Arkiv
Rapport från BUN 12 maj
Dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden går väl inte till historien som ett av de mest händelserika. Men ibland är det faktiskt lite ”gôtt” att det finns lugna och händelsefattiga möten också.
Här följer hur som helst en rapport.
Sammanträdet började med två så kallade verksamhetsuppföljningar. Först ut var rektorn för Musikskolan. Hon berättade att Musikskolan har stora problem med ekonomin. Intäkterna motsvarar helt enkelt inte kostnaderna. Orkesterklasserna i åk 3 i grundskolan försvinner till stor del på grund av en skärpning i Skollagen. Den innebär att det krävs legitimerade lärare i all undervisning. Även i musik. Det räcker inte med att man är skicklig på att musicera. Någon sa också att rektorerna har fått mer att säga till om med den nya Skollagen, men det tror jag inte. Rektorerna har alltid haft rätten att organisera arbetet och anställa personal. Det var Barn- och Ungdomsnämnden (under S Anders Larssons ledning en gång i tiden) som formulerade en tveksam riktlinje. Som någon rektor vid tillfälle mycket riktigt påpekade… Det blir i varje fall ett inkomstbortfall för musikskolan. Detta tillsammans med att det var väldigt få elever som valde det estetiska programmet på gymnasiet, vilket har fått Kunskapsförbundet att besluta att inte starta detta program till hösten i Vänersborg, har lett till en ”ekonomisk kris”.
Rektorn sammanfattade situationen:
”Utveckling eller avveckling?”
Nämnden fick också ta del av en enkät som har gjorts i åk 2, åk 5 respektive åk 8 om bland annat trygghet och trivsel. Det finns anledning att återkomma till enkäten, jag har ännu inte fått den i min hand. Flera av nämndledamöterna, liksom jag, reagerade dock på några av siffrorna. I år igen får man väl säga.
På påståendet ”Jag har arbetsro på lektionerna” svarade bara 72,9% i åk 2 respektive 61,4% i åk 8 att de har det. 88,7% i åk 2, 76,3% i åk 5 och bara 50,3% i åk 8 tyckte att skolarbetet gjorde dem nyfikna…
Det är inte bra… Närmast kris får man väl säga. Det är läge att rektorerna tar tag i problemen snarast… Och för det krävs naturligtvis att rektorerna har, och får, tid att vara pedagogiska ledare, dvs få tid att göra regelbundna besök ute på lektionerna, tid att samtala med lärarna inför och efter dessa besök, att kräva in och läsa lärarnas planeringar osv.
Självklart krävs det också kompetenta rektorer. Jag skulle t ex vilja se ett krav på att rektorerna måste vara behöriga att undervisa på de stadier som de är rektorer över. Som i Finland.
Marianne Karlsson (C) undrade om en rektor kan förbjuda personal att prata med föräldrar. Det hörde väl inte riktigt till ärendet, men ordförande för dagens möte, Joakim Sjöling (S), tillät frågan. (Sjöling svingade för övrigt klubban på ett galant sätt.) Förvaltningschef Kent Javette svarade att det kunde naturligtvis inte en rektor göra.
”Man måste kunna prata med varandra.”
Kent Javette varken kunde eller ville dock prata om det enskilda fallet. Om han nu överhuvudtaget kände till det. Inte ens en förvaltningschef kan ju veta allt…
Och så var det delårsrapporten…
Jag var bara tvungen att framföra min frustration… Typ, vem har nytta av sådana här mål- och resultatbeskrivningar? Hur meningsfullt tycker tjänstemännen att det är att arbeta med sådant här? Osv.
Jag tror inte att jag var ensam om mina funderingar. Men det var inte särskilt många som sa något…
Enligt min mening måste helt enkelt något radikalt göras åt alla mål- och resultatbeskrivningar etc i kommunen. Det går åt alldeles för mycket tid för tjänstemännen att sammanställa dessa mer eller mindre meningslösa rapporter och analyser. Inte så att jag är emot dem som princip. Men de måste göras om, så att väsentliga saker, både för tjänstemännen och politikerna, tas upp.
Så nu var det sagt…
Prognosen är att Barn- och Ungdomsnämnden gör ett underskott på 7,3 milj kr år 2014. Av detta underskott står grundskolan/skolbarnomsorgen för 4,2 milj och Arena/Fritid för 4,5. (Beräkningen stämmer om man räknar med särskolans prognos på +2,0 milj. och några andra mindre poster.)
Förvaltningen lade därför fram några besparingsåtgärder. En av dessa åtgärder var:
”Flytta verksamhet vid Rösebo skola ht 14 till Frändefors.”
Efter diskussion enades nämnden om att stryka denna åtgärd. Istället fick förvaltningen uppdraget att hitta andra besparingsåtgärder.
Kanske skulle jag sticka ut hakan lite här…?
Min åsikt är att den nuvarande skolstrukturen måste diskuteras i en ganska snar framtid. Kommunfullmäktiges beslut om att behålla alla landsbygdsskolor (utom Sundals Ryr) kan ju inte gälla för evigt, åtminstone inte om trenden är att elevantalet på en del av skolorna fortsätter att sjunka. Det blir ju inte heller lättare av att behörighetskraven för undervisande lärare skärps. Från och med läsåret 2015-2016 så måste ju lärare vara legitimerade för att undervisa. Det ställer naturligtvis till problem för mindre landsbygdsskolor…
På sin informationspunkt tog förvaltningschefen upp att det pågår diskussioner och ”förhandlingar” med Annelie på Brålandabadet. Både om ersättningar och ägande och också om skolans simundervisning. (TTELA har en artikel om Brålandabadet idag, ”Fortsatt tvist om Brålandabadet”.) Jag var tvungen att flika in min mening, att kommunen borde visa en ”generös” inställning, eftersom det med all sannolikhet är Barn- och Ungdomsnämnden som har gjort fel genom åren. Mycket tyder ju på det i varje fall… Men det är i nu-läget tydligen en fråga för jurister. ”Rättsläget” är typ inte helt solklart.
Det är det inte heller med Ströms Slott AB och Magnus Olsson. Lena Eckerbom Wendel (M), som kom tillbaka lagom till fikat och beslutsomgången, menade att det även här råder ett oklart rättsläge och att det därför är bäst att låta Förvaltningsrätten bedöma argumenten och avgöra vad som gäller och inte.
Det blev mycket skrivet om ett händelsefattigt möte, men nu är jag klar…
Två undersökningar: Politikerpanel och näringsliv
Demoskop är mest känt för sina opinionsundersökningar, men de undersöker även annat. Varje år genomför Demoskop t ex en totalundersökning bland Sveriges lokalpolitiker för att spegla utvecklingen i kommunerna. Denna undersökning kallas för ”politikerpanelen”. (Du hittar politikerpanelen 2014 här.) I undersökningen har många (de flesta?) av Vänersborgs politiker deltagit.
Nu har resultatet av politikerpanelen för 2014 kommit. Nu har vi fått svart på vitt vad Vänersborgs politiker tycker om sin egen kommun. Politikerna har satt betyg, 1-5, på olika områden. En 5:a är högst och 3:an är någon typ av medelbetyg. (”Rank” visar var Vänersborg hamnar på listan över Sveriges 290 kommuner.)
Högst upp placerar Vänersborgs politiker ”Natur- och grönområden”. Det är tydligen det bästa med Vänersborg… Kategorin får betyget 4,73, vilket torde innebära att Vänersborgs politiker anser att det finns många bra och lättillgängliga natur- och grönområden kring Vänersborg. Och det finns det ju. Även om Kindblomsvägen riskerar att försvinna och Ursand förvandlas till ett tivoli…
Betyget placerar trots allt Vänersborg på en blygsam plats 98 i Sverige. Politiker i andra kommuner har uppenbarligen betygssatt naturen kring sin kommun ännu högre än vänersborgspolitikerna.
”Tillgång till arbete” får lägst betyg, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på att ungdomsarbetslösheten ligger kring 27% i Vänersborg. Även ”Shopping”, ”Tillgång till karriärmöjligheter”, ”Fungerande integration” och ”Utbud av restauranger, nöje och kultur” ligger under medel. Det är nog inte heller så förvånande…
Politikerna i Vänersborg anser tydligen att nivån på kommunalskatten inte är bra. Fast vad detta betyg betyder kan ju diskuteras. Det måste ju inte betyda att skatten anses vara för hög, det kanske finns politiker som tycker att den är för låg, och borde höjas…
Jag vet inte om tabellen uppvisar några överraskningar. Det får väl var och en spekulera kring. Själv blir jag dock lite förvånad över att ”Kvalitet i barnomsorgen” får ett så pass högt betyg, trots att alla politiker vet (eller bör åtminstone veta) att barngrupperna är för stora och personaltätheten för låg. Även betyget för ”Kvalitet i grundskolan” ligger över medel. De resultat som Vänersborg har visat de senaste åren när det gäller avgångsbetygen i åk 9 ger väl inte direkt någon anledning till hurrarop.
Det känns som att vissa av de betyg som politikerna har satt mer speglar önsketänkanden än verkliga förhållanden…
Jämför man vänersborgspolitikernas betyg med alla andra politikers betygssättning av sina respektive kommuner, så hamnar Vänersborg ganska långt ner på rankinglistorna. Det tyder på att ”självförtroendet” inte är på topp. Politikerna i Vänersborg har inte samma positiva tankar om sin egen kommun som man har i övriga Sverige.
Det har inte heller företagarna i Vänersborg…
Demoskop har nämligen genomfört ytterligare en undersökning, ”Lokalt Företagsklimat”, som också har publicerats i dagarna. Det är denna undersökning som populärt brukar kallas för näringslivsrankingen.
Vänersborg placerade sig på plats 231 i Sverige (av 290 kommuner). Det är inget vidare resultat, även om det innebär ett ordentligt kliv framåt jämfört med förra årets ranking. Vänersborg förbättrade sin placering med 38 platser. Det är faktiskt första gången på mer än 5 år som Vänersborg går framåt och inte bakåt i tabellen. Vi hoppas att det är början på en ny trend – och det finns faktiskt anledningar till optimism.
Men ändå, att bara placera sig på plats 231 under ett borgerligt, moderatlett styre torde vara ett riktigt misslyckande…
Här är resultatet av 2014 års näringslivsranking:
Det är väl tur att statliga åtgärder, typ på infrastrukturens område, får upp rankingen. Utan dessa vet jag inte var Vänersborg hade hamnat. På de områden där kommunen har ett större ansvar är resultaten inte vidare bra. Även om de har blivit bättre. Eller mindre dåliga.
”Nyföretagsamhet” ingick egentligen inte i undersökningen, men redovisas som ett mått på tillståndet i kommunen. Det är väl den mest nedslående siffran av dem alla. Vänersborg håller till i det verkliga bottenträsket i Sverige…
Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbets- och boendekommun. Och företagen behöver stöd av kommunen för att kunna verka.
I undersökningen har både företagare och politiker tillfrågats om hur företagsklimatet ska bli bättre. Det är naturligtvis viktigast vad företagarna tycker – det är ju de som kan de här frågorna bäst… (Se de mörkblå staplarna.) Här nedan följer resultatet:
Över hälften av företagarna pekar på ”snabbare handläggning” och ”bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande” för att det lokala företagsklimatet ska bli bättre. Jag har en känsla av att företagarna har många rättmätiga krav och synpunkter på de kommunala handläggarna… Det skulle emellertid ha varit intressant att få en djupare analys av vad företagarna tänker på mer specifikt. (Och varför jag tänker på Byggnadsnämnden…)
49% tycker att kommunens attraktionskraft ska öka. Och vem tycker inte det? Men även här så undrar jag vad det mer konkret kan betyda. Jag själv tror t ex på att en bra social service och en förskola och grundskola i toppklass betyder betydligt mer för Vänersborgs attraktionskraft än t ex sänkta skatter. Tycker företagarna det också?
Jag tror också att förtroendet för politiker i allmänhet betyder mycket för en kommuns attraktionskraft. Vilket intryck ger politikerna? Hur hanterar de kommunens pengar? Hur genomtänkta är de beslut som fattas? Hur noga är politikerna med att ta fram bra faktaunderlag innan beslut? Osv…
Och tänk när den förre näringslivschefen S Anders Larsson sa till TTELA den 6 maj 2011 med anledning av det årets näringslivsranking:
”Det har inte varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor.”
Hur stort förtroende för kommunen kan en företagare få då?
Inför framtiden gäller det för alla vänersborgare att komma på bra idéer för att öka Vänersborgs attraktionskraft. Och det gäller sedan för politikerna att genomföra dem. Socialdemokraterna och Centerpartiet misslyckades den förra mandatperioden, Moderaterna och mini-alliansen misslyckades denna…
Kanske dags för ett tredje alternativ…?
Trafiksituationen i Väne Ryr
I september förra hösten uppmärksammade jag trafiksituationen i Väne Ryr i en blogg. (Se ”Hinder för trafikhinder i Väne Ryr”.) Jag skrev om den så kallade ”Nollvisionen” som är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och som är fastställd genom ett beslut i riksdagen.
Nollvisionen säger bland annat (se här):
”Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag…”
Vänersborg ansluter sig naturligtvis till nollvisionen. På Vänersborgs hemsida står det också:
”Kontakta oss gärna om du upptäcker någon trafikmiljö som kan verka farlig…”
Det gjorde en invånare i Väne Ryr. Han påpekade att trafikmiljön på väg 2031 (den tidigare riksvägen mellan Vänersborg och Uddevalla) som går genom samhället inte var säker. Det här trots att kommunen har vidtagit en del åtgärder, som att smalna av vägen och anlägga en gång och cykelbana. Problemet på den relativt långa vägsträckan är att fri sikt och rak väg inbjuder trafikanter till höga hastigheter i bostadsområdet. Så trots kommunens åtgärder, så har de uppenbarligen inte hjälpt. Bilarna kör ändå för fort.
Vid ett tillfälle fick kommuninvånaren ifråga placera ut blomlådor för att sänka hastigheten. Tillståndet drogs sedermera in och blomlådorna fick tas bort.
Ärendet var uppe i Samhällsbyggnadsnämnden för nästan ett år sedan. Då beslutade nämnden att inte göra något mer åt trafikmiljön. Eftersom jag har varit på plats och med egna ögon kunnat konstatera att bilarna kör för fort bland bostadshusen, så ställde jag några frågor häromsistens till Teknik och Trafikenheten på Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Jag fick följande svar:
”Att en del bilister tyvärr kör fortare än de borde förekommer i stort sett överallt, att anlägga farthinder så fort det sker eller så fort någon hör av sig med klagomål är inte realistiskt.”
På sätt och vis kan jag förstå detta resonemang, men det jag kan undra över är vilka kriterier Teknik och Trafikenheten då har i sin bedömning när den beslutar om att anlägga farthinder. I Väne Ryr är uppenbarligen mycket höga farter möjliga… Och jag har definitivt sett trafikhinder, t ex blomlådor, på ställen där den möjliga farten är avsevärt lägre.
När det gäller varför de blomlådor som var utplacerade på vägen togs bort skriver Teknik och Trafikenheten:
”När tillståndet gavs till blomlådor gjordes det på försök och i samförstånd med [namnet på kommuninvånaren], när det sedan visade sig att det inte fungerade så var vi tvungna att dra in tillståndet. Det var väldigt mycket problem, inte bara det att andra stört sig på dem. Det hade nu skapats ett trafiksäkerhetsproblem, parkerade bilar som skymde och hindrade framkomligheten samtidigt som det förekom rena rallykörningar är ingen bra trafikmiljö.”
Jag blir inte riktigt klok på detta resonemang heller. Är det så att blomlådorna provocerar fram rallykörning hos vissa bilister, så kan man väl ganska lätt räkna ut hur dessa kör utan blomlådor… Borde inte ”rallykörningen” i stället mana till eftertanke – och slutsatsen dras att här måste något göras innan det händer en allvarlig olycka?
Och det här med att folk störde sig på blomlådorna… Är det kutym att ta bort farthinder om det inkommer klagomål? Undrar förresten vilka som stör sig. Det kan knappast vara föräldrarna till barnen. Kanske bilisterna? Men det är väl själva tanken – att farthindren ska ”störa” bilisterna, så att de måste anpassa farten?
Blomlådorna sägs också ha lett till parkeringsproblem. Jag vet inte om det finns något i trafikförordningen som reglerar parkering i anslutning till blomlådor, jag tror inte det. Det är klart att parkeringen inte får utgöra något hinder, men det känns ändå som ett mindre problem än olycksrisken och ett problem som kräver andra lösningar.
Enligt min mening är trafiklösningen på långt när tillräcklig för att trygga trafiksäkerheten för framför allt barnen. Det är ju faktiskt så att de inte bara ska gå längs vägen, de ska också korsa den. Och ska de korsa den på ett hyfsat säkert sätt så finns det bara ett enda ställe på den långa raksträckan – och befinner sig barnen i början eller slutet av raksträckan, så är det lång väg till ”avsmalningen”. Antagligen för lång väg. De korsar vägen lite överallt…
Till saken hör att det är många barn, och vuxna, som måste korsa vägen. Busshållplatsen vid väg 44 ligger på ena sidan och bostäder, fotbollsplan och hembygdsgård etc på den andra.
Det tycks inte som att kommunen lever upp till nollvisionen i Väne Ryr…
Lugnt BUN på gång
Nu ligger min lilla bemärkelsedag bakom mig. TACK ALLA FÖR GRATULATIONERNA! De värmer!
Men ingen rast och ingen ro, nu står politiken återigen för dörren…
Närmast är det sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden, i varje fall för min del. På måndag är det dags.
Jämfört med förra mötets ”nattmangling”, så är föredragningslistan dock extremt kort denna gång – bara 9 ärenden. Och egentligen inget som är kontroversiellt. Inte vad jag kan se åtminstone.
Nämnden ska besluta om premiemedel och revidering av delegationsordningen, nämnden ska få ta del av en verksamhetsuppföljning och en delårsrapport. Det sistnämnda inte helt oväntat… Delårsrapporten är dock inte utskickad än.
Barn- och Ungdomsnämnden ska också utse årets ”vinnare” av 2014 års idrottsstipendium ur Tor Wiboms Idrottsfond. Det finns fem kandidater att välja på.
Under punkten ”Information från ordförande” kan det bli lite ”spännande”. Nämnden ska få information om en ”skriftväxling” mellan kommunen/Barn- och Ungdom och Ströms Slott, via Förvaltningsrätten.
Ströms Slott (Magnus Olsson) har överklagat ett beslut till Förvaltningsrätten om att företaget inte får bidrag för att öppna en enskild förskola i kommunen. Sedan läste Magnus Olsson en TTELA-artikel den 6 april. Där intervjuades Sven-Eric Sjöbergh om nämndens framtida behov av investeringar i lokaler för förskola och grundskola. Magnus Olsson kompletterade då sitt överklagande i rätten med denna artikel.
I artikeln står det, vilket Magnus Olsson har strukit under till förvaltningsrätten:
”Anledningen till att det behövs investeringar är dels att det blivit fler barn i vissa områden, dels att lokaler som idag används som förskolor inte är byggda för det och dels för att kommunen inte får använda vissa lokaler i det skick de är i idag.”
Och vidare:
”Men prognoserna säger att till 2017 behövs ytterligare fyra avdelningar, vilket motsvarar ytterligare en ny förskola.”
Magnus Olsson menar att denna artikel talar för hans sak i rättsprocessen. I marginalen till kopian av artikeln har han skrivit:
”Sven-Eric Sjöbergh ansvarig för lokalplanering Vänersborgs kommun intervjuas om det ökade behovet av barnomsorgsplatser i just det område Ströms slott AB velat etablera sig.”
Barn och Ungdom har fått möjlighet att bemöta denna nya inlaga från Magnus Olsson. Det är den handlingen som ligger med i utskicket till nämndledamöterna. (Svaret är för övrigt redan inskickat till Förvaltningsrätten.)
Skoljuristen hävdar i sitt svar att:
”Något ökat behov av barnomsorgsplatser i just det område som Magnus Olsson velat etablera sig framgår varken av artikeln eller är fallet i verkligheten.”
Ord står således mot ord.
Jag är ingen förespråkare för varken enskilt drivna välfärdsföretag eller vinster i välfärden, tvärtom tycker både jag och Vänsterpartiet att det inte hör hemma på det här området.
Å andra sidan ska lagar följas. Jag förutsätter att vi i kommunen gör det.
Det ska hur som helst bli intressant att få reda på mer. För övrigt pågår det två andra rättsprocesser mellan kommunen och Ströms Slott AB.
Det råder alltså en relativ politisk stiltje i Barn- och Ungdomsnämnden. Det rör sig desto mer i Kommunstyrelsen. Budgeten för 2015 var uppe igår onsdag – och det märks att det är val i höst. Kan man väl säga utan att ta i… Det kan du läsa mer om på Vänsterpartiets hemsida.
Jag återkommer själv i budgetfrågan senare.
Jag blir så trött på Byggnadsnämnden!
I Wikipedia beskrivs en byggnadsnämnd på detta sätt:
”Byggnadsnämnden beslutar om tillstånd att bygga (bygglov), tillstånd att riva, tillstånd till större markarbeten samt förhandsbesked om möjligheten att få bygglov. Byggnadsnämnden utför tillsyn av att byggnaden uppförs på det sätt som lagstiftningen kräver om säkerhet, tillgänglighet etc. … Nämnden ansvarar för fysisk planering … arbetar med att mäta in och markera lägen för till exempel fastighetsgränser och hus som ska byggas (utstakning/utsättning) samt att kontrollera läget när byggnaden är klar.”
Byggnadsnämnden har en mängd lagar och förordningar att ta hänsyn till. På kommunens hemsida beskrivs det så här:
”Nämndens myndighetsfunktioner styrs av ett antal lagar, främst Plan- och bygglagen, enligt vilken nämnden skall verka för en god byggnadskultur och en god stads- och landskapsmiljö och uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning.”
Det finns i de flesta fall möjligheter för Byggnadsnämnden att göra egna bedömningar och egna tolkningar av paragraferna. Nämnden kan därmed bidra till utveckling av kommunen. Eller tvärtom. Den kan också göra enskilda personers liv till ett litet helsicke. Eller tvärtom.
Byggnadsnämnden spelar en central roll för utvecklingen i Vänersborgs kommun. Och för enskilda individer…
Jag har det senaste halvåret särskilt följt två fall som Byggnadsnämnden i Vänersborg har hanterat. Det är Andersson i Nordkroken och Larsson i Sikhall. Jag har också uppmärksammat Kindblomsvägen, Ursand och Gardesanna.
Det som jag frapperas av är att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, sällan eller aldrig vill föra en dialog om hur saker kan lösas på ett bra sätt för de parter som är inblandade. Det gör att många vänersborgare upplever att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, letar och tolkar paragrafer enbart för att kunna fördröja en byggprocess eller helt enkelt för att neka bygglov.
Jag reagerar också på den brist på lika behandling som vänersborgare är utsatta för. En av grannarna får nej till något som de andra grannarna får ja till. En person i området måste riva sitt skärmtak, medan en annan får utforma det efter eget skön… En husägare får en avgift på 7.000 kr på något som är bygglovsbefriat, en annan får 6.000 kr i vite för ett brott mot strandskyddet. En individ i kommunen måste ha bygglov för sitt ridhus, medan en annan inte behöver det…
Och det är svårt att se Byggnadsnämndens, och Byggnadsförvaltningens, logik i resonemangen. Om det nu finns någon logik…
Bristande logik ger upphov till att rykten florerar. Och ofta handlar ryktesspridningen om att personliga kontakter och känningar är avgörande för utgången av byggbeslut. Eller brist på. Sådana rykten är det värsta en myndighet kan råka ut för.
Byggnadsnämnden sammanträdde den 16 april. Jag läser i protokollet.
Nämnden behandlade ett medborgarförslag om att initiera en ny detaljplan för grönområdet vid Kindblomsvägen. (Jag har skrivit en hel massa bloggar om Kindblom, t ex ”Kindblomsvägens vara eller inte vara”.) De boende i området vill bevara området och vill att grönområdet definieras som parkmark i stället för kvartersmark.
Det ville inte Byggnadsnämnden:
”Inga nya fakta har inkommit i ärendet som tyder på att tidigare fattade beslut bör omprövas.”
”Tidigare fattade beslut…” Jag säger då det. Detaljplanen i området är från 1933… (Du läste rätt! 1933!)
Jag blir så trött.
Dessutom antog Vänersborgs kommunfullmäktige en grönplan den 15 april 2009, som inleds med följande ord:
”I den nu gällande översiktsplanen för Vänersborg, ÖP 2006, anges att målet för den framtida utvecklingen för Vänersborg med omgivning är att utbyggnad av bostäder och infrastruktur utförs på sådant sätt att det bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle med god tillgång till närnatur. En grönplan för den tätortsnära naturen är ett viktigt underlag i planeringen för att nå det målet.”
Representanterna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för medborgarförslaget, medan Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, dvs de traditionella betongpartierna, röstade mot.
En parentes.
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden behandlade också medborgarförslaget på sitt senaste sammanträde.
Här var förvaltningen positiv till medborgarförslaget! De gamla betongpartierna visade dock var skåpet skulle stå… Moderater och socialdemokrater avslog medborgarförslaget tillsammans med en folkpartist… Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade för medborgarförslaget. 4-3 till de gamla betongpartierna alltså.
Byggnadsnämnden fattade på sitt senaste sammanträde beslut om samråd om detaljplan för Nordöstra Nordkroken. Det ska äntligen bli en ny plan. Syftet är bland annat att:
”…byggrätten ska bli större än i den gällande detaljplanen.”
Det innebär att det antagligen kommer att bli ok att höja väggliven en halvmeter och inreda vindsvåningar på husen. 
Andersson bor på Nordkroken. (Jag har skrivit om Andersson några gånger, bland annat ”Nordkroken och kommunen”.) Andersson har som bekant inte fått höja vägglivet 60 cm och inreda en vindsvåning.
Andersson kommer inte att få göra det i framtiden heller. Andersson bor nämligen inte i nordöstra Nordkroken. Andersson bor i området bredvid. ”Nordkroksplanen” som skickas ut på samråd exkluderar Andersson…
Hur är det möjligt att Byggnadsförvaltningen utarbetar en ”jättedetaljplan” men lämnar några hus i samma situation därhän? Är det bara för Anderssons skull? (Flera av hans grannar har ju redan fått bygglov för samma sak som Andersson nekas.)
Jag blir så trött.
Byggnadsnämnden gjorde ett äkta hattrick på det senaste sammanträdet. Även Magnus Larsson i Sikhall var uppe i nämnden! Magnus Larsson hade ansökt om förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus. (Jag har skrivit om detta tidigare, ”Trakasserierna fortsätter”.)
En gissning om hur Byggnadsnämnden röstade innan jag fortsätter…? Det kan vara till hjälp att ta en titt på kartan nedan innan ni gissar… (Se det inringade krysset uppe i skogen till vänster.)
Rätt! Byggnadsnämndens ledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet:
”ger negativt förhandsbesked för den ansökta åtgärden.”
Jag blir så trött.
Byggnadsnämndens skäl (Vänsterpartiet reserverade sig förresten mot beslutet):
”Marken är för närvarande inte lämplig att bebygga, då detaljplan först behöver upprättas.”
Samtidigt skriver förvaltningen i underlaget:
”Detta (kravet på detaljplan; min anm) har frångåtts vid ett tidigare beslut om förhandsbesked för två intilliggande tomter.”
Låt mig försöka förstå. För att Magnus Larsson ska få bygga i Sikhall krävs det att området först är detaljplanelagt. Men det krävs ingen detaljplan för ”två intilliggande tomter”…
Klockrent! Klart som korvspad! Det måste naturligtvis vara för att det handlar om Magnus Larsson!
Vad annars?
För övrigt torde det inte behövas någon detaljplan för två hus…
Byggnadsnämnden har faktiskt utvecklat sitt svar, men det blir egentligen bara värre:
”Ett positivt förhandsbesked för nu aktuella tomter skulle i hög grad kunna försvåra framtida lämplig markanvändning i området. Ansökan är idag inte den mest lämpliga markanvändningen och tar inte tillräcklig hänsyn till allmänna intressen.”
Kolla gärna flygbilden ovan igen. Kan du nämna vilka ”allmänna intressen” som är involverade här? Kan du tänka sig någon annan ”framtida lämplig markanvändning” än bostäder?
Jag kan det inte. Och kom ihåg: ”för två intilliggande tomter” var bostäder tydligen ”den mest lämpliga markanvändningen” samtidigt som ”tillräcklig hänsyn [togs] till allmänna intressen”…
Och sist men inte minst, Magnus Larsson äger marken på vilken han vill bygga!
Jag blir så trött.
Det händer inte alltför sällan att jag pratar med några av de borgerliga representanterna i Byggnadsnämnden. De pratar vitt och brett om att det ska det bli lättare att bygga, bo och verka i Vänersborg.
Säger de.
Men det är bara prat, tomt prat. Inte blir det lättare att bygga, bo och verka i Vänersborg. Tror någon att Andersson på Nordkroken tycker det? Eller Larsson i Sikhall?
Det finns ett undantag för minialliansen – Bert Karlsson.
Och det trots att Bert Karlsson varken bor i Vänersborg eller äger marken på Ursand…
Och faktiskt, även Ursandsfrågor var uppe till beslut på det senaste nämndmötet. (Jag har även skrivit en hel del om Ursand, nu senast ”Bert Karlsson och Ursand”.)
Bert Karlsson hade sökt strandskyddsdispens för kapell, aktivitetstält, campingplatser och vattenlek.
Det börjar med att Bert Karlsson får strandskyddsdispens för sitt kapell. Beslutet fattas av en enhällig nämnd.
”Byggnadsnämnden ger tidsbegränsad strandskyddsdispens i fem år.”
Det kanske inte är helt ointressant att, som det står i handlingarna:
”Området ligger utanför detaljplan.”
Jag menar, jämfört med den motivering Magnus Larsson fick i Sikhall…
Bert Karlsson får emellertid nej till strandskyddsdispens för aktivitetstält, campingplatser och vattenlek.
Motiveringen till avslagen är densamma för allihop:
- ”En dispens skulle motverka strandskyddets syften att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet enligt 7 kap 13 § MB.
Dispens får inte ges om den strider mot syftet med strandskyddsbestämmelserna. - Särskilda skäl till grund för dispensen saknas, då platsen är obebyggd och inte
ianspråktagen. - Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska yttra sig över alla dispensärenden. De avstyrker
ansökan.”
Notera alltså att Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ville ge strandskyddsdispens för samtliga ansökningar.
Får det dig inte att undra, vad det enligt de borgerliga är, som skiljer Bert Karlsson från Andersson i Nordkroken? Eller Larsson i Sikhall? Eller de boende omkring Kindblomsvägen?
Det får i varje fall mig att undra. Jag förstår inte de borgerligas logik. Om det nu finns någon…
Jag förstår inte heller Socialdemokraterna som säger nej till precis allt eller Miljöpartiet som säger nej till nästan allt. Jag förstår bara Vänsterpartiet som jag anser vara det enda parti som just nu för en förnuftig och vettig politik i Byggnadsnämnden.
Men behandlingen av Andersson, Larsson och Kindblom går, enligt vad jag förstår, utöver alla gränser. Är det inte läge att revisorerna gör en ordentlig granskning av Vänersborgs Byggnadsnämnd och Byggnadsförvaltning? Och kommundirektören av sina tjänstemän?
Och väljarna av sina politiker…?
Hamnen i Vargön – en ny arena? (2/2)
I tisdags skrev jag om Vänersborgs kommuns planer på att flytta hamnen från Sanden i Vänersborg till Vargön. (Se här!) Flytten kan bli en investering i klass med arenan om den genomförs. Jag skrev om ett antal frågetecken som finns när det gäller sjöfarten i Vänern och behovet av en hamn i kommunen överhuvudtaget.
Jag skrev om slussarna i Trollhättan, planerna på att bygga en lägre bro i Göteborg och om att endast två fartyg i månaden (i genomsnitt på ett år) anlöper hamnen i Vänersborg.
Men det räcker inte med dessa frågetecken. Det finns ytterligare några ”små” osäkra faktorer…
James Bucci (V), som var den ende av de elva ledamöterna i Samhällsbyggnadsnämnden som inte ställde sig bakom förslaget att hamnen i Vänersborg flyttas till Vargön, skriver i sin reservation:
”Jag yrkar på återremiss med motivering att ärendet kompletteras
- med underlag som klargör vilka belopp ägaren till Vargön Alloys AB är villig att medfinansiera en hamn i Vargön med
- med underlag som klargör vilken godsmängd Vargön Alloys AB avser att transportera via Vänersjöfarten till och från sin anläggning under de nästkommande åren
- med underlag som klargör vilken godsmängd Vattenfall avser att transportera via Vänersjöfarten till och från sin anläggning under de nästkommande åren
- med underlag som klargör vilken godsmängd Re:Newcell avser att transportera via Vänersjöfarten till och från sin blivande anläggning under de nästkommande åren
- med underlag som redovisar om blivande muddringsmassor kommer att innehålla miljöfarliga ämnen”
Det var några osäkra faktorer heter duga… Frågetecken på flera av de punkter som förvaltningen lyft fram som positiva faktorer för en flytt…
Buccis reservation visar hur önsketänkanden styr förslag och beslut – och inte fakta. Precis som det var för några år sedan. Med arenan. I den rapport som Ernst & Young lade fram tidigare i våras (och som fullmäktige behandlade så sent som för en dryg vecka sedan), så skriver revisorerna:
”Ett otydligt eller inte tillräckligt underlag inför beslutsärenden innebär dock en risk för att beslut tas på felaktiga grunder.”
Ska denna kommun aldrig lära sig någonting…
När det gäller till exempel Yildirim Group of Companies, ägare till Vargön Alloys AB, så skriver Samhällsbyggnadsförvaltningen att företaget uttryckt en vilja av att medfinansiera hamnen. Men, skriver förvaltningen:
”Fördjupande diskussioner i frågan har inte förts.”
Hur förvaltningen kan skriva att företaget ”uttryckt en vilja av att medfinansiera hamnen” samtidigt som den skriver att ”fördjupade diskussioner” inte förts förefaller mig vara att dra slutsatser långt utöver det tillåtna. Det får inte göras antaganden på sådan lös grund.
Jag tog kontakt med Vargön Alloys för att få besked. Jag fick till svar att Robert Yildirim faktiskt är intresserad av medfinansiering av hamnen. Trots att fördjupade samtal inte förts… Men det krävs i så fall en genomarbetad affärsplan och det har tydligen inte kommunen presenterat. Jag antar att Robert Yildirim, till skillnad från vissa andra, vill göra investeringar baserade på fakta och inte önsketänkanden…
Frågetecken är frågetecken. Frågetecken kan också betyda kostnader. Och kostnader är pengar. Pengar som ska komma ur fickorna på Vänersborgs skattebetalare…
Så vad kostar kalaset, som Samhällsbyggnadsnämnden vill bjuda in vänersborgarna till?
Ramböll tog fram en förstudie i april 2011. Där beräknades etapp 1 kosta 110 milj kr och etapp 2 kosta 45 milj kr. Då ingår spontkaj, hamnplan, ledningsarbeten och parkering mm. Etapperna skulle kosta sammanlagt 155 milj kr.
Sedan har ytterligare en kostnadskalkyl gjorts för att få en andra bedömning. Den kalkylen blev lite billigare, ”bara” 140 milj kr. (Tydligen går det att pruta ytterligare 20 milj kr om man använder ”stålspont för att skredsäkra”.)
Jag blir dock inte riktigt klok på varför man inte tar fram en mer realistisk kostnadskalkyl. I skrivelsen från Samhällsbyggnadsförvaltningen har nämligen inte alla kostnader tagits med. Vad kostar t ex inte följande? (Citerat från skrivelsen faktiskt.)
- ”de kvarvarade [järnvägs]spåren är i för dåligt skick för att kunna användas.”
- ”Vid dimensionering av nya kajkonstruktioner måste hänsyn tas till lokalstabilitet samt risk för erosion”
- ”Vattendjupen vid dessa kajer är i det främsta tillräcklig för ny hamnverksamhet. På grund av dåligt underhåll måste viss muddring utföras.”
- ”Under detaljplanens gång upptäcktes att området är mer instabilt än vad man förut hade vetat.”
- ”För lokala mycket stora ytlaster, t ex kranar och lastfickor, rekommenderas kompletterande pålgrundläggning, bankpålning eller påtdäck.”
I den förstudie som Ramböll gjorde 2011, så skrev man så här:
”Följande ingår inte i anläggningskostnaderna:
· Muddring vid kaj. Eftersatt muddring medför att muddring kommer att behövas, omfattningen är dock osäker i dagsläget.
· Förorenade massor kan komma fram i samband med schaktarbeten. Omfattningen osäker i dagsläget.
· Gemensamma gator. De gator som ligger utanför hamnområdet ingår inte i kalkylen.
· Sjöfartsnavigering, behov ej utrett.
· Spåranläggning, inget beslut finns på utbyggnaden av järnvägen och eventuella etapper varför kostnaden inte tagits med här.
· Pumpstation för avloppsvatten, kostnaden för att flytta den ingår inte i kalkylen.
· Kostnaden för att iordningställa internvägen mellan hamnen och Vargön Alloys ingår inte i kalkylen. Bättre underlag krävs för att bedöma kostnaden för den.”
Det finns alltså flera saker som med all säkerhet kommer att kosta stora pengar och som inte redovisas i det nuvarande beslutsunderlaget.
Det här med muddring och förorenade massor till exempel.
2011 nämndes en kostnad för enbart muddringen på hisnande 165 miljoner!! Och ”förorenade massor”… Vem vet vad som ligger på älvbottnen i Vargön? Med tanke på att industriell verksamhet, pappersbruk och smältverk, har pågått där i över 100 år. Man kan ju hitta vad som helst! Vågar man överhuvudtaget ens börja rota på bottnen?
Och det innebär att det också kan bli hur dyrt som helst!
När jag skrev om hamnplanerna i Vargön för över två år sedan, så fick jag följande kommentar till en av bloggarna:
”I massorna i Vargön nedströms ett nära 150 år gammalt pappersbruk finns anledning befara svåra föroreningar så som PCB, tungmetaller m m. Det finns många beskrivningar av saneringsproblematiken bl a på Naturvårdsverkets sida och t ex här: http://home.swipnet.se/valter/Ri10s.htm.”
I en kommentar till tisdagens blogg skriver en person:
”SGI (=Statens geotekniska institut; min anm) har redan sagt sitt om rasrisken i området och det kanske inte räcker med miljoner för att få det området säkrat mot ras, tex avråder man från muddring i området pga rasrisken då detta gör marken mer instabil.”
I Ny Teknik (2 januari 2012) läste jag av en händelse att:
”Särskilt utsatt är området runt Lilla Edets slussar söder om Trollhättan samt Vargöns fabriker mellan Trollhättan och Vänersborg.”
Muddring, rasrisker och föroreningar… Det går inte att gå vidare med några hamnplaner innan dessa frågor har fått sina svar. Anser jag.
Och varför ingick inte det här i underlaget till Samhällsbyggnadsnämnden nu senast?
Hur mycket är vi uppe i nu? 300-400 miljoner kr? 500 miljoner kr?
Det handlar alltså om en ofattbar stor investering. Den kan till och med bli större än arenan.
Och vad var alltså skälet till den våldsamma hamninvestering?
”Ett av de främsta syftena med att flytta hamnen från nuvarande läge inne i Vänersborg är att komma närmare den största kunden (=Vargön Alloys AB , min anm) och därmed minska antalet transporter med lastbil genom centrum.”
Är ni med? Kommunen ska betala upp mot en halv miljard kronor för att minska miljöförstöringen i världen och för att minska antalet transporter med lastbil genom centrum! Det handlar om två fartyg i månaden och totalt 69.000 ton per år. (Se tabellen i den första ”hamnbloggen”.) Kommunen ska alltså betala upp mot en halv miljard kronor för att Vargön Alloys ska kunna skeppa ut ca 28.650 ton legeringar och skeppa in ca 25.000 ton koks och malm (2013).
Rimligt?
År 2014 kommer antagligen något mer att skeppas ut från Vargön Alloys via hamnen i Vänersborg, men samtidigt beräknas 20% mindre koks och malm skeppas in. Det är ju så att Vargön Alloys fraktar det mesta på fartyg som går till Uddevalla (till viss del till Göteborg)… Uddevalla kan ta in mycket större fartyg än Vänersborg. Eller Vargön. (Enligt uppgift max 4 000 ton uppför Göta Älv, medan det är, tror jag, max 30 000 ton i Uddevalla.) Och Vargön Alloys transporter av råmaterialet till fabriken kommer troligtvis att fortsätta att ta vägen över Uddevalla – oavsett hamn i Vargön… (Lastbilstransporterna från Uddevalla till Vargön tar väl knappast vägen genom centrala Vänersborg, möjligtvis Gropbrovägen. Och transporterna från Göteborg till Vargön lär inte passera broarna överhuvudtaget.)
Och…
Även om en hamn i Vargön skulle underlätta och förbilliga för Vargön Alloys, så är det ändå en kommunal investering på flera hundra miljoner kronor vi talar om…
Sammanfattningsvis.
Vänersborgs kommun har enorma investeringsbehov och utgifter framför sig. Att då satsa hisnande summor, väl i klass med arenan, på en flytt av hamnen från Vänersborg till Vargön är enligt mitt sätt att se det, mycket oansvarigt. Det finns också en hel massa frågetecken som måste rätas ut innan man eventuellt kan gå vidare med planerna,
Det finns inget som i nu-läget talar för att det någonsin kommer fler än två fartyg per månad till en hamn i Vänersborg – eller Vargön. Om det nu kan komma upp ett enda fartyg på Göta älv efter 2030…
Men förhoppningar om en annan verklighet, önsketänkanden i stället för fakta, gjorde att 10 av 11 ledamöter i Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ställa sig bakom ett förslag att flytta hamnen i Vänersborg till Vargön.
En gnutta besinning vore lovvärd. Och kanske är någon liten tanke på Ernst & Youngs råd på sin plats:
”Ett otydligt eller inte tillräckligt underlag inför beslutsärenden innebär dock en risk för att beslut tas på felaktiga grunder.”
.
Första delen återfinns här: ”Hamnen i Vargön – en ny arena? (1/2)”
Socialdemokraterna – Vänersborgs framtidsparti?
Idag är det första maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Då demonstrerar socialdemokraterna sedan många år tillbaka i Vänersborg. I år samlade demonstrationståget nästan exakt lika många som förra året – drygt 100 personer (jag räknade till 113).
I tåget syntes som vanligt de flesta av de socialdemokratiska profilerna i Vänersborg. Marie Dahlin, Lennart Niklasson, Joakim Sjöling, Theresia Nordhlund, Bengt Larson och flera andra toppnamn marscherade efter
Vänersborgs Stadsmusikkår. Sundals Ryrs starke man Dan Nyberg syntes för ovanlighetens skull också marscherande. Han ses ju annars mest sittande på hästryggen numera… Ungdomsförbundets ordförande Nils Dahlgren, inte bara deltog i demonstrationen, han höll också ett av talen. Dahlgren står på plats 8 på den socialdemokratiska listan inför höstens kommunfullmäktigeval. Däremot lyste socialdemokraternas mångårige starke man och ledare Lars-Göran Ljunggren med sin frånvaro. Men han hade kanske inte blivit kallad…
Socialdemokraterna i Vänersborg har och har haft en ganska låg profil i den vänersborgska politiken den här mandatperioden. De har inte tagit några större initiativ och de är sällan uppe i fullmäktiges talarstol. Det tycks som om de har använt de här åren till att slicka såren efter den svidande valförlusten 2010.
Socialdemokraterna resonerar antagligen också som moderaterna – det är bättre att inget säga och inget göra än att riskera att säga och göra fel. Socialdemokraterna kan inte riskera ytterligare en valförlust… Därför har Socialdemokraterna anammat en ny taktik: håll uppe fingrarna i luften och känn av hur vindarna blåser…
För att ta två exempel. När Vänsterpartiet tog tag i skolstrukturfrågan för två år sedan vände socialdemokraterna kappan efter vinden och stödde landsbygdsskolornas bevarande. När Vänsterpartiet har krävt mer pengar till förskola och grundskola har socialdemokraterna anpassat sig och hållit med.
Nu är det valår. Nu måste socialdemokraterna bekänna färg. Och det gör de också. Socialdemokraterna har tryckt upp en tidning, som har delats ut, och Lennart Niklasson slog från talartribunen fast socialdemokraternas valstrategi.
Men det finns tydligen inte så många kort att spela ut.
”Socialdemokraterna är det enda framtidspartiet i Vänersborg!”
Skrek Lennart Niklasson ut vid åtminstone 3-4 tillfällen. Framtidsparti – tillsammans med Centerpartiet? …kan då vän av ordning fråga sig. Socialdemokraterna har ju samarbetat intimt med centerpartisterna i 12 år nu och det tycks som om det kommer att fortsätta.
Lennart Niklasson lyfte fram allt bra som socialdemokraterna hade gjort i opposition. Det blev inte så många exempel. Niklason hittade bara två – att socialdemokraterna ville bevara landsbygdsskolorna och att partiet var mot nedläggningen av Gläntan.
Niklasson blickade också framåt. Även här hade han svårt att hitta något konkret. Det blev inte så många exempel. Det blev precis samma saker som han nämnde vid förra årets 1 majtal.
Socialdemokraterna vill flytta hamnen från Sanden i Vänersborg till Vargön. Och på Sanden ska det byggas bostäder…
Och det är klart, med tanke på vad de här två förslagen kommer att kosta skattebetalarna om de genomförs, skulle inte Vänersborg ha råd med något annat – varken med förskolor, skolor, fritidsanläggningar, kultur, fastighetsunderhåll eller äldreboenden i fortsättningen…
Men ok, Niklasson nämnde att socialdemokraterna vill satsa på förskola och skola, äldreomsorg och centrumnära boenden. Det är naturligtvis inte fel, men vänersborgarna vill naturligtvis ha mer konkreta förslag och dessutom veta hur förslagen ska finansieras.
Sedan kan man ju inte komma ifrån att före den innevarande mandatperioden, så styrde Socialdemokraterna (tillsammans med Centerpartiet) Vänersborg. Och det tog ju en ända med förskräckelse. Katastrofala nedskärningar på förskolans och skolans område. För att inte nämna alla skandaler. Nä, den mandatperioden lär väl inte vänersborgarna glömma i första taget.
”Vi måste ta vara på det guld vi har!”
Sa Lennart Niklasson slutligen.
Någon med illasinnad tunga skulle väl kanske påstå att guldet är nedgrävt någonstans i kvarteret Vidar…
Socialdemokraterna – Vänersborgs framtidsparti?
Tja…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer