsterpartiet har det för verksamheterna generösaste förslaget. Och partiet får bara drygt 3 miljoner kronor kvar på sista raden, det kan jämföras med de styrandes 31 miljoner. V vill bland annat satsa 10 miljoner mer på skolan. Till det kommer även 15 miljoner extra till socialnämnden bland annat för att återuppta heltid som norm.”

Det är svårt att säga något om Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag. TTELA skriver:

“förslaget har samma fördelning av pengarna mellan nämnderna som S,C, MP, KD-förslaget. Men hur varje nämnd ska fördela medlen inom sin verksamhet bestäms senare när detaljbudgeten beslutas.”

Och det stämmer. Det var ett blekt och intetsägande förslag med lite instoppad valpropaganda. Cecilia Prins (L) talade bland annat om nödvändigheten av att kommunen “vände kunskapstappet” och att skolresultaten blev bättre. Hur det nu skulle gå till om barn- och utbildningsnämnden tvingades till besparingar motsvarande 16 tjänster…

De styrande partiernas liksom M+L:s förslag innehöll många fina och vackra ord och beskrivningar, men det saknades verkstad. Det fanns inga ekonomiska satsningar som kan förverkliga löftena. Vilket för övrigt inte är helt ovanligt i politikens värld… 

Sverigedemokraternas förslag presenterades av Anders Strand. Han tycktes ganska oinspirerad och upprepade mest gamla “floskler”. SD tuggar om samma krav år efter år, och val efter val. Det ska dras ner på modersmålsundervisning och ekologisk mat. Jaha, och hur mycket pengar skulle kommunen “spara” på det, och vilka blir konsekvenserna?

Strand upprepade också kravet på att kommunen ska införa ett friskvårdsbidrag. Det är intressant. I februari i år behandlade kommunfullmäktige ett medborgarförslag om detta bidrag. Kommunstyrelsens förslag var att avslå förslaget. I kommunfullmäktige begärde inte en enda ledamot ordet, inte ens en Sverigedemokrat. Och vid omröstningen var beslutet enhälligt – kommunfullmäktige avslog förslaget om att införa friskvårdsbidrag. (Se “KF beslutade att…”.) SD satt tysta och oberörda hela tiden, och röstade för avslag – och så kommer SD dragandes med förslaget 4 månader senare…?

SD:s budgetförslag utgick från de styrandes förslag till budgetanvisningar, som lämnades i februari. SD gjorde ett nummer av att partiet tilldelade socialnämnden 10 milj kr extra. Det de glömde, eller bortsåg ifrån, var att de styrande partierna lämnade ett nytt budgetförslag den 17 maj. Och i det förslaget hade de styrande ökat på anslaget till socialnämnden med 18 milj kr – 8 milj kr mer än SD! Dessutom anslog de styrande, liksom alla andra partier utom SD, 2,2 milj kr till arbete enligt modellen Bostad Först. Jag ställde en fråga om precis detta till SD, och konstaterade även att deras förslag låg 23 milj kr, exkl Bostad först, under Vänsterpartiets förslag. Ingen SD:are svarade.

Göran Svensson (MBP) var orolig för kommunens låneskuld. Han framhöll att det bara var med Medborgarpartiets budgetförslag som de finansiella målen skulle uppfyllas. Och därför var det bara MBP:s förslag som uppnådde “god ekonomisk hushållning”. Jag påpekade sedan för Svensson att god ekonomisk hushållning inkluderar även verksamhetsmålen. Göran Svensson verkade inte uppfatta kommentaren…

Det blev votering. Det innebär att ett motförslag ska utses till huvudförslaget, som alltid är kommunstyrelsens förslag, dvs de styrande partiernas budgetförslag. Moderaternas och Liberalernas förslag vann och blev motförslag. Alla partier röstade nämligen enbart på sitt eget förslag och när det förlorade så avstod ledamöterna från att rösta.

I slutvoteringen fick budgetförslaget från S+C+KD+MP 23 röster och M+L-förslaget 11 röster. 14 ledamöter avstod från att rösta. Det var ledamöter från SD, MBP och Vänsterpartiet. Tre av platserna i fullmäktige är tomma, flera av SD:s ledamöter har ju hoppat av. 

I en kommande blogg ska jag redogöra för kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna. Men först är det midsommar…

Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslutet om budget 2025 (2)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024

Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen

18 juni, 2024 1 kommentar

Den 2 maj beslutade kommunstyrelsen att skicka ärendet “Vägval Brättelänken” på remiss (se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”):

“Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte.”

Vänersborgs kommun har alltså planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö. Den planerade vägen går under namnet Brättelänken. Frågan för politikerna är om Brättelänken ska dras norr eller söder om gamla Brätte stad. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)

Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), vill dra vägen norr om den undersökta delen av fornminnet Brätte. Nämnden menar att en ny bred väg med plats för bussar etc ska följa den nuvarande smala och lågtrafikerade vägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten – mitt över det gamla Brättes outforskade handels- och hamnområde. Brätte som troligen är Sveriges enda oförstörda lämning av en stad som grundades på 1500-talet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlade remissen den 12 juni. Jag beskrev förvaltningens yttrande och beslutsförslag i blogginlägget “MH dissar SBN:s Brätteutredning”. Nämnden biföll förvaltningens förslag och gjorde några tillägg. Beslutet hade följande lydelse:

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande över Vägval Brättelänken, daterad 2024-05-30 med följande tillägg:

Alternativet att förlägga bilvägen på den före detta banvallen och att cykelvägen istället kan dras i alternativ norr saknas. Syftet är att minimera lokalisering på jordbruksmark.

Förslaget på vägval Brättelänken, alternativ norr, saknar redogörelse för konflikten med miljöbalkens portalparagraf 1 kapitlet punkt 2, 3 och 4.

Argumentering angående lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken 2 kapitlet 6 § behöver utvecklas och förtydligas.

Alternativ norr strider mot miljöbalken 3 kapitlet 6 § (naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.) Motiv för att bryta mot miljöbalken saknas.

Kostnadsredovisningen på sidan12 i Trivectors utredning är bristfällig (sid 110 i Vägval Brättelänken). Kostnader för arkeologisk undersökning för alternativ norr saknas för sträckan vid Brätte. Detta medför att en rättvis viktning av de olika vägalternativen inte är möjlig.”

Idag tisdag behandlade byggnadsnämnden remissen från kommunstyrelsen. Förvaltningens förslag till remissvar var en rejäl sågning av utredningen, en ordentlig diss, precis som miljö- och hälsoskyddsnämndens remissvar. Byggnadsnämnden biföll beslutsförslaget:

“Byggnadsnämnden beslutar att yttra sig i enlighet med bilaga.”

Bilagan, dvs yttrandet, sammanfattades av förvaltningen:

“Byggnadsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”

En ofullständig utredning… Och det var bara början…

“En stor brist är [att] det saknas en utredning som visar vilka konsekvenser vägalternativ 1 (=det norra alternativet; min anm) skulle ha på riksintresset för kulturmiljövården, Brätte-Vassända. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande över FÖP Vänersborg/Vargön varit tydlig med att vägalternativ 1 skadar riksintresset.”

Det betonas att Länsstyrelsen har varit tydlig, det norra vägalternativet “skadar riksintresset”. Det verkar definitivt som om förvaltningen tycker att det är mycket märkligt, och anmärkningsvärt, att samhällsbyggnadsförvaltningen verkar ha missat Länsstyrelsens inställning helt. Och det kan jag i så fall hålla med om.

Byggnadsförvaltningen avslutar sammanfattningen:

“Utöver utredningens brister avseende riksintresset för kulturmiljövård saknas beskrivningar och bedömningar utifrån fler aspekter såsom jordbruksmarkens värden, påverkan på strandskydd, framtida bebyggelse. De fakta som framkommit i naturvärdesinventeringen och andra naturutredningar har inte hanterats eller vägts in i helheten på ett konsekvent sätt.”

Det finns med andra ord flera och stora brister i Brätteutredningen. Det har påpekats av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och nu Byggnadsnämnden – som har hittat ännu fler brister. Efter sommaren antar jag att kultur- och fritidsnämnden kommer att späda på kritiken ytterligare.

Byggnadsnämnden lägger alltså väldigt stor tyngd vid att Brätte är ett riksintresse. I yttrandet som är på två A4-sidor hittar vi formuleringar som:

  • “Riksintressen ska enligt 3 kap 6 § miljöbalken så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dessa miljöer.”
  • “I Vägval Brättelänken beskrivs både alternativ 1 och 2 som möjliga alternativ utifrån vad som framkommit i den arkeologiska utredningen. Det är en missvisande slutsats eftersom riksintresset Brätte-Vassända riskerar att utgöra ett stort hinder om det inte kan påvisas att det inte påverkas av vägdragningen.”
  • “Fornlämningar är skyddade av kulturminneslagen och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”
  • “Länsstyrelsen är … tydlig med att alternativ 1 skadar riksintresset.”

Och först det absolut sista stycket i yttrandet beskrivs vad som saknas och inte hanterats, dvs det som står ovan i sammanfattningen.

Det blir alltmer tydligt att kommunstyrelsens beslut att remittera ärendet Brätte-länken till några nämnder var tämligen meningslöst. Tjänstepersoner på tre olika förvaltningar får ägna arbetstid åt en utredning som till och med kommunstyrelsen borde ha insett var helt undermålig. Å andra sidan kanske det kan bli en läxa för samhällsbyggnadsnämnden att faktiskt inte lämna ifrån sig utredningar av denna bristfälliga kvalité.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Brätte, Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden

Vänsterpartiets budgetförslag

16 juni, 2024 1 kommentar

På onsdag ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om årets viktigaste ärende, Mål- och resursplanen för 2025-2027 – budgeten för nästa år.

Det 4:e största partiet i Vänersborgs kommunfullmäktige är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det betyder att Vänsterpartiet utgår från detta förslag och gör ett antal ändringar. De styrande partierna är som bekant S+C+KD+MP, dvs socialdemokraterna, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet. Det förslaget presenterades i blogginlägget “Budget 2025: De styrandes förslag”.

De ekonomiska förutsättningarna ser ljusare ut för 2025 än de gjorde för innevarande år. Inflationen förväntas minska vilket får minskade pensionskostnader till följd. En viss återhämtning av konjunkturen ger en relativt bra utveckling av skatteunderlaget 2025, vilket också hjälper upp resultatet. Det skriver SKR i Ekonomirapporten i maj och det ger anledning till framtidstro.

Vänersborgs kommuns ekonomiska utveckling under innevarande år ser ganska positiv ut och det verkar som om de flesta nämnderna klarar av att hålla sina budgetar. Den djupa kris som många befarade för den kommunala ekonomin infrias inte. RUR (=resultatutjämningsreserven) är fortfarande intakt och kommunen har inte behövt höja skattesatsen. Kommunens budgeterade resultat låg på +1 milj kr medan prognoserna idag visar på +10 milj kr.

Det finns emellertid en del osäkra faktorer inför 2025. Konjunkturuppgången skulle kunna försenas något och säkerhetsläget, Ukrainakriget och kriget i Gaza, skulle kunna få världsekonomin i gungning. Vänersborgs kommun har dock ekonomiska buffertar i form av RUR på 50 milj kr och möjligheten till att höja skattesatsen.

Vänsterpartiet vill som alltid prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten. Det innebär att kommunen måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, särskilt inom vård, skola och omsorg där behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt. 

Vi i Vänsterpartiet bedömer att vi kan lägga en budget med ett lägre budgeterat resultat än förslaget från de styrande partierna. Vi tror att det finns en marginal, särskilt med tanke på att regeringen antagligen lägger en budget i höst som innehåller någon typ av nya statsbidrag till kommunerna. Om ett värsta scenario skulle inträffa kan ett ekonomiskt underskott regleras i bokslutet med medel från RUR, resultatutjämningsreserven, om 50 milj kr. 

Alla prognoser visar på att kommunen får bättre ekonomiska förutsättningar 2026-2027. Vänsterpartiet  hoppas då kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.

Vänsterpartiet föreslår därför följande tillskott utöver de styrande partiernas förslag:

  • Barn- och utbildningsnämnden tillförs 10 milj kr för att förstärka stöd till barn och elever inom förskola och skola, ökade behov i anpassad grundskola, kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm. Dessutom för ökade kostnader för skolmåltider och bemanning av skolbibliotek.
  • Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillförs ytterligare 250.000 kr till personalförstärkning för naturvårdande och pedagogiska insatser.
  • Socialnämnden tillförs 15 milj kr för att återuppta “Heltid som norm”, undvika neddragningar i LSS och taxehöjningar inom vård och omsorg samt till utredning av trygghetsboende.
  • Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 500.000 kr för en utredning om arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden.
  • Kommunstyrelsen tillförs 1,8 milj kr för införande av seniorkort från 65+ och utdelning av broddar till personer över 65 år.

Vänsterpartiets ändringsyrkande innebär ytterligare resurser till nämnderna på 27,55 milj kr jämfört med de styrandes budgetförslag. Vänsterpartiets förslag budgeterar ett resultat för 2025 på 3,45 milj kr.

Jag redovisade inte investeringarna i de styrande partiernas förslag, och tänker inte göra det nu heller. Vänsterpartiet reagerar dock mot tre av investeringarna.

Vänsterpartiet vill avvakta investeringen på arenataket för 18,9 milj kr år 2025 tills en utredning om arenans skick och framtid är klar. Vi anser inte heller att investeringen av kommunalt VA på Hunneberg ska läggas in i investeringsplanen. Det finns nämligen ett beslut i kommunfullmäktige 2020 om infiltrationsanläggning istället för kommunalt VA. Vattensituationen på Hunneberg har inte heller utretts. Vänsterpartiet tror att det finns billigare VA-lösningar på Hunneberg.

Till sist är Vänsterpartiet mycket tveksamma till en gång- och cykelbro över hamnkanalen. Den beräknas kosta 6 milj kr från kommunens kassa, trots att Trafikverket bidrar med ytterligare 6 milj. Vänsterpartiet anser att den inte skulle främja gång- och cykeltrafikanter nämnvärt då det redan finns två broar på kort avstånd.

Vänsterpartiet vill undvika nedskärningar inom välfärden dvs skola, vård och omsorg. Det är avgörande att personalen inom välfärdssektorerna får fortsätta sitt arbete under så bra arbetsförhållanden och i en så bra arbetsmiljö som möjligt med tillräckligt många kollegor. Kompetent personal och en tillräcklig bemanning är ett måste för att kommunens målsättningar ska kunna bli verklighet.

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, Vänsterpartiet

Sikhall: Dom har avkunnats!

14 juni, 2024 2 kommentarer

Den 15 december 2023 meddelade Förvaltningsrätten i Göteborg att ett överklagande hade kommit in till domstolen. Det var samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) som överklagade:

“Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16 § 144”

De två ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden överklagade alltså ett beslut som hade fattats av deras egen nämnd. Och frågan är om inte detta var unikt. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

Bakgrunden är naturligtvis att Jonasson och Andersson var motståndare till det beslut som nämnden fattade den 16 november. Beslutet fattades av oppositionen med 6 röster mot 5. Och det kunde Jonasson och Andersson tydligen inte acceptera utan valde att gå utanför politikens ramar och vände sig i stället till juridiken – till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”.)

Beslutet i samhällsbyggnadsnämnden, dvs själva sakfrågan, handlade om de krav som de styrande partierna, och samhällsbyggnadsförvaltningen (naturligtvis), ville ställa på Magnus Larsson i samband med de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. De var helt orimliga och inte heller i överensstämmelse med kommunfullmäktiges beslut. (Se “Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN”.)

Samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) lade därför fram ett alternativt yrkande i samhällsbyggnadsnämnden. Och det visade sig att samtliga oppositionspartier stödde förslaget (se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”):

“Med sex nej-röster mot fem ja-röster, så har samhällsbyggnadsnämnden beslutat i enlighet med Tor Wendels (M) yrkande.”

Förvaltningsrätten anmodade sedan samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig över överklagandet. Rätten ville höra båda sidor innan den fattade ett beslut om nämndens beslut var lagligt eller inte.

Den 25 januari 2024 behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet “Svar på överklagandet av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16”. De ledamöter som fattade det överklagade beslutet, dvs “oppositionspartierna” (som alltså har majoritet i nämnden), röstade igenom det yttrande till Förvaltningsrätten som Tor Wendel (M) hade författat. (Se “SBN/Sikhall 9: Yttrandet till Förvaltningsrätten”.)

I onsdags, den 12 juni, kom Förvaltningsrättens dom. Idag fanns en notering i kommunens diarium. Jag begärde ut domen från kommunen, men fick till svar att:

“Vi har tagit emot din begäran och kommer göra en sekretessbedömning.”

Ett intressant svar med tanke på att domen är en allmän offentlig handling. (Det fick mig, kanske lite orättvist, att tänka på en sketch om allmänna handlingar på Facebook som en partivän skickade till mig – “Hänvisa bara till semester”.) När jag istället begärde ut domen från Förvaltningsrätten – så fick jag domen direkt. Senare meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen att:

“Då handlingen innehåller personuppgifter skickas den inte på e-post. Vi kan skriva ut den och skicka den på post eller om du vill komma till kommunhuset och läsa den.”

Personuppgifterna handlar om de båda ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C), och det är ju inte direkt någon hemlighet. Däremot står deras personnummer med, och då kanske GDPR träder in… Det hade dock varit lätt att maska.

Hur dömde då Förvaltningsrätten i Göteborg?

“FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”

Samhällsbyggnadsnämndens beslut står fast, det var lagligt. Oppositionspartiernas beslut gäller följaktligen. Och det banar nu äntligen vägen för att de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall mellan Vänersborgs kommun och Magnus Larsson kan slutföras.

Det ska bli intressant att se om de båda ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) tänker sitta kvar i nämnden efter Förvaltningsrättens dom…

Förvaltningsrättens motivering till domen, eller bedömning som det heter, är ganska lång, men jag återger den ändå i sin helhet. (Kan laddas ner här som pdf.) Bedömningen kan med fördel läsas tillsammans med själva överklagandet från Jonasson och Andersson – se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”. Överklagandet består nämligen av fyra punkter och Förvaltningsrätten bedömer varje punkt för sig.

==

Förvaltningsrättens bedömning

“Klagandena gör gällande att beslutspunkten 1 strider mot praxis vid avtalsskrivning och kommunens riktlinjer samt att beslutet även strider mot likabehandlingsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen. Som har anförts är förvaltningsrättens laglighetsprövning av det överklagade beslutet begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet är olagligt eller inte har tillkommit på lagligt sätt enligt bestämmelserna i 13 kap. 8 § KL. Om en kommuns beslut skulle strida mot praxis vid avtalsskrivning medför det därmed inte i sig att det av det skälet vid en laglighetsprövning finns grund för att upphäva beslutet. En kommuns interna riktlinjer utgör inte heller lag eller annan författning, vilket innebär att förvaltningsrätten inte kan pröva om kommunens beslut strider mot interna riktlinjer. Om ett kommunalt beslut skulle stå i strid med likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § KL kan däremot utgöra grund för upphävande för att det kommunala beslutet i så fall skulle stå i strid med lag. Likställighetsprincipen innebär att medlemmar eller grupper av medlemmar i samma situation ska behandlas lika och att en särbehandling endast får ske på saklig och objektiv grund. För en tillämpning av likställighetsprincipen krävs emellertid att kommunen eller regionen är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. Principen gäller alltså inte när en kommun eller en region anställer personal, köper eller säljer fastigheter etc. (jfr. prop. 2016/17:171 s. 300 och 301). Förvaltningsrätten bedömer att samhällsbyggnadsnämndens beslut om fastighetsreglerande åtgärder i Sikhall inte är ett sådant beslut där kommunen träder i kontakt med sina medlemmar i deras roll som kommunmedlemmar. Därtill kan också konstateras att den jämförelsenorm som klagandena hänvisar till om att kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtagande i exploateringsavtalet inte heller är undantagslöst utformad och att samhällsbyggnadsnämnden har haft rätt att göra avsteg från riktlinjerna, bl.a. om det skulle krävas för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan. Förvaltningsrätten bedömer därmed att det inte har visats att det överklagade beslutet strider mot 2 kap. 3 § KL.

För beslutspunkten 2 är grunden till överklagandet att beslutet i det avseendet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”. Förvaltningsrätten konstaterar att det åberopade inriktningsbeslutet från kommunfullmäktige avsåg inriktningsbeslut för fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken. Det framgår av handlingarna i målet att en sådan detaljplan inte var klar vid tidpunkten för det överklagade beslutet samt att de frågorna också hanteras av en annan nämnd. Av det åberopade kommunfullmäktige-beslutet framgår inte heller i övrigt att samhällsbyggnadsnämnden inte skulle ha haft rätt att fatta det överklagade beslutet på grund av tidigare fastställda visionsuttalanden från kommunfullmäktige.

Klagandena menar att beslutspunkten 3 strider mot 5 kap 1 § KL och att beslutet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt med anledning av det strategiska läge som fastigheten har och då exploatören ensam får möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten. Enligt 5 kap. 1 § KL ska kommunfullmäktige besluta i de ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt för kommunen, medan nämnderna enligt 6 kap. 3 § KL ska besluta i frågor som rör förvaltningen samt i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Fullmäktige ska därmed besluta i frågor av mer grundläggande natur eller av generell räckvidd, där det politiska momentet allmänt sett är dominerande (jfr prop. 2016/17:171 s. 327). Förvaltningsrätten bedömer att utredningen inte utvisar att den aktuella fastighetsregleringen med avtalsservitut är av sådan art eller omfattning att den måste beslutas av kommunfullmäktige. Det har då inte heller visats att det överklagade beslutet ska upphävas för att det strider mot 5 kap. 1 § KL.

Klagandena anser slutligen att beslutspunkten 4 i det överklagade beslutet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken” då det i inriktningsbeslutet står skrivet att ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. Kommunen anför i den delen att den nämnda beslutskrivskrivningen var nödvändig då Vänersborgs Segelsällskap önskade en sen ändring i det föreslagna servitutet jämfört med det som fullmäktige hade beslutat om. Förvaltningsrätten konstaterar att kommunfullmäktige genom sitt beslut den 17 maj 2023 på ett tydligt sätt har uttryckt att det vid fastighetsförsäljning ska skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och ha fritt segelvatten. Beslutet kan emellertid endast få effekt internt för kommunens ställningstagande och hantering och har i sig ingen bindande verkan mot annan parts inställning till frågan. Om Vänersborgs Segelsällskap därför i tiden därefter framför ändrade önskemål i frågan så måste det enligt förvaltningsrätten ligga på samhällsbyggnadsnämnden att ansvara för hanteringen av sådana fastighetsrättsliga frågor, så länge de ändrade önskemålen inte står i direkt strid med vad kommunfullmäktige tidigare har beslutat för kommunens räkning. Förvaltningsrätten bedömer att samhällsbyggnadsnämndens ändringsskrivning i punkten 4 i det överklagade beslutet från den 16 november 2023 inte står i direkt strid med vad kommunfullmäktige tidigare har beslutat och att kommunfullmäktiges beslut därmed alltjämt också gäller för kommunen vid genomförande av aktuell fastighetsförsäljning, under förutsättning av att också Vänersborgs Segelsällskap som berörd part alltjämt har även det önskemålet. Utredningen utvisar enligt förvaltningsrätten därmed inte att samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 inte hade rätt att fatta det överklagade beslutet under punkten 4 för att det skulle strida mot kommunfullmäktiges beslut den 17 maj 2023.

Med ledning av det anförda bedömer förvaltningsrätten att vad klagandena anför inte visar att det finns grund att med stöd av 13 kap. 8 § KL upphäva det överklagade beslutet. Överklagandet ska därför avslås.”

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, förvaltningsrätten, Juridik, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Budget 2025: De styrandes förslag

13 juni, 2024 1 kommentar

På onsdag nästa vecka, två dagar innan midsommarafton, och det riktiga sommarsolståndet, sammanträder Vänersborgs kommunfullmäktige. På dagordningen återfinns årets viktigaste ärende, MRP 2025-2027 – budgeten för nästa år.

De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Alla de andra partiernas förslag utgår från detta förslag. De styrande partierna är som alla vet S+C+KD+MP, dvs socialdemokraterna, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet.

Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2025. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för år 2025. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) 

Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2023, uppdrag osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.

Ordförande Benny Augustssons (S) budgetanvisningar i februari utgick som vanligt från budgettilldelningen för innevarande år. De innebar inga större ekonomiska satsningar, alla nämnder får dock inflationskompensation nästa år på 1,4%.

Kommunen får en del generella statsbidrag. De förändras 2025 jämfört med i år och därför måste kommunen göra en del justeringar. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden får 787.000 kr (för t ex stärkta skolbibliotek och digitala och centralt rättade nationella prov) och kommunstyrelsen 1,157 milj kr (till bland annat Kunskapsförbundet Väst för digitala och centralt rättade nationella prov och förstärkning av SFI). Justeringen av statsbidragen innebar emellertid att socialnämnden får drygt 11 milj kr mindre 2025 än i år (äldreomsorg och stärkt rätt till assistans).

I ramanvisningarna fick barn- och utbildningsnämnden ytterligare 4,9 milj kr till hyra för Holmängenskolan. Kultur- och fritidsnämnden fick 2,6 milj kr till hyror för idrottshallen på Holmängenskolan, 300.000 kr för samlingsförvaltning med Västra Götalandsregionen, 2,1 milj kr till ökad hyreskostnad för Arena Vänersborg och 50.000 kr för konstnärlig gestaltning. Kommunstyrelsen erhöll 800.000 kr för seniorkort 70+ kort, 155.000 kr till GEO-park och 1 milj till det utökade räddningstjänstförbundet. Samhällsbyggnadsnämnden fick 140.000 kr för höjda hyreskostnader, 1,9 milj kr för tomhyra av Norra skolan (ettårs-anslag) och 800.000 kr för att projektet med kommunvärdar ska permanentas.

De styrande partiernas förslag till budgetanvisningar för år 2025 beräknades ge ett överskott i kommunens resultat på +69 milj kr.

Samtliga kommunens nämnder upprättade budgetar utifrån de ekonomiska anvisningarna. Förvaltningarna visade i och för sig på behov som borde resultera i mer pengar, men alla nämnder stannade vid att lägga budgetar som höll sig inom kommunstyrelsens anvisningar. Ingen nämnd begärde mer pengar, utom en…

 Vänsterpartiet föreslog i de största nämnderna, socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), att nämnderna skulle begära ytterligare budgettilldelning, men blev nedröstade av de styrande partierna. I kultur- och fritidsnämnden biföll däremot de styrande (S+MP) förslaget från Vänsterpartiet… Det kan nämnas att Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet har avstått från att delta i budgetbesluten i alla kommunens nämnder.

Det fanns alltså bara en nämnd som avvek från mönstret och som begärde mer pengar än den hade fått i budgetanvisningarna. Det var kultur- och fritidsnämnden. (Se “Kultur o fritid begär mer pengar”.)

Den 17 maj lämnade de styrande, S+C+KD+MP, sitt budgetförslag för 2025. Det går formellt under namnet “KS ordförandes förslag: MRP 2025-2027”. Det behandlades i kommunstyrelsen förra onsdagen, den 5 juni. (Se “KS (1): Från budget till broddar”.)

Alla de andra partierna lämnade också sina budgetförslag och på sammanträdet presenterades förslagen. Det ställdes några frågor, men det blev ingen debatt. Ordförande Augustsson (S) frågade sedan vem som röstade på de styrandes förslag. Det gjorde ledamöterna från de styrande partierna, så klart. Det var bara en som ropade ja när han frågade om Vänsterpartiets budgetförslag… Det var inte så svårt att höra vilket förslag som fick flest ja-rop. Det är naturligtvis därför som de styrande partiernas förslag är huvudförslag i nästa veckas kommunfullmäktige.

Det är först i kommunfullmäktige som ordentliga presentationer av budgetförslagen, argumentation och debatt infinner sig. Det är ju då TTELA är på plats och eventuellt intresserade återfinns på läktaren i Bojorten eller sitter hemma och tittar på kommunens webb-TV. Kommunfullmäktige fattar alltså sitt budgetbeslut nästa onsdag, den 19 juni. (Sammanträdet börjar kl 13.00. Det är dock omöjligt att säga när budgetärendet startar, det står av någon anledning sist på dagordningen.)

De styrande partierna budgetförslag för 2025 utgår från ovanstående budgetanvisningar, men det delas ut ytterligare pengar till nämnderna. Det sker en del interna omfördelningar mellan nämnderna, men de tar jag inte upp. De påverkar inte verksamheterna, försvinner pengar är det för att motsvarande kostnader försvinner och vice versa.

Barn- och utbildningsnämnden tillförs i de styrande partiernas budgetförslag 1 milj kr tillfälligt under 2025 för kvalitetshöjande åtgärder för att fler elever ska uppnå gymnasiebehörighet. Kultur- och fritidsnämnden får de pengar som nämnden begärde. Det var till läktare på Hallevi (150.000 kr), konstgräs vid Vänersvallen Nord (375.000 kr) och vid Vänersvallen Syd (375.000 kr). För att behålla biblioteket i Vargön utökas budgeten med 650.000 kr och för att säkra baskulturutbudet får nämnden 500.000 kr.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden får 500.000 kr till personalförstärkning och revisionens budgetram utökas med 200.000 kr. Samhällsbyggnadsnämnden får 2 milj kr för, som det uttrycks, kostnader som följer av investeringar av näringspolitiska skäl. Vidare 1 milj tillfälligt under 2025 för exploatering av Södra Sanden och 700.000 kr till följd av nya arbetstidsregler för snöröjningsverksamheten.

Socialnämnden får 18 milj kr i ramökning för insatser kring barn och unga. Sedan en av få “kommunala reformer” i årets budgetförslag från de styrande, nämnden tillförs 2,2 milj kr för att arbeta enligt modellen Bostad Först. (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)

Det blir en del extra pengar till kommunstyrelsen (tkr=tusen kronor):

  • “Räddningstjänstförbund tillförs ytterligare 2.000 tkr.”
  • “För tågstopp Brålanda utökas budgeten med 700 tkr.”
  • “Kommungemensamma behov IT 3.350 tkr”
  • “Anslaget till socialt förebyggande och trygghetsskapande åtgärder utökas med 1.000 tkr och uppgår totalt till 4.000 tkr. Utav dessa avsätts 1.000 tkr tillfälligt under 2025 för finansiering av uppdraget om handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga.”
  • “För finansiering av uppdraget om landsbygdsprogram avsätts 250 tkr tillfälligt under 2025.”
  • “Kommunstyrelsens anslag för oförutsett omfattar 9.244 tkr. I anslaget ingår finansiering av Krickan med ca 1.200 tkr.”

Det ser ut att vara, och är de facto, mycket pengar som kommunen har att röra sig med och som delas ut till nämndernas olika verksamheter. Vi ska emellertid komma ihåg att behoven är ännu större. Barn- och utbildningsnämnden anser sig behöva ytterligare 10,4 milj kr nästa år och i och med att de inte får de pengarna i de styrandes partiernas förslag så tvingas nämnden till effektiviseringar, dvs besparingar. 10,4 milj kr motsvarar 16 tjänster…

I budgetförslaget framgår barn- och utbildningsnämndens behov:

“Nämnden redogör för förväntade kostnadsökningar inom IT, köpta måltider, skolbibliotek och vid underhåll av lokaler. Nämnden redogör också för åtgärder som nämnden har vidtagit eller kommer att vidta i syfte att effektivisera verksamheten. Dock återstår det att minska kostnaderna med 10.400 tkr för att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram.”

Socialnämnden redovisar behov av sammanlagt 57,2 milj kr.

“Det avser 44.000 tkr inom individ- och familjeomsorgen (12.500 tkr försörjningsstöd och 31.500 tkr placeringar barn och unga). Inom arbete, sysselsättning och integration (ASI) har daglig verksamhet LSS behov av 3.200 tkr. Till volymökningar samt omställning till god och nära vård inom äldreomsorgen saknas 10.000 tkr.”

Det är allvarligt att barn- och utbildnings- och socialnämndens behov inte kan tillgodoses. Det resulterar sannolikt i personalneddragningar som leder till sämre arbetsmiljö, stress, sjukfrånvaro, psykisk ohälsa osv men de drabbar också barn och elever, de äldre och sjuka.

De styrande partierna budgetförslag leder till att kommunen beräknas göra ett resultat, dvs ett överskott, på 31 milj kr år 2025.

Kategorier:Budget 2025, Centerpartiet, KD, Miljöpartiet, S

Affären Hallevi (2): Utredningen…

11 juni, 2024 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Affären Hallevi (1): Hundklubben”.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vet att hela området kring Hallevibadet spelar en stor roll för Jonas Mossbergs utvecklingsplaner för övertagandet och öppnandet av Hallevibadet. Flera politiker i nämnden har dessutom sett med gillande på dessa planer. Förvaltningens agerande ger dock en känsla av att tjänstepersonerna inte tycks vilja att Mossbergs planer ska bli verklighet…

Samhällsbyggnadsförvaltningens agerande stämmer inte heller överens med samhällsbyggnadsnämndens intentioner om att åtminstone utreda förutsättningarna för Mossberg att överta och driva Hallevibadet vidare. Det som har skett, arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb, och inte skett, nämndens i november beslutade konsekvensanalys som inte ens har kommit igång, tyder onekligen på att förvaltningen har tagit sig ovanligt stora friheter.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Det har under våren ställts frågor i samhällsbyggnadsnämnden om orsakerna till att konsekvensbedömningen inte har kommit igång. Den var helt beroende av, sades det i varje fall från tjänstepersonshåll, att man väntade på företaget Inteas utredning om Vattenpalatset.

På sammanträdet den 16 maj ifrågasatte ledamöter i nämnden att de inte hade fått information om Inteas utredning när beslutet om konsekvensutredningen fattades i november. De undrade vidare vem som hade beställt utredningen av Intea och när den skulle bli klar. Det lämnades, vad jag förstår av mina källor, inga direkta svar. Det fanns ingen som visste hur det förhöll sig med Inteas utredning. En av politikerna trodde att utredningen fortsatte därför att kommunstyrelsen hade begärt kompletteringar och tillägg.

Det är inte helt enkelt att klargöra hur det ligger till. Intea är ju ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. (Intea äger också Haren 3, fastigheten där Vänerskolan finns.) Det bör nämnas i sammanhanget att kommunens hyreskostnader för Vattenpalatset ligger på omkring 10 milj kr per år.

Min uppfattning är att det inte finns något i Inteas utredning av Vattenpalatset som skulle ha hindrat samhällsbyggnadsförvaltningen från att göra en konsekvensbedömning kring Hallevibadet och att ha en dialog med Jonas Mossberg. Det tycks mig som om samhällsbyggnadsförvaltningen har använt Inteas utredning som ett argument för att slippa utreda alternativt fördröja konsekvensbedömningen. Därmed har det inte heller hänt något med Mossbergs planer.

Men hur kommer Intea och kommunstyrelsen in i diskussionen?

I oktober 2021 fattade kommunstyrelsen ett beslut som gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda kostnaderna för en ny badanläggning i Vänersborgs kommun. Företagen Ablix och Norconsult (inte Intea alltså) fick uppdraget av samhällsbyggnads att göra en badutredning och ge förslag till en ny simanläggning i kommunen.

Ablix och Norconsult presenterade utredningen i kommunstyrelsen i februari 2023. Utredningen föreslog bland annat placering/lokalisering av anläggningen. Ett av alternativen var en tillbyggnad av Vattenpalatset. De andra var på två olika tomter vid Sportcentrum och det sista alternativet var Hallevi.

Det konstaterades i utredningen och i föredragningen i KS att det fanns osäkerheter med att anlägga en stor tillbyggnad på det 30 år gamla Vattenpalatset. Dessutom var markförhållandena okända, men troligen svårhanterbara. Markområdet nedanför Vattenpalatset är nämligen uppbyggt av slaggprodukter från bygget av marinan.

Intea äger alltså Vänerparken och har från början varit involverat i hela utredningsprocessen. Det är viktigt att hålla i minnet att det privata företaget Intea som ägare av Vänerparken är part i målet. Och det är väl inte ett alltför långtgående antagande att företaget vill behålla Vänersborgs kommun som hyresgäst…

Den 7 juni 2023 informerades KS (kommunstyrelsen alltså) att delar av badhusutredningen behövde uppdateras och att det jobbades med det. Utredningen behövde kompletteras med omvärldsbevakning och “bättre” marknadsorientering. Två veckor senare, den 22 juni, publicerades en revidering av utredningen. Jag kan emellertid bara hitta två förändringar. Det var en ny tabell, “Anläggning kostnad kvadratmeterpris” på olika badanläggningar i landet, och så hade besöksstatistiken för Hallevi- respektive Brålandabadet skrivits ner. Det ser ut som tämligen betydelselösa kompletteringar. Och att de ändringarna skulle ta ett halvår att göra kan jag inte inse. (Jag garderar mig för att jag kan ha missat något i de båda versionerna.)

På KS sades det också att Vattenpalatsets fastighetsägare, dvs Intea, hade tagit fram en underhållsplan. Kanske var det denna som hade tagit tid. Hela ärendet skulle i varje fall komma tillbaka till KS på hösten sades det.

Den 1 november 2023 meddelades, jag tror det var av ordförande Benny Augustsson (S), att det inte hade kommit några “besked” från Vänerparken, dvs Intea. Det stod still. Själv kunde jag inte låta bli att tänka tanken – hade Intea några incitament för att komma med besked…? Det framfördes även att när fakta kom från Intea skulle det behövas ta ett omtag. Jag kan inte påstå att jag, drygt ett halvår senare, förstår varför det behövdes ett omtag…

Kommunstyrelsen har alltså inte fattat några som helst beslut om den nya sim- och badanläggningen under 2022, 2023 eller 2024. Det har bara varit information, och därför inte heller protokollfört. Efter den 22 juni 2023 har det inte hänt någonting överhuvudtaget. Jo förresten, det finns ett undantag! I Vattenpalatsets styrelseprotokoll från 19 april 2024 står det:

”Styrelsen beslutade att förlänga avtalet med fem år till 2030-06-30.”

Vänersborgs kommun ska alltså behålla Vattenpalatset i Inteas lokaler på Vänerparken till 2030… Det betyder att Intea har säkrat sina intäkter ett antal år framöver.

Men… På sammanträdet den 16 maj 2024 fick politikerna i samhällsbyggnadsförvaltningen samma besked som Jonas Mossberg fick av förvaltningschef Andreas Knutsson den 2 maj – nu ska arbetet med en konsekvensbedömning angående avyttring komma igång. Förvaltningen skulle inte vänta på Inteas utredning.

Imorgon onsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen, för sista gången innan semestrarna. Det finns inget ärende om Hallevibadet och utredningen på dagordningen, men kanske informeras politikerna om att utredningen har startat. Vi får se.

Det finns risk för att utredningsarbetet inte kommer igång eller kan slutföras på grund av sommarens semestrar. I så fall fördröjs utredningen ytterligare, och Jonas Mossberg får fortsätta vänta på besked. Det tror jag dock passar både Vargöns hundklubb och samhällsbyggnadsförvaltningen bra. Frågan är bara om politikerna i nämnden kan acceptera detta medvetna förhalande. Min övertygelse är nämligen att förvaltningen har haft total koll på alla turer och vad som händer med den stora bad- och simhusutredning som är på gång…

Intea är antagligen inte särskilt missnöjda med alla förseningar. Företagets intäkter har ju blivit säkrade. Från kommuninvånarnas synvinkel kan det vara svårt att förstå hur kommunen och samhällsbyggnadsförvaltningen kan göra sig beroende av en av parterna i “Affären Hallevi”. Jonas Mossbergs intressen hamnar ju faktiskt i en konkurrerande situation gentemot det stora fastighetsbolaget Intea.

1:e vice ordförande Johan Andersson (C) lyfte på sammanträdet i maj, enligt uppgifter jag har fått, att Lagen om offentlig upphandling (LOU) gällde. Och det gör den självklart. Men visst kan man utan överdrift påstå att samhällsbyggnadsförvaltningen har prioriterat, och prioriterar, Inteas intressen i denna affär. Förvaltningen har ju inte ens påbörjat uppdraget den fick av politikerna i november förra året. Den väntar på Inteas utredning…

Mossberg är en aktör i ärendet. Han fick en fråga på ett av blogginläggen om Hallevibadet om just upphandling. Mossberg svarade (se här):

“jag hoppas verkligen att jag INTE har någon förtur och att badet går ut på anbud så alla som vill driva badet vidare får lämna in sina affärsplaner och det går till den som har störst möjligheter att driva badet vidare. Allt annat vore både oetiskt och troligtvis olagligt.”

Jag är säker på att Mossberg hade svarat samma om någon tjänsteperson hade frågat honom.

Det sägs också att Johan Andersson (C) sa att:

“Sälja kommer vi aldrig att göra!”

Andersson uttryckte också tydligt att politikerna i nämnden ska lita på professionen… Det kanske är “professionen” som inte vill sälja Hallevibadet…? Samtidigt kan det kanske vara svar på den fråga som jag avslutade ett blogginlägg med tidigare (se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”):

“vem bestämmer i kommunhuset?”

Imorgon onsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Vi får se om det blir någon information om Hallevi från förvaltningen och/eller om politikerna ställer några frågor. Det hade varit intressant för en utomstående att få reda på om politikerna verkligen är nöjda med tjänstepersonernas agerande…

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Affären Hallevi (1): Hundklubben

10 juni, 2024 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan som jag skrev om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.) Eller ska det kanske kallas Hallevis hundrastgård i fortsättningen? Sedan det senaste blogginlägget har “Affären Hallevi” hur som helst diskuterats i samhällsbyggnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 maj. Det fanns inget ärende om Hallevibadet. Det kan väl i och för sig tyckas vara lite konstigt eftersom samhällsbyggnadsnämnden redan den 16 november 2023 beslutade:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Det borde ju ha skett en uppföljning eller en redovisning av uppdraget. Men som alla läsare av denna blogg vet så hade samhällsbyggnadsförvaltningen inte ens påbörjat arbetet med denna konsekvensbedömning. Det är naturligtvis i högsta grad anmärkningsvärt eftersom politikerna har fattat ett beslut som tjänstepersonerna är skyldiga att verkställa. Men det kanske inte är så konstigt om man känner till den negativa attityd som finns i förvaltningen till Jonas Mossberg och hans önskan och planer att ta över Hallevibadet. Det märktes t ex i förvaltningens beslutsförslag till nämndens sammanträde den 19 oktober 2023:

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

Mossbergs planer var kända redan då bland både politiker, tjänstepersoner och allmänhet. Men förvaltningen var negativ, av någon anledning. Den ville helt enkelt riva badet. När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick dock ärendet från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet. En rivning var nog inte politisk gångbar.

Efter Jonas Mossbergs möte med förvaltningschef Andreas Knutsson den 2 maj 2024 (efter nästan 1 år) så skrev Mossberg till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) (se “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”):

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg; min anm) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Andreas Knutsson hade tydligen “kommit överens” med Jonas Mossberg att påbörja den utredning som förvaltningschefens uppdragsgivare, politikerna i nämnden, hade bestämt i november… Det är en lite märklig tågordning även om det kanske mest handlade om information. Men känslan är ändå att beslutsgången i samhällsbyggnadsförvaltningen ibland har sina egna vägar och rutiner…

Förvaltningschef Knutssons besked var på sätt och vis glädjande för Mossberg, men samtidigt hade samhällsbyggnadsförvaltningen arrenderat ut stora delar av den mark som Mossberg vill använda för att förverkliga sina idéer om Hallevibadet. Det berättade emellertid inte Knutsson på mötet. Vargöns Hundklubb hade till och med fått ett reducerat pris av tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen för att kunna arrendera en dubbelt så stor del av marken vid Hallevibadet än vad hundklubben hade tänkt sig…

Det är komplicerat och många trådar i “Affären Hallevi”. Och det tycks som om trådarna spinns av tjänstepersoner på samhällsbyggnadsförvaltningen i syfte att hindra Jonas Mossberg att ta över Hallevibadet.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 16 maj informerades nämnden, under ärendet “Förvaltningsinformation”, om Hallevi. Det blev många frågor från politikerna. Jag tänkte ta upp “tråden” Vargöns hundklubb i detta inlägg. Hundklubben var uppe på sammanträdet, och mitt senaste inlägg handlade om bland annat en mailväxling med en tjänsteperson om just denna fråga. (Se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.)

Det var flera i nämnden som ställde frågor och kom med synpunkter när det gällde kommunens nyligen i tysthet slutna arrendeavtal med Vargöns hundklubb. Jag har pratat med flera av ledamöterna, men ingen kan direkt säga att de blev så mycket klokare eller att politikerna på något sätt bestämde den fortsatta färdriktningen.

Politikerna undrade varför ett arrendeavtal hade slutits mellan Vargöns hundklubb och kommunen. Tjänstepersonerna svarade dels att de hade delegation på att sluta arrendeavtal och att avtalet med hundklubben bara var på ett år i taget. Borde inte arrendet av tomten gå ut på upphandling? Det verkade inte behövas. Någon politiker hade hört att Vargöns hundklubb var på väg att ta ett banklån på cirka 80.000 kr för att sätta upp ett staket/stängsel runt rastgården. Det var helt ok att sätta upp ett staket ansåg tjänstepersonerna. Någon frågade hur kommunen skulle hantera staketet om arrendet sades upp. Var hundklubben medveten om att den behövde ta ner staketet när arrendet upphörde? Det var hundklubbens bekymmer ansåg förvaltningen, inte kommunens problem… Jag tror ärligt talat att samhällsbyggnadsförvaltningen inte ser detta som ett möjligt alternativ…

Flera nämndspolitiker undrade varför Vargöns hundklubb fick en sänkning av arrendeavgiften. Följer kommunen likställighetsprincipen? Jag har inte fått klart för mig om politikerna egentligen fick några besked. Det tycks faktiskt inte så. Förvaltningen konstaterade nog bara att de hade delegation på arrendeavtal och i den delegationen ingick prissättning.

Jag ställde några följdfrågor till förvaltningen om prissättning, prisrevideringar och hur priset kan vara en “bedömningsfråga”? (Se mina frågor i “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.) Svaret från förvaltningen blev:

“Att prissättningen revideras har att göra med att ekonomin och marknaden är föränderlig. Vi har delegation på att skriva arrendeavtal och med det kommer även prissättning. Vi skriver flera avtal på många olika typer av arrenden och för att följa en likabehandling måste vi göra en bedömning utifrån förutsättningar och nyttjande. Senaste revideringen gjordes hösten 2023.”

Tjänstepersonerna bedömer och bestämmer prissättningen helt och hållet själva, ingen politiker är inblandad. Det är intressant att det hänvisas till “marknaden”. Marknaden för att arrendera Hallevis gräsmatta torde vara i det närmaste obefintlig och den ekonomiska utvecklingen har ju fört med sig en tämligen kraftig inflation. Dessutom finns det ju faktiskt en aktör på marknaden – Jonas Mossberg. Han informerades överhuvudtaget inte om kommunens planer med Vargöns hundklubb.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tolkning av signalerna från den anonyma marknaden var att den gett beskedet att arrendeavgiften på Hallevi skulle halveras jämfört med någon månad tillbaka, och förvaltningens prissättning blev:

“Avgiften på 4900 kr per år baseras på vår interna prissättning för ideella föreningar där priset är 1 kr/kvm, sen tillkommer även administrativa avgifter 2000 kr/år vilket gör att vi landar på 4900 kr per år.”

Den interna prissättningen för ideella föreningar bestäms således av förvaltningen. Marknaden tycktes kanske spela mindre roll…

Vargöns hundklubb betalar alltså en årlig administrativ avgift och 1 kr/kvm, sänkt från det tidigare beskedet 2 kr/kvm. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.) Slår man ut den administrativa avgiften på antalet kvadratmeter och summerar med kvadratmeterpriset blir kostnaden 1,69 kr/kvm. Ett stenkast från hundrastgården ligger Hallevi IP. Där finns det en byggnad som ägs av Wargöns IK. Wargön arrenderar sedan 2018 marken som byggnaden står på. Föreningen betalar en årlig avgift som är indexreglerad. 2024 betalar Wargöns IK 3,01/kvm. Jag har hört att koloniträdgårdsföreningarna i kommunen ska få betala 3 kr/kvm, men det är inte bestämt än. (Tillägg kl 18.55. Informationen nådde mig alldeles nyss att kommunen nyligen har bestämt arrendepriset för Kyrkängens koloniförening till 1 kr/kvm.)

Vid ett tidigare mail fick jag följande besked från samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Det är som sagt en internprissättning vi utgår från, så inget som är beslutat. Sen är det självklart en bedömningsfråga och något vi ser över från fall till fall sett till nyttjandet. Jag har tyvärr inga andra exempel på avtal som skrivits i närtid tyvärr.”

Det finns således inga offentliga dokument, inga sätt att kontrollera, inga sätt att påverka – det kan i princip sättas vilka arrendepriser som helst i kommunhusets korridorer.

Det finns mycket att säga om hanteringen av Hallevibadet. Min stora undran och förvåning är fortfarande hur förvaltningen kan arrendera ut en stor del av den mark som Jonas Mossberg anser att han behöver för att kunna öppna och driva Hallevibadet, utan att informera varken Mossberg eller politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Men framför allt är det svårt att släppa tankarna på varför samhällsbyggnadsförvaltningen absolut ville att Vargöns hundklubb skulle få arrendera ett större område än klubben hade beslutat om på sitt årsmöte. Förvaltningen var så angelägen att den till och med sänkte priset för Vargöns Hundklubb. Det innebar att Vargöns hundklubb kunde få arrendera ett dubbelt så stort område för samma summa pengar. Och den prissänkningen bestämde tjänstepersonerna helt på egen hand.

Det finns fler trådar att nysta i… (Se ”Affären Hallevi (2): Utredningen…”)

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Sikhalls Magasin nominerat till pris

9 juni, 2024 2 kommentarer

För drygt 10 år sedan, den 29 januari 2014, lämnade Niklas Claesson (M) in en motion i Vänersborgs kommunfullmäktige. Motionens yrkande var att kommunen skulle inrätta ett:

“årligt byggnadsvårdspris för den bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden i byggnad eller bebyggelsemiljö inom Vänersborgs kommun.”

 Ett av det nya kommunfullmäktiges första beslut den 22 oktober 2014, det var val i september, var att bifalla motionen och ge:

“byggnadsnämnden i uppdrag att ansvara och besluta om stadgar, sammansättning av jury samt former för ett byggnadsvårdspris.”

Verkställandet av kommunfullmäktige beslut gick som vanligt i det lugna vänersborgska tempot – “Slow City” som en tidigare kommunchef betecknande Vänersborg… Nu efter 10 år ska priset äntligen delas ut.

“Lite skämmigt är det ju att det tagit så lång tid”

Sa byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) till TTELA den 20 mars, i år. (Se “Byggnadsvårdspris blir av – efter tio års handläggning”.)

Även Niklas Claesson (M) tycker att 10 år är en anmärkningsvärt lång tid. Priset har dessutom under årens lopp omvandlats till ett byggnadsvårds- och arkitekturpris. Och det var ju faktiskt inte riktigt vad Claesson hade i tankarna när han skrev sin motion. Men Niklas Claesson är, enligt TTELA, ändå nöjd med att förslaget blir verklighet. Han kunde nog inte ana däremot, den dagen för 10 år sedan när han skrev sin motion, att han skulle vara ledamot i den nämnd som skulle utse vinnaren i tävlingen…

Nu är det nämligen äntligen dags. Fram till och med november kan man nominera byggnader till Vänersborgs byggnadsvårds- och arkitekturpris. Men… Det är inte det lättaste. Det är nästan omöjligt att få reda på hur man nominerar och vilka regler som gäller i själva “tävlingen”. Jag har sökt på kommunens hemsida, och misslyckats… Jag tror faktiskt inte att det står något om tävlingen och priset. 

TTELA däremot har på något sätt hittat information om vilka kriterier som gäller för att kunna komma i fråga om att vinna priset (se “Byggnadsvårdspris blir av – efter tio års handläggning”):

“Ska gå till en fysisk åtgärd inom byggnadsvård, husarkitektur eller landskapsarkitektur. Det kan handla om restaurering, renovering, ombyggnad eller nybyggnad som är utförd av privatperson, företag, myndighet eller förening.”

Och med de kriterierna tänker byggnadsnämndens ordförande Jonasson (S) självklart på byggnader som Elisabeths port och domstolsbyggnaden som är på gång. Men är det syftet med ett pris – ett höghus byggt i vinstsyfte eller en ny administrativ byggnad bekostad av staten?

Jag tycker att ett byggnadsvårdspris faktiskt borde ha handlat om det som Niklas Claesson (M) skrev i sin motion 2014:

“bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden”

Och rent personligt kan jag tycka att staten, Vänersborgsbostäder eller andra stora företag inte ska få ett sådant pris. Nä, det borde handla om enskilda personer, vanliga kommuninvånare, som utför en insats med en stor portion idealitet – både ekonomiskt och arbetsmässigt.

Eller kanske skulle det ha varit två pris, ett byggnadsvårds- och ett arkitekturpris?

På Frukostforum, ett månatligt möte mellan företagare, organisationer och föreningar i Vänersborgs kommun samt politiker, informerade kommunens stadsarkitekt om priset. Och berättade också att alla närvarande på Frukostforum kunde nominera en byggnad till tävlingen och priset. Stadsarkitekt Martin Staude meddelade att alla kunde nominera genom att skicka mail till honom. (martin.staude@vanersborg.se).

Så det gjorde jag.

Det finns en byggnad som har förfallit i många år. Den står på kommunens mark och sköttes under lång tid av en stiftelse. Byggnaden som uppfördes för 150 år sedan hade kanske 10 år kvar innan dess saga var all, innan förfallet var oåterkalleligt. Då överlät stiftelsen nyttjanderättsavtalet till Magnus Larsson i Sikhall. Jag talar alltså om Sikhalls Magasin. (Se “Sikhalls magasin 4: Framtiden”.)

Magnus Larsson i Sikhall påbörjade ett omfattande och gediget renoveringsarbete. Arbetet är till största delen klart nu. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin!”.) Och därför nominerade jag Sikhalls Magasin till tävlingen Vänersborgs kommuns byggnadsvårds- och arkitekturpris.

Min motivering löd:

“Jag nominerar Sikhalls Magasin till Vänersborgs kommuns ”Byggnadsvårds- och arkitekturpris”.

Magnus Larsson, Sikhall 540, 464 65 Brålanda, har gjort en enastående insats för att rädda och bevara byggnads- och kulturminnet Sikhalls Magasin. Magasinet byggdes 1874 och förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987.

 Magnus Larsson har med eget arbete och egna ekonomiska medel renoverat Sikhalls Magasin både utvändigt och invändigt. Han har bland mycket annat åtgärdat taket, gjort i ordning och kittat 297 fönsterrutor, iordningställt och inrett en festlokal med scen och honnörsbord samt byggt ett mottagningskök.

Det vore fantastiskt om Magnus Larssons arbete resulterar i att Sikhalls Magasin kan få motta Vänersborgs kommuns Byggnadsvårds- och arkitekturpris samma år som magasinet firar 150 årsjubileum.”

Prisutdelningen ska ske i samband med att kommunen firar Vänersborgs födelsedag i januari 2025.

Jag är emellertid inte särskilt optimistisk. Chansen att Magnus Larsson skulle tilldelas ett pris av kommunen är nog inte särskilt stor, antagligen lika liten som att Anders Solvarm skulle få TTELA:s Hållbarhetspris 2022. (Se “Hållbarhetsvecka och TTELA:s pris”.)

Men det skulle ändå inte förringa Magnus Larssons insats. Han har med egen tid, eget arbete och egna pengar rustat upp och renoverat Sikhalls magasin. Han har gjort ett otroligt jobb.

Magnus Larsson har räddat ett kultur- och byggnadsminne.

PS. Den 13 juni publicerades äntligen information om Byggnadsvårds- och arkitekturpriset på kommunens hemsida. (Klicka här: ”Lämna förslag till Byggnadsvårds- och arkitekturpriset!”.) Här kan du läsa om vad som gäller och också nominera en byggnad till priset. 
Du kan också ladda ner stadgarna till priset här.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Magnus Larsson, Sikhalls Magasin