Arkiv
KS 3/6 (1): Kommunhuset och ny sessionssal
Nästa vecka, på onsdag den 3 juni, sammanträder Vänersborgs kommunstyrelse för sista gången innan sommaruppehållet. Som vanligt blir det obligatorisk närvaro framför bärbara datorer eller iPads i något av rummen i det nyrenoverade och ombyggda kommunhuset. Det går fortfarande inte för ledamöter att delta från t ex hemmet. Nej, alla måste bege sig till kommunhuset, oavsett om de ingår i riskgrupper eller inte… (Se “Coronakris i Vänersborg”.)
Som alla vet vid det här laget fanns det stora problem i kommunhuset med just inomhusklimatet. Anställda och besökare fick andningsbesvär, allergiska reaktioner och flera kunde helt enkelt inte vistas i huset. Det sattes igång en renovering utan att varken ett investeringsbeslut hade fattats eller en upphandling hade skett… (Se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset”.)
Vänersborgs kommun har självklart fått stora extra kostnader i samband med renoveringen av kommunhuset. Revisorerna har noggrant följt denna kostnadsutveckling. Den 5 maj redovisade ekonomikontoret de aktuella kostnaderna.
Investeringskostnaderna uppgick fram till och med den 31 december 2019 till 90,99 miljoner kronor. Då ingick möbler (1,6 milj), stamfiberbyte IT Vänerparken (0,07 milj) och ventilationssystem (8,2 milj), förutom då själva ombyggnaden, som kostade drygt 81 milj. De här investeringarna kommer dock inte att räcka utan prognosen är att ombyggnaden kostar ytterligare 9 milj kr, 
ventilationssystemet 8 milj till och 1 milj tillkommer till innergården. Prognosen är således att den totala investeringskostnaden kommer att uppgå till 99,538 miljoner, dvs så nära 100 miljoner som det är möjligt…
Men då är fortfarande inte allt inräknat.
Det har funnits flyttkostnader, hyror mm – ekonomikontoret kallar det kort och gott för driftkostnader. Driftkostnader uppgick till och med december 2019 till uppskattningsvis ungefär 29,4 miljoner kronor – se tabellen nedan:
Den totala kostnaden för ombyggnaden och renoveringen av kommunhuset uppgår således till ungefär 130 miljoner kronor. Och för de miljonerna har Vänersborgs kommun egentligen inte fått något nytt. Det är i stort sett samma kommunhus som förut. Lite fräschare och vissa stycken kanske något modernare, kanske har några extra utrymmen också skapats, men fortfarande samma byggnad. Med ett undantag… Det finns inte längre någon sessionssal…
Och en sessionssal måste ju politiken i Vänersborg ha – för sina sammanträden en gång i månaden. Ja, det vill säga nästan en gång i månaden, det är ju självklart sommaruppehåll också. Och vem vet, kanske skulle Västra Götalandsregionen också behöva en sessionssal för sina sammanträden, som till och med kan vara i 2 dagar.
Ärende 11 på onsdagens kommunstyrelsesammanträde handlar just om en ny sessionssal: “Uppförande av ny sessionssal”.
Det finns naturligtvis, som vanligt, ett beslutsförslag till kommunstyrelsen. Det ska emellertid noteras att ärendet ska till kommunfullmäktige och beslutas där. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen lyder:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att bygga en ny sessionssal till en sammanlagd utgift om 40 mkr.”
Beslutsförslaget innehåller också två beslutspunkter som handlar om finansieringen. (Finansieringen ska ske genom ökad upplåning.) Dock är den 4:e och sista punkten i beslutet intressant:
“Innan upphandling av byggande av ny sessionssal påbörjas ska samhällsbyggnadsnämnden ha ett underskrivet hyresavtal med Västragötalandsregionen, avseende regionens del av lokalutnyttjandet.”
Det är alltså en förutsättning för byggandet av en ny sessionssal att det finns ett hyresavtal med Regionen. Det står dock inget om hur ett sådant hyresavtal ska se ut. Räcker det t ex med att Regionen skriver ett avtal om att förlägga ett eller kanske två sammanträden i den nya sessionssalen?
När ärendet diskuterades i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) häromsistens, så deltog inte majoriteten i beslutet att lägga detta förslag till kommunstyrelsen. Det räckte med de två rösterna från Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C). Gunnar Lidell (M), Henrik Harlitz (M) och Robert Johansson (KD) avstod nämligen från att rösta. Istället lämnade de en protokollsanteckning, som jag återger i sin helhet:
“Vill inleda med att konstatera att KF (=kommunfullmäktige; min anm.) ska ha tillgång till ändamålsenlig möteslokal och att RF (=regionfullmäktige; min anm.) ska ha Vänersborg som sin naturliga mötesort i därför ändamålsenlig lokal, detta är vi överens om.
Men här kommer några kritiska/självkritiska synpunkter/frågor och funderingar:
1 nov 2017 fick Regionen besked om att ny Sessionssal skulle byggas på befintlig plats men inga formella beslut hos oss?
Mars 2018 beslutade ett enigt KF beslutade bifalla en M-motion ang Sessionssal, finns det dokumentation om det arbetet har gått?
3 okt 2018 fick KS information om Regionens planer för Regionens Hus inkl Sessionssal, i maj 2019 gav KS kommundirektören i uppdrag att samverka med Regionen i den frågan. Det uppdraget skulle avrapporteras kontinuerligt…
Redan i mars 2020 har Regionen fattat beslut om att använda Vänersborgs nya samlingssal för RF-möten, baserat på mer detaljerade underlag än det som nu föreligger inför vårt KS-beslut, när får vi del av de underlagen?
Som alternativ till föreliggande förslag, hade det varit önskvärt att ta del av beräknade kostnader för en byggnation enligt M-motionen …
För att bättre kunna beräkna ekonomiska förutsättningar för en ny Sessionssal, vore det mkt bra att sammanställa kostnader/år för nuvarande externa lokaler? Dessutom saknas uppgifter om vilka intäkter som beräknas komma från uthyrning till Regionens möten?”
Förutom att protokollsanteckningen påvisar tydliga brister i kommunens sätt att arbeta, att få “något gjort”, utifrån politiska beslut, visar den även att beslutsunderlaget är bristfälligt. Och det finns tydligen “mer detaljerade underlag”, som inte redovisas. Det saknas även, tycker de tre borgerliga ledamöterna i KSAU, viktiga ekonomiska underlag.
Det sistnämnda är något som händer alltför ofta i kommunen. Det tycks som om de styrande inte tycker att faktaunderlag är särskilt viktiga, utan att det liksom ska ordna sig “under processen”. Vilket det ofta inte gör…
Min fundering är egentligen varför inte de borgerliga ledamöterna begärde återremiss i ärendet, så att underlaget blev bättre. Nu släppte de ju så att säga igenom ärendet. Om de handlar på samma sätt i kommunstyrelse och kommunfullmäktige så innebär det att de styrande partierna kommer att bygga en ny sessionssal, utan att de borgerliga har deltagit i beslutet. De har bara sett på när andra beslutat… Så kan det väl inte bli?
När man läser beslutsunderlaget till kommunstyrelsen, dvs alla de fakta som dessa politiker anses behöva för att fatta detta stora och tunga beslut på 40 milj kr, så kan man konstatera att det är mycket tunt. Det tycks inte som om kommunledningen lär sig något av alla misstag som har begåtts i den förgångna, t ex arenan, eller av den kritik som revisorer har framfört vid upprepade tillfällen. Alla fakta måste finnas på bordet innan, i synnerhet när det gäller stora och kostnadskrävande, beslut.
I sammanfattningen av ärendet står det bara:
“Den tidigare sessionssalen revs under 2018 på grund av mögelangrepp. Samhällsbyggnadsförvaltningen gavs i uppdrag att projektera för att uppföra en ny sessionssal i likvärdig storlek och på samma plats som den tidigare. Överläggningar har skett mellan kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kommundirektören har samverkat med Västra Götalandsregionen.”
Med andra ord, knappt några som helst fakta i sakfrågan.
Det gäller att gå djupare in i ärendet och läsa underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 8 april. Då var ärendet uppe för behandling. Dessa handlingar finns också med i underlaget till kommunstyrelsen. Där står i sammanfattningen:
“Kommunstyrelsens ordförande gav 2017-03-20 i uppdrag till kommundirektören att utreda olika möjligheter och prisuppgifter för uppförande av en ny sessionssal. Därefter träffades presidierna för kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden 2017-11-01 där de kom överens om att uppföra en ny sessionssal på samma ställe som den stod innan den revs.”
Det är intressant att presidierna, dvs alla ordförande i de tre nämnderna och styrelserna, kom överens om att bygga en ny sessionssal. Det var tydligen bara intressant vad betongpartierna ansåg…
Det framgår också av citatet att det torde finnas både olika alternativ som utretts och prisuppgifter. Dessa redovisas dock inte.
Dessutom står det att:
“Förvaltningschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen har nu fått i uppdrag av Kommunledningen att påbörja planeringen av en ny sessionssal, i liknande utförande som tidigare sessionssal.”
Vem kommunledningen är framgår dock inte och inte heller när och var ett sådant beslut fattades… Det händer mycket i kommunhusets korridorer även under renoverings- och ombyggnadstider som ingen utanför huset är riktigt medveten om…
Det var inte så mycket fakta som redovisades där heller, men det finns en chans till. I underlaget till samhällsbyggnadsnämnden finns det också en så kallad “fördjupad beskrivning av ärendet”.
Jodå, i detta avsnitt finns det en del faktaunderlag:
“Sessionssalen föreslås byggas på samma plats som tidigare sessionssal, alltså kvarteret Myrten 10, vilket medför att utformningen av den nya sessionssalen i mångt och mycket kommer att likna tidigare sessionssal, då detaljplanen för aktuellt område endast tillåter att salen byggs på samma sätt som tidigare.”
Den nya sessionssalen ska alltså byggas på samma plats som tidigare. Föreslår någon, antagligen en tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen, okejad av förvaltningschefen. Den kommer också att utformas ungefär som den gamla.
Och:
“För att den nya sessionssalen ska kunna utnyttjas till fullo, och av så många olika verksamheter som möjligt, är planen att salen ska kunna passa till flera olika aktiviteter. Multifunktionaliteten tillgodoses genom att inredningen, så som möbler, är flyttbara så att salen går att möblera om för att passa valt ändamål.”
Det är allt som står, förutom en del ”ekonomiska siffror” som jag har nämnt tidigare.
Räcker dessa underlag för att kommunfullmäktige ska fatta ett beslut om en ny sessionssal för 40 milj kr? De borgerliga partierna är tveksamma. Vad tycker vänersborgarna?
Jag är också tveksam. Det har i många år talats om ett nytt musik- och kulturhus i Vänersborg. Borde det åtminstone inte utredas om det går att samordna detta med en ny sessionssal? Och om man ska vara ärlig – behövs det egentligen en ny sessionssal? Jag är inte säker på det. Både kommunfullmäktige och regionfullmäktige har kört några år nu med sammanträden på andra ställen – och det fungerar. Dessutom byggs det ju en ny “anläggning” på Quality med konferens- och möteskapacitet. Det kanske blir billigare om kommunen hyr in sig där? Och då stödjer ju kommunen dessutom näringslivet i stan…
Det är frågor som åtminstone borde diskuteras och utredas innan beslut. Dessutom skulle det kännas betydligt lugnare om det arbetades fram både bättre kostnadsberäkningar och underlag.
KS: Skulder, översvämning och resultat
Kommunstyrelsen sammanträder imorgon onsdag. I söndags skrev jag om de ärenden som handlade om vatten och avlopp och idag tar jag upp de flesta av de ärenden som är kvar. (Se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.)
Responsen på söndagens blogg har varit stor. Reaktionerna var enbart negativa, eller mycket negativa, till Trollhättans planer på att uppföra en pumpstation i stort sett på badstranden i Nordkroken och sedan dra vattenledningar därifrån till Överby. Och ju mer jag läser kommentarerna, ju mer negativ blir jag också. Trollhättan, och tydligen Uddevalla också, måste väl kunna ta vatten någon annanstans ifrån än från Nordkroken? Däremot har ingen respons kommit från Gardesanna och den planerade VA-utbyggnaden där. Men det kanske beror på att invånarna och “sommargästerna” är nöjda med att ingå i ett verksamhetsområde.
Men jag var inte helt ärlig i gårdagens blogg. Det finns faktiskt ett ärende till som handlar om vatten – mycket vatten om det vill sig illa. Ärende 17 har rubriken “Revidering av översvämningsprogram för Vänersborgs kommun”.
Det nuvarande översvämningsprogrammet togs fram 2014. Jag vet inte vilken roll det har spelat i praktiken. Det verkar som det har ”kringgåtts” på olika sätt där kommunen har haft intresse av byggnation tex vid Holmängs hage och Sanden. Medan det har satt käppar i hjulet för enskilda personer, som t ex “Arne” (se “Arne får rätt av Länsstyrelsen!”).
I det nu gällande översvämningsprogrammet angav kommunen:
“+47,16 (RH 2000) som högsta dimensionerade nivån för Vänern i kommunen vilket skilde sig från länsstyrelsens handbok Stigande vatten, där +47,31 angavs som högsta nivå.”
Jag vågar mig inte på att förklara varför kommunens bedömning skilde sig från Länsstyrelsens. Men sedan uppdaterade SMHI sina prognoser 2017 och då reviderade Länsstyrelsen sin bedömning och angav:
“ny högsta nivå till +47,81, totalt 3,17 meter över nuvarande medelvattenstånd.”
Det är av detta skäl som kommunstyrelsen nu vill ge tjänstemännen i uppdrag att revidera översvämningsprogrammet.
Det kan för övrigt konstateras att det finns många områden i kommunen som ligger i områden som riskerar att översvämmas. Revideringen av programmet bör vara klar i slutet av 2021.
Vi får se om Vänersborg klarar en stor översvämning. Den kommer med all sannolikhet inte nästa år i varje fall. För 2021 kommer att bli ett bra år. Det märks på de förväntade resultat som det är tänkt att kommunstyrelsen ska ställa sig bakom på onsdag. Det är förväntade resultat för kommunstyrelsens egen verksamhet.
Så här ser förslaget ut:
- “Andelen invånare som når egen försörjning ska öka.”
- “Barn och elevers upplevda trygghet i skolan ska öka.”
- “Förvaltningarna upplever en ökad samordning och styrning i arbetet med barnperspektivet/barnkonventionen.”
- “Återanvändning av kommunala möbler ökar.”
- “Kommunanställdas medvetenhet kring miljöfrågor ska öka.”
- “Invånarnas medvetenhet kring miljöfrågor ska öka.”
- “Näringslivet upplever ett förbättrat samarbetsklimat och service från kommunen.”
- “Nöjd kund-index (INSIKT) ska öka.”
- “Styrning och samordning av det kommunövergripande digitaliseringsarbetet ska öka.”
- “Ökad digitalisering av manuella arbetsmoment.”
- “Nöjd medborgar-index kring bemötande och tillgänglighet ska öka.”
- “Sjukfrånvaron ska minska till nivå med rikssnitt för kommunalt anställda.”
- “Andelen anställda som rekommenderar sin arbetsplats ska öka.”
Dessa 13 förväntade resultat kommer säkerligen att göra Vänersborg till en ännu bättre kommun att bo, leva och verka i nästa år… Vi hoppas bara att ingen ny Corona eller översvämning kommer att sätta käppar i hjulet.
Det finns en del ärenden som ska avhandlas som jag har skrivit om tidigare i andra sammanhang, t ex Kunskapsförbundet Västs årsredovisning för 2019. (Se “Snart KFV igen”.)
Kommunstyrelsen ska besluta att:
“Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2019 års förvaltning. … Kommunfullmäktige beslutar vidare att Kunskapsförbundet Västs negativa balanskravsresultat om 5 011 tkr för 2019 inte behöver återställas med hänvisning till synnerliga skäl, eftersom underskottet kan täckas inom ramen för eget kapital i förbundet.”
Vi som är ledamöter och ersättare föreslås också beviljas ansvarsfrihet.
Även årsredovisningen och verksamhetsberättelsen för Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud ska godkännas. Liksom årsrapporten från Konsument Vänersborg.
Jag vet inte hur känt Konsument Vänersborg är bland vänersborgarna, men det är viktigt att veta att det finns och att det kan hjälpa till i olika situationer. Så här beskriver Konsument Vänersborg sig självt på kommunens hemsida (se här):
“Hos konsumentkontoret arbetar det en konsumentvägledare och två budget- och skuldrådgivare. Konsumentvägledaren ger råd kring konsumentrelaterade frågor. Budget- och skuldrådgivarna ger råd kring privatekonomiska frågor. Konsument Vänersborg arbetar mycket utåtriktat med förebyggande information till allmänheten.”
Det finns mycket intressant och tankeväckande att hämta i årsrapporten. Jag fastnade t ex för en tabell från Kronofogden som återges i rapporten:
Jag tror att många glömmer att det finns invånare i kommunen som inte har det så lätt. Och att de mest utsatta ofta är barn:
“Av de som är skuldsatta hos Kronofogden i kommunen är det 823 barn som lever i hushåll med skulder och/eller skuldsanering vilket motsvarar 9,7% av alla barn i Vänersborgs kommun. Dessa barn lever med existensminimum där det inte finns ekonomiskt utrymme för fritidsaktiviteter och nöjen.”
En av tio… Vart tionde barn… Det är fler än jag anade…
Jag hoppas verkligen att kommunstyrelsens förväntade resultat:
- “Andelen invånare som når egen försörjning ska öka.”
… inte bara är en fin formulering utan tas på yttersta allvar.
Kommunstyrelsen ska anta en Pandemiplan. Det kanske tycks vara i senaste laget, men det är nog så att Coronan inte är den sista pandemin som kommer att drabba oss. I framtiden får vi väl emellertid hoppas att inte bara Vänersborg och Sverige utan hela världen är mer förberedda på vad som kan hända.
Till sist kan jag berätta att kommunen ska införa en avgift vid användning av externa laddpunkter. Det finns nio laddpunkter i kommunen, sex är placerade vid kommunhusets parkering och tre på pendelparkeringen vid Öxnereds station. Det kommer att kosta 1,60 kr/kWh exkl moms att ladda sin bil. (Min partikamrat James Bucci skrev en blogg om bakgrunden till detta ärende – se “What? Inga fler gratis watt!”.)
Det var nästan alla ärenden som kommunstyrelsen, eller delar av den, ska behandla på onsdag. Som vanligt i dessa Corona-tider avvaktar jag utvecklingen hemmavid. Om du vill studera handlingarna i “original”, så går det att ladda ner hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde här.
KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna
Coronatider eller inte, politiken i Vänersborg rullar vidare. På onsdag sammanträder kommunstyrelsen.
Dagordningen är som vanligt diger. 21 ärenden och handlingar på 438 sidor. Däremot är det bara 5 informationspunkter. Därför räknar ordförande Benny Augustsson (S) med att sammanträdet kan vara klart vid lunch. Det är ju nästan aldrig några politiska diskussioner i kommunstyrelsen…
Så här ser onsdagens dagordning ut:
Ibland undrar jag om det är tänkt att de som inte kan närvara på sammanträdet ska läsa igenom handlingarna. Ja, kanske de som är invalda som ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. De får ju ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). (Det här var 2019, arvodet är uppräknat nu “utifrån en sammanvägning av de kommunanställdas löneutveckling”.) Enligt reglerna, “Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”, ska årsarvodet ersätta för bland annat inläsning av handlingar. Vi som är ersättare får inte detta arvode. Inte heller om vi ersätter en ordinarie ledamot som t ex har blivit sjuk.
Jag undrar förresten hur kommunen tänker agera i Coronans tidevarv. Ledamöter är sällan sjuka i dessa tider, det är nog snarare så att de är rädda för att bli det. I reglerna står det nämligen:
“Om förtroendevald med årsarvode inte kan utföra sitt uppdrag på grund av annan anledning än sjukdom, under en sammanhängande tid som överstiger två månader, ska avdrag ske från arvodet.”
Det är hur som helst tydligen inte meningen att ersättare i kommunstyrelsen som inte kan närvara på ett sammanträde ska läsa handlingarna. Och med de orden skulle denna blogg kunna sluta här… Men jag är som alltid oppositionell och olydig. Jag har läst handlingarna ändå!
Fem ärenden på onsdagens sammanträde har med vatten och avlopp att göra. De två första med bara vatten.
Gunnar Lidell (M) har upptäckt att det finns ett vattenskyddsområde vid Elgärde i Frändefors. Trots att vattentäkten är “både avslutad och borttagen”. Skyddsområdet har alltså inte längre någon funktion. Lidells yrkande i motionen är därför att vattenskyddsområdet vid Elgärde upphävs.
Det tycker alla andra i kommunen också. Förslaget är därför att kommunfullmäktige ska skicka en begäran till Länsstyrelsen om att fixa detta.
Trollhättans Energi AB (TEAB) vill bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Trollhättan tänker nämligen söka tillstånd för uttag av vatten i Vänern för stadens dricksvattenproduktion. Trollhättan behöver det. Det är viktigt för stadens framtida vattenförsörjning, särskilt när Trollhättan ska växa.
Flera stråkval för vattenledningen har undersökts – se bild nedan.
Den lämpligaste ledningssträckningen anser Trollhättan vara från Nordkroken. Vattenledningen ska då dras härifrån ända till Trollhättans vattenverk i Överby. Ledningen kommer att passera en del känsliga områden, både när det gäller natur- och 
kulturmiljöer.
I underlaget står det också, vilket låter lite oroväckande:
“Platsen som pekats ut för pumpstationen ligger centralt i området, i anslutning till badplatsen och bebyggelse.”
Pumpstationen föreslås ligga i den röda cirkeln på bilden, alldeles nedanför vändplatsen. Och när man ser ett exempel från underlaget när en sjöförlagd ledning kommer upp på land så blir i varje fall jag tämligen skeptisk, eller snarare avskräckt. (Det finns kanske andra tekniska lösningar än det som visas på bilden, jag vet inte.)
Det finns överlag en mängd frågor kring hela projektet. I det digra underlaget finns det mesta redovisat och här finns också utredningen från Trollhättan. (Du kan hämta hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde här.)
Det finns säkerligen anledning att återkomma till denna fråga senare. (Nu skrevs det ju att också Uddevalla kommun är intresserad av vatten från Vänern via Trollhättans vattenledning. Se TTELA “Grönt ljus för miljardprojekt om framtidens vatten”.) Jag har en känsla av att hela projektet inte är helt okontroversiellt… Här avslutar jag med att återge förslaget till beslut i kommunstyrelsen:
“Kommunstyrelsen
1. anmodar Trollhättans Energi AB (TEAB) att hos Vänersborgs kommun ansöka om planbesked för området som är tänkt för anläggningen på Nordkroken samt marken i anslutning till området.
2. Begär att TEAB till Vänersborgs kommun kommer in med en mer detaljerad redovisning av den tänkta dragningen av vattenledningen till Trollhättans vattenverk då det grova förslag som redovisas passerar känsliga områden samt inte ger möjlighet att utläsa eventuell samdragning av ledningar för Vänersborgs kommun.”
Tre ärenden på sammanträdet handlar om att utöka eller införa verksamhetsområden. Det handlar om att kommunen ska anlägga VA-ledningar mm och att fastigheterna i verksamhetsområdet ska, och måste, ansluta sig. De tre områden som det gäller denna gång är utökat verksamhetsområde i Källeberg 1:6 i Brålanda och i Dyrehög, Källeberg och Tån, också i Brålanda, samt införande av verksamhetsområde i Gaddesanna på Vänersnäs. (Ja, jag vet att det heter Gardesanna, men detta är numera den officiella stavningen – se “Gardesanna: Namnfrågan avgjord!”.)
Det är med andra ord den traditionella kommunala VA-lösningen som gäller och fastigheter kommer inte att få några andra val än att ansluta sig. Det spelar ingen roll om det finns andra alternativa lösningar som är lika bra eller bättre än kommunens. Alla ska med i det kommunala VA-nätet. De flesta fastighetsägare vill emellertid, och det är naturligtvis viktigt att komma ihåg, att kommunen ska upprätta verksamhetsområden och de vill ansluta sina fastigheter till det kommunala VA-nätet. Men, och det är naturligtvis också viktigt att komma ihåg, det finns de som varken vill eller behöver. Se bara på Solvarm i Sikhall.
Det är två av fastigheterna, Dyrehög och Tån, som har ansökt om enskild avloppsanläggning. Det har miljö- och hälsoskyddsnämnden avslagit. Efter överklagan från fastighetsägarna har även Länsstyrelsen avslagit ansökningarna.
Länsstyrelsen skrev att de sökta avloppsanläggningarna:
“inte uppfyller hög skyddsnivå för hälsoskydd med hänsyn till närheten till grundvattentäkten.”
Det kan jag inte uttala mig om, men det stämmer säkert. Däremot skrev Länsstyrelsen också:
“Anslutning till en kommunal va-anläggning utgör som regel den miljömässigt mest lämpliga lösningen för att undvika olägenheter från utsläpp av avloppsvatten.”
Och det kan man diskutera… (Jag har skrivit en hel del de senaste åren om VA – se här eller här.)
Det hela är även intressant utifrån kommunfullmäktiges senaste beslut angående Bergagården…
“fullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”
Var finns den kommunala logiken?
Fastighetsägarna på Gardesanna, och i de flesta fall handlar det om sommarstugeägare, har haft problem med kommunen och VA-frågan i många, många år. Kommunen har ansett att VA-frågan inte har varit några problem, och därför inte velat inrätta något verksamhetsområde. Samtidigt som kommunen har nekat fastighetsägare att ordna vettiga enskilda lösningar. Fastighetsägarna har varit i något slags moment 22.
Jag har faktiskt skrivit två bloggar om VA-frågan på Gardesanna. Det var på våren 2014. Då krävde Länsstyrelsen att Gardesanna skulle bli ett verksamhetsområde, men kommunen “stretade emot”. Det är faktiskt intressant att läsa kommunens negativa inställning till verksamhetsområde. Kommunen hade väldigt många argument för att inte bygga ut det kommunala VA-nätet på Gardesanna. (Även undertecknad hade en något annorlunda på den tiden än nu.) (Se “Gardesanna – också en del? (1/2)” och “Gardesanna – också en del! (2/2)”.)
Länsstyrelsen förelade till slut, den 25 juni 2015, Vänersborgs kommun att för en del fastigheter:
“bestämma verksamhetsområde för spillvatten och tillse att behovet senast den 31 december 2021 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”
Förslaget till det kommunala verksamhetsområdet Gaddesanna-Anundstorp ser ut så här:
Hur stämningarna är ute på Vänersnäs återstår att se. Min känsla är att allt inte kommer att löpa helt smärtfritt. Det gäller både VA-nätet och att fastighetsägare vill bygga och bygga ut på sina tomter. Men än syns inga sådana problem, eller utmaningar, i underlaget. Det står istället:
“Projektering av båda nyttigheter är till viss del klar, vissa markupplåtelseavtal är tecknade och kontakt med markägare pågår. … I nuläget finns inte heller några omständigheter som ger anledning att befara att utbyggnaden av den allmänna va-anläggningen inte ska vara klar inom förelagd tid, d.v.s. den 31 december 2021.”
Kommunstyrelsen har många fler ärenden på sitt bord på onsdag. Men det återkommer jag till.
Några kommunala fastighetsaffärer…
Mitt i Corona- och den ekonomiska krisen håller Vänersborgs kommun på med spekulativa fastighetsaffärer. De styrande partierna, personifierade av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C), vill köpa, och sälja, fastigheter, i vanlig ordning. Som om ingenting har hänt.
Vänersborgs kommun har en lång tradition av stora och tveksamma fastighetsaffärer. Men det verkar inte Augustsson och Carlsson komma ihåg. Eller vilja veta av… Och då har de inte heller någonting lärt.
Många av oss äldre i politiken har fortfarande Toppaffären i färskt minne. Fastighets AB Vänersborg(!) köpte Toppfrys för 17 miljoner kronor. Efter ett kort tag sålde kommunen Toppfastigheten till Hammar Nordic Plugg för 8 miljoner… Och sedan styckade Hammar av en bit och sålde resten av Topp för 40 miljoner kronor! Skattebetalarna i Vänersborg fick alltså betala 9 miljoner kr till ett privat företag. Som sedan dessutom tjänade ytterligare miljoner på nästa försäljning.
De styrande socialdemokraterna och centerpartisterna var år 2016 beredda att köpa 51 olika byggnader på Nuntorp för ungefär 40 milj kr. Det var återigen Fastighets AB Vänersborg som stod som presumtiv köpare. Den gången hade kommunens fastighetsenhet bedömt att de kommunala driftskostnaderna skulle uppgå till ungefär 9,9 milj kr per år. Av någon anledning förklarade sig Bo Carlsson jävig när ärendet skulle beslutas i kommunfullmäktige. Kanske för att han var ledamot i FABV… Det blev, av andra skäl än jäv, inget köp den gången.
År 2010 köpte Vänersborgs kommun hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj kr. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 5,2 milj kr…
När Hillforth Development AB och Pro Tune AB tidigare i år skulle köpa Holmens gamla huvudkontor och ett markområde på 3.500 kvm av kommunen till ett pris av 800.000 kr hade markområdet plötsligt utvidgats till 20.000 kvm och ett nyttjanderättsavtal. Till samma pris. Ärendet återremitterades av oppositionen.
Revisorerna riktade en förödande kritik mot kommunen vid kommunhusets renovering. En kritik som drabbade framför allt samhällsbyggnadsnämndens dåvarande ordförande, nuvarande kommunalrådet, Benny Augustsson (S). Bo Carlsson (C) var då liksom nu 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen. Ingen upphandling hade skett, inget investeringsbeslut hade fattats… Precis som i den allra största byggskandalen av dom alla i kommunens historia – Arena Vänersborg…
Arena Vänersborg som skulle kosta 140 milj kr (inkl 20 milj i sponsorpengar) och vars slutnota hamnade på – 286 miljoner… Och som idag står och förfaller. Liksom Norra skolan har gjort i åratal. Norra skolan går inte att rädda, utan ett massivt inflöde av investeringspengar.
Vänersborg kommun ska helst inte syssla med fastighetsaffärer, i varje fall inte under ledning av socialdemokrater och centerpartister. Det har aldrig fallit väl ut… Och kommer uppenbarligen aldrig att göra det.
Nu vill Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C), denna gång med oväntat stöd från de borgerliga, som tydligen har glömt sin historieläxa, att kommunen genom Fastighets AB Vänersborg (FABV) ska köpa fastigheten Hunneberg 1:7 (Bergagården) för 4,82 milj kr – trots att fastigheten enligt en värdering “bara” är värd 3,7 milj kr.
Och som så många gånger tidigare är de styrande beredda att genomföra köpet trots att alla uppgifter och underlag inte finns framme på bordet. Och att en del av de uppgifter som finns dessutom inte är korrekta. (Som att FABV:s ordförande Bo Carlsson (C) i kommunstyrelsen hävdade att restaurang Spiskupan hade lovat att “ta sin del” av VA-kostnaderna.)
Kommunstyrelsen fattade beslut om ett köp häromveckan, men den 15 april ska kommunfullmäktige fatta det avgörande beslutet – om Fastighets AB ska få förvärva Bergagården.
De bristande underlagen hindrade inte de styrande att i kommunstyrelsen fatta beslutet. Men inför fullmäktige säger Benny Augustsson att (se TTELA “Kritik mot Bergagårds-affären”):
“vi vill ha fram så mycket uppgifter som möjligt inför beslutet i fullmäktige”
Jaha… Så i kommunstyrelsen kan ledamöterna fatta beslut utan riktiga och fullständiga faktaunderlag?
I kommunstyrelsen sa Gunnar Lidell (M), enligt vad som sagts mig (jag var frånvarande), att mer underlag måste fram, medan en annan ledamot tyckte att FABV inte kan lägga ned tid på att ta fram uppgifter om eventuella kostnader innan fullmäktige hade gett OK till affären…. Bo Carlsson menade, enligt en källa, att, ungefär, “vi får köpa först och se över de olika alternativen sen, vi får se vad det kostar när köpet är klart”…
Först beslutar “vi” att köpa en fastighet för 4,82 milj kr, sedan tar “vi” reda på vad den totala kostnaden blir… Det låter som en saga… Men så är det – det bekräftade Benny Augustsson till TTELA:
“När affären är i land ska de fortsätta arbetet. Hur stora investeringsbehoven på fastigheten är ska också slås fast.”
Jo, jag tackar jag…
Men “sent ska syndaren vakna”. Tydligen. Vi får se om kommunfullmäktige får mer information… Men, kan man ju också fråga sig, tänker sig Benny Augustsson att fullmäktige ska få ett kompletterande underlag som inte har varit uppe och beretts i kommunstyrelsen…? Det undrar jag om det är ok…
Det saknas i nu-läget många och väsentliga uppgifter och underlag för att ledamöterna i kommunfullmäktige ska få en helhetsbild och kunna ta en saklig och objektiv ställning till fastighetsaffären.
I nästa blogg ska jag lista några av de frågor som fullmäktige rimligtvis måste ha svar på innan beslut kan fattas.
Avslag för Ursand (2/2)
I gårdagens blogg redogjorde jag för de argument som kommunstyrelsen motiverade sitt avslag med till Ursands Resort & Camping. (Se “Avslag för Ursand (1/2)”.) Företaget lämnade ju i höstas in en ansökan om planbesked för att:
“möjliggöra utveckling av pågående campingverksamhet samt utökning av campingområdet.”
Kommunens utredning, med titeln ”Utredning gällande planbesked för Ursands Resort & Camping”, dateras till den 17 februari 2020. Den är omfattande, detaljerad och utförlig. Tyvärr saknas karta eller kartbilagor, så när utredningen beskriver de olika områdena på Ursand så blir den stundtals svårbegriplig, eller till och med omöjlig att förstå. Det finns emellertid en karta, nämligen den karta Ursand själv lämnade in i samband med att den ursprungliga ansökan kompletterades. Den fanns emellertid inte med i handlingarna till kommunstyrelsen…
I den kompletterande bilagan från Ursands Resort & Camping framgick också hur Ursand ville förändra respektive “delområde”.
Inte heller denna handling fick, märkligt nog, kommunstyrelsen se. Vilket torde ha gjort det svårt att förstå Ursands planer liksom den utredning som gjordes…
Utredningen börjar med att beskriva den nuvarande statusen på området. Det finns en detaljplan skriver utredningen, som gäller fram till juli 2021. Sedan redogörs det för områdets riksintressen. Och då är det egentligen “bara” det rörliga friluftslivet som riksintresset handlar om. Utredningen fortsätter med att beskriva strandskyddet, områdets naturvärden och en fornlämning. Jag kan inte se att Ursands planer inkräktar på några av dessa – med undantag av att ytterligare delar av strandskyddet skulle behöva upphävas.
Utredningens tyngdpunkt ligger emellertid i en redovisning av bedömningarna för varje enskilt område. I det här avsnittet har även politikerna deltagit:
“Önskemålen i ansökan har bedömts tillsammans med kommunalråden och tjänstemän från olika förvaltningar inom kommunen.”
Det har också varit ett möte mellan politikerna, tjänstemännen och Ursand Resort & Camping. Det var efter detta möte som Bert Karlsson skrev ett öppet brev till kommunen. Bert skrev bland annat:
”En chock, en förnedring som jag aldrig tidigare upplevt i rollen som företagare.”
Bert Karlssons brev resulterade för övrigt i en blogg och ett eget besök på plats. (Se “Ursand: Öppet brev från Bert”. Här kan du också ladda hem Berts brev.)
Ursand ville använda område 1 (se karta ovan) till plats för ytterligare villavagnar. Det tycker utredningen är olämpligt, därför att:
“Eftersom området ligger högre än befintlig camping bedömer kommunen att en utökning av campingen i detta område skulle bli alltför starkt exponerat mot Vänern och därmed riskera att påverka riksintresset för friluftslivet och miljön runt badplatsen”
Jag kan väl tycka att ”bedömningen” känns väldigt långsökt och – konstruerad…
Ursand vill förändra områdena 2 och 4 från säsongscamping till åretruntcamping. Även detta tycker kommunen är olämpligt:
“Det är viktigt för besöksnäringen i Vänersborg att det finns tillgänglig korttidscamping i området. Kommunen anser att det är viktigt att korttidscamping lokaliseras i det mest attraktiva området, nära stranden. Korttidscamping i kombination med att området ska vara helt avstädat på vinterhalvåret innebär också att området blir mindre privatiserat och därmed mer tillgängligt för allmänheten”
Jag måste säga att det finns hyfsat bra argument mot en del av Berts planer, men dessa tillhör inte dom. Det är svårt att se att vi vänersborgare traktar efter att gå på själva campingplatserna under vintern… Och visst ekar väl argumenten om “mindre privatiserat och därmed mer tillgängligt för allmänheten” tomma när man vet att när det gällde skogarna vid Mariedal Östra och Kindblomsvägen var det bara att hugga ner vartenda träd som stod i vägen för bostadsbyggandet… Och varför det skulle vara särskilt viktigt att korttidscampingen lokaliseras närmast stranden kan jag inte riktigt förstå.
Planerna för område 3 uttryckte Ursand så här:
“Området önskas för restaurang och konferensboende. Konferensboendet ska byggas över vattnet i viken.”
Jag har beskrivit planerna för detta område i min första blogg om Ursand. (Se “Avslag för Ursand (1/2)”.) Det står faktiskt inget i Ursands ansökan om att företaget vill köpa kommunens mark, men jag antar att det har förts fram vid muntliga samtal mellan parterna. Det kan vara bra att veta att det inte finns något juridiskt hinder för ett konferensboende på bryggor. Som typ finns i Sunnanå, Mellerud. Det är bara att ändra i detaljplanen. Men kommunen har sina principer. Eller är det kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som har det?
Utredningen slår med bestämdhet fast:
“men eftersom kommunen inte har för avsikt att sälja någon mark inom camping/konferensområdet bedöms det oskäligt att pröva en planändring.”
Det är knappast något opartiskt eller opolitiskt uttalande i en utredning…
Den slutsats som dras i utredningen föregriper den politiska processen genom att slå fast en politisk ståndpunkt. Utredningen tar politisk ställning. Och, som sagt, det måste vara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons åsikt. (Jämför med Lidells protokollsanteckning som jag tar upp nedan). När man läser utredningen kan man få uppfattningen att det finns principiella hinder för ett enskilt ägande av en stuga på kommunal mark, eller brygga. Vad det i så fall skulle vara framgår dock inte av handlingarna. Inte det heller. Jag har lite svårt att tro att det finns några…
Ursand önskade att område 5 skulle få användas för tältplatser och område 6 för ställplatser för husbilar. Utredningen:
“Området Grönvik är viktigt som rekreationsområde för allmänheten såväl som för campingens gäster. I det här området bedömer kommunen att allmänhetens intresse av grönstråket med rekreation i anslutning till vattnet väger tyngre än behovet att utvidga campinganläggningen.”
Jag kan faktiskt hålla med kommunen, det känns inget bra med ställplatser för husbilar på
Grönvik. Däremot tycker jag att en “vildmarkscamping” i skogen är en intressant idé. På området står träden tämligen glest och tält skulle kunna sättas upp utan att träd avverkades. (Se “Ursand: Öppet brev från Bert”.) Bert har för övrigt planer på att även uppföra nya toaletter på Grönvik, men jag har en känsla av att det förutsätter ställplatser för husbilarna…
Område 7 ville Ursand använda till ställplatser för husbilar. Det ville inte kommunen. Gällande detaljplan anger:
“allmän plats parkering och natur för området. Behovet är stort av fler allmänna parkeringsplatser och det är inte lämpligt att lägga dem längre bort från badplatsen än vad de redan är.”
I samtal tidigare i år sa dåvarande platschefen att alla bilar får plats på den nuvarande parkeringen. Och i så fall är det inte så mycket att träta om. P-platser eller camping, varför inte camping? (Kommunen har planer på att bygga P-platser i området ”inom några år”…)
Och till sist område 8. Här vill Bert och Ursand ha mer utrymme för camping. Och visst säger kommunen, området anges som:
“utvecklingsområde för camping i den fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten.”
Men så lätt är det inte:
“bedömer kommunen att det inte är lämpligt att planlägga detta område i dagsläget”
Det som måste göras innan detta område utvecklas är, och håll i er nu alla boende vid Mariedal Östra och Kindblomsvägen – en konsekvensbeskrivning…
Det här var innehållet i den utredning som blev resultatet av Ursands ansökan om planbesked för ny detaljplan.
Det finns redan en detaljplan för Ursand, vilket påpekas gång på gång i både utredningen och i förvaltningens, och kommunalrådens, sammanfattande svar. Av någon anledning som jag inte förstår. Det var ju just denna ”gamla” detaljplan som Ursand och Bert ville ändra på. Och det finns ju inga hinder för det, kommunen kan ändra detaljplanen om den vill. Dessutom gäller den nuvarande planen bara i ett år till (till juli 2021)…
Utredningen mynnade ut i följande slutliga och sammanvägda bedömning:
“kommunen [kan inte] tillmötesgå de önskade ändringarna eftersom de skulle påverka starka allmänna intressen negativt.”
Politikerna avslog Bert Karlssons och Ursands Resort & Campings begäran om planbesked. Rubbet. Alltihop på en gång typ. Inget passade kommunen.
Som jag har visat i dessa två bloggar saknades några underlag, “Bilaga till ansökan om planbesked för ny detaljplan för Ursands Camping” och en kartbilaga. Det kunde inte vara lätt för kommunstyrelsens ledamöter att fullt ut förstå ärendet utan dessa handlingar.
Gunnar Lidell (M), Henrik Harlitz (M), Dan Åberg (M), Robert Johansson (KD) och Göran Svensson (MBP) deltog inte i kommunstyrelsens beslut om avslag. De avstod från att rösta och lämnade en gemensam protokollsanteckning:
“Ursands camping har under de senaste åren utvecklats mycket positivt. Detta bidrar också till ökad turism i Vänersborg. Ytterligare utveckling av campingen som kan genomföras inom givna lagar och regler borde också vara positivt.
Som argument för att avstyrka utvecklingsplanerna och ansökan framgår att Ursand Camping & Resort inte äger fastigheten. Dessutom tar beslutsförslaget ställning till att Vänersborgs kommun inte har för avsikt att sälja någon mark.
Vi delar inte detta ställningstagande utan ser det som möjligt att sälja viss mark i området. Dock med stark begränsning för att allmänheten även fortsättningsvis har tillgång till strandområde m.m.
Att äga en camping är inte en kommunal kärnverksamhet.
Vi är också tveksamma till den formella beredningen av ansökan. Planförslaget borde blivit föremål för en politisk behandling i byggnadsnämnden före kommunstyrelsen tar upp frågan.”
Undertecknad var inte närvarande på sammanträdet, men jag hade röstat nej och ställt mig bakom ovanstående protokollsanteckning – i form av en reservation… Om jag hade haft möjlighet.
Min bestämda åsikt är att kommunen måste hushålla med skattebetalarnas pengar, särskilt i dessa tuffa tider. Skattepengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till välfärden, till det som är lagstadgat, till de gamla och sjuka, till barnen och ungdomarna. Därför menar jag också att kommunen kan sälja mark. Det viktiga är bara att kommunen behåller mark som är nödvändig för vänersborgarna i allmänhet. Det skulle kunna vara t ex badstranden, vägen ner till stranden, Grönvik, GC-vägar, parkeringen etc.
Det kan aldrig vara en kommuns uppgift att äga en campingplats.
För övrigt anser jag att kommunen borde kunna komma överens med Bert Karlsson och Ursands Resort & Camping. Det har ändrats så mycket på Ursand att det nu bara finns en väg framåt, Berts. Och Bert satsar seriöst, det råder inte längre något tvivel om det. Kommunens ihärdiga obstruktion börjar kännas jobbig…
Anm. Del 1 av denna blogg hittar du här: “Avslag för Ursand (1/2)”.
Avslag för Ursand (1/2)
En blogg blev två, två bloggar blev tre… Jag skulle behöva gå en fördjupningskurs hos kommunens kommunikatörer hur man uttrycker sig mer kortfattat… Men det visade sig att Ursand behövde en egen blogg. Eller två. Igen. Tycker jag.
Ursands Resort & Camping lämnade i höstas in en ansökan om planbesked. Syftet var kortfattat att (citerat från kommunens sammanfattning):
“möjliggöra utveckling av pågående campingverksamhet samt utökning av campingområdet.”
I onsdags förra veckan var ärendet uppe i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens beslut kom att bli:
“Kommunstyrelsen medger inte planbesked för att upprätta detaljplan för Ursands Resort & Camping i Vänersborg.”
Avslag alltså. Ursand och Bert Karlsson fick “tummen ner” på sin ansökan. Dock deltog inte M (Gunnar Lidell, Henrik Harlitz och Dan Åberg), KD (Robert Johansson) och MBP (Göran Svensson) i beslutet. De röstade alltså inte nej, eller ja – de röstade inte alls. De lämnade emellertid en tämligen utförlig protokollsanteckning. (Den återkommer jag till senare.)
Och det var egentligen ingen större överraskning, att det blev avslag alltså. Kommunledningen håller hårt om Ursand och vill inte att det ska råda några som helst tvivel om vem som bestämmer över området. Jag tror att inställningen från de styrande är att Bert Karlsson behöver Vänersborgs kommun mer än vad kommunen behöver Bert. Jag tror att det är ett feltänk… Och ett möjligt misstag.
Som underlag till beslutet har kommunen gjort en utredning, “Utredning gällande planbesked för Ursands Resort & Camping”. Utredningen är i flera delar objektiv och faktaspäckad, som utredningar ska vara. Det är ju tjänstemännen som utreder och politikerna som värderar, prioriterar och tycker. Den här utredningen är emellertid annorlunda. Redan i utredningen deltar vissa politiker:
“Önskemålen i ansökan har bedömts tillsammans med kommunalråden och tjänstemän från olika förvaltningar inom kommunen.”
Det innebär att redan i utredningen finns det en uppsjö av åsikter och värderingar. Det gör att det blir svårare att se objektivt på hela ärendet – och det var nog inte heller utredarnas avsikter…
Jag återkommer till utredningen, men naturligtvis ligger den till grund för själva motiveringen till avslagsbeslutet. Det kan kommunstyrelsens ledamöter läsa i handlingarna under rubrikerna “Sammanfattning av ärendet” och “Fördjupad beskrivning av ärendet”. Den text som återfinns i de här avsnitten är de första som politikerna möter och läser, och ibland händer det att ledamöter nöjer sig med att läsa enbart dessa. Det är således viktiga texter och formuleringar som gömmer sig under dessa rubriker. De betraktas allmänt som slutsatser dragna från utredningen.
Därför börjar jag med dessa texter och dessa formuleringar. De innehåller tre argument, tre motiveringar för avslaget.
Kommunstyrelsens första argument för avslag lyder:
- “Kommunen är ägare till fastigheten. Vänersborgs kommun har inte för avsikt att sälja denna mark.”
Här åsyftas ett område nere vid restaurangen vid vattnet där Ursand Resort & Camping önskar stycka av och sälja övernattningsstugor till privata intressenter. Som Ursand sedan vill hyra tillbaka delar av året. För att kunna göra det krävs att Ursand äger fastigheten. Motivet till konstruktionen är att Bert vill att konferenser ska förläggas till Ursand och då skulle deltagarna kunna övernatta i dessa stugor. (Jag är inte säker, men jag antar att det är samma idé som Bert har velat ”sjösätta” sedan många år tillbaka, se bild.)
Det kan väl tilläggas att Ursands planer är betydligt mer omfattande än just förändringen i detta område. Och ingen annanstans på Ursand handlar det om att Bert Karlsson vill köpa mark av kommunen.
- “önskade förändringarna riskerar påverka starka allmänna intressen”
I sammanfattningen står det inget mer än detta. I avsnittet “fördjupad beskrivning” utvecklas det här argumentet dock något:
“kommunen garanterar allmänhetens tillgång till området. Det handlar om natur, friluftsbad, gång- och cykelväg samt parkering.”
Det “allmänna intresset” borde ha utvecklats och förklarats mer noggrant om det skulle ha någon större tyngd. Det som står nu säger inte särskilt mycket, och jag är inte ens säker på att det är sant. Det finns vad jag kan se inget i Bert Karlssons planer som påverkar t ex “friluftsbad”.
Det finns också ett tredje och sista argument i sammanfattningen av ärendet. Men jag tycker inte att det är relevant överhuvudtaget.
- “Campingverksamheten har möjlighet att utvecklas ytterligare inom ramen för befintlig detaljplan då det finns område som ännu inte byggts ut.”
Ursand och Bert kan nog uttala sig bättre om utvecklingsmöjligheterna än kommunens tjänstemän. Och politiker. Dessutom visar det sig i utredningen att riktigt så enkelt var det inte att bygga ut campingverksamheten i detta område… (Återkommer till det i nästa blogg.)
Det finns alltså en utredning som är betydligt fylligare och som anger fler skäl. Jag återkommer till denna senare.
Det är dock lite svårt för en enkel kommunstyrelseledamot, som dessutom bara är ersättare, att sätta sig in i ärendet. Det är tydligt att Ursand Resort & Camping har lämnat in en ansökan om planbesked, den 7 oktober 2019. Några veckor senare, den 6 november, lämnade Ursand emellertid in en kompletterande ansökan, och den måste ha varit utförligare. Det förstår jag av tjänstemännens svar, men handlingen fanns inte i kommunstyrelsens underlag. Dessutom saknades en kartbilaga. Och utan den är det svårt, ja nästan omöjligt faktiskt, att veta var på Ursand Bert Karlsson ville göra förändringarna. Och hur ska en ledamot kunna ta ställning om hen inte vet vilka områden på Ursand det gäller?
Jag har lite svårt att förstår hur de närvarande ledamöterna kunde avslå Ursands ansökan när de inte hade all relevant information på bordet. Tyvärr ger kommunstyrelsens beslut på bristande faktaunderlag lite dåliga vibbar… Det är svårt att värja sig mot tanken att Ursands ansökan avslogs på andra grunder än fakta…
För att få en djupare förståelse för vad ärendet handlar om så tar jag det från början.
Ärendet startade alltså den 7 oktober förra året med en begäran från Ursand Resort & Camping om planbesked.
Begäran, eller ansökan, var skriven på en förtryckt blankett. Blanketten skrevs på av dåvarande platschef Daniel Aronsson och var mycket kortfattad. Den avsåg, skrev Aronsson, upprättande av ny detaljplan – och motiveringen var:
“Då den nuvarande detaljplanen inte är förenlig med anläggningens utveckling så önskar vi en ny.”
Sedan kom uppenbarligen en komplettering in till kommunen en månad senare. Denna fanns alltså inte med i kommunstyrelsens handlingar.
Nu hände emellertid en märklig sak med ansökan. Något som jag faktiskt inte kommer ihåg att jag har varit med om förut. (Därmed inte sagt att det i sig är ett formellt fel begånget.) Det var inte miljö- och byggnadsförvaltningen som fick ansökan i sin hand…
“Önskemålen från Ursand Resort & Camping har utretts tillsammans med kommunalråden samt tjänstemän från berörda förvaltningar inom kommunen.”
Det framgår inte vilka de “berörda” förvaltningarna var, men miljö- och byggnadsförvaltningen var självklart en av dom.
Orsaken till “specialbehandlingen” motiverades med:
“Området har stora värden för boende i Vänersborg som besöker framför allt badplatsen men även i stor utsträckning hamnen och naturen runt campingområdet.”
“Hamnen”? Grönvik?
Och:
“att den berör flera Riksintressen … planen är av sådan strategisk betydelse”
Kommunen har försökt att få det att framstå som om ärendet Ursands planbesked är unikt. Och att ärendet därför måste behandlas “vid sidan om” byggnadsnämnden. Jag kan inte se det och det utvecklas inte i handlingarna. Det enda unika med ärendet tycks för mig vara att Bert Karlsson är inblandad…
Vem som fattade beslutet att kommunen skulle frångå den vedertagna ordningen på ärendeberedningen framgår inte. Kommunstyrelsens ordförande? Byggnadsnämndens ordförande? Det vet jag inte, men det har tydligen pratats en del politiker och tjänstemän emellan.
I den protokollsanteckning som M, KD och MBP lämnade reagerade de också för ärendeberedningen, och skriver:
“Vi är också tveksamma till den formella beredningen av ansökan. Planförslaget borde blivit föremål för en politisk behandling i byggnadsnämnden före kommunstyrelsen tar upp frågan.”
Kommunen gjorde en omfattande och utförlig utredning som en följd av Ursands ansökan. Av någon anledning deltog alltså politiker i den, men det berättar jag mer om i morgondagens blogg.
Anm. Del 2 av denna blogg hittar du här: “Avslag för Ursand (2/2)”.
KS i onsdags (2/2)
“Sammankomster på fler än 50 kan ge fängelsestraff.”
Så löd Aftonbladets rubrik på hemsidan några minuter efter Stefan Löfvens presskonferens igår fredag.
Det betyder att Vänersborgs kommunfullmäktige inte kan sammanträda den 15 april, i varje fall inte i den form som vi är vana vid. Jag ser emellertid framför mig hur några personer redan nu arbetar febrilt med att kunna hålla mötet, liksom andra möten, på distans. Det blir nog inte det lättaste. Fullmäktige består av 
51 ledamöter och 29 ersättare (sammanlagt 80 personer alltså). Och då räknar vi inte med tjänstemän, media och åhörare. Alla sammanträden är nämligen offentliga enligt kommunallagen. Det betyder att alla som vill ska få och kunna se och höra sammanträdet. Vi får se hur “mötesarrangörerna” lyckas. Jag tror inte att det vore någon större katastrof om sammanträdet ställdes in.
Kommunstyrelsen hade alltså sammanträde i onsdags. De flesta ärenden skulle vidare till och avgöras av kommunfullmäktige. Men några beslutades direkt av kommunstyrelsen. I torsdags skrev jag om några av dem, om extrapengar till miljö- och hälsoskyddsnämnden, styrande dokument och ett nyligen framtaget lokalförsörjningsunderlag. (Se “KS i onsdags (1/2)”.)
Onsdagens sammanträde var också en så kallad bolagsdag. De kommunala bolagen var där och informerade. Det brukar vara intressant att lyssna på och det är något som alla fullmäktigeledamöter borde få tillfälle att höra. Och vad jag förstår så är det också kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levins avsikt att så ska bli fallet.
Barn- och utbildningsnämndens “gamle” förvaltningschef Kent Javette har efter pensioneringen gått och blivit politiker. Och dessutom socialdemokrat. Javette är inte bara ordförande i Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, utan också i Vattenpalatset Vänerparken AB.
Vattenpalatset är en dyr affär för Vänersborg. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året, liksom 2018, till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det tillkom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr.
Vattenpalatset är populärt. Förra året ökade antalet badbesökare med ca 4.000, så att det totala antalet beräknades uppgå till ca 91.000. Till det tillkom också ca 7.000 övriga besökare samt ca 520 elever i simundervisning från kommunens skolor.
Vattenpalatsets avtal med Vänerparken (som är privatägt) sträcker sig fram till 2025. Javette undrade, har det sagts mig, hur kommunstyrelsen såg på framtiden med bad i Vänersborg. Ska man t ex göra investeringar? Jag vet inte hur inställningen var i kommunstyrelsen, men efter en fråga om hur stora investeringar det kunde vara fråga om så kunde Javette inte ge något direkt svar. Han meddelade dock att bassängfundamentet behövde göras om. Och det låter ju tämligen dyrt…
Vattenpalatsets framtid kräver onekligen en del funderingar. Det är nog viktigt att politikerna på allvar börjar tänka igenom baden i kommunen. Den kanske viktigaste frågeställningen, som jag ser det, är: ska kommunen i ekonomiskt kärva tider låta de äldres, sjukas, barns och ungdomars behov stå tillbaka – för en fortsatt sponsring av en icke lagstadgad badverksamhet?
Från vatten inomhus till vatten utomhus. Det är varierande att sitta i kommunstyrelsen…
Jag vet inte om det är en pappersprodukt, dvs önsketänkanden och förhoppningar, eller om det är ett verkligt framtidsscenario. Eller vad det är… Men Trafikverket har tagit fram en överenskommelse om en utveckling av Vänersjöfarten. Det är tänkt att Vänersjöfarten ska bli konkurrenskraftig så att:
“järnvägssystemet [kan] avlastas och minskning ske av andelen lastbilstransporter”
Trafikverkets prognoser bygger på att godsmängden inom Vänersjöfarten ska öka med 50% jämfört med 2014 års nivå. Godsmängden är tänkt att uppgå till 2,8 milj ton år 2040. Idag liksom de senaste åren, 2016-2019 (jag har dock inte siffran för just 2014), har godsmängden pendlat kring 1,5 milj ton.
2014 läste jag en utredning som hade initierats av Trafikverket, och om jag inte minns fel satt Gunnar Lidell med i den. Den utredningen förutspådde att de framtida godsmängderna inom Vänersjöfarten skulle öka till nästan 4 miljoner ton fram till 2030. De två prognoserna stämmer således inte riktigt… Förväntningarna har skruvats ner betydligt.
Vad jag förstår så uppnådde emellertid sjögodsvolymerna i Vänersborgs hamn “målet” redan 2017. Och trots en minskning 2019 (jämfört med 2017) så hade godsmängden ändå ökat mer än 50% jämfört med 2014… Förra året anlöpte för övrigt 34 båtar Vänersborgs hamn. Det var faktiskt mer än en båt varannan vecka… Varje båt fraktade i genomsnitt 3.000 ton. (Maximalt kan båtarna ta 4.000 ton.) Som en jämförelse, hamnen i Uddevalla kan ta större fartyg, upp till 50.000 ton. Antal fartygsanlöp i Uddevalla var förra året 262 st. Vänersborgs betydelse som hamnstad kan faktiskt ifrågasättas…
Hur som helst. Kommunstyrelsen förband sig i onsdags att verka för en satsning som leder mot Trafikverkets senaste mål. Dessutom ska det från kommunens sida tillsättas arbetsgrupper, som ska ta fram konkreta åtaganden. Vi får väl se vad Vänersborg kan tillföra arbetsgrupperna. Och hur mycket det ska kosta. För övrigt anser jag att de transporter som är nödvändiga ska ske så miljövänligt som möjligt. Och är det med båt så är det… Fast jag tvivlar.
Och så var det till sist Ursand… Men det tror jag får bli en tredje KS-blogg.
PS. På Facebookgruppen “Vänersborgare” har det stundtals varit en mycket het diskussion. Det är mina bloggar om kommunens (Fastighets AB) stundande köp av Bergagården som har rört upp känslor, särskilt liberalen Jan Carlsteins känslor… Han skrev (ordagrant citat):
“Det är väl inget fel. Som 1 av 3styrelseledamoter i Fastigheter AB Vänersborg står jag bakom detta köp. Dinna personliga aversion mot Bo Carlsson bör inte förmörka det kloka i denna långsiktiga affär?”
Även kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) deltog i “tråden”.
KS i onsdags (1/2)
Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sammanträde.
Enligt den planering som ledamöterna fick information om innan mötet så skulle det hållas som vanligt. Beslutet från kommunfullmäktige förra onsdagen (se “Decimerat KF och Holmenförsäljning”) hade nämligen inte vunnit laga kraft – och därför gavs det inga möjligheter att delta på distans. Jag hade hoppats att ordförande Benny Augustsson (S) ändå på något sätt skulle ha använt sin kreativa förmåga till att arrangera mötet så att ALLA kunde delta. För min del ansåg jag att det behövdes lite 
fler åtgärder än en rekommendation att ledamöterna inte borde kramas… Sammanträdet sköts inte heller upp, vilket det skulle kunna ha gjorts. SKR (Sveriges kommuner och regioner) kom i måndags ut med ett PM (kan laddas ner här) om vad som gäller:
“Visst beslutsfattande måste ske i kommuner och regioner. Det är därför knappast möjligt att ställa in alla sammanträden i fullmäktige och nämnder under viss tid. Det kan vara fråga om tidsfrister som måste iakttas och vissa myndighetsärenden måste avgöras utan dröjsmål. Om inte sådana tvingande omständigheter föreligger kan det dock finnas möjlighet att ställa in sammanträden.”
Jag lämnade återbud till kommunstyrelsens sammanträde.
Kommunstyrelsens ärendelista var diger:
Till den digra ärendelistan följde ett underlag på 642 sidor. Det frestar på att vara påläst… Jag vet inte hur många timmar jag ägnade enbart åt ärendet, ”Köp av del av Fastighet Vänersborg Hunneberg 1:5, Bergagården”… (Se “Nej till köp av Bergagården”, del 1, del 2 och del 3.)
De allra flesta av kommunstyrelsens ärenden ska vidare till kommunfullmäktige. Och det är ju egentligen då som det blir skarpt läge, det är då de slutliga besluten ska fattas. Jag tänkte därför blogga om flera av dessa ärenden som en, så att säga, förberedelse till KF-sammanträdet den 15 april. I denna blogg tar jag därför bara upp de ärenden som avgjordes av kommunstyrelsen. Och alla dessa ärenden gick för övrigt, vad det har sagts mig, igenom som “det var tänkt”. (Det dröjer ett tag innan ett justerat protokoll är klart.)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick 497.000 kr extra i årets budget för ökade hyreskostnader. Hyran fördubblades nämligen efter kommunhusets renovering… Beslutet innebär alltså att en del av kommunens förvaltning nu ska skicka extra pengar till miljö och hälsa som i sin tur skickar dessa pengar till en annan del av kommunens förvaltning… Och överallt sitter det antagligen personer som räknar, skriver fakturor, mailar, expedierar, bokför och betalar. Och skickar interna fakturaavgifter… Visst sker allt lite enklare med IT-stöd, men det känns ändå som något grundläggande fel. Hur många är egentligen anställda enbart för att administrera interna överföringar och betalningar?
Jag noterade att det i handlingarna till ärendet stod:
“Nämnden beskriver flera kostnadsökningar som uppstod i samband med omorganisationen då miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och byggnadsförvaltningen slogs ihop till en förvaltning.”
Tänk, jag trodde att sådana här omorganisationer och sammanslagningar skulle spara pengar… Men det kanske de gör – på sikt.
KS antog vidare riktlinjer för styrande dokument. Det handlar om ett styrande dokument för området styrande dokument. Det låter byråkratiskt, men det är ett mycket viktigt arbete. I riktlinjen beskrivs nämligen:
“struktur, terminologi och beslutsnivåer för Vänersborgs kommuns styrande dokument.“
Det är också ett nödvändigt arbete. Om inte annat för att revisorerna har “klagat”. De påbörjade 2018 en granskning av kommunens styrdokument, men kommunen bedömdes inte uppfylla något av de kontrollmål som uppställts inför granskningen. Och därför avbröt revisorerna granskningen.
Oavsett revisorer är det viktigt att det här arbetet blir klart och att det blir bra. Förvaltningen är på god väg.
Ärendet “Lokalförsörjningsunderlag” noterades av kommunstyrelsen. Syftet med lokalförsörjningsunderlaget är att:
“det ska utgöra ett verktyg för planering av framtida behov samt att med god framförhållning kunna bedöma dels framtida investeringsbehov, dels kommunens samlade lokalkostnader.”
Underlaget är på många sidor, men det är en ganska intressant läsning. Materialet innehåller en hel del matnyttigt. Till stor del handlar det om socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens situation och behov. Även kultur- och fritidsnämnden beskrivs.
I materialet finns det jämförelser av lokalkostnader med andra kommuner:
“Kostnaderna för förskola och grundskola F-9 är 5% respektive 6% lägre än kommungruppens. För fritidshemmen är kostnaden 10% högre än för kommungruppen.”
Det kan vara värt att hålla i minnet för alla skolpolitiker…
Det talas om att det finns överytor i grundskolans högstadier. Det visar sig att det bara finns “överytor” på Dalboskolan. Och vad jag förstår så blir det fler elever där till hösten… Silvertärnans överytor beror på, som står på annan plats i texten, att lokaler inte kan användas just nu på grund av renovering och ombyggnad.
Barn- och utbildningsnämndens hyreskostnader kommer att öka markant de kommande åren:
“Under perioden 2018-2023 pågår ny- och ombyggnad av skolor (Öxnereds skola, Silvertärnan, Brålanda skola och Holmängen skola) för 642 mkr. Skolorna beräknas vara klara under perioden 2020-2023. Den sammanlagda ökade hyreskostnaden för dessa skolor kan beräknas till ca 45 mkr. Idag betalar barn- och utbildningsförvaltningen drygt 90 mkr i hyra/år för sina förhyrda lokaler. … Tittar vi enbart inom barn- och utbildningsförvaltningens budget kan 45 mkr kr översättas till ca 75 lärare.”
Det blir onekligen, som man säger nu för tiden, en utmaning…
Enligt lokalförsörjningsunderlaget finns det betydande “överytor” i socialnämndens särskilda boenden och för LSS-boendena.
“Vänersborg har satsat på sina äldreboenden och valt att investera i stora gemensamhetsutrymmen med exempelvis gym, bastu, solrum, metodrum m.m.”
Vänersborgs lokalkostnader för äldreomsorg, funktionsnedsättning SoL och funktionsnedsättning LSS är betydligt högre än för jämförbara kommuner.
“Om vi utgår från att 80 kvm per boende är optimalt finns idag en överkapacitet per boende på 25 kvm vilket totalt ger en överyta på 9.925 kvm vilket skulle täcka behovet av yta för 124 boende.”
Jag kan väl tycka att utredarna ibland har ett väl ekonomistiskt synsätt på socialtjänstens boenden. Det kanske inte kostar för mycket i Vänersborg, det kanske är så att andra kommuner satsar för lite på boendena? De äldre kanske inte får det boende de förtjänar i andra kommuner för att få en värdig ålderdom efter åratal av slit i arbetslivet? Det finns andra faktorer att ta hänsyn till i välfärdssektorn än “ekonomisk effektivitet”…
För kultur- och fritidsnämndens del står det i materialet:
“Kostnaden för fritidsgårdar är i Vänersborgs kommun väsentligt lägre än kommungruppens då de ligger 45% lägre. Kostnaden för Idrotts- och fritidsanläggningar är däremot något högre än kommungruppens då de ligger 18% högre.”
Jag kan tänka mig att det är arenan som drar upp kostnaderna.
Några andra intressanta uppgifter i underlaget:
- “Genomförs de beslutade projekten samt de behov som redovisas innebär det investeringar om ca 930 mkr i kommunens fastigheter för verksamhetslokaler fram till år 2030.”
- “Om inte mer medel kan avsättas för underhåll kommer det eftersatta underhållet att öka ytterligare.”
- “Ett bristande underhåll riskerar att öka kostnaderna för underhållet när det blir akut och att öka investeringsbehoven då det inte längre är lönsamt att restaurera byggnaden.”
- “Hur stor andel av lokalerna som är inhyrda är i dagsläget oklart då en fullständig förteckning över alla externa hyresavtal saknas.”
- “Exempelvis går för en kontorsarbetsplats som kostar 90.000 kr om året mer än halva kostnaden till inredning, utrustning, städning och annan service.”
- “Att ta tillvara på det befintliga lokalbeståndet är minst lika viktigt för lokalförsörjningen som nyinvesteringar.”
Kommunstyrelsen avgjorde ytterligare några ärenden igår, t ex om Vänersjöfarten och detaljplan Ursand. Jag återkommer.
Dagens KS – och Bergagården
Vänersborgs kommunstyrelse sammanträdde idag. Det var 15 politiker närvarade och 15 politiker frånvarande. En närvaro på 50% alltså.
Det är inte ok tycker jag. Ur demokratiskt hänseende är det inte det. Personer som råkar tillhöra en riskgrupp, eller har en nära anhörig i hemmet som gör det, diskrimineras. (Diskriminering är ett tungt ord… Borde jag lägga till “på sätt och vis”? Eller är det så “på riktigt”?)
Jag var inte där och därför skriver jag ner vad andra har berättat för mig.
Det var en dag fylld med information:
Det är självklart tråkigt att vara frånvarande, och särskilt tråkigt var det att missa Johan Olofson från Kunskapsförbundet Väst och Kent Javette, min gamle chef.
Just informationen om Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum är ju tämligen aktuell i dessa tider. Inte för att muséet ska blandas ihop med varken FABV:s köp av Bergagården eller Stiftelsen Bergagården. Fast det finns naturligtvis beröringspunkter. Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB är ett av Vänersborgs kommuns helägda bolag. Och fastigheten där muséet står ägs faktiskt av Fastighets AB Vänersborg.
Kungajakt- och viltmuséet kommer att fortsätta ägas av kommunen oavsett vem som äger Bergagården. Och de verksamheter som muséet bedriver (se muséets hemsida):
“Älgsafari på berget, spana på bäver från en kanot på Hunnebergs lugna vatten eller ta en avkopplande cykeltur på någon av cykellederna runt området. Köp ett fiskekort och upplev på egen hand den trolska stämningen på någon av Hunnebergs vackra fiskesjöar eller vandra i grupp i härlig naturmiljö.”
Ja, dessa aktiviteter kommer att vara kvar även om någon annan, t ex Spiskupan, hade fått köpa Bergagården. Så argumentet som har hörts i debatten att folk i allmänhet och människor med funktionsvariation i synnerhet riskerar att “stängas ute” om ett privat företag köper Bergagården håller inte. På sin höjd är risken att vänersborgare och turister inte får dricka kaffe och äta på Spiskupan eller att de utestängs från grillplatserna på gården. De här riskerna torde emellertid vara obefintliga.
För övrigt kommer hela Hunneberg och Halleberg att stå öppna för allmänheten vad som än händer med Bergagården. Och då kan jag väl också passa på att återge (se här) vad muséet skriver på sin hemsida:
“För att bevara och utveckla bergens natur- och kulturvärden har Sveaskog valt att göra Halle-Hunneberg till ekopark. Förutom skogens betydelse för friluftslivet och människans välbefinnande finns det andra skäl till att Halle- Hunneberg blev en av 36 ekoparker. Först och främst är det ett stort sammanhängande skogsområde i en del av landet där det är ont om just sådana områden. Halle- och Hunneberg är idag Västsveriges enda ekopark.”
Det finns naturligtvis också beröringspunkter till Stiftelsen Bergagården. Kent Javette (S) är t ex ordförande i både Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum. På informationen i kommunstyrelsen idag sa Javette att julmarknaden skulle sluta arrangeras av Kungajaktsmuséet och övertas av Stiftelsen.
Det här har jag inte sett i några protokoll eller andra papper, men jag skulle kunna tänka mig att det kan vara mycket arbete med julmarknaden för de kanske 100.000 kr som julmarknaden ger i vinst…
Kommunstyrelsen fattade naturligtvis också beslut i ärendet “Köp av del av Fastighet Vänersborg Hunneberg 1:5, Bergagården”…
Vid en fråga från James Bucci (V) hävdade återigen FABV:s ordförande Bo Carlsson (C) att Spiskupan hade lovat att “ta sin del” av VA-kostnaderna. Det stämmer inte.
För det första. I det nu gällande hyresavtalet mellan Sveaskog och Stiftelsen står det:
“Hyresgästen svarar för lokalens uppvärmning, varmvatten, elektrisk ström samt vatten och avlopp. … Det åligger hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag, myndighet eller domstol kan komma att krävas för lokalens nyttjande.”
Stiftelsen Bergagårdens ordförande Kent Javette (S) hade funderingar kring dessa förhållanden och frågade Sveaskog. Javette fick svaret den 17 juni 2019 (se “Bo, Bergagården och en nyhet”):
“detta hyresavtal [är] alltså inte … något ”vanligt” hyresavtal där hyresgästen betalar en marknadsmässig hyra och fastighetsägaren svarar för sedvanligt underhåll. Istället är det i det här fallet Stiftelsen som ansvarar för alla typer av skötsel och underhållsåtgärder på fastigheten.”
Och för det andra, och det avgörande. Så här står det i hyresavtalet från den 24 januari 2017 mellan Stiftelsen Bergagården (hyresvärd) och Spiskupan Bergagården AB (hyresgäst):
”Hyresvärden svarar för att byggnadens vatten och avloppssystem samt att försörjande el- och vattenledningar hålls i gott skick.”
Solklart!
Bo Carlsson menade tydligen vidare, enligt mina källor, att “vi får köpa först och se över de olika alternativen sen, vi får se vad det kostar när köpet är klart”. Och så får det i så fall naturligtvis inte gå till. Alla fakta, alla papper, måste finnas på bordet innan beslut fattas. Hur vet politikerna annars vilka beslut de tar? Och vad de kostar?
Ingen framförde vad jag förstår de “formella” och juridiska argumenten från Kommunallagen 10 kap 3 §:
”Om en kommun … lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”
“Innan de fattas”… Fastighets AB har vänt på ordningen och fattat beslutat innan fullmäktige har sagt sitt… (Se “Nej till köp av Bergagården (3/3)”.) Kanske kommer detta att framföras i kommunfullmäktige nästa månad?
James Bucci (V) yrkade avslag på förslaget om köp av Bergagården. Han fick stöd av MBP, medan SD avstod. Alla andra partier röstade bifall…
Det blev också en votering om Lutz Rininslands (V) och min motion “Fortsätt, men gör rätt!”. Den avslogs med röstsiffrorna 9-6. Det var M+KD+MBP+V som röstade för bifall. De andra var mot. Avslaget är uppseendeväckande eftersom yrkandet var:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Det är fantastiskt – majoriteten avslår att politikerna “söker att åstadkomma en lösning”. Och en lösning på de frågor som motionen tar upp har hela direktionen i KFV i diskussioner ställt sig bakom. Även ledamöterna från S+C (det finns ingen från MP Vänersborg i direktionen). Du kan läsa mer på Lutz Rininslands blogg. (Se “Två motioner – bifall och avslag”) och motionen kan du läsa genom att klicka här.)
Det var dessa beslut som kommunstyrelsen hade olika åsikter om. De andra besluten gick som på räls. Nästan. I beslutet om Ursand avstod M, KD, MBP och SD. M+KD+MBP skrev en protokollsanteckning. Men det återkommer jag till vid ett senare tillfälle. Och, SD yrkade bifall till sin motion om att kommunfullmäktige ska införa en frågestund för allmänheten. Det blev dock ingen votering.
Jag hoppas att jag kan vara med i de fortsatta sammanträdena med kommunstyrelsen – och kommunfullmäktige.
Nej till köp av Bergagården (3/3)
Anm. Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg, ”Nej till köp av Bergagården (2/3)”.
Intäkter
Syftet med ett aktiebolag är att gå med vinst, kommunala aktiebolag kan ha andra ändamål. Som t ex att ”stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun” (ur FABV:s bolagsordning). Men gör kommunen stora investeringar, särskilt i icke lagstadgad verksamhet, så bör kommunen och dess politiker titta på intäktssidan. Det hör naturligtvis till när de totala kostnaderna för ett förvärv av en fastighet ska beräknas. (Kommunen kan ha, och har ofta, andra syften med verksamheterna. När det gäller Bergagården så diskuterade jag dessa under rubriken “Varför vill kommunen köpa Bergagården?”.
Inte heller när det gäller framtida intäkter finns det några uppgifter i underlagen till kommunstyrelsen. (Det finns ju inte heller några på kostnadssidan…) Det enda som står är att:
“Vid det senaste mötet i beställargruppen fick kommundirektörerna i de tre kommunerna i uppdrag att ta fram ett underlag för medfinansiering från Trollhättans och Grästorps kommuner för att säkerställa driftskostnader för Vänersborgs kommun i samband med köp av Bergagården.”
Ska Vänersborgs kommun genom Fastighets AB Vänersborg (FABV) nu köpa Bergagården så är det klart att det vore tacksamt om Trollhättans Stad och Grästorps kommun vore med och betalade. Jag förstår bara inte riktigt varför de skulle göra det? Varför skulle Trollhättan och Grästorp betala för konsekvenserna av ett fastighetsköp i Vänersborg? De är ju med och betalar för verksamheterna på Hunneberg genom att de är medlemmar i Stiftelsen Bergagården, men Vänersborgs kommuns köp av en fastighet…? Det minsta man kan begära är någon typ av förklaring i underlaget, och kanske skulle KS till och med avvakta besked från Trollhättan och Grästorp innan själva köpet godkändes…
Förutom de förhoppningar som underlaget tydligen fäster till Trollhättan och Grästorp antar jag att de enda inkomster som FABV kommer att få, är de inkomster som Sveaskog fick från fastigheten Hunneberg 1:7. Och det är nog inte mycket mer än den hyra som betalades för byggnaderna av Stiftelsen Bergagården och Skogsvargarna. Det var dessa som hyrde på Bergagården. Och eftersom Skogsvargarna nu har fått köpa sin byggnad så blir det inga intäkter därifrån för FABV. Stiftelsen Bergagården betalade 128.000 kr/år till Sveaskog. Det är hela den hyra som FABV kan räkna med. Och då ska vi komma ihåg att Stiftelsens pengar kommer från tre kommuner varav bidraget från Vänersborg är störst…
Arrangemang som julmarknader ordnades vad jag förstår av Kungajaktsmuséet som då hyr innegården av Stiftelsen (för en tämligen låg summa). Intäkterna därifrån kommer då inte heller FABV tillgodo. Vilket inte heller hyran från restaurang Spiskupan gör. Spiskupan betalar årligen en hyra på 253.000 kr, men pengarna går till Stiftelsen Bergagården.
Som jag ser det så kommer FABV och Vänersborgs kommun bara att ha kostnader för köpet och inga inkomster. Och det för att kommunen inte anser att Spiskupan, den andre spekulanten på fastigheten, kan tillgodose vänersborgarnas behov av “tillgång till natur- och friluftsliv” och “fortsätta utveckla besöksnäringen på Hunneberg”.
Ja, herregud…
Inför morgondagens kommunstyrelse
På onsdag ska kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att Fastighets AB Vänersborg (FABV) ska köpa fastigheten Hunneberg 1:7
Beslutet kommer att tas utan att alla fakta ligger på bordet, utan att politikerna vet var de totala kostnaderna för köpet och driften kommer att hamna. Och egentligen utan att veta vad FABV och kommunen ska ha fastigheten till. Det finns inga som helst planer eller förslag på vad detta fastighetsköp kommer att innebära i praktiken och vilka åtgärder kommunen planerar. Precis detsamma gäller för Bo Carlsson och FABV. Jag anser att det är oansvarigt att som politiker vara med och fatta ett beslut utan ha med alla fakta. Det handlar om inte annat om för mycket pengar.
Och utifrån de fakta som finns så talar allt emot ett köp…
Jag är till skillnad från t ex moderater, liberaler och centerpartister övertygad om att en privat aktör, som t ex ägarna till Spiskupan, skulle sköta fastigheten bättre än vad kommunen kommer att göra. Vi har ju redan erfarenhet av kommunal fastighetsförvaltning… Både av hur det går när kommunen är fastighetsägare, som t ex på Norra skolan och arenan, eller när privata entreprenörer tar över, som t ex på Ursand. Det är bättre att skattebetalarnas pengar går till de lagstadgade uppgifterna, till de kommunala kärnverksamheterna som vård, omsorg och utbildning i stället för att användas i spekulativa fastighetsaffärer.
Slutligen – ett formellt fel…
Det tycks mig även ha begåtts ett formellt fel i Fastighets AB:s hantering av ärendet. (Något som min partivän James Bucci uppmärksammade mig på.) Vilket i så fall självklart också får återverkningar på den kommunala processen.
I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Notera, “innan bolaget fattar beslut”… ”innan”…
Det här framgår på sätt och vis också i underlaget till kommunstyrelsen där det står:
“I proposition 2001/02:80 s.137 framgår bland annat att fullmäktige får ta ställning innan principiellt viktiga beslut fattas av helägda kommunala aktiebolag och kommunala stiftelser.”
Återigen – “innan”…
Eller varför inte gå direkt till lagen? Det är ju den som gäller. I Kommunallagen 10 kap 3 § står det:
”Om en kommun … lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”
Det här har inte FABV brytt sig om eller, antagligen, helt enkelt missat. Ett extra styrelsemöte sammankallades nämligen enbart för att fatta beslut i förvärvsfrågan. Det var den enda punkten på dagordningen. Och styrelsen beslutade att:
“ge Ordföranden och vice ordförande i uppdrag att underteckna köpekontrakt för förvärv av Kv. Hunneberg 1:7 från Sveaskog AB.”
Det har uppenbarligen begåtts ett “formellt” och juridiskt fel. Det måste betyda något, kanske att processen måste tas om. Jag vet inte. Men jag vet att lagföljsamheten hålls mycket högt i kommunstyrelseförvaltningen.
Det ska bli intressant att se vad som händer i kommunstyrelsen imorgon onsdag. Själv är jag återigen tvungen att avstå på grund av Corona-viruset. Sammanträdet ska nämligen hållas som vanligt. Det blir t ex ingen möjlighet att delta på distans – kommunfullmäktiges beslut i onsdags (om möten på distans) har fortfarande inte vunnit laga kraft…
Och i Vänersborgs kommun är vi mycket noga med att följa alla lagar och förordningar…
I denna ”serie”:
”Nej till köp av Bergagården (1/3)” – del 1, 22/3.
”Nej till köp av Bergagården (2/3)” – del 2, 23/3.
”Nej till köp av Bergagården (3/3)” – del 3, 24/3.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer