Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)

23 oktober, 2022 4 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.

Den 9 oktober 2022 lämnade Bengt Davidsson in sitt yttrande till byggnadsförvaltningens kommunicering av beslut. Det var en inlaga på 5 sidor, varav en sida var så att säga ny. De andra sidorna innehöll uppgifter som Davidsson hade kommunicerat med förvaltningen tidigare, men som han sannolikt tyckte att det var läge att tjänstepersoner och politiker fick läsa en gång till – kanske lite noggrannare denna gång…

Jag återger “det nya” i yttrandet ordagrant.

  • “Nuvarande tomtplatsavgränsning utgår från felaktigt kartunderlag, kommunen har använt en karta som utgår från tiden innan byggnaden tillbyggdes enligt givet bygglov, därav att nuvarande byggnad ej inryms inom tomtplatsen alltså ligger del av byggnaden utanför tomten. Tjänstemännen som gjorde ett platsbesök den 2022-08-26 försvarade sig med att tomtgränsen är ungefärlig !!!! och att Bengt skulle ”tänka sig” en annan placering !!!!!”

En riktig kartskiss över bostadshuset.

Det kanske viktigaste argumentet mot den nuvarande tomtplatsavgränsningen är naturligtvis att en del av Davidssons hus ligger utanför tomtgränsen.

Uttalandet från tjänstepersonerna att tomtplatsavgränsningen är ungefärlig är häpnadsväckande. Enbart detta förhållande är ett avgörande skäl till att Davidssons tomtplats måste bestämmas på nytt. En tomtplatsavgränsning ska inte kunna tolkas på olika sätt. Jag tror att enbart detta skäl hade gett Davidsson rätt i en eventuell överklagan.

  • “Man bör nog kunna anse att marken runt bostaden är ianspråktagen sedan minst 100 år då vägar och avloppsanläggning samt fiskeboden har funnits sedan långt för 1975 då strandskyddslagstiftningen tillkom.”

Det är svårt att se att byggnadsnämnden kan ifrågasätta detta faktum.

  • “Det har tillkommit framkomlighetsproblem för renhållningen som inte kan vända på tomten eller i dess närhet, i synnerhet om av byggnadsförvaltningen begärt staket, häck mur etc. anordnas för att markera tomtplatsen. Renhållningens fordon kräver en diameter om 18m för att kunna vända fordonet.”

Det här skrev jag om tidigare. (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”.) Det jag inte nämnde då var att byggnadsförvaltningen kräver att Davidsson ska sätta upp ett staket, mur eller en häck för att avgränsa tomten, så att allmänheten ser var det är privat område. Det är bara att se på bilden och kartan så inser alla (ja, inte riktigt alla…) att det är totalt omöjligt att sätta upp ett staket, en mur eller en häck vid tomtgränsen. (Se vidare “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)”.)

  • “Vi vill be byggnadsförvaltning och byggnadsnämnden att inte se så ensidigt på ovan begäran utan ta vara på de möjligheter som ges inom gällande lagstiftning. I detta ärende ges möjligheter att ta hänsyn till såväl allmänhetens intresse som det enskilda intresset. Allmänheten kan färdas fritt längs strandkanten och använda den av Bengt D tillhandahållna bron över ravinen (över vattnet). Denna bro kommer att demonteras vid avslag och förklaring till allmänheten kommer att ges via skyltar och media.”

Det är tyvärr så att byggnadsförvaltningen hela tiden tolkar lagen till Davidssons nackdel. Men inte bara det, förvaltningen bortser också från lagparagrafer som talar till den enskilde fastighetsägarens fördel.

I Miljöbalken 7 kap 25 § (klicka här) står det:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Den enskilde fastighetsägaren har alltså enligt lagen legitima intressen, och de intressena måste kommunen ta hänsyn till. Det här verkar emellertid inte beröra byggnadsförvaltningen i Vänersborg… Det är också anmärkningsvärt att miljö och hälsa inte resonerade kring denna paragraf i sitt yttrande i ärendet. (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.) Lagparagrafen nämndes inte med ett ord.

Det måste också nämnas, vilket Davidsson gör, att Naturvårdsverket har publicerat en skrift, “Strandskydd” (se här), som bland annat beskriver syftet med strandskyddet”. I denna skrift skriver Naturvårdsverket: 

“När dispens givits för byggnader eller anläggningar inom ett strandskyddat område ska en fri passage som är minst några tiotal meter bred alltid lämnas för allmänheten. Passagen ska vara så bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden.”

Det viktigaste med strandskyddsreglerna är alltså att allmänheten kan gå längs strandkanten och att den fria passagen ska vara minst några tiotal meter bred. På Juta tycker byggnadsförvaltningen att allmänheten ska undvika stranden och passera vid, eller på!, Davidssons altan, som ligger 60 meter(!) från strandkanten. Med Davidssons förslag till ny tomtplatsavgränsning (se nedan) uppfylls Miljöbalkens krav.

Yttrandet avslutas med en vädjan:

“Bengt och hans hustru vill bara få till stånd en liten gräsplätt för sitt trädgårdsintresse, se möjligheten som ges inom Miljöbalkens intresseprövning”

Det som åsyftas är Miljöbalkens skrivning (7 kap 25 §, se ovan):

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen.”

Förvaltningen är naturligtvis kallsinnig till det synnerligen egoistiska intresse som Davidsson visar – “en liten gräsplätt för sitt trädgårdsintresse”. Bevare oss! Jag undrar om det är någon på byggnadsförvaltningen som själv har ett trädgårdsland eller en gräsplätt…

Det finns en annan lag som har sin tillämplighet i det här fallet också, men som det pratas tämligen tyst om från kommunens sida. Eller viftas bort… Davidsson tar återigen upp detta i sin inlaga. Det handlar om Plan- och bygglagen, PBL.

I PBL 8 kap. 9 § (klicka här) beskrivs hur en tomt ska vara utformad (jag återger inte riktigt alla punkter):

  • “naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara”
  • “det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon”
  • “det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon”
  • “personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt”

Det är inte mycket att orda om. Familjen Davidsson har stöd för sina krav i PBL, fast kanske inte då i Vänersborgs kommun… Det kan tilläggas att Davidsson har, som jag skrivit tidigare, en grav rörelsestörning.

Det är lite osäkert om byggnadsförvaltningen kommenterade just PBL i sin kommunikation eller om det var strandskyddet, antagligen är det faktiskt både och. Innehållet i förvaltningens kommunikation tycks handla om strandskyddet i Miljöbalken, men PBL nämns i meningen direkt innan citatet. Hur som helst skrev förvaltningen:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävas mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restreaktivt (kommunens felstavning; min anm) när det gäller enskilda intressen.”

Det här avsnittet visar på ett mycket tydligt sätt hur byggnadsförvaltningen misstolkar och förvränger lagen till Davidssons nackdel. I Miljöbalken står det “enskilda intressen”, förvaltningen skriver “mycket angeläget intresse”. “Mycket angeläget” står inte i lagtexten.

När det i lagtexten står “en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse … får därför inte gå längre än som krävs”, så får Vänersborgs byggnadsförvaltning det till att det krävs “mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restriktivt”. Måhända finns det särskilda regler i Vänersborg kommun…

Byggnadsförvaltningen “tolkar” sin vana trogen allt mycket negativt för Davidsson. Ja, de lägger till ord i sin tolkning som ger politikerna i nämnden, och kanske allmänheten, känslan av att “så står det i lagen”. Det är inte så lite ”fulspel” kan jag tycka…

Davidsson har för länge sedan lagt ett förslag på hur han skulle vilja se en tomtplatsavgränsning. Förslaget uppfyller alla lagar och krav och är till gagn både för honom själv och allmänheten. Så här ser förslaget ut:

Jag skrev noggrannare om förslaget i bloggen “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)”. Med anledning av några kommentarer på min förra blogg (se här) vill jag passa på att uppmärksamma alla läsare på att området längs med strandkanten samt ”fiskeboden” längst ner till vänster på fotot och bryggan ligger på grannfastigheten. Det området tillhör således inte Davidssons fastighet.

Bengt Davidsson är trött på byggnadsförvaltningen. Tjänstepersonerna har bråkat med honom i 5 år. Flyttas inte tomtplatsavgränsningen denna gång heller så tänker han ta bort bron över bäckravinen. Då blir hela Juta en återvändsgränd där allmänheten inte kan passera överhuvudtaget. Då har byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning förstört för allmänheten.

På tisdag, i övermorgon, ska byggnadsnämnden avgöra ärendet. Ska politikerna i byggnadsnämnden följa tjänstepersonernas beslutsförslag eller ska de se objektivt och rättvist på ärendet? Politikerna har ju faktiskt visat självständighet och kraft att gå emot sin förvaltning tidigare.

Beslutet har naturligtvis stor betydelse för Bengt Davidsson och hans fru. De behöver lugn och ro efter alla dessa år.

Det finns mycket att reflektera över i Vänersborgs kommun. Det antas t ex detaljplaner på bland annat Sanden och Korseberg. Där upphävs strandskyddet och bostäder får byggas. På Juta är det omöjligt för paret Davidsson att ha ett trädgårdsland – på sin egen tomt…

====

Anm. Här kan du läsa om vad byggnadsnämnden beslutade: ”Mörka moln över Juta”.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)

22 oktober, 2022 6 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”.

Bengt Davidsson och hans fru fick i slutet av september ett brev från miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg. I brevet fanns ett dokument med rubriken “Kommunicering inför beslut”. Det var daterat den 27 september 2022. Davidsson fick ont i magen bara av att läsa den första meningen:

“Din ansökan om strandskyddsdispens saknar särskilda skäl för dispens och strider mot strandskyddets syften.”

Det var alltså fortfarande helt rätt att tomtplatsavgränsningen skulle gå över Davidssons altan… Eller? Förvaltningen skrev något som i mina ögon var väldigt underligt:

“Fastigheten har en beslutad tomtplatsavgränsning från 2018 som fastställdes utifrån hur fastigheten såg ut 1975 då strandskyddslagstiftningen infördes.”

Var denna formulering ett försvar för att en gammal och föråldrad karta från 1975 användes vid tomtplatsavgränsningen 2018 – när verkligheten under dessa år hade ändrats? Det låter i så fall helt absurt. Jag vill återigen betona – Davidssons om- och tillbyggnad av sitt bostadshus var helt laglig. Kommunen hade beviljat bygglov och gett alla tillstånd som erfordrades.

Förvaltningen kommenterade inte tomtplatsavgränsning specifikt i kommunikationsdokumentet. Istället skrev den i svepande ordalag om Davidssons önskemål att få ha en del av sin egen fastighet, t ex en del av gräsmattan, för sig själv:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävas mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restreaktivt (kommunens felstavning; min anm) när det gäller enskilda intressen. Förvaltningens bedömning är att det framkomna intressena inte anses vara av sådan karaktär att det är att se som mycket angelägna intressen utifrån de särskilda skälen.”

Det var således helt ointressant och oviktigt att Bengt Davidsson och hans fru ville ha en plätt av gräsmattan för sig själva där Bengts fru kunde odla lite grönsaker. Precis som alla andra som bor “på landet”. Eller i Nordstan…

En kort utvikning. Det finns redan ett trädgårdsland på gräsmattan. Det hade den tidigare ägaren till Juta anlagt och odlat i. Det var helt ok med kommunen, det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på den tiden. Trädgårdslandet fanns alltså när Davidsson köpte fastigheten. Sedan, efter fastighetsförvärvet, gjordes en tomtplatsavgränsning. Då blev helt plötsligt trädgårdslandet olagligt. Och ska enligt byggnadsnämnden tas bort. Så Davidssons åläggs att ta bort ett trädgårdsland som de inte har anlagt – och inte heller använt…

Men paret Davidsson ska inte vara ledsna. Enligt byggnadsförvaltningens dokument får de ju faktiskt beträda marken på sin alldeles egna fastighet:

“Att det finns en utpekad tomtplatsavgränsning innebär inte att man inte får nyttja/uppehålla sig på mark utanför tomtplatsavgränsningen utan enbart att man inte får privatisera området. Detta innebär till exempel att man fortsättningsvis kan använda vägen för att ta sig till ytterligare entréer, byggnader samt anordningar på fastigheten eller att uppehålla sig på området utanför tomtplats i symbios med allmänheten.”

Vilka fantastiska rättigheter en fastighetsägare har i Vänersborg. Hen får gå på sin gräsmatta “i symbios med allmänheten”. Men sätta ut en stol på gräsmattan får Davidssons inte göra – då privatiseras deras gräsmatta…

Tänk om samma regler hade gällt i t ex Nordstan. Då skulle vem som helst kunna gå genom min trädgård och plocka mina hallon – om buskarna nu inte privatiserade min trädgård. Och på gräsmattan hade jag samtidigt kunnat ligga och sola, ”i symbios med allmänheten”, och heja på de förbipasserande och kanske klappa deras hundar… Eller hade jag privatiserat min trädgård om jag hade legat på gräsmattan och solat…?

I Miljöbalken (MB) står det att strandskyddet bland annat syftar till att långsiktigt:

“trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Det är en bra lag, men den har också viktiga undantag. Länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet om:

“det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften”

Allmänheten kan obehindrat passera Davidssons fastighet och gå utmed Göta älvs strand. Där finns det en vandringsled och en bro över en bäckravin. Allmänheten behöver inte och har ingen anledning att använda Davidssons privata väg – eller altan…

För att få en bättre bild på förhållandena på Juta kan du lämpligen se denna film. Niklas Claesson (M) filmade och kommenterade när han var ute och joggade vid Juta-torpet – KLICKA HÄR! 

Det kan även göras undantag från strandskyddet om området:

“redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

I närheten av bostadshuset men utanför tomtplatsavgränsningen finns t ex Davidssons avloppsanläggning. Placeringen av den är godkänd av kommunen. När Kretslopp och Vatten kommer dit för att tömma tankarna så hindras allmänhetens fria passage… Är inte tomten redan ianspråktagen om det finns en avloppsanläggning där? Och en tillfartsväg till den?

Nej, säger byggnadsförvaltningen, och skrev i dokumentet till Davidsson:

“Marken har inte varit ianspråktaget på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det är intressant, det är kommunens tolkning av lagen. Miljöbalken kan definitivt tolkas på ett annat sätt. Kommunen tolkar emellertid hela tiden allt, och mer till, till Davidssons nackdel. Vi får så småningom se hur byggnadsnämnden tolkar lagen.

I kommunens kommunikation med Davidsson så har också Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrat sig, dvs förvaltningen har yttrat sig på delegation. Sin vana trogen gjorde nämnden/förvaltningen en skrivbordsbedömning. Efter att ha tittat i olika planer och kartor så skrev miljö och hälsa:

“Ett ianspråktagande av marken som tomtmark bedöms ge en hindrande och avhållande effekt, påverka områdets naturmiljö och landskapsbild negativt samt försämra möjligheten att upprätthålla en grön infrastruktur till förmån för bevarande av den biologiska mångfalden. Nämnden bedömer mot bakgrund av vad som nämnts ovan att anläggande av tomtmark enligt ansökan innebär negativ påverkan på ett i översiktsplanen och grönplanen utpekat värdefullt natur- och grönområde. Bevarandet av goda livsvillkor för växt- och djurlivet motverkas och åtgärden kan inte anses vara förenlig med strandskyddets syfte.”

Det är lite tråkigt att Miljö och hälsa inte besökte Juta eller pratade med Davidsson innan bedömningen. Det som står i dokumentet låter bra men gäller knappast fastigheten på Juta. Den utökning av den privata zonen på tomten har t ex inget med växt- och djurlivet att göra eller påverkan på områdets naturmiljö och landskapsbild osv. Miljö och hälsa använder samma generella formuleringar som den alltid gör när den från sin skrivbordsposition ska motivera ett avslag.

Det är tråkigt att miljö och hälsa gör denna bedömning utan att veta hur det ser ut på platsen… Det är ju ett mycket viktigt beslut för Bengt och hans fru. Sedan finns det ju även både andra paragrafer i Miljöbalken och andra lagar som faktiskt stödjer Davidssons “önskemål”.

Bengt Davidsson ger sig inte. Han fick möjlighet att lämna synpunkter i byggnadsförvaltningens kommunikation. Och det gjorde han.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” .

====

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)

20 oktober, 2022 2 kommentarer

Bengt Davidsson och hans fru bor i en fastighet på Restad som populärt går under namnet Juta. De köpte fastigheten i juni 2017, och där planerade Bengt att tillbringa sin pensionärstillvaro i lugn och ro.

Det blev inget lugn och ingen ro. Davidsson hade helt glömt bort Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning.

Jag har skrivit ett flertal bloggar om paret Davidssons förhållande till kommunen. Det är en lång och händelserik berättelse nästan i klass med Joseph Hellers “Moment 22” eller Franz Kafkas “Processen”. (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.) SVT läste bloggarna och en journalist gjorde ett reportage om Davidsson. Det visades i Västnytt i maj förra året. (Se “SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan”.) 

Konflikten handlar om byggnadsnämndens tomtplatsavgränsning. En sådan görs vid strandskyddsdispenser och syftet är att bestämma gränsen mellan det område där fastighetsägaren kan hävda privat zon och det område som allmänheten har möjlighet att använda.

Byggnadsnämnden fastställde den 17 april 2018 avgränsningen på Davidssons Jutafastighet enligt dessa kartor. (Den streckade linjen på kartan ovan är själva fastighetsgränsen.) På kartorna syns tydligt att kommunen använde en gammal och föråldrad karta när tomtplatsavgränsningen ritades in – kommunen hade nämligen missat att Davidsson hade byggt en stor altan (med bygglov)…

Det var inte nog med att familjen Davidsson inte längre kunde parkera sina två bilar på sin tomt eller att det i framtiden inte fanns någon möjlighet att bygga en handikappramp till Bengt, som är rörelsehindrad – tomtplatsavgränsningen gick över det ena hörnet av altanen. Det är helt osannolikt… Hela byggnaden ligger alltså inte inom fastställd tomtplats! (Jag har utvecklat det här betydligt mer i bloggarna “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

Bengt Davidsson överklagade det beslut som byggnadsnämnden hade fattat. Länsstyrelsen ansåg emellertid att byggnadsnämndens tomtplatsavgränsning redan hade vunnit laga kraft. Länsstyrelsen skrev därför den 23 juni 2022:

“Länsstyrelsen kan vid prövningen av aktuellt beslut inte ändra befintlig eller bestämma en ny tomtplatsavgränsning.”

Däremot upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut om att Bengt och hans fru skulle betala vite på 50.000 kr. (Se ”Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)”.)

Bengt Davidsson ansökte om en ny strandskyddsdispens och därmed också en ny tomtplatsavgränsning. Det var i maj 2021. Bengt Davidsson hade svårt att acceptera att kommunen i stort sett tog hela hans tomt. Allmänheten kunde ju passera vid strandkanten. Dessutom hade han anlagt en bro över ravinen och bäcken så att allmänheten kunde ta sig till Önafors på andra sidan – och tvärtom. Utan bron så skulle allmänheten inte kunna passera Juta utan hade varit tvungna att vända tillbaka. Davidsson underlättade med andra ord allmänhetens fria passage. Och med denna lösning så skulle Bengt Davidsson och hans fru kunna ha ett trädgårdsland och barnbarnen kunna leka på gräsmattan.

Innan byggnadsförvaltningen kom på besök till Juta för att förbereda ärendet om Davidssons överklagande, så fick han besök från andra i kommunen. Det var Kretslopp och Vatten, samhällsbyggnadsnämnden, som skulle titta på sophanteringen. De meddelade Bengt att det var för trångt på fastigheten, sopbilen kunde inte vända. Det finns nämligen regler för vändradier och sådant på fastigheter.

“Vägbredden måste vara minst 3,5 meter utan att växtligheten inskränker på bredden … Backning ska undvikas och det måste därför finnas vändmöjligheter när så krävs. Vändplan för en normal sopbil ska ha en diameter av 18 meter med en hinderfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om.”

Davidssons tomt uppfyllde inte kraven.

Det är dock inte mycket Bengt Davidsson kan göra för att tillmötesgå Kretslopp och Vattens krav. Det finns ingen plats att utvidga vändplatsen för sopbilen. Eller ja, det gör det egentligen. Men om Bengt ordnar en vändplats, så går han utanför den tomtplatsavgränsning som byggnadsnämnden har bestämt. Och då skulle Bengt privatisera marken vilket innebär att han skulle bryta mot strandskyddsdispensen. Han skulle göra intrång på allmänhetens rättigheter till fri passage på sin fastighet. Och Bengt visste faktiskt inte ens var han kunde ställa soptunnorna.

Fast det verkade inte miljö- och byggnadsförvaltningen veta heller…

Tomtplatsavgränsningen satte alltså hinder i vägen för kommunal service, men också för de rättigheter en fastighetsägare har enligt Plan- och bygglagen (PBL). Äger man ett hus så är det tänkt att de boende ska ha vissa möjligheter och rättigheter… (Jag återkommer till det senare.)

Det kunde Bengt och hans fru bara drömma om.

Den stora anledningen till att det har blivit så här är alltså att byggnadsförvaltningen ritade tomtplatsavgränsningen på en föråldrad och felaktig karta. Det var inte inritat att Bengt Davidsson hade renoverat och byggt ut sitt hus, och med en stor altan, helt enligt bygglovet. Men det vägrar byggnadsnämnden erkänna…

Den 26 augusti i år kom byggnadsförvaltningen på besök.

Davidsson hade hoppats att tjänstepersonerna inte bara skulle se på den gamla föråldrade kartan med tomtplatsavgränsningen denna gång, utan att de skulle se verkligheten som den var. Och vara lite tillmötesgående, och flexibla.

Hoppet grusades när han fick se den bedömning som byggnadsförvaltningen senare gjorde och som skulle mynna ut i ett förslag till beslut i byggnadsnämnden på tisdag nästa vecka, den 25 oktober.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.

====

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd

Ny VA-motion från M

18 oktober, 2022 Lämna en kommentar

I lördags skrev jag om en motion från moderaten Lena Eckerbom Wendel kring den brännande VA-frågan. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) Motionen hade behandlats i samhällsbyggnadsnämnden och är nu på väg till kommunfullmäktige för beslut. Först ska den dock tas upp i kommunstyrelsen.

På onsdag nästa vecka lämnas en annan VA-motion in från moderaterna. Det är Tor Wendel som har skrivit en motion, “Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Den motionen ska gå den andra vägen. Motionen lämnas till kommunfullmäktige och går därifrån via kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden. Vem vet, motionerna kanske möts någonstans i kommunhuset… Även denna motion ska sedan gå samma väg tillbaka.

Tor Wendel vill ändra hanteringen och beslutsvägarna i kommunen när det gäller inrättandet av nya verksamhetsområden. Motionens yrkande lyder:

“att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”

Wendel konstaterar mycket riktigt att Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) kommer att ändras en del från och med årsskiftet. Han noterar att just den centrala 6 § får en liten, men viktig uppdatering.

Paragrafens inledning lyder både före och efter ändringen på exakt samma sätt:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.”

Fram till årsskiftet är paragrafen slut där, men efter årsskiftet har följande tillägg gjorts till 6 §:

“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kompletteringen av 6 § kommer att betona miljöaspekten betydligt hårdare än förut. I varje fall i lagen, om det blir fallet i Vänersborgs kommun är ju en helt annan sak. Tor Wendel (M) vill i varje fall, vad jag förstår, att det helst ska bli följden av lagändringen även i Vänersborg. Han anser att nya verksamhetsområden därför ska beredas av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Och faktum är ju att experterna på miljön och människors hälsa inte finns på Kretslopp och Vatten i samhällsbyggnadsnämnden. De finns i just miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Jag kan väl tycka att Tor Wendel tänker helt rätt, men om det i praktiken blir någon förändring i kommunens och dess förvaltningars syn på tvångsanslutning till kommunens VA-nät tror jag inte. Både styrande politiker och tjänstepersoner i miljö och hälsa ansåg ju t ex att det var helt på sin plats att genom en “skrivbordstillsyn” döma ut enskilda avlopp på Vänersnäs – enbart på uppgifter om hur gammal en enskild avloppsanläggning var. Vilket för övrigt inte har godtagits i domar avkunnade av flera Mark- och miljödomstolar i landet.

Och vi minns väl alla hur flera av ledamöterna i Miljö- och hälsoskyddsnämnden och dess förvaltning vägrade att erkänna och godta en dom från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Det var när domstolen förklarade att familjen Solvarms egenutvecklade kretsloppssystem var överlägset det kommunala VA-systemet. Domen accepterades till och med av samhällsbyggnadsnämnden. (Se “Solvarm vann!”.)

Det som skulle kunna tala mot motionens yrkande är att det i LAV:s 6 § talas om ytterligare ett rekvisit, en förutsättning, för verksamhetsområden. Verksamhetsområden ska nämligen också omfatta ett större sammanhang, dvs en samlad bebyggelse. Och det kanske är mer av en uppgift för samhällsbyggnadsnämnden att bedöma än Miljö och hälsa. Fast det är inte samhällsbyggnadsnämnden särskilt bra på heller, den har haft sina högst egna och olagliga definitioner…

I princip har nog Tor Wendel rätt – lagändringen från årsskiftet kommer att betona aspekterna kring skyddet för människors hälsa och miljön. Och det skulle betyda att nya verksamhetsområden borde hanteras, beredas, av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. I praktiken finns det, som jag uppfattar det, emellertid inget som tyder på att de partier som kommer att styra kommunen, eller kommunens förvaltningar, ska ändra uppfattning om tvångsanslutning.

Arbetet, kampen säger flera fastighetsägare, mot tvångsanslutning i Vänersborgs kommun kommer att fortsätta.

Anm. Du kan ladda ner Tor Wendels motion här – “Motion – Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”.

Kategorier:M, Motion, VA

Om dagens BUN (17/10)

17 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Det blev ett relativt kort sammanträde med barn- och utbildningsnämnden idag. Mötet slutade redan kl 11.35. Det var inte bara kort, det var ganska lugnt också. Men det blev en del diskussioner trots allt, till och med oväntat många. (Jag skrev igår om nämndens ärenden – se “BUN 17 okt 2022”.)

Rektorer och personal från några av kommunens förskolor informerade om internationella projekt. Förskolorna på Blåsut och Öxnered har arbetat med att utveckla utomhuspedagogiken tillsammans med Axel Ericsson Daycare i Omaruru, Namibia. Projektet hade varit mycket utvecklande och givande för både barn och pedagoger. Flera föräldrar hade också uttryckt sin uppskattning. Ordförande Bo Carlsson (C) tyckte direkt att personalen borde komma till Agenda 2030-gruppen och informera.

Från Propellergatans förskola redogjordes för arbetet med “könsneutrala lärmiljöer”. Det var positivt att höra om arbetet – och som vanligt är förskolans personal mycket insatta i läroplanens skrivningar. De är mycket medvetna, och kompetenta, i arbetet, och det handlar inte om att pojkar ska bli tjejer eller tvärtom, om nu någon uppfattade det så. Alla barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Som det står i läroplanen:

“Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. … Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.”

Det blev dock en del frågor och diskussion i nämnden, men det hör naturligtvis till när politiker möts och dessutom möter personal från verksamheten. Förskoleinformationen slutade som vanligt med en spontan applåd. Det brukar bli så när de pålästa och kunniga pedagogerna från förskolorna informerar i nämnden.

Det följde en ekonomisk månadsuppföljning. 

Årets prognos är ett plus-minus-noll-resultat. Det ska emellertid noteras att prognosen för grundskolan, inklusive förskoleklass, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år, är –6,4 milj kr.

Årets prognos för hela BUN är lite osäker eftersom hyrorna kan höjas, kostnaden för skolskjutsar kan öka och statsbidragen är lite osäkra. Samtidigt hade inte nämnden gjort ett så bra ekonomiskt resultat utan statsbidragen för sjuklöner och skolmiljarden mm.

Det gäller att förklara detta på ett pedagogiskt sätt för de som är “tongivande” i kommunens kommande budgetbeslut.

Det framfördes en del kritik i ärendet om privata utförare. Några i nämnden hade erfarenhet av skoltaxin. Den fungerade inte alltid särskilt bra, för att uttrycka det milt. Det visar sig att socialnämnden är ansvarig för detta avtal, och att regionen också är inblandad i upphandlingen.

Bo Carlsson uppdrog åt förvaltningen att återkomma med en fördjupad analys i frågan på nästa BUN-sammanträde.

Det blev också diskussion kring “Yttrande angående remiss av utredningsrapport Bergen i framtiden”.

Det framfördes synpunkter om utredningens förslag om att lägga ner naturskolan på Hunneberg, och nämndens yttrande på detta.

Förvaltningen var noga med att betona att nämndens pengar helt enkelt inte räckte till för att finansiera dessa besök. Verksamheten i naturskolan var bra, men verksamheten (åk 5) prioriterade ett studiebesök på Innovatum i Trollhättan istället. Det var pedagogernas val. De ansåg att studiebesöket på Innovatum var nödvändigt i NO-undervisningen. Stiftelsen Bergagården har dessutom tidigare bekostat studiebesöken på naturskolan.

Vi var nog flera som tyckte att det var tråkigt att naturskolan ska läggas ner. Det ligger mycket i remissvaret från styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB:

“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”

Det var också ett extra ärende på dagordningen. Nämnden ska yttra sig till förvaltningsrätten “beträffande ansökan om utdömande av vite gällande Ströms Slott AB”. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.)

BUN beslutade i mars att Ströms Slott AB:

“föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen.”

Och:

“Föreläggandet är förenat med vite om 100.000 kr.”

Vitet är nu sänkt till 75.000 kr på grund av vissa förbättringar i verksamheten.

VD Magnus Olsson på Ströms Slott har i en inlaga till Förvaltningsrätten motsatt sig detta. Olsson skriver:

  • “Ströms slott AB anser att Vänersborgs kommun inte har följt de anvisningar som finns för dem som tillsynsmyndighet i Skollagen.”
  • “Bedömningar av en tillsynsmyndighet ska inte vara godtyckliga utan bygga på fakta.”
  • “Vänersborgs kommun ställer krav på språkkunskaper i svenska som inte har täckning i skollagen. Det är inte reglerat i skollagen hur mycket svenska en dagbarnvårdare måste kunna för att kunna arbeta som dagbarnvårdare.”

Nämnden ska yttra sig om Ströms Slotts inlaga. Tyvärr var inte detta yttrande klart. Nämnden beslutade därför att ordförande Carlsson ska få skriva på yttrandet till Förvaltningsrätten som ett ordförandebeslut.

Förvaltningschef Sofia Bråberg informerade slutligen nämnden om att Skollagen nyligen har ändrats. Det stadgas nu i lagen att eleverna i mellan- och högstadierna har rätt till extra studietid (“läxhjälp”) 2 timmar i veckan. Lagen säger också att eleverna i åk 9 har rätt till ytterligare 25 timmar lovskola.

Staten skickar 914.000 kr till Vänersborg för att finansiera de ökade kraven. Det extra statsbidraget täcker dock inte kostnaderna på långa vägar. Det kommer att kosta BUN hela 6 milj kr extra! Och då är inte kostnaderna för skolbussar inräknad…

Det gäller återigen att ledamöterna i BUN kan förklara detta på ett pedagogiskt sätt för de som är “tongivande” i kommunens kommande budgetbeslut…

Till sist skickade ordförande Carlsson med några visdomsord om landsbygdens och jordbrukets betydelse för miljöarbetet i kommunen.

Kategorier:BUN 2022, förskolan, Hunneberg, Ströms Slott

BUN 17 okt 2022

16 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Det kan nog med ett tämligen stort mått av säkerhet konstateras att morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) kommer att kunna avlöpa ganska snabbt. Det är få ärenden på dagordningen och det är inte heller särskilt mycket att läsa in.

Sammanträdet inleds med en “uppföljning av förskola och pedagogisk omsorg, samt redovisning av andel legitimerade lärare”.

Det är information om bland annat förskolans globala samarbeten och arbetet kring barnens språkutveckling. Med tanke på att nämnden har visat sig tämligen diskussionsvillig i höst så skulle det kunna bli en del åsiktsutbyten kring punkten “ett normkritiskt förhållningssätt i förskolans könsneutrala lärmiljöer”. Det ska bli intressant att veta vad detta innebär i Vänersborg… Själv har jag förberett mig lite extra genom att kolla i läroplanen om kön och jämställdhet (se “Läroplan för förskolan”) och även vad Skolverket skriver i ämnet (se “Jämställdhet i förskolan”).

Det ska ske en redovisning i BUN av andelen legitimerade lärare i kommunens grundskolor. Det är ett resultat av den granskning som revisorerna utförde i början av året och redovisningen ska bli ett stående inslag från och med nu:

“…redovisas för nämnden när ett nytt läsår påbörjats hur stor andel av samtliga lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation.”

Vi får se hur utvecklingsledare Ackermann får ihop det. Det finns tydligen flera sätt att räkna.

Det blir naturligtvis en månadsuppföljning.

Till och med september har BUN ett överskott på 6,8 milj kr. Prognosen säger dock att det ska sluta i ett plus-minus-noll-resultat. Det brukar alltid uppkomma en del extra kostnader under slutet av ett budgetår. Denna gång tycker jag dock att det verkar vara ovanligt stora kostnader det sista kvartalet. Det blir till att ställa en fråga om det.

Som vanligt betonar barn- och utbildningsförvaltningen att i förskolan har flera enheter:

“kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”

Det är likadant i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13:

“flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser.”

Det är lite svårt att ta till sig detta, även för en nämndspolitiker. I regel är ju alla nämndens förväntade resultat uppfyllda, betygsresultaten ökar, progressionen i resultaten under högstadietiden ökar och andelen behöriga elever till yrkesförberedande program på gymnasiet ökar eller ligger på samma nivå som tidigare. Och nämnden gör inget underskott…

Det känns som om något inte stämmer. I och för sig har grundskolan ett stort underskott (-6,4 milj kr), men förskolan har ett överskott (+5,3 milj kr).

Den galopperande inflationen resulterar i ökade kostnader. Som det ser ut nu så fixar barn- och utbildningsnämnden det, i varje fall i år. Även antalet elever i grundsär ökar. Det måste nämnden få kompensation för kommande år.

Månadsredovisningen redogör också för antalet barn och elever i nämndens verksamheter. Det som slår mig särskilt är den stora variationen mellan månaderna. I augusti fanns det 1.944 barn i förskolan mm (“barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun”) jämfört med 2.215 i juni. På fritidshemmen (och enskild pedagogisk omsorg) var det som flest barn och elever i mars, 1.764, och minst i juni, 1.595. I grundskolan (förskoleklass, grundskola och särskola) var det som flest elever i juni, 4.972 elever, och minst i augusti, 4.877 elever. Det kan inte vara lätt med planeringen ute på enheterna.

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året anlitat tre privata utförare som den köper tjänster av. Nämnden är skyldig att kontrollera att avtal och uppdragsbeskrivningar är fullgjorda.

“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”

Det ska bildas en ny organisation för verksamheterna på Hunne- och Halleberg, dvs Kungajaktmuseet och Stiftelsen Bergagården. Det har vi kunnat läsa om i bland annat TTELA. (Se TTELA “Se vad folk efterfrågar och leverera det”.) Det centrala för den framtida utvecklingen av bergen ska vara ”marknadsstyrd produktutveckling” inom det rörliga friluftslivet. (Jag har skrivit lite om detta i bloggen: “Kommunstyrelse imorgon 31 aug”.) Barn- och utbildningsnämnden ska uttala sig som remissinstans om utredningen.

För barn- och utbildningsnämndens del handlar det framför allt om naturskolan på Hunneberg. Och imorgon ska nämnden kort och gott konstatera:

“det idag inte är möjligt att finansiera tjänsteköpsavtal inom den budgetram som nämnden förfogar över.”

Det är naturligtvis tråkigt. Naturskolan är bra och det är ett tillfälle för många elever att komma ut i naturen. Det är en möjlighet som faktiskt inte alla elever har annars. Jag kan hålla med styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB när den i sitt remissvar skriver:

“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”

Men vill inte kommunen satsa pengar, så har inte BUN möjlighet att betala utifrån sin tajta budget.

Det följer sedan två väldigt formella ärenden, “Riktlinjer och regler för plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Vänersborgs kommun” och “Svar på Remiss om Valmandat för mandatperioden 2022-2026”. Riktlinjerna uppdateras framför allt därför att Skollagen har förändrats något.

Nämndssammanträdet avslutas med att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad som hänt den senaste månaden.

Sedan slår Carlsson klubban i bordet – och det sker sannolikt en god stund före lunch.

===

Du kan läsa om sammanträdet här: ”Om dagens BUN (17/10)”.

Kategorier:BUN 2022, förskolan

Motion om tvångsanslutning

15 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Det har sannolikt inte undgått någon politiskt intresserad kommuninvånare att VA-frågan, i synnerhet den på Vänersnäs, har varit en omdebatterad och infekterad fråga under slutet av denna mandatperiod. Vänsterpartiet gjorde t ex tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet till en lokal valfråga.

Vad som händer i kommunen med VA-frågan framöver vet varken jag eller någon annan säkert. Förvaltningarna i Vänersborgs kommun har i varje fall inte ändrat uppfattning. De tolkar fortfarande vattentjänstlagen (LAV) som att alla fastigheter ska tvångsanslutas. Det gör också politikerna i den styrande minoriteten, S+C+MP. Det finns emellertid, även efter valet, en majoritet i kommunfullmäktige mot tvångsanslutning. Och den håller ögonen på vad som är på gång.

En ny lagstiftning börjar gälla från och med den 1 januari 2023, fast den uppdaterade vattentjänstlagen blev för de flesta lite av en besvikelse. Det blev inte så många ändringar som man hoppades på. Det blir t ex inget nej till tvångsanslutning. Däremot ska kommunerna kunna vara mer “flexibla”. Hur det är med “flexibiliteten” i Vänersborgs kommun vet dock de flesta… (Se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Mitt under brinnande VA-debatt skrev Lena Eckerbom Wendel (M), den 15 februari 2022, en motion med rubriken “Motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Den hade, som jag ser det, en del tveksamheter i “brödtexten” och motionens tre yrkanden löpte inte heller “linan ut”:

  • “Att ett regelverk ska tas fram som tydliggör befintliga fastighetsägares valmöjligheter vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.”
  • “Att regelverket enligt ovan ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kan visa anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.”
  • “Att regelverket kommuniceras så tydligt för allmänhet, politiker och berörda fastighetsägare att syftet med lagen om allmänna vattentjänster kan uppnås mer effektivt än idag.”

Eckerbom Wendel (M) yrkade alltså inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet skulle stoppas. Hon ansåg “bara” att fastighetsägare ska kunna vänta med anslutningen tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Det handlade alltså om en “minskad” tvångsanslutning.

Motionen är alltså en slags kompromiss i frågan om tvångsanslutning. Och därigenom var motionens yrkanden åtminstone bättre än den rådande uppfattningen och praxisen hos kommunens styrande politiker. Och tjänstepersoner.

Motionen behandlades i torsdags, den 13 oktober, av samhällsbyggnadsnämnden.

Beslutsförslaget till nämnden hade följande formulering:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp och följa den nya lagstiftning som kommer och dess tillämpningar.”

De styrande partierna och förvaltningen var inte mottagliga för några kompromisser. Kommunfullmäktige ska avslå motionen. (Motionen ska så småningom avgöras av kommunfullmäktige.)

Det var en längre bakgrund och motivering i underlaget. Det som direkt berörde avslaget av motionen var:

“Propositionen innebär enligt branschorganisationen Svenskt Vatten att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. En kommun ska vid bedömningen om det finns behov av en allmän vattentjänst ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av vattenförsörjning och avlopp genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Den “nya” lagen har uppfattats på ett riktigt sätt – “flexibilitet” och “enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Det är två nyckelbegrepp i vattentjänstlagen.

Texten fortsätter:

“Detta innebär en ökad utredningsbörda för kommunen. Ändringen medför samtidigt att kommuner får möjlighet att se om fastighetsägarna kan ordna egna lösningar. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Denna bedömning gäller alla vattentjänster och måste ta hänsyn till exempelvis statusen i vattenförekomster och dricksvattenkvaliteten i området. Kommunerna bör beakta det långsiktiga behovet.”

Det här avsnittet kan läsas en gång till. Det är viktigt. Det talas om “egna lösningar” och “inte lika högt ställda” krav som tidigare.

Förvaltningen skriver vidare:

“Det är viktigt att påpeka att dessa lägre krav endast gäller i bedömningen av huruvida ett kommunalt verksamhetsområde behövs eller inte. När ett beslut om ett nytt verksamhetsområde är beslutat är huvudregeln fortfarande att alla fastigheter inom detta område ska anslutas till den allmänna anläggningen. Här har ingen ändring skett.”

Och sedan vänder förvaltningen på alltihop. Om ett verksamhetsområde redan är beslutat så är det tvångsanslutning till kommunens VA som gäller. Det kan ifrågasättas. Det finns ju överklaganden där domstolarna inte har resonerat på det sättet. Men jag vet inte heller riktigt vad förvaltningen tänker på – finns det något verksamhetsområde som är beslutat i kommunen och som inte redan är “utbyggt”? Det blev ju aldrig något verksamhetsområde på Vänersnäs… (Det gäller dock inte Gardesanna.) Och när det gäller kommande beslut av verksamhetsområden lär kommunfullmäktige ha alla ögon och öron öppna…

De styrande partierna och tjänstepersonerna har, det måste tilläggas, en mycket diffus och vid definition på “alla fastigheter inom detta område”. Kommunen har nämligen sin egen definition på större sammanhang/samlad bebyggelse. Den är som jag ser det inte i enlighet med lagen.

Alla argument mot verksamhetsområden och tvångsanslutning på Vänersnäs har jag redogjort mycket noggrant för i tidigare bloggar. (Det går att scrolla igenom alla bloggar här, med den senaste, dvs denna blogg, först.)

Beslutsförslaget i samhällsbyggnadsnämnden var alltså avslag på motionen, men 1:e vice ordförande Tor Wendel (M) yrkade på bifall.

Det blev votering.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att bifalla motionen med röstsiffrorna 6-5.

Det var ledamöterna för oppositionen, M+L+V+MBP+SD, som röstade för bifall och de styrande partierna, S+C+MP, som ville avslå den. De styrande partierna verkar vara totalt oemottagliga för sakargument.

Det är värt att uppmärksamma att nämndens kristdemokrat svängde 180 grader – KD röstade avslag till motionen.

Varför bytte KD sida? Det beror sannolikt inte på att de har blivit övertygade av de styrande partiernas argument. Vad kan det då bero på? Ja, säg det…

Jag är lite tveksam till motionen, i varje fall den andra att-satsen. Är det inte så att motionen kan vara ”kontraproduktiv”? Den vill ju bara ”minska” tvångsanslutningen, dvs skjuta den framåt i tiden. Alla fastigheter ska tvångsanslutas så småningom menar Lena Eckerbom Wendel (M). Det håller inte jag med om. Fastigheter på landsbygden ska kunna få ha enskilda avloppsanläggningar även i framtiden – bara de uppfyller lagens krav.

Det tål att fundera på – öppnar ett antagande av motionens yrkanden bara dörrarna till en tvångsanslutning?

Kategorier:M, Motion, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, Vänersnäs

Magnus Larsson och Sikhalls magasin

13 oktober, 2022 1 kommentar

Den 17 oktober 2005 blev Magnus Larsson ägare till fastigheterna Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sikhall 1:23 samt Sörbo 1:4.

På Sikhall 1:4 låg Sikhalls magasin. Det innebar att Magnus Larsson blev ägare till all mark runt omkring magasinsbyggnaden – och Sikhalls Magasin. Det innebar också att Larsson “övertog” det nyttjanderättsavtal som hade upprättats (se nedan).

För att göra en lång historia kort. Den 21 november 2007 beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att förköpa delar av Larssons fastigheter. Denna del på 7.500 kvm övertogs (exproprierades) av kommunen – se karta.

Det innebar att Vänersborgs kommun också tog över Sikhalls magasin. Det var viktigt enligt kommunen – för att byggnaden:

“bör bevaras därför att den är värdefull från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt”

Jag har beskrivit ovanstående “processer” i ett stort antal bloggar. (Se “Historien om Magnus Larsson” och “Sikhalls magasin”.)

Det nyttjanderättsavtal som Stiftelsen Sikhalls Magasin hade med Magnus Larsson övertogs också av Vänersborgs kommun.

Nyttjanderättsavtalet hade upprättats den 23 april 1986 mellan ”jordägarna” och Stiftelsen Sikhalls Magasin. Avtalstiden uppgick till 50 år, dvs avtalet gäller fram till och med 1 augusti år 2035.

Om nyttjanderättsavtalet innebär att äganderätten av byggnaden och marken som byggnaden står på, och faktiskt hela udden, övergick till Stiftelsen tittar sannolikt juristerna på kommunen fortfarande på. Det står nämligen i avtalet:

“Äganderätten till byggnaden skall genom denna nyttjanderättsupplåtelse anses ha övergått till nyttjanderättshavaren.”

Jag tror att denna formulering i avtalet har gett upphov till missuppfattningar. Ett nyttjanderättsavtal är sannolikt precis vad det låter, en rätt att utnyttja någon annans egendom.

Vem som formellt äger magasinsbyggnaden och marken har ingen större betydelse, just nu. Det kommer att vara viktigt 2035 när avtalet upphör att gälla. Det beror på att det finns en mycket viktig paragraf i nyttjanderättsavtalet, 5 §:

“Nyttjanderättshavaren får utan jordägarnas skriftliga medgivande överlåta nyttjanderätten eller upplåta nyttjanderätt till nyttjanderättsobjektet eller delar av detta.”

Paragrafen är tydlig, Stiftelsen Sikhalls Magasin får ”överlåta nyttjanderätten” till vem den vill.

Det finns en diskussion kring några detaljer i nyttjanderättsavtalet. Sådant där som jurister älskar att vrida och vända på, men som i slutändan kan vara nog så betydelsefulla. Det påstås att magasinet övergår i ägandeskap om avtalet är skrivet på 50 år. Är det däremot skrivet på 49 år så är det ”bara” ett nyttjanderättsavtal. Vi får se var diskussionen slutar, fram till omkring(!) 2035 spelar det i varje fall ingen praktisk roll.

Stiftelsen Sikhalls Magasin har inte haft de ekonomiska muskler som krävs för att sköta och underhålla magasinet. Ideella krafter har gjort så gott de har kunnat och verksamhet har också pågått så länge som det var möjligt. Det hölls bröllop fram till 2017-2018, men det läckte in vatten och gästerna fick varnas för än det ena och än det andra. Det blev ohållbart att använda magasinet. Nu är det inte ens tillåtet att gå in i byggnaden längre. Taket håller på att rasa och hela Sikhalls Magasin förfaller.

Vänersborgs kommun tycks inte heller ha lyft ett finger för att rädda och bevara den gamla anrika byggnaden för framtiden. Det betydde i praktiken inte någonting att magasinet var “värdefullt från kulturhistorisk eller miljömässigt synpunkt”. Det var bara något kommunen skrev för att rättfärdiga att den exproprierade marken från Larsson…

Den 5 juli 2022 hade styrelsen för Stiftelsen Sikhalls Magasin styrelsemöte. (Se “Sikhalls magasin 4: Framtiden”.) Styrelsen ville överlåta nyttjanderättsavtalet till den tidigare fastighetsägaren Magnus Larsson. Det skulle emellertid diskuteras lite mer i de föreningar som var stiftare.

Det är nu färdigdiskuterat sedan en tid tillbaka. Styrelsen hade sitt sammanträde den 26 september 2022.

Styrelsemötet beslutade enhälligt (4 §):

“att överlåta nyttjanderätten till Sikhalls Magasin till Magnus Larsson.”

Protokollet är justerat och påskrivet. Det innebär att Magnus Larsson numera är nyttjanderättshavare.

Och oavsett om Vänersborgs kommun är ägare av magasinsbyggnaden eller inte så har Stiftelsen rätten att överlåta nyttjanderättsavtalet till Larsson.

Magnus Larssons har alltid närt en dröm och vision om att utveckla Sikhall. I den visionen ingår och har alltid ingått Sikhalls Magasin.

Larsson har inte spillt någon tid. Han har börjat tämligen omgående att röja upp på marken utanför magasinsbyggnaden.

Och det gör skillnad direkt.

Häromdagen kunde förbipasserande se att det lyste i magasinet. Kanske var det en syn som sikhallsborna kunde se redan 1874 när magasinet var nybyggt. Men då var det förmodligen fotogenlampor som lyste upp rummen.

Jag har en känsla av att flera hjärtan slår några extra slag på de som passerar magasinet på kvällar eller nätter…

Det börjar även hända lite med inredningen till magasinet. Larsson håller t ex på att egenhändigt tillverka en ”köksö”/bar som så småningom ska hitta till magasinet när den är klar.

Magnus Larsson har stora planer för Sikhalls magasin. Tyvärr är han beroende av Vänersborgs kommun för att kunna genomföra och förverkliga dem. Således måste t ex VA-ledningarna gå genom kommunens mark för att nå till magasinsbyggnaden.

Ska vi hoppas att kommunen visar en annan sida än brukligt gentemot Magnus Larsson när han vill renovera magasinet och göra det till den mötespunkt det en gång var i Sikhall…

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Magnus Larsson, Sikhall, Sikhalls Magasin

Brott mot strandskyddet i Sikhall

11 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Vänersborgs Segelsällskap (VSS) blev förra året anmält till miljö- och byggnadsförvaltningen. Det gällde Segelsällskapets fastighet Sikhall 1:22. Någon kommuninvånare misstänkte att VSS bröt mot strandskyddsreglerna.

Det har tagit sin tid, men nu, efter 1,5 år, har miljö- och byggnadsförvaltningen gjort en tillsyn på Segelsällskapets fastighet och, som det heter, även kommunicerat “resultatet” av besöket med VSS.

Kommunen håller så att säga med anmälaren, VSS har brutit mot strandskyddsreglerna. Miljö- och byggnadsförvaltningen skriver till VSS:

“Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer att förbjudna åtgärder har utförts inom strandskyddat område.”

Miljö- och byggnadsförvaltningen motiverar sitt ställningstagande:

“Anläggningarna, anordningar samt byggnader är uppförda inom strandskyddet utmed Vänern. De saknar dispens och ligger utanför tomtplats på mark dit allmänheten har tillträde. Anläggningarnas/anordningarnas utformning, funktion och närheten till klubbhuset gör att de privatiserar marken utanför tomtplatsen. Av miljöbalkens 7 kap. framgår att nya byggnader samt anläggningar/anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område som de annars skulle ha fått färdas fritt är förbjudna att uppföra.”

Miljö- och byggnadsförvaltningens ställningstagande kan bli, gissar jag, besvärande för Segelsällskapet. Å andra sidan kan det inte vara någon större överraskning för VSS. Verkligheten har liksom kommit ikapp.

Tomtplatsavgränsningen på fastigheten Sikhall 1:22 är satt till 1 meter runt byggnaderna, och så har det alltid varit. Det framgår av kommunens handlingar, som t ex strandskyddsdispenser. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (8)”.) Det vet Segelsällskapet. Och det är sannolikt därför som VSS har föreslagit att i den kommande detaljplanen för Sikhall, som Magnus Larsson och några fastighetsägare har beställt och betalar för, ska Sikhall 1:22 utökas och bli kvartersmark. Det skulle i så fall innebära att det då är ok att privatisera hela fastigheten. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (10)”.) Men detaljplanen är inte klar (efter mer än 7 år) och sannolikheten att fastigheten ska bli kvartersmark i en kommande plan får man nog bedöma som liten.

Förvaltningen räknar upp vilka “anläggningarna, anordningar samt byggnader” den menar, som hindrar allmänheten, och också vilka åtgärder som Segelsällskapet måste utföra – och de är mycket långtgående:

  1. “Ta bort staket”
  2. “Ta bort grindbom”
  3. “Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.”
  4. “Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning”

    Ta bort staket

  5. “Ta bort grillkåta”
  6. “Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång”

Miljö- och byggnadsförvaltningen har också fotograferat “anläggningarna, anordningar samt byggnader” på varje punkt så att det inte ska råda någon tvekan om vad den syftar på och vad VSS måste åtgärda. (Se följande bilder tagna från byggnadsförvaltningens kommunikation med Segelsällskapet.)

Det är också noga att åtgärderna utförs:

“på ett sådant sätt att naturmiljön inte kommer till skada.”

Ta bort grindbom

Det är som sagt oerhört långtgående åtgärder som VSS måste vidta.

Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.

Segelsällskapets fastighet ska, när alla åtgärder är utförda, uppfattas som ett område där allemansrätten gäller och vem som helst har tillträde. Och struntar VSS i någon av åtgärderna kan ett vite utgå på 10.000 kr för varje punkt, dvs sammanlagt 60.000 kr.

Och inte nog med det, själva tillsynen på Segelsällskapets fastighet kostar 10.000 kr…

Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning

De uppräknade åtgärderna ska vara utförda senast 3 månader efter att ett beslut har vunnit laga kraft. Och det är byggnadsnämnden, dvs politikerna, som ska fatta detta beslut. Byggnadsnämnden fattar sannolikt beslut i ärendet i varje fall innan årsskiftet. Innan dess får dock Segelsällskapet möjlighet att lämna förklaringar och synpunkter. Och vem vet, kanske har inte politikerna samma uppfattning som förvaltningen.

Ta bort grillkåta

På sätt och vis tycker jag synd om Segelsällskapet och vad ett eventuellt men troligt beslut kommer att innebära för verksamheten, och ekonomin inte minst. Men Vänersborgs byggnadsnämnd har i många år fattat ologiska och inkonsekventa beslut kring både bygglov och strandskyddsdispenser. Vissa fastighetsägare har gynnats och andra missgynnats, för att uttrycka det milt. Och när inte alla kommuninvånare behandlas lika kommer kommunen till en gräns där något måste göras.

Ska alla fällas eller ska alla frias?

Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång

Kommunen har i över 10 år sett mellan fingrarna på Segelsällskapets privatisering av fastigheten Sikhall 1:22, medan grannen på fastigheten bredvid, Magnus Larsson, har fått, och får, stånga sin panna blodig för att kommunen ska fatta ett enda beslut som gynnar honom. Det är ett exempel på att kommunen inte har behandlat alla lika. Ett annat exempel är kommunens behandling av Bengt Davidsson på Juta. Davidsson fick ju tomtplatsavgränsningen över sin altan… (Se ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

Kommunen har som sagt tidigare ställt till det för sig och det är på tiden att det på något sätt rättas till. Men det är nog lättare sagt än gjort och det finns en del att ta upp och diskutera på berörda förvaltningar och nämnder. Alla kommuninvånare måste behandlas lika. Om det innebär att alla ska fällas eller frias bör byggnadsnämnden och kommunen fundera ett varv extra på.

Anm. Läs Segelsällskapets svar till kommunen – ”Bryter Segelsällskapet mot strandskyddsdispensen?”.

Kategorier:Byggnadsnämnden, strandskydd, Vänersborgs Segelsällskap

KS 12/10 (2)

10 oktober, 2022 Lämna en kommentar

I den förra bloggen inför kommunstyrelsens (KS) sammanträde på måndag skrev jag om styrning och delårsrapporten. (Se “KS 12/10 (1)”.)  Denna gång tänkte jag ta upp några av de andra ärendena.

Vattenpalatset Vänerparken AB ansöker om ett extra preliminärt förlusttäckningsbidrag om 2,1 milj kr för 2022. Orsaken är lägre besöksintäkter, trots att entrépriserna har höjts, och ökade kostnader för el, värme och vatten samt ökade hyreskostnader. KS tänker bevilja pengarna. Vattenpalatset är en dyrbar historia för kommunen. Å andra sidan är det populärt bland i synnerhet alla barn och ungdomar. Ett besök på Vattenpalatset är t ex det bästa mitt barnbarn vet.

Kommunen har tagit fram en naturvårdsplan. Det är en viktig del av kommunens miljöarbete. Av de 16 miljökvalitetsmål med olika fokusområden som har tagits fram nationellt behandlar planen de ”gröna” miljökvalitetsmålen. Naturvårdsplanen togs fram i samband med att översiktsplanen utarbetades. Nu vill en arbetsgrupp att planen istället ska bli ett separat styrande dokument.

Socialnämnden ska få ett tillfälligt budgetanslag med 302.000 kr för 2022 och 519.000 kr för 2023. Kommunen får nämligen del av ett statsbidrag med anledning av kriget i Ukraina. Nämnden ska också få ett tillfälligt anslag i år på 3,1 milj kr och 2,7 milj nästa år för föräldrastöd och ökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden. Även dessa pengar kommer från staten.

Alla kommunens partier har lämnat in en skriftlig redovisning av det partistöd som de har fått förra året. Kommunen begärde också att det till redovisningen skulle bifogas en granskning. Anmärkningsvärt är att i ett parti har den som upprättat redovisningen också granskat den.

Vänersborg ska nästa år ta emot 11 nyanlända. Det har Länsstyrelsen föreslagit och kommunen accepterar det. Samtidigt påpekar Vänersborg återigen, vilket kommunen har gjort tidigare till Migrationsverket och Länsstyrelsen, att Vänersborg befinner sig i ett ansträngt läge på grund av ett långvarigt högt flyktingmottagande i och med asylboendet på Restad Gård. Vänersborg, och Sverige, måste självklart ge människor på flykt en fristad. Det handlar om empati och solidaritet. Däremot skulle man önska att staten tog ett ännu större ansvar för de ekonomiska kostnader som mottagandet innebär för framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden.

Kommunen ska ha planer och beredskap för det mesta, även för extraordinära händelser. På onsdag ska kommunstyrelsen fastställa en “Delregional oljeskyddsplan för Vänern”. Det ska finnas en beredskap, och plan, för eventuella oljeutsläpp i Vänern.

Det kan löna sig för kommuninvånare att skriva medborgarförslag. Ett sådant förslag har nu lett till att kommunen ska anta en “Policy för assistanshundar i kommunens lokaler”. Den nya policyn innebär att:

“I Vänersborgs kommun ska brukare och invånare mötas av en hög tillgänglighet och god service. Assistanshundar tillsammans med sin förare har således samma rätt som alla andra att vara i kommunala lokaler dit allmänheten har tillträde.”

Kommunen ska ordna så att att verksamheten blir tillgänglig för den som är beroende av det stöd som assistanshund ger.

Kommunen har mycket stora investeringar framför sig de närmaste åren. Därför borde kommunen, kan man tycka, lägga alla planer på att flytta hamnen till Vargön på is. En sådan investering, som sannolikt går på några hundra miljoner kronor, är inte ens med i MRP… På onsdag ska kommundirektören få ett uppdrag att:

“behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”

Jag kan ana en stor försiktighet i beslutssatsen. Det talas om det neutrala “behovsutreda” och att “omlokalisera”. En omlokalisering skulle faktiskt kunna betyda att hamnen läggs ner i Vänersborg och helt enkelt flyttas till Trollhättan. Vilket jag hoppas att kommundirektörens utredning mynnar ut i. Kommunens investeringspengar borde användas till något betydligt nyttigare och mer meningsfullt.

Även Sörbyvallen finns på dagordningen. Brålanda IF:s hemmaplan (naturgräset) är i stort behov av dränering och ett bevattningssystem. Kommunfullmäktige avsatte redan i juni pengar till detta, 840.000 kr, efter diskussion i KS. Redan då ifrågasatte jag om pengarna skulle räcka. Det gjorde de inte… Det inkom bara ett anbud och det låg på drygt 1,3 milj kr. Upphandlingen avbröts och nu står det i underlaget:

“En ny upphandling kommer att påbörjas snarast för att få in fler anbud…”

Vad jag förstår så lämnades inga som helst anbud in denna gång! Trots att det enligt uppgift finns ca 4-5 företag i Brålanda som sysslar med täckdikning och sådant. Problemet ligger sannolikt någon annanstans, kanske i oklarheter och otydligheter i själva upphandlingsunderlaget.

Två motioner om fyrverkerier ska behandlas, en från M+KD+L och en från SD. Båda ska beslutas i kommande kommunfullmäktige, men KS föreslår att de ska anses besvarade. (Det betyder att motionerna delvis eller redan är genomförda. Motionerna “läggs åt sidan”.) Ja, två att-satser i SD-motionen, om att vaktbolag ska övervaka att de nya reglerna efterföljs, föreslås avslås. Det menar KS att sådana uppdrag tillhör polisen.

Motionen från M+KD+L yrkar att den lokala ordningsstadgan ändras så att det även krävs tillstånd för fyrverkerier påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton samt dagen efter. SD å sin sida anser att den lokala ordningsstadgan ändras så tillstånd inte krävs påsk, Valborg och Nyår från klockan 23:00 afton till klockan 01.00 (ett tidsspann på 2 timmar).

Ytterligare en motion från SD ska upp i KS. Det är motionen “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. I samband med att barn- och utbildningsnämnden behandlade den så kommenterade jag motionen i bloggen “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”. KS ska föreslå fullmäktige att avslå den – och det är ett helt riktigt beslutsförslag. Motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…

M+KD+L har lagt ytterligare en motion som ska behandlas på onsdag. Minialliansen vill att alla besök på Torpa kretsloppspark ska vara avgiftsfria för Vänersborgs kommuninvånare. Motförslaget, som S+C stod bakom i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott), är att de fria besöken ska utökas från idag 4 till 8 besök. Det viktigaste argumentet mot fria besök är att det troligen leder till en taxehöjning. Det blir så småningom en spännande votering i kommunfullmäktige…

Medborgarpartiet (MBP) har också lagt en motion, en motion om att öppna ett kommunalt servicecenter i Brålanda. Det har gjorts en ganska stor utredning i frågan. Men med tanke på de fåtal besök som kommunen anser att ett servicecenter skulle föra med sig jämfört med de kostnader ett sådant skulle generera föreslås avslag på motionen. Däremot föreslås att uppdra åt:

“kultur- och fritidsnämnden att skapa förutsättningar i Brålanda bibliotek för kommunal service”

Förslaget tänker sig att förutsättningar kan skapas för enskilda videosamtal med receptioner och handläggare i kommunhuset samt mottagande och avsändande av blanketter och andra handlingar som ska finnas på biblioteket.

Vi får se om Göran Svensson (MBP) nöjer sig med detta. För övrigt undrar jag om inte Centerpartiet har lagt ett liknande förslag en gång i tiden.

Det finns medborgarförslag som förverkligas och det finns sådana som inte gör det. Förslaget om skyddsräcke på Dalbobron kommer sannolikt att avslås. Det har varit uppe i kommunfullmäktige vid ett tillfälle redan och då var också förslaget att det skulle avslås – av tekniska skäl. Göran Svensson (MBP) yrkade då på återremiss, ett yrkande som jag för övrigt instämde i:

”Jag önskar återremittera ärendet då jag vill ha belyst om fler alternativ på konstruktionen kan ses över”.

Nu har en ny utredning gjorts som fortfarande hävdar att det är tekniskt omöjligt att sätta upp några som helst skyddsåtgärder på Dalbobron:

“Beräkningarna visar att konstruktionen och pålningen av de brostöd som skall ta upp vindlaster är optimerade utifrån nuvarande bro- och räckeskonstruktion. Någon marginal för att sätta upp skyddsräcke för hela eller större delen av bron finns ej.”

Ska något kunna göras för att förhindra suicidförsök skulle det, enligt utredning, kosta i storleksordningen hundratals miljoner kronor.

Ja, det var lite kort om väldigt många ärenden. De flesta ärendena blir aktuella den dag då de kommer till kommunfullmäktige, och det lär bli den 26 oktober. Det är då de slutliga besluten ska fattas.

Kategorier:KS 2022