Arkiv
Fler ärenden på BUN 16/2
Barn- och Utbildningsnämnden (=BUN) har alltså sammanträde imorgon måndag. Jag har beskrivit några ärenden, och även några icke-ärenden (se här), i ett par tidigare bloggar. I bloggen ”Då var det dags igen” skrev jag om BUN:s planer på att yrka på de 9 milj kr som kommunstyrelsen har i sitt kassaskåp (förfogandeanslag) för att användas till grundskolan, om typ grundskolan ”vill” ha pengarna. Och det är precis det som BUN vill nu.
Jag skrev också om BUN:s planer på att hyra in ett flertal tillfälliga moduler för att klara av undervisningen nästa läsår. Elevantalet ökade ju tämligen drastiskt under förra året och det fortsätter att öka. När det gäller moduler så fick jag en kommentar från signaturen Jenny (se kommentar här):
”Problemet med paviljongerna är inte deras standard, utan att de tar upp så mycket plats på skolgården.”
Och det är naturligtvis ett problem som måste lyftas. Signaturen Jenny ställde ytterligare några frågor:
”Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer det att ske en ökning av antalet spädbarn de närmaste åren. En topp kan förväntas kring 2020, då de som tillhörde babyboomen på det tidiga 90‑talet kommer in i barnafödande åldrar. Nu har jag inte lyckats hitta några siffror för Vänersborgs kommun; hur ser de kommande årskullarna (2009-2014) ut? På vad grundar förvaltningen prognosen att antalet elever kommer att dala inom en snar framtid just i Vänersborg?”
Nämnden ska fatta beslut om renovering/nybyggnation av Mulltorps skola. Det här har TTELA skrivit om under den braskande rubriken (se här):
”Lokaler så dåliga att rivning blir billigast”
I artikeln citeras barn och ungdoms utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh:
”Hela huset är i rent bedrövligt skick.”
Och så tycks vara fallet – att Mulltorp är i ett ”bedrövligt skick” menar jag. Fast ändå pågår det förskole- och skolverksamhet där…
Enligt det underlag som ledamöterna har fått inför sammanträdet så blir det billigare att riva och bygga nytt än att renovera. Och det går att förstå, men det är betydligt svårare att få ihop att den totala kostnaden för att riva och bygga nytt ligger på 15,3 miljoner kronor (varav BUN ska stå för 10,6 miljoner). Visst ingår det då också ny dränering, ny 
värmekälla och tillgänglighetsanpassning, men ändå – hur kan det kosta så himla mycket? För 15 miljoner skulle man väl kunna bygga ett mindre slott…
Någon undrar kanske om det är värt att lägga ner dessa pengar på en liten skola bortåt Trollhättan? Och det är en rimlig undran i dagens kommunalekonomiska läge.
Den årliga kostnad som investeringen i Mulltorp genererar kommer att uppgå till 600.000 kr per år för BUN. Och det anser jag att BUN och kommunen har råd med. (Förhoppningsvis går det att pruta något på kostnaderna…) Trots att det i och för sig inte är så många barn och elever som går på Mulltorp. Å andra sidan så kommer dessa barn och elever med all sannolikhet att välja en förskola eller skola i Trollhättan om inte Mulltorp finns kvar. Och det i sin tur kostar Vänersborg pengar… (Jag är tämligen säker på att det skulle kosta mer än 600.000 kr per år.) Det är väl inte heller helt oviktigt att föräldrarna ute i Västra Tunhem är väldigt trogna sin skola. Jag tror inte att det är någon i ”upptagningsområdet” som har valt en annan skola än Mulltorp. Barn- och elevkullarna är dessutom stabila och elevunderlaget kommer att finnas kvar.
Precis som Mulltorp, tycker jag. Mulltorp ska finnas kvar.
Jag kan inte låta bli att kommentera ett ärende som nämnden nog egentligen inte har så stor kunskap om eller inflytande över för den delen heller. Eller hur jag nu ska uttrycka det. Det är i varje fall punkten ”Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan” som jag har i tankarna. Ärendet tilldrar sig mitt intresse för att materialet beskriver stora svårigheter med det IT-stöd som, faktiskt, är en viktig förutsättning för denna verksamhet.
I patientsäkerhetsberättelsen står det t ex:
- ”… uppgraderingen orsakat buggar i journalsystemet … dokumentationen måst
e enligt lagen ske skyndsamt och detta påverkades menligt…” - ”Det har under hela 2014 varit problem med uppkopplingen mot elevernas skolhälsovårdsjournaler … på vissa enheter. … risk finns för att göra felaktiga medicinska bedömningar…”
- ”I kontakter med företagets representant som skötte uppgraderingen av journalsystemet hade man ej gett information om att modulen ‘Sammanfattning’ försvann, vilket kan medföra att viktig information försvinner.”
Det är naturligtvis oacceptabelt att sådana här viktiga system inte fungerar, men jag kan inte heller låta bli att undra hur mycket systemet kostar BUN i pengar. Och om det blir något avdrag på kostnaderna när systemet inte fungerar…
Det framgår också av patientsäkerhetsberättelsen att det är problem med lokalerna. På någon mottagning har det inte funnits tillgång till handfat och vatten. På en annan mottagning uppfylls inte kraven på basal hygien. En mottagning har ingen dörr… På någon enhet fungerade inte städningen som den skulle. I papperskorgarna kunde det finnas rester av vaccination och smutsiga kompresser…
Självklart är även det här helt oacceptabelt. Jag förutsätter också att BUN i alla de här fallen har fått avdrag på hyra och städkostnader… Kanske till och med skadestånd.
Det blir i vanlig ordning också en del information på sammanträdet. Ledamöterna ska bland annat få höra om ”Hållbar utveckling och internationalisering” och om ”Skolinspektionens regelbundna tillsyn”.
En motion från centerpartiet ska upp till behandling. Motionen skrevs för nästan exakt ett år sedan av Annalena Levin, Bo Carlsson och Marianne Karlsson. Självklart ställde sig socialdemokraterna bakom motionen också – partierna hänger ju intimt samman i Vänersborg.
Motionen går ut på att alla beslut som fattas i Vänersborg ska landsbygdssäkras.
Men.
Tydligen behöver besluten inte landsbygdssäkras längre. Nu när centerpartister styr Vänersborg tillsammans med socialdemokraterna. Eller också landsbygdssäkras besluten redan…
Partikollegan, tillika ordförande i BUN, Mats Andersson (C), föreslår följande svar på sitt eget partis motion:
”Vänersborgs vision tillgodogör motionens intention och redan idag tas viss geografisk hänsyn vid upprättande av såväl tjänsteskrivelser som politiskt fattade beslut. Med anledning av ovanstående anses motionen besvarad.”
Fast visionen som ”tillgodogör motionens intention” fanns ju redan när motionen lades fram…
Outgrundliga äro Herrens vägar… Det kan ändra sig snabbt. Har man inte makten tycker man en sak, har man den tycker man något annat…
Typ.
Och på tal om motioner så ska Vänsterpartiet lägga en motion – i Barn- och Utbildningsnämnden! Jag tror aldrig att jag har varit med om att lägga en motion i en nämnd förut. Det brukar bara ske i fullmäktige. Men någon gång ska väl bli den första…
Motionen handlar om att Vänersborg inte bör införa betyg i åk 4.
Någon däremot?
Inte inför BUN 16 feb
Innan sammanträdena med Barn- och Utbildningsnämnden (=BUN) brukar jag ta en koll på vad presidiet har pratat om. Så också denna gång.
BUN:s presidium består av ordförande Mats Andersson (C), 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (FP) och 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Presidiet förbereder nämndens kommande möten och mötena protokollförs.
Alla frågor som BUN:s presidium behandlar tas dock inte upp i nämnden. Här tänkte jag redogöra för några.
Som läsarna av denna blogg vet så har den gamla Barn- och Ungdomsnämnden beslutat att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Detta beslut har sedan på många sätt obstruerats – med följd att bygget har försenats. Och just nu ser det faktiskt inte ut att bli av alls. I varje fall inte i kv Hönan.
Det senaste budet kom från Kommunstyrelsen Arbetsutskott (KSAU) och det skrev jag om för bara några veckor sedan (se här). KSAU gav en helt ny vinkling på hela frågan och beslutade att:
”remittera ärendet till Barn- och utbildningsnämnden. Nämnden har att, ur ett verksamhetsperspektiv, belysa en eventuell alternativ placering i kvarteret Kalkonen 1 (tomten där Östra skolan tidigare låg; min anm.) av den planerade förskolan.”
Frågan var inte uppe i förra månadens Barn- och Utbildningsnämnd och kommer, som sagt, inte heller att behandlas nu på måndag då nämnden sammanträder. Men BUN:s presidium har haft uppe frågan. Dock deltog inte ordförande Mats Andersson i beredningen – på grund av jäv. Jag vet inte riktigt vad jävet består i, men det är säkert ett helt rätt beslut av ordförande.
Joakim Sjöling, som agerade ordförande på denna punkt, beslöt att:
”ärendet återkommer till presidiet 150302.”
Ytterligare försening alltså.
Fastighetsutskottet (ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden) har däremot, alldeles nyligen (4 feb), haft uppe frågan om kv Kalkonen. (Där KSAU alltså tycker att en ev förskola skulle kunna byggas.) I protokollet framgår det att fastighetsutskottet har fått i uppdrag:
”att i samråd med kommunstyrelseförvaltningen, förhandla med Riksbyggen och ta fram ett eventuellt förvärv av Kalkonen 1.”
Frågan diskuterades och fastighetsutskottet beslutade att lämna ett så kallat indikativt bud på marken till Riksbyggen:
”budet ska ligga i nivån 7 Mkr.”
Framtiden får väl utvisa vad Riksbyggen svarar på detta bud – om kommunen får köpa marken eller inte. För 7 miljoner kr eller inte.
Som sagt, det verkar inte bli någon ny förskola på länge. Jag vet inte vad som kommer att hända, inte ens om det blir någon ny förskola överhuvudtaget. Och jag undrar om någon vet…
Kumliens förskola och skola ute på Restad Gård (asylboendet) har behov av utökade lokaler. Ordförande Mats Andersson beslutade att uppdra åt förvaltningen att kontakta fastighetsenheten och att ärendet sedan återkopplas till presidiet. Jag förmodar att detta blir en organisatorisk sak att lösa för BUN, men att det blir staten som betalar ev ökade kostnader.
TTELA skrev om Mulltorp i onsdagens tidning (se här), men också Rösebo behandlades av presidiet. Även på Rösebo måste det göras något åt lokalerna. Och har behövt göras i många år egentligen. Något ganska drastiskt tror jag och för många miljoner. Kanske för många miljoner…
Ärendet om Rösebo ska dock beredas ytterligare innan det kommer upp i nämnden.
Jag återkommer med en ny blogg om ärenden som faktiskt ska behandlas på måndagens sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden.
To be. Or not. Öppna sammanträden.
Frågan om öppna nämnd- och styrelsesammanträden rullar vidare, sakta men säkert. Mest sakta…
Som alla läsare av denna blogg vet vid det här laget, så har hela frågan om öppna nämnd- och styrelsesammanträden sin bakgrund i en motion som några vänsterpartister, däribland jag, lade den 25 april 2012. Vilket var ett tag sedan.
Syftet med vår motion var, så att säga, att öppna dörrarna till de slutna rummen för att ge möjlighet för invånarna till ökad insyn i processerna. Intresserade vänersborgare skulle t ex kunna komma och lyssna till diskussionerna i Barn- och Utbildningsnämnden.
Vid januarisammanträdet slog ordförande för Barn- och Utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), fast direkt i inledningen till sammanträdet, att frågan om att öppna nämndens möten för allmänheten inte skulle tas upp i nämnden förrän den utredning som kommunkansliet skulle genomföra var klar.
Den utredning som åsyftades är en utredning som initierades av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Dahlins uppdrag till kommundirektören var:
”att utreda den praktiska handläggningen av frågan för kommunstyrelsens del.”
Nu är utredningen klar. Den diariefördes den 7 februari. Utredningen resulterade i en liten skrift på knappa 2 sidor, ”Anvisningar för nämnder – Öppna sammanträden”.
Det finns inga direkta nyheter i anvisningarna, det är i stort sett samma sak som har sagts och skrivits tidigare – i kommunfullmäktiges beslut ”Regler för öppna sammanträden”. Det finns t ex inget särskilt skrivet kring ”den praktiska handläggningen”.
De nya anvisningarna, som det dock inte har fattats något beslut om än, säger att beredningen av vissa ärenden inte bör vara öppna för allmänheten:
”Exempel på beredningsärenden som inte bör behandlas på offentligt sammanträde är nämndernas budgetframställningar till fullmäktige.”
Och detta är en nyhet. Men kanske inte en särskilt välkommen sådan. Det är ju faktiskt i budgetdiskussionerna som partiernas politik framgår som allra tydligast. Här är det inte frågan om t ex valfläsk, här är det skarpt läge. När budgeten diskuteras och beslutas är det partiernas verkliga vilja och politiska prioriteringar som syns. Att hindra vänersborgarna från att lyssna till dessa diskussioner är att snuva dem på konfekten tycker jag. Det åsidosätter egentligen syftet med öppna sammanträden.
I Vänersborg brukar nämndernas sammanträden vara uppdelade i två delar – en del där information ges och frågor ställs av ledamöterna, i syfte att nå kunskap, och en del där diskussionerna tar fart och besluten slutligen fattas.
I anvisningarna står det:
”Nämnderna kan besluta om att endast informationsdelen av ett sammanträde ska vara öppna för allmänheten.”
Återigen, vad är då vitsen med öppna sammanträden om inte allmänheten får ta del av de politiska diskussionerna? De här skrivningarna gillar jag inte, och frågan är om de inte egentligen till och med åsidosätter kommunfullmäktiges beslut.
Jag kan fortfarande inte frigöra mig från känslan, och farhågan, att några politiker från de styrande partierna inte är bekväma med att öppna sammanträdena för vänersborgarna.
Vidare i anvisningarna, när det gäller ”den praktiska tillämpningen”:
”Det är nämnden som själv bestämmer den mest lämpliga formen.”
Det behövdes tydligen inga centrala anvisningar. Det är respektive nämnd som avgör. Frågan som skulle utredas behöver inte utredas… Betyder detta att varje nämnd nu ska utreda ”den praktiska tillämpningen”?
Vidare slår anvisningarna fast att det inte ”bör” protokollföras vilka representanter för allmänheten som deltar på sammanträdet. Och det är ju bra. Den kanske dock skulle stå ett ”skall”…
Och till sist i anvisningarna:
”Beslut om yttranderätt för andra (i detta fall allmänheten; min anm) … torde kräva ett enhälligt beslut i nämnden.”
Nu borde inte allmänheten få yttranderätt på sammanträdena, tycker jag. Tanken är ju att de är där som just åhörare och ingenting annat. Men ordet ”torde” är för luddigt. Det torde få till följd att vissa nämnder gör på ett sätt, andra nämnder på ett annat. Och det är inte en bra ordning.
För övrigt är ju det normala att ordförande ”äger mötet” och att det är hen som bestämmer sådana här frågor. Jag undrar om det inte till och med står nedskrivet någonstans, typ i någon arbetsordning.
Alla frågor kring ”den praktiska tillämpningen” som t ex vem som ska bära in eventuella extra stolar till sammanträdesrummet, var stolarna ska ”lånas”, hur stolarna ska placeras, i vilket rum man ska hålla sammanträdet i, när köbildning utanför möteslokalen tidigast ska tillåtas, lyser alltså med sin frånvaro i de nya anvisningarna.
I anvisningarna står det inte heller något om följande punkt i fullmäktiges beslut:
”Kommunstyrelsen och nämnderna får sända offentliga sammanträden med ljud och/eller bild via etermedia och/eller internetmedia.”
Jag ser inte att de nya anvisningarna från kommunstyrelseförvaltningen bidrar med särskilt mycket nytt i frågan om att öppna kommunens nämndssammanträden för allmänheten. Tvärtom egentligen, nya restriktioner införs som inte finns med i fullmäktiges beslut från den 18 juni 2014. Dessutom kan det ju bli så att varje nämnd ska utreda frågan om ”den praktiska tillämpningen” ytterligare…
Och tiden går… Och allt bli ytterligare försenat…
Ur kommunfullmäktiges protokoll:
”Kommunfullmäktige beslutar anta ’Regler för öppna sammanträden’, bilaga 16, att gälla under en försöksperiod från 2015-01-01 till 2016-06-30.”
Hur lång tid ska gå på försöksperioden innan kommunen kommer till skott?
Nyhet: Bandy-VM till Vänersborg?
Jag ser att TTELA skriver mycket om Barn- och Utbildningsnämndens (=BUN) kommande sammanträde. Både tisdagens och onsdagens tidningar innehåller artiklar i ämnet. Det är ovanligt, men inte desto mindre välkommet.
Innan jag skriver mer om det kommande sammanträdet vill jag dock avslöja en nyhet. Det gäller ju att komma före TTELA! ;)
I diariet hittar jag ett mail från ordförande i IFK Vänersborg daterat den 3 februari. I mailet blir kommunen upplyst om att IFK Vänersborg har fått en förfrågan från Svenska Bandyförbundet om att arrangera Bandy-VM 2017!
Bandy-VM igen!
Med anledning av denna förfrågan skriver IFK Vänersborg:
”För att kunna besvara denna förfrågan önskar ordförande med tre representanter från styrelsen ett första möte snarast möjligt med berörda representanter för kommunen.
Mötet syftar till att klarlägga kommunens intresse, tankar och idéer till att medverka i ett VM arrangemang 2017.”
Det finns fortfarande inget svar från kommunen på denna förfrågan. Med tanke på att det är de gamla arenaförespråkarna, och ”byggarna”, som sitter i kommunledningen, igen, så antar jag att dessa vill ge ett positivt besked. Å andra sidan sitter ju också Marika Isetorp, Per Sjödahl och andra miljöpartister i kommunledningen nu för tiden – och de har ju en helt annan syn på arenan… Trots att Marika Isetorp faktiskt har blivit personligt inbjuden av självaste kommundirektören till kommunens loge i arenan.
Vi får se vad som händer denna gång, det var ju 2 år sedan (2013) Vänersborg hade bandy-VM förra gången… (Se ”Bandy-VM: En summering”.) Och då var det ju ett lyckat arrangemang på många sätt. Huruvida det satte Vänersborg på världskartan tvistar dock de lärde…
Det finns all anledning att återkomma i frågan.
Då var det dags igen – BUN
Sportlovet börjar med ett sammanträde. Barn- och Utbildningsnämnden är nämligen på gång igen.
Den här gången är det väl inte riktigt lika späckat på schemat som det var för en månad sedan. Men det räcker ändå till. Fast det blir knappast något över. Inte pengar i varje fall.
Det är framförallt budget- och lokalfrågor som ska diskuteras – och beslutas. Och det kan nog bli en del diskussion. TTELA hade förresten idag en artikel om lokalfrågorna. I TTELA står det att Barn- och Utbildningsnämnden är tvungen att hyra in ett flertal tillfälliga moduler för att klara av undervisningen nästa läsår. Och det stämmer.
Det är naturligtvis ingen perfekt lösning med inhyrda moduler. Även om modulerna nu för tiden är så bra att de till och med ibland kan hålla högre standard än de normala skollokalerna.
Bakgrunden är att Vänersborgs skolor, enligt de senaste siffrorna, fick 167 nya elever förra året, varav de flesta kom under hösten. Och detta var omöjligt att förutse. Den här tillströmningen tillsammans med det fria skolvalet skapar problem som är svåra att planera för. Och naturligtvis är väl inte den brist på långsiktighet som ibland har präglat nämnden och den här kommunen under de senaste åren inte direkt till fördel… Jag tänker t ex på nedläggningen av Huvudnässkolan och att skolstrukturbeslutet inte följdes upp av mer ekonomiska resurser 2014.
Men problemen måste åtgärdas. Det måste alltså till moduler på flera skolor – Öxnered, Norra, Granås, Rånnum och Onsjöskolan. Modulerna kostar naturligtvis pengar, varje modul beräknas kosta BUN ca 680.000 kr per år om den hyrs för 3 år.
Det är inte mycket för nämnden att välja på. Men på sikt så måste den ökade elevtillströmningen antagligen lösas med nybyggnation. Och för det krävs det en ordentlig och långsiktig planering. Kanske är det dags för en ny debatt om skolstrukturen?
Nämnden har också ett flertal ekonomiska frågor att ta tag i. Förra månaden lämnade nämnden in en begäran om ett budgettillskott på 23,4 milj kr redan för i år. (Se här.) Nu på måndag är det tänkt att Barn- och Utbildningsnämnden ska yrka på att få de 9 milj kr som fullmäktige avsatte till nämnden för 2015, men som kommunstyrelsen skulle ha hand om – tills dess att nämnden yrkade på dessa pengar. (Komplicerat? Ja, det var enligt min mening ett helt obegripligt beslut.)
Och nu ska alltså Barn- och Utbildningsnämnden yrka på dessa pengar.
Jag är dock inte riktigt klar över hur förvaltningen och presidiet tänker kring pengarna. Det beslut som nämnden föreslås fatta lyder:
”att begära budgetmedel om 9 Mkr hos kommunstyrelsen för personaltäthet inom förskola, grundskola och fritidshem.”
I fullmäktiges budgetbeslut fick ”barnomsorgen”, dvs förskolan, 10 milj kr mer än 2014, men när det gäller de här 9 milj kr så står det i fullmäktiges beslut:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag tillförs 9.000 Tkr vilka avser grundskolan.”
Det står bara grundskolan – förskola och fritids nämns inte. Jag antar dock att fritidshemmen räknas till grundskolan. Och det behövs verkligen betydligt fler anställda på fritids. Men det står faktiskt inget om förskolan… Och det är det jag inte riktigt förstår.
Till sist, bara för att ge en liten uppfattning om vad BUN brottas med…
Varje elev i grundskolan i Vänersborg kostar i genomsnitt (siffrorna gäller 2013; källa: Skolverket):
- undervisning 40.000 kr
- skolmåltider 5.900 kr
- läromedel, utrustning, bibliotek 3.200 kr
- elevhälsa 2.930 kr
Det blir totalt 52.000 kr per elev. Om de 167 nya eleverna ska få lika stora resurser, och det måste de få, så blir detta 8,7 milj kr… Och märk väl, då räknar jag ändå inte med lokaler och inventarier. Denna kostnad är på 15.900 kr per elev. För övrigt ligger alla dessa genomsnittliga kostnader under genomsnittet för t ex Västra Götaland.
Och så fem moduler… Och så kanske lika många fler tillkommande elever i år… Och så alldeles för dåliga kunskapsresultat… Och så lärare som sliter ut sig… För att inte tala om rektorerna…
BUN behöver verkligen mer pengar. Snabbt.
Barn- och Utbildningsnämnden har fler frågor på dagordningen, men de får jag återkomma till.
Vänersborgs födelsedag – och en rättelse
Igår firade Vänersborgs kommun sin 371:a födelsedag. Fast egentligen var det väl själva Vänersborgs stad
som firade. Kommunen med sitt nuvarande utseende har ju inte så många år på nacken.
Enligt kommunens egna uppgifter (se här) hittade hela 550 personer till kommunhuset. I cafeterian bjöds på kaffe och tårta. Som i vanlig ordning gick åt. Men denna gång var kommunen bättre förberedd på den stora publiktillströmningen. Till skillnad från förra året då all tårta tog slut.
Vänersborgarna möttes med musik i entrén och i de inre delarna av foajén stod politiker och tjänstemän uppställda för att beredvilligt svara på frågor från vänersborgarna. Flera av besökarna hade som sig bör många idéer och förslag till förbättringar i kommunen.
Vänersborgarna bjöds också på information om 
kommunens internationella kontakter och de kunde också studera affischer och utställningar.
Det är ett bra initiativ med att öppna kommunhuset. Och vänersborgarna kommer, de är intresserade. Kanske skulle man dock kunna önska att fler ungdomar sökte sig till maktens centrum, till kommunhuset alltså.
Jag tror att kommunen skulle öppna sina portar för fler sådana här ”öppna hus”. Vänersborg skulle ju också kunna fira kommunens, hela kommunens, födelsedag… (Det var faktiskt 40-årsjubileum förra året. 1974 slogs Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda ihop till Vänersborgs kommun.)
Kanske skulle kommunen också kunna bjuda på några politiska diskussioner kring aktuella frågor.
Jag vill också göra ett tillrättaläggande angående gårdagens blogginlägg.
I bloggen, ”Kommunens fotbollsskolor”, skrev jag att den fotbollsskola som Vänersborgs IF ordnade i somras i samarbete med Vänersborgsbostäder var den enda som Vänersborgs IF ordnade.
Det var fel. Fel, fel!
Vänersborgs IF ordnade också en ”vanlig” fotbollsskola, där deltagarna i vanlig ordning fick betala en avgift för att delta.
Vänersborgs IF framhåller också att den fotbollsskola som ordnades gratis i samarbete med bland annat Vänersborgsbostäder tillkom på initiativ av Vänersborgs IF.
Jag ber om ursäkt.
Kommunens fotbollsskolor
Det är inte bara på ”turistbloggarna” som jag har fått respons. Folk har även kommenterat och hört av sig angående det jag har skrivit om föreningar (Se ”KoF (2): Föreningar”).
Det är, kanske av naturliga skäl, människor som inte anser att deras förening har blivit behandlad rättvist av kommunen som har reagerat. De menar ibland till och med, att kommunen helt enkelt inte följer kommunallagen om att alla invånare, inklusive föreningar, ska behandlas lika. Och det är ju en ganska allvarlig misstanke.
Kommunens behandling av IFK Vänersborg anser många stå i en ”klass för sig”, men IFK tänkte jag inte kommentera denna gång.
Något som faktiskt flera har hört av sig om, det är att Vänersborgsbostäder och Barn- och Ungdomsnämnden har ”sponsrat” Vänersborgs IF:s fotbollsskola. Det ordnas nämligen flera fotbollsskolor på somrarna i kommunen, men ingen annan förening har fått särskilt stöd av kommunen eller Vänersborgsbostäder.
Vänersborgsbostäder är ett kommunalt bolag. Bolaget har ett avtal med Hyresgästföreningen som går ut på att det avsätts pengar till en verksamhetsfond. Ur denna fond kan man sedan som hyresgäst söka pengar till olika aktiviteter som ska komma alla hyresgäster till godo.
Vänersborgsbostäder skriver:
”Sommarens fotbollsskola är egentligen ett projekt som startade 2013. Då testade vi att ha en tvådagars fotbollsskola för barnen på Hjälpande Händer (en fritidsklubb på Torpaområdet som finansieras av Vänersborgsbostäder och Vänersborgs kommun), där Vänersborgs IF hjälpte oss med arrangemanget. Viktigt att notera, det finns ingen koppling mellan denna fotbollsskola och den ”vanliga” som arrangeras av VIF och VFK varje år.”
Fotbollsskolan 2013 blev naturligtvis mycket uppskattad, så därför bestämde Vänersborgsbostäder att utöka fotbollsskolan till en vecka sommaren 2014. Till denna fotbollsskola bjöds även barn och ungdomar från andra bostadskvarter in. Ungefär 75 barn deltog i fotbollsskolan varje dag.
Fotbollsskolan kostade Vänersborgsbostäder 25.000 kr och Vänersborgsbostäder samarbetade med Västergötlands fotbollsförbund, SISU, Vänersborgs kommun och Vänersborgs IF.
Vänersborgsbostäder skriver:
”Detta är alltså ingen sponsring från vår sida utan det är tack vare vår fond och samarbetet med andra aktörer som möjliggör för oss att kunna erbjuda en fotbollsskola för våra hyresgäster och barnen på Hjälpande händer. Många av deltagarna har inte ekonomiska förutsättningarna för att kunna gå på någon av de ”vanliga” som de lokala föreningarna ordnar. Det är dessutom många flickor som har fått vara med tack vare att personalen från Hjälpande händer är med.”
Jag tycker att detta är ett mycket bra initiativ på många sätt. Faktiskt ett mycket bra initiativ.
Det är väl bara ett problem – det finns andra föreningarna som också driver fotbollsskolor… Utan ekonomiska bidrag från kommunen eller dess kommunala bolag.
Barn- och Ungdomsnämnden har enligt uppgift inte lämnat några ekonomiska bidrag till Vänersborg IF:s fotbollsskola, däremot personella resurser. Och det är klart att detta också kostar. Kommunens personal från Hjälpande Händer och sommarjobbare kostade ca 26.150 kr (exkl PO) för fotbollsveckan. Å andra sidan, skriver kommunen, så har Vänersborgs FK fått tillgång till två sommarjobbare under 8 veckor och det motsvarar en kommunal kostnad på ca 44.000 (exkl PO).
Vänersborgs IF:s fotbollsskola har genom samarbetet med Vänersborgsbostäder naturligtvis blivit mycket billigare och fördelaktigare för många ungdomar att delta i. Ja, den var faktiskt inte bara billigare, utan helt gratis.
”Mellan den 30/6-4/7 erbjuds barn, mellan 10-15 år, till boende i Vänersborgsbostäder att vara med på en helt gratis fotbollsskola på Vänersvallen.”
Och vad jag förstår, så var detta den enda fotbollsskola som Vänersborgs IF ordnade i somras. (*)
Det betyder att många ungdomar väljer Vänersborgs IF:s fotbollsskola framför t ex den fotbollsskola som arrangeras av Vänersborgs FK. Därigenom rekryteras inte bara nya ungdomar till just Vänersborgs IF, också flera ungdomar som tidigare har spelat i Vänersborgs FK byter förening.
Vänersborgs FK menar att de också har sökt motsvarande stöd för att kunna erbjuda en liknande lösning inför skolstart. Vänersborgs FK fick då avslag. Det är dock inte den bild som Vänersborgsbostäder har:
”För vår del spelar det ingen roll vilken förening som arrangerar vår fotbollsskola, hittills är det bara VIF som har erbjudit det vi har efterfrågat.”
Jag tror att det cirkulerar en mängd rykten kring kommunens och Vänersborgsbostäders behandling av föreningarnas fotbollsskolor. Jag hoppas att det nu är klargjort på ett sakligt och korrekt sätt. 
Min åsikt är att kommunens initiativ och vilja är mycket lovvärd. Det finns, tror jag, inga ”illasinnade baktankar” på något sätt. Men det är naturligtvis ett dilemma att föreningarna i och med detta inte behandlas på samma sätt. Kommunen bör naturligtvis medverka i denna typ av aktiviteter, men i samarbete med alla föreningar som bedriver typ fotbollsskolor. Varför inte samlas en kväll och diskutera ett samarbete kring kommande sommars aktiviteter?
Och Vänersborgsbostäder flaggar faktiskt för det:
”Vi har för 2015 planerat ett likande upplägg för en egen fotbollsskola, VIF kommer vara vår samarbetspartner även i år men om VFK kan presentera ett liknande upplägg inför 2016 ska vi självklart ta ställning till det.”
Till sist – det juridiska. Och det har jag inte fått någon direkt klarhet i. ”Det beror på” antar jag att en jurist skulle svara.
Enligt kommunallagen så ska alltså alla kommuninvånare, inklusive föreningar, behandlas lika. I vad mån denna lagparagraf gäller Vänersborgsbostäder i detta sammanhang vet jag inte. Enligt Vänersborgsbostäders ägardirektiv och bolagsordning så tycks lokaliseringsprincipen vara den enda princip som bolaget är bundet av.
Ur Vänersborgsbostäders ägardirektiv:
”Bolaget skall i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Vänersborgs kommun och eftersträva ett varierat utbud av bostäder av god kvalitet i kommunens tätorter.”
Lokaliseringsprincipen innebär helt enkelt att en kommun inte får rikta sig till andra än sina egna medlemmar med sin verksamhet.
I ägardirektivet står det också att:
”Bolaget skall verka för utveckling av goda och trygga boendemiljöer, både på egen hand och tillsammans med andra aktörer.”
Kanske är det denna skrivning som Vänersborgsbostäder tänker på i samband med fotbollsskolan.
Men det är klart att det måste bli klarlagt att allt sker på ett juridiskt riktigt sätt. Kommunen måste följa lagar och regler.
…och med formella beslut. Det saknas i hög utsträckning i frågan om fotbollsskolor…
Och så undrar jag slutligen om det inte finns andra föreningar som också ordnar motsvarande aktiviteter för ungdomar under sommarlovet… Inte bara Vänersborgs IF och Vänersborgs FK.
—
(*) Rättelse. Denna uppgift är fel. Vänersborgs IF ordnade också en ”vanlig” fotbollsskola i somras, där deltagarna i vanlig ordning fick betala en avgift för att delta. Vänersborgs IF framhåller också att den fotbollsskola som ordnades gratis i samarbete med bland annat Vänersborgsbostäder tillkom på initiativ av Vänersborgs IF.
Jag ber om ursäkt. (8/2)
VA i Forsane
Det kom ett mail sent igår kväll från Forsane, en liten ”by” strax utanför Frändefors. Mailet handlade om vatten och avlopp.
Den 12 juni 2013 beslutade kommunfullmäktige att området kring Forsane och Dykällan ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Fullmäktiges beslut överklagades av Forsane Samfällighetsförening, men på grund av att Samfälligheten inte angav några skäl eller motiveringar till Förvaltningsrätten, dvs inte hade ”utvecklat sin talan”, så fick kommunen rätt. Det är inte alltid så enkelt för ”vanliga” invånare att veta hur de juridiska processerna går till. (Det här har jag beskrivit i en blogg, se ”Forsane och kommunen”.)
Och fram tills nu har Forsane Samfällighetsförening, dvs de boende i området, skött sitt eget VA. De äger och sköter VA-nätet genom föreningen.
Men nu har Samhällsbyggnadsnämnden, så att säga, börjat verkställa fullmäktiges beslut. Den har beslutat att överta VA-anläggningen i Forsane och det till ett pris som nämnden tycker att den är värd – 257.600 kr (exkl moms).
Och det är det som tvisten nu handlar om. Och mailet från Forsane.
Det finns nämligen två olika konsulter som har kollat vad VA-nätet i Forsane och Dykällan är värt – en konsult anlitades av Forsane Samfällighetsförening och en av kommunen. De två konsulterna har räknat på lite olika sätt och kommit fram till två olika summor. Och naturligtvis är det så att prislappen från kommunens konsult är betydligt lägre än den från Forsanes konsult. Och enligt kommunens konsult var nätet värt just 257.600 kr.
Och det kommenterade samhällsbyggnadsnämndens nye ordförande Benny Augustsson (S) i gårdagens TTELA (4 feb):
”Den värdering som Sweco (kommunens konsult; min anm) gjorde är riktig.”
Hur Augustsson nu kan vara hundra säker på det…
Ekonomiska frågor är viktiga. Och när det gäller det här med VA kan det handla om stora pengar för enskilda fastighetsägare. Bland annat av den anledningen har Forsane Samfällighetsförening bestridit den värdering som kommunen har gjort.
I mailet från Forsane står det (jag har redigerat något i texten):
”Hur kan Kommunen gå ut och ta ett beslut i detta ärende när detta ligger för bedömning hos Statens VA-nämnd?????? Och det kan ta från 3 till 12 månader i behandlingstid.”
Och det kan väl tyckas lite märkligt – att samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut innan frågan är rättsligt avgjord. Kan man väl tycka. Eller?
Jag tycker att det är oerhört tråkigt att det inte går att resonera sig fram till en lösning som båda parter är nöjda med. Oavsett vems ”fel” det är att det har gått snett i dialogen. För naturligtvis är det så att representanter för Forsane Samfällighetsförening anser att det är kommunens fel, medan kommunen, antar jag, tycker precis tvärtom. Och vem som har rätt vet jag inte. Även om jag blev lite förundrad när jag läste ett mail från den 25 mars förra året. Då svarade representanter från kommunen på ett mail där Samfällighetsföreningen ville träffas och diskutera och förhandla om frågan:
”Det finns inget att förhandla om.”
Och om kommunen har fortsatt på den vägen så förstår jag att människorna i Forsane blir något besvikna och i vissa fall kanske till och med lite desperata. En sådan attityd är inte helt bra… Även om kommunen rent formellt har hanterat frågan på ett juridiskt korrekt sätt, vilket säkerligen är fallet, och kanske till och med har rätt i sak. Vilket kanske inte är helt säkert.
Men nu har beslutet redan fattats i samhällsbyggnadsnämnden – och på sitt senaste sammanträde, den 29 januari i år, så beslutade nämnden att skicka en skrivelse till Forsane Samfällighetsförening där föreningen meddelas vad som gäller… Punkt, slut typ.
Samtidigt väntar den rättsliga processen kring värderingen på ett avgörande.
Det finns nog, trots allt, anledning att tro att det är läge att återkomma i frågan.
Arenan och turism mm
I söndagens GP återfanns en debattartikel av Philip Lerulf (se här). Lerulf presenterades av GP som en borgerlig debattör, men framför allt som författare till en rapport om kommunernas ”förkärlek” för arenor. (Rapporten kan för övrigt laddas ner här.) Rapporten heter ”Arenafeber – Glädjekalkyler när svenska kommuner bygger nya arenor” och den titeln säger väl det mesta om vad den handlar om. Rapporten gavs ut år 2010.
Lerulf har studerat flera kommuner med arenaprojekt bakom sig, däribland Lund, Sandviken, Ystad och Uppsala. Lerulf har tydligen missat Vänersborg – han nämner inte alls Vänersborg och arenan, varken i sin debattartikel eller i sin rapport. Det hindrar dock inte att de analyser han gör och de slutsatser han drar utifrån de andra exemplen är som klippta och skurna också för arenan och Vänersborg.
Eller vad sägs om detta mönster som Lerulf ser framför sig när kommunerna byggde och bygger arenor? Så här skriver Lerulf i debattartikeln:
”Till en början beskrivs den planerade anläggningen endast i rosenskimrande färger. Den nya inomhusarenan ska locka företagskonferenser, ge det lokala klubblaget en skjuts uppåt i seriesystemet och kanske, kanske locka Sveriges Television att förlägga en deltävling i Melodifestivalen på orten.
En bit in i planeringen, när de styrande politikerna redan surrat sig så hårt till projektet att de omöjligen kan backa utan att få en svekdebatt på halsen, brukar den beräknade byggkostnaden skena iväg. Det är också vid det här laget som man inser att driften av anläggningen kommer att kräva åtskilliga miljoner varje år.
När arenan till slut står färdig visar det sig att efterfrågan trots allt inte var så stor som alla trott och hoppats. Så här har det sett ut i kommun efter kommun, till exempel i Lund och Helsingborg.”
Jag kan inte hjälpa det – jag kan inte låta bli att dra på smilbanden åt beskrivningen… Jag ser Vänersborg framför mig. Jag ser Arena Vänersborg framför mig. Jag ser Ljunggren (S), S Anders Larsson (S), Bo Carlsson (C), Lars G Blomgren (FP) och alla de andra framför mig…
Men sedan får jag kaffet i halsen. Herregud. Arenans investering på nästan 300 miljoner kr ska betalas på 33 år och det betyder 26-27 miljoner kr varje år.
Tänker jag.
Det diskuteras om näringsliv, turism och besöksnäring just nu i Vänersborg och jag har skrivit några bloggar om detta. Arena Vänersborg räknas som en av turistmagneterna i Vänersborg, en av ”attraktionerna”. Och visst, det spelas inte bara bandy på arenan, det ordnas också en hel del arrangemang och event. Som onekligen drar en del folk. Det är inte tal om annat. Arenan genererar välbehövliga inkomster till kommunen.
Eller…?
Arenan kostar 26-27 milj kr netto varje år. Det är massor med pengar. Tänk om 25 milj kunde användas varje år för att utveckla kommunens centra (eller vad man nu ska kalla dem) i Vänersborg, Brålanda, Vargön, Frändefors och Väne Ryr. Det skulle kunna hända en del med de pengarna…
Eller tänk om kommunen använde 25 milj kr till att utveckla badplatserna i Sikhall, Nordstan, Gardesanna och Nordkroken…
Det är självklart så att alla pengar som går till arenan betyder att mycket annat får stå tillbaka. Och att många andra satsningar som t ex på turism inte kan bli av. Det bara är så. 
Turism och besöksnäring i all ära, till syvende og sidst – vad betyder mest för att locka människor till Vänersborg? Både nya invånare och nya företagare?
Philip Lerulf ställer frågan i sin debattartikel i GP och han ger också ett svar:
”Välfungerande skolor, trygga boendemiljöer och goda villkor för företagande…”
Tänk att man ibland kan ha samma åsikt som ”borgerliga debattörer”… De där 25 miljoner kr som jag skrev om skulle kanske ändå satsas på förskolor, skolor, bostäder och företagande…
Jag tror det.
Om inte arenan fanns…
Fast det gör den.
För fyra år sedan (februari 2011) lade Vänsterpartiet två motioner om arenan. De handlade om att kommunen skulle se över arenans framtida användning och arenans ägarförhållanden. Syftet var att utreda hur kommunen skulle kunna minimera arenans kostnader och maximera intäkterna. Utredningarna rann ut i sanden… Den moderata ledningen saknade intresse av att göra något. Eller var det möjligtvis handlingskraft den saknade?
Kanske är det dags att lägga motionerna igen? Kanske kan Marika Isetorp (MP), som nu som ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden ansvarar för arenan, åstadkomma ett bättre resultat?
Reaktioner på turismbloggen
Jag har fått en del kommentarer på bloggen ”Turism och besöksnäring”. Och det är bra. Frågorna, idéerna och förslagen kring turism och besöksnäringen tål att diskuteras. Och måste diskuteras. Ordentligt. De har stor betydelse för Vänersborgs framtid. En framtid som naturligtvis inte bara politikerna skapar, utan alla vänersborgare. Ja, även de som inte bor i själva centrum… Det är självklart så att hela kommunen ska vara med på tåget. Och kartan. Även Frändefors, Brålanda, Vargön och Väne Ryr…
Signaturen ”brålandabo” (se kommentar) verkar vara lite desillusionerad och uppgiven när det gäller detta:
”I ‘kommunens namn’ menas alltid centralortens centrala delar. Märkligt.. det verkar sitta i ”väggarna” hos vänersborgspolitiker och ledande tjänstemän.”
Vad sa visionen?
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Naturligtvis måste hela kommunen utvecklas. Och en del görs också. Kanske inte tillräckligt, men det är väl ändå inte helt nattsvart. Jag tänker t ex på VA-dragningen längs vänerkusten och fullmäktiges beslut att behålla landsbygdsskolorna.
Men utan att på något sätt förringa resten av kommunen så tror jag ändå att själva stadskärnan och centrum har en strategisk betydelse. Det är oftast centrum som både potentiella företagare och boende ser först när de kommer till kommunen. Och är det så ödsligt och folktomt som det tyvärr brukar vara på gågatan, dessutom flankerad av ett antal tomma affärslokaler, så är risken stor att eventuella nya invånare drar vidare till en annan kommun…
Tror jag.
Det tror dock inte ”Per-Arne” på Facebook:
”Ärligt talat, va’ faan ska man in i stan och göra? Parkera 7 kvarter bort och gå? Ja motion lär vara populärt men gratis gående på gatorna ger inga skatteintäkter…”
Man kan dock inte annat än att hålla med när ”brålandabo” skriver:
”22 kr och 21 öre av varje hundralapp betalar varje förvärvsarbetande direkt till Vänersborgs kommun oavsett var i kommunen man bor.”
Och det måste vi alltid hålla i minnet. Skattebetalarna på landsbygden kan inte bara ”sponsra” centrum i Vänersborg – de måste få sin del av kakan. Även av turism- och besöksnäringskakan.
I de synpunkter som näringslivskontoret har fått in och som tjänstemännen arbetar med ingår det dock planer för hela kommunen, t ex Sikhall och bergen – bara för att nämna två exempel. Men, som sagt, jag vet att missnöjet ute på bygden stundtals är stort med hur pengarna fördelas i kommunen. Trots att fördelningen till stor del ”sköts av” politiker från landsbygden. Det sitter till exempel många dalslänningar med i kommunens styre…
En annan person ringde upp mig. Personen tyckte att kommunen pratade och planerade väldigt mycket, men att det i slutändan inte blev så mycket gjort. Personen hade själv framfört en del idéer, som aldrig hade lett någonstans – mer än till ett papper… (Personen ifråga brukar vara med i de träffar som näringslivskontoret arrangerar regelbundet.)
Det som personen kanske reagerade mest på, det var på det här (ur bloggen):
”…att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna.”
Personen menade att kommunen inte gör något för att exponera sig och sina ”attraktioner” på t ex VHC:s cuper, som ändå drar en hel massa folk från andra kommuner, föräldrar inte minst. Vänersborgs HC beräknar för övrigt att vårens cuper kommer att generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen. Och har så gjort under en rad år. (Cuperna har arrangerats i 33 år.)
Eller Vänersborgs FK:s fotbollscup – Quality Cup. Förra året deltog 18 tillresta lag. Och medan ungdomarna spelade fotboll gick föräldrar runt Vänersvallen och sedan tillbaka till hotellet. Vad jag förstår så var inga företag eller organisationer där och gjorde reklam för Vänersborg. I varje fall inte Vänersborgs kommun…
Eller ta Arenaloppisen. Det var upp till 450 bokade bord och kanske 10.000 besökare på två dagar. Men Vänersborgs kommun hade inget bord…
Men det kanske kan bli ändring på detta nu? (I år genomförs Arenaloppisen den 3-4 april i arenan.)
Till sist. Jag fick också ett mail med bara lovord…
”Måste skriva till dig och tacka dig för det du skriver om. Du skriver bättre än TTela eller någon annan om Vänersborg. Många gånger behöver man inte hålla med dig om det du skriver, politiskt etc men du gör din åsikt känd och står för den. … De senaste bloggarna om Vänersborg och stadens utveckling är mycket intressant och bra rapporterat.”
Jo, jag tackar ja. Det är sådana ord som uppmuntrar till fler bloggar!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer