Arkiv
Arenans tak behöver repareras. Igen.
I det alltid lika spännande diariet hittar vi den här veckan ett godkännande av en offert. Handlingen har legat där sedan några dagar tillbaka, men ingen verkar ha tagit notis om den. Förutom en vänsterpartist eller två då…
Hur kan en sådan handling vara spännande? Jo, den handlar om arenan. Närmare bestämt om arenans tak. Och mer spännande kan det väl knappast bli i Vänersborg.
Arenans tak har ju varit föremål för ett stort intresse genom åren. Så stort att Vänersborg har hamnat på kartan tack vare det. Arenataket har som bekant inte hållit stången mot snön. Taket har inte heller hållit tätt mot vatten i flytande form. Regnvattnet har stundtals forsat in…
I början av sommaren lagades taket, till slut, för ca 2 miljoner kronor. Det förstärktes. Det ska hålla för snö i fortsättningen…. Var det tänkt. Och vi hoppas det. Vi hade kanske hoppats att det också skulle hålla regnvattnet utanför. Det var tänkt så.
Men det verkar inte så.
Handlingen i diariet visar att företaget SP Trä har fått följande uppdrag av Barn- och Ungdomsförvaltningen:
”1. Utredning av orsaken till läckaget
2. Förslag till åtgärd”
I offerten ges en bakgrund till uppdraget. Där står det:
- ”Hösten 2010 böljade taket läcka i samband med nederbörd. Våren 2012 ökar läckaget.
- Läckaget uppträder på den sida av taket som ligger i lä vid förhärskande vindriktning. När det blåser lyfter också isoleringen och får sparkas i rätt läge efteråt.
- Viss tveksamhet finns vad gäller förutsättningarna för beräkningen av takdukens infästning. Vidare har synpunkter framförts när det gäller vådbredden.”
Och så kommer det avslutande punkten, som får mig att rysa (fast det där med att ”sparkas i rätt läge” lämnar mig inte heller oberörd):
- ”Reparation av taket har skett, men det är oklart huruvida denna har varit till fyllest.”
Har årets reparation av taket misslyckats? Har ytterligare 2 miljoner kastats i sjön?
Det tycks så. SP Trä ska göra följande:
”Vi erbjuder oss att utreda orsaken till läckaget genom att göra följande:
- En besiktning på plats för att kontrollera de mekaniska infästningarna vad gäller centrumavstånd, typ och funktion samt för att ta ut prover av takduken vid skarvar för att prova skarvens styrka.
- En kontrollberäkning av vindlasterna. Detta inkluderar att fastställa vilken vindlast som ska gälla för arenan. …
- En kontroll av om gällande anvisningar för monteringen av takduken har följts. …
- En provning av skarven och infästningarna för att ge underlag för en bedömning av lämplig infästningsmetod.
- Undersökning av liknande byggnaders taktäckning, vilka fungerar och vilka fungerar inte.”
SP Trä erbjuder sig också att
”ge förslag till hur den uppkomna situationen kan lösas.”
Fast eventuella lösningar gäller bara svar av arten:
”byt den aktuella takduken eller reparera.”
För detta kontrollarbete tar SP Trä 95.800 kr. Till detta kommer dock
”kostnaden för analys av det svetsade fogen i duken, som är 3500 kr per prov. Här får vi diskutera vilken omfattning som är lämplig. Dessutom är det ju så att om vi tar ett prov så måste någon direkt laga det hål i duken som uppstår. Eventuellt kan det uppstå behov att även prova hållfastheten hos den mekaniska infästningen av duken.”
Vad det sedan kostar att reparera taket är en annan fråga. Det låter som om det kan bli ganska dyrt… Igen. Är det inte läge att den eller de som misslyckas med alla byggen och reparationer tar sitt ansvar och ser till att allt fungerar, att taket håller tätt?
Men visst börjar man förstå varför mini-alliansen vill spara in på våra barn och ungdomar. Pengarna behövs helt enkelt till att ”bygga färdigt” arenan.
Det kan inte hålla på så här. Någon drastiskt måste göras. Det måste hända något med arenan.
Vänsterpartiet har tidigare föreslagit att kommunen ska se över möjligheterna att bjuda ut arenan till försäljning. Eller att se om det går att bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår. Kanske kan en annan driftsform få in kapital utifrån.
Jag har ställt en fråga om arenataket till sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden på måndag. Vi får se om det blir något bra svar.
Inför BUN 12 nov (2): Öppna Väne Ryr!
Nästa vecka, på måndag, är det sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. En viktig fråga som ska behandlas, bland många, är Väne Ryrs vara eller inte vara.
När kommunfullmäktige tog sitt skolbeslut i juni, så skulle följande utredas:
- ”att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass hösten 2012 samt
- Grundskola F-3 och fritidshem för årskurserna 4-6 på sikt.”
Utredningen är gjord och nu har också föräldrarna tillfrågats. Föräldraenkäten redovisas i de handlingar som har skickats ut till oss ledamöter. Samtidigt med redovisningen lämnar förvaltningen förslaget till nämnden att inte starta någon verksamhet i Väne Ryr. (Du kan ladda ner alla handlingar här.)
Den genomförda föräldraenkäten visar tydligt att de flesta föräldrar i området tänker placera sina barn i Väne Ryr om kommunen öppnar förskola, fritids, förskoleklass och skola. Därom råder ingen tvekan.
Visst, det är några föräldrar som inte tänker placera barnen i Väne Ryr. Det förklaras emellertid i enkätens frisvar. Föräldrar menar att skolan i Väne Ryr lades ner av kommunen – och inte därför att föräldrarna valde bort skolan. (Vad än de borgerliga ledamöterna i nämnden säger!) Nedläggningen ledde till att barnen fick flytta till en annan skola, med allt vad det innebar av nya kompisar och ny miljö. När barnen nu, efter två år, har anpassat sig och trivs bra i sin nya skola, oftast en skola i Trollhättan (ligger närmast Väne Ryr), vill många föräldrar inte flytta sina barn ytterligare en gång…
Jag förstår det. Hade inte barnen flyttats i första läget, så hade de allihop gått i Väne Ryr nu.. Kommunen får helt enkelt räkna med att
något färre föräldrar väljer Väne Ryr för sina barn de första åren. Så småningom kommer allt fler (alla?) barn att välja Väne Ryr. Barnen och föräldrarna ska inte straffas för att kommunen för något år sedan hanterade hela situationen klumpigt, som en förälder uttrycker sig.
Det finns en annan aspekt som talar för ett öppnande av Väne Ryr.
Det är inte bara vänersborgarna i Väne Ryr som har närmare till skolor i andra kommuner. Det finns invånare i Trollhättan, Uddevalla och Lilla Edet som skulle få närmare till skolan i Väne Ryr, om den öppnades, än till skolor i sina egna kommuner!
Dessa föräldrar har inte fyllt i enkäten… Vänersborg kan alltså räkna med ett antal barn från andra kommuner till skolverksamheten i Väne Ryr.
För min egen del så tror jag också att området kring Väne Ryr skulle kunna locka till sig fler invånare på sikt. I varje fall om det finns förskola och grundskola etc… Väne Ryr ligger väldigt strategiskt till mellan Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg.
En förälder ser det på ännu längre sikt. Föräldern påpekar att det finns stora chanser att barn som går i skola i Vänersborg också kommer att bosätta sig i Vänersborg som vuxna. Med allt vad det innebär i form av skattepengar etc.
Föräldern resonerar så här. Barnen får kompisar i skolan. Det är stor chans att kompisarna umgås på fritiden. De går med i samma idrottsklubbar, samma föreningar osv. När de blir äldre fortsätter de att vara vänner och umgås. De vill bo bredvid sina vänner, de kanske till och med gifter sig med varandra!
Och om Väne Ryr-barnen, som nu, går i skola i Trollhättan så kommer de att flytta dit senare… Men om barnen istället går i skola i Vänersborg, och om barn från kommunerna runt omkring går i skola i Vänersborg, så kommer de att bosätta sig i Vänersborg…
Jag tycker att det faktiskt ligger en hel del i det här tänket!
Så min slutsats är:
Ge Väne Ryr en chans – öppna förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen och skolan!
Det kan innebära att inte bara invånarna i Väne Ryr står som ”vinnare” – hela Vänersborgs kommun kan vinna på det!
Och vad kan kommunen egentligen förlora?
För att öppna skollokalerna i Väne Ryr krävs det investeringar på ungefär 3 miljoner kronor. Hyran för lokalerna skulle öka för BUN:s del med drygt 100.000 kr per år. Det här är vad kommunen och BUN skulle riskera att förlora, om satsningen av någon anledning skulle misslyckas. Jag anser att kommunen kan ta den här ”risken” – för föräldrarnas, ja alla boendes skull i Väne Ryr. Invånarna i denna del av kommunen är värda det!
Och om ”satsningen” i Väne Ryr skulle misslyckas, så skulle kommunen ändå ha nyrenoverade och fina lokaler… Som kanske skulle kunna hyras ut till t ex lägerskolor…
Det finns ett problem med att öppna Väne Ryr – ett problem som egentligen är en följd av det skolbeslut som kommunfullmäktige tog i juni. Och som innebär att småskolorna i Vänersborg ska vara kvar.
Problemet är den resursfördelningsmodell som gäller. Det står också i utredningen om Väne Ryr:
”…kräver ändrade förutsättningar för bl.a. resurstilldelning…”
Storoppositionen, dvs S, V, MP, C och VFP, måste enligt min uppfattning snarast lämna ett uppdrag åt förvaltningen att utarbeta en ny resursfördelningsmodell. Förvaltningen måste titta på möjligheten att t ex lämna någon typ av basresurs till varje skola och att införa ett delningstal där en skola får extra pengar när en ny klass måste skapas.
Om inte resursfördelningsmodellen ändras, så kommer de rektorer som har två eller flera skolor i sin skolenhet, att stå där med otillräckliga resurser. Då kan de fortfarande bli tvungna att ändra sin enhets ”inre organisation” – så att undervisning inte bedrivs i en av enheterna…
För övrigt är Skolinspektionen igång med sina inspektioner. Den kritiserar kommun efter kommun för att inte utgå från elevers behov och resultat vid fördelningen av resurser. Och i skrivande stund ser jag att utbildningsdepartementet idag har gett i uppdrag åt Skolverket att granska hur Sveriges kommuner lever upp till kraven i Skollagen och
läroplanen.
I Skollagen står det att alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt och läroplanen säger att resurserna ska fördelas med hänsyn till elevernas olika behov.
Kommer Skolinspektionen till Vänersborg, så kommer de att upptäcka ytterligare en kommun som brister i det här avseendet…
Barn- och Ungdomsnämnden måste snarast anta en ny fördelningsmodell. Både för att följa de nationella styrdokumenten och för att kunna genomföra kommunfullmäktiges skolbeslut.
Och för att öppna Väne Ryrs skola!
.
PS. Det finns lite tveksamheter kring hanteringen av enkätsvaren, men jag tar inte upp det eftersom det ändå inte påverkar mina slutsatser och mitt ställningstagande.
Inför BUN 12 nov (1): Förskolestrukturen
Nästa vecka är det sammanträde med både Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) och Kommunfullmäktige. BUN har som vanligt en diger ärendelista, medan fullmäktiges ser lite lugnare ut… Det blir en tung vecka…
Det är väl ingen som har missat att det har varit en stor debatt kring skolstrukturen under våren. Däremot är det väl både en och två som har missat att
även förskolestrukturen ska ses över. Nu på måndag, den 12 november, ska Barn- och Ungdomsnämnden diskutera och besluta i denna fråga.
Frågan är inte helt enkel. Så här lyder förslaget från förvaltningen:
- ”Bygg ut Tenggrenstorps förskola med 2 avdelningar (utredning pågår)
- Stäng Belfragegatans förskola och flytta verksamhet till Tenggrenstorp
- Beroende på beslut i skolfrågan;
– Stäng G-klaven i Frändefors och bygg ut Muraregatans förskola med 1 avdelning
– Bygg ut Skolgatans förskola i Brålanda - Avveckla paviljongen på Skördegatan och bygg till Skördegatans förskola med 2 avdelningar
- Bygg ny förskola 6 avdelningar centralt och flytta Poppelvägens och Nattugglans verksamhet dit
- Bygg till Fridhems förskola med 1 avdelning
- Bygg till Lindvägens och Granås förskolor och avveckla 2 avdelningsförskolor i Vargön”
Jag är lite osäker på vad som menas med punkt 3, ”Beroende på beslut i skolfrågan”. Det är ju bara beslut om Väne Ryr som är kvar att ta i skolfrågan. (Det sker också på måndag, jag återkommer.) Alla beslut angående södra Dal har redan tagits. Kanske skrevs förslaget innan skolbeslutet?
Förutom ovanstående punkter skriver förvaltningen att det förmodligen, inom en inte alltför avlägsen framtid, kommer att behövas 1-2 nya förskoleavdelningar i Öxnered/Blåsut. De bör lämpligen skapas genom att Öxnereds och Sekundantvägens förskola byggs ut skriver man.
Det bör väl tilläggas att förvaltningen anser att, om det visar sig att Tenggrenstorps förskola inte går att bygga till (utredning pågår), att en nybyggnation sker på gamla Södra skolans tomt.
Alla de här punkterna är tänkta att utgöra en inriktning för åtgärder, som ska genomföras:
”i takt med de ekonomiska förutsättningarna.”
Jag tycker så här vid första anblicken att förvaltningens förslag verkar bra. Jag saknar dock ekonomiska beräkningar och redovisningar. Det är svårt att fatta några beslut, ens inriktningsbeslut, utan att känna till dessa.
Har du några synpunkter? Maila mig gärna: karvling@hotmail.com
"Ständigt denna arena!"
IFK Vänersborg hyr kontors- och kanslilokaler i Arena Vänersborg. Av Vänersborgs kommun. IFK hyr även restaurangen och cafét i arenan. Av Vänersborgs kommun. IFK tjänar pengar på att i sin tur hyra ut restaurangen.
Den 26 oktober diskuterade Barn- och Ungdomsnämndens presidium tydligen detta. Närvarande var ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och 1:e vice ordförande Joakim Sjöling (S) (och nio tjänstemän). I protokollet står det:
”Information om handläggning av ärendet avseende upphandling av café- och restaurangverksamhet.”
Mer står det inte. Jag har ingen aning vad det handlade om, och lär inte få veta det heller. Såvida jag inte frågar. Och det kan jag ju förvisso göra.
IFK Vänersborg hyr också 11 loger för sammanlagt 450.000 kr per år i Arena Vänersborg. Av kommunen. Det är ungefär 41.000 kr per loge. IFK hyr i sin tur ut dem för 120.000 kr. Per loge. Det blir en nätt liten vinst på 79.000 kr, per loge, sammanlagt 869.000 kr. Det är pengar som rinner rakt ner i IFK:s fickor. Från kommunen.![]()
Om IFK lyckas hyra ut logerna förstås…
Det har dock inte IFK lyckats med.
Därför slipper IFK att betala hyra till kommunen.
Det är ett bra arrangemang för IFK. Lyckas IFK hyra ut logerna, så får de vinsten. Misslyckas de, så står kommunen för förlusten. IFK slipper ju att betala hyran, fastän logerna kostar kommunen pengar. Tomma lokaler är aldrig någon hit för en fastighetsägare. Särskilt inte för ägaren till arenan. Den kostar ju som bekant kommunen upp mot 30 miljoner kr per år.
IFK Vänersborg har inte lyckats hyra ut 7,5 loger. 0,5 loge avser, som det står i ett alldeles nytt avtal mellan kommunen och IFK Vänersborg (diariefört idag):
”en loge, som byggnadstekniskt inte går att använda p.g.a. en stolpe/balk som är placerad i logen.”
”Stolpe/balk”? ”Placerad i logen”? Vem har kommit på detta genidrag? Det tycks dock som om IFK betalar en halv hyra för denna loge, ungefär 20.000 kr, fast logen ”inte går att använda”. Kan det vara så? Det låter inte som Stig Bertilsson – att betala för något som inte går att använda.
IFK lyckas alltså inte hyra ut sju loger. Kommunen har dock lyckats hyra ut en till Blåsut Bandy. Det finns alltså sex outhyrda loger i arenan den här säsongen. Och detta fastän det är bandy-VM snart…
Intresset tycks inte vara sådär överdrivet stort. Varken för bandy eller VM.
Det här är inte speciellt kul. Arenan slukar sina pengar, år efter år. I 30 år till. Medan intäkterna i stort sett lyser med sin frånvaro. På BUN-sammanträdet den 17 september informerades nämnden om att de totala intäkterna för arenan inte uppgått till mer än 1,6 miljoner kr under året. 1,6 miljoner kr! Och då var 1 milj av dessa pengar ”bidrag” (betalning för reklam) från Länsförsäkringar. Sedan vet jag inte riktigt om de 0,6 miljonerna var verkliga pengar. Det måste ju vara IFK Vänersborg som betalar en stor del av dessa. Och IFK Vänersborg betalar ju inte längre något till kommunen. Tvärtom. IFK är skyldig kommunen drygt 400.000 kr…
Fast det löste ju Gunnar Lidell (M) på ett kreativt sätt. IFK Vänersborg fick 300.000 kronor av kommunen till att betala hyran med… Så fick kommunen sin hyra. I varje fall det mesta.
Men om det nu står en massa tomma loger till ingen nytta – varför kan inte de politiska partierna i Vänersborg dra sitt strå till stacken? De skulle kunna hyra var sin loge. Det skulle nog inte vara helt omöjligt att övertala t ex Lutz Rininsland (han är kassör i V) och vänsterpartigänget att betala en tusenlapp eller två för en loge. Jag menar, varenda krona är ju rena vinsten för kommunen.
Eller varför inte ta bort isen och lägga konstgräs?
Medborgardialogen genomförd – och nu då?
I torsdags, den 1 nov, hölls en så kallad medborgardialog. Det är ett vidlyftigt och högtravande begrepp för det som egentligen var ett ganska ordinärt möte mellan företrädare för kommunen och kommunen själv… Så att säga.
Företrädarna för kommunen utgjordes av ett antal tjänstemän från byggnads-, samhällsbyggnads- och miljöförvaltningarna. Kommunen själv representerades av de boende kring skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut. Det kan nog vara viktigt för en del att komma ihåg att det är Vänersborgs invånare som utgör kommunen, inte de som sitter i kommunhuset… Politiker och tjänstemän på kommunen arbetar och verkar på uppdrag av invånarna i Vänersborg. Så är det.
Nu möttes de. Och det hör inte till vanligheterna. På det sätet var det inget vanligt möte…
Det fanns även några andra intresserade på plats. Faktiskt några politiker också. Dock inte de viktigaste. Om man nu anser att ordförande i ovanstående nämnder är viktiga. Och det är de ju naturligtvis.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Christer Thobiasson (M) deltar naturligtvis inte på sådana här ”medborgardialoger”. Thobiassons bestämda åsikt är ju att politik inte är en fråga för politikerna, utan en fråga för tjänstemännen. Byggnadsnämndens ordförande Peter Göthblad (FP) hade enligt uppgift lovat att delta, men var inte närvarande. Göthblad har en förmåga att vara frånvarande när han riskerar att få frågor. Men denna gång, och kanske alla andra gånger, kan han ju ha giltigt förfall. Det kan jag ju faktiskt inte uttala mig om. Det var i varje fall synd att Göthblad inte var där. Peter Göthblad är ju också Demokratiberedningens ordförande och även i den egenskapen hade det varit bra om han hade funnits på plats. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Bengt Holmqvist (M) är liksom många andra moderater och ”mini-alliansare” märkligt frånvarande när det gäller att diskutera frågor som ligger inom deras domän. Kanske stod han i telefonkontakt med någon även denna kväll…
Mötet, ”medborgardialogen”, handlade alltså om skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut. Det handlade om huruvida området ska bebyggas eller inte.
Mötet började med att tjänstemännen gjorde en genomgång av sakfrågorna. Några av de boende ställde frågor och ifrågasatte också flera av tjänstemännens påståenden. Tjänstemännen intog ganska omedelbart en försvarsposition. Det verkade som om tjänstemännen upplevde varje fråga från publiken som ett angrepp.
Det kändes som om det låg lite av ett krig i luften…
Den andra, och längsta delen av mötet, utgjordes av att grannarna till skogsområdet redogjorde för sin syn – på allt från själva dialogen, den politiska processen, salamandrarna, detaljplanerna osv osv.
Det var Lennart Nyman och Matthias Klein som företrädde de boende i området. De visade ett bildspel med en mängd fakta, samtidigt som de ställde frågor. De var riktigt ordentligt pålästa. Men så har de också levt med dessa frågor i åtminstone 3 år…
Allt eftersom mötet fortled kändes det mer och mer som om tjänstemännen och medborgarna från Kindblomsvägen faktiskt började tala med varandra, att de började föra en dialog. Och det var ju bra. Det är så det bör vara – och ska vara. Det är synd att de inte gjorde det för flera år sedan… Och det är inte de boendes fel…
Att prata med varandra är en sak, att lyssna en annan. När det kom till kritan i den förra medborgardialogen, den om skolornas framtid, struntade makthavarna i medborgarnas åsikter. Medborgarna tyckte ju annorlunda än de styrande. Det var socialdemokraternas svängning som till sist ändå avgjorde den dialogen, till medborgarnas fördel. Hur det ska gå i denna dialog låter jag vara osagt, men min känsla är att det här trots allt var lite av ett ”tuta-och-kör”-möte. Tjänstemännen var oerhört låsta i sin uppfattning.
Det kunde låta ungefär så här:
Området ska bebyggas. Punkt. Det står ju i detaljplanen. Punkt. Vi som tjänstemän måste följa detaljplanen! Det är vårt jobb. Punkt. Att den sedan är från 1933 hör inte hit. Att det inte har byggts på 80 år hör inte hit. Nu måste den uppfyllas. Det är vårt uppdrag som tjänstemän. Punkt. Trots att den är från 1933. Vårt uppdrag är att sälja mark och leta intressenter. Detaljplanen är en robust plan.
Typ.
Utan att bli alltför detaljerad vill jag, som amatör, lyfta fram några frågor som jag upplevde som konfliktfrågor, frågor där förvaltning och medborgare inte var överens.
Tjänstemännen utgår från detaljplanen från 1933. De boende hävdar att det finns tre(!) detaljplaner för området. Kommunen har två av originalen och Länsstyrelsen har den tredje. Planerna är inte lika. Kindblomsgrannarna hade med sig alla tre till mötet.
Vilken gäller? Vad jag kan förstå lär denna fråga lätt kunna hamna i en domstol så småningom.
Detaljplanen/-planerna för 1933 visar att ett antal hus ska få byggas i området. Grannarna menade att de hus som finns på planen redan är byggda, men på en liten annorlunda plats. Husen har flyttats på grund av att det var billigare att bygga runt en kulle i området än att spränga bort kullen. Stadsarkitekten höll inte med om att husen redan var byggda.
Kanske ytterligare en fråga för en domstol.
Det finns en rödlistad, fridlyst djurart i skogsområdet, den stora vattensalamandern.
För att denna inte ska bli utrotad när området ska bebyggas, så har kompensationsåtgärder föreslagits. De har också godkänts av Länsstyrelsen i Mariestad. (Jäpp, av någon mycket underlig anledning av Länsstyrelsen i Mariestad och inte i Vänersborg…) De boende var inte helt nöjda med dessa kompensationsåtgärder. De menade att i det område där det ska byggas en ny damm, så finns det just nu inga salamandrar. Det kan betyda att själva området helt enkelt inte passar för jättesalamandern. Hur som helst, detta har inte utretts. Vilket borde ha gjorts.
Grannarna menade också att det finns fler fridlysta djurarter i området. Och det har kommunen inte tittat på. Vilket borde ha gjorts. Också.
Även här kan man tänka sig att det skulle kunna bli någon typ av anmälan. Kommunen får inte slarva med sina reptiler. De har antagligen bott längre i kommunen än människor… Även om tjänstemän och politiker är av ett gammalt och segt släkte.
Vänersborgs kommun är stolt över sina grönområden. De finns med och lyfts fram i många
planer. Tyvärr är det i många fall bara ord. Vackra ord. Krockar miljöintressena med de kommersiella, så väger miljön ganska lätt. Som en fjäder i en hatt typ.
Det är lätt att tro att hela Blåsut kryllar av grönområden. Men så är det inte. Skogsområdet vid Kindblomsvägen är i stort sett det enda som finns. Det enda grönområde som t ex eleverna vid Blåsutskolan har en viss chans att utnyttja. Då tycker jag att det är svagt att, som en tjänsteman gör, säga att:
”Vi tar inte bort grönområden. Kvartersmarken råkar vara beväxt med träd. Området är avsett för bostäder.”
Den här frågan är nog inget för en domstol. Däremot borde det vara en fråga för politiker.
Kommunens ”starke” man Gunnar Lidell (M) var på mötet. Ja, inte hela. Lidell var på ett moderat, sägs det, krismöte däremellan.
Lidell fick ordet i slutet. Det han sa lugnade inte vänersborgarna. Tvärtom, det fick väl flera att tro, ännu hårdare, på att det finns en ”dold” agenda för området.
Lidell sa:
”Vi har lyssnat hela resan även om ni kanske inte har uppfattat det. Vi företräder er, men också 39.000 andra.”
Det här oroar naturligtvis invånarna vid Kindblomsvägen. De vet att minialliansen nu för tiden gör en stor sak av att lyssna på dem som inget säger. Och eftersom det är invånarna vid Kindblomsvägen som pratar, och inte de andra, så blir det väl med borgerlig automatik, och logik, så att det ska byggas i skogsområdet…
För säger man inget, så håller man med dem som sitter vid makten…
Och när man hör snacket i korridorerna från vissa politiker, typ socialdemokrater, så känns det också som om frågan redan är avgjord. Det ska byggas i skogen!
Nu är det emellertid så att det företag som skulle bygga husen i skogen, Modulbyggen Normstahl AB från Ljungby i Småland, har meddelat att de har dragit sig ur hela projektet. Så just nu är det ingen som vill bygga hus i skogsområdet… Förlåt, kvartersmarken som råkar vara beväxt med träd menar jag naturligtvis…
Vi får se om tjänstemännen får tag i något annat företag som vill bygga vid Kindblomsvägen. Det är ju tydligen deras jobb… Men jag undrar om något företag vill gå några ronder i domstolarna innan de kan börja bygga….?
Det är ju faktiskt också så att kommunen inte behöver, inte måste bygga, bara för att det finns en detaljplan som tillåter det. Har det inte byggts på 80 år, varför måste man då börja bygga nu?
En annan möjlighet yppade sig i slutet på mötet – de boende skulle kunna arrendera marken! Det finns inga juridiska hinder för det. Man kan dock ana att det finns politiska hinder…
100.000 visningar
Klockan 18.47 den 2 november 2012.
Det var en gång…
För ganska exakt två år sedan bestämde jag mig. Det får bli en blogg. Innan hade jag faktiskt, väldigt sporadiskt förvisso, publicerat några synpunkter på något som liknade en blogg. Jag hade också skrivit en del på Facebook. Men den 17 okt 2010 bestämde jag mig.
Jag började lite trevande. Skrev några korta, faktiskt(!), personliga betraktelser. Det blev lite om LCHF, som jag också började med under denna tid. (Och som jag håller på med än, 25 kg senare…) Det blev lite om vädret. Det blev små notiser om arenan.
Jag hade inte särskilt många läsare. Men jag tänkte att skriver jag regelbundet lär det väl komma till en då och då. Och gillar de vad de läser kanske de återkommer. Och så kommer en till. Och så småningom…
Den första månaden hade jag ungefär 100 träffar/visningar, den andra 250. Kanske var det samma personer som återkom, fast lite oftare? I januari månad 2011 fick jag över 1.000 träffar/visningar. Det kändes som ett litet genombrott.
Sen ökade antalet träffar till 2.000 per månad. Det var dock inte förrän i september 2011 som jag nådde ett snitt av 1.000 träffar i veckan. Då hade jag bloggat flitigt i nästan ett år. Men då började det helt plötsligt kännas som att det hade betydelse det jag skrev. Och att folk var intresserade. Människor började höra av sig och komma med synpunkter. Oftast positiva. Nästan alltid positiva förresten.
Under medborgardialogen om den framtida skolstrukturen tog läsandet verklig fart. Enligt mina mått mätt. I februari 2012 var det inte mindre än 8.770 visningar på bloggen. Rekordet, som står sig än, var den 22 februari. Då fick jag 681 träffar/visningar på en dag. Den dagen skrev jag bloggen ”Varför gjorde du så Gunnar Lidell?”. Lidell hade diariefört skärmdumpar från en privat Facebookgrupp. Det intresserade folk. Gunnar Lidells tilltag kom dessutom i TTELA någon dag senare.
Jo då. Det händer att jag är före TTELA ibland. Det känns definitivt som en fjäder i hatten…
Det är också en anledning till att jag bloggar förresten, istället för att skicka mina synpunkter till TTELA. TTELA har nämligen en tendens att ändra och klippa i debattartiklar…
En annan fjäder i hatten är när politiker från minialliansen pratar om att försöka få stopp på mitt skrivande, när politiker läser upp öppna brev, när mina bloggar tas upp på möten med ledande politiker – och också tjänstemän faktiskt osv. Tänk att yttrande- och tryckfriheten ifrågasätts bara för att jag skriver om vad som händer i politikens Vänersborg…
Det är stort. Det är sådant som gör att det är kul och meningsfullt att skriva.
Men mest kul är det att skriva för att just du läser. Du som läser detta, du som kommer tillbaka imorgon eller nästa dag. Du som tycker att det jag skriver är bra och viktigt
.
Tack!
You’re making my day! Typ.
Jag har säkerhetskopierat alla mina bloggar i Word. Till vänster ser du lite statistik.
Tänk, jag har gjort blanksteg/mellanslag 323.708 gånger…
100.000 träffar… Det hade jag faktiskt aldrig kunnat tro den dag för 2 år sedan då jag bestämde mig för att blogga. Men vad ska jag sätta upp för mål nu då? 100.000 till fram till valet om knappt 2 år?
Eller?
Litar inte kommunen på vänersborgarnas demokratiska vilja?
Vänersborgs kommun har en lång och besvärande tradition av icke-demokrati. Mängder av beslut har de senaste åren fattats mellan skål och vägg. Politikerna tycks ha varit rädda för de vanliga vänersborgarna. Under den förra mandatperioden nekades t ex invånarna att få vara med och yttra sig i två stora frågor, frågor som verkligen engagerade tusentals invånare. Det var frågorna om Huvudnässkolan och Arena Vänersborg.
Då hade tusentals namnunderskrifter samlats in för att kräva folkomröstningar. Betongpartierna nekade vänersborgarna detta. Alla utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till folkligt inflytande.
Så gick det som det gick i valet 2010. Socialdemokrater, centerpartister och i viss mån
kristdemokrater gjordes ansvariga för alla felaktiga och dyra beslut som togs över folks huvuden och mot medborgarnas vilja – och röstades bort. Med all rätt.
Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fick mängder av nya röster. Och ett nytt litet parti, Välfärdspartiet, tog steget in i fullmäktige. Frågan om demokrati, eller snarare brist på, var en viktig förklaring till utgången av valet. Förhoppningarna var stora om en förändring.
Förhoppningarna kom emellertid på skam. Den nya styrande mini-alliansen infriade dem inte. När Statistiska Centralbyrån (SCB) genomförde en medborgarundersökning under hösten 2011 visade det sig att vänersborgarna fortfarande var lika besvikna på de styrande.
TTELA skrev (se här):
”Vänersborgarna upplever inte att man har något större inflytande i kommunen. Inom områdena kontakt, information, påverkan och förtroende får man lägre betyg än snittet för de deltagande kommunerna och hamnar i botten på mätningen.”
Siffrorna var särskilt låga när det gäller förtroendet för politikerna.
”Det här är inte roligt för någon politiker.”
På kommunens hemsida kommenterade Gunnar Lidell (M) undersökningen (se här):
”Men det är alarmerande att förtroendet för oss politiker ligger på en låg nivå. Det är en demokratifråga och något som alla politiker måste ta till sig och som vi måste jobba hårt för att förbättra.”
Under våren 2012 genomfördes det största demokratiska ”experimentet” någonsin i Vänersborg, medborgardialogen kring den framtida skolstrukturen. Men tusentals vänersborgare blev återigen besvikna. De styrande politikerna ville ha ett visst bestämt svar. Det såg medborgarna tydligt. Och när de styrande inte fick det svar de ville, så vände de sig mot resultatet av medborgardialogen. Det gjorde dock inte de partier som hela tiden har förespråkat ökad demokrati, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet. Den här gången fick fick medborgarna också med sig Socialdemokraterna.
Vänsterpartiet vill fördjupa demokratin i Vänersborg. Vänsterpartiet har lagt motioner som ska leda i denna riktning. En handlar om att ändra arbetsordningen så att fullmäktiges möten blir mera stringenta och intressanta för medborgarna. En annan handlar om öppna
nämndsmöten. Den innebär att medborgarna ska kunna delta och lyssna när politiker diskuterar och beslutar i nämnder och styrelser. Med andra ord, öka medborgarnas insyn i den politiska processen.
Välfärdspartiet har också lagt två motioner. De behandlades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags.
Den första motionen handlar om medborgarförslag:
”alla invånare som uppfyller kraven att vara valbar till kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun, får rätt att lämna förslag till kommunfullmäktige. Förslaget skall sedan behandlas på samma sätt och med samma villkor och regler som en motion skriven av en ledamot i fullmäktige”
Demokratiberedningen föreslår att motionen avslås. Den skriver:
”Svensken är generellt nöjd med att det finns förtroendevalda ända tills de beslutar något som drabbar mig själv. Då kommer protesterna. Detta är tydligt och kräver former som gör medborgaren till en medspelare också mellan de allmänna valen utan att för den skull förstöra det representativa systemet. Detta är kärnan. Detta är svårigheten.”
Formuleringen andas inte bara en attityd av översitteri, den andas också en rädsla för medborgarna. Den är nästan så man kan tro att politikerna bara vill att nöjda medborgare ska få åtnjuta demokratiska rättigheter. De som protesterar talar ”bara” i egen sak…
Demokratiberedningen fortsätter:
”Medborgarförslag innebär en förbikoppling före de direktvalda i kommunfullmäktige. Var och en kan i ett sådant fall, hur väl eller dåligt tänkt det än är, agitera för sitt förslag utan att ha något som helst folkligt stöd.”
Tja, problemet i Vänersborg har väl varit att beslut har fattats utan folkligt stöd…? Som arenan. Och visst måste väl alla förslag få diskuteras? Hur vet man att de har folkligt stöd eller inte, innan de har presenterats eller innan folk har sagt vad de tycker? Vem ska avgöra om ett förslag har folkligt stöd eller inte – i förväg?
Sedan innebär ju förslaget från Välfärdspartiet att medborgarna bara kan lämna in skriftliga förslag. Argumentering, diskussion, omröstning etc skulle fortfarande vara förbehållna de folkvalda.
Demokratiberedningens yttrande över motionen känns väldigt krystat. Är man mot en utvidgning av demokratin så gäller det att hitta argument för sin åsikt – vilken som helst. Det känns också som om Demokratiberedningen vill göra det svårare, eller omöjliggöra, för de som är kritiska mot politikerna att göra sina röster hörda.
Demokratiberedningen avslutar med att reducera frågan om demokrati till en fråga för partiernas och politikernas välvilja:
Demokratiberedningens uppfattning, råd och uppmaning till kommunens förtroendevalda är att intensifiera det öppna partiarbetet, regelbundet informera och finnas tillgängliga för allmänheten inför sammanträden och öka den uppsökande verksamheten.
Men det är ju den här viljan, och välviljan, som saknas. Det är ju därför som den politiska och demokratiska strukturen bör förändras, så att själva systemet innebär en ökad demokrati. Det är ju därför som Välfärdspartiet skrev motionen.
I Kommunstyrelsen i onsdags behandlades den här motionen. 11 ledamöter för betongpartierna röstade ”nej” till tanken på medborgarförslag. Endast två ledamöter från Vänsterpartiet och två ledamöter från Miljöpartiet tyckte att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att säga ja till motionen. (Välfärdspartiet har ingen ordinarie representant i kommunstyrelsen.)
Välfärdspartiets andra motion handlar om medborgardialog. ”Medborgardialog” är dock ett olyckligt namn på det som motionen syftar på.
”Välfärdspartiets förslag i motionen är, att alla invånare som så önskar skall beredas tillfälle att minst två gånger per år föra dialog med ledande politiker i de partier som är representerade i Vänersborg kommunfullmäktige.”
Demokratiberedningen, som har yttrat sig över denna motion också, skriver att, efter att ha gett samma bakgrund som i det förra motionssvaret:
”Det är svårt att se hur en frågestund som motionen tar upp skulle tillföra medborgarna något mer av värde. Det finns dessutom en risk att det skapar en mer ojämlik demokrati där de som redan är resursstarka får ytterligare ett forum att påverka beslut. I en sådan panelfrågestund känner sig politikerna på podiet och resursstarka individer bland frågeställarna säkra. Rädslan för att yttra sig i ett sånt forum har därmed inte tillfört något för ett systematiskt inhämtande av medborgarnas frågor.”
Jojo…
Återigen en rädsla för vänersborgarna. Nu skriver demokratiberedningen att de som vågar yttra sig är ”resursstarka”. Menar den därmed att om någon vågar prata så är den inte värd att lyssna på? Det måste i så fall innebära att bara de som inte pratar är värda att lyssna på. Eller? Hur det nu ska gå till, när de inte pratar?
Tycker mig för övrigt ha hört det här argumentet förut… Är det inte Kerstin Andersson (FP) och Lena Eckerbom Wendel (M) som framför detta…?
Tycker också att skrivningen ”Rädslan för att yttra sig i ett sånt forum har därmed inte tillfört något..”. Vad menas?
Enligt motionen ska inte frågestunden ersätta något annat. Den ger istället medborgarna ytterligare en möjlighet. Hur detta kan medverka till att skapa en mer ”ojämlik demokrati” är för mig en gåta.
Det var en majoritet av kommunstyrelsen mot denna motion också. Men när James Bucci (V) föreslog att “dialogen”, enligt motionen, skulle ordnas vid ett tillfälle, på försök för att sedan utvärderas, så ställde sig socialdemokrater och centerpartister bakom förslaget.
Och så kommer det att bli, när kommunfullmäktige senare ska behandla motionen. Det kommer att bli en frågestund/medborgardialog med politikerna.
Vi kan därmed notera ett litet, litet steg mot ökad demokrati i Vänersborg, samtidigt som vi antecknar ytterligare ett nederlag för den styrande mini-alliansen… Det börjar bli många sådana nu…
Dags för Lidell att avgå?
Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Budgeten för 2013 var uppe på bordet igen, efter att nya och sämre skatteprognoser hade presenterats. Gunnar Lidell (M) och hans mini-allians såg sin chans att rädda ansiktet och gjorde ett sista desperat försök att riva upp kommunfullmäktiges budgetbeslut från i juni.
Som bekant så samlades ju en stor del av oppositionen, S+V+C+VFP, bakom ett gemensamt förslag. Det förslaget innebar en, för Vänersborgs vidkommande, stor satsning på grundskolan. 16 miljoner kr skulle användas för att öka personaltätheten. (MP+SD lade ner sina röster.)
Gunnar Lidell (M) misslyckades igår också. Oppositionen står fortfarande bakom sitt budgetbeslut. Oppositionen vägrar att acceptera Lidells förslag att ta tillbaka skolpengarna, och dessutom ta tillbaka 6 milj från de gamla och sjuka (socialnämnden). (TTELA skriver idag om detta på ett förtjänstfullt sätt.) Denna gång röstade också MP med resten av oppositionen.
Tittar man på vad som har hänt i år, så ser man inte bara att den styrande mini-alliansen har förlorat i ett flertal mindre frågor, den har också lidit nederlag i de stora avgörande frågorna. Nu har Gunnar Lidell (M) sett sina egna förslag om både budgeten för 2013 och den framtida skolstrukturen röstas ner.
Det går nog bara att dra en slutsats av den politiska utvecklingen i Vänersborg:
Gunnar Lidell (M) och mini-alliansen bör avgå.
Senaste kommentarer