Imorgon onsdag – KS
Det är som vanligt ett digert underlag som ledamöterna i kommunstyrelsen (KS) förväntas läsa inför morgondagens sammanträde. Det utskickade underlaget består av 1.033 sidor. Dagordningen innehåller 24 ärenden, men bara fyra informationspunkter om vi undantar informationen från de tre kommunalråden och kommundirektören.
De fyra informationspunkterna handlar om “Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete och sjukfrånvaro inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden”, “Kommunens delårsrapport augusti 2025”,
“Granskning av detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet” och en nyinsatt föredragning (idag på förmiddagen) om “Tjänsteskrivelse avseende överförmyndarnämndens beslut 2025-08-18”. Den sista punkten har också föranlett ett nytt beslutsärende på dagordningen. Dagordningen har faktiskt utökats med ytterligare ett ärende, Orust kommun vill bli medlem i Räddningstjänsten Fyrbodal.
På papperet ser det ut att vara “enkla” och okontroversiella ärenden, men i ”bakgrunden” på flera ärenden finns det en del frågetecken och också en del överraskande och intressant information.
Kommunens delårsrapport rapporterar för ovanlighetens skull måluppfyllelsen med röda och gröna rutor, och inte ploppar. Så här ser det ut i augusti för kommunens 5 inriktningsmål:
Det inriktningsmål som går att mäta med exakthet är rött. (Varför det är rött kan man läsa i ett blogginlägg om barn- och utbildningsnämnden – se här.)
Trots att det verkar som om skatteintäkterna och de generella statsbidragen tillsammans ska ge ett budgetunderskott vid årets slut på -16 mnkr, så är prognosen för kommunen ett överskott på +49 mnkr. Det är +18 mnkr bättre än budget.
KS ska vidare besluta att avsätta 2.240 tkr för brottsförebyggande arbete. Det handlar om 3 nya tjänster. Två av tjänsterna är riktade till stärkt föräldrastöd genom att skapa träffpunkter för föräldrar på fler ställen inom Vänersborgs kommun.
Tärnanskolan har omfattande fuktproblem. Arbetet för att åtgärda detta innefattar bland annat byte av golvbeläggning. KS ska besluta om att omfördela 4,2 mnkr i investeringsbudget 2025, från investeringsprojekt ”Boende för personer med sammansatta behov”, till Tärnanskolan. Vad det innebär för boendet för personer med sammansatta behov framgår inte. KS ska även besluta om att tillskjuta ytterligare 11,5 mnkr nästa år (2026). Förhoppningsvis kommer den bristfälliga inomhusmiljön sedan att vara åtgärdad.
I handlingarna står det att den totala investeringen beräknas ge en ökad hyreskostnad om 1.155 tkr per år. Ska barn- och utbildningsnämnden verkligen betala när det handlar om bristande underhåll..? Förutsätts det inte att det ingår underhåll i den hyra man betalar år efter år, sedan över 30 år tillbaka…
Ärende 8 handlar om Forum Vänersborg. Alla partier är vad jag förstår överens om att Forum utför ett bra och värdefullt arbete – för Vänersborgs stads centrum vill säga.
Vänsterpartiet ställde flera frågor, och framförde även en viss kritik, om Forum Vänersborg senast ärendet behandlades i KS. Och det var faktiskt så sent som i januari i år. (Se “KS (2): Forum Vänersborg”.) Då utlovade ordförande Augustsson (S) att Forum Vänersborg skulle bjudas in till kommunstyrelsen för att informera om sin verksamhet. Det har inte skett. KS får inte heller någon information om ärendet imorgon…
I januari godkände KS ett nytt avtal mellan kommunen och Forum Vänersborg. Nu är det faktiskt dags för ytterligare ett nytt. Det har skett vissa förändringar i skrivningarna. Nu står det t ex att Forum Vänersborg ska:
“i samverkan med näringsliv, föreningsliv och offentliga aktörer, verka för ett levande och attraktivt centrum”
Tidigare stod det “stadskärna”, men det har strukits. Anledningen är antagligen att Vänersborgs stad har fått ett centrum till – vid Willys. Det är dock uppenbart att “centrum” inte inkluderar Brålanda eller Vargön. I samma avsnitt står det för övrigt:
“…bidrar Forum till att göra Vänersborg mer attraktivt…”
Det står inte Vänersborgs kommun…
Det har via brev till kommunen kommit kritik från Vargön för att Forum Vänersborg enbart fokuserar på Vänersborgs stad. Hårdast blåser emellertid de kritiska vindarna från norr. Brålanda företagarförening har i stort sett ingen samverkan längre med Forum Vänersborg. Företagarföreningen har inte ens deltagit i någon diskussion om det nya avtalet. Lions Brålanda har gått ur Forum och föreningen “Jul i Brålanda” kommer enligt uppgift inte att förnya sitt medlemskap. Företagen och föreningar utanför Vänersborgs stad är missnöjda.
Forum Vänersborg ska enligt beslutsförslaget imorgon från och med 2026 tillföras en årlig ersättning på 923.000 kr exklusive moms med årlig uppräkning efter fastställd KPI. Det torde vara mycket ovanligt att föreningar får momspengar från kommunen. Summan inklusive moms blir 1.153.750 kr. Pengarna kommer även från skattebetalare i Brålanda och Vargön…
I det tidigare, nu gällande avtalet, står det att en lista med prioriterade aktiviteter inför kommande år ska ska upprättas och att:
“Forum Vänersborg ska, i samband med ovan nämnda aktivitetsplaner/handlingsplaner, tillsammans med Vänersborgs kommun årligen ta fram en kommunikationsplan.”
Det står mycket om transparens och redovisningar. Kommunstyrelsen har emellertid inte fått några planer eller redovisningar. Transparensen är med andra ord lika ogenomskinlig som förut och avtalets skrivningar om planerna har inte följts. I varje fall har inte KS fått ta del av några planer.
I förslaget till nytt avtal blir faktiskt skrivningarna luddigare. Forums uppdrag beskrivs nu mestadels med värdeord som t ex verka för, främja, stärka och harmonisera.
Det står vidare att:
“Samarbetet ska följas upp två gånger per år med kommunstyrelsens presidium.”
Det handlar tydligen inte ens på papperet om KS i fortsättningen. Och istället för formuleringar kring aktivitets- och kommunikationsplaner står det:
“Vid uppföljningsmöte i april-maj ska Forum Vänersborg tillhandahålla ekonomisk redovisning och redovisning av vidtagna aktiviteter. Vid uppföljningsmöte i oktober-november ska dialog ske kring förutsättningar för Forums verksamhet, budget och prioriterade aktiviteter för kommande år.“
Jag tror att om en slumpmässigt utvald kommuninvånare hade läst förslaget till avtal så skulle denne ha sammanfattat avtalet med något i stil med:
“här får ni drygt en miljon, gör vad ni vill med pengarna, bara det har med Vänersborgs centrum att göra…”
Majoriteten i kommunfullmäktige tyckte inte att Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om marknadsföring och sponsring mm var något att ha. (Se t ex “En gång till om sponsring”.) I stället har kommunen upprättat andra dokument. Jag undrar var i dessa nya policies, riktlinjer och anvisningar bidraget till Forum Vänersborg regleras…?
Det vore kanske något för revisorerna att titta på… Kanske skulle de samtidigt passa på att titta på varför denna tjänst inte upphandlas…
Valdistriktindelningen inför valet nästa år ska ändras. Förslaget innebär att Frändefors Södra tas bort genom en sammanslagning med angränsande distrikt, samtidigt som ett nytt valdistrikt, Holmängen, inrättas i Vänersborgs tätort. Dessutom föreslås gränsändringar för befintliga valdistrikt i syfte att jämna ut antalet röstberättigade, så att inget distrikt har över 2.000 röstberättigade inom överskådlig tid. De föreslagna gränsändringarna medför även att vissa valdistriktsnamn ändras.
Det gäller att invånare i de berörda områdena noterar förändringarna så att de går till rätt vallokal i september.
Men jag har lärt mig något nytt. Det finns en enklav i Melleruds kommun som tillhör Vänersborgs kommun. (Se bild, lila linje är kommungränsen.) Det finns alltså en “ö” i Melleruds kommun som tillhör Vänersborg. Det är fastigheterna Slommehagen 1:28 och 1:10 som ligger i Mellerud men som tillhör Vänersborg! Jag undrar om det finns vägskyltar som talar om att man har kommit till Vänersborg strax innan man passerar fastigheterna?
Jag hoppas någon kan berätta historien bakom denna enklav.
Markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning
Kommunstyrelsen ska fatta beslut om en revidering av riktlinjer om markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter. Ärendet ska till kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet.
Det är ett viktigt och samtidigt mycket komplicerat dokument. Underlaget till sammanträdet skickades ut på torsdag eftermiddag och imorgon är det dags för beslut. Det är inte enkelt att ha ett ställningstagande klart på så kort tid.
I underlaget i ärendet står det mest om vad som har ändrats men inte vad revideringarna innebär för enskilda fastighetsägare. Det hänvisas i och för sig till SKR:s rekommendationer och Boverkets nya vägledning, och det låter ju betryggande. Men KS får inte någon fördjupad information i ärendet och det saknar jag.
Revideringarna innebär, vad jag förstår, att det i flera delar sker en skärpning av kommunens kontroll över markhanteringen. Jag är, vis av erfarenheter i några kommunala fastighetsärenden genom åren, tveksam till att kommunens benägenhet och ovana att sätta käppar i hjulen för kreativa entreprenörer ska få ökat spelrum…
Det är en alltför viktig och komplicerad fråga att ta ställning till på så kort tid – och utan föredragning. KS skulle helt enkelt behöva mer tid och information för att sätta sig in i ärendet. Tycker jag.
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till ändring av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Den huvudsakliga ändringen består i att rivningsförbudet för Holmens gamla kontorsbyggnad tas bort.
Byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde, det vet alla i Vargön. Men kommunen har genom åren grovt misskött byggnaden. Kontorsbyggnaden har förfallit och i maj 2020 härjades den dessutom av en brand. (Se “Branden på Holmen”.) Kommunen har inte lyckats hitta någon köpare till fastigheten som vill ha kontorshuset kvar. Å andra sidan är det inte helt lätt att sälja fastigheten när den inte ligger ute till försäljning…
Morgondagens beslut till yttrande innebär dock inte att KS vill att kontoret ska rivas. I ändringen av detaljplanen står det:
“Planförslaget innebär att rivningsförbudet på kontorsbyggnaden tas bort, men det innebär inte per automatik att byggnaden kommer rivas. Däremot får kontorsbyggnaden ett försvagat skydd, vilket avviker mot översiktsplanens intentioner.”
Detta ska KS hålla med om.
Kommunstyrelsen ser positivt på att bevara själva portalen, “Vargporten”, och hitta en långsiktig placering för den. Den skulle kunna placeras i Vargöns centrum eller markera entrén till själva industriområdet. KS anser att frågan kan lösas i samband med framtagandet av detaljplanen.
De flesta som vill skydda och restaurera byggnaden har vad jag förstår “gett upp”. De verkar nöja sig med att Vargporten blir kvar.
Det står också i detaljplanen:
“Kontorsbyggnaden och porten är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som delvis är grunden till framväxten av Vargöns samhälle.”
Det finns en sak till som är kvar… Ni har väl sett YouTube-filmen om Holmens skyddsrum? (Om inte, klicka här.) Måste man inte ha tillstånd av “Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” för att ta bort skyddrum?
Ja, det finns inget ärende på dagordningen som har denna rubrik. Ärendet heter “Granskning av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. Detaljplanen har varit ute på samråd, synpunkterna har sammanställts och nu är det dags för en så kallad granskning.
Vänsterpartiet har inga synpunkter på detaljplanen, den ser helt ok ut. Eller ska man kanske säga, den ser bra ut? Men den kommer att kunna innebära stora kostnader om kommunen eller någon annan sätter spaden i jorden. Marken är nämligen full av föroreningar…
Några citat från detaljplanen:
- “Källan till föroreningarna är troligen fyllnadsmassorna som genom åren har tillförts de berörda fastigheterna.”
- “I vissa delar av planområdet finns det en problematik med fosfor och koppar. … ämnet PCP.”
- “Troligtvis kan det finnas ferrokalk på fastigheten Frigg 1.”
- “Markundersökningen påvisar att det förekommer något förhöjda halter av markföroreningar i alla fastigheter.”
- “Krom har uppmätts över MKM och krom 6+ över KM i en provpunkt.”
- “Angående PFAS finns det i dricksvattnet i samtliga uttagna prover.”
Det finns mycket föroreningar från Ferrolegeringar i Trollhättan och Vargön Alloys i kommunens markområden…
Det var en del av morgondagens dagordning för kommunstyrelsen.
Anm. Du kan läsa om vad som hände på KS-sammanträdet här – ”Rapport från KS (8/10)”.
Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen
Den 19 juni 2024 ansökte Babak Salahi Tabrizi från Partille om bygglov på fastigheten Blåsut 2:18 – mellan Rostvägen 1 och 9. Det är det sista bergs- och skogsområdet som finns kvar i det “gamla” Blåsut. (Se “Oj, är det skog kvar i Blåsut?”.) Nästan ett år senare, den 7 april 2025, beviljade byggnadsnämnden i Vänersborgs kommun bygglov för Tabrizis byggplaner. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.)
De boende runt skogsområdet tyckte att det var ett felaktigt och mycket ogenomtänkt beslut av nämnden och överklagade det till Länsstyrelsen den 15 maj. Grannarna begärde också inhibition av beslutet. (Se “Grannarna på Blåsut överklagar (2)”.) Det avslog Länsstyrelsen den 28 maj. (Se “Tråkig nyhet från Blåsut”.) Beslutet överklagades till Mark- och miljödomstolen (MMD). Det visade sig vara meningslöst, redan den 3 juli, avslog (MMD) överklagandet.
Den 16 september, för snart 3 veckor sedan alltså, avkunnade Länsstyrelsen sitt beslut om grannarnas överklagan av själva det beslut om bygglov som byggnadsnämnden beviljade Babak Salahi Tabrizi:
“Länsstyrelsen avslår överklagandet.”
Det var självklart en stor besvikelse för de boende runt bergs- och skogsområdet vid Rostvägen i Blåsut… Länsstyrelsen menade att det var helt på sin plats att det uppförs fem (5) flerbostadshus med 24 lägenheter i området.
Länsstyrelsen motiverade sitt beslut – under rubriken “Länsstyrelsens bedömning”. Och visst är det bedömningar… Jag återger Länsstyrelsens argument i punktform och kommenterar dem sedan.
Länsstyrelsen anser i sin prövning att detaljplanen från 1933 gäller som modern detaljplan. Detaljplanen tillåter fristående bostadshus menar Länsstyrelsen vidare och tycker att fem flerbostadshus inte strider mot planen, eftersom den inte begränsar antalet bostadshus på fastigheten.
“Länsstyrelsen anser inte att planens illustration av två mindre byggnader på fastigheten utesluter att flerbostadshus får uppföras på den.”
Det kan nog de flesta tycka vara en mycket tveksam och alltför generös tolkning. Detaljplanen från 1933 måste tolkas utifrån den lagstiftning som gällde då. Det är ett huvudargument i en prejudicerande dom från 2022 (NJA 2022 s. 922). Domen föreskriver att äldre planer måste tolkas utifrån syftet, inte bara texten. Och det mesta talar för att planens syfte var att skapa ett villaområde med lummig karaktär, precis som området i övrigt. Det är faktiskt bara två mindre byggnader som har ritats in i plankartan från 1933. Att uppföra fem flerbostadshus med totalt 24 lägenheter torde innebära en väsentlig avvikelse från planens syfte.
Länsstyrelsen bedömer dessutom att det handlar om 5 flerbostadshus och inte 6:
“Länsstyrelsen delar vidare nämndens bedömning att hus 5 utgör ett fristående flerbostadshus och inte består av två sammanbyggda tvåbostadshus.”
Länsstyrelsen bedömer alltså att husen 5 och 6 (kartan till höger) utgör ett enda fristående flerbostadshus. Grannarna gör inte samma bedömning. Gör du?
Länsstyrelsen delar även byggnadsnämndens bedömning att begreppet ”tomtplats” i detaljplanen syftar till att en fastighet inte får vara mindre än 1000 m², och inte till hur stor tomten för ett bostadshus ska vara. Det är ytterst tveksamt – i en detaljplan från 1933… Och vi noterar återigen att Länsstyrelsen, och byggnadsförvaltningen, gör en bedömning, dvs en egen tolkning… Och denna gång höll även byggnadsnämnden med.
Grannarna gick i sin överklagan in på djupet i frågor kring detaljplanen och den planerade byggnationen. De hänvisade också till flera prejudicerande domar. (Se “Grannarna på Blåsut överklagar (3)”.) Länsstyrelsen undviker att argumentera mot flera av de argument som de boende framförde i sin överklagan, Länsstyrelsen ignorerar dem helt enkelt.
Länsstyrelsen anser att den planerade byggnationen bara marginellt överskrider den tillåtna byggytan och därför bedöms avvikelsen som obetydlig och planenlig.
Länsstyrelsens resonemang på den här punkten är än en gång mycket tvivelaktig. I gamla stadsplaner var bestämmelser om byggrätt
uttryckta i absoluta gränser som inte fick överskridas. Länsstyrelsen skriver också att eftersom det finns ”viss osäkerhet” i mätningarna så kan man bortse från överytan. Men om det finns osäkerhet ska den normalt tolkas restriktivt till fördel för allmänintresset, inte till exploatörens fördel. Och även små avvikelser ska inte godtas om de rör detaljplanens huvuddrag, och här är planens huvuddrag låg exploatering.
Länsstyrelsen konstaterar att antalet parkeringsplatser uppfyller kommunens norm och att trafikpåverkan bedöms hanterbar.
“Av handlingarna i ärendet framgår att det ska anläggas 24 parkeringsplatser, inklusive 2 för rörelsehindrade, vilket är 2 fler än det minsta antal som krävs enligt kommunens parkeringspolicy.”
Parkeringsbehovet skulle alltså vara tillgodosett. Det förutsätter att det inte finns något hushåll som har mer än en bil. Eller att de 24 hushållen aldrig får besök…
Det går inte heller att parkera på Rostvägen. Vägen är så smal att två bilar inte kan mötas och det finns ingen gång- eller cykelväg. Det är knappast säkert att passera med barnvagn. Det blir en osäker trafikmiljö för barn, äldre och personer med funktionshinder.
Länsstyrelsen skriver att:
“möjligheterna att ordna trafik har prövats och avgjorts i detaljplanen.”
Menar Länsstyrelsen att detaljplanen prövade trafiksituationen 1933 och att det avgörandet gäller än idag?
Länsstyrelsen anser att marken är lämplig att bebygga med bostadshus även med hänsyn till naturvärdena på platsen.
“Försiktighetsprincipen som kommer till uttryck i 2 kap. 3 § miljöbalken är inte tillämplig vid prövningen om bygglov kan ges för ansökta åtgärder.”
Det är märkligt eftersom miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborg bedömde exploateringen av skogs- och bergsområdet som olämplig ur naturvårdssynpunkt. Ja, nämnden avstyrkte faktiskt byggnationen. Området är nämligen klassat som naturvärdesklass 4 i kommunens naturvårdsstrategi. Och sådana områden ska skyddas – undantag får bara göras om det föreligger ett ”starkt samhällsintresse”. Här är det ett privat kommersiellt intresse… Länsstyrelsen har med andra ord knappast gjort en tillräcklig intresseavvägning enligt miljöbalkens försiktighetsprincip.
Länsstyrelsen bedömde vidare att frågor om skyddade arter var tillräckligt hanterade i detta skede.
“Enligt praxis så ligger nivån för betydande olägenhet högt – det ska alltså vara fråga om olägenheter som är väsentliga för att dessa ska anses utgöra betydande olägenheter i PBL:s mening och av praxis framgår det att regeln ska tillämpas restriktivt.”
Vad som är en hög nivå är alltså en fråga om bedömning. Länsstyrelsen motiverar bedömningen för Rostvägen med att:
“Det aktuella området är tättbebyggt och i ett sådant område har man att tåla en ganska omfattande påverkan från grannfastigheter.”
Det är väl lite så man undrar om Länsstyrelsen överhuvudtaget är bekant med området vid Rostvägen…
Grannarna menade i sin överklagan att uppförandet av 5 flerbostadshus med 24 lägenheter skulle innebära en betydande inskränkning av deras boendekvalitet. Det handlade om insyn, skuggning, buller, störningar, ljus och förlorad naturmiljö.
Länsstyrelsen skriver kort att:
“Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att den föreslagna byggnationen är förenlig med anpassningskraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL.”
Länsstyrelsen anför också att detaljplanen tillåter att fastigheten bebyggs enligt den aktuella bygglovsansökan. Det är dock ett tvivelaktigt argument eftersom grannarna i sin överklagan faktiskt bestrider att detaljplanen tillåter det.
Det finns flera argument i grannarnas överklagan. Länsstyrelsen viftar bort flera aspekter och argument ganska lättvindigt. Några tas överhuvudtaget inte upp.
“Sammanfattningsvis har det inte framkommit något hinder för att ge bygglov. Vad klagandena anfört om förväntningar, barnperspektiv och intresseavvägning medför ingen annan bedömning.”
Länsstyrelsen håller inte med de boende vid Rostvägen på någon endaste punkt. Det är anmärkningsvärt. “Grannarnas” överklagan var oerhört genomtänkt med mängder av hänvisningar till lagparagrafer och prejudicerande domar. (Se tre blogginlägg om överklagandet med början “Grannarna på Blåsut överklagar“.)
Länsstyrelsens beslut innehåller en otroligt massa tyckande och bedömningar. Ibland är det också svårt att förstå vad Länsstyrelsen lutar sig mot, mer än att juristen/tjänstepersonen har en egen subjektiv uppfattning. De argument som finns i överklagan bemöts sällan, Länsstyrelsen låtsas inte om dem. Och hela tiden får man känslan av att Länsstyrelsen har bestämt sig först – och sedan har letat argument för sin förutbestämda mening. Och som vanligt sammanfaller Länsstyrelsens bedömning med byggnadsförvaltningens i Vänersborgs kommun…
Vi får se om grannarna finner det mödan värt att överklaga Länsstyrelsens beslut. Jag hoppas det. För då kanske vi också får en bättre uppfattning om en 90 år gammal detaljplan verkligen kan tolkas så fritt att nästan vilken exploatering som helst blir möjlig…
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
- “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” – 27 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet” – 29 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)” – 30 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (4)” – 1 juni 2025
- ”Tråkig nyhet från Blåsut” – 8 juni 2025
- ”MMD avslår Rostvägens överklagande” – 3 juli 2025
- ”Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen” – 5 oktober 2025
Ogräs i Nordstan
Efter en lång sejour på hustaken, ända till mitten av augusti, har fiskmåsarna i Nordstan försvunnit. De mer humanoida invånarna har äntligen fått ett antal veckors nattsömn. Nu hörs endast kanadagässens envetna, trumpetstötsliknande ”gronk”-kackel från Vänerns stränder, kobbar och skär. Men det är, som tur är, endast på dagtid.
Men säg den som får slappna av och njuta av tillvaron. Kommunen ställer hårda krav, inte på att ta bort fiskmåsar från taken (det struntar kommunen blankt i), men att ta bort ogräs på trottoarer utanför tomtgräns…
Jag har dåliga erfarenheter av kommunens vakande ogräsögon. En dag för drygt 10 år sedan fick jag besök av två ogräskontrollanter med penna och papper i händerna. (Se “Smultronställe?”.) Det växte något på trottoaren utanför min tomt.
Men vad var det? Var det hallon? Eller smultron? De utsända inspektörerna kunde inte avgöra vilket, men så sa den ene av männen:
”Men det är väl ogräs?”
De kom överens, det var ogräs. Strax hörde jag att de lade in något i min brevlåda. Det var ett föreläggande från Gatuenheten. Jag var skyldig att:
“ta bort ogräs och annan växtlighet”
Var smultron ogräs? Det var definitivt både ”växtlighet” och ”annan växtlighet”. Men ogräs…? Hade det varit skillnad om det hade varit hallon?
Smultronen fick ändå vara kvar till alla grannbarns förtjusning. Nu är emellertid smultronen, smultronogräset alltså, borta eftersom trottoaren fick ny asfalt för några år sedan. Det var efter fiberdragningen i Nordstan.
En solig dag för några veckor sedan stötte några grannar på varandra på Lovisebergsgatan. Det går ju att vara utomhus nu när man inte behöver riskera att få fiskmåsarnas fekalier i huvudet.
Vi började diskutera ogräs. Och hamnade tämligen omedelbart i knäckfrågan – var går gränsen mellan trottoar och gata?
Gatorna är kommunens ansvar och trottoarerna fastighetsägarnas (även om de faktiskt finns på kommunens mark). Det var inte lätt att avgöra vems skyldighet det var att hålla efter ogräset. Denna gång handlade det dock varken om smultron eller hallon. Det gällde framför allt att vi inte ville göra fel. Vi (eller jag) ville inte få gatuenhetens inspektörer på oss (mig) igen.
Det fanns bara en sak att göra, att ta fram de lokala föreskrifterna för gaturenhållning. Där skulle vi säkerligen hitta svaret.
I 3 § stod det:
“Det åligger fastighetsinnehavaren att ta bort ogräs och annan växtlighet samt att sopa upp och föra bort orenlighet och nedskräpande föremål från det utrymme som anges i § 1 första stycket.”
”Orenlighet” torde vara hund- eller rävbajs…
Så långt var vi med i de lokala föreskrifterna, men vad stod det i 1 §? Vilket utrymme handlade det om? Det blev till att scrolla tillbaka:
“Fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan, där kommunen är huvudman för allmänna platser skall, i fråga om gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken, utföra de åtgärder som kommunen har att svara för…”
Det var fastighetsägarnas ansvar att hålla rent på trottoarerna. Men det fanns inget svar på var gränsen gick mellan gata och trottoar. Det fick bli ett mejl till kommunen:
“Vad räknas trottoarkanten vid gatan till – fastighetsägaren eller kommunen?”
Och då uppenbarade sig sanningen. Kommunen svarade:
“Vi bedömer att vägkant/kantsten är kommunens ansvar att hålla fri från växtlighet/ogräs och skador.”
Vad bra! Äntligen ett klart besked. Det är kommunens ansvar. Det var glädjande, framför allt för min fru. Då slipper hon att ta bort ogräset längs trottoarkanten i fortsättningen…
Nu väntar alla fastighetsägare längs Lovisebergsgatan på att kommunen ska ta bort ogräset, och annan växtlighet, från – gatan…




























































Senaste kommentarer