Sökresultat

Keyword: ‘bygglov’

Arenan fick inget bygglov

12 februari, 2024 Lämna en kommentar

Taket på Arena Vänersborg måste åtgärdas. Det är ett välkänt faktum. I juni 2023 beslutade därför kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för reparationer och ombyggnader.

Det skulle antagligen behövas både mer omfattande åtgärder på arenan än planerat och mer pengar, betydligt mer pengar. Det är nämligen mycket som inte är som det borde med byggnaden och som borde åtgärdas, i varje fall om arenan ska kunna användas i mer än 7-10 år framåt.

Det här beskrev jag i ett blogginlägg för ett par veckor sedan, se “Läget för Arena Vänersborg?”. I inlägget beskrev jag också att projektet med takduksomläggningen mm på arenataket beräknas utföras mellan 1 april-20 december 2024. Uppfattningen är antagligen att det är akut med taket och att åtgärder behövs ganska omgående. Men först ska naturligtvis jobbet upphandlas. Det är inte gjort än.

I en tjänsteskrivelse från den 21 december förra året inför upphandlingen var det också kvar en liten detalj innan kommunen kunde begära in anbud:

“Ansökan om bygglov är inlämnad men ej godkänd.”

Och det är ju självklart ett måste att alla ritningar, åtgärder osv är godkända av byggnadsnämnden innan arenaprojektet kan gå ut på upphandling. Och innan taket mm kan åtgärdas.

Det visade sig att bygglovet inte var någon liten detalj. Som svar på ansökan om bygglov skrev Miljö- och byggnadsförvaltningen den 26 januari:

“… ansökan om bygglov uppfyller inte kravet på varsamhet, placering och utformning samt avviker från detaljplanen. Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer därför att bygglov inte kan ges för nuvarande utformning.”

Det var inget bra besked. Men detaljplanen måste följas. Det här beskedet inte bara försenar projektet att “få ordning” på arenataket, det försvårar och fördyrar sannolikt också åtgärderna. Bygglovsansökan måste ändras och miljö- och byggnadsförvaltningens krav måste uppfyllas.

Det är arkitektfirman “Yes Arkitekter” i Uddevalla som har gjort ritningarna till kommunen. Nu får företaget göra om en stor del av arbetet. Det är nämligen inte måttligt med krav som måste uppfyllas och ändringar som behöver göras…

 

Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att de åtgärder som var tänkta att vidtas på arenan:

“avviker från detaljplanen angående att delar av tillbyggnaderna på servitut och ledningsrättsområde, område för gångväg samt placeras på prickad mark”

Det var alltså tänkt att ta mark i anspråk som inte får bebyggas och därför måste dessa delar av tillbyggnaderna tas bort. Enbart detta “påpekande” låter i mina öron som tämligen komplicerat att ändra på.

Det är inte bara tänkta åtgärder som strider mot detaljplanen, det finns även anmärkningar på utformningen:

“Så som skärmtaken är redovisade uppfylls inte kravet på varsamhet, god form-, färg och materialverkan samt intresset för en god helhetsverkan.”

Inte heller detta är väl gjort i handvändning misstänker jag. Miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter:

“Ytorna mellan fackverkskonstruktionen planeras spärras av med Gunnebo-stängsel längs med hela byggnaden. Detta är en mycket tveksam åtgärd både ur gestaltnings- och trygghetsperspektivet.”

Miljö- och byggnadsförvaltningen menar också att marken inom stängslet inte bör vara asfalterad. Det gör att upplevelsen av närmiljön kring arenan försämras.

Kommunens stadsarkitekt har också yttrat sig. Han inleder:

“Arenabyggnaden präglar Vänersborgs siluett och är omtalad, tyvärr framför allt på ett negativt sätt. Därför är alla åtgärder avseende Arenan av mycket hög känslighet.”

Och det har han nog rätt i, även om flera bandyvänner säkerligen inte håller med.

Mycket av det som stadsarkitekten anför ligger till grund för miljö- och byggnadsförvaltningens skrivelse, men stadsarkitekten skriver också:

“Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden syftar åt att motverka större snöansamlingar. Jag är osäker om en lutning på 25 grader räcker. Det är dessutom mycket viktigt att denna takkonstruktion i sig inte på något sätt påverkar hallens bågkonstruktion eftersom det kan leda till en ökad obalanserad belastning (även utan snö- och vindlaster).”

Det här är onekligen något som arkitekterna måste titta närmare på. “Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden” ser ut att vara ett ganska stort ingrepp.

Stadsarkitekten gör också ett medskick:

“Takduken kan vid ändrad vikt utgöra ett anmälningspliktigt ingrepp i bärande konstruktion.”

Slutligen har Vattenfall Värme lämnat ett remissvar. Vattenfall skriver att om byggnation sker mellan 6-7 meter ut från fasaden på arenans sydöstra hörn (se de se de små ringarna på kartbilden till vänster) måste det säkerställas att det är möjligt med tanke på ledningarna:

“Vi måste kunna komma åt [ledningen] om det i framtiden skulle hända någonting. Alternativ ledningsflytt.”

Det var tänkt att bygga ett slags skärmtak i det sydöstra hörnet av arenan. Det är i denna porten som utrustning mm kan köras in. Ska ledningar flyttas låter det som en dyrbar åtgärd.

Det är tråkiga besked för de på kommunen som har arbetat med planerings- och ritningsarbetet inför upphandlingen. Det innebär att en hel del arbete är kvar att göra innan ett bygglov kan ges. Och då ökar antagligen tidspressen. Men det finns ingen återvändo. Arbetet måste göras om. Så det är nog tveksamt om tidsplanen håller, men det är svårt att säga. Kanske är sådana här omarbetningar rutin för arkitektfirman “Yes Arkitekter”.

Stadsarkitekten erbjuder sig att hjälpa till med arbetet och dialogen har för övrigt redan påbörjats. Stadsarkitekten är positiv till att man ska hitta en väg framåt.

Det kan man hoppas på, men jag anser nog fortfarande att det skulle behövas mer tid för en större utredning för att få svar på alla viktiga frågor kring arenan. Det behövs, misstänker jag, ett ordentligt och genomgripande faktaunderlag över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar i Arena Vänersborg. För övrigt bekräftas återigen att Arena Vänersborg tycks ha varit en felkonstruktion redan från början.

Kategorier:Arena Vänersborg, investeringar

Bygglov och ställplatser

15 augusti, 2021 2 kommentarer

När man skriver bloggar om ett ämne, som nu senast om detaljplanen i Sikhall, så stöter man ofta på information som liksom hamnar lite utanför ämnet. Ett sådant ”sidospår” handlade t ex om kommunens försök att förköpa hela Magnus Larssons fastighet i Sikhall. Det utspelade sig ganska snart efter Larssons förvärv 2005. Det tänkte jag återkomma till när tiden medger. Ett annat sidospår var att Magnus Larsson nekades att upprätta ställplatser för husbilar på sin mark tidigare i år. Detta tänkte jag ta upp i denna blogg

Sikhall lockar många turister, särskilt en varm sommar som den i år. Turister kommer från när och fjärran och det blir allt vanligare att de kommer med och i husbilar. Och många vill gärna övernatta. Men det är inte helt enkelt alla gånger…

Vi hörde förra året om konflikten i ”stan” där en privat företagare lade ner sin verksamhet med avgiftsbelagda ställplatser när hen konkurrerades ut av kommunens gratisplatser på Sanden. (Se “Hotas av konkurs – efter kommunens nya gratisparkering”.)

Det finns inte särskilt många ställplatser i Vänersborgs kommun. Enligt sajten husbil.se, som har ambitionen att samtliga landets ställplatser ska finnas med i deras “register”, och hemsida, finns det (klicka här) bara ställplatser på Ursand, Café Gula Huset i Brålanda, Onsjö Golfklubb och Vänersborgs Gästhamn och Marina. Det sistnämnda stället, marinan, trodde jag hade stängt ner verksamheten för gott, men har tydligen öppnat för husbilar igen. I varje fall enligt marinans hemsida. (Se “Vänersborgs ställplats för husbilar”.) Sandens ställplats står inte med på hemsidan. Men där kan husbilar fortfarande parkera gratis på kommunal mark.

I Sikhall finns det inga ställplatser för husbilar. Det funderade Magnus Larsson på att avhjälpa. Larsson äger ju en del mark i området. På platsen där han tänkte sig ställplatserna behövde inget åtgärdas. Det var bara för husbilarna att parkera. Larsson hade också strandskyddsdispens och tillstånd för vattenverksamhet på området.

Magnus Larsson frågade därför kommunens tf förvaltningschef på byggnadsförvaltningen om han fick använda området på sin fastighet till ställplatser. Typ ett tiotal ställplatser tills detaljplanen var färdig. Det fick han inte. Enligt Magnus Larsson fick han också beskedet att kommunen skulle polisanmäla honom om den såg några husbilar på ”parkeringen”…

Och förvaltningschefen hade helt rätt. Det krävs nämligen bygglov för att anlägga ställplatser. Eller rättare sagt, det krävs bygglov för parkeringar. Ställplatser för husbilar kan jämställas med en bygglovspliktig parkering. Det behövs bygglov även om ingen fysisk förändring av marken behöver göras och det krävs bygglov både inom och utanför detaljplanelagt område. (Om vi pratar om mer omfattande verksamhet, med fler ställplatser mm, så kan ett sådant område definieras som en camping. En camping behöver i regel också bygglov.)

Så förvaltningschefen hade självklart rätt. Som sagt. Magnus Larsson behövde bygglov. Trots strandskyddsdispens mm. Det var egentligen bara ett problem. Kommunens parkeringar hade inte heller några bygglov…

På Sanden i Vänersborg finns det t ex inget bygglov för den parkering, där husbilarna får stå. För ställplatserna alltså. Ändå finns det gratis ställplatser där. Men, skriver kommunens plan- och bygglovschef:

“… den parkeringen har funnits länge (parkeringen finns med i ett foto från 1993 som finns i planbeskrivningen) så den är äldre än 10 år i alla fall.”

Det är intressant. Får man rätt fast man gör fel – bara det går tillräckligt lång tid? En intressant historisk och filosofisk fråga.

I det här sammanhanget har det dock mindre relevans. i varje fall med detta tidsspann. Det har krävts bygglov för parkeringsplatser sedan 1987, då Plan- och bygglagen beslutades av Sveriges riksdag.

Har det funnits en parkering på Sanden, där ställplatserna för husbilarna finns, i mer än 34 år? Jag tvivlar, men vågar inte säga något säkert. Kanske någon bloggläsare vet. På kommunen vet de inte.

Tf förvaltningschef skriver:

“De parkeringsplatser du nämner är ju inga nya utan har funnits länge. (Hur länge vet jag inte). Jag kan inte på rak arm svara på om kommunen såsom fastighetsägare gjort fel som inte sökt bygglov på dessa eller om dessa parkeringsplatser är så gamla att de är legala av det skälet.”

Som sagt, kanske någon bloggläsare kan hjälpa kommunen… Om det nu spelar någon roll. Det kanske inte är så viktigt om kommunen har gjort fel eller inte. Det viktiga kanske är att privata fastighetsägare följer lagen. Typ Magnus Larsson.

Det är väl inte bara undertecknad bloggare som har noterat att det väldigt ofta står husbilar på Sjövallen, den gamla grusplanen (fotboll och cirkus) på Skräcklan. Förra sommaren så hänvisade kommunen husbilarna dit om det var fullt på Sanden. (Se bild till höger.) Nu görs inte det längre. Jag tror knappast att kommunen hade bygglov för parkering på Sjövallen heller… Jag tvivlar faktiskt på att det överhuvudtaget är en parkering på fotbollsplanen… Men som sagt, det står husbilar där. Även idag söndag. Kanske polisanmäler kommunen sig själv…

Det finns kommunala parkeringsplatser i Sikhall också, både vid magasinet och badstranden. Bara ett stenkast från Magnus Larssons marker. Faktiskt ett väldigt kort stenkast. Men kommunen kanske har bygglov för parkeringsplatser i Sikhall?

Eller?

Nää. Kommunen har inga bygglov för de här parkeringarna heller. De finns dock med i flygbilder från 2006, vilket faktiskt, återigen, är tämligen ointressant eftersom det är före eller efter 1987 som gäller. Det är även osäkert om parkeringarna har strandskyddsdispens…

För fullständighetens skull. Det finns parkeringar i Vänersborgs kommun som har bygglov. Hur många det är vet jag inte, men parkeringen i kvarteret Haren 5 fick i varje fall bygglov den 29 maj förra året. Det finns rimligtvis fler parkeringsplatser med bygglov, men det kanske är något som borde undersökas. Fast man ska också komma ihåg att parkeringar som är till endast för de boende i en mindre fastighet, “ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus”, eller om parkeringsplatsen är placerad vid en gata eller väg inte behöver bygglov.

Men faktum kvarstår. Kommunen har två parkeringar alldeles bredvid Magnus Larssons fastighet i Sikhall. De saknar bygglov och kanske också strandskyddsdispens. Magnus Larsson har mark som husbilar kan parkera på, men han måste ha bygglov om de ska parkera där. Annars blir han polisanmäld av kommunen.

Det är något som inte stämmer…

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Magnus Larsson, parkering, Sanden, Sikhall

Får revisorer söka bygglov?

25 september, 2018 2 kommentarer

Det är lite av politisk stiltje i kommunen denna vecka, även om det kanske ställs informella frågor partierna emellan om den kommande budgeten och ett ev blocköverskridande styre. Och vad passar då bättre än att titta i diariet och se om det kanske blåser lite där.

Och lite blåser det faktiskt.

I diariet ser jag att en av kommunens förtroendevalda revisorer (dock ej den från Vänsterpartiet) har sökt bygglov. Och det har naturligtvis revisorn, som alla andra kommuninvånare, rätt att göra. Eller borde ha.

Eller?

Revisorns ansökan har skapat en liten ”fnurra” på tråden eller hur man nu ska uttrycka det. Byggnadsförvaltningen är rädd för att revisorns bygglovsansökan kan leda till, eller att det redan med ansökan de facto föreligger, en jävssituation. Förvaltningen har därför, efter inrådan av en av kommunens jurister, lämnat över ansökan om byggnadslovet till Uddevalla kommun…

Revisorn är inte glad över hanteringen… Det framkommer med all önskvärd tydlighet i ett brev från revisorn:

”Jag finner detta anmärkningsvärt.”

Det är så revisorer uttrycker sig när de tycker något är väldigt galet.

Jävsfrågor är viktiga att gå till botten med. Jäv får naturligtvis inte förekomma. Det verkar emellertid lite besynnerligt att det i det här fallet skulle föreligga risk för jäv. Det handlar ju om att byggnadsförvaltningen ska fatta ett beslut, inte revisorn.

Revisorn sitter inte heller i byggnadsnämnden, om ärendet nu ska upp dit. Och hade det varit så, så hade ju revisorn som politiker naturligtvis inte fått delta i ett sådant här beslut. För övrigt ska en revisor inte granska byggnadsförvaltningen utan politikerna i byggnadsnämnden.

Som jag ser det så har kommunen vänt upp och ner på jävsfrågan. Jäv handlar ju om den som ska besluta – om beslutsfattaren är jävig. Och så är det alltså inte i det här fallet. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen är inga revisorer.

Det är märkligt att revisorn, som den kommuninvånare han är, inte ska kunna få ett beslut från Vänersborgs byggnadsförvaltning utan att blanda in Uddevalla kommun.

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden

Arne fick bygglov!

31 oktober, 2017 1 kommentar

nordkroken2017_1För några veckor sedan upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut (se ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!”) att inte ge ”Arne” bygglov ute på Nordkroken:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”

bygglovIdag hade byggnadsnämnden sammanträde. Det var första gången sedan Länsstyrelsens dom. Och nu var frågan hur byggnadsnämnden skulle fortsätta handläggningen… Skulle nämnden hitta på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggnadsplaner? Eller skulle Länsstyrelsens dom till och med överklagas?

Det blev ett slags antiklimax. Det blev inget av det. Redan igår måndag fick nämligen ”Arne” ett brev med den enkla formuleringen:

”Byggnadsnämnden ger bygglov”

byggnadsmoteDet var tjänstemannen som hade handlagt ärendet som fattade beslutet om bygglov på delegation. Ärendet ”Arne” var alltså inte uppe på byggnadsnämndens sammanträde för beslut idag – ledamöterna fick bara reda på att bygglov redan hade beviljats.

Och det var ju i och för sig ett bra antiklimax, eller klimax. Det är synd bara att inte detta beslut fattades från början. Då hade ”Arne” sluppit allt bråk med all den kraft, tid och energi som detta har inneburit.

juridikMen jag kan inte låta bli att undra över varför en dom som olagligförklarar byggnadsnämndens beslut inte måste tillbaka till samma byggnadsnämnd och resultera i ett nytt beslut. Men juridikens vägar är outgrundliga, jag förutsätter att positiva bygglov, som ”Arne” trots allt fick, till slut, kan hanteras så här. Fattas på delegation alltså.

Det var emellertid synd att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen inte drog några slutsatser eller lärdomar av ”fallet Arne” – lärdomar och slutsatser som vänersborgarna hade kunnat läsa om i något protokoll eller i någon handling.

Fast slutsatser kanske har dragits av politiker och tjänstemän lite mer internt… Eller av politiker eller tjänstemän…vargen_kommer Vad vet jag… Det sägs i varje fall att politiker och tjänstemän inte riktigt hade samma åsikter om några ärenden på dagens sammanträde… Och att argument om ”arbetsmiljö och förtroende för tjänstemän” återigen hade vädrats… (Det är, som sagt, inte bara när det gäller mitt bloggande som sådana argument framförs…)

byggn_2ordfJag vet inte heller hur byggnadsnämnden tänker hantera skrivelsen om mitt bloggande, som författades av ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och som hela nämnden ställde sig bakom. (Vänsterpartiets representant Pontus Gläntegård var inte närvarande.) Skrivelsen är ju redan skickad till fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), så det måste vara svårt att ta tillbaka den. Och vad tänker sig Dahlberg och Wendel att Ljunggren, eller kommunfullmäktige, ska göra nu närhalloween_JO Länsstyrelsen har sagt sitt i det konkreta ärendet? Och det talar ju inte direkt till Dahlbergs och Wendels fördel…

Men ”fallet Arne” är faktiskt inte riktigt avslutat. Så här på Halloween kan jag konstatera att den JO-anmälan som ”Arne” har lämnat står fast.

PS. OBS! ”Arnes” JO-anmälan avslogs utan motivering. (1/11)

……..

Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Nordkroken

Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)

29 juni, 2017 Lämna en kommentar

Anm. Detta är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)”.detaljplan

Igår avslutade jag med att ställa frågan vad som gäller i bygglovsärenden – vad är tvingande? Och svaret är detaljplanen.

I byggnadsnämndens beslut står det, både i kallelsen till sammanträdet och i nämndens beslutsprotokoll:

”Ansökan avser åtgärd som avviker från detaljplan.”

ojojMen det nämns aldrig i beslutet vad som avviker från detaljplanen. Det är i varje fall inte höjden över havet eftersom det inte finns några mått på nivåerna för det färdiga golvet i detaljplanen.

Sug på den…

De mått som byggnadsnämnden hänvisar till i sitt beslut finns alltså inte med i detaljplanen! Så det är faktiskt inte sant det som byggnadsnämnden skriver om nivåerna…

Och vad var det nu det stod i PBL? För att en gång för alla bringa ordning i vad som gäller, så ska jag citera Boverket (se Boverkets hemsida) där förhållandena framgår oerhört tydligt:boverket_logga

”Bygglov inom planlagt område
De allmänna intressena i plan- och bygglagens 2:a kapitel, som till exempel hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning och erosion ska ha blivit slutligt avgjorda i detaljplanen och ska därför inte åter prövas i bygglovet. För bygglov, som är förenliga med detaljplanen, finns det därför inte något utrymme för byggnadsnämnden att ytterligare pröva detta i lovet.”

Läs gärna citatet en gång till!

Och vidare:

”Detaljplaner gäller tills de ändras, upphävs eller ersätts. Även om planerna har blivit föråldrade och inte längre är förenliga med de allmänna intressena får kommunen inte pröva till exempel lokalisering eller lämplig markanvändning om ansökan är förenlig med planen. Det kan till exempel gälla äldre detaljplaner där förhållandena ändrats efter planens antagande, eller äldre planer som enligt övergångsbestämmelser ska gälla som detaljplaner men där de allmänna intressena inte prövats i tillräcklig omfattning.”

oversvamningsprogrammetKan det bli tydligare? Detaljplanen gäller, inte t ex rekommenderade nivåer i kommunens Översvämningsprogram.

 

Det skrev jag också om i tidigare bloggar. Men byggnadsnämnden läser inte bloggar.

Det finns för övrigt tre ”små” detaljer i byggnadsnämndens beslut som inte känns helt nyhetkorrekta.

Det har för det första skett en ändring i en hänvisning sedan byggnadsnämndens maj-sammanträde. I juniprotokollet står det:

”Beslutet fattas med stöd av stöd av 2 kap. *6 [siffran är överstruken!] 5 § 5 p. plan- och bygglagen”bn_prot2017

”6 §” är alltså överstruken i protokollet – se bild. Nu hänvisas till 5 §.

En gång till…

I protokollet för sammanträdet i maj hänvisades till 6 § och i juni ändrades hänvisningen istället till 5 §.

Det betyder att avslaget av Arnes bygglov denna gång fattas med stöd av en annan paragraf i Plan- och bygglagen än vad som gjordes på det förra sammanträdet.

I maj stödde sig nämnden på (alltså PBL 2 kap. 6 § 5 p.):

”6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn tillkalender
5. möjligheterna att hantera avfall,”

Och i juni på (alltså PBL 2 kap. 5 § 5 p.):

”5 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.”

Det känns lite anmärkningsvärt att nämnden inte på ett ordentligt sätt har tänkt igenom vilken paragraf det är i PBL som Arnes bygglovsansökan bryter mot egentligen… Det är ju onekligen en viss skillnad mellan översvämning och hantering av avfall…

pblMen ännu mer anmärkningsvärt blir det när man fortsätter att läsa i PBL. När man kommer till 9 kap 30 § står det nämligen:

”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.”

Paragrafen handlar om ett område där det finns detaljplan (se överskriften), precis som det finns på Nordkroken där Arne har sökt bygglov. Det intressanta är sedan vad det inte står. Den paragraf som byggnadsnämnden stödjer sig på, dvs 5 § 5 p, finns inte med i uppräkningen. Det gör däremot den paragraf som nämnden stödde sig på tidigare, i maj, dvs 6 § 5 p…

Byggnadsnämnden stödjer sig på en paragraf i PBL, som den tydligen inte ska använda i det här sammanhanget…nyhet

paragrapheByggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ändrade alltså paragraferna som skulle motivera ett avslag på bygglovet. Och ändringen gjordes utan att först kommuniceras med Arne. Så då stöter man på en liten detalj till i sammanhanget, nämligen Förvaltningslagens 26 §:

”Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild…”

Byggnadsnämndens ändrade motivering till avslag, från avfall till översvämning, torde, som jag ser det, ha meddelats Arne.

Den finns ytterligare en detalj i beslutet som jag undrar över. Det står i beslutet:nyhet

”Ansökan avser åtgärd som avviker från detaljplan.”

Det finns dock ingen hänvisning till vad det är som avviker. Och vad jag förstår så måste nämnden tala om det. Ett beslut som går någon emot måste nämligen enligt Förvaltningslagen 20 § motiveras så att den beslutet riktas mot förstår vad som är fel:

boverket_loggaBoverket skriver (se här):

”Beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskilda ska i de allra flesta fall motiveras. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att alla ärenden ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En beslutsmotivering gör att både sökanden och andra parter kan förstå varför ett visst beslut har tagits.”

Och om ansökan avslås:

”Om byggnadsnämnden helt eller delvis avslår en ansökan gäller motiveringsskyldighet eftersom beslutet går sökanden emot. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)”

För en byggamatör som jag ter sig dessa detaljer lite märkliga…

avslag3Arne fick alltså avslag på sin ansökan om bygglov. Och som grädde på moset kräver byggnadsnämnden betalt för avslaget… Arne ska betala 5.806 kr (för ”prövning av bygglov​”).

Fast vid närmare eftertanke, jag tror att både byggnadsnämnd och byggnadsförvaltningnyhet läser bloggar. Eller något. Men kanske inte för att påverkas – eller förstå…

Det må vara hur som helst med den saken, nämnden har i varje fall överraskat. Så här står det nämligen i det senaste protokollet:

notering

(”Byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande uppmanas av en enig
byggnadsnämnd att agera snarast avseende publika angrepp/påtryckningar påBN_narv
förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende
myndighetsutövning.”)

Den eniga nämnd som uppmanade ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) till detta var Anneli Guilotte (S), Kjell Nilsson (S), Gunilla Bogren (MP), Gunnar Henriksson (L), Gunnar Bäckman (KD), Elisabeth Bohlin (S) och Anders Strand (SD).

Det låter faktiskt som om det är något allvarligt på gång – ”publika angrepp”… Och ”agera snarast” – är det möjligtvis en polisanmälan som avses?

ttelaJag kan inte låta bli att undra vem det är som nämnden tänker på. Har TTELA utnyttjat sin tryck- och yttrandefrihet efter att ha läst offentliga handlingar? Har TTELA skrivit om något ärende som inte byggnadsnämnden har tyckt varit passande? Har TTELA, eller någon annan, begått lagbrott?

Noteringen i protokollet reser många frågor. Det känns som om jag får anledning att återkomma…

Till sist kan jag inte låta bli att dra en liten men som jag tycker mycket talande parallell.

palmerI januari beslutade byggnadsnämnden att ge bygglov för nybyggnad av flerbostadshus med 54 stycken lägenheter på fastigheten Gärdet 1. Jag talar om Bovieran på Holmängen.

Och det var jättebra!

Men…

karvlingKällaren, det färdiga golvet, ligger på +45,43 m… Och det går hiss ner till källaren där alla källarförråden finns. Men Arnes färdiga golv skulle alltså ligga på +47,56 tyckte byggnadsnämnden…

Det finns inget i behandlingen av bygglovsansökan för Bovieran, varken i underlagen eller i protokollet, som tyder på att riskerna för översvämning överhuvudtaget har nämnts… Eller något Översvämningsprogram…

Var är logiken? Var är likabehandlingen? Var är det sunda förnuftet?

Det här är den femte bloggen om Arne och hans fritidshus. Jag skulle vilja avsluta denna serie med ytterligare ett citat från Boverket (se här):

”Enligt regeringsformen ska den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ta hänsyn till allas likhet inför lagen samt vara saklig och opartisk. Väl underbyggda beslut är därför viktiga för allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet.”

.

Tidigare bloggar om Arne:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Nordkroken

Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)

28 juni, 2017 4 kommentarer

tummen_ner5Vänersborg har sedan många år tillbaka ett dåligt rykte i byggnadskretsar. Det finns till och med företag som säger sig helst inte vilja bygga i kommunen.

blogg2I tre långa bloggar har jag beskrivit hur Arne vill riva och bygga ett nytt fritidshus på Nordkroken. Jag har vidare beskrivit hur hans ”kontakter” med Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning har fortlöpt. Jag ska inte upprepa det som har skrivits utan hänvisar den som vill veta mer om Arnes fall till: ”Vänersborgs byggnadsnämnd: Fallet Nordkroken” – del 1, del 2 och del 3.

Den 16 maj togs Arnes bygglovsansökan upp i byggnadsnämnden. Nämnden beslutade att:

”Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus och rivning av befintligt kommer att
behandlas i byggnadsnämnden (tidigast) 2017-06-20.
Innan byggnadsnämnden fattar beslut i ärendet ges sökande härmed tillfälle att lämna synpunkter på vad som tillförts ärendet eller framföra andra skäl som kan vara av betydelse för nämndens bedömning.”

Byggnadsnämnden hade som avsikt, det stod också i beslutet, att inte bevilja bygglov. Arne (som inte är personens riktiga namn) hade dock möjlighet att lämna in ett yttrande, vilket Arne också gjorde (daterat den 10 juni).

Arne beskrev ärendet på ett mycket tydligt och klargörande sätt. Därför återger jag faktiskt hela faktadelen av Arnes yttrande. (Bilderna nedan blir skriva2större om du klickar på dem.)

Arne skriver:

”Vänersborgs kommun är en av landets ledande kommuner när det gäller studier av framtida nivåförändringar av Vänern vilket har utmynnat i en rapport ”Översvämningsprogram, Kartläggning av Vänersborgs kust mot Vänern” vilken vi nedan kommer att referera till.

Följande dimensionerande nivåer för Vänersborgs kommun är enligt sida 86 i översvämningsprogrammet fastslagna:

Funktionen hos ny bostadsbebyggelse ska klara nivån 47,16 i område A, B, C, i övriga områden är nivån 46,96.

Spinnaren 2 i Nordkroken hör enligt sida 61 i rapporten till område Q så Spinnaren 2 ingår i ett område som enligt rapportens slutsats ska klara nivån 46,96.

Så här ser vår föreslagna grund ut i förhållande till vattennivåer:

spinnaren2_1

Sannolikhet för översvämning

  • Spinnaren 2 ligger ovanför zon 1 om vi bygger på nivån 47,06, se bild 2
  • Zon 1 har mycket liten sannolikhet för översvämning, se bild 3
  • Sannolikhet för översvämning vid vår föreslagna byggnivå är 1 i bild 4

Konsekvens vid översvämning

  • Om det blir en vattennivå på 46,96 kommer huset att klara sig utan skador eftersom golvnivån är 47,06
  • Konsekvens vid översvämning uppgår till 1 och är försumbar enligt i bild 4

Sammanvägd risk

  • Enligt rapportens riskbedömning för samhällsviktiga funktioner i kommunen ligger flera i området för medelstor och allvarlig risk i bild 4. Bokstäverna motsvarar viktiga funktioner, där t.ex. avloppsverket är punkt f och ligger i området allvarlig risk. Vi har ritat in var spinnaren 2 kommer att hamna i riskmatrisen; i den allra lägsta risknivån.

spinnaren2_2

spinnaren2_3

spinnaren2_4

SLUTSATS

Vår uppfattning är med ovanstående fakta att bostadens funktion angående översvämning anses uppfyllda då vatten ej kommer att tränga in i byggnaden och avlopp kommer ej att svämma över.

Ansökan följer gällande detaljplan nr 287 för Nordkroken och därmed har enligtskriva2 bygglagen kommunens byggnadsnämnd ej rätt att neka bygglov.

Vi önskar ett skyndsamt handläggande av ärendet då värdefull tid har gått till spillo under handläggningstiden.”

Det blev kanske lite långt, men jag tycker att Arne är ”värd det”. Yttrandet är mycket både informativt, faktabaserat och mycket logiskt. Det tycker i varje fall jag. Vad tycker du?

byggnadsmoteVad tyckte byggnadsnämnden?

I tisdags förra veckan (20/6) var ärendet Arne uppe på dagordningen igen – för ett slutgiltigt beslut. Och byggnadsnämnden bjöd inte på några överraskningar, inte på detta sammanträde heller…

”Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”

Arne fick naturligtvis inte bygglov för sitt fritidshus.

Ledamöterna hade inte fått Arnes yttrande innan sammanträdet, vilket naturligtvis var tråkigt. Däremot antar jag att det redovisades under sammanträdet. I protokollet står det protokollnämligen:

”Sökanden har i en inkommen skrivelse anfört skäl för att en lägre nivå kan accepteras och hänvisar till kommunens översvämningsprogram. Nämnden bedömer dock att förvaltningens beräkningar är korrekta och inkomna synpunkter förändrar inte nämndens ställningstagande.”

Byggnadsnämnden redogör för skälen till beslutet. De var bland annat:

”En byggnad ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämplig för att förhindra olyckor som översvämning.”

oversvamningDet är ett märkligt sätt att uttrycka sig. Hur Arne än bygger kan han ju rimligen inte förhindra en översvämning. Däremot kan han undvika konsekvenserna av en översvämning. Hur som helst, Arne visade ju i sitt yttrande hur osannolik en översvämning är – en gång på tusen år…

Byggnadsnämnden skriver vidare:

”I ansökt åtgärd ligger nivån för färdigt golv under rekommenderad och dimensionerad nivå för översvämningsrisker. Enligt kommunens översvämningsprogram är rekommenderad nivå på färdigt golv +47,56.”

Kommunen är ”principfast”. En nivå på +47,56, det är det som gäller. I varje fall för Arne.

nordkroken2017_5

Vid denna nivå ligger alla fritidshus i Arnes grannskap under vatten… En en stor del av Vänersborg står under vatten, Hamngatan, Sanden och Resecentrum, järnvägstrafiken är utslagen, på Vassbottenleden står vattnet en bra bit över vägbanan, man kan nästan simma mellan varuhyllorna på Kvantum, Länsstyrelsens byggnader är översvämmade och kommunens avloppsreningsverk är utslaget…

nordkroken2017_6

Men Arnes fritidshus står där – torrt och oskadat…

Fast… Det kanske inte spelar någon roll?

I nämndens beslut står det:

”det ska gå att ta sig fram till nybyggnaden.”

Det kanske är detta det handlar om? Arne får inte bygglov – för om det blir en översvämning så ligger hela grannskapet på Nordkroken under vatten. Och då kan inte Arne komma fram till sitt hus… Som ligger som en ö i området. Eller? (Undrar förresten hur byggnadsnämnden gör om någon söker bygglov på en ”riktig” – ö?)

Skämt åsido. (Fast jag är inte hundra säker på att det är ett skämt.)

tummen_upp5I beslutet står det ”rekommenderad nivå” när det talas om översvämningsrisker. Rekommenderad? Just det, och rekommenderad är inte detsamma som tvingande!

Vad är då tvingande?

Jo, självklart – detaljplanen.

Imorgon kommer del 2. Där tänker jag analysera byggnadsnämndens beslut mer i detalj. Det blir en del nya fakta och dessutom en liten bomb…

.

Bloggar om Arne:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Nordkroken

Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?

12 maj, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

Den 2 maj kl 11.19 skrev Vargöns Hundklubb på sin Facebooksida att ett arrendeavtal mellan Vänersborgs kommun och Vargöns Hundklubb hade undertecknats. Hundklubben ska arrendera ett område vid Hallevibadet.

Arrendetiden är på ett år. I det nyligen påskrivna avtalet löper arrendetiden fram till och med 30 april nästa år. Om avtalet inte sägs upp senast 6 månader innan arrendetidens slut förlängs arrendet automatiskt med ett (1) år. Arrendet kostar Hundklubben 4.900 kr per år. Avgiften ska betalas i förskott och den är indexreglerad.

I avtalet förbinder sig Vargöns Hundklubb att följa alla regler och föreskrifter samt beslut som meddelas av myndigheter. Klubben förbinder sig vidare att teckna försäkringar för verksamheten och inte minst:

“Arrendatorn ska i alla sammanhang svara för skada som härrör från Arrendatorns verksamhet på arrendestället. Arrendatorn har ansvar för av honom och hans verksamhet orsakad skada på Arrendestället även efter avtalets upphörande.”

Vargöns Hundklubb ska alltså stå för samtliga kostnader som har med marken och dess användning att göra. Ska t ex staket sättas upp får klubben bekosta det helt själv. (Behövs det bygglov för staket?) Och ett staket ingår naturligtvis i klubbens planer, det ska ju bli en hundrastgård. Det kan bli kostsamt, ett högre stängsel sägs kosta uppemot 80.000 kr. Marken är dessutom antagligen full med sprängsten och det finns vatten- och elledningar i marken osv. (Är det föroreningar i marken typ slagg från Alloys är det självklart inte Hundklubben som ska stå för eventuell sanering.) Jag förutsätter att Vargöns Hundklubb vet vad de ger sig in på. Men i gengäld har förstås Hundklubben rätt att använda området till en hundrastgård.

Kartan i kommunens avtalsförslag

Avtalet mellan kommunen och Vargöns Hundklubb återfanns i kommunens diarium den gångna veckan. Det borde ha varit det som gäller, men när jag tittar på det flygfoto över det arrenderade området som avtalet handlar om, så blir jag både förvånad och brydd. Det markerade området stämmer inte överens med det område som Vargöns Hundklubb uppger till kultur- och fritidsnämnden när klubben ansöker om grundbidrag för föreningen.

Hundklubbens karta med pil i bidragsansökan (krysset har jag satt dit)

Det är svårt att veta vilket område som är det riktiga, dvs vilket område som Vargöns Hundklubb ska arrendera. Det är särskilt svårt eftersom det inte framgår i avtalet hur stor yta som Hundklubben ska arrendera. Jag har naturligtvis ställt frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen, men har ännu inte fått något svar – trots att mina två frågor kunde besvaras med ja eller nej…

Men visst kan man försöka sig på en liten räkneoperation i väntan på besked från kommunen. Det framgår av dokument att marken kostar 2 kr/kvm att arrendera, och Hundklubben ska betala 4.900 kr per år. Det betyder, om kommunen håller fast vid den överenskomna prissättningen, att Hundklubben ska arrendera 2.450 kvm. (Som jämförelse – 50 m*50 m=2.500 kvm.) Det är troligtvis det mindre området, markerat med ett kryss på bilden ovan, som Hundklubben ska arrendera. 

Hur som helst.

Samhällsbyggnadsförvaltningen och Vargöns Hundklubb har alltså skrivit på ett avtal om att Hundklubben ska arrendera mark vid Hallevibadet. Det här har skett trots att samhällsbyggnadsförvaltningen den 16 november 2023 fick ett uppdrag av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden att:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Denna konsekvensutredning om Hallevibadet är ett tydligt uppdrag från politikerna till förvaltningen. En sådan utredning är nämligen ett måste för att politikerna i nämnden ska kunna gå vidare med de planer som Jonas Mossberg har för Hallevibadet. Mossberg vill ju som bekant ta över Hallevibadet – driva det vidare och dessutom utveckla området. Det är naturligtvis Mossberg, eller någon annan intressent som vill ta över badverksamheten, som politikerna tänker på när de använder ordet “avyttring”. I de planer som Mossberg har, och som han kommunicerat till politikerna i nämnden, och förvaltningen, ingår att han ska ta över både badet och den tomt, de gräsmattor, som omger badet. De här ytorna behövs för hans planer att utveckla Hallevi.

Med “avyttring” tänkte inte politikerna på att marken runt Hallevibadet skulle användas till en hundrastgård… Kanske tvärtom faktiskt. Som det påpekas i en kommentar på det förra blogginlägget (se här):

“Om det nu funnits tre medborgarförslag om hundrastgård i Vargön, både specifika platser eller allmänt behov av hundrastgård i Vargön … och samtliga medborgarförslag har avslagits. Då har ju politiken i kommunen på något sätt ändå satt ner foten och tagit beslut att det inte är en kommunal angelägenhet. Då är det konstigt att förvaltningen ändå har arbetat vidare och upplåtit mark till en namngiven hundklubb.”

Under tiden, som både politiker och Jonas Mossberg har väntat på att utredningen skulle bli klar och på att beslut då ska fattas, har alltså samhällsbyggnadsförvaltningen haft dialog med Vargöns Hundklubb om samma område – utan att informera politikerna. Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden har inte blivit informerade om hundklubbens planer och den dialog som klubben haft med tjänstepersonerna i förvaltningen. Planerna har enligt kallelser och protokoll inte heller varit uppe i nämndens presidium eller i samhällsbyggnadsutskottet. Det verkar som om hundrastgården på Hallevi inte har behandlats någonstans där politiker har funnits med… (Såvida inte informella samtal har hållits mellan skål och vägg i kommunhusets korridorer mellan t ex ordförande i nämnden och tjänstepersoner. Det tvivlar jag dock på.)

Det ska emellertid betonas att ett arrende av kommunal mark i regel inte är en politisk fråga, arrenden kan avgöras av tjänstepersoner i förvaltningen. Men i detta fall vet ju förvaltningschef Knutsson och förvaltningen att politikerna undersöker en annan användning av Hallevibadet och marken runt badanläggningen. Och de intentioner och planer som samhällsbyggnadsnämnden har, och som visade sig i det politiska uppdraget till tjänstepersonerna i förvaltningen i november, kan omöjliggöras när en del av tomten vid Hallevibadet arrenderas ut till Hundklubben för att bli en hundrastgård.

Förvaltningens handläggning av ärendet är minst sagt något förvånande…

Som jag ser det utifrån dokument och protokoll tycks tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen ha agerat på ett sätt som inte överensstämmer med det beslut och den vilja som finns i nämnden. Det tycks mig som om samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit sig vissa, så att säga, ”politiska friheter”…

Vid mötet på eftermiddagen den 2 maj mellan förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg (se ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”) sa inte Knutsson något om överenskommelsen mellan förvaltningen och Vargöns Hundklubb – inte förrän Mossberg frågade honom. Då svarade Knutsson, enligt Mossberg, mycket undvikande. De få beskeden Mossberg fick var att Hundklubbens avtal endast var på ett (1) år i taget och att klubben inte hade ekonomiska medel för att arrendera hela den yta som de erbjudits.

Vargöns Hundklubb kommer att få sin hundrastgård vid Hallevibadet. Och det behövs en hundrastgård i Vargön, det är inte tal om annat. Men ska det ske till priset av att politikernas funderingar och Mossbergs planer på att driva Hallevibadet vidare ska omintetgöras? Självklart inte, i varje fall inte så länge som politikerna inte har beslutat det. Mossbergs planer på ett övertagande av Hallevibadet är nämligen i allra högsta grad en politisk fråga. Ett beslut om övertagande måste fattas av politiker, kanske till och med av politikerna i kommunfullmäktige. 

Det är inte upp till tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen att fatta beslut som försvårar och begränsar politikernas handlingsutrymme i ett pågående ärende.

Men då är frågan, har Hundklubbens arrende saboterat planerna för Hallevibadet? Betyder arrendeavtalet mellan kommunen och Hundklubben att det är kört med Mossbergs planer på att driva Hallevibadet vidare och att utveckla området?

Det är inte helt enkelt att svara på detta i nuläget, eftersom det finns en osäkerhet om hur stort område Hundklubben ska arrendera. Om det är det mindre området, dvs långsidan bort från Hallevi mot berget, som allt tyder på, så anser Jonas Mosseberg att det är ok. Han tänker inte bråka eller protestera. Som han sa till TTELA (se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”):

“Vargöborna ska inte behöva välja mellan bad och hundrastgård.”

Man ska dock komma ihåg att samhällsbyggnadsförvaltningen erbjöd Vargöns Hundklubb en betydligt större yta av marken runt Hallevibadet. Och det hade antagligen grusat Mossbergs planer…

Nu på torsdag har samhällsbyggnadsnämnden återigen sammanträde. På dagordningen finns ärendet “Information om ärendeprocessen för hallevibadet”. Jag antar att det blir en del diskussioner kring Hallevibadet, både när det gäller Jonas Mossbergs planer och arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb. Fast vem vet, det är varken förvaltningschef Andreas Knutsson eller verksamhetschef Hans Larsson som ska informera. Det är chefen för administrationen som ska informera om:

“ärendeprocessen för hallevibadet”

Det lär dock bli en del frågor ändå, inte bara från oppositionen. KD, som denna mandatperiod tillhör den styrande minoriteten, har ju som bekant engagerat sig mycket hårt för att Hallevibadet ska fortsätta finnas kvar i Vargön.

Anm. Det blev en oplanerad fortsättning på detta blogginlägg, läs ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Översvämning!?

22 april, 2024 Lämna en kommentar

Det händer att jag bläddrar i de olika nämndernas protokoll, dvs även i de nämnder som jag inte är ledamot. I lördags skrev jag om socialnämnden (se “Oenig socialnämnd (16/4)”), idag blir det några rader om byggnadsnämnden. Jag är i och för sig lite sent ute, nämnden hade sitt möte redan den 8 april.

I protokollet fanns ärendet “Svar på remiss om riktlinje för översvämning”. Det fick mig att vakna till och gnugga ögonen. Det låter kanske inte så upphetsande, men i protokollet fanns en reservation. Reservationen var skriven av Pontus Gläntegård (V) – och hans reservationer vill jag definitivt inte missa.

Bakgrunden till beslutet, lite kort, är att kommunfullmäktige antog ett “Översvämningsprogram” i april 2014. Programmet innehöll bland annat konsekvensanalyser, riskbedömning och åtgärdsförslag för skydd mot översvämningar. Men redan 3 år senare, 2017, kom SMHI med nya uppgifter och Länsstyrelsen uppdaterade sitt “Faktablad Vänern”. Det innebar nya planeringsnivåer för ny bebyggelse kring Vänern. Länsstyrelsens nivåer låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram, och programmet blev inaktuellt.

Kommunen har haft en dialog med bland annat Länsstyrelsen, SMHI och andra kommuner om översvämningsproblematiken. Det har tagits fram en ny riktlinje i kommunen om hur översvämningsfrågor ska hanteras. Byggnadsnämnden skulle på sammanträdet ge sin syn på denna riktlinje.

Byggnadsnämndens beslut i ärendet blev:

“Byggnadsnämnden anser att riktlinjen bör komplementeras med ett förtydligande kring om- och tillbyggnader. Utöver det har nämnden inget att erinra rörande riktlinje för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.”

Beslutet var enhälligt, men Gläntegård lämnade ändå en reservation. Den hade följande lydelse:

“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen. Kommunens avloppsverk är t.ex. helt utslaget vid angiven nivå. Det är bra att man börjat värdera i ”samhällsviktig byggnation” i riktlinjen, det borde finnas mer av en byggnadstekniskt värdering, vad man ska skydda primärt, även på en byggnad, exempelvis tekniska installationer som värmesystem, hiss, o.s.v. Men även vad byggnaden är konstruerad av och hur. Man får nog räkna med en riskkostnad i det enskilda fallet för att den totala samhällsekonomiska kostnaden inte ska bli för hög. Att även väga in vad den beräknade livslängden är för byggnaden som berörs, speciellt för tillbyggnader och komplement.
Det är risk för att riktlinjen missar målet, att skydda en sommarstuga från översvämning vart 200:e år, när flerbostadshus, avloppsnät, elnät blir utslaget tidigare.
Länsstyrelsen har angivit vad kommunen har att förhålla sig till, så därav har jag inget yrkande på annat förslag än liggande.”

Riktlinjerna svarade på Länsstyrelsens krav, men Gläntegård menar alltså att Länsstyrelsen är helt fel ute. (Jag är inte riktigt säker, men när Pontus Gläntegård skriver om sommarstugor tänker han nog på “Arne” på Nordkroken och hans kamp mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen år 2017. Det var en av dessa klassiska strider som byggnadsnämnden har utkämpat mot en fastighetsägare i kommunen. Längst ner efter dagens blogginlägg kommer några länkar till kommunen vs “Arne”.)

Det kan vara bra att veta att Vänerns referensyta är +43,80 m.ö.h (RH 00). Medelvattenståndet ligger ungefär en halvmeter över referensytan (jfr landhöjningen), Länsstyrelsen fastställer att medelvattenståndet är +44,58 m.ö.h. (RH 2000). Länsstyrelsen har angett dessa planeringsnivåer för Vänersborg:

Dessa nivåer får stor betydelse för bebyggelse, anläggningar och vägar:

Skulle de här höga vattennivåerna på Vänern bli verklighet, så är den spontana känslan att kommunen inte skulle ha en chans att skydda sig…

Om Vänern stiger till 47,3 möh (200-års nivå) kommer det enligt beräkningarna att se ut så här på några ställen i kommunen:

Det är scenarier som definitivt förskräcker. Men det kan bli ännu värre. Om Vänern stiger till 47,81 möh (beräknad högsta vattennivå) kommer det enligt beräkningarna att se ut så här på några ställen i kommunen:

Skräcklans vattenverk skulle också ha problem med att klara en sådan vattennivå:

Frågan är om det är bra eller dåligt för vattenverket att vara fullt av vatten…

Det finns emellertid en viss tröst. Mitt hus på Lovisebergsgatan klarar även en översvämning av denna magnitud. Men tyvärr klarar även fiskmåsarna det…

Jag tror dock att Pontus Gläntegård (V) har rätt – Vänern kommer aldrig att stiga till dessa nivåer. Innan dess har nämligen Vänerns vatten tagit en annan väg, öster om Hunneberg och Halleberg…

Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som vänersborgare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommuninvånarna och kommunens attraktionskraft, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. I varje fall om SMHI:s och Länsstyrelsens spådomar slår in.

===

Det kanske är någon som är nyfiken på ”Arnes” kamp mot byggnadsnämnden. I blogginläggen står det också mycket om Översvämningsprogrammet. Här är inläggen i ärendet som utspelade sig i juni 2017, men där upplösningen kom i oktober samma år (två sista inläggen).

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Översvämning, Byggnadsnämnden

Oenig socialnämnd (16/4)

20 april, 2024 Lämna en kommentar

Det är inte bara barn- och utbildningsnämnden som håller på att diskutera budgeten för nästa år. Det gör samtliga kommunens nämnder. Nämnderna har nämligen fått sig tilldelade en budgetram inför 2025 av kommunstyrelsen. (I praktiken de styrande partierna, S+C+KD+MP, se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) Nu i april har nämnderna i uppgift att både ha utarbetat och beslutat om ett förslag till budget för 2025 utifrån dessa budgetanvisningar. De eventuella konsekvenser som anvisningarna får för nämnden ska också redovisas.

Den här processen har jag beskrivit för barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN 15/4: Budget 2025” och “BUN (15/4): Är det sant?”.) Barn- och utbildningsnämnden är en stor och viktig nämnd, men kommunens största och minst lika viktiga nämnd är socialnämnden. Socialdemokraten Dan Nyberg är ordförande i socialnämnden, Magnus Ekström (KD) 1:e vice ordförande och Henrik Josten (M) 2:e vice ordförande. 

I tisdags, den 16 april, behandlade nämnden budgeten för 2025. (Det kan man också läsa om i dagens “pappers-TTELA” – se “Socialnämndens kostnader skenar – kan tvingas dra ner på personal”.) Socialnämnden föreslås inte få de ekonomiska resurser den behöver för att bedriva verksamhet utifrån de behov som finns. Förvaltningen var mycket tydlig inför sammanträdet och skrev i underlaget:

“Efter beräkningar förvaltningen gjort inför 2025 är bedömningen att behovet överstiger anvisad budgetram med 57.200 tkr inför 2025. Förvaltningschef med ledning gör bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.”

Socialförvaltningen konstaterar att den skulle behöva ytterligare 57,2 milj kr för att klara verksamheten. 57,2 miljoner… Men som sagt, förvaltningens uppgift var att lägga en budget som höll sig inom budgetramen.

Och de styrande i Socialnämnden följde självklart direktiven från kommunstyrelsen utan att protestera eller markera.

Socialnämnden beslutade:

  1. “Att inleda genomlysning/utredning av vad som ytterligare kan göras för att vända den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar och placeringar för att på så sätt minska kostnaderna för placeringar barn och unga inom IFO.
  2. Att fortsätta samarbetet med AME och andra parter för att minska kostnaderna för försörjningsstöd inom IFO.
  3. Att dels samlokalisera två eller tre verksamheter inom daglig verksamhet LSS för att effektivisera lokalytor och personalbemanning, dels att stärka metodiken gällande stegvis förflyttning genom att se över om fler externa platser på företag kan utformas.
  4. Att fortsatt pausa heltid som norm under år 2025.
  5. Att fortsätta dialogen med regionen kring kostnadsansvaret för vård kopplat till trakeostomi/hemventilator.
  6. Att se över vilka eventuella höjningar av avgifter som skulle kunna föreslås för att öka förvaltningens intäkter.”

Medborgarpartiet och Göran Svensson deltog inte i beslutet. Det gjorde inte heller Anna Gustafsson (SD) och Tomas Eklind (SD). Det var kanske inte helt förvånande och ingen uppfattade egentligen orsaken till det. Även Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M) och Cecilia Prins (L) avstod från att delta i beslutet. De ville lämna en protokollsanteckning där de motiverade sitt ställningstagande. 

Ordförande Dan Nyberg (S) har socialnämnden i ett “järngrepp”. Han tillåter helst inga avvikande åsikter. I kommunfullmäktige i onsdags till exempel ifrågasatte han att andra än ledamöter från de styrande partierna äntrade talarstolen i ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser. (Se “Om gårdagens KF”.) Ordförande Nyberg tillät inte M+L att lämna en protokollsanteckning.

I protokollet står det:

“Ordförande godkänner inte att anteckningen biläggs protokollet då ledamöterna som önskar lämna anteckningen har valt att inte delta i beslutet.”

Formellt så har ordförande i en nämnd möjligheten och rätten att neka en protokollsanteckning, men ur demokratisk synpunkt… Det ska tilläggas att vad jag vet så är Dan Nyberg (S) ensam bland de styrande partiernas ordförande att ha denna inställning. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bo Carlsson (C) godkänner av princip alla protokollsanteckningar.

Vänsterpartiets ordinarie ledamot i socialnämnden är Ida Hildingsson och ersättare är Johan Olsson. Hildingsson liksom övriga vänsterpartister brukar inte vara tysta och passiva i nämnderna. Så inte heller i socialnämnden. Ida Hildingsson (V) yrkade avslag på åtgärdsförslag punkt 3, avseende samlokaliseringen daglig verksamhet, samt punkt 4, att fortsatt pausa heltid som norm.

Vänsterpartiets yrkande avslogs naturligtvis precis som i barn- och utbildningsnämnden… Och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet. Reservationen är fyllig och uttömmande, du kan ladda ner den här, eller läsa den nedan.

===

Reservation

Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 57 200 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.

Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, det vill säga att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Förvaltningen beskriver i sina underlag att höja ambitionsnivå är svårt att sia om, då det nu gäller “anpassningar” för att klara vår lagstyrda verksamhet och i flera fall inte riskera vite. Detta signalerar allvar kring resursbehoven.

Samtidigt har staten och regionen gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023, allt fler uppdrag blir lagstadgade, nya krav kring en god och nära vård. En ny socialtjänstlag träder i kraft under 2025 där en stor del handlar om att förstärka det förebyggande arbetet. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar, däribland aktuella volymökningar gällande LSS beslut och placeringar av barn och unga.

Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Flera av föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Frågan bör lyftas hur resurser kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Även de fackliga företrädarna uttrycker att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.

Besparingsåtgärd nr 4, att fortsätta pausa heltid som norm, som innebär att fortsatt rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö, vore dessutom förödande för jämställdheten och är moraliskt anmärkningsvärt. Att fortsatt pausa detta arbete innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer. Vänsterpartiet anser detta vara hot mot jämställdheten och en kvinnofientlig åtgärd, då detta i huvudsak drabbar kvinnor.

Att föreslå denna åtgärd då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt. Vi är även likt de fackliga företrädarna kritiska till att förvaltningen inte kunnat tala om hur mycket som sparats på denna åtgärd, eller hur mycket som förväntas sparas vid en fortsatt paus. Vi ser också med stor oro på att en paus som förlängs allt mer rör sig mot en permanent åtgärd, där det blir allt svårare att återgå till rätten till heltid.

Besparingsåtgärd nr 1, att utreda vad som kan göras för att minska kostnaderna för placeringar av barn och unga inom IFO och den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar, ser vi inte logiken i hur detta skulle vara kostnadsdämpande. Då en utredning med största sannolikhet kommer landa i vad den nya socialtjänstlagen pekar på och förpliktar, dvs att arbeta mer med det förebyggande och uppsökande arbetet. Detta kommer inledningsvis att krävas mer resurser.

Besparingsåtgärd nr 3, att samlokalisera fler verksamheter inom daglig verksamhet för LSS. Detta tror Vänsterpartiet är fel väg att gå utifrån dialog med personal, brukare, verksamheterna och aktuell forskning. Större enheter motverkar att kunna arbeta på individnivå och möta de olika behoven, vilket gör det svårare att även arbeta med stegförflyttning och förbereda för extern placering.

Något att åter lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter. Det är olyckligt att förvaltningen, trots påpekande under flera år, inte fått gehör för detta.

Gällande försörjningsstödskostnader, besparingsåtgärd nr 2, som är förknippat med arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling, vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Så är det kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader, vilket också upprepas år efter år.

Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2025-2027 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens. Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del, precis som det inte heller varit under flera år tillbaka i tiden.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden behöver tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.

Ida Hildingsson (V) 2024-04-16

===

Nästa val är i september 2026…

Kategorier:Budget 2025, socialnämnden, Vänsterpartiet

Brätte: FÖP 2023 (2)

7 april, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på gårdagens inlägg “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”.

Naturligtvis borde politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ha fått information från tjänstepersonerna i sin förvaltning om “Översiktsplan 2017”. Planen, och tillhörande bilagor, borde ha varit ett viktigt underlag inför beslutet den 29 februari om var Brättelänken skulle anläggas. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Särskilt borde Länsstyrelsens granskningsyttrande ha lyfts för den “nya” nämnden. Då borde inte beslutet ha blivit att dra vägen rakt igenom de ouppgrävda och outforskade fornminnena.

Men… 

Den 15 februari 2023 antogs “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön“ av kommunfullmäktige – och då var de nuvarande ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden med, både i nämnden och flera av dem också i fullmäktige…

En fördjupad översiktsplan spelar en central roll i kommunernas planering genom att ge en mer detaljerad och specifik vägledning för markanvändning och samhällsplanering. Den är inte juridiskt bindande, vilket inte heller Översiktsplanen är, men är (enligt Chat GPT):

“ett kraftfullt verktyg för att styra och forma den fysiska, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen inom en kommun på ett sätt som tar hänsyn till både nuvarande och framtida behov och mål.”

Och även en fördjupad översiktsplan granskas av Länsstyrelsen…

I “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön” (FÖP) står det mycket om Brätte redan i huvuddokumentet:

“G32 – Gamla Brätte fornlämningsområde. Området är en viktig fornlämningsmiljö som kan utvecklas som besöksmål. Det är av stor vikt att ta hänsyn till kulturhistoriska och biologiska värden men också att området fredas som vackert och stillsamt grönområde.”

Även området utanför själva det uppgrävda fornminnesområdet är betydelsefullt enligt FÖP:en:

“N15 – Vassändaviken. Området utgör ett varierat och ålderdomligt kulturlandskap. Vassändaviken med Brätte har mycket stora natur- och kulturhistoriska värden. En artrik flora är knuten till naturbetesmarkerna. Viken utgör en värdefull fågellokal och uppväxtområde för fisk. Förekomst av grova träd, främst ek. Landskapsbilden med hävdade öppna betesmarker kring Vassändaviken och sparsamt med bebyggelse skapar en tilltalande miljö lämpad för tätortsnära friluftsliv. Området undantas från markexploatering. Odlingslandskapet hävdas genom bete och/ eller slåtter.”

Och vidare om samma område (se kartan ovan):

“K24 – Brätte och Vassändaviken. Riksintresse för kulturmiljövård. Vid osäkerhet om en åtgärd kan komma att påverka riksintresset negativt ska länsstyrelsens kulturmiljöenhet höras. Marken runt gamla staden Brätte undantas från exploatering. Vid ändring av vägen genom området ska stor hänsyn tas till kulturmiljön. Vassändavikens strandängar hålls öppna genom bete och slåtter för att natur- och kulturvärdena ska bestå. Strandområdet mellan Nygårdsängen och Brätte utvecklas för rekreation och hålls tillgängligt för allmänheten. Området tolkas som särskilt värdefull miljö i plan- och bygglagens mening.”

“Marken runt gamla staden Brätte” ska undantas från exploatering säger FÖP:en. Det torde gälla även de områden av Brätte som inte är uppgrävda och utforskade. Det är ju faktiskt troligt att upp mot 75% av gamla Brätte stad fortfarande döljer sig under marken. Och jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden har tillfrågat och underrättat Länsstyrelsens kulturmiljöenhet innan beslutet…

Det här är information som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden borde ha fått, eller själva kommit ihåg, innan de fattade beslutet om den nordliga vägsträckningen (se vägsträckning 1 på flygbilden). Huvuddokumentets skrivningar stöds självklart av den så kallade utredningsdelen:

“Brätte-Vassända är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården genom de historiska lämningarna efter handelsplatsen Brätte och den medeltida ruinen från Vassända kyrka med kyrkogård.”

Man kan sammanfattningsvis konstatera att skrivningarna i den Fördjupade Översiktsplanen är ännu tydligare än i Översiktsplanen 2017. Det är för mig en gåta att inte FÖP:ens skrivningar fanns med i underlaget till samhällsbyggnadsnämnden den där olyckliga sammanträdesdagen i slutet av februari.

Länsstyrelsen yttrade sig över kommunens fördjupade översiktsplan. I FÖP:ens huvuddokument sammanfattas Länsstyrelsens granskningsyttrande:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset för kulturmiljövård Brätte-Vassända medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Hela yttrande från Länsstyrelsen hade följande lydelse (min fetstil):

“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Den norra vägsträckningen, dvs mellan Brätte och Vassbotten och som nämnden fattade beslut om (med undantag av James Bucci, V), borde utgå… Det är ett mycket tydligt ställningstagande av Länsstyrelsen. Och det ger om inte annat även en tydlig signal om hur Länsstyrelsen kommer att ställa sig till ett eventuellt kommunalt beslut, om kommunstyrelsen skulle gå på samma linje som samhällsbyggnadsnämnden…

När jag tittade i mina anteckningar från kommunfullmäktiges sammanträde, när FÖP:en antogs, så sa jag:

“Länsstyrelsen är också kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte.”

Jag kunde naturligtvis ha varit tuffare, men det var ändå en markering. Och FÖP:en tog inte ställning till vägdragningen, men avrådde, som jag såg det, från det norra alternativet.

Till sist.

Det är viktigt att komma ihåg att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse. Det betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):

“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”

Riksintressen ska beaktas i den kommunala planläggningen och har koppling till 13 olika lagar. Det står i en broschyr utgiven av Boverket, “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” (kan laddas ner här). Broschyren konstaterar att:

“Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”

I Kulturmiljölagen så står det redan i 1 kap 1 §:

“Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.”

Och i 2 kap 2 §:

“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”

Men jag tycker ändå att den gamla Lagen om fornminnen från 1942 uttryckte det, med några ålderdomliga formuleringar, allra mest kraftfullt, och på sätt och vis ganska vackert (1 kap 1 §):

“Fasta fornlämningar, bevarande minnet av fäderneslandets tidigare inbyggare, äro ställda under lagens hägn.”

Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…?

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Länsstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden