Arkiv
Budgetöverenskommelsen S+C+V
I Vänersborgs kommunfullmäktige sitter det sammanlagt 51 ledamöter. Dessa kvinnor och män är de som bestämmer i Vänersborg. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.
Av de 51 ledamöterna är 6 personer vänsterpartister. Det gör Vänsterpartiet till ett relativt litet parti i kommunfullmäktige, även om Vänsterpartiet faktiskt är kommunens tredje största parti (efter socialdemokraterna och moderaterna). Vänsterpartiet fick 11,67% av vänersborgarnas röster.
Trots sin relativa litenhet är Vänsterpartiet ändå ett betydelsefullt parti i den vänersborgska politiken. Och det tror jag inte bara beror på att Vänsterpartiet många gånger är vågmästare mellan de två stora politiska blocken (S+C+MP och M+L+KD), beroende på hur sverigedemokraterna röstar. (Eller inte, SD avstår inte sällan från att rösta.) Min uppfattning är att det också beror på att många har respekt för olika vänsterpartisters kunskaper och åsikter.
Nu har Vänsterpartiet hamnat i händelsernas centrum. TTELA:s rubrik i fredags ”De styrande överens med Vänsterpartiet” (se TTELA) fick väl många vänersborgare att gnugga ögonen och titta en extra gång om de verkligen såg rätt.
Och läste man vidare i TTELA:s artikel, så kunde man läsa:
”Inför kommunstyrelsens sammanträde tidigare i veckan fanns fyra förslag till budget 2018. När allt var klart fick ett förslag majoritet, och det var i stort sett en kopia av det Vänsterpartiet hade med sig till bordet.”
Notera, kommunstyrelsens beslut var:
”i stort sett en kopia av det Vänsterpartiet hade med sig till bordet”
Och så var det. De styrande partierna (S+C+MP) ställde sig i stort sett helt bakom Vänsterpartiets budgetförslag. Och det innebär att Vänersborg med all sannolikhet får en
vänsterpartistisk budget för 2018. (Hörde jag någon säga att det är för tredje året i rad?) Trots att Vänsterpartiet bara har 6 ledamöter i fullmäktige…
Vänsterpartiet förhandlade alltså fram denna budget med S+C i ett särskilt möte som föregick det sammanträde i kommunstyrelsen som TTELA skriver om.
I en förhandling mellan partier handlar det naturligtvis om att ”ge och ta”. Men det står helt klart att det var S+C som ”gav” mest. De styrande partierna backade på i stort sett alla punkter som vi i Vänsterpartiet förde fram. Ett förslag kom från S+C, det gällde en miljon till kultur- och fritidsnämndens integrationsarbete. Det vållade inga bekymmer för Vänsterpartiet. Nämnden behöver antagligen ännu mer, både till integrationsarbetet och till arbetet med ungdomar.
För Vänsterpartiets del ser vi förhandlingen med S+C, och ”resultatet” i kommunstyrelsen, som en stor framgång för våra tankar och idéer.
Det som gör politiken i Vänersborg särskilt intressant och samtidigt lite mer ”komplicerat” är att de tre borgerliga partierna i minialliansen (M+L+KD) på sätt och vis redan har övertagit Vänsterpartiets politik. Vänsterpartiet har alltid satt vård, skola och omsorg högst i prioriteringslistan. I alla år. Vi har alltid velat att så mycket pengar som det är möjligt går direkt till verksamheterna. I många, många år var vi ensamma om den ståndpunkten i Vänersborg och det var mer regel än undantag att de två stora blocken, S+C och M+L+KD, kom överens om nedskärnings- och besparingsbudgetar. Allt för att få så stora plussiffror i budgeten som möjligt. Vilket tycktes vara det övergripande politiska målet.
Men så hände något i april 2016…
Budgetbeslutet från juni 2015 för år 2016 fick tas om efter att Morgan Larsson (VFP) överklagade fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten. Samma förslag som året innan låg på ledamöternas bord. Utom ett. Minialliansens budgetförslag hade plötsligt ändrats 180 grader. Det var en budget som var en kopia på Vänsterpartiets!
Budgetförslaget kom som en blixt från en klar himmel, ingen såg det komma…
I slutomröstningen, när det bara var två förslag kvar, så röstade därför Vänsterpartiet på minialliansens budget. Vilket också sverigedemokraterna gjorde! (SD svängde alltså också totalt.)
Minialliansens fortsatte sin nya politik att satsa på verksamheterna. M+L+KD lade ett mycket ”offensivt förslag” även för budget 2017. Och vi i Vänsterpartiet stod återigen där, överraskade och förundrade. De borgerliga partierna hade tagit Vänsterpartiets förslag igen…
I budgetomröstningen (juni 2016) röstade Vänsterpartiet därför återigen på minialliansens förslag (eller om det nu var Vänsterpartiets…) mot de styrande partiernas (S+C+MP) besparingsbudget. En slags ”upp-och-nedvända” världen i Vänersborgs kommunfullmäktige alltså… (SD avstod från att rösta.)
Även inför budgetbeslutet om drygt en vecka, budgeten 2018, har M+L+KD och Vänsterpartiet mycket lika budgetförslag. Det framförde vi också till S+C i förhandlingarna. Det kanske var idé att försöka enas om en gemensam budget nu när de styrande (S+C+MP) accepterade i stort sett hela Vänsterpartiets budgetförslag – en slags ”maxalliansens” (S+M+V+C+MP+L+KD) budget.
Och visst ska representanter för de två stora blocken träffas.
Jag vet dock inte hur stort intresset är för att komma överens. Det tycks som om intresset är minimalt – från båda blocken. Trots att det egentligen bara är ”småfrågor” som skiljer. Det känns som om de båda blocken främst vill positionera sig inför valet nästa år istället för att komma överens.
Minialliansens budgetförslag för 2018 skiljer sig på några punkter från den nu framförhandlade budgeten från S+C och Vänsterpartiet. Den framförhandlade budgeten (S+C+V) innehåller 2 milj kr till Samhällsbyggnadsnämnden, 1 milj kr till Kultur- och Fritidsnämnden samt nödvändiga pengar till Wargön Innovation, eftersom detta projekt redan är beslutat av kommunfullmäktige. (Hur tänkte minialliansen här?) Dessa poster finns inte med i minialliansens budget.
Men det är två saker i den borgerliga gruppens (M+L+KD) budget gällande Barn- och Utbildningsnämnden som skiljer sig, och som på sätt och vis ”stör mig”. Det ena är att det föreslås att:
”Ytterligare 3,0 mkr tillförs för ett 3-årigt pilotprojekt gällande 2-lärarsystem.”
Det är ett bra förslag, inte bara för att det första gången i Vänersborg framfördes av undertecknad (i BUN och i denna blogg), utan för att det måste göras något åt skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö. Ett tvålärarsystem är en bra idé. Det finns dock fler.
Min åsikt är att M+L+KD ändå går fel väg. Det är inte riktigt kommunfullmäktiges sak att besluta om pengar till en konkret åtgärd som först inte har utretts av facknämnden, dvs BUN. Det borde vara omvänt. Ett genomtänkt och genomarbetat förslag borde komma från Barn- och Utbildningsnämnden – och sedan beslutas av kommunfullmäktige.
Men som sagt, ett tvålärarsystem ser ut att vara en bra åtgärd. Därför har jag skrivit en motion i frågan, ”Motion till kommunfullmäktige om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, som jag tänker lämna till fullmäktige nästa vecka. (Motionen är redan inskickad och diarieförd.) Motionen ger även exempel på andra bra åtgärder.
Det andra förslaget som återfinns i budgetförslaget från M+L+KD är tanken att hela kommunen genom kommunstyrelsen ska ta ansvar för en eventuell elevökning nästa år:
”Kommunstyrelsen tar även 2018 den finansiella risken för elevökning jämfört med i MRP prognosticerat elevunderlag. BUN har att hos Kommunstyrelsen avropa medel motsvarande genomsnittlig elevpeng för elevökning utöver 10 elever.”
I sitt budgetförslag avsätter emellertid inte M+L+KD några pengar för detta. Och då vet jag inte om förslaget egentligen är särskilt seriöst. Det kanske mest är ”valpropaganda”… Det är bättre att nämnden får pengarna direkt istället för att gå en omväg via kommunstyrelsen. Det har BUN, som jag ser det, fått nu. Det finns nämligen pengar för en elevökning i de pengar som avsätts till BUN.
Om elevökningen skulle bli större än prognoserna, så anser jag att BUN får återkomma till kommunfullmäktige med en begäran om en budgetförstärkning. Vilket i så fall kan ske typ i början av nästa år. Då är elevökningen en ny fråga, ett nytt ärende. Och då är det inte något som Vänsterpartiet har kommit överens om med S+C i den överenskommelse som är träffad.
Så vad finns det mer att säga om budgetöverenskommelsen mellan Vänsterpartiet och S+C?
Vänsterpartiet har inte tagit ställning för ett av de stora blocken i och med denna uppgörelse. Jag ser det istället som att vi i Vänsterpartiet genom denna överenskommelse har gett förutsättningar för de båda blocken att istället närma sig varandra, och det mot den politik Vänsterpartiet står, och alltid har stått, för – så mycket pengar till verksamheterna som möjligt, till vård, skola och omsorg.
Vänsterpartiet har också genom överenskommelsen säkrat pengar till verksamheterna. Alla nämnder har fått lika mycket pengar som de har yrkat. Ser man historiskt på detta förhållande, så har det sällan varit fallet. Och det ser jag som vänsterpartist mycket positivt på.
Vi ska inte heller glömma att hade inte denna uppgörelse mellan S+C+MP och V kommit till stånd så hade det blivit sverigedemokraterna som hade varit tungan på vågen i den avgörande omröstningen. Och då hade de kanske, tillsammans med S+C+MP, röstat på det ursprungliga förslaget från den styrande minoriteten, som inte alls ville ge BUN och Socialnämnden lika mycket pengar. Med andra ord, då hade verksamheterna inte fått det de hade begärt.
Vänsterpartiet uppgörelse med S+C säkrade alltså pengarna till verksamheterna.
Men visst är det tråkigt att S+C+MP visar en attityd av att ”vi-vill-ge-så-lite-som-vi-bara-kan” till verksamheterna när de på det senaste sammanträdet med kommunstyrelsen, tillsammans med sverigedemokraterna för övrigt, röstade för att Barn- och Utbildningsnämnden bara skulle få 11 milj kr i stället för de 14,7 milj kr som nämnden enhälligt hade begärt… (Se TTELA: ”Mindre extrapengar än nämnden trodde”.)
Och det beslutet fick väl fler än bara undertecknad att undra vad som egentligen låg bakom uppgörelsen med Vänsterpartiet…
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kommenteras och budgetöverenskommelsen mellan S+C och Vänsterpartiet – se ”Är detta verkligen rätt?”
Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)
I två tidigare bloggar (se ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” och ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)”) har jag redogjort för Arnes kamp mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Här följer fortsättningen och den avslutande delen. Den handlar om riskerna för att Arnes fritidshus ska svämmas över.
Och då blev jag tvungen att läsa igenom det Översvämningsprogram som Vänersborgs kommun har utarbetat… (Du kan ladda ner det här.) Det är inte helt lätt för en lekman att förstå alltihop. Så jag reserverar mig för eventuella missuppfattningar, men jag försöker att undvika dem genom att citera några avsnitt.
Vänerns medelvattenstånd är +44,64 möh (meter över havet). Det kan vara bra att utgå från. Och byggnadsnämnden kräver alltså att nivån på det färdiga golvet i Arnes sommarstuga ska ligga +47,56 möh. Med andra ord, nästan 3 meter högre än Vänern. 3 meter! (För att vara exakt, 2,92 meter.) Arne vill bygga, +47,06 möh. Det kan också vara bra att komma ihåg.
Översvämningsplanen resonerar så här:
”Sammantagna bedömningar gör att Vänersborgs kommun kommer att ange +47,16 som den högsta nivån i kommunen. Dessutom har vindens effekt, s.k. uppstuvning analyserats. Denna beräknas för Vänersborg till ca 50 cm. Rapporten redovisar en dimensionerande nivå för Vänern på 46,08 m RH00 med den regleringsstrategi som tillämpas sedan 2008. Vidare beräknas effekten av förändrat klimat till 20-40 cm som ska ses som ett tillägg. Utgångspunkten är +40 cm. Vi har valt denna högre nivå för att ta höjd för värsta tänkbara framtida klimatförändringar.”
Den ”värsta tänkbara”… Och här pratar vi om en sommarstuga på Nordkroken… Men det är inte klart än…
Tillbaka till Översvämningsprogrammet:
”Sannolikheten att denna nivå ska inträffa bedömer vi vara mycket låg.”
Och den skrivningen är ingen överdrift:
”+47,61. Denna nivå har en återkomstid som är lägre än 1 på 10.000 år.”
”+47,16 – +47,61. Intervallet genomsnitt 1 gång på 1000 år.”
Sannolikheten för att en sådan här översvämning ska inträffa är alltså en gång på 1.000 år! Eller kanske ännu lägre… Vid +47,61 möh, bara 5 cm över den nivå som byggnadsnämnden vill att Arnes hus ska ligga, är faktiskt sannolikheten lägre än 1 på 10.000 år!
Ni som tror att Arnes sommarstuga står kvar om tusen år kan väl räcka upp en hand…
Om Vänern stiger till 47,61 möh, dvs den nivå som byggnadsnämnden kräver att Arnes sommarstuga ska klara av, så kan nämnas att vid denna nivå står vattnet:
”ca 1,5 meter upp på fasaderna på Hamngatan.”
Man kan väl komplettera med att konstatera att avloppsverket och vattenverket är utslaget vid denna nivå…
Arne vill höja golvnivån till 47,06 möh. Som jämförelse citerar jag Översvämningsprogrammet om vad som händer i Vänersborg när nivån når +46,51 möh (dvs drygt en halvmeter lägre):
”är Hamngatan under vatten, stora delar av resecentrum är under vatten, delar av länsstyrelsens byggnader, bräddar satta ur funktion. På lägsta delarna av Sanden är vattnet 70 cm högt. På Vassbottenleden står vattnet 50 cm över vägbanan vid Kvantum. Järnvägstrafiken utslagen.”
Men Vänern kan stiga ytterligare en halvmeter innan vattnet når Arnes sommarstuga… Och även om grunden skulle svämma över, en gång på tusen år, kommer vattnet efter en översvämning att dräneras bort… Det är inte heller oväsentligt att konstatera.
Översvämningsprogrammet är mer realistiskt än Byggnadsnämndens anvisningar. Programmet pratar om att sådana här översvämningar är att betrakta som naturkatastrofer och att det gäller att sätta kostnaderna för att skydda sig mot de bedömda skadorna:
”Kostnaden att skydda sig mot dessa nivåer står inte i proportion till de skador vi bedömer att de ger.”
Byggnadsnämnden borde väl också diskutera detta perspektiv i samband med bedömningen av bygglovet till Arnes sommarstuga. Eller? Eller behövs det ens? Är det inte ganska uppenbart att Arne borde få bygga sitt fritidshus…?
Det torde vara tämligen meningslöst att diskutera kommunens ansvar och eventuella skadestånd till Arne om sommarstugan skulle svämma över… Men för fullständighetens skull. Ett eventuellt skadestånd vid en översvämning spelade ju faktiskt en roll för byggnadsnämndens beslut. I protokollet står det:
”Vid översvämning har den enskilde fastighetsägaren det övergripliga ansvaret att skydda sin egendom. Men om översvämning sker i ett område med detaljplan har kommuner ett ansvar eftersom de är skyldiga att utreda och beakta risken för översvämning vid upprättande av en detaljplan.”
Det kan vara bra att ha i minnet, och det skriver också byggnadsnämnden, att fastighetsägaren har det övergripande ansvaret. Kommunen har också, precis som det står i protokollet, skyldighet att utreda och beakta risken för översvämning. Vilket kommunen har gjort med sitt Översvämningsprogram.
Men kommunen kan ändå bli skadeståndsskyldig, men vad krävs för att undvika det? Det krävs att detaljplanen ändras! Det går att exempelvis bestämma lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse. Men det har inte kommunen gjort, det finns inga sådana mått i detaljplanen!
Det ser ut som om Arne inte får något bygglov. Han kommer att stå där med en tomt och ett fallfärdigt hus som det är alltför dyrt att renovera. Och han lär inte kunna sälja det, för vem vill köpa en fastighet som byggnadsnämnden inte ger bygglov för.
Det finns vid det här laget många exempel i kommunen på hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen stjälper i stället för hjälper. Nu kan vi lägga ytterligare ett fall till handlingarna, en hög med handlingar där vi redan hittar namn som Solvarm, Magnus Larsson, Andersson…
Jag hoppas att Arne överklagar byggnadsnämndens beslut. Beslutet är inte bara moraliskt förkastligt, jag tror dessutom att det kan strida mot lagen.
I byggnadsnämnden var det bara Vänsterpartiets ledamot Pontus Gläntegård som hade en avvikande uppfattning. Gläntegård föreslog:
”Återremiss för framtagande av beslutsunderlag mot ett positivt beslut”
Ingen av de andra höll med honom.
Som en vanlig invånare i Vänersborg har jag mycket svårt att förstå syftet med den inställning och det motarbetande som byggnadsnämnden tycks visa enskilda människor som vill bygga, bo och arbeta i den här kommunen. Det verkar alltför ofta vara så att byggnadsnämnden alltför sällan stödjer och hjälper enskilda som vill bygga. Är det inte så att vi vill att människor flyttar till kommunen, att kommunen ska växa?
Och jag undrar också hur det står till med likabehandlingen. Hur kan t ex planeringen av Sanden gå vidare – gäller inte samma nivåer och regler som i Nordkroken? Och hur kan Bert Karlsson få bygga på Ursand när Arne inte får bygga i Nordkroken? (Missförstå mig inte, jag vill inte att Bert ska behandlas sämre.)
Men Arnes fritidshus har en chans till. På nästa sammanträde med byggnadsnämnden ska ärendet tas upp igen. Det är nämligen då som det slutliga avslaget ska ges till Arne.
Vänersborg har ett dåligt rykte i byggnadskretsar. Några undrar varför det är så – det gör inte jag.
Gör du?
.
Denna blogg är del 3 i en serie av 3 bloggar:
Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)
I min förra blogg (se ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)”) berättade jag om Arnes kamp mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Här följer fortsättningen.
Arne reviderade sin bygglovsansökan. Det var han ju tvungen till. Men Arnes golv hamnade nu på +47,06 möh, dvs fortfarande 50 cm under de nya riktlinjerna som byggnadsförvaltningen hade fastställt till 47,56 möh. (Efter att Arne hade köpt fritidshuset.) Arne ansåg att +47,06 möh räckte. Då skulle nämligen grunden ligga 10 cm över den nivå som kommunen själv hade rekommenderat i sitt Översvämningsprogram. Skulle Arne bygga som kommunen ville, så skulle grunden i stort sett ligga i samma höjd som grannarnas tak…
Arne skrev till byggnadsförvaltningen att +47,06 säkerställde att:
”vatten ej tränger upp i huset under värsta tänkbara scenario.”
Och så är det nog.
Kommunen har nämligen i sitt Översvämningsprogram fastslagit en dimensionerande nivå för Nordkroken, vilken lyder (se Översvämningsprogrammet sid 86, blått fält; Nordkroken hör till område Q):
”Funktionen hos ny bostadsbebyggelse ska klara nivån … 46,96 möh.”
Med funktion menas i detta sammanhang att vatten inte ska tränga in i byggnader samt att avlopp inte ska svämmas över. Med en bottenplatta byggd på 47,06 möh menar Arne att han följer rekommendationerna.
Men denna nivå räckte alltså inte för byggnadsnämnden.
Det finns många aspekter på Arnes planerade nybygge. Jag skulle innan jag går vidare med riskerna för översvämning titta närmare på det viktigaste dokumentet i sammanhanget – detaljplanen.
I Plan- och bygglagen (PBL) så står det i 9 kap 30 §, rubriken ”Förutsättningar för bygglov” (jag citerar tillämpliga delar):
”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen”
Detta är synnerligen intressant. Det är nämligen så att det inte står några mått på nivåerna för det färdiga golvet i detaljplanen. Ja, du läste rätt. De mått som byggnadsnämnden hänvisar till finns inte med i detaljplanen! Det är för övrigt antagligen därför som det också står om ”rekommenderade nivåer” i byggnadsnämndens beslut.
Det är ju skillnad på tvingande regler och rekommendationer… Bygglov ska alltså ges om åtgärden ”överensstämmer med detaljplanen”. Det står i lagen!
Och, som Boverket skriver (se här):
”Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.”
Boverket skriver också på samma sida precis det som anges i PBL – att när detaljplanen gäller så:
”har du en garanterad rätt att bygga enligt planen”
Det är emellertid inte ovanligt att kommuner ställer särkrav i samband med hanteringen av byggnadslov. Därför har lagstiftningen kompletterats med anledning av detta. Bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson (MP) fick en fråga om detta i riksdagen som
han svarade på tidigare i år (10 januari).
Ministern skriver (se här):
”kommuner [får] inte ställa andra tekniska egenskapskrav på byggnadsverk än de som gäller enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Om sådana krav ställs ändå är de utan verkan. Detta tydliggjordes genom den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2015. Regeln är formulerad så att en kommun som huvudregel inte ska kunna kräva andra tekniska egenskaper i ett avtal om genomförande av en detaljplan, oavsett om det är frågan om ett exploateringsavtal eller ett markanvisningsavtal.”
Vänersborgs kommun ställer alltså krav på Arne som inte finns med i detaljplanen och frågan är då om det inte handlar om ett kommunalt särkrav. Och i så fall är inte byggnadsnämndens beslut bara omoraliskt och fyllt av maktmissbruk – det kan också vara olagligt.
Ytterligare en sak innan jag tar upp översvämningsriskerna…
I byggnadsnämndens beslut står det (också):
”Beslutet fattas med stöd av stöd av 2 kap. 6 § 5p. plan- och bygglagen.”
I PBL står det:
”Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
5. möjligheterna att hantera avfall”
Detta måste naturligtvis också kommenteras för att ärendet ska bli så bra belyst som möjligt. Även om det kanske blir lite krångligt.
Dagvatten och spillvatten räknas ibland som avfall, men kan hamna i olika lagstiftningar beroende på om det är inom eller utanför ett verksamhetsområde. Numera är det så att Nordkroken är inom ett verksamhetsområde. Då är det kommunens ansvar att ta hand om vattnet. Det hanteras av lagen om allmänna vattentjänster (LAV).
Jag citerar från Boverkets hemsida (se här):
”När ett detaljplanelagt område ingår i ett verksamhetsområde för dagvatten har huvudmannen för verksamhetsområdet enligt LAV ansvar för att ordna de allmänna vattentjänster som behövs för att ta hand om dagvattnet. I huvudmannens ansvar ingår att ordna de tekniska installationer som behövs.”
Och vidare under rubriken ”Kommunens ansvar”:
”Kommunen ansvarar för planläggningen av mark och vatten och för att marken används till det den är mest lämpad för och att den bara planläggs om det är lämpligt
från allmän synpunkt.
Vid bedömningen om marken är lämplig ska kommunen särskilt ta hänsyn till bland annat hälsa och säkerhet, vattenförsörjning och avlopp samt olyckor, översvämning och erosion. Detta ansvar innebär att kommunen vid detaljplaneläggningen ska ha försäkrat sig om att dagvattenhanteringen går att lösa inom planområdet och att man kan visa hur det kan göras.”
Så är det…
Och här skulle bloggen kunna sluta. Mina läsare har nog insett hur Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning fungerar. Men det är ytterligare en fråga som naturligtvis måste belysas. Och det är det här med riskerna för att Arnes hus ska svämmas över. Det var ju denna aspekt som ledde till avslaget.
Men denna del två av ”Vänersborgs byggnadsnämnd: Fallet Nordkroken” har redan blivit lång. Därför tar jag upp riskerna för översvämningar i nästa och avslutande del. Då tänkte jag också dra några slutsatser… Och jag kan garantera att den avslutande delen blir mycket lärorik, i varje fall för alla vänersborgare.
.
Denna blogg är del 2 i en serie av 3 bloggar:
Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)
Vänersborgs byggnadsnämnd hade sammanträde för några veckor sedan (16 maj). Ärenden som rörde både Bert Karlsson på Ursand och Magnus Larsson i Sikhall var uppe för behandling. Och ett bygglovsärende på Nordkroken. Det var emellertid inte Andersson denna gång – Andersson som jag skrev bloggar om då det begav sig för några år sedan. (Se t ex ”Nordkroken och kommunen”.) Däremot hade detta Nordkroksärende vissa paralleller med fallet Andersson.
En person, låt oss kalla honom Arne, köpte ett fritidshus i Nordkroken strax efter julhelgen förra året, 2016. Tomten ligger fint, inte särskilt långt från Vänerns strand. Det är en tomt bland andra i området. Det ligger nämligen en mängd sommarstugor och även en del årentruntboenden i grannskapet.
Själva fritidshuset var däremot i ett bedrövligt skick. Arne ansökte därför om bygglov för att få riva den befintliga sommarstugan och bygga en ny. Det visade sig nämligen att detta var mer lämpligt än att renovera den gamla.
Men det var självklart lättare sagt än gjort i Vänersborg. Byggnadsnämndens bedömning var för en luttrad vänersborgare tämligen självklar:
”Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Skälet för avslaget var följande:
”En byggnad ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämplig för att förhindra olyckor som översvämning.”
Det handlar alltså om att området kan översvämmas.
Byggnadsnämnden fortsatte:
”I ansökt åtgärd ligger nivå för färdigt golv under rekommenderad och dimensionerad nivå för översvämningsrisker. Enligt kommunens översvämningsprogram är rekommenderad nivå på färdigt golv + 47,56. Detta för att säkerställa byggnadens alla funktioner, såsom grundläggning, dränering och förhindra att vatten kommer in i byggnaden.”
Det är ett mycket märkligt förhållande egentligen. Arne skulle kunna renovera det gamla huset utan att ens begära bygglov… Det hade varit helt ok. Fast även detta hus skulle ju naturligtvis riskera att översvämmas precis på samma sätt som ett nybyggt. (Ja, riskerna hade varit ännu större än på ett nybyggt hus – jag återkommer till det.) Men en 
renovering skulle alltså vara helt på sin plats. Det tycks mycket ologiskt. Samtidigt riskerar de flesta (alla?) andra hus i området att också översvämmas…
Sedan är det ju så att om översvämningsolyckan skulle vara framme och Arnes nybyggda hus stå under vatten så är det ju Arne själv som drabbas. Och som med all sannolikhet själv får stå för alla kostnader för eventuella vattenskador etc. (För om det är så att byggnadsnämnden i Vänersborg har rätt så finns det väl inget försäkringsbolag som går med på att försäkra huset.) Byggnadsförvaltningen menar emellertid att det finns risk för att kommunen skulle få betala skadestånd i detta läge. (Jag återkommer till det också.)
Det finns många som tycker att Arne borde ha fått sitt bygglov. Kanske särskilt grannarna… Då skulle de få se ett nytt och fräscht hus i området, istället för rucklet som står där nu. Ingen granne har för övrigt inkommit med synpunkter mot Arnes planer.
Det finns säkerligen några av läsarna som tycker att Arne är en ganska korkad person som köpte en tomt med ett fallfärdigt hus innan han fick bygglov… Och var han så korkad får han också stå sitt kast och ta konsekvenserna. Typ.
Men Arne var inte så korkad. Faktum är att Arne var i kontakt med byggnadsförvaltningen före och i samband med köpet.
Arne har gett sin syn på historien skriftligt och inlagan fanns i byggnadsnämndens diarium innan behandlingen av ärendet. Det kan väl också sägas att byggnadsförvaltningen inte har något att erinra mot Arnes historiebeskrivning. (Det har jag fått bekräftat via mail.)
Arne skriver:
”Vi kontaktade Vänersborgs kommun … Under mötet diskuterades de olika möjligheterna samt rådande detaljplan för området Nordkroken. Detta möte resulterade i att det inte fanns några hinder att bygga nytt eller renovera om vi höll oss inom ramarna för planbestämmelserna samt att vi byggde på Vänersborgs kommuns fastlagda nivå +46,96 meter över havet.”
Under dessa förutsättningar köpte Arne fastigheten i slutet på förra året.
Och allt såg ut att lösa sig. Vilket det naturligtvis borde ha gjort. Arne hade ju liksom gjort det som ankom på honom när han köpte fastigheten.
I januari 2017 möttes parterna på nytt. Då hade Arne alltså köpt fastigheten.
Arne skriver:
”De olika ritningsförslagen studerades och mötet resulterade i att det togs ett beslut på att bästa möjliga lösning är nybyggnation av fritidshus.”
Det slogs fast vilka mått som skulle gälla och när det gällde nivå på färdigt golv var det +46,96 möh (=meter över havet) som fortfarande var aktuellt. +46,96 möh är den nivå som kommunen i sitt Översvämningsprogram har fastslagit som en dimensionerande nivå för Nordkroken.
Bygglovshandlingarna lämnades in den 17 februari.
Så långt var allt bra, Vänersborgs byggnadsförvaltning fungerade som vilken annan byggnadsförvaltning som helst. Den hjälpte istället för stjälpte.
Några veckor senare (7 mars) fick dock Arne besked om att förutsättningarna hade ändrats. Byggnadsförvaltningen krävde nu att nivån på det färdiga golvet skulle vara 47,56 möh, dvs 60 cm högre än tidigare överenskommet.
Byggnadsförvaltningen hade alltså ändrat sig mitt under pågående process. Och det efter att Arne hade köpt fastigheten! Arnes hus skulle ligga högre än det var sagt från början, dessutom ganska mycket högre än de andra husen i området.
Det ser onekligen ut som om byggnadsförvaltningen bedriver ett tråkigt byråkratiskt maktspel mot en maktlös enskild människa. Och visst är väl känslan att kommunen medvetet vill ställa till bekymmer för Arne?
Det var alltså krångligare att ha med Vänersborgs byggnadsförvaltning att göra än Arne trodde från början. Det ska kanske tilläggas att Arne inte kände till Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning särskilt bra, han kommer nämligen från en annan kommun. Arne trodde väl att de besked han fick innan han köpte fastigheten gick att lita på och att byggnadsförvaltningen ville hjälpa honom.
Så är det inte i Vänersborg. Och det har Arne bittert fått erfara. Han kunde inte lita på de besked som han fick innan han köpte fastigheten.
(Snart kommer fortsättningen på Arnes kamp med byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg.)
.
Denna blogg är del 1 i en serie av 3 bloggar.
BUN fick bara 11 milj
Idag avgjorde kommunstyrelsen (KS) ett ärende som är av stor betydelse för Barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det är dessutom en fråga av stor principiell betydelse.
Bakgrunden är det beslut som kommunfullmäktige fattade i juni förra året om att BUN skulle få kompensation för en framtida elevökning. Det var en del i den budget som oppositionen bestående av moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, vänsterpartiet och välfärdspartiet tog. Som bekant röstade de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, mot. Sverigedemokraterna avstod från att rösta.
Beslutet löd i sin helhet:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 11 000 tkr som ersättning till barn- och utbildningsnämnden om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever. Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än tio elever (jämfört med barn- och utbildningsnämndens budget 2017), ersätts nämnden per elev, med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats, för motsvarande plats under 2016.”
Det var alltså 11 milj kr som avsattes. Vi i oppositionen trodde att det skulle räcka. Men vi ”garderade” oss som synes i beslutet. (Du kan läsa mer om själva beslutet i tidigare bloggar, t ex ”Får BUN sina 14,7 miljoner?”.)
Kommunstyrelsen röstade idag för att BUN bara skulle få 11 milj kr för elevökningen. Det var de partier som röstade mot budgeten förra året eller avstod, dvs S+C+MP+SD, som röstade för att BUN inte skulle få hela den summa som motsvarade den faktiska elevökningen. De partier som röstade för att BUN skulle få hela den begärda summan på 14,7 milj kr var de partier som stod bakom budgetbeslutet, dvs M+L+KD+V.
Vänsterpartiet reserverade sig mot dagens KS-beslut och Lutz Rininsland (V) förklarar i sin reservation på ett mycket tydlig och pedagogiskt sätt vad det handlar om:
”Vid tidpunkten för beslutet kunde förutses att nämnden behövde tillägg för att betala undervisningen för en stor grupp nytillkommande elever. Antalet elever förändrades ständigt och det var endast möjligt att förutse att ökningen inte skulle stanna av.
Kommunfullmäktiges beslut gav ett tydligt besked om hur ersättningen skulle beräknas för varje nytillkommande elev. När en tillförlitlig prognos för elevantalets ökning inte fanns, gjordes bedömningen att ett belopp om 11 Mkr skulle kunna tillgodose nämndens behov av tillägg. Den summan reserverades hos kommunstyrelsen i avvaktan på att nämnden skulle redovisa hur stor elevökningen blev.
När nämnden nu begär att få tillägg i enlighet med det verkliga utfallet, så har nämnden skäl att förvänta sig att ersättningen beräknas enligt det som sades i kommunfullmäktiges beslut: ”Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än 10 elever (jämfört med BUNs budget 2017) ersätts nämnden per elev med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats för motsvarande plats under 2016.”
Nämnden sammanställde antalet tillkommande elever, gjorde beräkningar enligt kommunfullmäktiges anvisning och lämnade in en begäran om 14 658 182 kronor.
Denna beräkning kan inte avvisas med hänvisning till en uppskattning från juni 2016 att 11 miljoner skulle vara tillräckligt.”
BUN behöver den större summan för den stora elevökningen – det fanns i januari hela 154 fler elever i grundskolan än vad BUN hade budgeterat för.
Dagens beslut i kommunstyrelsen väcker också en del principiella funderingar. Jag börjar faktiskt undra om KS-beslutet verkligen är lagligt. KS-beslutet sätter ju sig i realiteten över kommunfullmäktiges (KF) beslut. (Och det görs dessutom av de fyra partier som inte röstade för beslutet i KF.) KF:s beslut om beräkningsgrunderna var ju hur tydligt och klockrent som helst.
Som jag ser det har kommunstyrelsen ändrat ett fullmäktigebeslut. Och det kan naturligtvis inte KS göra. Det kan bara kommunfullmäktige självt göra!
Det kanske är läge att låta förvaltningsrätten titta på beslutet?
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde – klicka här.
Nationaldag och kommunstyrelse
Idag är det den 6 juni – Sveriges nationaldag. Det betyder att den svenska fanan vajar i Nordstan, allt enligt traditionen hos en svensk internationalist…
Dock vet egentligen ingen varför vi firar just den 6 juni. Att Sverige fick sin nya författning denna dag 1809 stämmer inte riktigt och inte heller att Gustav Vasa valdes till kung detta datum 1523. Ska man vara petig så hade Sverige då en juliansk kalender, dvs en annan tideräkning än idag. Och även om dessa saker hade hänt den 6 juni, så hade det ärligt talat inte varit mycket att fira.
Sanningen är nog att det faktiskt inte finns någon riktig historisk händelse som är värd att fira, som typ USA, Frankrike och Norge har. Det kanske också är därför som firandet av nationaldagen inte är särskilt folkligt förankrad. (Allt enligt professor Dick Harrison, se här.)
Men på Sanden var uppslutningen stor när Vänersborg firade nationaldagen. Kanske inte riktigt så många som när Ola Salo uppträdde i lördags, men ändå. Om publiktillströmningen berodde på att det var nationaldag eller underhållning, det vet jag inte – kanske var det en kombination.
Åhörarna fick lyssna till musik, tal och vara med om några prisutdelningar.
Peter Andersson från Vänersborgs Hockeyclub fick mycket 
välförtjänt årets idrottsledarstipendium och Fredrik Eriksson årets miljöstipendium, säkert lika välförtjänt det.
Vänersborgs förste världsmästare i ishockey Viktor Fasth fanns också på plats och fick motta vänersborgarnas ovationer. Det var definitivt välförtjänt.
Nationaldagsfirandet på Sanden höll på att ta en ände med förskräckelse. En stor bildskärm var nära att blåsa ner. Det var tur att det fanns starka damer och herrar på plats som kunde rädda situationen.
And now something completely different.
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen. Ledamöterna har en hel del att läsa, utskicket innehåller 829 sidor…
Kommunstyrelsen (KS) ska i huvudsak förbereda (bereda) de ärenden som ska upp på kommunfullmäktige den 21 juni, det sista sammanträdet före sommaruppehållet.
Det största ärendet är naturligtvis budgeten för 2018. Jag har skrivit om de olika förslagen tidigare (se bland annat ”Budgetförslagen för 2018 är presenterade!” och ”KSAU: Spänningen stiger”).
I fredags träffades representanter för de styrande partierna och Vänsterpartiet om just budgeten. Bo Carlsson (C) och Peter Trollgärde (S) ville att vi skulle komma överens om en gemensam budget, dvs de styrande partierna och Vänsterpartiet.
Och det kan man väl säga att vi gjorde. De styrande sköt till pengar till både barn- och utbildningsnämnden (BUN), socialnämnden och överförmyndarnämnden, precis lika mycket som V ville. S+C+MP ville också ge 1 miljon till kultur- och fritidsnämnden, och det hade V naturligtvis inga problem med. Partierna var vidare överens om fördelningen till de övriga nämnderna, med undantaget att V även ville tillskjuta 400.000 kr till byggnadsnämnden för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan i Brålanda. Vänsterpartiet fick gehör för detta också. (Du kan läsa mer om förhandlingarna på Vänsterpartiets hemsida – klicka här.)
Det är bara ett ”problem”…
Vänsterpartiets budgetförslag är till förväxling lika förslaget från moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna…
Kan det betyda att samtliga partier (med undantag av sverigedemokraterna och eventuellt välfärdspartiet) kommer att bli eniga om budgeten? Ja, det är inte omöjligt. Bo Carlsson (C) och Peter Trollgärde (S) ska träffa minialliansens gruppledare och diskutera budgeten, dock inte förrän efter morgondagens kommunstyrelsesammanträde.
Det är bara, vad jag förstår, miljonen till kultur och fritid som skiljer mellan dessa partier. Och de 3 miljonerna som M+L+KD vill avsätta till en försöksverksamhet med ett tvålärarsystem (två legitimerade lärare i varje klass) på någon skola. Det här sista förslaget är faktiskt ett förslag som jag har tagit upp i BUN… Det finns emellertid inte med i Vänsterpartiets budgetförslag. Vi tyckte att det passade bättre att ta upp och behandla ett sådant här förslag i BUN, före det att fullmäktige tog upp det i budgeten. Precis som det förslag som Marie Dahlin (S) lite försiktigt, och överraskande, lanserade på Aqua Blå – att administrativ personal ska sköta lärarnas administrativa uppgifter. (För övrigt också ett vänsterpartiförslag…)
Det ser alltså ut som om S+C+MP äntligen vill satsa mer pengar på förskolan och grundskolan. Såvida det inte är ”valfläsk” inför kommande val… Eller helt enkelt att de styrande inte vill förlora den tredje budgetomröstningen i rad…
Vi kommer att få lite mer insikt om detta på morgondagens KS-sammanträde. Då ska frågan behandlas om BUN ska få 11 milj kr eller 14,7 milj mer för elevökningen, för detta år alltså, för år 2017. De partier som i juni 2016 röstade igenom de extra pengarna för elevökningen, M+L+KD+V, vill samtliga att BUN ska få den större summan, dvs den summa som motsvarar den reella elevökningen. S+C+MP vill ge den mindre summan. Och står de kvar vid den, så blir det sverigedemokraterna som avgör frågan. (Se mer: ”Får BUN sina 14,7 miljoner?”.)
Det blir upp till bevis för de styrande partierna på flera sätt.
Vänsterpartiets motion om kommunal skötsel av allmänna badplatser ska också behandlas i kommunstyrelsen imorgon. (Du kan läsa hela motionen här.) Vänsterpartiet vill helt enkelt att kommunen ska sköta om fler badplatser än i nu-läget, även om de ligger på privat mark. Detta som en service till framför allt kommuninvånarna på landsbygden.
Jag har beskrivit den i mitt tycke urusla hanteringen av motionen i samhällsbyggnadsnämnden. Eller ska vi snarare säga den arroganta ”icke-hanteringen” av motionen… (Se min diskussion om hanteringen: ”Kommunens badplatser”.)
Vänersborgs bostadsförsörjningsprogram ska diskuteras. Och det står faktiskt några saker i bostadsförsörjningsprogrammet som kan knytas till motionen om badplatser:
”Vänersborgs kommun ska värna strategiska serviceorter med grundläggande kommunal service för att öka attraktionskraften för landsbygden och dess tätorter som bostadsort.
– Värden som kollektivtrafik, service och infrastruktur ska alltid kombineras med närmiljöer av hög kvalitet för att förbättra förutsättningarna för boende. För att ta tillvara och förstärka de värden som Vänersborgs bostadsområden och tätorter har behövs analyser. Analyserna bör vara baserade på både kvalitativa och kvantitativa värden. Ett kvalitativ värde kan vara att det finns närhet till en sjö och kvantitativt värde är hur lång sträckan är till sjön.
– En analys av en ort kan ge svar på varför det är attraktivt att bo på vissa orter men inte andra, vad det är som saknas och vilka åtgärder som behövs för att göra en ort mer attraktiv.”
Fast att det som står i bostadsförsörjningsprogrammet skulle kunna handla om t ex badplatsen i Väne-Ryr låtsas antagligen inte de andra partierna om. Det är liksom skillnad på teori och praktik. Eller vad man säger att man vill och vad man verkligen gör…
Sådana här saker kommer att bli viktiga att komma ihåg, och hålla isär, om drygt ett år då det är val…
.
PS. Det går att läsa alla 829 sidor som kommunstyrelsen ska diskutera genom att klicka här…
Aqua Blå
Under helgen har en internationell anda präglat Vänersborg och dess invånare. Och staden har definitivt gjort skäl för sitt smeknamn ”Lilla Paris”. Aqua Blå-festivalen, som för övrigt inte kan ha undgått en enda vänersborgare, skulle ha gjort självaste Birger Sjöberg stolt.
Aqua Blå betyder karnevalsstämning långt in på småtimmarna. Med ett myller av
människor på stan – på Sanden, på Hamngatan och i Plantaget. Barn, ungdomar, medelålders och pensionärer, nysvenskar och gammelsvenskar, muslimer, ateister, kristna och till och med en och annan trollhättebo, i en salig blandning. Helt underbart att se.
Det var väl bara en del fotbollsnördar som uteblev från lördagens höjdpunkt med Ola Salo. Det var ju final i Champions League… Nästa år vore det kanske bra om finalen kunde flyttas så att den inte krockade med Aqua Blå.
Kanske skulle också pingst flyttas. Det var nog inte många vänersborgare som kom sig för att fira denna högtid under festivalen. Som de kanske borde ha gjort eftersom det är den helige andens dag och lite av kyrkans födelsedag. De som kom närmast var väl några politiker som hade ett samtal om kommunalpolitik på TTELA:s scen tidigare idag. Några av dem tycktes stundtals tala ”i tungor”. Vilket är ett typiskt kännetecken för pingst.
TTELA ordnade nämligen ett samtal mellan partierna. Kristdemokraterna, välfärdspartiet och miljöpartiet lyste dock med sin frånvaro. Och det var lite överraskande. Ja, kanske inte att miljöpartiet inte syntes till. Miljöpartiet tycks nu för tiden bara syssla med selfies på Facebook.
Politikerna diskuterade bland annat skolan. Och diskussionen fick ganska omgående karaktären av valrörelse. Det är ju val nästa år. Och då ska allt bli så bra, i varje fall om man ska tro på allt som sades. Massor av guld och gröna skogar. Det är lite synd att politiker sällan får ta ansvar för vad de gör och har gjort, typ sedan det senaste valet – hur har de röstat, vilka förslag har lagts fram, vilka motioner har skrivits osv.
Kurt Karlsson (SD), som håller svenska traditioner som pingsten högt, ville lösa grundskolans lokalproblem med små skolor på landsbygden. Karlsson framhävde särskilt hur viktigt beslutet om att behålla skolan i Väne-Ryr var. Och om man då betänker att skolorna i Vänersborg har ökat med 700 elever sedan 2013 och att det går 11 elever på Väne-Ryr i höst, så är lösningen på kommunens lokalproblem enligt Kurt Karlssons resonemang att Vänersborg bygger 60 små skolor…
Liberaler ville införa ett tvålärarsystem i Vänersborg och det ville moderaterna också. Men som ett försöksprojekt i någon skola förtydligade Gunnar Lidell (M). Det är ett bra förslag som jag har framfört i både barn- och utbildningsnämnd och i denna blogg. Det är kul att någon har lyssnat. (Tvålärarsystem har införts i bland annat Södertälje.)
Det finns andra sätt att utveckla skolan. Ett är att anställa särskilda administratörer som tar hand om ”administrativa” uppgifter, som t ex fastighets- och personalfrågor. Då skulle rektorerna kunna få tid att ägna sig åt sitt statliga uppdrag som pedagogiska ledare i större utsträckning. Andra yrkeskategorier skulle också kunna anställas för att ta hand om t ex elevvårdsfrågor och föräldrakontakter. Då skulle tid frigöras för lärarna till att utveckla undervisningen. Båda tankarna har lyfts av Vänsterpartiet i kommunen.
I dagens samtal framförde Marie Dahlin (S) helt oväntat en tanke på att administrativ personal ska sköta lärarnas administrativa uppgifter. Även socialdemokrater kan lyssna…
Vänersborgs grundskolor ser ut att gå en ganska spännande framtid till mötes…
Boendet diskuterades också av politikerna. Och naturligtvis ville alla partier bygga både mycket och mer. Vänsterpartiet vill satsa på hyreslägenheter, vilket socialdemokraterna höll med om.
Det hettade till lite när det gällde Mariedal Östra. Här finns det en färdig detaljplan men inget händer. Gunnar Lidell (M) tyckte att det nuvarande styret var alltför passivt, medan Bo Carlsson (C) tyckte att moderaterna var lika passiva när de styrde den förra mandatperioden.
Jag tror att båda till sist blev överens om att det var miljöpartiets fel att det inte händer något i området. Förra mandatperioden var moderaterna beroende av deras röster, nu styr centern och sossarna tillsammans med miljöpartiet. Varken Carlsson eller Lidell verkade särskilt glada för miljöpartiet och att det inte börjar byggas på Mariedal…
Det diskuterades också kollektivtrafik, inklusive tågstopp i Brålanda, och turism.
Det var inte särskilt många åhörare som lyssnade på diskussionen. De flesta var andra politiker. Det är synd. Kommunalpolitik är viktig och angår alla vänersborgare. Och det var faktiskt ett både intressant och lärorikt samtal som TTELA arrangerade.
Tyvärr var vädergudarna inte helt på sitt bästa humör under Aqua Blå. Men man ska väl inte klaga, det kunde ha varit värre. Men jag tror nog att man ändå kan säga att årets Aqua Blå återigen blev en succé.
För min del kommer ett bestående minne att bli med den kraft barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) klippte till bandybollen vid IFK:s monter. Jag hade inte en chans att komma upp i samma hastighet. Det är tur att Mats inte använder bandyklubban som ordförandeklubba…
PS. Du kan läsa mer om Aqua Blå och en del annat på Vänsterpartiets hemsida – klicka här.
MBL om budget 2018
Den 21 juni är det en av årets heligaste dagar, om inte den allra heligaste. Och då är det inte för att Vänersborgs kommunfullmäktige ska ha sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Nä, jag tänker på att det är sommarsolståndet, Frejs och Frejas dag. Det är årets längsta dag och en dag när kulten av fruktbarheten stod i centrum. Lite som det fortfarande är kring midsommar… Dock är det lite som har med fruktbarhet att göra i fullmäktige. Som tur är…
Den 21 juni ska kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut, det om budgeten för nästa år.
Den här veckan har kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) behandlat budgetfrågan och det är förslaget från de styrande partierna, dvs S+C+MP, som blir huvudförslaget när kommunstyrelsen ska behandla budgeten nästa vecka. Kommunstyrelsen behandlar (bereder) alltid alla förslag innan de kommer upp i kommunfullmäktige. (Sådana är demokratins regler…)
Förra veckan, den 23 maj, var det MBL om budgeten för 2018. Vilket det också alltid är innan slutgiltigt beslut fattas.
Personalorganisationerna, dvs Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Jusek, Kommunal, Vision, Vårdförbundet och DIK, ställde sig oeniga till det förslag som majoriteten i KSAU/budgetberedningen hade lagt fram, dvs de styrande partierna S+C+MP.
Det gemensamma yrkandet som personalorganisationerna lämnade avslutas med:
”Därför ställer vi oss oeniga till Mål- och resursplan 2018-2020 samt Investeringsbudget 2018-2022.”
Det betyder att om personalorganisationerna hade varit politiska partier i fullmäktige så hade de inte röstat på budgetförslaget från S+C+MP…
I sitt yrkande utvecklar personalorganisationerna sin uppfattning. När det gäller skolan skriver de:
”Antalet elever har ökat lavinartat de senaste åren men BoU:s (=barn- och utbildningsnämnden; min anm) ram har inte ökat i motsvarande grad och det är viktigt att både personal- och lokalbehov anpassas till verksamheterna. Vi anser att personalen måste ges reella möjligheter att utföra sitt viktiga uppdrag i en god arbetsmiljö.”
Och det är så sant som det är sagt.
Personalorganisationerna fortsätter:
”Ekvationen går inte ihop. Konsekvenserna börjar synas genom att sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen, där fler och fler väljer alternativa arbetsgivare. Även i ett socioekonomiskt perspektiv är läget kritiskt. Om inte dagens barn och elever får de resurser som krävs får detta långsiktiga och kostsamma följder för både samhälle och individ.”
Det är en dyster bild som personalorganisationerna målar upp. Men jag tror att den inte desto mindre är riktig. Det torde i konsekvensens namn vara omöjligt att vara medlem i någon av dessa organisationer och samtidigt rösta på S+C+MP i nästa val…
I sitt yrkande efterlyser personalorganisationerna också en kompetensinvesteringsbudget. De menar att en långsiktig och opolitisk kompetensförsörjningsplan måste upprättas i kommunen.
Personalorganisationerna skriver även om kommunens planerade investeringar. De menar att de är nödvändiga, inte minst på skolans område. Samtidigt är personalorganisationerna kritiska till finansieringen:
”Därför ställer vi oss frågande till de stora lånebelopp som tas under så kort tid och som måste betalas av kommande generationer.”
Och här får jag svårt att hänga med.
Om skolan behöver investera för drygt en miljard de närmaste fem åren och det dessutom finns behov i andra verksamheter av nästan lika stora investeringar, så har jag svårt att förstå hur personalorganisationerna tänker sig att investeringarna ska kunna finansieras om inte kommunen lånar pengar. Vänersborg har inga två miljarder i kassan till investeringar… (Vilken kommun har det?)
Man kan liksom inte äta smörgåsen och ändå ha den kvar…
De enda sätt, i varje fall på kortare sikt, som kommunen kan komma undan med mindre lån är genom att höja skatten eller dra ner på kostnaderna, dvs verksamheterna. Så att överskottet blir större. Och det vill ju inte personalorganisationerna.
Och inte heller Vänsterpartiet.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer