Arkiv

Författararkiv

Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)

8 februari, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.


Länsstyrelsen hade olika glasögon på sig när den granskade strandskyddsdispenserna på Juta respektive Segelsällskapets fastighet Sikhall 1:22.

Bengt Davidsson på Juta får inte klippa gräsmattan på sin tomt. Det privatiserar området. Byggnadsförvaltningen skrev den 27 januari 2021:

“Upphör att klippa gräsmatta utanför tomtplatsavgränsningen, marken kan slås 2ggr/år.”

Dessutom motverkade klippningen växt- och djurlivet. Länsstyrelsen skrev den 17 maj 2023 i överprövningen av kommunens Jutabeslut:

“goda livsvillkor för djur- och växtliv, är mycket starkt. Den allemansrättsliga tillgången till naturen är även grundlagsfäst”

Det var ord och inga visor, grundlagen åberopades mot Davidsson…

Till grund för byggnadsnämndens beslut den 5 december 2023 om Sikhall 1:22 hade miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrat sig:

“Ytan där grillplatsen är placerad utgörs av klippt gräsmatta och saknar värden för växt- och djurlivet.”

Länsstyrelsen hade inget att erinra mot nämndens beslut.

Segelsällskapet får klippa gräsmattan utanför sin tomtplatsavgränsning, men inte Davidsson. Varför denna skillnad? Är växter och djur mindre värda i Dalsland? Eller gäller inte grundlagen i Dalsland?

Synen på träd och buskar inom de två allemansrättsligt tillgängliga områdena är också olika. Byggnadsförvaltningen skrev till Davidsson i januari 2021. 

“Ta bort 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning”

Inhägnaden runt de nyplanterade träden var till för att skydda dem mot älgar och rådjur etc.

I miljö och hälsas yttrande stod det om Sikhall 1:22:

“I anslutning till förrådscontainer växer två stycken uppväxta björkar med visst värde för växt- och djurlivet. Trädens värde utgörs av att de i stort sett är de enda träd som finns på fastigheten.”

De 4 trädgårdsträden på Juta var också de enda träd som fanns på gräsmattan. Träd är tydligen mer värda i Dalsland än på Juta…

Det är viktigt att komma ihåg att byggnadsnämnden senare ändrade sin syn på strandskyddsdispensen på Juta. Det gjorde inte Länsstyrelsen.

Davidsson fick också ett föreläggande av kommunen i januari 2021 att:

“Ta bort 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning”

Ungefär 2 år senare skrev samma förvaltning om Sikhall 1:22:

“… lekutrustning, utemöbler, skyddsräcke vid servicebyggnad bedöms i detta fall inte vara avhållande med hänsyn till att området utgör en gästhamn och är allemansrättsligt tillgängligt.”

Davidsson ska kanske sätta upp en skylt vid vattnet – “Juta Gästhamn”… Då kanske Länsstyrelsen godkänner hans strandskyddsdispens också. Och sedan kan Davidsson få ha några utemöbler på sin gräsmatta… Som kanske då också får klippas…

Det som blev fastigheten Juta, som den ser ut idag, avstyckades 1970. Ägare till marken var vid tillfället staten. Älvsborgs läns Landstingskommun blev ny ägare. Det var en följd av att landstinget övertog den statliga mentalsjukvården.

Landstinget satte upp staket för att avgränsa fastigheten. Det syns emellertid inte på de suddiga flygfotona från 1975. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.) Staketet, som antagligen är utbytt vid ett senare tillfälle, dock innan Davidsson köpte Juta, finns kvar än idag. Davidsson har däremot satt upp trädgårdsbelysning ner mot älven.

Länsstyrelsen vill att Davidsson ska ta bort både staket och trädgårdsbelysning eftersom de ligger utanför tomtplatsavgränsningen. Anordningarna privatiserar Juta och hindrar allmänhetens passage. Länsstyrelsen skrev den 17 maj 2023 att “ljuspollarna”:

“avhåller allmänheten från att röra sig i området.”

Dessutom har en av Länsstyrelsens ärendehandläggare påpekat att öppningen på staketet vid den traditionella vandringsleden nere vid älven är för liten. Det var också privatiserande.

Länsstyrelsen granskade aldrig tillsynsärendet med staketet efter kommunens beslut för Sikhall 1:22. De granskar ju enbart givna dispenser. Det borde emellertid inte ha hindrat Länsstyrelsens ärendehandläggare att påpeka att staket är oerhört privatiserande. Det kan ju nämnas att samma handläggare från Länsstyrelsen anmälde Davidssons granne för att ha brutit mot strandskyddslagstiftningen vid besök på Juta… Fast det är klart, Länsstyrelsen var ju aldrig ute och kollade på Sikhall 1:22…

I protokollet från byggnadsnämndens sammanträde den 5 december 2023 konstateras inledningsvis att:

“Staketet runt fastigheten bedöms ha en avhållande effekt och bedöms vara en förbjuden åtgärd om staketet uppförts efter de generella strandskyddslagstiftningen år 1975.”

Och här är parallellen med Juta anmärkningsvärt tydlig. Byggnadsnämndens slutsats i Jutas fall var under drygt 5 år att det aldrig hade funnits något staket på Juta. Det syntes ju inte på flygfotona. I det här fallet, Sikhall 1:22, skriver nämnden:

“Staketet runt fastigheten bedöms funnits på platsen innan strandskyddslagstiftningen år 1975 och är därmed lagligen uppfört.”

Bevisen är flygfoton och privata foton samt uppgifter från de inblandade. Byggnadsnämnden, och Länsstyrelsen, tolkade dock denna information helt olika. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.) Länsstyrelsen hade för övrigt inga synpunkter på staketöppningens storlek i Sikhall – trots att öppningen är mindre än på Juta… (OBS. ”Skalan” på fotografierna är inte samma.)

Som sagt, byggnadsnämnden har ändrat sin bedömning i Jutaärendet, det har inte Länsstyrelsen…

Jag vill avsluta den här serien blogginlägg med att påpeka ett som jag ser det stort förbiseende från Länsstyrelsens sida när det gäller Juta. Det har med kompensationsåtgärder att göra. Byggnadsnämnden citerade i sitt beslut om strandskyddsdispens den 7 mars 2023 en dom från Mark- och miljööverdomstolen från den 4 mars 2020 (M 4244-19):

“Om en redan utförd åtgärd avviker från en given strandskyddsdispens eller från vad som skulle kunna godtas vid en helt ny dispensprövning bör det däremot inte vara uteslutet att vid en proportionalitetsavvägning beakta om det finns möjlighet att på annat sätt kompensera för den negativa påverkan som åtgärden medför”

Mark- och miljööverdomstolen lutar sig mot Miljöbalken (16 kap. 9 § 3 p). Byggnadsnämnden kommenterade i sitt beslut:

“Fastighetsägaren har under en tid lagt dit en bro som möjliggör för allmänheten att passera det djupa diket i fastighetens norra del. Det har fallit väl ut och varit mycket uppskattat och ökat tillgänglighet och möjligheten att röra sig förbi fastigheten.”

Det tycks som om Vänersborgs byggnadsnämnd har följt lagen och de prejudicerande domarna noggrannare och bättre än Länsstyrelsen (och Mark- och miljödomstolen i Vänersborg).

Byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat beslut om två strandskyddsdispenser, en på Juta och en på Sikhall 1:22. Man kan tycka vad man vill om båda dispenserna, men nämnden har helt klart ändrat attityd och uppfattning jämfört med den traditionella negativa synen. Och på sätt och vis har nämnden varit, så att säga, mycket flexibel och tillåtande i båda fallen och behandlat båda fastighetsägarna lika.

Länsstyrelsen däremot har bedömt de båda strandskyddsdispenserna helt olika. Det som de tillåter, eller blundar för, i det ena fallet blir oerhört avgörande i det andra. I fallet Juta är det bara avslag, avslag och avslag. Jag förstår inte orsaken till Länsstyrelsens prövningar och beslut. Kanske någon annan gör det.

Tyvärr delar Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Länsstyrelsens syn på strandskyddsdispensen på Juta. (Se ”MMD: Dom över Juta”.) Det förstår jag inte heller. Men till det återkommer jag.

===

Inlägg i denna bloggserie:

  •  

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, Sikhall, strandskydd, Vänersborgs Segelsällskap, VSS

KF: Dialog, friskvårdsbidrag, suicid, sponsring och seniorbiljetter

6 februari, 2024 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Det är första gången på det “nya” året.

Det är en ganska kort dagordning:

Sammanträdet börjar med en information om invånardialoger. I de nya riktlinjerna för kommunens styrning och ledning står det:

“Invånardialog och brukardialog används för ökad delaktighet och kvalitet.”

Det är alltså tänkt att invånardialoger ska användas för att öka kommuninvånarnas möjligheter att påverka och ha inflytande över kommunens styrning och därigenom även samhällsutveckling. Därför ska invånardialoger:

“genomföras systematiskt, för att fånga och ta tillvara även de perspektiv som annars kanske inte når beslutsfattarna.”

Det är naturligtvis viktigt att beslutsfattarna, dvs ytterst kommunfullmäktige, har kännedom om invånardialoger.

Tre medborgarförslag har lämnats. Det första handlar om att bedriva fritidsgårdsverksamhet i skolor. Förslaget ska presenteras muntligt av förslagsställaren. Det ska inte de andra två. Ett av förslagen handlar om kommunal köpbojkott av varor. Förslagsställarna föreslår att kommunen ska bojkotta varor från Israel. Det är eller borde vara en angelägen åtgärd för att tillsammans med andra städer och samhällen försöka stoppa Israels brutala krig i Gaza. (Tillägg kl 22.45. Detta medborgarförslag ska också presenteras muntligt. Jag missade det.)

Det andra medborgarförslaget handlar om gratis kollektivtrafik för 70+. Personen som skrev förslaget kompletterade sedan sitt förslag direkt efteråt. Tyvärr kom detta inte med i fullmäktiges handlingar. Han skrev i sin komplettering:

”Sedan tidigare har 24 kommuner i Västtrafiks område åldersgräns 65+ för seniorkort. Nu är det dags att Vänersborgs kommun åtminstone inför seniorkort för oss 70+ are.”

“Gratis kollektivtrafik” är ett ärende som ska beslutas senare under kvällen.

En motion lämnas in om byggande av en gradäng vid Huvudnässkolans aula. Motionärer är Mikael Karström (M) och Tor Wendel (M) och jag antar att Wendel kommer att presentera motionen. En gradäng är (Wikipedia):

“en trappstegsformad avsats, som bildar ståplats eller underlag för sittplats”

Ett medborgarförslag om att införa friskvårdsbidrag för de anställda i kommunen ska avgöras. Det är en aktuell fråga tack vare en artikel i TTELA häromdagen. (Se “Så stort är friskvårdsbidraget i din kommun”.) Kommunals ordförande i Vänersborg, Theresia Andersson, tycker inte att det är okej att Vänersborg inte har något friskvårdsbidrag för de anställda.

Förslaget har beretts i förvaltningen och beslutsförslaget är att det ska avslås. Motiveringen är att det ekonomiska läget är ansträngt. Det beräknas att förslaget kostar mellan 1,5-2,7 milj kr om det genomförs.

Jag tror att ärendet kommer att leda till en del debatt i fullmäktige.

Moderaterna Tor Wendels, Lena Eckerbom Wendels och Ann-Helen Selanders motion om systematiskt arbete för suicidprevention ska också behandlas. Motionen efterlyser en handlingsplan för suicidprevention utformad specifikt för Vänersborgs kommun, medan kommunstyrelsen föreslår att den nuvarande handlingsplanen för suicidprevention revideras.

Motionen kommer säkerligen också att leda till debatt. Min uppfattning är att arbetet mot suicid i kommunen är mycket omfattande och genomtänkt. Men det är klart, allt kan kanske bli ännu bättre.

I oktober 2022 lämnade Vänsterpartiet in en motion om att Demokratiberedningen i kommunen också skulle arbeta med jämställdhet. (Du kan ladda ner motionen här.) Det var en ganska omfattande motion, som har diskuterats ganska mycket i olika sammanhang. Resultatet av motionen har mynnat ut i förslaget att Demokratiberedningen ska byta namn till Demokrati- och jämställdhetsberedningen, men inget mer.

Kommunfullmäktige ska anta en strategi för laddinfrastruktur. Det innebär att Vänersborgs kommun ska ta fram en laddplan för:

“laddning av fordon där kommunen har rådighet vid bostäder, arbetsplatser, handel och besöksmål. Strategi för laddinfrastruktur beskriver kommunens roll och ansvar samt fastställer kommunens inriktning.”

Ärende 12 handlar om att kommunfullmäktige ska anta “Policy och riktlinje för sponsring och donationer”. Ärendet är en följd av en motion som lämnades av Jonathan Axelsson (M) och Kärvling (V) den 21 september 2016(!). (Motionen kan laddas ner här.) Jag har skrivit åtskilligt om ämnet under årens lopp, senast i blogginlägget “KS: Sponsring och donationer v. 2024”. Det var när ärendet var uppe i kommunstyrelsen nu i januari.

Förslaget imorgon är exakt detsamma som det förslag som återremitterades av kommunfullmäktige den 17 maj 2023. Ingenting har gjorts med dokumenten, inte en bokstav har ändrats. Det tycker jag är i högsta grad anmärkningsvärt. Därför ska jag återigen yrka på återremiss. Denna gång tänkte jag lämna en motivering som är betydligt kortare, men som ändå innehåller det mest väsentliga. (Yrkandet och motiveringen kan laddas ner här.) Det kanske kan innebära, om återremissen vinner bifall, att kommunstyrelseförvaltningen tar fullmäktiges beslut på allvar och omarbetar och kompletterar dokumenten i enlighet med kommunens högsta beslutande organs vilja…

Innan fullmäktiges avslutas med en delårsrapport och några avsägelser av politiska uppdrag ska det fattas beslut i ärendet “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”.

Det är ett ärende som många kommuninvånare är intresserade av. Åldersgränsen för seniorbiljetter har varit föremål för flera motioner från Vänsterpartiet (se t ex “Avgiftsfritt Seniorkort från 65 år!”) och även upp mot 10 medborgarförslag.

Förslaget som ligger framför ledamöterna imorgon har följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024.”

Vänsterpartiets uppfattning är att kommunfullmäktige ska införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för medborgare som är 65 år och äldre. Vi vill alltså sänka åldersgränsen. Det yrkade Vänsterpartiet i kommunstyrelsen den 24 januari och tänker yrka även imorgon. (Vänsterpartiets yrkande kan laddas ner här. Se även “BUN, BUN… Och lite KS”.)

Hur som helst så kommer åldern för de avgiftsfria kollektivtrafikresorna för seniorer att sänkas den 1 juli.

Det är som sagt en ganska kort dagordning, men det kommer att bli flera intressanta diskussioner och voteringar på morgondagens kommunfullmäktige. Sammanträdet kan som vanligt följas på kommunens webb-TV. Där går det också att se hela sammanträdet i efterhand. På kommunens hemsida kan man också ladda ner hela fullmäktiges underlag på 207 sidor, klicka här. 

Kategorier:Demokratiberedningen, Kommunfullmäktige 2024, marknadsföring, Medborgardialog, Seniorkort65+

Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)

5 februari, 2024 1 kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagat”.

Länsstyrelserna i Sverige kontrollerar enligt lag alla strandskyddsdispenser i alla kommuner. Länsstyrelsen i Vänersborg granskar varenda strandskyddsdispens som byggnadsnämnden i Vänersborg beviljar. I två blogginlägg ska jag granska Länsstyrelsens granskning och hantering av två strandskyddsdispenser, den på Bengt Davidssons Juta och den på Segelsällskapets fastighet Sikhall 1:22. 

Länsstyrelsen har genom åren delat Vänersborgs byggnadsnämnds mycket restriktiva syn på att bevilja strandskyddsdispenser. (Se “SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22”.) När byggnadsnämnden avslår en strandskyddsdispens så tycks Länsstyrelsen i Vänersborg alltid vara nöjd. Men beviljar Vänersborgs kommun en strandskyddsdispens så brukar Länsstyrelsen som regel överpröva byggnadsnämndens beslut – och då blir dispensen avslagen.

När byggnadsnämnden den 7 mars 2023 ändrade inriktning och beviljade Juta en ny strandskyddsdispens sa Länsstyrelsen nej. Men när byggnadsnämnden beviljade Vänersborgs Segelsällskap strandskyddsdispens på fastigheten Sikhall 1:22 sa Länsstyrelsen – ja. Det var en stor överraskning…

Det finns flera paralleller mellan fallet Juta och fallet Sikhall 1:22. Jämförelserna visar att Länsstyrelsen inte har behandlat och bedömt Juta och Segelsällskapet på samma sätt. Den har haft olika bedömningsgrunder och ”bevisvärderingar” vid prövningen av de båda strandskyddsdispenserna. Det ska jag visa i det följande. I jämförelsen kommer jag att använda utdrag och citat från både Länsstyrelsens egna bedömningar, så klart, men även Vänersborgs byggnadsnämnds beslut och underlag, i de fall som Länsstyrelsen ställer sig bakom dessa bedömningar.

Det kan vara viktigt att vara ute och studera verkligheten. Det är nämligen inte alltid så lätt att göra riktiga tomtplatsavgränsningar utifrån en karta. Det kan ju faktiskt hända att kartan inte stämmer överens med verkligheten. (Fråga gärna ledamöter i byggnadsnämnden och tjänstepersoner på Länsstyrelsen som 2018 utifrån en felaktig karta godkände en tomtplatsavgränsning över Davidssons altan.)

Länsstyrelsen har under årens lopp gjort ett flertal besök på Juta. (Anmärkningsvärt nog utan att uppmärksamma att kartan 2018 inte överensstämde med verkligheten.) Handläggarna har vandrat omkring med anteckningsblock och kameror vid åtminstone 3 tillfällen. När det gällde bedömningen av Sikhall 1:22, Segelsällskapets fastighet alltså, ansåg handläggaren på Länsstyrelsen att det inte behövdes något besök på plats. Det räckte med kartor och fotografier…

I både fallet Juta och fallet Sikhall 1:22 fanns det fotografier som låg till grund för bedömningarna och besluten. Fotografiernas bevisvärde varierade dock avsevärt enligt Länsstyrelsen. Det handlade dels om flygbilder från det strategiska årtalet 1975 och dels om privata foton från andra tidpunkter. (Flygfotografiet till vänster visar Juta och fotografiet till höger Sikhall 1:22.)

 

 

Den 17 maj 2023 skrev Länsstyrelsen om Juta:

“Länsstyrelsen har tagit del av de uppgifter och flygbilder som fanns i kommunens ärenden, samt ytterligare flygbilder … Länsstyrelsen konstaterar att markområdet öster och norr om grusvägen inte har varit kontinuerligt hävdat som tomtmark efter 1975.”

Det tycks i och för sig som om Länsstyrelsen inte var riktigt säker på att Juta inte hade varit tomtmark 1975, och garderade sig därför med att det inte hade varit det, kontinuerligt(!), “efter 1975”… (Har Länsstyrelsen i Vänersborg en egen tolkning om årtalets betydelse?) Den 15 okt 2018 var emellertid Länsstyrelsen desto säkrare, och faktiskt, det var samma handläggare som gjorde bedömningen då som gjorde den i år, 2024, på Sikhall:

“Flygbilder över Jutatorpet visar att marken framför torpet inte var privat när strandskyddslagstiftningen kom 1975.”

Det var ingen tvekan. Det suddiga flygfotot från 1975 bevisade menade Länsstyrelsen att Juta inte var ianspråktaget. Juta var allmänrättsligt tillgängligt. Det var inte helt lätt att förstå Länsstyrelsens bedömning, eftersom t ex ett staket inte syns på ett sådant flygfoto. Samma handläggare(!) godkände dock byggnadsnämndens bedömning den 5 december 2023 av flygfotografiet från 1975 över Segelsällskapets blivande fastighet i Sikhall:

“Staketet syns inte på flygfoto från 1975. Med hänsyn på kvalitén på flygfotot samt tillkommen information bedöms fastighetsägaren har styrkt att staketet funnits på platsen innan 1975 och därmed lagligen uppfört.”

Ja, “kvalitén på flygfotot” var inte särskilt bra, det kan man lätt hålla med om. Saken var ju bara den att “kvalitén på flygfotot” över Juta 1975 inte heller var särskilt bra… Men i det fallet ansåg handläggaren på Länsstyrelsen att flygfotografiet var ett avgörande bevis…

Davidsson på Juta hade också andra fotografier, från “marken”, som visade staket och skyltar mm på Juta. De visade att marken hade varit ianspråktagen. De fotografierna räknades dock inte som ”tillkommen information” av Länsstyrelsen och kommenterades överhuvudtaget inte. Det var till skillnad från de kompletterade fotografierna på Sikhall som tydligen hade mycket högt bevisvärde. Det var ju nämligen så att “föreningen har angett…” och då måste ju de uppgifterna vara sanna. Varken byggnadsnämnden eller Länsstyrelsen behövde kontrollera uppgifterna. Eller rättare sagt, de blundade för de bevis som visade motsatsen.

Det handlade bland annat om fotografiet med en bil i bakgrunden som uppgavs vara taget i slutet av 70-talet. Den bilmodellen fanns emellertid inte före 1980… Det var dock inget som Länsstyrelsen tog i beaktande. (Se “Byggnadsnämnden och strandskydd 4” eller SVT när Pontus Gläntegård, V, förklarar – se “Hembygdsförening rasar mot kommunen” – 2.50 min in i sändningen .)

Det är många som har följt med i ärendena Juta och Sikhall 1:22 som undrar varför Länsstyrelsen inte granskar och bedömer alla på samma sätt…

Det finns fler exempel. I byggnadsnämndens underlag och beslut i ärendet Sikhall 1:22 den 27 nov 2023 ingick följande bedömning, som Länsstyrelsen inte hade några problem med att “godkänna”:

“Befintlig grillplats utan tak har funnits på platsen sedan innan -1975”

Studerar man det suddiga flygfotot från 1975 (se ovan) så kan man med hög grad av säkerhet konstatera att fotografiet visar, trots att det är otydligt, att det inte fanns något grillhus på fastigheten 1975… Det finns dessutom andra fotografier. Ett av dem visar en inskrift i grillfundamentet – “2000-05-06”… Det var då grillhuset byggdes. Det fanns helt enkelt inget grillhus på fastigheten 1975.

Länsstyrelsen höll med byggnadsnämnden om att det hade funnits en grillplats utan tak på Sikhall 1:22 ända sedan 1975. Det bekräftar den ansvarige ärendehandläggaren på Länsstyrelsen till SVT. Grillplatsen var därför laglig och att sedan sätta ett tak på den skulle inte motverka strandskyddets syften. Allmänhetens tillgång till strandområden var ändå säkrad, som byggnadsnämnden formulerade det i motiveringen till sitt beslut.

På Juta finns det inget grillhus. I varje fall inte än så länge, men det kanske är ett tips till Davidsson att bygga ett. Allmänhetens tillgång till strandområden skulle ju ändå vara säkrad… Davidsson har däremot ett mindre trädgårdsland på tomten. Det fanns där när Davidsson köpte Juta. Denna mindre odling, som de flesta husägare i t ex Nordstan har på sin tomt, kommer däremot att hindra tillgängligheten för allmänheten.

Byggnadsnämnden ger en intressant men ytterst tveksam motivering till dispensen för grillhuset:

“Särskilt skäl till grund för dispensen är att behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (…) samt behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området”

Den motiveringen för att ge strandskyddsdispens för ett grillhus utanför tomtplatsavgränsningen slår det mesta tycker jag. Måste en grillplats “ligga vid vattnet”? Och inte nog med det, nämnden skrev:

“Tak över grillplatsen bedöms stärka friluft-/båtlivet på fastigheten som är tillgänglig för allmänheten…”

I resonemangen kring Juta visar Länsstyrelsen inget av denna överslätande, förstående och “vidsynta” attityd…

 Tvärtom! När Davidsson menar att allmänhetens insyn i hans bostadshus är ett “särskilt skäl”, precis som grillhuset var ett “särskilt skäl”, liksom den privata äganderättens ökade betydelse i bedömningarna (jämför Mark- och miljööverdomstolens domar “M 12640-19” och “M 1850-15”) så skrev byggnadsnämnden i oktober 2022:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävs mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restriktivt när det gäller enskilda intressen. Förvaltningens bedömning är att de framkomna intressena inte anses vara av sådan karaktär att det är att se som mycket angelägna intressen utifrån de särskilda skälen.”

Grillhuset var ett “särskilt skäl” men inte Mark- och miljööverdomstolens domar…

Länsstyrelsen har inte haft något intresse av att kontrollera fakta på Sikhall 1:22. Och på Juta har Länsstyrelsen bara tagit hänsyn till “fakta” som den kunde tolka som stöd för sin egen uppfattning om avslag. Det är svårt att förstå varför Länsstyrelsen behandlar Davidsson på Juta annorlunda.

Det finns fler exempel…

Fortsättning följer i ”Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.

===

Inlägg i denna bloggserie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, Sikhall, strandskydd, Vänersborgs Segelsällskap, VSS

Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad

4 februari, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22”.

I SVT:s Lokala Nyheter Väst intervjuade Lisa Johansson Gestad Hembygdsförenings ordförande Jan Andersson. (Se “Hembygdsförening rasar mot kommunen” – 50 sek in i sändningen.) Det handlade alltså om det nedlagda tillsynsärendet och strandskyddsdispensen på Vänersborgs Segelsällskaps fastighet Sikhall 1:22.

Ordförande Andersson var inte glad. Han uppfattade strandskyddsdispensen som gavs av byggnadsnämnden i Vänersborg till Vänersborgs Segelsällskap som ovanligt generös. Och visst var den det om man t ex jämför med handläggningen och alla turer under 5 års tid kring strandskyddsdispensen på Juta.

Andersson ansåg att Segelsällskapets staket och byggnader hindrar allmänhetens tillgång till bryggan. Allmänheten kan inte röra sig längs strandkanten från den ena hamnen till den andra. Staketet gör att fastigheten blir:

“ett sånt där monument över vi och dom.”

Jan Andersson sa vidare till SVT att han upplevde att kommunen och Vänersborgs Segelsällskap (VSS) hade kommit överens. Jag vet inte riktigt vad han menade med det.

Segelsällskapets ordförande Henrik Stålheim intervjuades också av SVT. Stålheim menade att allmänheten redan nu använder bryggan för att bada, och att det är helt på sin plats för VSS. Segelsällskapet ska också göra, berättade Stålheim vidare, en del förändringar på fastigheten för att göra området mer “öppet för allmänheten”, eller som en ledamot i byggnadsnämnden skulle uttrycka det – mindre privatiserad.

Ordförande Stålheim sa till SVT att Segelsällskapet ska:

“bredda den gången [vid grillhuset; min anm] och även en liten ramp upp mot bryggan och även flytta … en bänk som upplevs stå i vägen…”

Stålheim talade alltså om det som i strandskyddssammanhang kallas “kompensationsåtgärder”. Det ska Segelsällskapet göra frivilligt, föreningen är inte ålagd av byggnadsnämnden, eller Länsstyrelsen, att göra detta.

Jag vet inte om Gestad Hembygdsförening är nöjd med dessa förändringar eller hur förändringarna påverkar Förvaltningsrätten i Göteborg. Byggnadsnämndens beslut är nämligen överklagat både av ordförande Jan Andersson och en privatperson, “X”. Jag tänkte återge det viktigaste i överklagandena.

“X” skrev den 22 december till Länsstyrelsen:

“Tomten som VSS äger i Sikhall är varje sommar en diskussion kring privatisering. Utestängande av det rörliga friluftslivet är ett faktum … man blir ofta hänvisad ifrån deras brygga, som för övrigt är belagd med en vägbom för promenad. … De stänger alltså ute människor från det fria rörliga friluftslivet. Staketet som tillkommit på 79-80-81 är ytterligare ett övertramp.”

“X” framförde också sina synpunkter till miljö- och byggnadsförvaltningen. Han undrade om likställighetsprincipen gäller i Vänersborgs kommun. Det frågade han även Länsstyrelsen:

“Gäller inte lagen lika för alla i Vänersborgs kommun?”

Jan Andersson skrev den 25 december till Länsstyrelsen:

“Hembygdsföreningen anser att staket och grillplats mm mycket starkt privatiserar den gräsmatta som inte är privatzon, likaså grillplatsens läge just där tillgängligheten måste vara till gästhamnen, samt för att den andra infarten till tomten har en vägbom. Grillplats är väl utmärkt men kan inte vara i ett planerat gångstråk och ingången bör vändas mer neutralt mot vattnet.”

I detta mail på juldagen anför Andersson ett viktigt vittne, den tidigare delägaren i Sikhalls gård och ägaren till Sikhall 1:22. Han heter Jan Txxx (fullständigt namn och mobilnummer anges) och bor i Göteborg. Jan Txxx uppger enligt Andersson att:

“inget staket fanns innan de [VSS; min anm] fått lagfart på tomten 1978”

Den 28 december skrev Jan Andersson en överklagan till miljö- och byggnadsförvaltningen, vilket vad jag förstår vidarebefordrades till Förvaltningsrätten i Göteborg:

“Överklagan gäller att grillplatsen har alltid varit och ligger inom i pågående planarbete och är klassad som allmän plats och skall bilda hamntorg. Frågan borde bordläggas tills planarbetet är klart, grillplatsens läge blockerar tillträdet till Gästhamnen inom Sikhall 1:22 som även staketet i §139 avser. Grillplatsen kan vara kvar men flyttas ur planerat gångstråk till gästhamnen.”

Andersson hävdar också med fotografier som stöd att både staket och grillplats uppfördes efter det magiska årtalet 1975, då strandskyddsreglerna började gälla i hela landet.

Den 2 januari 2024 fattades ett delegationsbeslut i byggnadsnämndens namn. Det konstaterades i beslutet att det har inkommit två överklaganden av Jan Andersson och “X”, men:

“Inget har tillförts ärendet som föranleder en omprövning av beslutet.”

Det är positivt att Segelsällskapet på eget initiativ förändrar och förbättrar tillgängligheten i strandområdet för allmänheten. Huruvida allmänheten och hembygdsföreningen anser att åtgärderna är tillräckliga vet jag inte, men hembygdsföreningen skrev i sin överklagan:

“En avgränsning för Segelsällskapets verksamhet på någon del av tomten bör finnas.”

Jag antar att Jan Andersson i Gestad Hembygdsförening menar att det skulle kunna finnas staket på en mindre del av fastigheten, t ex runt lekplatsen. Det visar i varje fall, som jag ser det, att det finns ett utrymme för att komma överens oavsett vilken slutsats Förvaltningsrätten kommer fram till.

Man får inte heller glömma att Segelsällskapet inte är ålagda att göra några förändringar, men att VSS ändå visar en vilja att ”öppna upp” tomten för att markera att allmänheten har tillträde. Och allmänheten har ju faktiskt rätt att både gå och uppehålla sig, leka och grilla på Sikhall 1:22.

Det är viktigt att alla parter blir nöjda och att alla samarbetar. Det kommer att gynna utvecklingen av Sikhall. Det kanske till och med är ett måste för att det ska hända saker i Sikhall.

Byggnadsnämnden tycks, som sagt, ha gjort en 180 graders vändning jämfört med tidigare bedömningar och beslut i strandskyddsärenden. Nu inte bara friar nämnden hellre än fäller. Den friar oavsett omständigheter… Men hur kunde Länsstyrelsen i Vänersborg bedöma Vänersborgs Segelsällskaps och Bengt Davidssons ansökningar om strandskyddsdispens så olika?

Fortsättning följer i blogginlägget ”Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.

===

Inlägg i denna bloggserie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Sikhall, strandskydd, Vänersborgs Segelsällskap

SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22

2 februari, 2024 1 kommentar

SVT:s Lokala Nyheter Väst har återigen satt Vänersborg och kommunen på kartan. I tisdags, 30 januari, sändes ett längre avsnitt, ca 3.30 min, om Sikhall. (Se “Hembygdsförening rasar mot kommunen” – 50 sek in i sändningen.)

Reportern Lisa Johansson uppmärksammade än en gång Vänersborgs byggnadsnämnd. Reportaget handlade om det nedlagda tillsynsärendet och strandskyddsdispensen på Vänersborgs Segelsällskaps fastighet Sikhall 1:22. För att vara tydlig, det handlade inte om fastighetsregleringarna mellan kommunen och Sikhall och det överklagande till Förvaltningsrätten som är aktuellt. (Se blogginläggen om “SBN/Sikhall”.)

Vänersborgs Segelsällskap (VSS) anmäldes redan 2021 av en kommuninvånare som misstänkte att VSS hade brutit mot strandskyddsreglerna. Miljö- och byggnadsförvaltningen upprättade därför ett tillsynsärende som emellertid tog sin tid. Ärendet behandlades inte i byggnadsnämnden förrän den 5 december 2023. (Se “Brott mot strandskyddet i Sikhall”.)

Byggnadsnämnden beslutade då, den 5 december 2023:

“att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Beslutet innebar att nämnden inte ansåg att Segelsällskapet behövde strandskyddsdispens för lekplats, utemöbler, skyddsräcke vid servicebyggnad och staket som ringar in fastigheten. Men det var två saker som inte byggnadsnämnden kunde blunda för och låta passera. Det löste dock nämnden snabbt och lätt. 

“Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens i efterhand för tak över grillplats 4,2m x 4,2m samt förråd 2,5m x 5m.”

Det var två bra beslut för Segelsällskapet, men beslut som skilde sig markant från andra beslut i tillsynsärenden och strandskyddsdispenser som har fattats av byggnadsnämnden de senaste åren. Byggnadsnämnden och miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg har som bekant en lång tradition av att vända på varenda sten för att hitta argument som begränsar fastighetsägarnas rättigheter. Mottot har varit att om det finns oklarheter och tveksamheter – tolka dem till den sökandes nackdel. Det har erfarits av bland annat blåbärsodlaren vid Hästefjorden, Magnus Larsson i Sikhall och Bengt Davidsson på Juta.

Nu vände alltså byggnadsnämnden helt om och intog en totalt motsatt position. Det verkade som om Miljöbalkens strandskyddsregler inte skulle gälla överhuvudtaget. Och som Pontus Gläntegård (V) skrev i sin reservation mot beslutet om den beviljade strandskyddsdispensen:

“Det kommer vara svårt med likhetsprincipen enligt kommunallagen om det räcker att skicka in ett kort från 80-talet och ange att det visar det man vill och myndigheten tar det som bevis på att det är från före 1975. Hur ska myndigheten hantera nästa liknande ärende?”

Byggnadsnämndens majoritet har onekligen ändrat färdriktning.

Jag har beskrivit byggnadsnämndens beslut i 5 blogginlägg. Om du vill veta mer så rekommenderar jag en genomläsning. Det första inlägget hittar du här: “Byggnadsnämnden och strandskydd”.

Byggnadsnämndens och förvaltningens bedömningar och beslut har regelmässigt setts med stort gillande av Länsstyrelsen i Vänersborg. Länsstyrelsen studerar och prövar alla beslut om strandskyddsdispens som fattas av kommunen. Det måste Länsstyrelsen enligt lag.

Länsstyrelsen i Vänersborg har som “tradition” haft samma grundinställning som Vänersborgs kommun – hellre fälla än fria. I fallet Davidsson på Juta anade antagligen Länsstyrelsen att det var “fara å färde”… Vad hade tagit åt byggnadsnämnden, hade den gett Davidsson dispens? (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.) Så verkade det i varje fall som Länsstyrelsen resonerade. Den bestämde sig nämligen snabbt för att överpröva beslutet – och upphävde det. Länsstyrelsen visade tydligt var skåpet skulle stå – på samma plats som alltid…

Länsstyrelsen studerade självklart också byggnadsnämndens strandskyddsdispens i Sikhall för Segelsällskapet. Det ska noteras att det var dispensen den prövade, inte tillsynsärendet. De flesta var tämligen säkra på att det skulle bli en överprövning, och att byggnadsnämndens beslut skulle upphävas. Sannolikheten var också stor att Länsstyrelsen även skulle ta upp staketet som avgränsade och privatiserade fastigheten – med precis samma attityd och uppträdande som den visade på Juta.

Och så, som en blixt från en klar himmel…

Tio dagar efter byggnadsnämndens beslut, den 15 december, och tydligen samma dag som ärendet hamnade hos Länsstyrelsen, så bestämde sig Länsstyrelsen snabbt och lätt om strandskyddsdispensen för Sikhall 1:22:

“Länsstyrelsen beslutar att godkänna Vänersborgs kommuns beslut den 5 december 2023 i ärende STR.2023.15 om strandskyddsdispens för förråd och tak över grillplats på fastigheten Sikhall 1:22, Vänersborgs kommun.”

Det var tydligen ett enkelt beslut för handläggaren på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen motiverade beslutet:

“Länsstyrelsen anser inte att det finns någon grund för att pröva kommunens beslut.”

Det fanns inga skäl skrev Länsstyrelsen att anta att:

“det inte finns förutsättningar för dispens, eller
en brist i ärendets handläggning [som] kan ha haft betydelse för utgången i ärendet”

Det var ett minst sagt överraskande beslut. Länsstyrelsen bedömde att alla Segelsällskapets åtgärder i Sikhall var lagenliga – medan samma ärendehandläggare bara några månader innan hade ansett att det mesta på Juta var olagligt… (Se “Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.)

Det var helt klart en 180 graders vändning av den ärendehandläggare på naturavdelningen på Länsstyrelsen i Vänersborg som sysslar med strandskyddsdispenser. Särskilt som man betänker att ärendehandläggaren och hennes fåtaliga kollegor var inblandade i upphävandet av byggnadsnämndens beslut på Juta… 

Även Länsstyrelsen är självklart, precis som byggnadsnämnden, en myndighet som måste fatta beslut som följer lagen. Den måste också behandla alla invånare lika. Allmänheten får inte misstänka eller spekulera om att vissa avgöranden kan bero på handläggarnas uppfattning om enskilda fastighetsägare. Eller egna intressen. Eller att man känner varandra sedan tidigare…

Länsstyrelsen ska vara saklig i alla lägen, ta reda på fakta, vara objektiv, behandla alla lika och följa lagarna.

Byggnadsnämndens strandskyddsdispens, som alltså också “godkändes” av Länsstyrelsen, har överklagats.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad”.

===

Inlägg i denna bloggserie:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, Sikhall, SVT, Vänersborgs Segelsällskap

Läget för Arena Vänersborg?

30 januari, 2024 1 kommentar

Arena Vänersborg står där den står. Kall. Med is. Taket läcker och det är fukt i väggarna. Marken rör sig och det är sättningar. Fönster går sönder. Och pengarna tickar iväg… Det är räntor och avskrivningar – och låga intäkter.

Arenataket behöver åtgärdas. Det har läckt ända sedan arenan togs i bruk trots ett flertal reparationer. I juni 2023 beslutade kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket. Knappt 2 månader senare, den 9 augusti, redovisade Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) utredningen “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga.

Det var ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Rapporten beskriver mycket omfattande skador som behöver omfattande åtgärder. Ändå konstaterade Niklas Johansson på TTELA (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”) helt riktigt att NOBAB inte hade gjort en fullständig kontroll av arenan:

”När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”

Vad skulle företaget hitta för skador inne i byggnaden? Det är det ingen som vet… Dessutom betonade NOBAB i rapporten:

”I denna undersökning är det inte uttaget några materialprover för mikrobiell analys.”

Mikroorganismer handlar om mögel, alger, svamp eller bakterier som väldigt ofta är förknippade med fuktigt byggmaterial. Är det t ex stora mögelangrepp i arenan? Det måste undersökas menade företaget.

NOBAB slog också fast att det inte gick att fastställa var all fukt i tak och väggar etc kom ifrån. Det var inte säkert att fukten kom utifrån, den kunde också komma från kondens på insidan – eller en kombination av båda. Och i sådant fall hjälper det inte att täta taket. För att få reda på var fukten härstammade skulle det krävas mätningar under ett års tid. Skrev NOBAB.

Många som läste rapporten såg stora kostnader framför sig…

Den 3 maj förra året (2023) behandlade kommunstyrelsen en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Denna begäran avslogs. Vänsterpartiet ansåg att en utredning var viktig, och skrev i sin reservation:

“Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen går vidare med fortsatta investeringar i Arena Vänersborg. Att göra investeringar som byte av tak mm utan att ha ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning är inte ansvarsfullt och kan innebära stora onödiga kostnader.”

Kommunfullmäktige ville inte heller se någon utredning. Niklas Johansson på TTELA kommenterade vid ett senare tillfälle, den 30 september (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”):

“Det blev nej till pengarna och utredningen sköts på framtiden. Att inte bevilja medlen framstår alltmer som ett misstag. Med tanke på vad Nobabs rapport säger, och inte säger, borde en långsiktig plan för Arena Vänersborgs framtid vara högprioriterad.”

Kommunfullmäktige sa alltså nej till en fullständigare utredning i juni, och avsatte samtidigt 20,8 milj kr till investeringar för att få ordning på Arena Vänersborg. Det var nog ingen som var insatt i arenans problem som trodde att dessa pengar skulle räcka. Det pratades nämligen redan då om 40-60 milj, men NOBAB:s rapport hade ännu inte publicerats.

På samhällsbyggnadsförvaltningen har det under hösten arbetats med hur dessa 20,8 milj kr ska användas så effektivt och bra som möjligt för att åtgärda arenans mest akuta takproblem. Det är dock “bara” dessa pengar som finns till förfogande och förvaltningen får helt enkelt anpassa åtgärderna utifrån det – oavsett om behoven av åtgärder är större och kostsammare.

Förvaltningens arbete är nu klart och beslut har fattats om upphandling. Beslutet togs av samhällsbyggnadsutskottet och inte av samhällsbyggnadsnämnden. Arenan diskuterades i och för sig på nämndens senaste sammanträde (18 januari). Det var i samband med en information om Mål- och resursplanen för 2025. Jag är dock osäker på vad som sades om upphandlingen och den kommande investeringen. Diskussionen gav inte några avtryck i protokollet. Det fanns inte heller något skriftligt underlag inför sammanträdet kring årets investering i taket.

Samhällsbyggnadsutskottet beslutade den 11 januari (2024) att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att:

“påbörja en upphandling av takduksomläggning på Arena Vänersborg”

I en tjänsteskrivelse daterad 21 december 2023, som ligger till grund för upphandlingsbeslutet, framgår vad som ska åtgärdas:

  • “Lägga på en ny takduk ovanpå den befintliga. 1,5 mm tjock (befintlig duk är 1,2 mm tjock)
  • Nya fästen som sitter ca 1 m i horisontell riktning, istället för 2 m som på befintliga fästen.
  • Borttagande av alla befintliga genomföringar. För att snöras inte ska kunna förstöra dessa. Genomföringarna kommer att sitta på fasaden istället för på taket.
  • Ny vinkel på södra taket ovan pressläktare. Detta för att minska snöfickan på taket.
  • Snörasskydd byggs permanent över ingångarna på södra sidan, för att skydda människor från snöras.
  • Staket mellan de permanenta snörasskydden kommer att byggas för att skydda människor från snöras. Staketen kommer att hindra människor från att gå närmast byggnaden, inte stoppa all snö. Staketet blir av typ Gunnebo och kommer eventuellt att behöva lagas vid större snöras.”

Antagligen räknar, och hoppas, samhällsbyggnadsförvaltningen med att dessa åtgärder ska vara tillräckliga för att arenan ska kunna användas i ytterligare 8-10 år. Det är i varje fall min gissning. De intresserade och/eller kritiska skulle kunna jämföra åtgärderna med den beskrivning av brister som NOBAB gjorde i sin utredning – “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga.

Det är i varje fall helt klart att det som Niklas Johansson skrev i TTELA fortfarande stämmer (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”):

“Inga pengar är avsatta till att åtgärda problemen med fasaden eller invändiga skador eller för att undersöka kondensproblemen.”

 Och om vi på det lägger till att insatta personer påstår att det är arenans konstruktion som har lett till denna fukt- och kondensationproblematik och att det är för “klena lösningar”, så ser vi kanske ännu större kostnader i en nära framtid…

Det är alltså helt uppenbart att de investeringar som ska göras i år inte åtgärdar alla de problem som finns med Arena Vänersborg.

Kostnaden för takduksomläggningen är satt till 17 milj kr. Till det kommer också projektering för 2 milj samt 3 milj kr till nya armaturer ovan isen.

“Armaturerna över isen är idag lysrörsarmaturer. Lysrörsarmaturer slutar att tillverkas och förbrukar mycket energi. Därför sätts ny LED-belysning upp. Dessa sätts i en rak linje över planen på ca 16 meters höjd.”

Arbetet med de nya armaturerna ska utföras under perioden 29 april-6 juni 2024, medan tiden som är avsatt för projektet med takduksomläggningen är mellan 1 april-20 december 2024. Om det går att använda arenan under tiden framgår inte av handlingarna. För övrigt är inte ansökan om bygglov godkänd än. (Tillagt 14/2: Läs om hur det gick med bygglovet – ”Arenan fick inget bygglov”.)

Jag noterar också att det i ovan nämnda tjänsteskrivelse står:

“Övrigt: Solceller på taket på Arenan är utredd och pga avsaknad av åskledare så godkänner inte försäkringsbolaget att vi applicerar solceller på taket. Kostnaden för enbart åskledare bedöms till ca 3,5 miljoner kronor.”

Det är alltså en upphandling på gång för att åtgärda de mest akuta bristerna i arenan. De ska åtgärdas för max 17 milj kr (av de 20,8 milj som kommunfullmäktige har bestämt). Förhoppningen är då att åtgärderna ska leda till att arenan kan användas som den alltid har gjort, dvs huvudsakligen bandy, i ytterligare några år. Om man har tur kanske 8-10 år. Jag vet inte om det är möjligt, men om det vore det så måste med all sannolikhet åtgärderna göras om igen efter denna period. Det är de flesta överens om.

Uppenbarligen räknar de styrande politikerna, och möjligtvis också de involverade tjänstepersonerna, med att de problem som NOBAB pekade på inte behöver varken undersökas eller åtgärdas de närmaste åren. Det är mitt antagande, eftersom jag inte har sett något annat underlag än tjänsteskrivelserna ovan. Men vem vet, det kanske finns andra tankar…

En stor fara, och risk, är att de beslutade investeringarna och åtgärderna inte räcker till för att driva arenan ens de närmaste åren. Många befarar att de andra problemen, t ex de som beskrivs av NOBAB, tämligen snart pockar på snabba och nödvändiga åtgärder. Kostnaderna blir då självklart större. Men inte bara det. Framtida investeringar och åtgärder skulle kunna innebära att årets åtgärder till stor del skulle behöva göras om. En stor del av årets investering skulle därmed kunna bli bortkastad. 

Samma personer som är kritiska till årets investeringar menar att de totala kostnaderna skulle kunna hållas nere om man från början, redan i år, börjar åtgärda allt på en gång – planerat och systematiskt. Och för att kunna göra det krävs självklart att alla mätningar, undersökningar och utredningar görs. Det finns till och med de som hävdar att arenans livslängd skulle kunna utökas till 25-30 år om alla nödvändiga investeringar görs nu. Då kanske också arenan skulle kunna användas på fler sätt än för närvarande. Kostnaderna för en större ombyggnad av arenan skulle gissningsvis uppgå till 60 milj kr…

Det måste påpekas att mycket kring arenans tillstånd och kostnader är ytterst osäkert och till stor del spekulationer. Det enda säkra är väl bara NOBAB:s utredning och den lugnar knappast varken bandyälskare eller ekonomer. Eller byggnadstekniker. Och definitivt inte politiker – och kommuninvånare…

Det enda som kan räta ut frågetecknen är en ordentlig utredning. Men det tåget verkar ha gått. Det innebär, som jag ser det, att det finns en betydande risk att kostnaderna för Arena Vänersborg skulle kunna närma sig ett tresiffrigt miljonbelopp…

Om samhällsbyggnadsförvaltningen har mer information och kunskap än vad som tycks vara offentligt nu, torde det vara en hyfsat bra idé att upplysa politiker och kommuninvånare om hur Arena Vänersborgs framtid ser ut och hur de långsiktiga kostnaderna ter sig.

Slutligen. Det finns de som vill riva arenan. Det är emellertid inte en fråga som Vänsterpartiet driver.

Kategorier:Arena Vänersborg, IFK, investeringar

SBN/Sikhall 9: Yttrandet till Förvaltningsrätten

28 januari, 2024 2 kommentarer

I torsdags, den 25 januari, behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet “Svar på överklagandet av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16”. Bakom den långa rubriken på ärendet döljer sig det beslut som nämnden fattade om processen kring de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall i november förra året. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Oppositionspartierna (M+L+V+MBP+SD) fattade ett annat beslut än det beslutsförslag som förvaltningen hade lagt fram. Och som stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Voteringen slutade med 6 röster för oppositionens förslag och 5 för de styrandes.

Beslutet får som bekant ett rättsligt efterspel. Ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Anderson (C) överklagade nämligen nämndens beslut till Förvaltningsrätten. De anser att beslutet stred mot lagen på alla punkter och vill att rätten ska upphäva beslutet. Jonasson och Andersson överklagade således ett beslut som deras egen nämnd hade fattat. Frågan är om det inte är unikt. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

Förvaltningsrätten anmodar samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig över överklagandet. Rätten vill höra båda sidorna innan den fattar ett beslut om nämndens beslut är lagligt eller inte. Det var detta yttrande som nämnden skulle fatta beslut om i torsdags. I kallelsen till sammanträdet stod det:

”Förvaltningsrätten efterfrågar motpartens svar i målet”

“motpartens svar i målet”. Det läste tydligen inte ledamöterna från de styrande partierna. (Det ska sägas att Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Anderson (C) förklarade sig jäviga och lämnade rummet när ärendet behandlades. Som förvaltningschef Andreas Knutsson också gjorde.) Motparten till de båda ordförandena är naturligtvis de ledamöter i oppositionen som stod bakom beslutet, inte de som röstade mot.

Ledamöterna från de styrande lade trots det ett eget förslag till yttrande:

“Nämnden ställer sig bakom Ann-Marie Jonassons och Johan Anderssons skrivelse/ överklagan till förvaltningsrätten. Olika uppfattningar om hur likabehandlingsprincipen ska tolkas gör en oberoende granskning av beslutet som togs i nämnden 2023-11-16 intressant och viktig, inte minst för framtida beslut i liknande ärenden.”

De som stod bakom förslaget var Leif Höglund (S), Håkan Skött (S), Kristina Östergren (S), Helge Kneese (KD) och Hans-Peter Nielsen (KD).

De har totalt missuppfattat. Torsdagens ärende handlade alltså inte om sakfrågan och vad de tyckte om den. Den är redan avgjord och överklagan inlämnad. Nämnden skulle yttra sig över och motivera det beslut som redan var fattat! Min åsikt är tydlig, de som inte var med och fattade beslutet i november borde inte ha deltagit i diskussionen överhuvudtaget.

Nu spelade de styrande partiernas agerande i torsdags ändå ingen roll. De ledamöter som fattade det överklagade beslutet, dvs “oppositionspartierna” (som har majoritet i nämnden), röstade igenom det yttrande till Förvaltningsrätten som samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) hade författat.

I blogginlägget “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande” redogjorde jag mycket utförligt för innehållet i Jonassons (S) och Anderssons (C) överklagande. Därför tänkte jag återge hela yttrandet till Förvaltningsrätten från samhällsbyggnadsnämndens majoritet, dvs de partier som inte är med i styret av kommunen. Det finns tre bilagor med i yttrandet. De är exempel på markförsäljning utan viten. De bifogar jag inte på grund av GDPR-reglerna. (Det går också att ladda ner yttrandet som pdf genom att klicka här.)

===

Svar på överklagande av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16 § 144 

Samhällsbyggnadsnämnden ser fram emot ett avgörande i denna fråga.

Bakgrund

Ärendet “Fastighetsreglerande åtgärder i Sikhall” handlar om att reglera kommunens fastighet Sikhall 1:4 och exploatörens fastighet Sikhall 1:6. Det är för att möjliggöra att en detaljplan upprättas, en plan som byggnadsnämnden beslutade om den 19 maj 2015, och som man då bedömde  “… kan antas hösten 2016.”

År 2005 förvärvade exploatören båda de aktuella fastigheterna efter en budgivning där exploatören lade det högsta budet. Någon vecka efter att förvärvet var klart meddelade kommunstyrelsens ordförande att kommunen skulle förköpa hela den fastighet som exploatören hade förvärvat. Det slutade med att kommunen 2007 förköpte den del av fastigheten som idag är Sikhall 1:4. 

Kommunfullmäktiges beslut är nu att exploatören ska förvärva delar av kommunens fastighet (bilaga 7). Fastighetsregleringen handlar alltså om att exploatören ska få köpa tillbaka delar av sin tidigare mark.

1. Alla viten tas bort.

Det styrande dokumentet “Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” (bilaga 14) är giltigt från 2016-03-03. Sedan dess har många markförsäljningar skett utan att vite tillämpats. 

Vite nämns inte i regelverket. Texten om “Kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtaganden i exploateringsavtalet” (sid 7) står under kapitlet “Exploateringsavtal”, inte under “försäljning av kommunägda fastigheter” och är därför inte tillämpbart i detta ärende (ärendet handlar om fastighetsreglering. “Att överföra mark mellan fastigheter kallas fastighetsreglering” (lantmateriet.se)).

Vite tillämpades inte före 2021. Även om viten har tillämpats därefter så finns det inga dokumenterade  politiska beslut om att viten, i synnerhet löpande viten, ska vara praxis. 

Vite har också formulerats olika i olika fall, t.ex. “Bolaget förbinder sig, vid vite av 1.000.000 kronor i penningvärde 2021-01-01, att vid överlåtelse av äganderätten till Fastigheten tillse att de nya ägarna övertar samtliga förpliktelser enligt denna överenskommelse…”: (KÖPEKONTRAKT FÖR HÄSSJAN 3, undertecknat maj 2021). Detta var rimligt i detta fall ställt i relation till köpesumman, samt en engångssumma. 

Exempel på markförsäljning utan viten (med samma regelverk): 

  • 2023-01-20, Försäljning av fastigheten Niklasberg 16 (äldreboendet Eken), Dnr: SBN 2022/347 (se bilaga). Kommunfullmäktige fastställde senare beslutet i enlighet med gällande reglemente 1§, 10, se bilaga.
  • 2020-11-26, Försäljning av Fårhagen 1, (SBN 2020/161). Se bilaga.
  • 2021-12-09 KÖPEKONTRAKT FÖR VÄNERSBORG KOHAGEN 2 (SBN 2021/285). Se bilaga.

Då försäljning av fastighet eller del av fastighet till största del är delegerat till förvaltningen (se bilaga delegeringsordning, kap 7) och nämndens ledamöter inte har full tillgång till diariet, så krävs mer tid om fler exempel ska identifieras.

Nämnden har rätt att göra avsteg från regelverket (sid 9): “Samhällsbyggnadsnämnden som vid varje tidpunkt har ansvaret för att fatta beslut om exploateringsavtal, markanvisningsavtal och samverkansavtal får frångå riktlinjerna i enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger.” 

Fastighetsregleringen sker just för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan, ett planarbete som pågått sedan 2015, på direkt uppdrag av Kommunfullmäktige att verkställa. De fastighetsrättsliga lösningarna i kommunfullmäktiges beslut är tydliga och odiskutabla och de är en förutsättning för att arbetet med detaljplanen ska kunna fortsätta.

Samhällsbyggnadsnämnden vill framförallt lyfta och särskilt betona att de särskilda skälen för att göra avsteg från regelverket redovisades och diskuterades i nämnden som grund för beslutet.

Den mark som det gäller är en del av en större fastighet som kom i kommunens ägo genom förköp, enligt då gällande lagstiftning (se ovan). 

Marken köps av en enskild person till skillnad från de exempel av försäljningar till företag som anges (bilagor 15-17). Företagen har accepterat vitesskrivelserna, troligen eftersom de inte tar någon personlig risk, och kriterierna är tydliga och uppfyllandet därför möjligt att bedöma (se även nästa punkt om “vision”).

Kommunens krav på exploatören (i Sikhall) är att den förvärvade marken ska sammanslås med exploatörens fastighet Sikhall 1:6. På denna fastighet är exploatörens bostadshus belägen. Risken är stor att exploatören tvingas sälja sitt bostadshus för att kunna betala eventuella viten som på kort tid kan överstiga köpesumman.

Exploatören har enligt egen uppgift fått nej av samhällsbyggnadsförvaltningen till att stycka av den förvärvade delen av kommunens mark till en egen fastighet som förvärvas i form av ett aktiebolag.

2. Alla hänvisningar till Vision tas bort 

Viten med hänvisning till uppfyllande av en ”vision” är orimligt, särskilt som skriftlig och gemensam överenskommelse med exploatören om hur en eventuell vision ser ut saknas.

Förslaget som röstades ner var ett avtal där “Vitens aktualiserande ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden i de fall exploatören underlåter sig att genomföra de visioner som ligger till grund för inriktningsbeslutet.” Visionen finns inte med i kommunfullmäktiges beslut.

Exploatören kan inte åläggas att förverkliga en vision eftersom det är den kommande detaljplanen som styr exploateringen av området. Detaljplanen är inte klar än och den beslutas av en helt annan nämnd, byggnadsnämnden.

3. I texter om att ”Detta avtal förutsätter för sin giltighet att kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genom beslut godkänner detta avtal” ersätts kommunfullmäktige med samhällsbyggnadsnämnden 

Kommunfullmäktige fattade beslutet om Sikhall i maj 2023. I kommunfullmäktiges beslutsunderlag stod “Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de fastighetsrättsliga frågorna…”, och det var alltså upp till Samhällsbyggnadsnämnden att verkställa fullmäktiges beslut. 

De överklagande skriver att kommunens fastighet i Sikhall har ett strategiskt läge. 

Reglementets formulering att “Fastighetsköp och fastighetsavyttring som är av principiell beskaffenhet, strategiska eller annars av större vikt ska alltid underställas kommunfullmäktige oavsett belopp” är uppfyllt i och med att kommunfullmäktige gav samhällsbyggnadsnämnden direktiv för fortsatt hantering av ärendet. 

Ett annat argument som lyfts är att exploatören “får genom detta förköp ensam möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten”. Kommunen har ägt området sedan 2007 utan att utveckla området enligt den motivering som angavs för förköpet. Oavsett om det är juridiskt möjligt eller inte att kommunen förköper mark av en kommuninvånare för att sälja den till någon annan så torde det vara moraliskt omöjligt särskilt när exploatörens avsikt med utvecklingen av området ligger nära kommunens egen.

4. Avtalsservitutet som berör nyttjande av området för tillgång till öppet vatten omarbetas, i samråd med Vänersborgs Segelsällskap samt exploatören, så att syftet uppnås för båda parter. Kontrollera om ”erlägga” ska ersättas med ”anlägga” i §3

Syftet med denna beslutspunkt är att genomföra kommunfullmäktiges beslut 23-05-17 §72 (bilaga 7): ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. Under ärendets behandling i Samhällsbyggnadsnämnden framkom att Vänersborgs Segelsällskap (VSS), som äger grannfastigheten Sikhall 1:22, önskade en sen ändring i föreslaget servitut (avtalsbilaga  4, referens 3) jämfört med det fullmäktige beslutade om, för att reglera fritt segelvatten norr om Sikhall 1:22. Denna förändring av tidigare förslag på servitut är därmed nödvändig för att kunna verkställa kommunfullmäktiges beslut, och behöver överenskommas mellan parterna.

Övrigt

Detta ärende kom sent till nämndledamöternas kännedom (material delades 24-01-11). Då dessutom juridiskt stöd har saknats för att formulera detta svar så önskar nämnden möjlighet att komplettera om något är oklart eller saknas i detta svar.

===

De ledamöter som står bakom detta yttrande till Förvaltningsrätten är Tor Wendel (M), Göran Nilsson (SD), Johan Abrahamsson (M), James Bucci (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Thomas Larsson (MBP).

Nu är det upp till Förvaltningsrätten att förkunna sin dom – är samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023 olagligt eller inte? För min del råder det ingen tvekan om att beslutet är helt lagligt.

Tyvärr lär domen dröja ett tag. Mitt tips är att det inte är sannolikt att domen kommer före sommaren… Fram till domen avkunnas ska emellertid nämndens beslut från november börja verkställas. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste arbeta fram en ny överenskommelse med Magnus Larsson.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Kommunens födelsedag firad!

27 januari, 2024 Lämna en kommentar

Idag firades kommunens födelsedag. Eller var det stadens? Svaret är att det var både och. Vänersborgs stad fyllde 380 år och Vänersborgs kommun 50. (Se “Kommunens födelsedag!”.)

Födelsedagen firades med öppet hus på Kommunhuset. I entrén välkomnades alla av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson. 

Det var väldigt många besökare i kommunhuset. Frågan är om det inte till och med skulle kunna vara rekord.

Kommunens alla förvaltningar och bolag var på plats. Det var allt från Vattenpalatset och det nybildade bolaget på Halle och Hunneberg till byggnadsnämnden/-förvaltningen till socialnämnden med förvaltning. Det var trångt om utrymmet. Socialnämnden hade därför placerats lite offside. Det tyckte i varje fall nämndens ordförande Dan Nyberg, men han rådde bot på det. Han tog ett eget initiativ, vilket inte är helt ovanligt för övrigt, och placerade socialens bord mer centralt.  ;)

Det fanns många politiker vid montrarna. Nästan samtliga nämndsordföranden var närvarande och oftast även vice ordförandena. Politikerna liksom tjänstepersonerna fick många frågor från kommuninvånarna. Invånarna riktade en del kritik men även beröm och några bad om råd och hjälp. Det är inte alltid så enkelt för invånarna att veta vart de ska vända sig och vem eller vilka på kommunen som är ansvariga. Födelsedagskalaset blev också ett så att säga socialt forum, personer träffades som inte hade setts på länge. Undertecknad bloggare träffade bland annat en “gammal” elev som nu för tiden jobbar som förskollärare. Sådant är roligt.

Det som lockade besökarna mest tycktes vara födelsedagstårtorna… Det var ständigt fullsatt i kommunhusets cafeteria. Tårtbakelserna gick åt och det visade sig återigen att vänersborgarna är väldigt duktiga på att äta bakelser. Men arrangörerna kände till detta och tårtor och bakelser räckte till. Alla fick en bit och en del även två.

Förutom tårta bjöds det på föredrag, musik, film och information i Bojorten. Kanske skulle man skylta lite tydligare nästa år, det verkade vara några som faktiskt inte hittade till den nya mötessalen. (Eller också stirrade de sig blinda på bakelserna…) Även en barnkör uppträdde i Bojorten och det fick en av förvaltningscheferna att fälla en tår. Det var också en del av barnen som passade på att få ansiktet dekorerat i olika färger. Ballongerna lockade också. Det blev för övrigt väldigt höga smällar när en och annan av ballongerna gick sönder. Det fick de vuxna besökarna att hoppa till.

Flera tidigare “kommunlegendarer” firade kommunens födelsedag. I vimlet kunde vi skymta Lars-Göran Ljunggren, Guy Mahlviker, Ann-Britt Fröjd, Mats Nilsson, Christer Zetterberg och Lave Thorell – bara för att nämna några.

Tyvärr hade inte alla kommuninvånare möjlighet att besöka födelsedagsfirandet. Igår fredag ringde en äldre dam från Bovieran på Holmängen till mig. Damen hade inget körkort och hennes make kunde omöjligt gå ända till kommunhuset. Hon upplyste mig om att det inte gick någon buss på Östra vägen på helger. Och inte nog med det. Det fanns ingen kollektivtrafik förbi Bovieran och Holmängens nya stora bostadsområden efter kl 18 på vardagar, och inte heller under sommaren.

Jag trodde knappt mina öron. Det har växt fram ett stort bostadsområde på Holmängen och så ordnar inte Västtrafik med bussar för alla de människor som bor där och som ska flytta dit. Det kommer ju inom ganska kort tid att byggas ännu fler bostäder på området. Dessutom öppnar Holmängenskolan F-6 till hösten, som dessutom inrymmer förskoleavdelningar. Det hör också till saken att den kollektivtrafik som går där, på vardagar före kl 18, har kommit till först efter påtryckningar från kommunen.

Vänersborgs kommun måste ta tag i detta och kontakta Västtrafik. Det krävs ännu starkare påtryckningar. Så här får det faktiskt inte vara, det är en mindre skandal.

Trots bristen på fungerande kollektivtrafik var födelsedagsfirandet en stor succé. Det får knappast plats fler människor i foajén och i cafeterian, men ändå hoppas man att det kommer ännu fler besökare nästa år.

Om jag har räknat rätt så blir det i så fall det 22:a födelsedagsfirandet. Firandet startades nämligen, enligt uppgift, 2003 på initiativ av den dåvarande nyblivne ordförande i kommunfullmäktige Dan Nyberg.

Tack all personal i Vänersborgs kommun som ställde upp och arrangerade födelsedagsfirandet!

Om ett år är det dags igen. Då ses vi!

===

PS. Det finns fler fotografier på kommunens Facebooksida.

Kategorier:Allmänt Vänersborg

Kommunens födelsedag!

25 januari, 2024 Lämna en kommentar

Nu på lördag mellan kl 10.00-13.00 firar Vänersborg sin födelsedag. Den firas med öppet hus i kommunhuset och alla gratulanter bjuds på kaffe och födelsedagstårta/bakelse.

Det är en stor dag. Men för vem?

I mitt förra blogginlägg (se “Kommunens födelsedag?”) undrade jag om det var Vänersborgs stad eller Vänersborgs kommun som firade födelsedag. På kommunens hemsida upplyste man nämligen om att Vänersborg fyllde 380 år. Och det är ju helt riktigt, men bara om man menar Vänersborgs stad. Staden Vänersborg grundades ju som bekant 1644. Men det är uppenbarligen inte sant om Vänersborgs kommuns födelsedag skulle uppmärksammas. Vänersborgs kommun fyller nämligen bara 50 år. I varje fall om man firar kommunen som den ser ut idag.

Sedan jag skrev blogginlägget har informationen på kommunens hemsida tagits bort (länken i det förra blogginlägget fungerar inte längre) och en ny inbjudan till kalaset har lagts ut. Du kan hitta inbjudan här – “Kom och fira Vänersborgs födelsedag”. Det står som den observante läsaren noterar inte längre i överskriften att Vänersborgs kommun firar sin födelsedag. Nu står det “bara” Vänersborg… Och då kan det ju inte bli fel.

Lite längre ner i texten på hemsidan poängteras att Vänersborgs kommun också firar födelsedag. Fast födelsedag firas ju varje år, i varje fall stadens, men i år är det något speciellt med Vänersborgs kommuns födelsedag:

“Vi firar dessutom att det är 50 år sedan kommunsammanslagningen i Vänersborg. 1974 kom Vänersborg, Vassända Naglum, Väne Ryr, Brålanda, Frändefors och Tunhem att ingå i Vänersborgs kommun.”

50 år, det är jubileum. Vilket efter lite betänketid i kommunhuset alltså uppmärksammas av kommunen… Som sig bör. Kommunsammanslagningen 1974 ska firas.

Och denna gång blev det rätt – nästan… Men bara nästan.

Den gamle historieläraren har nämligen inte kastat rödpennan i återvinningen. Han ser ett litet fel i kommunens text som bör rättas till. (Tillägg kl 20.05: Det här har nu rättats till på kommunens hemsida!) Vassända Naglum gick nämligen samman med Vänersborgs stad redan 1945 och sju år senare, 1952, var det Väne Ryrs tur att bli en del av Vänersborgs kommun. Vänersnäs har också en egen liten historia. 1952 slogs Vänersnäs samman med Västra Tunhem. Vänersnäs närmade sig Vänersborg i etapper så att säga. Det är emellertid riktigt att Vänersborgs kommun fick sitt nuvarande utseende 1974 när Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till en kommun – Vänersborgs kommun.

Men medvetna om den korrekta historien om Vänersborgs kommun så tycker jag att så många invånare som möjligt i Vänersborgs kommun ska komma till kommunhuset i övermorgon för att fira både stadens och kommunens födelsedag. Förutom tårta bjuds det på musik, film och information. Kommunens hemsida meddelar också att barnkören Festis sjunger, att man kan få ansiktet målat och att våra kommunvärdar delar ut ballonger.

Självklart kan alla födelsedagsfirare också träffa kommunens olika förvaltningar och bolag. Och inte minst ett antal politiker, även sådana som inte får arvode för att förgylla firandet med sin närvaro. Det finns tillfällen att ställa frågor, om allt – t ex hur förskolor och skolor fungerar, VA-utbyggnaden, Sikhall, strandskydd, bygglov, äldreomsorgen, arenataket, Juta och konstgräs på kommunens fotbollsplaner. Ja, allt du vill veta om Vänersborgs stad och kommun.

Du ska känna dig välkommen oavsett om du firar Vänersborgs kommuns födelsedag eller Vänersborgs stad. Eller båda.

Kategorier:Allmänt Vänersborg

Vad hände på dagens KS?

24 januari, 2024 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsens sammanträde började som vanligt med information av allehanda slag. Det var dock betydligt mindre av den varan än vanligt.

Det var två återrapporteringar, dels från en tidigare workshop i kommunstyrelsen om styr- och ledningsmodellen och dels om fredagens fortsättningsutbildning om ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”.

Utbildningen ska mynna ut i en överenskommelse framåt slutet av våren mellan politiken och förvaltningarna, är det tänkt. Det handlar om respekt och beteende tjänstepersoner och politiker emellan. Och på papperet är det alltid lätt att vara eniga om sådant. Dock är verkligheten oftast mer komplicerad. Det finns t ex gråzoner som uppkommer vid konkreta tillfällen. Vem äger då frågan – politiker som ska syssla med vad och varför eller förvaltningen som tar hand om frågan hur? Det spelar ingen roll hur mycket det pratas om detta, för det har vi gjort ofta genom åren, gråzonerna finns där alltid. När det gäller uppförandekoder och mellanmänskliga relationer är det alltid minst två personer inblandade och uppfattningar om samspelet dem emellan stämmer inte alltid överens…

När det kommer till praktiken och de konkreta tillfällena är jag inte säker på att en överenskommelse har någon större betydelse. Sedan är det ju naturligtvis så att lagar står över alla överenskommelser. Förvaltningen lyder t ex under objektivitetsprincipen, vilken är formulerad i både grundlagen och Förvaltningslagen. (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)

Regeringsformen 1 kap 9 §:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Politiker lyder snarast under Yttrandefrihetsgrundlagen som är tämligen tillåtande.

Vi får se vad arbetet under våren och en eventuell överenskommelse leder till. 

Resultatutveckling 2014-2023

Ekonomichef Thomas Sannemalm informerade kommunstyrelsen om den preliminära bokslutsrapporten. Och den var glädjande, särskilt utifrån kommunekonomins perspektiv. Årets resultat uppgår till +87 milj kr. Det innebär ett överskott på 2,9%. För en vänsterpartist som vill prioritera människorna i kommunen går tankarna till kommunens verksamheter inom välfärden. Skulle inte en del av överskottet faktiskt ha kunnat användas till att t ex behålla personal inom förskola och skola…?

Resultatet är 82 milj kr bättre än budget och 20 milj bättre än prognosen i augusti. Kommunens resultat beror på att skatteintäkterna ökade mer än prognoserna samt att nämnderna gjorde ett bättre resultat än beräknat, +20 milj kr. Nämnderna hade också visat stor återhållsamhet vid inköp och nyanställningar. Dessutom fick kommunen ett elstöd som inte var beräknat och socialnämnden ett statsbidrag på 43 milj kr. Kommunen har för övrigt stora investeringar och låneskulden ligger på 719 milj kr.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde för en dialog med NU-sjukvården angående flytten av en ambulans bort från Vänersborg. Det hade varit ett konstruktivt möte där man bland annat var överens om att kommunikationen hade varit bristfällig. NU-sjukvården skulle ta med sig synpunkterna från kommunalråden om att ambulansen borde vara stationerad i Vänersborg. Än så länge har dialogen inte gett något resultat.

Moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel hade en del synpunkter under ärendet “Nämndernas interna ekonomiska kontroller 2023”. De hänvisade till “Reglemente för intern kontroll “ där det i 11 § “Kommunstyrelsens skyldigheter” står: 

“Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas rapporter föreslå förbättringar och förändringar i kommunens samlade system för intern kontroll.”

Harlitz och Eckerbom Wendel menade att kommunstyrelsen inte levde upp till denna paragraf. Och så är det nog, det står ju faktiskt “ska”. Det var dock lite sent att ta upp detta under sammanträdet tyckte de styrande och Augustsson undrade varför de inte framförde detta i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott). Uppfattade jag de styrande rätt så ska de titta över detta vid ett senare tillfälle. Det gäller för moderaterna att ha tummen i ögat på den styrande minoriteten…

Det blev en votering eftersom Harlitz hade ett annat yrkande. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röstade på de styrandes förslag medan Liberalerna och Medborgarpartiet stödde moderaterna.

Det blev ingen diskussion i ärendet “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”. Vänsterpartiet lämnade sitt yrkande om att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att besluta om att införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för medborgare som är 65 år och äldre. Och inte +70 år som är förslaget från de styrande partierna mfl. (Se gårdagens blogginlägg, “BUN, BUN… Och lite KS”.) Jag framförde några korta synpunkter, vilket även Göran Svensson (MBP) gjorde. Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets yrkande. Det gjorde inget annat parti. Det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige den 7 februari. Det lär bli mer diskussion då…

Sedan blev det dags för “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer – återremiss”. Då begärde naturligtvis Kärvling ordet. Jag sa en del av det jag hade skrivit i två blogginlägg. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024” och “BUN, BUN… Och lite KS”.) Anledningen till att det inte blir så mycket diskussion och argumenterande i kommunstyrelsen är förstås att ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige och där sker behandlingen i offentlighetens ljus.

De styrande partierna har inte sagt så mycket om varför de vill acceptera kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut. Det enda som framfördes i behandlingen av ärendet för ett år sedan var att beslut om sponsring måste kunna gå snabbt. Idag sa ordförande Augustsson att kommunen inte kunde ha en särskild delegeringsordning för sponsringsfrågor. Det var för övrigt bara en av punkterna i den återremiss som jag yrkade på och lämnade en motivering till. Kenneth Borgmalm (S) tyckte att motiveringen till återremissen var mer av ett debattinlägg än en motivering till återremiss. Det höll jag inte med om, men framhöll särskilt att det inte bara var jag som stod bakom återremissens motivering utan en majoritet i kommunens högsta beslutande organ – kommunfullmäktige. Det kommenterade ingen…

Det blev votering om återremissyrkandet. Sverigedemokraterna lade ner sina röster och därmed fick den styrande minoriteten igenom sitt förslag. Även detta ärende avgörs i kommunfullmäktige den 7 februari. I kommunfullmäktige räcker det med att en tredjedel röstar för återremiss för att det ska bli återremiss…

Idag blev ett betänkande från riksdagens kulturutskott tillgängligt. Det gäller en revisionsrapport från Riksrevisionen – ”Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället”. (Det kan laddas ner här.) Betänkandet är värt att ögna igenom, om inte annat för att typ få lite ”inspiration” inför kommunfullmäktiges behandling av ärendet kring sponsring…

Ordförande Benny Augustsson avslutade kommunstyrelsens första sammanträde för året kl 13.55. Det kommer att bli ett politiskt spännande år.

Kategorier:KS 2024, marknadsföring, Seniorkort65+