Arkiv
Skollagen går före budgetföljsamhet
Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av vårterminen, så får lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna nu i höst. Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”. Det tycks inte heller bli bättre nästa år, snarare tvärtom, även om inget budgetbeslut för år 2021 har tagits ännu. Det fattas av någon märklig anledning i oktober, innan regeringen har fått möjlighet att berätta om hur mycket pengar Vänersborg och alla andra kommuner ska få i statsbidrag nästa år… (Se Rininslands blogg: “Obegriplig, begriplig”.) Jag återkommer till budgeten för år 2021 vid ett senare tillfälle.
Barn- och utbildningsnämnden ska i höst spara 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna. Det ska ske genom att bland annat vara (ur barn- och utbildningsnämndens delårsrapport från april):
“restriktiv vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Och det har naturligtvis redan börjat, höstterminen är ju igång, personalstyrkan har minskat. Det kommer säkerligen att presenteras mer fakta om vilka åtgärder som har vidtagits inom en snar framtid, då underlagen för nämndens första sammanträde i höst skickas ut. (Även socialnämnden beräknar ett underskott i år och ska spara.)
Förvaltningschef Sofia Bråberg sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):
“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”
Personalorganisationerna protesterar naturligtvis. Det gör de alltid, men utan resultat. Deras protester och reservationer göms någonstans i pärmar och/eller bland tusentals sidor och uppmärksammas nästan aldrig. Utom när någon vänsterpartist lyfter synpunkterna från talarstolen. Fast då kommenteras det aldrig av någon annan. Facken och personalen betraktas som part i målet och därmed talar de i egen sak. Och då behöver man inte lyssna. Politiker däremot, till skillnad från skolpersonal, är altruistiska, objektiva och rättvisa och kan därför ta “obekväma men nödvändiga beslut”…
Barn- och utbildningsnämnden har fått sin budget för i år. Den bestämdes av kommunfullmäktige förra året och är liksom lag för kommunens verksamheter. Det framgår i alla sammanhang. I TTELA-artikeln, som jag länkade till ovan, säger t ex förvaltningschefen också:
“Det är klart att jag önskar en större budget, men det är politiken som beslutar om vilka medel vi får att göra verksamhet av inom förskola och grundskola.”
Och så är det.
Skollagen är den lag som styr det svenska skolväsendet. Denna lag måste följas, precis som alla andra lagar. Så här beskrivs syftet med skolan och utbildningen i Skollagens första kapitel (1 kap 4 §):
“Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”
Det kan vara idé att oavsett om man är politiker, förälder, lärare, rektor etc eller inte att läsa paragrafen igen, kanske en gång varje dag… Jag tycker att det är särskilt viktigt att hålla formuleringar som de här i minnet:
“främja alla barns och elevers utveckling … hänsyn tas till barns och elevers olika behov … barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt … uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar”
Jag skulle vilja fortsätta att citera Skollagen för att visa och bevisa för Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och de andra som styr Vänersborg att Skollagen måste följas och att det inte går att spara på eleverna – i varje fall inte om lagen ska följas. Och i Sverige är det nämligen så att lagar ska följas. Det går inte att välja bort lagar som man inte tycker om.
Kommunfullmäktige är huvudman för de kommunala skolorna. I skollagen kap 2 § 8 står det:
“Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.”
Vänersborg kommunfullmäktige måste följa lagen och det innebär bestämmelserna i Skollagen mm ska följas.
I varje kommun måste det också finnas en nämnd som har hand om skolan. Skollagen beskriver i kap 2 § 2 vad nämndens uppdrag är:
“I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag.”
Även barn- och utbildningsnämnden ska självklart fullfölja uppgifterna i Skollagen. Det framgår mycket tydligt.
Strax efter, i 8 b §, så konkretiserar Skollagen vad den menar:
“Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
Det innebär skulle jag vilja påstå att det så att säga inte är kommunens budget som ska styra barn- och utbildningsnämndens behov och verksamhet – utan tvärtom. Det ska vara barn- och utbildningsnämnden som talar om för kommunfullmäktige vilka behov eleverna och verksamheterna har, och så ska kommunfullmäktige ge nämnden de pengar som behövs.
Det är som Christian Jensen, kommunombud för Lärarnas riksförbund (LR) i Ljusdals kommun skriver i en insändare, och som också inspirerade mig till denna blogg (se “Kanske ordförandena i utbildningsnämnden borde läsa på om skollagen?”):
“Det är alltså elevernas behov som styr budgeten, inte politikens önskemål om neddragningar.”
Och de som talar om för barn- och utbildningsnämnden vilka behov barnen och eleverna har är rektorer, och lärare.
Så enkelt är det, så svårt är det.
I Vänersborg har kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden brutit mot Skollagen i alla år. De ger order till skolans personal att de ska hålla sig inom de för snålt tilltagna budgetarna – och elevernas behov får stå tillbaka. Och de som direkt hamnar i skottgluggen, eller kanske snarare får bära hundhuvudet, är rektorerna…
Det står i Skollagen 2 kap 10 §:
“Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.”
Och vem bär ansvaret när rektorerna i Vänersborg inte får tillräckligt med resurser att fördela “efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov” – rektorerna eller huvudmannen? Eller om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, och det inte finns pengar till ett sådant stöd (se Skollagen 3 kap 7 §) – vem är ansvarig? Politikerna eller rektorerna?
Är det så att politikerna tvingar rektorerna att bryta mot Skollagen?
Jag vet vad jag skulle svara på dessa frågor. Och jag skulle bra gärna vilja veta vad kommunens revisorer skulle svara…
Anm. Läs gärna denna blogg tillsammans med bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.
Anm. Läs gärna också:
- “Skolan, coronan och besparingar” – 1 sept.
- ”BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till” – 12 sept.
Skolan, coronan och besparingar
Läsåret 2020-2021 har pågått några veckor.
Höstterminen har enligt uppgift börjat bra i kommunens alla grundskolor. Eleverna är i skolan. De är i klassrummen, de besöker samlingssalar och matsalar, de rör sig i korridorer och på skolgårdar. Och de lär sig förhoppningsvis allt som beskrivs i kunskapskraven. Det är typ som vanligt.
Och självklart finns det också många vuxna i skolorna. Det finns lärare, skolledare, assistenter och övrig skolpersonal på plats. De arbetar och handleder och de undervisar eleverna. Det är också som vanligt.
Läsåret har startat och terminen går sin gilla gång. Precis som den största delen av vårterminen gjorde. När coronan bröt ut var i och för sig en del elever hemma, men många kom tillbaka till skolan efter någon vecka. Dock var frånvaron bland elever större under vårterminen än under terminerna dessförinnan. Så var det också bland skolpersonalen. Fler än vanligt var frånvarande under vårterminen. Sjukfrånvaron ökade. Jag har inga helt färska siffror, men så här såg det ut i efter april:
Diagrammen visar sjukfrånvarotimmar i % av tillgänglig arbetstid. Notera att det är olika skalor på y-axlarna.
Den ökade sjukfrånvaron beror naturligtvis på corona-pandemin. Inte bara att människor blev sjuka, utan också för att man inte fick utsätta sig själv eller någon närstående för smittorisken.
Covid-19 finns i skolorna, fast ändå inte. Eleverna är närvarande, lärarna är närvarande och verksamheten pågår i stort sett som vanligt. Alla försöker iaktta och följa Folkhälsomyndighetens alla regler för möten och kontakter osv. Men det är svårt eller omöjligt att göra det t ex att hålla distans. Hur ska en lärare kunna förklara ett mattetal för en elev som sitter och arbetar i sin bänk i klassrummet – och hålla distans? Hur ska en lärare kunna hålla avstånd när en elev går fram till katedern och frågar om råd? Eller när en elev behöver tröstas? Eller när elever trängs och bråkar i korridorerna, i matsalarna och på skolgården?
Det finns en motsägelse. Flera lärare och skolpersonal är med all rätt rädda för covid-19 och smittorisken. De närmar sig kanske pensionsåldern eller tillhör några av riskgrupperna. Eller måste tänka på någon i den egna familjen/hemma som under inga omständigheter får drabbas. Och samtidigt ska förskolan, fritidshemmet och grundskolan fungera som vanligt. Som om det inte fanns någon smittorisk. Det har myndigheterna bestämt. Undervisning, vård och omsorg ska fortsätta som vanligt i det corona-drabbade Sverige.
Och så kanske det ska vara eller måste vara. Det är inte mitt eller ens kommunens beslut. Men visst borde samhället på något sätt erkänna personalens uppoffrande och osjälviska arbete – för att upprätthålla viktiga och ibland till och med livsviktiga samhälleliga funktioner. Personal som har arbetat övertid, som har slitit, som har hittat “nya lösningar”, som har gått in och vikarierat för varandra. Denna personal som finns inom vård, skola och omsorg borde uppmuntras eller belönas på något annat sätt än bara applåder. Om de ens får det.
Det tycktes finnas en sådan tid i våras där alla, också de politiska partierna både nationellt och kommunalt, var överens om detta. Personalen skulle få ersättning, högre lön och dessutom bli fler i antal. Det var uppenbart att det behövdes fler händer inom dessa områden.
I höstens Sverige börjar istället varslen i de offentliga verksamheterna. Som vanligt höll jag på att skriva. Det ska sparas och “effektiviseras”, kostnaderna för vård, skola och omsorg ska ska skäras ner – budgetarna ska hållas.
Så tycks det bli också i Vänersborgs kommun. Det ska skäras ner och sparas inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ska sparas på t ex förskolor, skolor och fritidshem.
Och de som inte har fått någon fortsatt anställning i höst har på sin höjd fått en applåd…
Jag tänkte att i några bloggar beskriva läget inom barn- och utbildningsförvaltningens område.
Anm. Läs gärna också:
- ”Skollagen går före budgetföljsamhet” – 3 sept.
- ”BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till” – 12 sept.
BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!
Den 15 juni hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. I måndags denna vecka kom protokollet.
Budgeten för 2021 var det stora ämnet för sammanträdet. Kommunstyrelsen hade ju fattat beslut om den budgetram som nämnden skulle hålla sig inom. Och ramen var alldeles för trång. Förvaltningen hade därför tagit fram ett förslag för 2021 som innehöll besparingar. Det ska emellertid noteras att det är förvaltningens skyldighet, den måste följa (lyda!) kommunstyrelsen. (Jag nämner detta därför att det finns vänersborgare som har den felaktiga uppfattningen att barn- och utbildningsförvaltningen vill spara. Så är det inte.)
Jag beskrev förvaltningens besparingsförslag mycket utförligt i en blogg och också, i vanlig ordning, argumenterade jag
mot det… (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) I en efterföljande blogg återgav jag fackens syn på budgetförslaget. De var också mycket negativa och kritiska. (Se “Fackens syn på budget 2021”.)
För att göra en lång historia kort. Barn- och utbildningsnämnden har fått kommunstyrelsens uppdrag att spara 12,9 milj kr år 2021. Och så här såg förvaltningens förslag till politikerna ut:
Barn- och utbildningsförvaltningen lämnade 5 möjliga besparingsåtgärder, se “övriga möjliga åtgärder” (bilden ovan), som tillsammans skulle spara 10,5 milj kr. Om politikerna bestämde sig för att genomföra alla dessa 5, så skulle resten av verksamheten ”bara” behöva spara 2,4 miljoner. Om politikerna inte ville spara genom att genomföra några av de 5 åtgärderna, så skulle resten av verksamheten behöva spara alla 12,9 miljoner – genom minskad personaltäthet (förtätning av barn och elever samt personalminskning). Sedan kunde politikerna också kombinera dessa förslag på olika sätt. Det avgörande var att besparingssumman uppgick till 12,9 milj kr.
Förvaltningen hade också kopplat dessa åtgärder till konsekvenser. Och förvaltningen var mycket tydlig och hänvisade till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen. Så beskrivs konsekvensen av t ex minskad personaltäthet:
“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Och:
“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”
Förvaltningen fortsätter:
“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”
Jag har beskrivit åtgärderna och konsekvenserna utförligare tidigare. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.)
Så vad hände på nämndens sammanträde?
Här måste jag utgå från protokollet eftersom jag inte var närvarande.
Ordförande Mats Andersson (C) yrkade för de styrande partierna, S+C+MP, liksom Magnus Ekström (KD) för den borgerliga oppositionen, M+KD+L, att ställa sig bakom förvaltningens skrivningar och förslag om budgeten 2021 och bilagan om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans. Men sedan skilde sig förslagen åt när det gällde vad nämnden skulle spara på.
Vad ville partierna spara på?
De styrande partierna, S+C+MP, ville minska budgeten till verksamheten med 6,2 milj kr samt stänga helg-, kväll- och nattomsorg på Lanternan och också minska öppethållande på alla förskolor och fritidshem med 1 timme per dag. På det sättet sparade S+C+MP 12,9 milj kr.
Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, yrkade att BUN skulle spara in på alla de 5 åtgärder som beskrivs under rubriken “Övriga möjliga åtgärder”. Med andra ord skulle Laternan läggas ner och öppethållandet på förskolor och fritidshem minska med en timme per dag. Även skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle läggas ner, de fria busskorten tas bort och samverkan med kultur- och fritidsnämnden upphöra. Och då behövde man bara minska personalen med 2,4 milj kr.
Jag antar att det blev diskussion, kanske så hetsig och högljudd att inte mikrofonerna och högtalarna i de olika rummen behövdes. Vad vet jag. (Distans i Vänersborg betyder ju att det bara är någon vägg som skiljer partierna i kommunhuset…)
Hur som helst, det blev så småningom votering.
Förslaget från S+C+MP ställdes mot förslaget från M+L+KD. S+C+MP hade tillsammans 4 ledamöter, M+L+KD bara 3 stycken. Hur skulle SD:s 2 ledamöter rösta?
SD röstade med den borgerliga oppositionen…
Det betyder att förslaget från M+L+KD, framlagt av Magnus Ekström (KD), “vann” med 5 röster mot Mats Anderssons och de styrandes 4 röster.
Det betyder också att Vänersborgs kommun står inför nedläggningar av tre enheter nästa år – Laternan samt skolorna i Mulltorp och Rösebo. Såvida inte kommunfullmäktige antar en annan budget i oktober, med mer pengar till BUN, än den som S+C+MP har föreslagit och som antogs av kommunstyrelsen. Det finns också en möjlighet att kommunstyrelsen ändrar i budgetramarna, efter förslag från budgetberedningen, inför fullmäktiges behandling.
Jag vet inte hur den borgerliga oppositionen tänker, men jag antar att de säger nej till all neddragning (eller så mycket som möjligt) i de lagstadgade verksamheterna, t ex personalen/lärarna, och sparar på det som inte är lagstadgat.
Eller också är det “Göran Ericson-taktik” (uppkallad efter den legendariske chefen på fritidsförvaltningen). Den borgerliga oppositionen tror helt enkelt inte att kommunfullmäktige i oktober går med på de föreslagna nedläggningarna och ökar därför istället anslaget till BUN. Det är en möjlighet, men jag tror inte att de tänker så. KD har ju t ex tidigare drivit att Mulltorps skola ska läggas ner.
Det återstår att redovisa hur Vänsterpartiet agerade. V representerades endast av Magnus Lilja, eftersom undertecknad inte var närvarande och inte heller Eva Lindgren. (Vänsterpartiet har annars två ordinarie ledamöter i BUN.)
Vänsterpartiet står inte bakom de budgetramar som kommunstyrelsen har antagit. Det betyder att vänsterpartiet inte heller har röstat för besparingar i barn- och utbildningsnämnden. Därför hade Lilja (V) tänkt lägga ett yrkande där V sa nej till BU-förvaltningens besparingsförslag och istället yrka ytterligare 12,9 milj kr i budgetram. Med andra ord, samma summa som förvaltningen ansåg krävdes för att bibehålla samma kvalitet nästa år som i år.
Varför yrkade inte vänsterpartiet detta då? Jo, av den anledningen att ordförande Mats Andersson (C) visade en tydlig motvilja mot att acceptera yrkandet. Det uppfattades av flera ledamöter som om ordförande Andersson helt enkelt tänkte vägra att godta eller ”godkänna” det. Under en ajournering framförde också Mats Andersson sin ”motvilja” mot yrkandet i ett enskilt samtal med Magnus Lilja.
Resultatet blev att yrkandet inte behandlades i nämnden, trots att Lilja faktiskt hade framfört det. Betyder det att Lilja formellt inte yrkade eller att ordförande Andersson förvägrade honom att göra det? I protokollet står det inte en rad om detta, så för en utomstående är det inte möjligt att avgöra frågan.
Det vore kanske istället något för Förvaltningsrätten att ta ställning till… Ordförande Mats Andersson har ju varit föremål för överklaganden tidigare – och fått bakläxa av Förvaltningsrätten… (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Resultatet av “strulet” blev att Lilja (V) inte deltog i nämndens budgetbeslut.
Ordförande Andersson (C) skulle dock visa sig “snäll” (eller nåt) och tillät därför Lilja (V) att reservera sig mot beslutet. Och då gjorde ordförande Andersson ytterligare ett fel. Denna gång var det mycket tydligt och klart. Enligt kommunallagen kan man nämligen bara reservera sig om man har deltagit i ett beslut.
Kommunallagen 4 kap 27 §:
“En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.”
Och det gjorde alltså inte Magnus Lilja. Ur BUN:s protokoll:
“Magnus Lilja (V) deltager ej i beslutet.”
Jag vet inte riktigt hur ordförande Mats Andersson (C) tänker just nu. Igår ifrågasättandet av distansmötet och distansdeltagandet i Kunskapsförbundet. (Se “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.) Och i förra veckan det här…
Som “avrundning” på denna blogg så återger jag Magnus Liljas reservation. Det är en bra och läsvärd reservation.
“Jag vet att förvaltningen vänder på varje sten för att hitta möjligheter till besparingar och effektiviseringar. Frågan är om inte vägs ände är nådd här? Förvaltningen själv skriver ju att förslaget får ”stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter.” Med det här förslaget ifrågasätter jag om vi verkligen följer skollagen och arbetsmiljölagen? Är det någon som har räknat på vad det här kommer att kosta i ett samhällsekonomiskt perspektiv i form av ökade sjukskrivningar för personalen och barn som inte uppfyller kunskapskraven och därför kan hamna i utanförskap, för att nämna några tänkbara konsekvenser. Dessutom anser jag att det faktum att alla fyra arbetstagarorganisationerna har reserverat sig mot beslutet väger mycket tungt. För övrigt tycker jag att det är underligt att när det ska sparas så är det lätt att ta från dom minsta och svagaste. Antagligen för att man räknar med att denna grupp inte kan försvara sig.
Mot den här bakgrunden så reserverar jag mig.”
BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021
Igår skrev jag tämligen utförligt om barn- och utbildningsnämndens budget för nästa år, 2021. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) Budgeten ska ju behandlas på nämndens sammanträde nu på måndag.
Budgetbeslutet är, som de flesta naturligtvis känner till, det viktigaste politiska beslutet som fattas under året. Det avgör vilka verksamheter som kan bedrivas i respektive nämnd/förvaltning och i vilken omfattning. Därför är det, eller borde vara, mycket viktigt att budgeten diskuteras noggrant i varje parti, mellan partier och mellan invånarna i Vänersborg.
Budgetförslag ”förhandlas”, snarare presenteras, alltid på ett MBL mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna. I BUN:s fall är det Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal och Vårdförbundet som förhandlar med huvudmannen, dvs Vänersborgs kommun representerad av barn- och utbildningsförvaltningen.
MBL-förhandlingen kring BUN:s budget för 2021 gick av stapeln den 2 juni och ”förhandlingarna” slutade med:
“Personalorganisationerna är inte överens med arbetsgivaren.”
Det innebär att personalorganisationerna avvisade budgetförslaget. De tyckte inte att det var någon “bra” budget…
Fackförbunden brukar alltid ha mycket bra synpunkter. Och det är naturligtvis ganska självklart – deras medlemmar kan ju verksamheterna bäst av alla. De ”är” ju typ verksamheten… Därför bör också deras åsikter väga tungt för alla politiker. Vilket de alltför sällan gör. Istället tycks det ofta som om fackens synpunkter nonchaleras.
De fyra personalorganisationerna är överens med varandra och lämnade över ett gemensamt yrkande till arbetsgivaren – det vill säga till oss politiker i barn- och utbildningsnämnden. Och egentligen till alla politiker i hela kommunen.
Yrkandet innehåller så många värdefulla fakta och synpunkter, så jag väljer att återge hela yrkandet.
==
Fackförbundens gemensamma yrkande angående budget 2021 samt mål-och resursplan 2021-2023
Ett av kommunfullmäktiges sex inriktningsmål är ”fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Ett annat är att ”sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”.
Verkligheten är en annan. År 2018 var det 180 anmälningar om tillbud i grundskolan och 79 i förskolan. 2019 var det 327 anmälningar om tillbud i grundskolan och 90 i förskolan och från den 1 januari till 17 mars har det redan kommit in 130 tillbud varav 99 av dem handlar om hot och våld. Det genomsnittliga antalet tillbud per månad bara i grundskolan ökar alltså från 15 st/mån 2018, ca 27 st/mån 2019 och hittills i år ca 52 st/månad.
Mellan 2017 och 2019 har sjukskrivningarna i grundskolan har ökat från 5,1 % till 6,1 %, det vill säga en ökning med 20 %. Motsvarande period för sjukskrivningar för fritidshem är 7,6 % till 10,7 % vilket motsvarar nästan 41 %!
Enligt skolforskning som all personal i grundskolan har tagit del av genom utbildningen ”Det globala klassrummet” är det en förutsättning för en lyckad inkludering av nyanlända att det finns tillgång till studiehandledning i klassrumssituationerna. Idag är det stor brist på studiehandledning och även om eleverna har varit här så länge att de inte längre räknas som nyanländ, så är behovet mycket stort.
Då förvaltningschefen Sofia Bråberg presenterade uppföljningen av verksamhet, mål och ekonomi för 2019 och 2020 vid de gemensamma presidieöverläggningarna pekade hon på att ”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp”. För att uppfylla det här kravet i Skollagen krävdes det 81 extra tjänster 2019, många av dem visstidsanställda.
Redan innevarande år planerar man att minska antalet tjänster genom att inte förlänga visstidsanställningarna och nästa år befarar vi att läget försämras ytterligare. Dessa åtgärder kommer att leda till att arbetsbelastningen för medarbetarna ökar och arbetsmiljön blir sämre.
Vi har mycket svårt att se hur skolresultaten ska förbättras utan resurspersonerna samt sjukfrånvaron minska utifrån ovan nämnda statistik, tilldelade samt föreslagna resurser.
Vi konstaterar att samtliga nämnder i år ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat. Våra förväntningar blir att Vänersborgs kommun vill fortsätta ligga i framkant när det gäller det senaste inom skolforskningen som visar hur man ska organisera för ökad måluppfyllelse i alla skolformer.
Detta kräver en god, långsiktig ekonomi. Det kräver kontinuitet och stabilitet. Det kräver goda relationer mellan alla parter i skolan. Det kräver en god arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser, så att alla personalkategorier väljer att stanna kvar på arbetsplatserna.
Eftersom samtliga nämnder nu ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat yrkar fackförbunden att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå detta.
Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet oeniga till förslaget om budget för 2021.
Vänersborg den 2 juni 2020
Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet
BUN (15/6): Besparingar och nedskärningar 2021
I gårdagens TTELA (se “Vänersborg går mot största överskottet på tio år”) kan vi läsa att prognosen för Vänersborg kommun är ett överskott i kommunens budget vid årets slut på 88 miljoner kronor. Det kunde vi också läsa om i en blogg jag skrev för snart 2 veckor(!) sedan… (Se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.)
Tidigare har jag också skrivit om hur barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara drygt 17 milj kr i höst för att åstadkomma ett “plus-minus-noll-resultat” innevarande år. (Se “BUN (18/5): Money, money”.) Och det trots att förvaltningen räknar med att ta del av ökade statsbidrag, som man inte hade räknat med, under hösten på nästan 12 milj kr… (OBS! BUN har redan fått merparten av dessa 12 milj kr under våren. Detta faktum ändrar inget i de siffror som redovisas i resten av texten. Ändrat 12/6 kl 14.00.)
De extra inkomsterna tillsammans med de planerade besparingarna beräknas med andra ord ge nämnden ett förbättrat resultat på 29,2 milj kr – så att nämnden gör det prognosticerade noll-resultatet. Man kan ju alltid hoppas…
Besparingarna handlar bland annat om personal, det kan vara bra att ha i minnet:
“Omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Och då håller rektorerna redan hårt i plånboken. Det framgår tydligt när förvaltningen skriver i delårsrapporten:
“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”
Då ska vi också komma ihåg att nämnden redan har fått extra pengar under våren. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag på 15 milj kr för 2020. Dessutom beslutade staten under dessa Corona-tider om extra statsbidrag för sjuklöner (ca 4,5 milj). Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Och trots det ska det sparas i höst…
BUN får med andra ord, under 2020, extra pengar utöver den budget som kommunfullmäktige beslutade i juni 2019 på drygt 30 miljoner kr. Det är nästan så att man vill tro att nämnden har köpt och vunnit på en massa Bingo-lotter… Jag vet inte om kommunstyrelsen och betongpartierna hoppas och tror att BUN ska fortsätta “vinna på lotteri” även nästa år…
Kommer fullmäktige att öka budgeten för förskola och skola år 2021? Det vet vi inte förrän i oktober, det är då kommunfullmäktige fattar sitt slutliga budgetbeslut. Inget tyder emellertid för närvarande på det.
På måndag, den 15 juni, sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan semestrarna. Tyvärr har nämndens ordförande Mats Andersson (C) återigen beslutat att ledamöterna måste närvara fysiskt i ett rum på kommunhuset för att få vara med…
På sammanträdet återfinns ärendet “Budget 2021”. Då förväntas nämnden att:
“godkänna och ställa sig bakom förvaltningens budgetförslag 2021; Mål- och resursplan 2021-2023 med tillhörande bilaga om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans samt översända dessa till kommunstyrelsen.”
Eller så ställer sig nämnden inte bakom förvaltningens budgetförslag 2021…
Förvaltningen har tagit fram ett budgetförslag för 2021. Det innehåller besparingar, men det ska noteras att det är förvaltningens otacksamma uppdrag, som den är skyldig att utföra. Kommunstyrelsen har ju fattat beslut om de budgetramar som nämnderna måste förhålla sig till och så att säga “beordrat” nämnderna att hålla sig inom dessa.
Tycker nämnderna och förvaltningarna att budgetramarna ger oönskade följder och resultat för verksamheten, eftersom åtgärder tvingas vidtas, ska konsekvensbeskrivningar upprättas och skickas till budgetberedningen och kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Det kan hända, även om det är ovanligt, att budgetberedningen gör justeringar och ändringar i budgetramarna.
Det avsattes inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna i budgetramarna för 2021. Nämnderna fick i stort sett samma tilldelning som året innan. (Som var samma tilldelning som året innan. Som var samma tilldelning som…)
I kommunstyrelsens förslag är BUN:s budgetram på lite drygt 819 milj kr. (Se “Budgetramar 2021”.) Det innebär att jämfört med 2020 får BUN kompensation för inflationen med 4,5 milj (+1,9%). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader till följd av fastighetsunderhåll. Som bekant fick ju BUN 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020 – de här pengarna föreslås bli ramhöjande, dvs från budget 2021 permanentas pengarna. Centralt avsätts det också 44 milj kr till löneökningar – något som faktiskt inte görs i alla andra kommuner. Slutligen så sker det en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”.
Barn- och utbildningsnämndens kostnader kommer att öka under 2021. Förvaltningen beräknar en ökning med 12,9 milj kr. Det beror på att antalet barn och elever ökar och att hyreskostnaderna kommer att stiga. Det här är inget som nämnden kan “göra något åt”. Men det krävs åtgärder för att anpassa verksamheten…
Statsbidragen från Migrationsverket kommer att minska under 2021 med ytterligare 6 milj kr. Och istället för 9 milj räknar förvaltningen med att få endast 3 milj kr. Det motsvarar cirka 12 heltidstjänster.
När det gäller statsbidrag är viktigt att tänka på att om nämnden vidtar åtgärder som avser att minska personalkostnader, så påverkar det möjligheten för nämnden att behålla vissa statsbidrag. Förvaltningen har gjort en preliminär beräkning som visar att, om åtgärder görs för 12,9 milj kr, så riskerar BUN att få minskade statsbidrag med upp till i värsta fall 36,2 milj kr. Förvaltningen illustrerar detta i följande tabell:
36,2 milj kr motsvarar 72 tjänster… Det tål att särskilt kommunstyrelsen och fullmäktige tar sig en extra funderare över de föreslagna budgetramarna…
Förvaltningen har hittat nedanstående besparingsåtgärder. De överlåter till politikerna att bestämma vilka som ska verkställas.
Till dessa åtgärder är också kopplade konsekvenser. Och där är förvaltningen extremt utförlig och hänvisar till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen.
Den stora besparingsåtgärden är “minskad budget till verksamheten”. Det betyder bland annat större barngrupper i förskola och större klasser i skolan. Vilket leder till personalminskning…
Konsekvensen av en sådan åtgärd som minskad personaltäthet är, och jag citerar förvaltningen:
“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Och:
“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”
Förvaltningen fortsätter:
“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”
Det finns också möjlighet att spara på förskolan genom att stänga Laternan, dvs helg-, kväll- och nattomsorgen (jfr tidigare Nattugglan), och minska öppethållandet rent allmänt på förskolorna. Det drabbar naturligtvis föräldrar som har andra arbetstider än kontorstider. Båda åtgärderna strider mot intentionen i Skollagen.
Med “Omorganisation av verksamhet inom grundskola och fritidshem” menar förvaltningen att skolorna i Mulltorp och Rösebo ska stängas.
Kanske också några ord om åtgärden “Samverkansinsatser med Kultur- och fritidsförvaltningen”.
Det betyder att BUN avslutar:
“köp av orkesterklass, musikundervisning, barnkultur, Ung i Vbg, Schools Out samt Danspoolen.”
Förutom att en sådan åtgärd skickar “besparingsbollen” vidare till kultur- och fritidsnämnden så får den följande konsekvenser menar förvaltningen:
“Stark försämring av innehåll, utbud och kvalitet för eleverna. Ökad arbetsbelastning för kvarvarande lärare.”
Åtgärden riskerar också att de förväntade resultaten inte uppnås:
“Försvårar måluppfyllelsen gällande ”den sociala inkluderingen ska öka”, ”elevers resultat ska förbättras” samt ”organisationen ska vara dynamisk”.”
Man kan väl också tillägga, och det känns nästan som att det blir ironiskt i sammanhanget, att två av hela kommunens inriktningsmål är:
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
- “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska.”
Med andra ord, det är som vanligt. De styrande i kommunen vill inte satsa de resurser på kommunens barn och ungdomar, på förskolan och grundskolan, som behövs.
Och på måndag får vi se vad de olika ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden tycker. Då måste de visa sina kort – vad tycker de är viktigast: att få en budget i balans eller att sköta verksamheten enligt Skollagens krav?
Vänsterpartiet ställer inte upp på några besparingar och nedskärningsplaner.
Veckans möten: BUN+SHB+BN+MH. Och fiskmåsar.
Även om fiskmåsarna har startat häckningssäsongen något lugnare än vanligt, så markerar de sin närvaro med jämna mellanrum – på mycket distinkta sätt. Inte ska människorna i Nordstan för ett ögonblick tillåtas glömma att de bor på fiskmåsarnas naturliga habitat. I varje fall enligt miljö- och hälsa i Vänersborg…
Så hade idag en medlem i fiskmåskolonin, som en hund, markerat sitt revir på undertecknad bloggares brevlåda. En annan i kolonin markerade på en av grannarnas bilar.
Det var betydligt färre av de flygande “sjöråttorna” (mycket träffande amerikansk benämning på fiskmåsar, “sea rats”) i centrala Vänersborg. Vid den nya beachen på Hamngatan syntes inga bevingade sjöråttor till bland palmerna. För övrigt är beachen en mycket kreativ och trevlig nymodighet i Vänersborg. Jag önskar bara att några skyltar sätts upp med “rökning förbjuden”…
Under veckan som har gått har fyra nämnder haft sammanträden. BUN (=barn- och utbildningsnämnden), SHB (=samhällsbyggnadsnämnden), BN (=byggnadsnämnden) och MH (=miljö- och hälsoskyddsnämnden).
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) var först ut med sitt möte i måndags. Jag skrev om ärendena i lördags, se “BUN (18/5): Money, money”.
Det var 11 ledamöter närvarande, bara två av de ordinarie ledamöterna var frånvarande. Det var “åldermännen” Gunnar Bäckman (KD) och undertecknad vänsterpartist. Sammanträdet var relativt kort och slutade redan kl 11.25. Om det berodde på vissas frånvaro låter jag vara osagt…
Det tycks ha varit ett lugnt och stilla möte där samtliga ledamöter var överens. Det var dock en del diskussioner om delårsrapporten. Enligt protokollet diskuterade nämnden:
“vissa smärre redaktionella ändringar i text.”
Nämnden enades, vilket den också gjorde kring ordförande Mats Anderssons (C) tillägg till huvudförslaget:
“Barn- och utbildningsnämnden beslutar för egen del att vara restriktiv med nämndens förfogandeanslag år 2020.”
Någon ledamot hade också undrat om det var rimligt att nämnden ska spara 14,4 miljoner på i huvudsak personal i höst. I min blogg skrev jag innan mötet att denna besparing torde vara en önskedröm och att det:
“i praktiken [blir] mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas…”
Det tror jag fortfarande…
Det har fortfarande inte kommit ut något material kring den budgetinformation som gavs till BUN-ledamöterna, men den kommer väl. Men tydligen kostar det BUN 8,6 milj kr att leasa datorer till alla elever. Det kan vara bra att ha exakta siffror på de olika kostnaderna.
Nämnden fick också information om att de elever som inte har gymnasiebehörighet efter åk 9 ska erbjudas ”lovskola” i 50 timmar under juni månad. Ja, kanske det. Men det vore konstigt om dessa elever skulle få godkända betyg under 1-2 sommarveckor när de inte har fått det under 9 år. Det är i den “ordinarie” och “vanliga” skolundervisningen som det måste sättas in åtgärder! Och sedan måste jag som gammal pedagog påpeka, det är inte några bokstäver på ett papper som är det viktiga – det är själva kunnandet (som består av kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet).
Ordförande Andersson (C) hade tydligen visat intresse för att införa tre terminer i grundskolan i stället för två. Jag tror att det finns viktigare saker att förändra i skolans värld…
Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) hade sammanträde går tisdag, och jag skrev om ett antal ärenden i måndags – se “SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor”.
Det kanske mest intressanta, det var att ärendet “Förlikningsavtal fastigheten Fiolen 9” helt plötsligt utgick ur dagordningen. Ordförande Wiklund (MP) lyfte helt sonika bort det. Det var efter en ajournering med, enligt uppgift, lite “tisslande och tasslande”.
Ärendet skulle ha inneburit att SHB godkände ett förlikningsavtal mellan kommunen, Salamandern ekonomiska förening (=Brunbergs Bygg) och nuvarande fastighetsägare – där kommunen förband sig att betala 189.800 kronor för markarbeten för en fylld branddamm.
Så här stod det i handlingarna:
“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. … Det var inte något som köparna kunnat upptäcka genom den undersökningsplikt enligt jordabalken som föreligger vid ett fastighetsköp.”
Det var bara det att branddammen var känd sedan många, många år tillbaka – både av kommunen, de boende i området – och några politiker…
I en motion som lämnades in i mars 2011 av vänsterpartiet, miljöpartiet, centerpartiet (kanske kan vara värt att påpeka i dessa tider att både Bo Carlsson och Annalena Levin undertecknade motionen) och välfärdspartiet stod det:
“Mitt i det lilla grönområdet fanns en gång en branddamm för området. Det var just branddammen som var skälet till att sällsynta djurarter hade sitt boende och sin tillflykt där. Självfallet finns nu förhoppningar att återställa branddammen, inte bara som ett historiskt minne utan mest för att bidra till att växter och djur åter kan få en plats för sitt fortbestånd. Önskemålet går hand i hand med tanken att ”sköta” området och att förbättra närliggande ”utflyktsplatser” för skolundervisningen.”
Kanske hade min blogg och framför allt Lutz Rininslands (V) (se “Ingenting förvånar längre”) dagen innan SHB:s möte en viss betydelse för det som hände på mötet igår…
Egentligen var hela förlikningsavtalet tveksamt kan jag tycka. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på att köpa marken av kommunen och sedan sälja den till privata fastighetsägare. Enligt avtalet med kommunen skulle ju också Brunberg ha bekostat en vändplan i området… Det var väl även tänkt, om jag minns Länsstyrelsens beslut rätt, att så mycket grönt som möjligt skulle bevaras vid exploateringen. Brunbergs kalhögg hela området… Fast nu har ju Brunbergs gått i konkurs. Trots att det har rått tidernas kanske längsta högkonjunktur i byggbranschen…
SHB fick också information om hamnarna i både Wargön och Vänersborg. Det blir säkerligen några egna bloggar om hamnfrågan så småningom. Nämndens ledamöter, och även vi andra, kan dock konstatera att det kommer att bli extremt dyrt för kommunen – i synnerhet om det ska bli en flytt av hamnen till Wargön.
En förstärkning och stabilisering av kajen i Wargön skulle enligt det dyraste alternativet, det finns flera alternativ, kosta 86 miljoner. Och då lägger ändå staten in ytterligare 40 milj kr… Det billigaste alternativet kostar “bara” kommunen 45 miljoner…
För att göra samma sak med kajen i Vänersborgs hamn blir kostnaden upp mot 19 miljoner. Renoveringar för nästan 5 milj måste göras nu, ytterligare 13 milj inom 3 år. (Och ytterligare renovering för 1,6 milj inom 10 år.) Det verkar som om förstärkningarna och renoveringarna av kajen måste göras även om hamnen flyttar till Wargön.
Ska Vänersborg verkligen lägga en massa pengar på att flytta en hamn från Vänersborg till Wargön när det finns en betydligt större hamn i Uddevalla? Och det är ungefär 1 mil från hamnen i Wargön till hamnen i Trollhättan? (Jag har genom åren skrivit mycket om hamnfrågan, se t ex “Hamnen i Vargön aktuell igen”. Här finns också länkar till ytterligare bloggar.)
Byggnadsnämnden (BN) hade sammanträde igår. Varken ordförande eller vice ordförande var på plats. Då blev Elisabeth Bohlin (S) ordförande. Det är så att om de båda ordförande inte är närvarande ska den som har tjänstgjort längst tid i nämnden utses till mötets ordförande. Problemet var väl bara att det fanns en ledamot som hade tjänstgjort längre i nämnden än Bohlin…
Nämnden beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden en sanktionsavgift på 200.000 kr för att den nya kretsloppsparken öppnade innan den hade fått slutbesked av byggnadsförvaltningen… Det är pinsamt att inte ens kommunen själv kan följa de regler som finns. Hur kan kommunen då begära att privatpersoner ska kunna göra det? Det var väl för övrigt tämligen starkt av byggnadsnämnden att stå fast vid sanktionen trots att det drabbade en annan nämnd i kommunen…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde i eftermiddag. Jag har dock inte hunnit få någon rapport än om vad som beslutades.
Och med de orden så är det strax helg – Kristi Himmelfärdsdag.
BUN (18/5): Money, money
Veckans sammanträde med kommunfullmäktige blev inställt. Det var inte på grund av någon rädsla eller respekt för Covid19-viruset som var orsaken. Skälet var helt enkelt att det var brist på ärenden. Inte så att det inte fanns några, men de var få och relativt obetydliga – i den meningen att beslut kan fattas senare utan att det blir några konsekvenser. Men barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på måndag som vanligt…
Sammanträdet sker som brukligt i dessa tider med försiktighetsåtgärder av olika slag, men det går inte att närvara på distans från t ex hemmet. Alla ledamöter ska finnas på plats i kommunhuset. Därför stannar jag återigen hemma.
Men handlingarna läser jag självklart ändå…
Det är egentligen, enligt min bedömning, bara två ärenden som är av allmänt intresse. Och de handlar om ”money & money”, budget och ekonomi.
Det ena av ärendena handlar om budgeten för nästa år, “Information om Budget 2021; Mål och resursplan 2021-2023”. Ärendet är en informationspunkt och beslut fattas på sammanträdet i juni.
Det har inte skickats ut några som helst underlag i detta ärende. Och det innebär ju att inga ledamöter vet vad det ska informeras om och framför allt vad som ska diskuteras. Säkerligen med ett undantag, antagligen har väl nämndens presidium, dvs nämndens tre ordförande, hyfsad förkunskap i ärendet. Och det kan i så fall tyckas vara lite orättvist. Men jag förmodar att alla ledamöter kommer att få ut material och underlag, t ex presentationer, i stort sett direkt efter sammanträdet.
Det andra ärendet, som föregår budgetärendet, är “Delårsrapport april 2020 med helårsprognos och åtgärdsprogram”. Ärendet är viktigt i sig, men är också bra att ha som utgångspunkt/bakgrund till budgetdiskussionen och det kommande budgetbeslutet.
Delårsrapporten innehåller som vanligt en hel del information, inte minst då ekonomisk. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag för 2020. Orsaken var att statsbidragen skulle säkras, och det extra anslaget var på 15 milj kr. Dessutom har staten beslutat om extra statsbidrag för sjuklöner. Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Kanske är det tack vare kommunstyrelsens extra anslag som Vänersborg har fått del av dessa, jag vet inte. Sammantaget gör i varje fall detta att nämnden visar ett överskott för de fyra första månaderna på 3,3 milj kr.
Men trots överskottet till och med april så visar prognosen för 2020 ett noll-resultat. Det tillkommer inte helt oväntat en del kostnader under året. Så kommer hyreskostnaderna för nya lokaler som tas i drift under hösten att öka och under sommaren kommer det att betalas ut semesterdagstillägg för personal. Från hösten måste även fler elevdatorer leasas. Förvaltningen påpekar också att:
“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”
Och inte minst:
“Det finns även många elever i verksamheterna som är i behov av språkligt stöd även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända. Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. För 2019 uppgick dessa bidrag till 19 milj kr, behovet av stöd kvarstår men bidraget prognosticeras till 9 mkr för 2020.”
Jag kan tycka att förvaltningens prognos att nämnden ska gå plus-minus-noll under 2020 är alltför optimistisk. Det kräver nämligen att verksamheterna kan genomföra åtgärder som minskar kostnaderna. Och det verkar tveksamt.
En av åtgärderna är att verksamheterna förväntas vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Det är egentligen “rutin” att begära från ”centralt” håll, men det är betydligt lättare sagt än gjort. En annan och ”tydligare” åtgärd är:
“omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Vilket också är tämligen lätt att säga, men i praktiken mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas… Och att dessa åtgärder ska minska kostnaderna med beräknade 14,4 milj kr torde vara mer eller mindre en önskedröm…
Välkomsten, som är en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, ska omorganiseras och därigenom spara 1,4 milj kr. Det torde vara helt möjligt eftersom antalet nyanlända elever minskar.
Förvaltningen räknar också med att få 11,8 milj kr i ökade intäkter från staten. Det finns faktiskt ytterligare några statsbidrag som inte finns med i detaljbudgeten. Men som har blivit tillgängliga och sökts under våren, t ex statsbidrag för lärarassistenter, läxhjälp och globala klassrummet (GLO).
Även leasing av billigare datorer och ett överskott på nämnd/administration ska hjälpa till, tillsammans med ovanstående åtgärder, att få ner kostnaderna under året med 29,2 miljoner.
Nämnd och förvaltning ser över sina kostnader, och intäkter, så gott de kan. Det råder inga tvivel om det. Men verksamheterna kostar pengar och nedskärningar skulle gå ut över både barn, elever och personal. Och dessutom komma i konflikt med skollagen. För övrigt innebär dessa Corona-tider många frågetecken, som kan påverka resten av året.
Covid19 påverkar också verksamheterna och därmed även måluppfyllelsen. Så hur allvarligt man ska se på nämndens resultatavstämning vet jag inte. Jo, i delårsrapporten redovisas som vanligt nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Följande förväntade resultat får gröna ploppar, dvs anser vara uppfyllda:
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles.”
- “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar.”
- “Andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka.”
- “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles.”
Följande förväntade resultat markeras med en gul plopp, uppnås delvis:
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles.”
Det är nog så att den gula ploppen markerar att det här kan vi inte veta förrän i juni när slutbetygen sätts.
Även följande förväntade resultat får en gul plopp:
- “Andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles.”
Coronapandemin gör att frånvarosiffrorna sticker i höjden från och med mars. Det gör att följande mål får en röd plopp, dvs uppfylls inte:
- “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska.”
De förväntade resultaten ska nog inte förväxlas med de uppdrag och de krav som Skollagen och läroplanerna ställer på förskolornas och grundskolornas verksamhet… Hur de styrande politikerna i kommunen än vrider och vänder på det, och hur många gröna ploppar som än sätts, så måste barnen i förskolorna och eleverna i grundskolorna få mer ekonomiska resurser.
För att till sist säga något om de andra ärendena.
Nämnden ska besluta om att revidera:
“Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsa, med att innefatta -Kommunikation via digitala system inom centrala elevhälsan”
Det handlar om sekretess, säkerhet och sådant. I skolans värld lyder olika professioner, som t ex lärare, speciallärare, elevassistenter, SYV, kuratorer, skolläkare och skolsköterskor mm, under olika delar av Offentlighets- och sekretesslagen:
“Olika riktlinjer måste därför gälla för olika typer av möten och samtal utifrån vilka professioner som deltar.”
Det är viktigt med sekretess och integritet.
Som vanligt ska en verksamhetsuppföljning ske. Denna gång ska delårsrapporten och förvaltningens fokusområden presenteras.
BUN ska i vanlig ordning vid den här tiden på året också besluta om fördelning av premier till de olika högstadieskolorna. Det låter kanske lite “otidsenligt” i vissa öron, men nämnden har inget alternativ. Det ska göras enligt fondernas, t ex A J Landströms donationsstiftelse och August Hedmans stiftelse, stadgar. Fördelningen sker utifrån elevantal på varje skola och ser ut så här – om nu någon är intresserad:
“Dalboskolan 950 kr, Fridaskolan 1.200 kr, Torpaskolan 1.900 kr, Silvertärnan 1.870 kr och Vänerparken 1.550 kr.”
BUN:s sista beslut för dagen är att utse en ny:
“ersättare för ordinarie dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden.”
Ett dataskyddsombud ska kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs genom att t ex utföra kontroller och informationsinsatser. Det som möjligtvis kan vara av intresse är att Vänersborgs kommun har bestämt att det ska finnas ett gemensamt dataskyddsombud för samtliga kommunens nämnder – och att kommunen sedan den 1 april ingått avtal med JP Infonet för att tillhandahålla dataskyddsombud som extern konsulttjänst.
Det var ärendena, förutom några rutinärenden om redovisning av delegeringsbeslut och redovisning av meddelanden och postlista.
Vad hände på BUN?
I måndags hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde – utan undertecknad vänsterpartist. Men partiet var ändå representerat, Vänsterpartiet har nämligen två ordinarie ledamöter och en ersättare i nämnden. Magnus Lilja var närvarande och har rapporterat om mötet. Dessutom justerades protokollet redan idag.
Det var sammanlagt 11 ledamöter på plats. Det betyder också att 11 personer var frånvarande. Och det trots att ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningen hade ordnat med distansdeltagande. Eller vad man ska kalla det när de “närvarande” måste befinna sig i ett av fyra rum i kommunhuset… Sammanträdet slutade redan kl 10.10, men det var inte teknikens fel. Den hade enligt rapporterna fungerat fint.
BUN:s justerade resultat för mars visar ett underskott på drygt 2 milj kr. Det är egentligen inget katastrofalt eller särskilt uppseendeväckande underskott, även om det självklart kommer att fortsätta öka om det får fortgå i samma takt. Vilket det antagligen kommer att göra. Det sparas och dras ner överallt, men Skollagen måste också följas… Självklart blir inte kommunledningen särskilt glad över underskottet – för Benny Augustsson (S) och de andra är det följsamheten till budgeten som ska prioriteras till varje pris.
I månadsuppföljningen redovisas också antal elever i åk 7-9 med mer än 25% frånvaro. Och antalet elever med denna höga frånvaro ökade dramatiskt i mars och var högre än någonsin – från 110 elever till 147 elever. Men det ska nog inte dras för stora växlar på dessa siffror. De kan sannolikt helt förklaras med covid-19…
Även barn- och elevutvecklingen redovisas i uppföljningen nu för tiden. Antal barnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun”, som det officiellt heter, låg i mars över det beräknade/budgeterade antalet. Budget låg på 2.170 platser, medan det verkliga antalet i mars var 2.224 platser. Men så brukar det vara, det är högre efterfrågan på barnomsorgsplatser på våren än det är på hösten. Det är till och med så att förvaltningen hade räknat med ännu fler barn nu på våren. Därför stängs Björkholmsgatan från och med vecka 28. De barn som går på Björkholmsgatan just nu har fått erbjudande om plats på annan förskola. Och pedagogerna erbjuds arbete på någon annan förskola i kommunen.
Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger på det budgeterade antalet. Grundskolan, inkl förskoleklass och särskolan, däremot har 21 elever färre än beräknat.
Projekteringen kring Holmängenskolan fortsätter. Det fick nämnden reda på under ärendet lokalinformation. Gångtunneln under järnvägen skall förhoppningsvis börja byggas redan i höst. Det blir sannolikt också en cirkulationsplats på Östra vägen. Det är viktigt att eleverna kan ta sig till och från den framtida skolan på ett säkert sätt.
Det informerades och diskuterades som väntat en del om Ströms Slott. (Se “Inför BUN 20/4”.) Även kommunens jurister har varit inblandade i hanteringen av ärendet. Det är tydligen så att kommunen inte kan återkalla tillståndet att bedriva enskild pedagogisk omsorg. Ströms Slott måste få fler chanser att rätta till de brister i verksamheten som kommunen har påtalat. I varje fall fram till den 10 juni 2020…
Vi får se vad som händer med Ströms Slott AB. Det är vad jag förstår en helt enig nämnd som är mycket kritisk till det sätt som Ströms Slott bedriver sin verksamhet.
Detta var vad som enligt rapport och protokoll hände på BUN-sammanträdet i måndags. Det känns konstigt att skriva om det – jag var ju inte där. Vi får se hur det blir nästa gång, nästa sammanträde är den 18 maj.
Inför BUN 20/4
Jag vet inte när jag senast missade ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Har det hänt? Antagligen, men jag kommer varken ihåg om eller när. Men nu är det dags. I Corona-tiderna känns det inte som att det finns något val. Vi får se om det överhuvudtaget kommer 11 ledamöter och ersättare på morgondagens sammanträde. Blir det färre så är inte nämnden beslutsför. (Rättelse kl 20.20. Det räcker med att hälften är närvarande. Således, om 6 ledamöter är på plats är nämnden beslutsför. Tack för påpekandet DN!)
Ärendelistan (dagordningen) är relativt kort:
Det är en månadsuppföljning men inga andra budgetärenden. Det beror på att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har bestämt att kommunens budgetbeslut för 2021 ska flyttas från juni till oktober. Därför blir hela budgetprocessen tidsmässigt förskjuten.
Verksamhetsuppföljningen har denna gång rubriken ”Aktuellt grundskola F-6”. Det är synd att missa denna information. Eller? Förvaltningen har skickat med en film på 45 min som tar upp ett ämne som kallas “tillgängliga lärmiljöer”. Det kompletteras med att de bilder som visas i filmen skickas med i underlaget. Jag har en känsla av att vi som inte är närvarande på måndag därmed har fått till oss hela verksamhetsuppföljningen. Så vi frånvarande är ändå typ närvarande! Och ytterligare en fördel, kommunen behöver inte betala sammanträdesarvode för den tid de frånvarande närvarande har tittat på filmen…
Under alla år som lärare, och inte minst under utbildningen till lärare, har jag studerat, precis som många, många andra lärare, ett antal pedagogiska läromästare och deras teorier och metoder. Pedagogik och didaktik är oerhört intressant och spännande men samtidigt svårt och komplext. Hur lär sig människor i allmänhet och barn och ungdomar i synnerhet?
Därför blir jag lite förvånad över att förvaltningen och rektorerna tycks förorda en pedagogisk struktur som den enda riktiga. Men visst, är det så att “tillgängliga lärmiljöer” leder till att t ex studieron ökar så är det självklart bra. Då kan den centrala och avgörande diskussionen om hur elever lär sig ta fart på allvar – och omsättas i praktiken. Sitter jag här framför filmen och tänker i min ensamhet som pensionerad lärare… Som politiker blir jag bara imponerad över det arbete som läggs ner av personalen på våra skolor.
Nämnden ska fatta beslut om “Framtidens vårdinformationsmiljö”. Det är ett ärende där nämnden fick information och också tillfälle att ställa frågor under det förra sammanträdet i mars. Det är vad jag förstår ett tämligen enkelt beslut, det är svårt att säga något annat än bifall. (Se “BUN 2: Ärenden och beslut”.)
När det gäller den lokalinformation som med regelbundenhet ges till nämnden finns inga underlag utskickade i förväg. Det handlar för övrigt inte om andra lokaler än de förskolor och skolor som BUN använder eller behöver i framtiden. Således blir det ingen information om köpet av Bergagården eller om att renoveringen av kommunhuset kostade över 100 miljoner kronor eller att en ny sessionssal beräknas kosta 40 miljoner och att det behöver investeras 22 miljoner i arenan…
Nämnden ska yttra sig över en detaljplan för “Brännjärnet 1 m.fl. i Vargön”. Det är ett område i centrala Vargön som angränsar till Björkvägens förskola och järnvägen. Jag återger huvudbudskapet i ordförande Mats Anderssons (C) förslag till yttrande:
“den mark som idag består av vegetationen fortsatt kan fungera som ett skydd mellan förskola och verksamhet. Den höga och täta häck som finns utgör en viktig avskärmning mellan förskolan och övrig verksamhet. Det är mycket viktigt att planförslaget inte påverkar förskolans verksamhet negativt. Trygga och lärofrämjande miljöer, såväl inom- som utomhus, är av största vikt för förskolan och som en del av barnens livslånga lärande.”
Ordförande Andersson hänvisar också till barnkonventionens artikel 3:
”vid alla åtgärder som rör barn … ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”.
Ärende 6 är ett delikat och långdraget ärende, “Uppföljningsbeslut tillsyn Ströms Slott AB”. Ströms Slott bedriver pedagogisk omsorg i Vänersborg.
Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Omsorgen ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns.
Under våren 2019 genomförde barn- och utbildningsförvaltningen tillsyn av den enskilda pedagogiska omsorgen som bedrivs av Ströms Slott AB. En rad brister noterades och Ströms Slott AB förelades att inkomma med en plan för att åtgärda de konstaterade bristerna. Och det kom in en sådan plan. (Jag skrev en blogg om detta som redogjorde noggrant för ärendet och den kritik som kommunen riktade – “Tuff kritik mot Ströms Slott”.)
Det som barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till imorgon är om Ströms Slott AB har vidtagit de åtgärder som krävs för att komma till rätta med de brister som konstaterats under tillsynen. Barn- och utbildningsförvaltningen anser inte det. Den bedömer att brister kvarstår. Därför riktas ett nytt föreläggande mot Ströms Slott AB.
Förslaget till beslut är att BUN ska förelägga Ströms Slott att:
– “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling och förbereder barnen för fortsatt lärande.”
– “Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
Ströms Slott får fram till den 10 juni 2020 på sig att återkomma till kommunen och:
“redovisa de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen.”
Den 11 juni förra året skrev jag i min blogg (se “Tuff kritik mot Ströms Slott”):
“Det kanske är dags för BUN att allvarligt överväga om Ströms Slott ska få fortsätta att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg…”
Det står nämligen i Skollagen kap 26, 13 §, att:
”En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om
1. ett föreläggande … inte har följts, och
2. missförhållandet är allvarligt.”
Tiden bara går… Nu är det nog dags att slå näven i bordet och, för barnens skull, återkalla tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg. Om det nu är möjligt i detta skede av processen.
Det sista ärendet på morgondagens sammanträde är att nämnden ska notera informationen om budgetuppföljningen för mars 2020. I ärendet finns det inget underlag. Vilket var en överraskning. Men information presenteras med all säkerhet på sammanträdet, och skickas senare ut till alla ledamöter. Även till oss som inte var närvarande på nämndens sammanträde.
Det politiska livet är liksom allt annat liv väldigt annorlunda just nu.
BUN 2: Ärenden och beslut
Igår morse justerade jag protokollet från måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det gick inte helt smärtfritt… Och då är jag ändå en ganska van mobilanvändare. Tycker jag själv i varje fall.
I min första blogg om måndagens BUN redogjorde jag för eftermiddagens aktiviteter – information och gruppdiskussioner kring situationen på kommunens 7-9-skolor (dock ej Fridaskolan). (Se “Läget på högstadierna”.) I denna blogg ska jag beskriva de andra ärendena. Jag har dock redogjort för vad underlagen hade att berätta i bloggen “BUN (2): Ärendena”. För att få reda på mer fakta kan det vara läge att ta en koll på den.
Det blev en tämligen lång information om Västra Götalandsregionens (VGR) digitaliseringssatsning – “Framtidens vårdinformationsmiljö” (FVM). Vad jag förstår så ska alla kommuner i regionen ansluta sig. Det finns dock lite olika moduler som kan ingå i systemet, som förresten kallas “Millenium”, och alla kommuner ska väl egentligen inte ha alla. Men Vänersborg vill ha det, alla moduler alltså.
Enligt föredragningen i måndags kan Vänersborg inte stå utanför om alla eller de flesta av länets kommuner ansluter sig till systemet. Dessutom var systemet mycket bra och skulle underlätta arbetet, frigöra arbetstid, höja kvaliteten och också bli billigare än andra IT-system. Då var det egentligen inte så mycket att fundera på…
“Millenium” är alltså ett dokumentationssystem med beslutsstöd. All information om en patient samlas på ett ställe och alla med behörighet kommer att enkelt kunna få ta del av informationen. Även patienterna eller deras föräldrar ska kunna använda IT-systemet. År 2023 kopplas Vänersborg in om politikerna säger ja.
Det var en hel del frågor från ledamöterna om företaget, servrar, ägande, säkerheten, själva systemet, sekretess osv. Svaren var helt nöjaktiga. Beslut fattas nästa gång som nämnden samlas och det blir svårt att rösta något annat än “ja, köp”…
Nämnden fick till slut reda på förvaltningens och presidiets förslag till förväntade resultat. De föredrogs och sedan delades politikerna upp i tre grupper för att samtala, dialoga och diskutera. (Som vanligt hamnade undertecknad i samma grupp som Christin Slättmyr, S, och Gunnar Bäckman, KD…) I stort sett tyckte samtliga i nämnden att presidiets förslag var godtagbart eller kanske till och med bra. Fast det blir nog några små revideringar. Sedan ska det nya förslaget skickas ut så att beslut kan fattas på nästa sammanträde. Då blir det läge att återkomma mer ingående till de förväntade resultaten.
För övrigt kan det väl påpekas att beslutet blev att “nämnden” noterade informationen, inte bara “presidiet”. Det mest intressanta i sammanhanget var som alltid att de förväntade resultaten var så positiva, optimistiska och fyllda av framtidstro… Förskola och skola ska fixa allt och nå allt högre höjder. Hur detta ska göras utan att politikerna tilldelar verksamheterna mer resurser är för mig en gåta. Och det visar naturligtvis på obalansen mellan krav och resurser. Och att politiker har en tendens att ägna sig åt drömmar och fromma förhoppningar…
Månadsuppföljningarna är alltid intressanta. Men det är inte så mycket att diskutera, det är som det är. (Se “BUN (2): Ärendena”.) Det justerade resultatet för januari-februari uppgår till -1,134 milj kr. Och grundskolan uppvisar redan ett underskott på drygt 2 milj kr.
Det fanns inga meningsskiljaktigheter i ärendena “Plan för intern kontroll 2020” och “Svar gällande samråd om detaljplan för del av kv. Penséen”. Det blev dock några frågor om “Upphävande av beslut gällande inriktning upphandling av städavtal”.
Förslaget, vilket också blev beslutet, var att nämnden skulle upphäva:
“tidigare beslut taget av barn- och ungdomsnämnden 2000-11-20, §122 gällande inriktning upphandling av städavtal.”
Bakgrunden till beslutet var att det enligt kommunens jurister är omöjligt att säga upp det nuvarande städavtalet.
Så trots att Clean Quality i Sverige AB inte städar som de ska och skolans personal får en massa extra arbete, och det hålls ständiga möten och företaget kammar in en massa lättförtjänta pengar, så kan inte avtalet sägas upp. Då kan man kanske fråga sig vad det är för avtal som kommunen har slutit. Borde det inte finnas någon på kommunen som kan sluta bra avtal med externa leverantörer?
Och nämndens beslut ovan är alltså ett sätt att underlätta nya, och förhoppningsvis bättre, städavtal efter kommande årsskifte, då det nuvarande städavtalet upphör. (Det kommer inte att förnyas…)
Förvaltningschef Bråberg informerade nämnden om vad som gäller i skolans och förskolans värld samt kommunen i sin helhet angående Corona-viruset.
Bråberg berättade också att hon gett förvaltningen i uppdrag att utreda SYV-organisationen. En arbetsgrupp är tillsatt bestående av representanter från grundskolan i Trollhättan och Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst. Gruppen ska göra en översyn, lyssna in SYV:are, rektorer osv. Jag tror att det är en mycket bra idé att samarbeta med KFV.
Förvaltningschefen berättade också kort om Skolinspektionens kvalitetsgranskning. (Den har jag begärt ut och återkommer om det finns anledning, och tid…)
Och till sist berättade Sofia Bråberg om att 433 elever i åk 6 har valt högstadieskola. Det fanns ett stort förtroende för Vänerparken – fler än 100 elever kommer inte in på skolan. Det är fler som söker än det finns platser. Det har också kommit in en del överklagningar om skolvalet, 12 stycken (som gäller valet till åk 7).
Under ordförandes information frågade jag Mats Andersson (C) om presidiet hade diskuterat de extra 40 milj kr som kommunen har “fått” av staten för 2020 respektive 2021, kommunala utjämningspengar och välfärdsmiljarder.. (Se “Budget, extra pengar och Hallsjön”.) Och t ex framfört anspråk till kommunledningen på, i varje fall, en del av pengarna. Ordförande Andersson sa att presidiet skulle ta med sig frågan…
Det sista ärendet var ett extra ärende. Och det var föranlett av Corona.
Regeringen har utfärdat en särskild förordning som gör det möjligt för huvudmannen att stänga en skolenhet. Huvudmannen kan också ändra läsårstider och förlägga undervisning på helger och lov. Det är BUN som i praktiken är huvudman för förskolor och skolor (egentligen är det fullmäktige men det är delegerat). Det är dock opraktiskt att hela nämnden ska samlas extra enbart för att ta ett sådant beslut. Därför beslutade BUN att förvaltningschefen skulle få delegationen att fatta beslut enligt förordningen – efter samråd med nämndens presidium.
Och det var bra. Inte skulle jag vilja fatta ett beslut och bli ansvarig för att undervisningen ska förläggas till hela juni och halva juli…
Det var allt från barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 16 mars anno 2020.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer