Arkiv

Archive for augusti, 2024

Kommunstyrelsens beslut

29 augusti, 2024 1 kommentar

Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sammanträde. Hela förmiddagen ägnades åt krisberedskap, kommunens uppgifter vid krig och Vänersborgs kris- och krigsorganisation. Med andra ord, att förbereda sig för krig.

Det var alltså ingen upplyftande halvdag, även om den antagligen var viktig. Men jag kan inte låta bli att tänka på att ett av argumenten för att Sverige skulle gå med i NATO var för att slippa krig. Nu är vi med i NATO och därför måste vi förbereda oss för krig… Tanken slår mig att Sveriges folk är lurat. Det är vi antagligen eftersom vi inte fick möjlighet att folkomrösta om NATO-inträdet.

Kommunen måste vidta en massa åtgärder för att kunna fungera om ett krig bryter ut. Det kan vara vem/vilka som ska fatta beslut, vilken personal som måste arbeta kvar i kommunen, vilka verksamheter som inte behöver prioriteras, skyddsrum, livsmedelsförsörjning osv osv. Planerings- och förberedelsearbetet kommer att ta tid från den ordinarie verksamheten och framför allt ta ekonomiska resurser i anspråk. Hur tänker staten att dessa åtgärder ska finansieras? Är det tänkt att barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka i kommunen ska betala, som vanligt?

Det är inte bara vänsterpartister som ifrågasätter och är kritiska till NATO-anslutningen. Det insåg jag när två personer från helt andra, i riksdagen NATO-vänliga, partier var lika kritiska…

Direkt efter lunch startade det “riktiga” sammanträdet. Det började med nästan två timmars information inklusive en hel del diskussion. Sedan var det beslutsomgång, fast första punkten i den var återigen information – kommundirektörens information.

Värt att nämna är att den senaste skatteprognosen för 2024 är ca 7 milj kr bättre jämfört med tidigare prognos. Det var en glädjande nyhet trots att pensionsprognosen försämras med ungefär samma belopp. Däremot följer de ökade skatteintäkterna med till nästa år medan pensionskostnaderna förväntas ligga kvar på samma nivå, dvs inte öka. Det innebär alltså 7 milj kr “extra” intäkter jämfört med den beslutade budgeten för 2025.

Efter den informationen var det dags för alla de ärenden som jag beskrev i mina två föregående inlägg. (Se “Höstens första KS” och “KS: Ärenden till KF”.)

Det blev några voteringar, men faktum är att de styrande partierna (S+C+KD+MP) fick igenom samtliga sina förslag. Vid två tillfällen var det på grund av Vänsterpartiets ”utslagsröst”. Besluten innebar att de förslag som fanns i underlagen till sammanträdet gick igenom – med ett undantag.

Det fanns tre ärenden som på olika sätt handlade om socialnämndens olika boenden. Det var nya boenden på Blåsut (serviceboende) och Holmängen (socialpsykiatrin) samt försäljning av en bostadsfastighet Vedboden 4 på Onsjö. Den sistnämnda fastigheten har tidigare varit en LSS-bostad i socialnämndens regi.

Det var en hel del diskussioner om inte fastigheten på Onsjö kunde ersätta något av de nya boendena och därigenom spara pengar. Det var många bud på vad som gällde men enligt uppgifter från säkra källor passade inte Onsjö till det.

Besluten blev att samhällsbyggnadsnämnden ska utföra lokalplanering för boendena på Blåsut och Holmängen. Samtidigt har Benny Augustsson (S), som kommunstyrelsens ordförande, gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utreda vilka boenden/verksamhetsfastigheter som lämpligen ska ägas av AB Vänersborgsbostäder och vilka som ska ägas av Samhällsbyggnadsnämnden. När det gäller Vedboden 4 så finns det alltså inget behov av denna fastighet. De styrande partierna genom 1:e vice ordförande i KS Mats Andersson (C) föreslog därför en försäljning. Det var ett nytt och annorlunda förslag. (Det är det undantag jag skrev om ovan.) Samtliga oppositionspartier meddelade att de var emot en försäljning, utom ett. Vänsterpartiet var positivt till en försäljning. Det innebar att en votering var onödig.

I ärendet innan meddelade nämligen inte Vänsterpartiet sin uppfattning – och då blev det votering. Och resultatet blev 8-7 till de styrande partiernas favör, med Vänsterpartiets röst. Det gällde renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset.

Beslutet blev:

“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”

De andra partierna stödde moderaternas förslag om att stryka genomförandedelen i beslutsförslaget. De ville att renovering och verksamhetsanpassning projekterades och att genomförandet sedan skulle komma tillbaka till KS för ett nytt beslut. Det var för att ha kontroll på kostnaderna menade de. Det var svårt att förstå orsaken till det. Kommunfullmäktige beslutade ju i juni att avsätta 80 milj kr i investerings- och exploateringsplanen 2025-2027 för genomförande av projektet. Beslutet var alltså redan fattat.

Kultur- och fritidsförvaltningen informerade i ärendet och förmedlade tankar och visade några bilder på hur B-delen kan utformas. Det ser mycket intressant ut…

Bo Carlsson (C) begärde en “okynnesvotering” i ärendet:

“Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”

Moderaterna ville inte utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr till trafiksäkra stålstolpar. Det var de ensamma om, voteringen slutade 13-2.

 Det blev inga som helst diskussioner kring “Riktlinjer för hushållning med jordbruksmark”. Även “Riktlinje för hantering av översvämningsrisker” togs enhälligt av KS. På den sistnämnda punkten beskrev undertecknad de synpunkter som Pontus Gläntegård (V) framförde i sin reservation i byggnadsnämnden. Även Lena Eckerbom Wendel (M) hänvisade till Gläntegårds reservation. Synpunkterna tycktes komma som en överraskning för några av ledamöterna. De kanske inte läser vänsterpartistiska reservationer – eller blogginlägg… (Se “KS: Ärenden till KF” eller ”Översvämning!?”.)

Det blev ett långt sammanträde, men det präglades av en ganska stor enighet får man väl ändå säga. Det var mest Moderaterna som hade annorlunda och kritiska synpunkter i några ärenden.

Ordförande Benny Augustsson (S) avslutade mötet ca kl 16.45.

Det kommer nog att bli ett tämligen enigt kommunfullmäktige om två veckor när flera av gårdagens KS-ärenden ska beslutas.

Kategorier:Översvämning, Idrott, KS 2024, Sanden

KS: Ärenden till KF

27 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen.

I söndags beskrev jag de ärenden som avgörs av KS självt. (Se “Höstens första KS”.) I detta blogginlägg ska jag beskriva ärenden som KS ska skicka vidare för beslut i kommunfullmäktige (KF) om två veckor.

Tre medborgarförslag ska till KF. KS anser, enligt beslutsförslaget, att det inte ska bli någon översyn av stadgarna för gymnasieelevers resor/skolskjuts. Lag (1991:1110), 2 §, anger att elever som har längre resväg än 6 kilometer ska beviljas ersättning för sin skolresa. Detta följer Kunskapsförbundet Väst – oavsett andra omständigheter i elevernas skolvägar som t ex farliga korsningar.

Det blir inte heller någon hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön. Det saknas resurser anser samhällsbyggnadsnämnden, som även reagerar på att förslagsställaren benämner området för “igenvuxen gräsplätt” när det är en “finklippt gräsmatta”. Kultur- och fritidsnämnden är mer positiv till medborgarförslaget. Förslaget har trots det föreslagna avslaget lett till att:

“de två nämndernas förvaltningar har inlett samtal om hur behovet av anordningar för spontanidrott bäst ska kunna tillgodoses.”

Det tredje medborgarförslaget vill att det återigen ska bli en tåghållplats i Väne Ryr. Jag tror att samtliga partier i kommunen står bakom ett sådant förslag. Väne Ryr är också markerat som ett framtida stationssamhälle i översiktsplanen. Det är emellertid inte Vänersborgs kommun som ensam bestämmer om tågstationer. I första hand är det Västra Götalandsregionen som avgör var tågstationer ska finnas. Och eftersom själva järnvägsanläggningen ägs av Trafikverket så ska det också ha ett ord med i laget. 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 3 milj kr till att montera ner kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Det handlar om 110 gamla trästolpar i dåligt skick längs vägar i t ex Kristinelund, Väne Ryr, Lilleskog, Västra Tunhem, Floget och Vänersnäs (flera vägsträckor). Samtidigt avsätts ytterligare 3 milj kr till 42 trafiksäkra stålstolpar. De ska sättas upp intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar.

Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar.

Moderaterna är av någon anledning negativ till de 3 milj kr till de nya stålstolparna. Ärendet avgörs alltså slutligen av KF.

Under klang och jubel tillförde regeringen 500 miljoner kronor till skolväsendet i vårändringsbudgeten för 2024. Det var en fantastisk satsning på skolan tyckte Tidöpartierna i allmänhet och Liberalerna i synnerhet. (Se “Vi prioriterar skolan”.)

Vänersborgs del av pengarna är knappt 1,4 milj kr (1.368.000 kr) till barn- och utbildningsnämnden och 552.000 kr till Kunskapsförbundet Väst under 2024. Då går 12% av BUN:s pengar och 30% av KFV:s till vinstdrivande friskolor. Pengarna ska användas för att upprätthålla kvaliteten i undervisningen… (”Det bidde en tumme…”.)

Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för hållbar hushållning med jordbruksmark. Imorgon bereder KS frågan. Utgångspunkten är 3 kap. 4 § i miljöbalken:

“Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

Jordbruksmarken är alltså skyddad och får bara tas i anspråk när vissa krav uppfylls. I riktlinjerna diskuteras vad som är väsentliga samhällsintressen. Det kan vara t ex:

“bostadsförsörjningsbehovet, intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen.”

Det innebär att det i Vänersborgs kommun har byggts, byggs och ska byggas på bland annat Holmängen, Skaven/Öxnered och Källeberg i Brålanda.

Strategisk landsbygdsutveckling kan vara ett väsentligt samhällsintresse t ex för att bibehålla befolkningsunderlag på landsbygden. Jag tänker på planerna i Sikhall.

Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att ge tydligare stöd i dessa prövningar kring jordbruksmark och väsentliga samhällsintressen, prövningar som i regel måste göras i varje enskilt ärende. 

Kommunfullmäktige ska även anta riktlinjer för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.

Sedan 2014 finns det ett översvämningsprogram i Vänersborgs kommun. Det blev emellertid inaktuellt när Länsstyrelsen reviderade nivåerna för översvämningsrisker 2017. De nya nivåerna låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram. Nu är det dags att uppdatera kommunens riktlinjer.

I underlaget konstateras att kommunen under flera år har haft dialog med Länsstyrelsen, SMHI, Vattenfall, Vänerrådet och kommunerna runt Vänern kring de nya nivåerna. En anledning är att det finns saker som är oklara:

“En anledning till oklarhet är att det finns flera tröskelnivåer som ligger under den nivå som länsstyrelsen anger som högsta beräknade för Vänersborgs kommun. De modeller som funnits tillgängliga när SMHI gjort sina prognoser är inte helt anpassade för den komplexitet som Vänerns vattensystem utgör.”

Det framgår inte riktigt vilka “tröskelnivåer” som förvaltningen tänker på. Jag gissar dock på att det bland annat är det som påpekades av min partikollega Pontus Gläntegård (V), i en reservation i byggnadsnämnden:

“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen.”

”Rinna bakom Hunneberg”… ? Vänerns vatten tar en ny väg – se bild nedan.

Ett kanske ännu större misstag, som Gläntegård påpekar, är att Länsstyrelsen bortser från att vattnet dessutom svämmar över slussportarna vid Karls Grav och dammen i Vargön .

Länsstyrelsen har inte lyssnat på Vänersborgs kommun. Riktlinjerna följer därför Länsstyrelsens instruktioner trots att dessa är fel… (Jag har genom åren skrivit ganska mycket om översvämningsrisker i kommunen, senast den 22 april – se “Översvämning!?”.)

Det är också värt att nämna ytterligare två saker som kommunen har med i riktlinjerna, och som Länsstyrelsen har förbisett… I riktlinjerna introducerar kommunen nämligen två parametrar som inte ingår i länsstyrelsens faktablad:

“1) den dynamiska vinduppstuvningen reduceras där det finns skyddande anordningar eller terräng. 2) de mest extrema nivåerna är kortvariga och att det finns fall där tillfälliga skyddsanordningar kan användas för att hantera dessa.”

Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som kommuninvånare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommunen just nu, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. Kommunen måste därför fortsätta att ta översvämningsrisken på allvar och arbeta vidare med förebyggande åtgärder kring framför allt viktiga och strategiska vägar och byggnationer och anläggningar. (Även privatpersoner drabbas naturligtvis av översvämningar på grund av t ex skyfall. Länsförsäkringar skickade idag ut tips till sina medlemmar om hur man skyddar sig, se “Våra bästa tips för att slippa översvämningsskador”.)

Kommunen måste vara förberedd. Det handlar inte om det ska svämma över, utan när.

==

Anm. Det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.

Kategorier:Översvämning, jordbruk, KS 2024, Väne Ryr

Höstens första KS

25 augusti, 2024 2 kommentarer

På onsdag går höstens första sammanträde med kommunstyrelsen (KS) av stapeln. För ovanlighetens skull dock inte förrän efter lunch. Förmiddagen ägnas nämligen åt utbildning. Ledamöterna i KS och även en hel del andra politiker och tjänstepersoner, antar jag, ska utbildas kring totalförsvar, samhällsviktig verksamhet i Vänersborg och kommunens kris- och krigsorganisation mm. Det kan kanske vara nyttigt för en gammal “malaj” som jag.

Kommunstyrelsen har som vanligt en diger lista med ärenden. Dagordningen har 33 punkter och underlaget består av 740 sidor. (Man kan ladda ner underlaget här.) Sammanträdet lär med andra ord ta sin tid.

I vanlig ordning, efter formaliapunkter som att utse justerare etc, inleds sammanträdet med information. Denna gång ska KS få mer kött på benen när det gäller “Lokalplanering av renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset”, “Initiativärende – förslag om framtagande av en räntestrategi”, “Information om uppföljning av Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – Transporter, el och uppvärmning” och “Uppdrag utredning för norra Sanden”.

Självklart informerar kommundirektör Tegenfeldt om vad som har hänt under sommaren och som har betydelse för kommunen. De tre kommunalråden informerar också vad de har sysslat med sedan i juni. De tar oftast upp möten de har deltagit i.

Sedan ska beslut av olika slag fattas. I flera ärenden ska KS bara besluta om hur man vill att kommunfullmäktige (KF) ska besluta. Det betyder alltså att det slutliga beslutet fattas av KF den 11 september. De ärenden som ska vidare till fullmäktige är följande ärenden: 4, 5, 6, 8, 17, 18, 21, 22, 25, 26 och 31.

Kommunstyrelsen ska fatta flera beslut som är av mer formell karaktär och som sällan eller aldrig ger upphov till några diskussioner. Ett sådant ärende är uppsiktsplikten över kommunens bolag. KS ska:

“pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.”

Det tycks kommunens bolag ha gjort. Jag vill gärna tillägga att i ärendet har en mycket läsvärd rapport utarbetats.  Den redogör för ett antal kommunalrättsliga principer som är mycket bra att känna till. 

KS får alltså en uppföljning om hur det utvecklar sig med ”Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – transporter, el och uppvärmning”. Kommer kommunen att uppnå sina mål? Onsdagens uppföljning innefattar:

“insamling av data för de framtagna indikatorer som ligger i utredningsdelen samt uppföljning av de åtgärder som finns listade i den tillhörande vägledningen.”

Det kan nog bli en del diskussioner kring strategin.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) föreslog på KS sista möte före sommaren att en räntestrategi skulle tas fram i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att förslaget slår in öppna dörrar. Befintliga styrdokument hanterar redan dessa frågor anser ekonomichefen.

Socialförvaltningen har genomfört förstudier och förespråkar att det byggs en ny servicebostad på Blåsut och ett nytt boende inom socialpsykiatrin på Holmängenområdet. KS i sin tur ska föreslå samhällsbyggnadsnämnden att utföra lokalplaneringar kring dessa. Samtidigt anser kommunstyrelseförvaltningen att det finns ett behov av en utredning gällande vilka boenden som bör ägas och förvaltas av AB Vänersborgsbostäder och vilka av samhällsbyggnadsnämnden. Det fattas dock inget beslut om det sistnämnda.

Det ska fattas ett efterlängtat beslut kring Idrottshuset:

“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”

Det är många, föreningar, skolor och enskilda, som hoppas att renoveringen kommer igång snabbt. B-huset har behövt åtgärdas i många år.

I mars fanns det ett förslag på kommunstyrelsens bord om att sälja en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Den hade tidigare använts som en LSS-bostad med sex boendelägenheter. (Se “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) Henrik Harlitz (M) hade noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten eventuellt skulle kunna behövas år 2030. Han ansåg därför att KS skulle avvakta med en försäljning. Det skulle kunna spara mycket pengar.

Det visade sig att samtliga oppositionspartier höll med Harlitz. Nu visar det sig också att ekonomichefen gör det:

“Kommunstyrelsen bedömer att det kan bespara kommunen investeringsmedel inom en snar framtid, samt att det inte är ekonomiskt försvarbart att sälja fastigheten med en prognos framåt med eventuella behov 2030.”

På onsdag är det tänkt att KS ska skicka ärendet till samhällsbyggnadsnämnden. Jag vet ärligt inte riktigt hur det är tänkt. Vad ska samhällsbyggnadsnämnden säga – mer än att det behövs 300.000 kr/år för att ha fastigheten tomställd. Och att nämnden naturligtvis vill ha pengar av KS för det…

Samhällsbyggnadsnämnden vill ha 50.000 kr årligen för att hantera jakt- och viltvårdsfrågor. Det tycker KS, enligt förslaget, att nämnden gott kan fixa inom sin egen budgetram.

Trafikverket har färdigställt en kompletterande lokaliseringsutredning för ny sluss vid Brinkebergskulle. Tidigare var det tänkt att slussen skulle ligga öster om den nuvarande – in mot Restad alltså. Nu har Trafikverket kommit på att det bästa vore att bygga en triangelformad sluss – och då passar det bättre att den läggs på den västra sidan dvs mot Onsjö. Inget beslut ska fattas, KS får bara information.

Parkeringsfrågan ska utredas. Det behövs fler parkeringsplatser i kommunen. Det anser KS, som ska ge detta i uppdrag till miljö- och byggnadsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Flera problem kring parkeringar har påtalats de senaste åren:

  • “Parkeringsplatserna vid en del nybyggda bostadsområden (bland annat Holmängen och Nabbensberg) är inte tillräckliga för behoven, vilket leder till trängsel, irritation och felparkeringar.”
  • “Det kan vara svårt att hitta parkeringsplatser (framför allt för halvdag eller längre tid) i centrala Vänersborg.”
  • “Parkeringsplatserna kan bli överfulla vid vissa tillfällen vid vissa besöksmål, till exempel idrottsplatser eller badplatser.”

Kommunen vill att fler människor ska vistas och använda (norra) Sanden. Området bör utvecklas som ett rekreations- och vistelseområde med bland annat spontanidrott och möjlighet att ordna större evenemang. Det ska även bli attraktivt för besökare. I detta syfte har en utredning gjorts om norra Sanden.

Utredningen har föreslagit en ny gästhamn, marina och ställplatser för husbilar på Sanden. Det anser KS, så är förslaget i varje fall, vara ett bra förslag och ger i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att omgående återuppta detaljplanearbetet. KS skickar också med extra pengar för att genomföra uppdraget.

Äntligen kan det kanske bli utveckling på Sanden, kanske kan kommunen ta till vara de fantastiska möjligheter som finns för att göra området mer attraktivt för kommuninvånare och turister. (Om bara kommunen hade varit lika positiv till utveckling i Sikhall…)

Det finns några fler ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen på onsdag. Men de tror jag är tämligen ointressanta för de flesta invånare, och kanske även politiker… Ärendena som ska gå vidare till kommunfullmäktige återkommer jag till.

==

Anm. De övriga ärendena redovisas i inlägget ”KS: Ärenden till KF”. Och det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.

Kategorier:Idrott, KS 2024, Sanden, slussar

Arena Vänersborg, en dyrgrip…

22 augusti, 2024 Lämna en kommentar

“Om man inte tittar på personalproblematiken utan bara tittar driftsmässigt så kostar bara el, värme och vatten på anläggningarna ungefär 120.000 kronor i veckan.”

Det är TTELA som citerar chefen på kultur- och fritidsförvaltningen i Trollhättan. (Se “Ingen is i Slättbergshallen – då halkar Gripen Trollhättan efter”.) Han uttalar sig med anledning av att kommunen inte spolar upp någon is i Slättbergshallen. Det blir alltså för dyrt. Trollhättans stad lägger redan ner 120.000 kr, plus personalkostnader, i veckan på sina anläggningar. (Eller är 120.000 kr bara vad det skulle kosta att ha is i Slättbergshallen?) Sparsamheten innebär att Gripen är nödd och tvungen att åka till Vänersborg och träna i arenan. Det är inte kul, särskilt som Gripen tydligen får de istider som blir över…

I Vänersborg sparar vi knappast på pengar när det gäller Arena Vänersborg. Det har vi aldrig gjort. Här spolas isen upp i augusti.

I år började issäsongen vecka 22 (se arenans hemsida, “Arena Vänersborg”) och då antar jag att isen började anläggas åtminstone en vecka i förväg. Förra året, 2023, var kostnaderna för el och värme i arenan 162.041 kr mer i augusti än i juli. Det innebar en extra kostnad på 5.227 kr per dygn (31 dagar i augusti) för att få tidig is.

Om man istället ser på de totala kostnaderna så kostade el och värme i arenan i juli 2023 sammanlagt 276.581 kr medan kostnaderna för augusti ökade till hela 438.622 kr. En liten uträkning visar då en kostnad per vecka för el och värme på 109.655 kr (4 veckor) och per dag på drygt 14.000 kr. Då ska vi också komma ihåg att avgifter för t ex vatten och avlopp inte var inräknade. VA-kostnaderna uppgick i augusti 2023 till 62.742 kr. Men framför allt tillkommer personalkostnaderna… Och kapitaltjänstkostnader…

Förra året (2023) kostade Arena Vänersborg kommunen totalt drygt 21,5 milj kr (21.559.484 kr). Då var allt inräknat, även kapitaltjänst- och personalkostnader. Arenan hade även intäkter t ex för fakturerade istimmar. Intäkterna uppgick 2023 till totalt 2,1 milj kr. Arenan kostade med andra ord netto 19,5 milj kr (19.459.484 kr). Det blev en kostnad per dygn på 53.314 kr.

Sparsamheten i Trollhättan bidrar alltså till att det blir ett slags samarbete mellan Vänersborg och Trollhättan när det gäller bandyhallar. Visst har IFK spelat ett antal matcher i Slättbergshallen, precis som Gripen har tränat tidigare i arenan. Men det var inte riktigt så som det var tänkt för snart 20 år sedan. Då hade nämligen de två grannkommunerna avancerade planer på att bygga en gemensam bandyhall.

I TTELA den 25 maj 2007 kunde vänersborgare och trollhättebor läsa (se “Planer på bandyhall även i Trollhättan”):

“Trollhättans stad har länge jobbat för en gemensam Tvåstadssatsning i frågan, vilket också Gripen och deras större sponsorer förordat, bland annat på grund av samhällsekonomiska vinster.”

Det visade sig emellertid att Vänersborgs kommun ville annat:

 “…processen med Arena Vänersborg har kommit väldigt långt och drivs politiskt. Politikerna anser tydligt att bandy ska spelas i centrala Vänersborg…”

Det sade, enligt TTELA-artikeln från 2007, IFK Vänersborgs ordförande Stig Bertilsson till Gripens ordförande Martin Ericson. Något säger mig att Bertilsson inte var alltför besviken på politikerna…

I sin nyutkomna bok “Nya Mozeboken” bidrar Thomas “Moze” Fridén, som var kommunikatör i Vänersborgs kommun vid den tiden, med ytterligare kött på benen:

“…Trollhättan och Vänersborg, gjorde ett allvarligt försök att samarbeta och få 1 plus 1 att bli 3. Det bildades arbetsgrupper som spånade fram grymt bra idéer om vad som skulle kunna hända om kommunerna i Tvåstad jobbade tillsammans. Synergier, var ett flitigt använt ord. Det togs till och med fram en logga och brevpapper.”

I detta läge var det en tvådagars sittning och brainstormande, skriver Fridén, på Bohusgården i Uddevalla. På detta möte den 12-13 december 2006 deltog en invigd krets av människor (säger jag). De bestämde, enligt en intern rapport (se “Ny intern rapport om Arenan!”), att inte bara bygga en bandyhall, utan en arena…

Thomas Fridén skriver:

“Därför var Trollhättan reaktion på att Arenan skulle byggas chockartad. Relationerna blev återigen frostiga. Brrrr…”

Det kan kanske vara läge att försöka tina upp relationerna mellan Vänersborg och Trollhättan och återuppta och fördjupa samarbetet kring bandyhallar. Men jag tror knappast att Trollhättan är särskilt intresserat av att samarbeta med Vänersborg kring bandyhallar. Erfarenheterna förskräcker naturligtvis. Vänersborgs kommun får nog skatta sig lycklig över de pengar som Trollhättan genom Gripen bidrar med när laget hyr arenan på tider som ingen annan vill ha…

Pengarna från Trollhättan är i arenasammanhang tämligen obetydliga. Men de är ändå ett litet tillskott till den nödvändiga renoveringen av arenans tak.

Arenans tak (takduken) behöver ju som bekant åtgärdas. I budgeten för i år (2024) avsatte kommunfullmäktige 20,8 milj kr. I budgetbeslutet i juni i år avsattes emellertid “bara” 18,9 milj kr för nästa år (2025). De styrande partierna räknade med att en ny belysning skulle vara på plats redan i år. Belysningen skulle kosta ca 2-3 milj kr och det förklarar skillnaden i investeringspengar mellan åren.

Fuktskador

Det finns emellertid inget företag som vill ta på sig att utföra reparationer och renoveringar av arenan. Detta trots att åtgärderna på arenan har varit ute på två separata upphandlingar… När det gällde taket lämnades inga anbud överhuvudtaget och för belysningen fick kommunen bara in ett anbud. Anbudet var högre än budgeterat och det gjorde att kommunen avbröt upphandlingen. Förklaringen till det höga anbudet kunde ha varit att det satta tidsschemat för arbetet var för kort och att en försening var belagd med ett kraftigt vite.

Företagen misstänker antagligen att det inte bara är takduken på arenan som är i behov av byte. De befarar nog att hela taket behöver åtgärdas och kanske också en del annat som t ex väggar… Vilka företag vill börja röra i takduken under sådana omständigheter? (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)

Kommunens plan är nu att gå ut med en upphandling i samverkan (som kommunen gjorde med Holmängenskolan). Det är mycket som ska åtgärdas och renoveras runt sportcentrum de närmaste åren. Kommunen hoppas på att få in en entreprenör som ansvarar för alltihop och som med sin erfarenhet kan hjälpa till att välja rätt metod för takbyte och byte av armaturer.

Det kan också tilläggas när vi pratar om budget 2025, att förutom investeringspengarna, tilldelades kultur- och fritidsnämnden en ramökning om 2,1 milj kr för ökad hyreskostnad i samband med åtgärderna på arenan. Kommunens kapitaltjänstkostnader och därmed totala kostnader för arenan kommer alltså att öka efter en renovering.

Det enda positiva med Arena Vänersborg är att de planerade åtgärderna har fått bygglov… (Se ”Arenan fick inget bygglov”.)

Thomas “Moze” Fridén skriver i sin bok “Nya Mozeboken” att han som kommunikatör i Vänersborgs kommun skrev en debattartikel i TTELA 2007. Fridén skrev att kostnaden för en ny bandyhall skulle bli 90 milj kr. Den officiella slutsiffran landade som bekant på 286 milj kr, och då är kostnader som rondell, parkeringar och gator inte med. Fridén skriver:

“Jag hade satt min heder i pant på tidigare siffror – och skämdes.”

Alla skämdes inte, men en av de ansvariga S Anders Larsson (S) hade ångest… (Se “Arena Vänersborg”.)

Sedan kom takraset i februari 2010 och nu ska taket åtgärdas för nästan 20 milj kr. Det är en summa som flera ansvariga i kommunens förvaltningar själva inte tror på. Det viskas om kostnader närmare 60 milj. Men det får vi ta med en nypa salt, som obekräftade rykten… (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)

Det finns de som vill riva arenan. Det vill inte jag och det är inte en fråga som Vänsterpartiet driver. Det skulle dock behövas en större utredning över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar. Efter en utredning måste politikerna besluta vad kommunen ska ha Arena Vänersborg till.

Kategorier:Arena Vänersborg, Budget 2025, investeringar, Trollhättan, ttela

MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter

20 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Politiken har kommit igång på allvar efter sommaruppehållet. Idag hade byggnadsnämnden sammanträde. (Se “Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor”.) Vad som hände på mötet vet jag inte, inte än. Imorgon onsdag följer miljö- och hälsoskyddsnämnden upp med sitt första möte för terminen.

Den 16 maj beslutade samhällsbyggnadsnämnden att Vattentjänstplanen skulle skickas ut på samråd. Fastighetsägare som enligt förslaget skulle ingå i ett verksamhetsområde bjöds in på ett informationsmöte och sedan hade de, och även andra, 6 veckor på sig, fram till och med den 2 juli, för att inkomma med synpunkter på förslaget. Dessutom beslutade nämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De fick också 6 veckor på sig. Problemet med tiden var att alla nämnder inte hann svara på remissen innan sommaruppehållet, dvs innan tidsgränsen löpte ut.

På morgondagens sammanträde, den 21 augusti, ska miljö- och hälsoskyddsnämnden behandla förslaget till vattentjänstplan. (Jag har skrivit tämligen utförligt om förslaget till vattentjänstplan. Se “Samråd om vattentjänstplanen!”, “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde?” och “VA-plan: Varför verksamhetsområde?”. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida.) 

När jag läste förslaget till vattentjänstplan tyckte jag att den var relativt lättläst och lättförståelig. De områden som på något sätt var aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrevs noggrant med text, tabeller och kartor.

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är inte lika positiv…

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens tjänstepersoner föreslår politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden att anta ett yttrande som ska lämnas till samhällsbyggnadsnämnden. Yttrandet är rakt och tydligt. Det börjar:

“Huvuddokumentet för samrådet … innehåller en del felaktigheter av språklig karaktär samt formuleringar som Miljö- och hälsoskyddsnämnden av andra anledningar anser bör justeras.”

Det var ingen rolig inledning, men det är naturligtvis allvarligare med de sakfel som påpekas av miljö och hälsa. Det ska inte finnas faktafel i ett sådant här för fastighetsägare och kommuninvånare viktigt dokument…

Det har enligt miljö- och hälsoskyddsförvaltningen blivit ett särskilt stort fel i avsnittet om Skytteklev. Förvaltningen skriver:

“Texten i avsnittet om Skytteklev, under rubriken ”Förutsättningar för enskilda avloppsanläggningar – bedömning av Miljö- och Hälsa” (sid 21ff) skiljer sig från det underlag som Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnade 2024-03-06 … och behöver ersättas av den ursprungliga texten.”

Det är uppenbarligen stora och viktiga skillnader mellan Miljö- och Hälsas uppfattning och texten i vattentjänstplanen. Förvaltningen fortsätter vidare om Skytteklev: 

“I avsnittet om Skytteklev kan texten under rubriken ”Redogörelse av Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning av förslaget om att inte bilda ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp vid Skytteklev” (sid 25) missförstås och bör förtydligas.”

Det finns vad jag förstår så stora risker med att beskrivningen av Skytteklev kan missförstås, och därför också konsekvenserna, att det samråd som försiggått med fastighetsägarna i området skulle kunna vara tämligen meningslöst. Det borde därför övervägas, som jag ser det, om det ska göras om. Kanske uppdagas det fler felaktigheter även i andra områden…

Det finns ytterligare en felaktighet som talar för att samrådet antagligen bör göras om. Förvaltningen skriver:

“Texter om inventeringar av enskilda avloppsanläggningar behöver genomgående ses över i dokumentet då de är otydliga och i flera fall innehåller felaktig information.”

Det blir självklart missvisande om det finns “felaktig information”.

Innan Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen avslutar med att ha synpunkter på kommunens Dagvattenplan, som är en bilaga till Blåplanen, så skriver förvaltningen:

“I Blåplanen finns idag en handlingsplan för hur miljö- och hälsoskyddsnämnden (och byggnadsnämnden) ska agera i väntan på kommunalt vatten och avlopp. Som det förstås så ska blåplan del 2 revideras och vissa dokument ska sammanfogas inför granskningen. Det är av yttersta vikt att det inför granskningen blir tydligt hur kommun och fastighetsägare skall agera i väntan på utbyggnad och hur kommunen ska hantera de områden som benämns som bevakningsområden.”

“Det är av yttersta vikt…” Jo, nog är det så alltid.

Oavsett om miljö och hälsas “påpekanden” är så att säga till fördel eller inte för fastighetsägarna så ska självklart alla fakta vara riktiga. (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har, precis som samhällsbyggnadsförvaltningen, som regel haft den uppfattningen att enskilda avloppslösningar, till och med Solvarms i Sikhall, alltid är sämre än kommunens. Förvaltningen anser också att det är de enskilda VA-systemen som är ansvariga för övergödningen av Dättern. I förvaltningens tankevärld tycks det nämligen inte finnas någon markretention, se “Skiter björnar i skogen?”.)

Det är antagligen inte med någon större glädje som miljö- och hälsoskyddsnämnden sannolikt beslutar enligt sin förvaltnings förslag till yttrande. Men det är naturligtvis nödvändigt. En handling som en Vattentjänstplan får självklart inte innehålla felaktigheter. Det kan leda till oriktiga slutsatser och annorlunda och oväntade konsekvenser. Många kommuninvånare är beroende av de planer som kommunen lägger fram kring vatten och avlopp. Och det handlar ofta om stora pengar för fastighetsägarna – som i flera fall dessutom redan har fungerande enskilda VA-lösningar.

Felaktigheterna i förslaget till Vattentjänstplan visar att något inte riktigt fungerar i kommunens förvaltningsorganisation. Det ska inte behöva kommenteras så mycket i en offentlig remiss som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har tvingats göra. Man kan undra varför inte miljö- och hälsoskyddsförvaltningen fick läsa förslaget till Vattentjänstplan innan det gick ut på samråd. Felaktigheterna borde ha rättats innan samrådsremissen och samrådet med fastighetsägarna.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor

19 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Tidigare denna sommar (är det fortfarande sommar?) så skrev jag ett inlägg om Holmens gamla kontor i Vargön. (Se “Vad händer med Holmens kontor?”.) Det handlade om att samhällsbyggnadsförvaltningen hade författat en skrivelse och i den drogs slutsatsen att kontorsbyggnaden skulle rivas – och att det inte fanns några hinder för det. (Skrivelsen kan laddas ner här.)

I detaljplanen från den 12 juni 2013 står det däremot:

“De äldsta byggnaderna som utgörs av huvudkontoret med den gamla fabriksporten skall finnas kvar.”

Det finns med andra ord ett förbud i detaljplanen mot att riva kontorsbyggnaden och fabriksporten, den så kallade “Vargporten”. Och detaljplanen bestämmer i sådana här frågor. I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 9 kap 34 §:

“Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
  1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
  2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen menade i sin skrivelse att Holmens gamla kontorsbyggnad inte längre är någon byggnad och hänvisade också till PBL: 

”Fastighet och Service som fastighetsägare på uppdrag av kommunen hävdar att det går att gå emot rivningsförbudet då det har syftet att skydda byggnader medan det som står kvar på fastigheten Bruket 8 inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 1 kap. 4 § 4 stycket.”

Det innebär, menade samhällsbyggnadsförvaltningen, att det bara är att riva byggnaden. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser nämligen inte att det finns någon möjlighet att avyttra fastigheten med det gamla eldhärjade kontoret på tomten. Byggnaden står typ “i vägen” för en försäljning.

Byggnadsnämnden bestämde efter branden i maj 2022 (se “Branden på Holmen”), när samhällsbyggnadsförvaltningen för första gången uttalade sin vilja att riva kontorsbyggnaden, att ge byggnadsförvaltningen:

“i uppdrag att pröva ändring av detaljplan”

(Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C) reserverade sig mot beslutet.)

Uppdraget har tagit sin tid och det är väl orsaken till att samhällsbyggnadsförvaltningen tidigare i sommar återkom med sitt krav på rivning.

Imorgon tisdag, den 20 augusti, sammanträder byggnadsnämnden. På dagordningen finns ärendet:

“Ändring av del av detaljplan nr 501 för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön – Information”

Det kan alltså noteras att byggnadsnämnden bara ska få information, inte fatta något beslut. I underlaget till politikerna i nämnden skriver tjänstepersonerna i förvaltningen:

“Den kulturhistoriska utredningen som har gjorts i planarbetet har visat att huvudkontoret och porten har höga kulturvärden vilket har ett skydd enligt lagstiftningen.”

Den kulturhistoriska utredningen som förvaltningen syftar på är den utredning som WSP utförde. (Se “Vad händer med Holmens kontor?”.) Den lämnades till nämnden den 11 november 2021 och hade titeln ”Bruket 8, Wargöns bruk/Holmen paper”. Utredningen drog slutsatsen att:

”det fanns ett stort värde i kvarvarande delar som gör en renovering av huset fullt möjlig.”

Byggnadsförvaltningen konstaterar att med enbart denna utredning som underlag blir slutsatsen att:

“rivningsförbudet som finns i gällande detaljplan är fortsatt motiverat.”

Det här är inget nytt för politikerna i nämnden. Det enda nya som har tillkommit i ärendet, efter att utredningen lämnades för drygt 2,5 år sedan, är att byggnadsförvaltningen öppnar, som jag ser det, dörrarna för en ändring av detaljplanen.

Byggnadsförvaltningen skriver:

“Förvaltningens bedömning är att det finns potential för ett scenario där de delar av bebyggelsen som fortfarande är i gott skick bevaras och samtidigt kan byggas på med något nytt.”

Jag vet inte riktigt vilka “delar av bebyggelsen” som förvaltningen syftar på. Är det kanske bara “Vargporten”?

Förvaltningen fortsätter:

“Det skulle innebära att Vargön kan behålla en avgörande del av sin historiska identitet samtidigt som det skulle ge inspiration för verksamhetsområdets hållbara utveckling. Huvudkontoret med på- och tillbyggnad skulle exempelvis kunna bli ett centrum för Vargöns innovationspark med lokaler för samverkan (t.ex. kontorslokaler, showroom, konferens mm.) som skulle kunna nyttjas av flera verksamheter.”

Det är uppenbarligen inte bara “Vargporten” som förvaltningen har i tankarna. Det är också det tidigare huvudkontoret…

Jag är inte säker på att byggnadsnämnden blir så mycket klokare av underlaget. Det är som sagt egentligen inget nytt som tillförs ärendet, förutom att ledamöterna formellt får samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse i sin hand. Underlaget avslutas emellertid med:

“Byggnadsnämnden kommer få information om kulturmiljöutredningen och olika framtidsscenarier som grund för att senare kunna ta ställning till hur arbetet ska gå vidare.”

Hela ärendet handlar till slut om kulturhistoriska värden mot ekonomi. Och erfarenheterna från politiken de senaste åren är väl att ekonomin har företräde…

De vargöbor, och andra, som är intresserade av ärendet bör bli aktiva snarast möjligt. Jag tror nämligen att ärendet närmar sig den punkt där ledamöter och partier börjar bestämma sig. När det gällde hundrastgården startades det namninsamlingar i Vargön och det skrevs ett flertal medborgarförslag. Det kanske vore något också i frågan om Holmens fd kontorsbyggnad och “Vargporten”.

PS. Läs gärna inlägget den 19 augusti – ”Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor”.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Boule, Loppis, Palestina och Artscape

17 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Idag hände det mycket på en gång i stan. Det var flera olika arrangemang och de fick många vänersborgare att bege sig ut till gågatan och Plantaget. Ja, till och med TTELA var ute och bevakade folkvimlet.

Det är inte ofta som så många vänersborgare samlas i centrum, men känslan är att det faktiskt blir vanligare. Det verkar ordnas olika typer av evenemang allt oftare. Man kan hoppas att det fortsätter på den vägen.

I Plantaget hölls Lilla Paris Open. Över 500 deltagare tävlade i boule. Det tycktes vara övervägande pensionärer, men även flera yngre deltagare syntes till. De som för tillfället inte tävlade värmde upp eller finslipade formen på någon av alla banor som anlagts på den breda grusgången. Det gällde att se var man satte fötterna så att man inte trampade rakt in i någon bana.

Stämningen tycktes god bland de tävlande. Det diskuterades taktik och avslutade matcher analyserades noggrant. I veckan publiceras antagligen prislistorna i TTELA.

Som vanligt var det loppmarknad mellan Torget och Plantaget. Det var, som det brukar vara får man väl säga, mycket folk även där. Populärast tycktes försäljningen av kantareller vara.

Efter att ha korsat Kungsgatan in på gågatan hördes ropen skalla. Det var en demonstration mot Israels krig i Gaza och för ett slut på bombningarna. Det var ingen som var i stan som kunde missa de palestinska flaggorna. Inte heller de personer som satt på någon av stans många caféer kunde undvika slagorden som ekade mellan husen.

Vid ett-tiden syntes de två kommunalråden Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) vid gågatekrysset. Och medan klockan tickade mot halv två samlades allt fler vid scenen. Det var dags för invigning av Artscape 2024.

Martin Vesterlund från Forum Vänersborg och VD Gunnar Johansson på Vänersborgsbostäder talade till de församlade. Grundarna av Artscape Daniel Wakeham och Tor Hedendahl var också på plats liksom konstnärerna Jolien De Waele från Belgien, “Punta1” från Göteborg och “Korallpionen”. 

Det var tyvärr lite svårt att höra vad som sades från scenen, men jag uppfattade det som att konceptet bakom Artscape i Vänersborg även i år var en “konstnärlig visklek”. Wakeham och Hedendahl, förmodar jag, valde ut några klassiska och välkända konstverk. Texter skapades sedan utifrån konstverken och med dessa texter som utgångspunkt och “inspirationskälla” har muralkonstnärerna utformat sina konstverk. Konstnärerna hade alltså inte fått veta vilka ursprungliga klassiska konstverk som var förlaga till texterna. Det avslöjades inte idag heller, först imorgon söndag får vi reda på det. Invigningen avslutades med en rundvandring för att titta på muralmålningarna.

Jag antar att man så småningom kommer att kunna se alla led i “viskleken” för muralmålningarna på Artscapes egen hemsida. Precis som man kan studera förra årets “ARTSCAPE 2023 VÄNERSBORG”. Antagligen kommer “utställningen” på Köpmansgatan att utökas med årets klassiska konstverk, texter och muralmålningar.

Jag tycker att Artscape är en fantastisk idé. Hela centrum har fått ett ordentligt uppsving och helt plötsligt har man lust att promenera runt i stan. Artscapeprojektet innebär med andra ord ett otroligt lyft för Vänersborg. Och vid varje promenad ser man också allt fler husväggar som borde täckas av muralmålningar…

Det sägs att Artscape kommer tillbaka nästa år för att göra ännu fler muralmålningar. Kanske är det läge för fastighetsägare även i andra delar av Vänersborgs kommun att upplåta några väggar.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Artscape 2024, boule

Amerikanska söker sina svenska rötter

15 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Delstaten Minnesota är ett område där en övervägande majoritet av alla svenska emigranter slog sig ned. Med nära 13% svensk-amerikansk befolkning år 1910 kan man verkligen tala om en svenskbygd. En som fortfarande bor i delstaten är Kathy. Hon och hennes man bor i Minneapolis. Hennes make Mike bodde tidigare i “tvillingstaden” Saint Paul. I den staden träffades faktiskt min morfar och mormor, blev kära och bestämde sig för att flytta tillbaka till Värmland och Säffle.

Min morfar hette Viktor Lundborg och hans mor var Stina Kajsa Tobiasdotter. Hon var syster med en Anders Löfberg. En brorson till Anders Löfberg grundade för övrigt företaget Löfbergs Lila i Karlstad.

Anders Löfbergs sex söner utvandrade alla till Amerika. Och Kathy är en av ättlingarna till en av sönerna, Gustaf Michael. Och nu tyckte Kathy att det äntligen var dags att besöka fäderneslandet i jakt efter sina svenska rötter. Alltså gick färden till Sverige och – Vänersborg.

Jag tog med dem till By kyrka strax utanför Säffle. Vid By kyrka är Anders Löfberg och hans hustru Emma Persdotter begravda. Men inte nog med det. Anders var en skicklig snickare. Han anlitades av församlingen i Säffle och han tillverkade altarringen, altaruppsatsen (=retabel) och predikstolen i By kyrka. Det var 1872. I Nya Wermlands-Tidningen stod det den 4 dec 1872 att Anders i arbetet visat:

“en framstående yrkesskicklighet, tydande även på konstnärlighet i sinnet hos den självlärde, anspråkslöse arbetaren, vars egenskaper synas påkalla ett offentligare erkännande.”

Tyvärr togs Anders arbeten bort från kyrkan efter 60 år när kyrkan renoverades.

Men…

De gamla snickerierna förvaras i en tämligen osorterad röra i kyrktornet. Med hjälp av släktforskaren och experten på Säffles byggnadshistoria Claes Åkerblom och Säffle församling öppnades dörrarna till kyrkan och kyrktornet. Kathy och Mike fick se och känna på Anders Löfbergs snickerier. En fantastisk upplevelse för Kathy.

Sedan tittade vi på stället där Anders Löfberg och hans familj hade bott i Säffle. Huset var inte kvar men det låg alldeles bredvid den gamle vikingahövdingen Olof Trätäljas gravhög i centrala Säffle. Claes Åkerblom berättade fängslande om byggnaderna och livet i den tidens Säffle. Naturligtvis var jag tvungen att slutligen visa min morfar Viktors och mormor Ragnelias hus på Granbäcksvägen.

Kathy berättade i sin tur om sina släktingar Löfberg i USA. Flera av sönerna bytte emellertid namn till Lumberg, eftersom det var så namnet lät när amerikanarna försökte uttala Löfberg.

Gammalt foto från By k:a när Anders Löfbergs snickerier fortfarande var på plats.

Det har varit två intensiva dagar som enbart har handlat om släktens historia och Sverige-USA. Dagarna har varit mycket givande och lärorika. Men efter en lunch på Kanalcafét i Säffle var det dags att säga adjö till min släkting Kathy och hennes man Mike. Mike som faktiskt också har svenska, och norska, förfäder. Under ett telefonsamtal med en av sina släktingar i USA under vistelsen här fick han reda på att hans typ “great grandfather” kom från trakterna kring Ljungskile(!). Så nästa gång de kommer får vi åka dit och söka hans rötter. Han blev inspirerad av Kathys upplevelser…

Det var andra gången jag besökte By kyrka med amerikanska släktingar. (Se “Från Ashland till Brôl”.) Kanske kommer det fler så småningom… Vi får dock se om Anders Löfbergs alster finns kvar i kyrktornet då. På eftermiddagen idag stängdes nämligen By kyrka för en omfattande renovering och den är beräknad att ta ett år. Jag får hoppas att de inte slänger de gamla klenoderna då. (Det vore bättre om de sattes tillbaka på sina ursprungliga platser…) Men snacka om tur. En dag senare så hade inte Kathy kunnat komma in i kyrkan…

Och allt detta blev möjligt tack vare kunskapen och vänligheten hos Claes Åkerblom som ägnar en stor del av sin fritid åt att dokumentera hembygdens historia… (Tack Claes!)

PS. By kyrka är känd för att Julia Roberts morfars mor Elin Maria Johansdotter är begravd här.

Kategorier:sommarläsning, USA

Uppstartsdag för pedagogerna

13 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Igår måndag startade läsåret 2024-2025 för kommunens pedagoger.

Det var som traditionen påbjuder en gemensam uppstart för samtlig kommunalt anställd pedagogisk personal och annan skolpersonal i Vänersborg – med undantag av gymnasiet och vuxenutbildningen. Platsen var som vanligt A-hallen på Idrottshuset vid Sportcentrum. Även politikerna i barn- och utbildningsnämnden var inbjudna. Sammanlagt var 1.300 utbildningspersoner på plats. Det är en betydande andel av alla kommunens anställda.

Uppstarten började med att skolchef och tillika förvaltningschef Sofia Bråberg hälsade alla välkomna till det nya läsåret. Skolchef är en ganska ny titel som innebär att:

“biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen.”

Skolchefens uppgifter är reglerad i Skollagen. Förvaltningschef är en kommunal titel. Som förvaltningschef ska Bråberg ansvara för bland annat att:

“planera, organisera och övervaka förvaltningsprocesser för att säkerställa att verksamheten fungerar smidigt och att (de kommunala; min anm) målen uppnås.”

Ibland kan dessa uppdrag “krocka”, särskilt i tider av besparingar på utbildningens område. Vilket är mer regel än undantag i svenskt utbildningsväsende nu för tiden…

Sofia Bråberg föredrog en del om kommunens mål på utbildningens område och om läroplanernas och Skollagens betydelse. Hon refererade också resultaten i den senaste medarbetarundersökningen. Den visade rent generellt positiva resultat för barn- och utbildningsförvaltningens anställda. Det fanns emellertid “utmaningar” när det gällde t ex de anställdas förmåga att på fritiden släppa tankarna på arbetet och bristen på resurser.

Och just detta var temat för dagen – ”Hållbart arbetsliv”.

I inbjudan till uppstarten stod det:

“I dagens snabbt föränderliga utbildningslandskap är det viktigare än någonsin att hitta balans mellan yrkesliv och välbefinnande. Varenda en av oss förtjänar en arbetsplats där vi kan blomstra och känna oss uppskattade.”

Två föreläsare behandlade ämnet. Först ut var Christina Stielli, beteendevetare och expert på medarbetarskap. Stielli skriver på sin egen hemsida:

“Jag blandar skratt med forskning och djupaste allvar. Sätter tummen på välbekanta dråpliga situationer på en arbetsplats och belyser vikten av eget ansvar för kultur och miljö. Föreläsningarna syftar till att skapa förståelse för hur vi kan må bättre, klara av förändringar, hantera stress, samarbeta mer framgångsrikt, ha kul på jobbet och inte minst hitta motivationen.”

Christina Stielli var mycket professionell. Hon hade mycket att förmedla och hon gjorde det också på ett humoristiskt sätt. Det jag fastnade mest för var att hon betonade medarbetarnas eget ansvar för att hitta motivation och “vara hållbar”:

“Motivation måste du fixa själv. Det kommer från ditt varför. Ställ dig frågan, varför går jag till jobbet?”

Som anställd måste man träna självkänslan fortsatte Stielli. Självkänsla är grunden för att vara hållbar, man får inte vara beroende av andras bekräftelse. Du kan misslyckas, men det innebär inte att du är misslyckad.

“Du måste sätta gränser! Var nöjd med det du har gjort! Älta inte. Kan du lösa problemet? Gör det då! Kan du inte lösa problemet? Lägg ner.”

Stielli menade att tankens kraft är omvälvande. Du kan ändra vad du tänker. Hon gav rådet till alla åhörare att varje kväll tänka igenom arbetsdagen och lista vilka bra saker man hade gjort, saker att vara stolt och tacksam över.

Det var säkert bra råd och tips. Men kanske något som vi politiker uppskattar desto mer i dessa effektiviseringars och besparingars tidevarv. Det handlade ju om att varje pedagog och annan skolpersonal ska titta sig i spegeln, rannsaka sig, knyta näven och uppmana sig själv att “bättre kan du”… Och glömma t ex bristen på resurser…

Stielli betonade även vikten att ta ansvar för varandra. Det var också en tråd som näste föreläsare utvecklade.

“Stå-upp-komikern” Jan Bylund, känd från TV, föreslog att alla arbetsplatser skulle införa ”berömfika”. Över en kopp kaffe och en mandelkubb(!) skulle personalen på t ex fredagar bara prata om vad man har gjort under veckan som har varit bra. Även Bylund pratade om tankens kraft och vikten av att lyfta varandra.

Det var två uppskattade föreläsningar. Jag tror att de flesta närvarande blev inspirerade. Vi får dock se vilka praktiska effekter dagen får ute på förskolor, fritidshem och grundskolor. Nu står ju en hösttermin för dörren med lektionsplaneringar, anpassningar, bedömningar, utvecklingssamtal, kontakter med vårdnadshavare, bristande resurser osv…

Som oppositionell politiker som arbetar för mer resurser till utbildningen kunde innehållet i uppstartsdagen dock kännas som en olycklig individualisering av alla problem inom utbildningsväsendet. Ansvaret för att lösa alla “utmaningar” tycktes enbart ligga på de anställda.

När jag kom hem läste jag en artikel i Aftonbladet. (Se “Danska politiker kräver att gänginvasionen stoppas: ”Sverige har misslyckats””.) I texten fastnade jag för ett uttalande av socialdemokraten Ardalan Shekarabi:

“Men när det handlar om att stoppa rekryteringen av barn och ungdomar (till kriminella gäng; min anm) så gjorde vi inte tillräckligt mycket. Vi har uttalat den självkritiken, det är svårt att förstå att nästa regering lägger bort fokus på att stoppa rekryteringen och tvingar fram nedskärningar i kommuner och regioner.”

Kommuner och regioner måste få mer ekonomiska resurser av staten!

Kategorier:BUN 2024, personal, Skola och utbildning

Juta: Rättshaveri?

11 augusti, 2024 2 kommentarer

Bengt Davidsson och hans fru köpte fastigheten Restad 3:2, dvs Juta, i juni 2017. De sökte snabbt både bygglov och strandskyddsdispens för att renovera och bygga om huset.

Den 19 oktober 2017 fick Davidsson bygglov och den 17 april 2018 beslutade byggnadsnämnden om strandskyddsdispens. Det var då Davidssons Kafka-liknande kamp mot myndigheter och rättsväsende började. Det har jag skildrat i ett flertal blogginlägg. (Det går att läsa alla inlägg om man väljer “Kategorier” i högerspalten och sedan “Juta”. De senaste inläggen visas överst, men det är bara att scrolla… Det första inlägget skrev jag den 6 mars 2021 – ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)”.)

Davidsson har under åren kämpat mot Vänersborgs kommun i form av byggnadsförvaltning och byggnadsnämnd men också mot Länsstyrelsen i Västra Götaland och Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Det har kostat Bengt Davidsson blod, svett och tårar, men också tid och pengar i form av juridisk hjälp. Det har varit en Davids kamp mot Goliat. Tyvärr dock med en annan utgång än den i Samuelsboken i Gamla Testamentet.

Som den minnesgode bloggläsaren erinrar sig så fattade byggnadsnämnden efter 5 år ett för paret Davidsson gynnsamt beslut. (Se “Idag fick Davidsson en tomt!”.) Det beslutet satte emellertid Länsstyrelsen stopp för. En ärendehandläggare, tillika granne med Davidsson (se “Juta i Svt (4): Jäv på Länsstyrelsen?”), gjorde “tillsyn” på Juta och kom fram till att Davidsson inte skulle ha någon tomt mot öster. (Se “Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.) Davidsson överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. (Se “Överklagandet till Mark och Miljö (1/2)”.)

Måndagen den 15 januari 2024 avkunnades domen från Mark- och miljödomstolen. (Se “MMD: Dom över Juta”.) Domstolen rättade ett flagrant fel som Länsstyrelsen hade gjort i sin dom (se “Lst kan inte lagen”) men fastställde i övrigt i stort sett Länsstyrelsens beslut. Den 26 februari skickade Davidsson och hans juridiska ombud på Advokatfirman Kjällgren in en överklagan till Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm. (Se “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD)”.) Den 26 juni meddelades beslutet från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm (MÖD) (kan laddas ner här):

“Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast.”

Det var ett både oväntat och för Davidsson oerhört nedslående och bittert beslut. Det slog undan paret Davidssons drömmar och förhoppningar om en framtid med eget trädgårdsland och växthus där de kunde odla grönsaker, frukter och bär – precis som alla andra kan göra i sina trädgårdar i kommunen, t ex i Nordstan… Det blev inte heller någon gräsyta där barnbarnen skulle kunna leka och spela fotboll. Och då talar vi ändå inte om om den ekonomiska förlust som utgången i ärendet innebär… (En mäklare värderade fastigheten till nästan 3 milj kr mindre utan gräsytan framför huset mot älven.)

Mark- och miljööverdomstolen har egentligen inte motiverat sitt beslut. Den återger enbart vad som formellt gäller för att ge prövningstillstånd, nämligen:

“Prövningstillstånd ska ges om
– det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
– det inte går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till utan att prövningstillstånd ges,
– det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre domstol, eller
– det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.”

Och därefter konstaterar domstolen kort och skoningslöst:

“Mark- och miljööverdomstolen har gått igenom målet och kommit fram till att det inte finns skäl att ge prövningstillstånd i detta fall.”

Jag tror att alla som har satt sig in i strandskyddsärendet och tomtplatsavgränsningen på Juta har, precis som jag, tappar tilltron till rättsväsendet och till de juridiska experter som varit inblandade. Mark- och miljööverdomstolens beslut bekräftar den uppfattningen.

Mark- och miljödomstolen (MMD) har t ex inte följt de domar som Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) avkunnat och som är prejudicerande. (Se t ex “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (3)” och “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (4)”.) Davidsson och hans juridiska ombud hänvisade nämligen till ett flertal av MÖD:s domar i sin överklagan av både Länsstyrelsens beslut och sedan MMD:s dom. Varken Länsstyrelsen eller MMD följde prejudikaten från MÖD:s domar. Länsstyrelsen eller MMD kommenterade faktiskt inte ens domarna eller varför de ansåg att de t ex inte var relevanta.

Och sedan struntar MÖD i att MMD inte följer MÖD:s egna domar…

Det är otroligt. Det torde betyda att MÖD i praktiken har rationaliserat bort sig själv. För vad är överdomstolen till för om inte de underordnade domstolarna följer domarna…? Det torde kunna få hela rättsväsendet i gungning. För vad blir konsekvenserna när lagen tolkas på olika sätt av de olika miljödomstolarna? Det innebär ju att fastighetsägare och invånare i Sverige inte behandlas lika… Och inte heller vet vad som gäller.

Och konsekvenserna kan bli ännu mer ödesdigra. Nu ligger, som jag ser det, vägen öppen för enskilda tjänstepersoner och jurister att besluta och döma helt efter eget skön, efter egna uppfattningar och bedömningar. Och då riskerar juridiken att få mindre betydelse och godtycket och nyckfullheten större. Beslut och domar kan komma att bestämmas utifrån personliga övertygelser och egna värderingar, och ideologisk övertygelse. En miljöpartistisk ärendehandläggare på Länsstyrelsen eller domare i MMD kommer sannolikt till en helt annan bedömning och slutsats än en som sympatiserar med moderaterna. Och faktum är att Europadomstolen med all sannolikhet skulle göra en helt annan avvägning av de enskilda och allmänna intressena än vad som görs i byggnaden i Vänersborg som huserar både Länsstyrelsen och MMD…

Målar jag upp en alltför pessimistisk och mörk framtid? Jag tror inte det. Studerar man fallet Juta är det faktiskt inte svårt att få uppfattningen att denna verklighet redan är här. Fallet Juta visar nämligen att juristernas ståndpunkter handlar mer om personliga bedömningar och tyckanden, och mindre om juridik.

Det finns, för att ta ett exempel, faktiskt fyra beslut på olika tomtplatsavgränsningar på Juta sedan 2018 – och det trots att de faktiska förhållandena har varit exakt desamma. (Se “MMD: Dom över Juta”.) Och vid varje tillfälle har respektive myndighet hävdat att beslutet har varit helt korrekt och helt enligt lagen… Det faller på sin egen orimlighet.

Den ökade betydelsen av tjänstepersonernas och juristernas personliga bedömningar på juridikens bekostnad syns emellertid allra tydligast när man jämför hur samma avdelning på Länsstyrelsen i Vänersborg bedömde Juta och Segelsällskapets fastighet i Sikhall (1:22). Det fanns slående likheter mellan de båda ärendena, men Länsstyrelsen värderade argumenten och bevisen på helt motsatta sätt. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.)

Som jag ser det så är skillnaderna i Länsstyrelsens bedömningar och avgöranden i de här båda fallen så uppenbara att juristernas handlande borde prövas av domstol. Det handlar i ett sådant fall om misstänkt brott mot grundlagen. I Regeringsformen 1 kap 9 § står det:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Och frågan är nog också om inte juristerna i Mark- och miljödomstolen (MMD) skulle sitta på samma bänk i rättegångssalen…

Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) beslut att inte ge prövningstillstånd innebär att Davidssons kamp är slut, det blir ingen tomt ner mot älven. Vill makarna Davidsson odla grönsaker så får de skaffa en kolonilott eller odla krasse i en kruka i köket… Och vill barnbarnen spela fotboll så får de åka till någon tomt i Nordstan…

I verklighetens Sverige förlorade David kampen mot Goliat.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd