Arkiv
KF (16/4): Var 2024 ett bra år?
Kommunfullmäktige sammanträdde den 16 april. Sammanträdets stora bomb inträffade alldeles i början när Gunnar Lidell (M) aviserade sin avgång som förtroendevald revisor. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.) Resten av kvällen kom inte upp i samma nivå…
En stor del av sammanträdet ägnades åt att “utvärdera” år 2024. Det började med nämndernas verksamhetsberättelser.
Bo Carlsson (C) var först ut och kommenterade verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden. Hans anförande citerade jag ordagrant i blogginlägget “BUN (11/4): Budget 2026”. Carlsson talade mycket tydligt om vilka effekter fullmäktiges budgettilldelning hade fått för personalen i förskolor och skolor.
“Vi pressar vår personal hårdare och hårdare … det är personalen som får ta smällen”
Sa Carlsson bland annat. Jag äntrade talarstolen en stund senare och det fanns ingen som helst anledning att argumentera mot Carlssons anförande. Han hade helt rätt och det var bara att hålla med. Däremot gav jag några siffror kring BUN:s verksamhet, budget, antal anställda, barn och elever etc.
Jag fortsatte med en beskrivning av nämndens måluppfyllelse. Behörigheten till yrkesprogram till gymnasiet ökade med 1,5%-enhet jämfört med 2023. Det var positivt och det var också något som hade lyfts åtskilliga gånger av framför allt de styrande partierna. Jag menade att de förbättrade resultaten kanske kunde förklaras med att nämnden tilldelades en miljon extra just för att höja resultaten. Det visade sig alltså att en ganska liten summa i sammanhanget gav bra resultat. Det kunde kommunfullmäktige möjligtvis lära sig av i kommande budgetar…
Man skulle också kunna problematisera förbättringen av gymnasiebehörigheten. BUN fick ju samtidigt kritik av revisorerna när det gällde arbetet med det särskilda stödet. Frågan blir då, prioriterade nämnden rätt när den fördelade resurserna på detta sätt mellan olika grupper av elever?
Man ska också komma ihåg, fortsatte Kärvling, att 15% av de elever som lämnade åk 9 inte var behöriga till gymnasiet och att det var 3 av 10 elever som inte fick godkänt betyg i alla ämnen. Det fanns alltså en del “utmaningar” kvar. En annan stor utmaning är att endast 4 av 10 (42,0%) pojkar med svenska som andraspråk uppnådde kriterierna för godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1.
Jag läste också upp förvaltningens sammanfattning i den långa verksamhetsberättelsen för 2024:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet.”
Jag hörde senare att några personer undrade om Bo Carlsson (C) och Kärvling (V) var med i samma parti… Det är vi inte. Frågan är om centerpartisterna är med i samma parti…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde tämligen noggrant för kommunstyrelsens verksamhet under 2024. Han berättade ingående om måluppfyllelsen och orsakerna till de olikfärgade plopparna, dvs vilka av målen som uppnåddes helt, delvis eller inte alls. Augustsson pratade vidare om organisationen och de förändringar som hade gjorts under förra året. Naturligtvis tog Augustsson också upp budget och ekonomi. Det var ett “objektivt” anförande, de politiska aspekterna av budget och verksamhet lyste med sin frånvaro liksom polemik gentemot andra partier.
Och sedan var det dags för nästa utvärdering – “Kommunens bokslut och årsredovisning 2024”. Det var alltså nämndernas verksamhet som utvärderades i det förra ärendet, nu var det kommunens verksamhet i sin helhet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde. Det är brukligt. Det är ju så att säga han som har lett kommunen utifrån en budget som han själv står bakom. Och kommunen “gick bättre” än förväntat. Det budgeterade resultatet var 1 milj kr men året slutade med ett överskott på hela 69 milj.
”Och det ska vi vara väldigt väldigt glada över”
Sa Augustsson, och menade att det innebar att det då fanns pengar till kommunens investeringar. Augustsson pratade som vanligt en del om investeringar, kostnader och lån. Han tittade också framåt mot kommande investeringar. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna är mycket fokuserade på just investeringar.
Madelaine Karlsson (S) är ordförande för överförmyndarnämnden och vice ordförande i Kunskapsförbundet. Hon redogjorde mycket detaljerat för 2024 års verksamheter i dessa organ.
Och som siste talare i ärendet, visade det sig, tog jag upp Augustssons tråd om 2024 års stora budgetöverskott. Mitt perspektiv var dock som vanligt annorlunda. Det visade sig, sa jag från talarstolen, ganska tidigt på hösten 2024 att det skulle bli ett större överskott vid årets slut.
“Det fanns faktiskt då ganska många miljoner som man skulle kunna använda till verksamheten, för det är väl ingen här inne som tycker att verksamheten inte skulle behöva ännu mer resurser för att göra ett ännu bättre jobb.”
De styrande partiernas devis och ledstjärna är att man ska hålla tillbaka verksamheternas kostnader nu för att slippa göra det i framtiden. Det är inte riktigt Vänsterpartiets inställning.
Jag undrade också vad Vänersborgs kommun skulle ha gjort om inte staten formligen hade öst pengar över kommunerna under de 3 åren med pandemi. I Vänersborg gjordes ett överskott på över en halv miljard kronor, som gick just till 
investeringar, dvs lån betalades tillbaka och kommunen slapp ta nya lån. Var de budgetar som lades då, när vi inte visste att de statliga pengarna skulle komma, oansvariga? Hade kommunen gått i konkurs om kommunen inte hade fått statsbidragen? Kärvling fortsatte:
“Hade vi lagt t ex 20 miljoner i verksamheterna [2024] så hade ju inte det lett till att Vänersborgs kommun skulle gå i konkurs…”
Vänsterpartiet vill satsa på verksamheterna, på välfärden – de andra partierna med Socialdemokraterna i spetsen tittar mest på siffrorna i balansräkningen…
Den uppmärksamme läsaren noterar säkerligen att det bara var två socialdemokrater, en vänsterpartist och en centerpartist som yttrade sig i dessa två ärenden. Moderater, liberaler, kristdemokrater, miljöpartisten (det finns bara en från MP), sverigedemokrater och medborgarpartister var helt tysta. Det hördes inte ett ljud från dem när det gångna året 2024 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Har de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? Hade kommunen fungerat bättre om det egna partiets budgetförslag hade fått majoritet? Var 2024 ett bra år? Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen och SD anser att de styrande partierna gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen…
Det är val nästa år…
Nästa ärende hörde också till utvärderingen – “Revisionsberättelse och verksamhetsgranskning för 2024”. Det var vice ordförande i revisionen Magnus Cassel (S) som föredrog. Han stannade självklart upp vid barn- och utbildningsnämnden och den kritik som framfördes mot grundskolans högstadier kring hanteringen av det särskilda stödet. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)
BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) gick upp och kommenterade rapporten, och så avslutade Carlsson:
“Nämnden beslutade att vi ska hantera frågan utifrån revisionens önskemål.”
Jag hade förberett ett anförande. Men först var jag tvungen att säga att det inte var en enig barn- och utbildningsnämnd som fattade det beslut som Carlsson pratade om. Det var en majoritet i nämnden. De styrande partierna hade en annan åsikt, men blev nedröstade av partierna i opposition. (Se “Votering i dagens BUN!”.)
Jag gjorde också en personlig reflektion av orsakerna till att revisorerna hittade fel i skolornas hantering av det särskilda stödet. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag avslutade mitt anförande med att säga att jag trodde att revisorernas kritik riktade sig till fel organ och personer:
“Man kritiserar barn- och utbildningsnämnden, man kritiserar personalen på skolorna. Har man inte resurser så har man inte. Man vet inte riktigt hur man ska tackla det. Så kritiken är ju egentligen att vi har för lite resurser för att ha det stöd som behövs. Och dom som då är ansvariga för vilken budget man har, det är ju vi som sitter här i fullmäktige.”
Kritiken borde ha riktats till kommunfullmäktige…
Det kan konstateras att det var ingen ledamot från något annat parti som behagade kommentera revisionsberättelsen heller… (Jag undrar om de som röstar på t ex Sverigedemokraterna, Miljöpartiet osv egentligen känner till att dessa ledamöter nästan aldrig säger ett ord i kommunfullmäktige…)
Det finns mer att rapportera om från fullmäktige. Det får bli i ett kommande blogginlägg. Under tiden så går det att lyssna till hela sammanträdet på kommunens webb-TV.
KF på onsdag: Utvärdering av 2024 mm
Så närmar det sig återigen ett sammanträde med kommunfullmäktige. Det förra slog ett slags rekord, det varade bara i 19 minuter. (Se “Kort KF imorgon”.) Det sägs dock att det var ett ännu kortare sammanträde under “stadsfader” Hadar Karlssons tid, någon gång under 1960- eller 1970-talet… Det kommer emellertid inte att slås något rekord nästa onsdag.
Dagordningen består av 29 ärenden och underlaget av 734 sidor. Så här ser dagordningen ut:
Som uppmärksamma, och trogna, bloggläsare märker så har de allra flesta ärendena varit i kommunstyrelsen, där de har, som det heter, beretts. 
Jag har beskrivit flera av dem i några tidigare blogginlägg, och hänvisar dit för de som vill få ännu mer “kött på benen”. (Se “Mycket tungt KS imorgon” och “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Sammanträdet börjar med två informationspunkter. Det blir en information från revisionen om ”Granskning av IT – och informationssäkerhet i 
praktiken”. Det skrev jag om när revisionsrapporten blev offentlig i december. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.) Det diskuterades inte mycket i KS om revisorernas kritik, trots att ett yttrande antogs som liksom “viftade bort” en stor del av kritiken istället för att ta den till sig. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Den andra informationen inleder kan man säga utvärderingen av år 2024. Informationen handlar om den personalekonomiska redovisningen, populärt kallad ”PEK:en”. Det är en redovisning av fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. PEK:en fastställs sedan av fullmäktige.
De andra två ärendena om 2024 är “Nämndernas verksamhetsberättelser” och “Kommunens bokslut och årsredovisning”. Det är två punkter som till stor del överlappar varandra, och det ger ibland upphov till viss förvirring. Nämndernas verksamhet och budget brukar diskuteras på båda ärendena.
Det brukar vara så på dessa två ärenden att representanter från de styrande partierna, ofta nämndsordförandena från S+C, berättar om hur bra allt blev, hur utmärkt verksamheterna fungerade och att allt i kommunen var “frid och fröjd”. Oppositionspartierna, eller kanske mest Vänsterpartiet, har en tendens att lyfta den andra sidan, dvs vad som var mindre bra och hur resurserna kunde ha fördelats annorlunda för en bättre verksamhet. Fast verksamheten tycks ibland vara mindre viktig för de styrande partierna – det är därför det mesta mer eller mindre skönmålas från talarstolen. De styrande partierna med kommunstyrelsens
ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen prioriterar siffrorna i bokföringen och årsredovisningarna. Formeln är enkel, ju bättre resultat desto framgångsrikare kommun är Vänersborg.
Och kommunen gjorde ett förvånansvärt bra resultat 2024. Så lyder budskapet. Det budgeterades med 1 milj kr i överskott. Det visade sig bli ett överskott på 69 milj kr. (Det var bland annat mer statsbidrag och större skatteinkomster än beräknat.) På onsdag kommer därför S+C+KD+MP att slå sig för bröstet och hävda att de har fört en fantastisk politik… Moderater och Liberaler har egentligen samma syn på siffror i de olika “budgetdokumenten”. De kommer nog att kontra med att resultatet är för litet. Sverigedemokraterna har inga kommentarer och kommer att sitta tysta i sina stolar. Vänsterpartiet kommer sannolikt att säga typ “vad var det vi sa”. Det fanns ett antal fler miljoner som kommunen skulle ha kunnat använda i verksamheterna. Till skola, vård och omsorg.
Vänsterpartiets budgetförslag för 2024 skilde sig nämligen från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det betyder att socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra”. Och kommunen skulle ändå ha gjort ett resultat på nästan +50 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023… Men så tänker bara en vänsterpartist…
På ärende 7 kommer samtliga nämnder och ledamöter att beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Och det även om politikers fördelning av pengar har lett till tuffa arbetsvillkor i vården av våra äldre eller att bristande stöd har resulterat i att ett antal ungdomar inte har kommit in på gymnasiet. Eller att tilliten till politiker fortsätter att minska i kommunen.
Ärendena 10 till 15 behandlar motioner från de olika partierna. Jag har skrivit om samtliga motioner i inlägget “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”. 
Dock inte om motionen om gradängen vid Huvudnäsaulan som lämnades in redan i februari 2024.
Innan kommunstyrelsen hade tydligen de styrande partierna och M kommit överens om hur ett beslutsförslag skulle se ut. Och det var ett bra förslag, så nu kommer det till fullmäktige.
”Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras, principer för dess utformning samt vad det skulle kosta att anlägga och förvalta den.”
SD:s motion om gång- och cykelväg över hamnkanalen till Blåsut blir besvarad eftersom Vänersborg ska få en GC-bro från Trollhättan. (Se TTELA “Olidebron i Trollhättan flyttas till Vänersborg”.)
De andra motionerna blev avslagna i kommunstyrelsen. Det kommer de säkerligen att bli i kommunfullmäktige, men inte utan diskussion. Det handlar om Liberalernas motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”, Medborgarpartiets motion om att “kommunen kan vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial” och Vänsterpartiets två motioner om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi” och att “införa fri ledsagning och ledsagarservice”.
Moderaterna har lämnat in två nya motioner. Robin Danielsson (M) vill:
“inrätta en särskild tjänst inom socialtjänsten med fokus på att identifiera, utreda och stoppa bidragsfusk genom noggranna kontroller och uppföljningar.”
Och Ann-Helen Selander (M), Sofia Jacobsson Blixt (M) och Henrik Harlitz (M) motionerar om ökad trygghet genom kamerabevakning.
Till sist har 5 medborgarförslag lämnats in. Dessa förslag ska nu in i kommunens kvarnar för att utredas. De handlar om att “göra om Norra skolan till ett museum”, “alla ska kunna hyra trafiköar”, “renovera Sjövallens grillplats”, “om hundrastgård i Onsjö” och “fler papperskorgar”.
Sedan är det påsk…
Anm. Du kan läsa i blogginlägget ”KF (16/4): Var 2024 ett bra år?” hur debatterna utvecklade sig i fullmäktige.
Om gårdagens KF
Igår onsdag den 17 april sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. Mötet började i vanlig ordning kl 18.00 i Bojorten på Kommunhuset. Det slutade kl 20.51. Samtliga närvarande ledamöter och ersättare kommer om några veckor att erhålla 1.355 kr före skatt för denna prestation, oavsett insatser i talarstolen eller annan aktivitet. Arvodet är för övrigt 46 kr högre än förra året.
Politikernas och partiernas aktivitet var olika under gårdagen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet var mest aktiva i avseendet muntliga inlägg, och det är väl det som räknas på ett sammanträde… Bo Carlsson från Centerpartiet var också aktiv, även om de andra i C var tysta. Ja, även 
kommunalrådet Mats Andersson var tyst. Medborgarpartiet, eller rättare sagt Göran Svensson, var ovanligt aktivt, men de andra i partiet yttrade sig som vanligt inte. Moderater och Liberaler var helt tysta under de stora, mest tidskrävande ärendena. Det hördes inte ett ljud från någon av dessa ledamöter när det gångna året 2023 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Hade de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? osv. Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen anser att S+C+KD+MP gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen.
Det var ingen som märkte KD och MP igår. Och hur ska någon kunna göra det när de tycks gömma sig och låtsas som om de inte finns. Ingen av partiernas ledamöter sa något igår – inte igår heller skulle man kunna konstatera… Det gäller också ett annat parti, ett betydligt större parti. Jag tänker självklart på Sverigedemokraterna.
SD har ju av någon underlig anledning varit många kommuninvånares hopp inför framtiden. Alla ledamöter satt som vanligt knäpp tysta på sina platser. De sitter för övrigt glesare och glesare, det blir allt färre ledamöter. När nu Roger Carlssons plats stod tom så är SD bara sju i fullmäktige, tre av deras platser står tomma. 
Hoppet lär vara det sista som överger människan, men frågan är om inte drömmen om Sverigedemokraterna som Vänersborgs räddande änglar har gått i kras hos partiets väljare vid det här laget…
En liten intressant spaning. Det var nästan lika många före detta SD:are som satt på läktaren som nuvarande SD:are i fullmäktigesalen. Vi får se om det blir några fler SD-ledamöter som denna mandatperiod flyttar från salen upp till läktaren…
Tre medborgarförslag lämnades in igår, dvs förslagen ska nu behandlas av någon förvaltning i kommunhuset. Ett medborgarförslag handlade om att “bygga vår egna Smögenbrygga eller Mariestads sjöbodstorg”, ett annat om “justering av stängningsdagar i skola och förskola” och det sista förslaget om “en säker passage över Djupedalsvägen till Frendo”.
Liberalernas Cecilia Prins firade sin födelsedag genom att presentera en motion om “lokala insatser mot telefonbedrägerier”. Göran Svensson (MBP) gjorde detsamma med sin och partiets motion om “inköp av portala metalldetektorer” till kommunhuset, trots att han inte fyllde år.
2021 lämnade Vänsterpartiet in motionen “Beslut om tillköp av Västtrafiks Seniorkort 65+”. V hade lämnat en liknande motion några år tidigare. Igår skulle motionen avslås tyckte kommunstyrelsen, och Vänsterpartiet hade inga andra förhoppningar heller. Kommunfullmäktige beslutade ju på sitt sammanträde i februari att “införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år”. Men vi anser fortfarande att det borde vara från 65 år.
Lutz Rininsland (V) argumenterade utförligt och noggrant för motionen. Vänsterpartiet anser nämligen att frågan om åldersgräns från 65 år kommer att finnas kvar. Det är 19 kommuner i Västra Götaland, av 49, som har beslutat om gränsen 65+. Och fördelen med avgiftsfria kollektivtrafikresor från 65 år är att det är miljövänligare ju fler som ställer bilen hemma och åker kollektivt. Det är också en kvinnofråga eftersom det ofta är männen som använder familjens bil. Rininsland fortsatte, och påpekade att alla över 65 år inte kommer att tacka ja till seniorkortet. De som är över 65 och som förvärvsarbetar kommer att fortsätta att köra sin bil eftersom tidsvinsten är stor med egen bil. Rininsland lyfte också att rörligheten skulle stimuleras när man kan ta sig fram till olika platser utan att det kostar många ”pensionsslantar”.
Det kan vara intressant och lärorikt att återigen läsa vad förvaltningen skrev i underlaget inför beslutet i kommunfullmäktige den 7 februari:
“Ett erbjudande med en lägre åldersgräns gör att man mer effektivt kan etablera en vana att resa kollektivt, en ökad rörlighet och förbättrad psykisk hälsa kan även senarelägga färdtjänstdebuten. Studier har även visat att ett ökat kollektivtrafiknyttjande leder till en ökad mängd vardagsmotion hos äldre genom att man oftare promenerar dagligen och vistas mer utomhus än man skulle gjort annars.”
Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets motion. Det gjorde ingen annan och motionen blev avslagen.
Motionen följdes av att kommunfullmäktige sedan behandlade 8 medborgarförslag om seniorkort. Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, tog ingen mer diskussion om förslagen, men vi var ju tvungna att få våra synpunkter med i protokollet. Därför blev det 5 ärenden där V och MBP yrkade bifall till medborgarförslagens yrkande att sänka gränsen till 65+. Däremot avstod båda parterna i de fall där medborgarförslagen bara skrev “sänkt åldersgräns”. Kommunfullmäktige har ju faktiskt (efter att medborgarförslagen skrevs och lämnades in) sänkt åldersgränsen, om än bara till 70 år.
Ärendena kring seniorkorten följdes av två ärenden som till viss del gick i varandra. Det var “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023” och “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att inte bara nämndernas ordförande redogör för verksamheten under året 2023, utan också oppositionen. Fast vi i V kanske var ensamma om att tycka det… Dan Nyberg (S) raljerade av någon anledning, som jag tvivlar på att någon annan förstod utom han själv, om att Vänsterpartiet yttrade sig. Det mest beklämmande tycker jag var att alla andra oppositionspartier (M+L+MBP+SD) inte sa ett enda ord under de två ärendena.
I det första av ärendena, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, blev det några ord om varje nämnd. Samtliga nämndsordförande berättade nämligen om sin nämnd. Lutz Rininsland (V) sa några ord om Kunskapsförbundet Väst och Gunilla Cederbom (V) några väl valda om kultur- och fritidsnämnden. Själv hade jag ett längre anförande om verksamheten 2023 i barn- och utbildningsnämnden. Jag tog faktiskt tillfället i akt att även säga något om kommunstyrelsen och dess “bortglömda” förvaltning. Jag vet inte om någon har gjort det tidigare, i varje fall har det varit tyst om denna viktiga förvaltning de senaste åren. Det blev några “axplock” ur kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsberättelse. Det roliga var de uppskattande ord jag fick i pausen efter att ha gjort det.
När det sedan gällde ärendet kring “bokslut och årsredovisning 2023” blev det betydligt färre talare. Jag vet inte om det är känsligt för de olika nämndsordförandena att prata ekonomi. Det kanske är svårt att öppet och ärligt berätta att det delas ut för lite pengar. I och för sig nämnde några ordförande ekonomi lite försiktigt i det tidigare ärendet, medan Dan Nyberg (S) var undantaget. Nyberg var tämligen tydlig om socialnämndens ekonomiska situation. De styrande partierna överlät till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att sköta budget och ekonomi.
Augustssons perspektiv utgår från kassaböckernas siffor och mål kring god ekonomisk hushållning. Verksamheten måste alltid stå tillbaka för att året ska sluta med svarta siffror i alla balanser och bokslut, helst även med så stora tal som 
möjligt. Jag pratade om både kommunen som helhet och barn- och utbildningsnämnden. Mitt syfte var att anlägga ett annat perspektiv, lite enkelt sammanfattat med – verksamheterna måste prioriteras före alla ekonomiska och finansiella tabeller och diagram. Verksamheterna handlar om människor – om hemtjänstpersonal och gamla, om sjuksköterskor och sjuka, om lärare och elever, om speciallärare och elever i behov av stöd, av förskollärare som tröstar små barn osv. Verksamheten är viktigast och själva syftet med den offentliga sektorn, kommunen.
Lutz Rininsland (V) sa återigen några ord om Kunskapsförbundet Väst och Bo Carlsson (C) sa några ord om Restad Gård och sjukfrånvaron efter mitt anförande om BUN.
(När det gäller mina inlägg om barn- och utbildningsnämnden finns mycket av det jag sa i blogginläggen “Årets första BUN!”, “Budget 2025 (1/2)” och “Budget 2025 (2/2)”.)
Det var flera avsägelser och fyllnadsval, bland annat avsade sig Madelaine Johansson (V) sin plats som ersättare i kultur- och fritidsnämnden. Johansson flyttar till en annan kommun. I hennes ställe valdes Annica Haglund (V) in som ersättare.
Dan Åberg (M) hade tagit en extra koll på redovisningar av medborgarförslag och meddelandelistor. Åberg hade på flera ställen sett texten:
“Har inte bekräftats att uppdraget genomförs.”
Dan Åberg påminde om sin gamla doktrin (se t ex “Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”):
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
Åberg hade i sin djupdykning i dokumenten upptäckt att doktrinen tycks gälla även av kommunfullmäktige bifallna medborgarförslag… Det finns nog anledning att återkomma till detta.
Till sist behandlade kommunfullmäktige en interpellation från Göran Svensson (MBP) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vad händer med ambulansfrågan?”
I interpellationen skrev Svensson:
“Efter uppsägning av ambulansavtalet har Vänersborg varit utan en fast stationerad akutambulans i snart fyra månader vilket har som följd att våra medborgare är utsatta för en fördröjning vid olycksfall och svår sjukdom. Vidare innebär avsaknaden av ambulans en högre belastning på vår räddningstjänst vid larm IVPA (l Väntan På Ambulans).”
Benny Augustsson hade skrivit ett mycket sakligt svar. Augustsson avslutade svaret:
“NU-sjukvården kommer inte att ompröva den tillfälliga placeringen av en ambulans från Vänersborg till ambulansstationen på NÄL.”
Det blev en längre diskussion, och flera talare. Även Henrik Harlitz (M) äntrade talarstolen… Men vi hörde också Bosse Carlsson (C), Dan Nyberg (S) och Ann-Marie Jonasson (S). Hela debatten kan sammanfattas på ett enkelt sätt – alla var överens. Samtliga arbetar för att Vänersborg ska få en fast stationerad ambulans.
Hela sammanträdet med kommunfullmäktige kan ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm
Det blir ett långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon onsdag. Det är inte alla ärenden kring medborgarförslag, och motionen, om att införa seniorkort från och med 65 år som kommer att ta tid. Nej, det är, som vanligt, all information som ledamöter och ersättare ska få ta del av.
Så här ser dagordningen ut:
Underlaget till sammanträdet är på 770 sidor. (Hela underlaget kan laddas ner här.) Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2023. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. 
Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet.
De helägda kommunala aktiebolagen är Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken 
AB. Det finns också två andra aktiebolag som Vänersborgs kommun är involverad i, Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB (kommunägt till 73 %) och Fyrstads Flygplats AB (Vänersborgs andel 34 %). De sistnämnda presenteras emellertid inte imorgon.
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra som bolag, alla politiska beslut är fattade. Det är dock inte helt enkelt att avveckla bolaget utan processen fortgår under 2024. Bolaget ska tillsammans med Stiftelsen Bergagården ingå i det nya kommunägda aktiebolaget Halle och Hunneberg AB. Det finns inga handlingar utskickade från bolaget till morgondagens sammanträde, men Kungajaktsmuseet erhöll totalt 3,2 milj kr i uppdragsersättningar av kommunen förra året.
Det kostade kommunen 9.057.091 kr att driva Vattenpalatset Vänerparken AB förra året. Det är mycket pengar. Bolagets intäkter ökade på grund av att simskolan flyttade till Vänerparken efter att Hallevibadet lagts ner. Vattenpalatset gjorde därför ett överskott på 1 milj kr. Möjligtvis fortsätter intäkterna att öka under innevarande år, även simklubbens verksamheter har flyttat till Vattenpalatset.
Vänersborgsbostäders resultat (efter skatt) uppgick 2023 till 10,7 milj kr, medan Fastighets AB Vänersborg gjorde ett resultat på 585.660 kr. Fastighets AB:s verksamhet sköts från och med den 1 september 2023 av personal från AB Vänersborgsbostäder. Gunnar Johansson är VD i båda bolagen.
Vänersborgs kommun är också med i kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). NÄRF och KFV ska också presentera sina årsbokslut.
NÄRF:s årsbokslut finns med i underlaget. Förbundet beskriver utförligt sin verksamhet och det finns mycket intressant att ta del av. 
Det är som bekant planerat att NÄRF ska slås ihop med “Räddningstjänsten Mitt Bohuslän” den 1 januari 2025. Alla förutsätter i varje fall det, men det har ännu inte fattats något beslut. Kunskapsförbundet ansvarar för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Vänersborg och Trollhättan.
Kunskapsförbundet Väst gjorde ett överskott förra året på +4.253.000 kr, trots att året hade börjat med ett underskott. Förbundet fick oväntade tillskott under året från bland annat Migrationsverket (för åren 2021-2022), ränta från bankkonto, minskad semester- och ferielöneskuld och flera vakanta tjänster. Jag noterar dock att gymnasiet och vuxenundervisningen gick med underskott.
För första gången någonsin har kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bjudits in till kommunstyrelsens sammanträde. De får delta på bolagsdagen, inget annat, och endast digitalt – och utan ersättning. Det ska bli intressant att se hur många som kopplar upp sig.
Vill du veta mer om de kommunala bolagen och kommunalförbunden kan du gå till kommunens hemsida, klicka här. Här finns det länkar till de olika bolagen och förbunden.
Det är dock inte slut på information för kommunstyrelsens del. Efter bolagsdagen följer information från alla chefer i kommunstyrelseförvaltningen. Det är Lena, Jörgen, Anna, Thomas, Jenny, Jill, Pernilla och Maria som ska föredra ärendet 
“Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP”. Det handlar om år 2025, och ärendet ska beslutas senare under dagen. Kommundirektör Lena Tegenfeldt fortsätter sedan att informera på nästa punkt, denna gång tillsammans med redovisningschef Kerstin, om “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.
Det blir också information om “Förslag till regler för företagskort” och “Konsekvensbedömningar gällande försäljning av fastigheter”, innan kommundirektör Tegenfeldt säger några väl valda ord från bland annat sin omvärldsbevakning.
Slutligen är det kommunalrådens tur att svara på eventuella frågor utifrån den “dagbok” de har sammanställt sedan förra sammanträdet. Dagboken består helt enkelt av datum för möten, besök, utbildningar etc som de har deltagit i.
Efter all information är det sedan dags för politikerna i kommunstyrelsen att fatta beslut.
Kommunstyrelsen ska börja med att besluta om att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2023. Krångligt? Det är så det fungerar i politiken. Kommunfullmäktige fattar alla de viktiga besluten, men det ska alltid ligga ett beslutsförslag på fullmäktiges bord. Det förslaget kommer nästan alltid från kommunstyrelsen.
Det står oerhört mycket lärorikt och intressant i kommunens årsredovisning. Den innehåller inte bara siffror utan också omvärldsbevakning och ekonomiska analyser av kommunsektorn samt utvecklingen i Sverige. Redovisningen behandlar även innevarande och kommande år.
Det kan vara bra att veta att Vänersborgs kommun gjorde ett resultat 2023 på +87 milj kr. Kommunen investerade för 448 milj kr (bolagen ej inräknade) vilket är en mycket hög siffra. Av de fyra finansiella målen uppnåddes bara två förra året, men av kommunens fem inriktningsmål bedöms fyra vara uppnådda och ett delvis uppnått.
Om 2024 står det i årsbokslutet:
“Inför 2024 är ekonomin pressad med hög inflation, kraftiga prisökningar, ökade pensionskostnader, stigande räntor samt minskade statsbidrag. Budgeterat resultat uppgår till endast 1 mnkr vilket innebär att balanskravet uppfylls men resultatet inte är i närheten av det finansiella målet på två procent.”
Ärende 5, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, ska också till kommunfullmäktige. Det är en hel del att läsa i verksamhetsberättelserna, och vill man sätta sig in kommunens olika verksamheter finns det oerhört mycket att ta del av. Berättelserna kan fungera som uppslagsböcker om Vänersborgs kommun. Dessa verksamhetsberättelser är utförligare än de som ingår i årsbokslutet. (Du kan ladda ner respektive nämnds verksamhetsberättelse på Vänsterpartiets hemsida.)
Inte mindre än 8 medborgarförslag om seniorkort ska behandlas, och en motion från Vänsterpartiet. Gemensamt för alla förslag (utom ett) och motionen är att åldersgränsen för inköp av seniorkorten föreslogs gälla från och med 65 år. I februari beslutade kommunfullmäktige att:
“införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år.”
Det innebär att alla medborgarförslag föreslås bli endera avslagna eller anses besvarade. Jag antar att Vänsterpartiet kommer att reservera sig mot dessa beslut eftersom vi anser att åldersgränsen bör vara 65. (Läs mer om medborgarförslagen på Vänsterpartiets hemsida – “Seniorbiljett 65+? Nej, nej, nej, åter nej”.)
Kommunstyrelsen ska själv fatta beslut om att godkänna några konsekvensbedömningar gällande fastighetsförsäljningar. Sådana här bedömningar måste göras innan kommunen säljer sina egna fastigheter. Det gäller fastigheterna Morkullan 29 på Marierovägen 19, Vedbonden 4 på Forbondegatan 33 och byggnaden Kyrkogatan 22/Teatergränd 9, som är en del av Näckrosen 18. När kommunstyrelsen har godkänt bedömningarna, vilket den kommer att göra, så kommer samhällsbyggnadsnämnden att kunna sälja fastigheterna.
Kultur- och fritidsnämnden ska beviljas 365.000 för projektet “lovaktiviteter 2024”. Pengarna tas från anslaget för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Projektet ska bidra till att stärka befintliga mötesplatser och att öka tryggheten på Torpaområdet. Kultur- och fritidsnämnden ska använda medlen till bland annat ungdomsledare, aktiviteter med föreningar och till inköp av professionella kultur- och fritidsaktörer.
Det är ytterligare några ärenden, se dagordningen ovan, men dessa kommer som jag ser det att klubbas igenom utan diskussion eller frågor.
Som sagt, det blir ett långt sammanträde. Men jag tror inte att det blir särskilt mycket oenigheter eller diskussioner. Det är emellertid oerhört mycket att läsa och sätta sig in i… Det är tur att man är pensionär.
KF: Nämnderna 2021
Kommunens årsredovisning är mycket omfattande. Det finns siffror och statistik, ekonomiska beskrivningar och analyser på allt som har att göra med en omfattande verksamhet och en budget på drygt 2,5 miljarder kronor. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer om Vänersborgs kommun. (Se ”KF: Årsredovisning”.)
I kväll ska kommunfullmäktige också behandla de enskilda nämndernas och styrelsernas verksamhetsberättelser. Jag tänkte i denna blogg göra några subjektiva nedslag. Utom för barn- och utbildningsnämnden eftersom jag redan har skrivit tämligen utförligt om dem. (Se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott” och “Imorgon är det BUN”.)
Byggnadsnämnden gjorde ett överskott år 2021 på 2,6 milj kr. Nämnden fick högre intäkter än förväntat på grund av fler ärenden på bygglovssidan och att det var många stora byggnationer som genererade stora intäkter. Det var också en del vakanser på grund av föräldraledigheter.
Byggnadsnämnden uppnådde förra året 4 av 5 förväntade resultat. (I varje fall enligt nämndens egen uppfattning.) Det förväntade resultatet att “nöjd kund-index” för bygglov skulle öka till minst 70 uppnåddes tyvärr inte. Däremot uppgick den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov, från komplett ärende till bygglov, till 39 dagar. Och det var ju bra. Fast de som inte får bygglov, efter t ex upprepade ansökningar under t ex 1-2 år, räknades kanske inte med?
Kultur- och fritidsnämnden gjorde ett överskott på 2,3 milj kr, men då hör det till saken att nämnden fick ett tilläggsanslag i december på 2,5 milj. Så här i efterhand kan man väl tycka att tilläggsanslaget var onödigt. Men det ekonomiska läget såg antagligen sämre ut när nämnden sökte anslaget än vad det visade sig bli. Nämnden fick mindre intäkter under året för idrotts- och fritidsanläggningar. Det berodde naturligtvis på pandemin. Samtidigt sparades pengar på grund av “återhållsamhet”.
Kultur- och fritidsnämnden uppnådde 6 av de förväntade resultaten, medan ett bara uppnåddes delvis. Dock uppnåddes inte 2 resultat. Det förväntade resultatet “fler medarbetare ska uppleva ett mer hållbart arbetsliv” uppnåddes inte. Indexet minskade från 78 till 72, vilket åtminstone “utifrån” ser ganska alarmerande ut. Det förväntade resultatet för “ökad följsamhet kring 1%-regeln för kommunal konst och offentlig gestaltning” uppnåddes inte heller. Det beror på, skriver nämnden:
“Riktlinjerna för konst i offentlig miljö har ännu inte antagits av kommunfullmäktige”
Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade 4 förväntade resultat som uppnåddes, men hela 3 som inte gjorde det. De förväntade resultat som inte uppnåddes var “andelen registreringar av nya livsmedelsanläggningar som sker via e-blankett ska öka”, “egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade markområden ska öka” och “andelen genomförd förhandsdebiterad tillsyn ska öka med mål om att uppnå 100 procent”. Det sista resultatet återfinns märkligt nog två gånger. Den röda ploppen gällde miljöskyddstillsynen – den om livsmedelskontrollen fick en grön.
Det torde bli en utmaning att i år förvandla dessa röda ploppar till gröna. Det kan dock noteras att det förväntade resultatet “fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service”. Och det var ju mycket glädjande…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden gjorde ett överskott på ca 400.000 kr. Det förklaras av att arbetskraftskostnaderna var låga på grund av vakanser och föräldraledigheter.
Den skattefinansierade verksamheten i samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott på nästan 20 milj kr. Det berodde på kraftigt ökade exploateringsintäkter, t ex försäljning av tomter på Mariedal Östra och Holmängen.
Jag noterar att det är 344 anställda i samhällsbyggnadsnämnden. Det är en ökning med 20 anställda jämfört med år 2020 och 40 jämfört med år 2019. Jag tror inte så många andra förvaltningar har ökat antalet anställda med 13% på de senaste 2 åren, men det har säkert någon bra förklaring…
Samhällsbyggnadsnämnden har uppnått 5 av sina förväntade resultat, 5 har delvis uppnåtts och ett resultat har fått en röd plopp. Det är att “förvaltningens sjukfrånvaro ska minska till 5% eller lägre”. I pandemitider är det inte förvånande.
Resultatet för socialnämnden visade ett överskott på 4,8 milj kr, och det trots att statsbidragen minskade. Antalet månadsavlönade ökade för övrigt med 2,8% jämfört med 2020.
Socialnämnden uppnår 7 förväntade resultat och delvis 4 resultat. Det kan noteras att det förväntade resultatet “andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska” uppnås, och det är mycket glädjande. Som “utomstående” slås jag av uppgiften att antalet orosanmälningar kring barn och unga uppgick till i genomsnitt 180 st – per månad…
Det var några nedslag i nämndernas verksamhet och ekonomiska situation 2021. Det går att läsa mer i underlaget till kommunfullmäktiges sammanträde ikväll. (Du kan ladda ner handlingarna här.) Det är en viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde i varje fall vara, att utvärdera det gångna året.
(Du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)
KF: Årsredovisning
På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige. Det sista på distans, sammanträdet i maj ska hållas i aulan som tillhörde den numera rivna Huvudnässkolan. Om inget oförutsett händer.
Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2023. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde. (Även om det ska fattas ytterligare ett budgetbeslut i november, det är ju valår i år.)
Så här ser dagordningen ut:
Det är mer regel än undantag att det tillkommer fler ärenden efterhand. Så har jag i två bloggar redogjort för två extra ärenden, som jag själv är skyldig till, en interpellation om Sikhall (se “Interpellation nr 3 om Sikhall”) och en motion om att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”). Jag har också skrivit om ett yrkande som jag ska lägga på ärende 11. (Se ”Skolmiljarden 2022”.)
En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2021” behandlas.
Har Vänersborg blivit bättre?
Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Och det är väl tveksamt om det trots den genomgripande och mycket uttömmande redovisningen går att besvara frågan överhuvudtaget…
Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?
“Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2021.”
Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?
I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning. Kommunens vision är nämligen kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter – och dessa följs systematiskt upp. Och om politikerna samtalar och analyserar det här “paketet” så leder det till verksamhetsutveckling. Är det tänkt… Typ.
Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2021 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:
Anm. Ett inriktningsmål anses uppfyllt när övervägande andel av de förväntade resultaten är uppnådda eller delvis uppnådda.
Kommunen har under 2021 uppfyllt 5 av 6 inriktningsmål. Det måste ju betyda att Vänersborg har blivit mycket bättre trots de svåra pandemitiderna, eller? Har Vänersborg blivit bättre…?
I en mål- och resultatstyrd organisation som Vänersborgs kommun har samtliga parter intresse av att resultaten ska bli så bra som möjligt. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Och det gör det inte bara svårare att utvärdera, det gör det i praktiken omöjligt. Och det betyder att resultatet kan inte användas för att förbättra organisationen och verksamheten…
Så trots alla uppfyllda mål med gröna ploppar, så tror jag att samtliga verksamheter upplever att det inte råder någon balans mellan krav och resurser. Politikerna ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Vilket naturligtvis innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får 
ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…
Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga som det är. Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.
Eller tilldela mer resurser…
För övrigt är det mycket positivt som skrivs i årsredovisningen om kommunens olika verksamheter. Och en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2021, liksom 2020, ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +185 milj kr (år 2020 var det +161 milj kr). Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten, ökade skatteintäkter (2021) och intäkter från tomtförsäljningar (2021). Årets överskott är för övrigt det största någonsin för Vänersborg.
Så här ser resultaten ut för kommunen under de senaste 10 åren:
Men självklart måste varningar utfärdas. Det hör till de ekonomiska analyserna och slutsatserna – alltid. De ekonomiskt och politiskt ansvariga i en kommun är aldrig glada eller nöjda. Är det inte problem så blir det typ nästa år…
“Den stora utmaningen för både kommunen och kommunkoncernen är de höga investeringsnivåerna.”
Och:
“I takt med investeringarna ökar också avskrivningarna. Årliga ökande avskrivningar tar en större andel av det finansiella utrymmet i kommunen. De höga investeringsnivåerna bidrar också till ökande driftskostnader och högre upplåning.”
Årsredovisningen skriver dock att:
“de två senaste årens resultat har stärkt kommunens finansiella ställning och förbättrat förutsättningarna till att långsiktigt finansiera de höga investeringsnivåer som finns planerade inför kommande år.”
Vänersborgs kommun har alltså gjort ett överskott de två senaste åren på nästan ofattbara 346 miljoner kr. 346 miljoner! Och dessa pengar har till största delen använts till att “stärka kommunens finansiella ställning”. Är det en bra användning av 346 miljoner? Kommunstyrelsens ordförande tycker det. I inledningen till Årsredovisningen skriver Benny Augustsson (S):
“De starka resultaten under både 2020 och 2021 underlättar situationen något, genom att en del av investeringarna kan finansieras utan att nya lån behöver tas upp.”
Jag frågade ekonomichefen vad denna användning av överskottet betydde för kommunen. Han svarade att kommunen hade fått låna 120 miljoner kronor extra och det hade gjort 2-3 milj kr i ökade kapitaltjänstkostnader 2023…
2-3 miljoner… Vänersborgs kommun hade år 2021 utgifter på lite drygt 2,5 miljarder kronor… 2-3 miljoner, förvisso samma summa under kommande år… Men ändå, borde inte det enorma överskottet ha kunnat användas på ett bättre sätt? Typ ha använts till att skapa balans mellan krav och resurser…?
För övrigt innehåller årsredovisningen oerhört mycket information om Vänersborgs kommun. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer.
Glöm inte att du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.
PS. Här kan du läsa om nämndernas verksamhetsberättelser – ”KF: Nämnderna 2021”.
Ett i stort sett enigt KS (23/3)
Igår hade kommunstyrelsen sammanträde, på distans. Det var enligt ordförande Benny Augustsson (S) sista gången. I fortsättningen blir det fysiska möten.
Det var ett förhållandevis både kort och enigt sammanträde, trots att jag var med som ordinarie ledamot… Medborgarpartiets båda representanter hade nämligen förhinder. Ordförande Augustsson avslutade mötet redan någon minut efter kl 14. Till skillnad från ordförande Carlsson i barn- och utbildningsnämnden så brukar Augustsson lägga in en lunchrast… (Se “Efterlängtat möte med BUN”.)
Det var bara fyra informationspunkter. Folkhälsosamordnare Anne Ekstedt pratade om folkhälsoinsatser och drogförebyggare Sara Gunnarsson om ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Det sistnämnda, om framför allt tobak, alkohol och droger, tyckte jag att drogförebyggare Gunnarsson borde få tillfälle att prata om på något fullmäktige. Då brukar det ju också finnas en del människor framför kommunens webb-TV. Det är ett mycket viktigt område som berör kommunens ungdomar och vårdnadshavare. Augustsson verkade ganska positiv till det, han skulle prata med kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C).
HR controller Johan Wass redogjorde för medarbetarundersökningen. Det bör bli en egen blogg om resultatet vid tillfälle. Även årsredovisningen lär jag komma tillbaka till, i varje fall när det är dags för 
budget 2023. Dessutom ska årsredovisningen fastställas i kommande fullmäktige. Tills dess kan man återigen konstatera att kommunens resultat aldrig någonsin har varit så bra som under dessa två pandemiår. År 2020 gjorde kommunen ett överskott på 161 milj kr och i fjol, år 2021, ett överskott på inte mindre än 185 milj kr – totalt alltså 346 miljoner. Det skulle med råge räcka till en ny Arena Vänersborg… Ekonomichef Thomas Sannemalm fick hoppa in och redogöra för “Utvärdering av samverkansavtal gällande naturbruksutbildning”. Det var ett remissvar och det blir anledning att återkomma när ett skarpt beslutsförslag har formulerats.
Kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade om det säkerhetspolitiska läget och flyktingsituationen. Tegenfeldt berättade om vad som gäller, och det var ju på sätt och vis ett svar på de missuppfattningar som framfördes i gårdagens TTELA.
Det finns 130 flyktingar på Restad Gård, alla kommer dock inte från Ukraina. Det betyder att det finns 250 lediga platser kvar. Kommunen har 54 “egna” platser till förfogande, för Migrationsverket, och kan om en vecka få fram ca 80 till. Kommunen tycks vara så väl förberedd som det går att vara.
Ledamöterna var också överens om att avsätta 475.000 kr under 2022 för att finansiera en tjänst för “uppsökande verksamhet seniorer”. Målgruppen:
“för satsningen är seniorer som av språkliga och/eller kulturella skäl har svårt att fullt ut ta del av den information som finns tillgänglig.”
Det var som vanligt flera ärenden som skulle vidare till kommunfullmäktige. Årsredovisningen var ju en sådan, precis som ärendet “Samverkan om Campus Dalsland” och att 945.000 kronor ska användas för inköp av switchrar och routrar. Även att bevilja kultur- och fritidsnämnden 2 milj kr till inventarier för framtidens bibliotek ska till kommunfullmäktige.
Vänersborg kommer i år att få 5,4 milj kr i extra statsbidrag till skolväsendet på grund av pandemin. Det handlar om den så kallade skolmiljarden som ska betalas ut även för 2022. KS föreslog kommunfullmäktige att besluta att 3,9 milj kr av statsbidraget ska betalas ut till barn- och utbildningsnämnden och 1,5 milj till Kunskapsförbundet Väst.
Vänsterpartiet har ju “bråkat” en hel del om fördelningen av skolmiljarden i Vänersborg. Vi menar att fördelningen i stort sett borde vara precis tvärtom, Kunskapsförbundet borde få mer eftersom eleverna på KFV har drabbats hårdast av distansundervisning. Förra året löstes situationen genom att Trollhättan och Vänersborg betalade ut “extra pengar” till vuxenutbildningen. Det verkade emellertid på Benny Augustsson (S) som att det inte alls behövde bli fallet i år. Vänsterpartiet meddelade då att vi ska undersöka saken närmare och eventuellt lägga ett annat yrkande när ärendet kommer till kommunfullmäktige.
Det går inget bra för Vattenpalatset Vänerparken AB. Bolaget får inte in tillräckligt med inkomster, samtidigt som kostnaderna för t ex el ökar. Och det är klart att det blir problem med inkomsterna när det har varit stängt stora delar av pandemitiden och att egna, självpåtagna begränsningar av verksamheten fortfarande upprätthålls. Å andra sidan var och är det kanske nödvändigt under dessa beklagliga tider. Vattenpalatset har hur som helst skrivit till kommunstyrelsen och begärt ett utökat förlusttäckningsbidrag på ca 2,3 milj för 2022.
Kommunstyrelsen avgjorde ärendet idag. KS var i nuläget inte beredd att bevilja denna ansökan. Bolaget uppmanades istället att:
“under augusti månad inkomma med en förnyad bedömning och ansökan om ekonomisk tillskott för 2022. I denna ska även en beskrivning lämnas om vilka åtgärder som vidtagits för att anpassa kostnadsnivån utifrån rådande läge.”
Det blev lite oenighet under ärende 15, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Och det var naturligtvis James Buccis (V) fel. Eller förtjänst…
Samhällsbyggnadsnämnden ville ha pengar till att anlägga GC-vägen genom skogsremsan på Korseberg. Det ville varken Bucci, Kärvling eller Vänsterpartiet. Beslutet att bygga är i och för sig fattat av kommunfullmäktige, men nu behövs det också pengar till GC-vägen. Och det är liksom en annan sak, ett nytt beslut.
Bucci yrkade avslag till pengarna. Jag biföll och passade på att påminna “vissa större partier” att de vid tidigare tillfällen sagt att de inte tänkte avsätta några pengar till denna tämligen meningslösa investering (ungefärligt citat):
“vi kommer inte att genomföra den här byggnationen på grund av att det inte finns något behov utav den.”
Det syns ju på kartan ovan att det finns en annan GC-väg bara ca 150 meter ifrån den tilltänkta genom Korsebergs sista skogsparti. Även Ola Wesley (SD) yrkade bifall till Buccis avslagsyrkande.
Det blev votering, och det blev 5-5-5. De styrande partierna röstade ja till pengarna. Och anmärkningsvärt nog var det en miljöpartistiskt röst med bland dessa fem… Tre vänsterpartister och två sverigedemokrater röstade nej och inte helt oväntat avstod den borgerliga oppositionen från att rösta. Fyra från M+L+KD avstod. Vilket tycks vara mer regel än undantag nu för tiden, i varje fall för moderaterna. Det var mer oväntat att Elisabeth Bohlin (S) också avstod. Det är ju inte första gången som Bohlin går emot partilinjen. Och det är på sätt och vis hedervärt, som socialdemokrat krävs det mod att opponera mot den rådande uppfattningen…
Kanske kan de borgerliga bli lika modiga som Bohlin när frågan ska avgöras i fullmäktige. Vem vet, det är måhända till och med möjligt att Henrik Harlitz (M) och gänget tuffar till sig och tar ställning…
Ordförande Augustssons (S) utslagsröst avgjorde voteringen till skogsremsans nackdel…
Det sista ärendet, som många av oss också förväntade skulle bli “infekterat”, var “Översyn av politisk organisation inför kommande mandatperiod 2022-2026”. De styrande partierna hade ett förslag och moderaterna ett annat.
Det visade sig bli ett antiklimax. I varje fall jag hade missuppfattat ärendet. Det handlade bara om PFU (Personal- och Förhandlingsutskottet) hade gjort sitt jobb och kommit med ett förslag. Och det hade ju PFU gjort. Själva innehållet i förslaget skulle tas upp på nästa sammanträde och dessutom sedan avgöras av kommunfullmäktige senare i vår.
Hur som helst, Vänsterpartiet tänker då lägga ett förslag om att Demokratiberedningen ska få nya uppgifter och omvandlas till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.
Det var för min del veckans tredje sammanträde, BUN på måndag och Kunskapsförbundet på tisdag. Idag blir det lite lugnare, tror jag, det är “bara” möte med Vänsterpartiet…
KF 14/4 (1): Har Vänersborg blivit bättre?
På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige.
Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2022. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde.
En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020” behandlas.
Så här ser dagordningen ut:
Har Vänersborg blivit bättre?
Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?
“Kommunfullmäktige beslutar godkänna bokslut och årsredovisning för år 2020.”
Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?
I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning:
“Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.”
Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2020 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:
Vänersborg tycks ha blivit bättre år 2020 trots de svåra pandemitiderna. Och om det inte hade blivit bättre i kommunen, så hade det följaktligen inte varit politikernas fel…. Det hade naturligtvis varit de anställdas…
Jag lämnade en protokollsanteckning i barn- och utbildningsnämnden i mars (se “Dagens BUN (15/3)”), där jag skrev:
“Min uppfattning är att målstyrning innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Vi ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Det råder helt enkelt ingen balans mellan krav och resurser – och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…
Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga:
“Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.”
Eller tilldela mer resurser…”
För övrigt är jag oerhört förundrad över allt positivt som skrivs om kommunens olika verksamheter. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Det borde istället komma i fokus. Min inställning är nämligen att det som inte fungerar måste lyftas upp – hur ska vi annars kunna förändra Vänersborg till det bättre? De som bara skönmålar allt och tycker att allt är bra som det är, säger också nej till utveckling.
Du kan läsa betydligt mer om årsredovisningen i en tidigare blogg – se “KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut”. Där tar jag upp några exempel på vad jag menar med förskönande omskrivningar etc. Jag har också gjort två djupdykningar i redovisningarna från barn- och utbildningsnämnden, se “BUN 15 mars 2021” och “BUN: Året som gått”. Även i dessa bloggar tar jag upp saker som fungerade mindre bra.
Men en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2020 ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +161 milj kr. Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten…
Det finns fler ärenden på dagordningen. Jag återkommer till några av dem senare.
Kom ihåg att det går att se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning på kommunens webb-TV.
KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut
Jag har redogjort för onsdagens kommunstyrelsesammanträde i tre bloggar – “KS (24/3) 1: Kommunens bolag”, “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden” och “KS (24/3) 3: Brinke och Agenda 2030”. Här kommer den 4:e och sista bloggen om mötet.
Kommunstyrelsen informerades om årsredovisning och bokslut. Det var ett ärende som KS skulle fatta beslut om senare under dagen, och som också skulle vidare till kommunfullmäktige för att godkännas. Även ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2020” ingick på sätt och vis i detta “paket.
Ärendena präglades självklart till stor del av den mål- och resultatstyrning som gäller i kommunen, men oavsett så finns det oerhört mycket intressanta, väsentliga, nödvändiga och användbara fakta i de olika redovisningarna. Det är ett material som kan rekommenderas till dom som vill veta mer om “tillståndet i kommunen”. (Du kan ladda ner hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde genom att klicka här.)
Resultat 2020
Kommunens resultat för år 2020 blev inte alls som det prognostiserades (“skissades”) i budgetbeslutet 2019. Skatteintäkterna blev 42 milj kr mindre än förväntat. Ändå blev resultatet +161 milj kr. Staten hade i flera beslut under intryck av Coronapandemin lämnat generösa bidrag till kommunerna. Dels för att kompensera för extra kostnader, dels för de förväntade höga bortfallen av skatteinkomster. Det visade sig att den förlusten blev mindre än det befarades.
Resultatet på +161 milj kr var i det särklass bästa någonsin i Vänersborg.
Investeringar
Kommunens investeringar uppgick förra året till 342 milj kr. Det är en mycket stor summa och det var 97 milj mer än 2019. Kommunens investeringsnivå har bara varit högre en gång tidigare.
De största investeringarna förra året var om- och tillbyggnad av Öxnered skola (57 milj), Multikök Torpa (31 milj), Frigghallen (30 milj) och om- och tillbyggnad av grundskolelokaler på Idrottsgatan (25 milj). Andra större projekt var exploatering av bostäder på Mariedal östra (23 milj), kretsloppsparken (20 milj) och VA-investeringar på Fridhemsområdet (11 milj).
Snabbfakta
Och varför inte lite snabbfakta i form av några viktiga siffror:
Mål- och resultatstyrning
Det här är mål- och resultatstyrning
Och så var det då det här med mål- och resultatstyrningen. Så här hänger det ihop enligt kommunstyrelseförvaltningen. Jag citerar:
“Det målinriktade arbetet i kommunen utgår från kommunfullmäktiges vision. För att stödja visionen använder sig kommunen av målstyrning. Målkedjan ska tydligt följas från fullmäktige via nämnderna till den enskilda enheten.
Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.
Inriktningsmålen är fullmäktiges övergripande viljeinriktning som ordnas under fem områden: invånare, samhällsutveckling, ekonomi, verksamhetsutveckling och medarbetare.”
Det låter förvisso helt ok så här på papperet, men vi är många som skulle vilja se en helt annan styrmodell.
Måluppfyllelse
Enligt utvärderingen av alla mål och förväntade resultat så är allt “frid och fröjd” i Vänersborgs kommun. Det kan knappast bli bättre… Och så här ser den övergripande målavstämningen ut på de inriktningsmål som inte har att göra med kommunens rent “interna” angelägenheter som t ex ekonomi och personal.
Som vi ser så finns det 3 gröna ploppar för år 2020. De visar att inriktningsmålen är uppfyllda. De gula plopparna betyder att målen är delvis uppfyllda. Här var kommundirektören noga med att påpeka att inriktningsmålen 2, 5 och 7 var gula på grund av pandemin.
Så inte nog med det otroliga och osannolika ekonomiska resultatet, kommunens verksamheter fungerade också utmärkt. Och hade det inte varit för pandemin så hade det nog till och med varit 6 gröna ploppar…
Exempel från nämnder
Läsningen av nämndernas årsredovisningar och verksamhetsberättelser ger en mycket intressant inblick i kommunens olika verksamheter. Det mesta är tveklöst bra. Det kommer vatten ur kranarna 
där hemma, fekalierna försvinner när man spolar på toaletten, soporna töms regelbundet, barnen går på förskola, skolbussarna kommer och skolorna fungerar, brandbilen kommer om det brinner, gator och vägar är i körbart skick, isen i arenan spolas upp varje år, de äldre får sin mat osv. Det ska självklart inte underskattas vilken betydelse som insatserna från Vänersborgs kommun har. Utan dom så hade livet i Vänersborg varit mycket tufft.
Men det finns saker i verksamheterna som man reagerar på och saker som skulle ha kunnat fungera bättre. Och saker som man undrar över om de stämmer.
Om miljö och hälsoskyddsnämnden kan vi läsa att följande förväntade resultat uppfylldes:
“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”
Det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Men mätningarna kanske stämmer, jag vet inte. Jag vet i varje fall en familj i Sikhall som inte håller med, och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…
Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:
“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”
Resultatet uppfylldes ansåg nämnden. Den motivering som ges är att hemsidan med plan- och bygglovsinformation har uppdaterats…
Kommundirektören var särskilt nöjd med att vänersborgarnas uppskattning av byggnadsförvaltningen hade ökat med stormsteg. Byggnadsförvaltningen hade gjort en grym resa när det gällde bygglov…
“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”
Men när jag läser vad byggnadsnämnden själv skriver så får man en annorlunda bild. Det står att det förväntade resultatet:
“Nöjd kund-index (INSIKT) bygglov ska öka till minst 61”
Nämnden anser att resultatet uppnås bara “delvis”, och skriver:
“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”
Om man får säga det själv så… Och dessutom har Plan- och bygglov varit underbemannade en stor del av året…
Det kanske är skillnad på vad företagare i näringslivet tycker och enskilda vänersborgare?
Jag reagerade för övrigt särskilt på byggnadsnämndens resultatavstämning när det står att “andelen anställda på Miljö- och byggnadsförvaltningen som rekommenderar sin arbetsplats” endast är 46% (resultatet i medarbetarenkäten). Det betyder att det alltså skulle vara mindre än hälften av de anställda som rekommenderar sin arbetsplats? Det i sin tur tyder på att kommundirektören har ett stort problem att ta tag i.
Jag vet inte hur representativa de samtal är som jag får av vänersborgare kring miljö- och byggnadsförvaltningen. Men när när jag har läst, och skrivit, om blåbärsodlaren vid Hästefjorden, David på Juta, Solvarm och Magnus Larsson på Sikhall så befarar jag det värsta. Och då finns det ännu större problem att ta tag för kommunledningen.
Även samhällsbyggnadsnämndens förväntade resultat om att fler anser att det finns en öppen dialog har uppnåtts. Jag undrar vad de på t ex Vänersnäs säger nu när det snart är dags att ansluta sig till det kommunala avloppet… Men det jag reagerar mest på är den uppenbara krisen i ledningsnäten, som förresten är på sammanlagt 55 mil:
“Under första delen av året har höga driftkostnader orsakats av akuta vattenläckor främst i de centrala delarna av Vänersborg. Under året har saneringsinsatser gjorts på ledningsnätet i detta område. Andelen odebiterat vatten 2020 var 33,5 %. Under året inträffade 24 st vattenläckor som åtgärdats.”
33,5% odebiterat vatten? Betyder det alltså att en tredjedel av allt vatten i ledningarna läcker ut? Det låter helt förskräckligt.
Det står också att på grund av ett förändrat tillstånd så fick inte Holmängens avloppsreningsverk mellanlagra slam, utan:
“Det lagrade slammet fick forslas bort och det resulterade i höga transport och tippavgifter för 2020.”
Slammet kördes till Häljestorp. Och så bråkar kommunen med Solvarm och vill stänga hans nya cirkulära avloppsanläggning. Som återvinner slammet…
Personal
Årsredovisningen innehåller också ett kapitel om personalen, “Väsentliga personalförhållanden”.
Här kan vi läsa att medellönen för kommunens tillsvidareanställda ökade med 665 kronor mellan 2020 och 2019. Kvinnors medellön ökade mest och är nu högre än männens. Det tror jag överraskar en och annan.
Antalet tillsvidareanställda minskade totalt sett i kommunen med tre personer 2020 jämfört med 2019. Antalet tillsvidareanställda ökade t ex inom samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningen, men minskade inom socialförvaltningen. De visstidsanställda (månadsavlönade) minskade i antal (69 personer) främst inom barn- och utbildnings- och socialförvaltningen.
Det tycks vara så att de anställda “på golvet”, dvs de som har direktkontakt med vårdtagare, elever etc och som så att säga utför kommunens konkreta välfärdsarbete, minskar i antal. Kanske ersätts de istället av fler “administratörer”? Det är svårt att säga från statistiken, men det tycks inte vara omöjligt.
Den totala sjukfrånvaron ökade 2020 jämfört med 2019, från 8,2 till 10,6 procent. Det är svårt att dra några slutsatser på grund av coronapandemin, men effekterna på välfärdsarbetarna (i redovisningen kallas det kontaktyrken) torde vara kraftiga. Fler sjuka bland personalen i hemtjänsten, äldrevården, förskolan och skolan har antagligen lett till att servicen försämrats, samtidigt som de som inte varit sjuka har fått arbeta hårdare. Det sista är mina egna funderingar.
Det är fortfarande så att sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män. Det kan bero på, tror jag, att det finns betydligt fler kvinnor än män i “kontaktyrkena”.
Det var mycket text kring kommunstyrelsens sammanträde, det blev fyra bloggar… Å andra sidan är kommunstyrelsen ett viktigt politiskt organ, och det var ett viktigt sammanträde. Ibland tror jag att kommunstyrelsen är viktigare än 
kommunfullmäktige. Trots att det egentligen borde diskuteras betydligt mer politik i kommunstyrelsen.
Nu dröjer det inte många dagar förrän det är påsk och mina två barnbarn kommer på besök. Det ska bli kul, definitivt mycket roligare än det långvariga besök som började i fredags… Då flyttade fiskmåsarna in på sina naturliga sommarhabitat på Nordstans hustak…
Har Vänersborg blivit bättre?
Har Vänersborg blivit bättre?
Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras på morgondagens kommunfullmäktigesammanträde. Det är ärendet med den torra och tråkiga rubriken “Årsredovisning 2019” som skulle kunna sammanfattas på detta sätt. Och antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävs för att besvara frågan
med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som blir fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?
“Kommunfullmäktige beslutar godkänna bokslut och årsredovisning för år 2019.”
Men det står ju faktiskt inte i beslutsförslaget om Vänersborg blev bättre eller sämre under 2019. Å andra sidan tror jag inte heller att frågeställningen kommer att diskuteras. Det blir säkert så att hela ärendet kommer att klubbas igenom snabbt och enkelt. Och så kommer frågan att hänga obesvarad i luften… Och ingen politiker behöver berätta för, ja vem…?, vad de tycker. (Det går att lyssna på kommunfullmäktige imorgon på Trollhättans Närradio…)
Har Vänersborg blivit bättre under 2019? Ja eller nej?
För att kunna svara på frågan så har varje nämnd och varje kommunalt bolag gjort årsredovisningar där verksamheten och ekonomin beskrivs. Nämnderna har också i vanlig ordning redovisat de förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Vilket det egentligen är lite si och så med… Det finns tämligen många röda ploppar.
Det finns också en miljö- och en välfärdsredovisning medskickade i underlaget. Och visst går det framåt och blir bättre i Vänersborg på miljöområdet. Det produceras fortlöpande och ständigt nya policies, riktlinjer, program, planer och andra dokument och nya grupper, samarbetsorgan och kommitteer tillsätts kontinuerligt… Självklart är detta tydliga och uppenbara tecken på att det händer saker i vår kommun… Fast visst, vi har fått en kretsloppspark och ett projekt med återbruk av möbler har kommit igång. Det är bra. Å andra sidan hugger kommunen ner flera av de tätortsnära skogarna…
Även revisorerna har varit med och dragit sitt strå till stacken. Jag vet inte om de anser att Vänersborg har blivit bättre, det svarar de inte på. Men utifrån sitt speciella perspektiv har de tunga synpunkter. Revisorerna skriver:
“Vi bedömer sammantaget att styrelser och nämnder samt beredningar har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, men från ekonomisk synpunkt sammantaget inte ett tillfredsställande sätt.”
Revisorerna är kritiska till att nämnderna tillsammans redovisar ett underskott på 22,4 milj kr. Och därför bedöms hörsamheten till kommunfullmäktiges budget som bristfällig. (Jag kan nog tycka att revisorerna istället borde ha skrivit att nämnderna var underbudgerade. Vilket de medvetet är, år efter år…) 
Har Vänersborg blivit bättre?
Kommunfullmäktige tolkar visionen och preciserar den till inriktningsmål. Och av inriktningsmålen framgår det tydligt att Vänersborgs kommun har målsättningen att bli bättre. Så ska frågan besvaras, vilket den borde göras imorgon, så måste man titta på den övergripande målavstämningen. (Du kan ladda ner årsredovisningen här.)
De 3 röda “plopparna” säger att dessa mål inte är uppfyllda, de gula, som är 6 till antalet, är mål som bara delvis är uppfyllda och slutligen de 5 gröna som visar mål som är uppfyllda.
Det ska noteras att det egentligen bara de två första avdelningarna, “invånare” och “samhällsutveckling”, som berör kommuninvånarna i gemen. Jag koncentrerar mig därför på dom.
Inriktningsmålet “Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet” är ett viktigt mål. Det uppfylls inte. Det motiveras med att SCB:s Medborgarundersökning 2019 (se “Medborgarundersökning 2019”) visade att resultat för trygghet var lägre jämfört med genomsnittsresultatet.10 procent av eleverna upplever inte trygghet i skolan och andelen elever som upplever studiero i lärandemiljön hade minskat något. Den öppna arbetslösheten för december uppgick till 4 procent, vilket var högre än riket, och antalet hushåll med försörjningsstöd ökade med nästan 4 procent.
Målet “Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och föreningar” uppnås inte heller:
“I SCB:s medborgarundersökning 2019 minskade Nöjd-Inflytande-Index och låg lägre än genomsnittsresultatet. Kommuninvånarna har gett lägre betyg för möjligheter till kontakt, påverkan och förtroende än genomsnittet. Invånarna angav att dialogen med invånare, företag och föreningar har försämrats.”
Målet som handlar om kommunens ekonomi uppfylls inte. Det beror på nämndernas stora underskott.
“Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses” är delvis uppnått. “Delvis” beroende på att invånarnas nöjdhet är olika på olika områden. Nöjda är vänersborgarna med bland annat kultur, vatten och avlopp, samt gång- och cykelvägar. Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver har ökat liksom nöjdheten inom socialförvaltningens verksamheter. Invånarnas omdöme om förskolan och skolan var däremot lägre.
Inriktningsmålen “Fler attraktiva och energieffektiva boenden i hela kommunen” uppnås bara delvis, eftersom det byggdes mindre förra året än året innan och många står i bostadskö. Även “Det ska vara enklare för företag att etablera sig och verka i kommunen” uppnås delvis. Kommunen tappade 66 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking för 2019. (Se “Näringslivsrankingen 2019”.) Det som hindrade en röd plopp var bland annat att mätningen av bygglov visade på fler nöjda kunder. Vilket för många ter sig tämligen obegripligt…
De inriktningsmål som uppfylldes var:
- “Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och föreningsliv”
- “Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig förvaltning, utbildning, kultur och turism”
- “Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen”
Punkt 2, om kommunens attraktionskraft, verkar obegriplig med tanke på raset i Svenskt Näringslivs ranking, men andelen behöriga elever i åk 9 ökade två procentenheter och antalet gästnätter ökade mm. Jag kan nog tycka att den gröna ploppen verkar vara en lite väl välvillig tolkning… Även punkten om mötesplatserna är något välvillig. Det handlar framför allt om att Fisketorget byggts om, den nya lekplatsen i Fredriksberg, utegymmet och grillplatsen i Frändefors.
Naturligtvis måste politikerna ta ekonomin i beaktande när de avgör 2019 års slutomdöme…
“Resultatet för kommunen var 37 mkr, vilket var 32 mkr högre än 2018. Resultatet var sammantaget 20 mkr bättre än budget. Nämnderna redovisade underskott med 22 mkr och finansförvaltningens nettokostnader ett överskott på 12 mkr. Skatter och generella statsbidrag var 18 mkr bättre än budget och finansnettot 12 mkr bättre än budget.”
Det kan väl tilläggas att socialnämnden fick ett tilläggsanslag under 2019 på 20 milj kr.
Resultatet betyder att kommunens mål inte uppnåddes. Enligt målet ska det uppgå till minst 2 %. Kommunens resultat motsvarade endast 1,5 %. Det finns fler ekonomiska mål, men jag tar inte upp dem här. (Jag hänvisar till årsredovisningen.)
Så vad blir då svaret, vad ska fullmäktiges ledamöter svara imorgon – har det blivit bättre i Vänersborg under 2019?
Olika politiker svarar med all sannolikhet olika på frågan. Politiker från de styrande partierna S+C+MP har säkerligen en större benägenhet att svara ja på frågan och de från oppositionen svarar säkert i större utsträckning nej. Jag själv har svårt att svara annat än nej på frågan, men så tillhör jag också oppositionen. Och så har jag även tittat lite extra på barn- och utbildningsnämndens och även socialnämndens årsredovisningar. Där kan man konstatera att det finns mycket mer att önska. Och då handlar det om de grupper som mest av alla behöver samhällets och kommunens stöd – de sjuka och gamla, barn och ungdomar.
Och jag kan inte låta bli att undra vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tycker – egentligen… Tycker Augustsson att Vänersborg har blivit bättre under hans första år som kommunens “ledare”?
När kommunfullmäktige diskuterar årsredovisningen imorgon borde det bli en utförlig och djuplodande diskussion om vad som har “gått fel” och hur politikerna kan lära sig av misstagen och göra att Vänersborgs 
kommun blir bättre i år och nästa år…
Det måste vara den absolut viktigaste diskussionen som politiker kan föra. Fast den diskussionen förs sällan eller aldrig i Vänersborg… Och jag tror inte heller att den kommer att föras imorgon…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer