Arkiv
Sund Sampo lägger ner projektet (4)
Det gick fortare än vad någon kunde ana. TTELA meddelade i eftermiddags att Sund Sampo har dragit sig ur hela projektet i Vargön. (Se TTELA “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”.)
Beslutet togs antagligen i all hast. I natt fick jag nämligen en anonym kommentar till ett av blogginläggen. Kommentaren kom från Matfors, knappt 20 km från Sundsvall.
Det ser jag på IP-adressen. Kommentaren var skriven som om projektet inte alls var nedlagt. (Jag tänkte besvara kommentaren, men det känns inte meningsfullt nu.)
De förklaringar som ägarna till Sund Sampo ger TTELA visar tämligen tydligt att projektet var omöjligt från början. Och det säger sig själv, en investering på 8 miljarder i Vargön som dessutom skulle betala sig på 3 år…
Ja, det finns mycket att säga, men det var skönt för Vänersborgs kommun att Sund Sampo drog sig ur så snabbt. Hela projektet hade kunnat ta en ända med förskräckelse. Det kunde ha blivit dyrt för kommunen.
Men vad ska jag göra med mina sökningar på nätet? Jag hade ju samlat ihop underlag för ytterligare ett blogginlägg. Hmmm. Jag publicerar dem ändå. Kanske någon i någon annan kommun kan ha nytta av informationen i framtiden – om Sund Sampo dyker upp med en massa storslagna planer…
Här kommer alltså blogginlägg nr 4 – “Sund Sampo – Sverige”. Det är en direkt fortsättning på det förra blogginlägget “Sund Sampo, Tjeckien (3)”.
===
Leif Engelthon bor som framgått tidigare i Sundsvall. Han har en terrängskoter men äger ingen bil. Han har den sista tiden varit mer eftersökt på MrKoll än vanligt. Han uppger på LinkedIn att han arbetar som Research and Development Manager (R & D Manager) på SUND TechCenter. Det jobbet fick han, enligt sin Facebooksida, den 4 februari 2019. Företaget sägs ligga i Pardubice i Tjeckien, men i företagsregistret Penize finns inget sådant företag. En sökning på SUND TechCenter ger inte heller några träffar. Det är märkligt tycker jag. Jag kan inte heller se att Engelthon någonstans förklarar vad det är för företag, byggnad, avdelning eller vad det nu skulle kunna vara.
Det finns ingen förklaring på Engelthons Facebook heller. Men på FB ser jag att han i somras tillbringade en vecka på Sund Sampos kontor i Brno, Tjeckien. Det finns inte någon annanstans uppgifter om att företaget skulle ha ett kontor där.
Leif Engelthon har eller har haft flera företag, inte bara i Sverige utan även i Estland och Lettland. Det är inte alltid tydligt vad företagen sysslar eller har sysslat med. Inte sällan tycks företagen inte ha någon verksamhet alls. Det finns inga anställda, ingen moms redovisas osv. Flera av Engelthons företag har också gått i konkurs. “Företagstrådarna” på nätet är många och långa. En tråd ledde t ex till Delaware, USA.
På LinkedIn skriver Leif Engelthon att:
“Vi på SUND har utvecklat process som är så väl fossilfri som minskar utsläppen med över 90% och samtidigt har ett utbyte på hela biomassan på över 95% till förnyelsebara produkter utöver wellråvaror som bioråolja, etanol, protein m.m.”
Engelthon har nämligen sysslat med att utveckla de miljömässiga processerna (se här):
“in sulfite-based processes, which is my specialist area and what I have worked with for over 25 years.”
Engelthon har alltså arbetat med att utveckla “sulfit-baserade processer” under tiden som han har kört lastbil, startat och lagt ner en mängd företag, varit inne i svampbranschen, rest runt på mässor, hälsat på i alla Sund-företagens kontor osv. Men faktum är att han tillsammans med tre andra personer faktiskt har skrivit och lämnat in någon typ av uppsats eller rapport på Mittuniversitet år 2020. Mittuniversitet har ett campus i Sundsvall så Engelthon har kunnat studera på “hemmaplan”.
Uppsatsen hade titeln “The Sunfite™ biorefinery concept: The response of bagasse in ammonium sulfite pretreatment”. Bagasse är enligt Wikipedia:
“det torra massaliknande fibrösa materialet som blir kvar efter att ha krossat sockerrör eller durra stjälkar för att extrahera deras juice. Det används som biobränsle för produktion av värme, energi och elektricitet samt vid tillverkning av massa och byggmaterial.”
Det går inte att ladda ner uppsatsen, men tydligen är det i denna kunskapen för Sund Sampos idéer och projekt finns. (Tillägg 21/11. Enligt en kommentar [klicka här] har Engelthon inte publicerat något överhuvudtaget. Uppsatsen som nämns är en konferensdokumentation.) På Facebook redovisar Engelthon sitt kemiska kunnande. Kanske är redovisningen en sammanfattning av uppsatsen. Och kanske precis detta som han menade att anläggningen i Vargön skulle syssla med.
“Vart fall, efter mycket slit och ett lång väg vilket jag kan idag titulera mig som en av få experter på sulfitkemi. Vad jag har gjort är att tagit fram inte bara en process utan plattform med olika processer där jag med sulfitkemin löser upp träflisen och utvinna inte bara pappersmassa utan alkohol, protein, vanillin, bioråoljor m.m. Fördelen är att jag har designat hela process plattformen så att man kan utnyttja inte bara stammen utan man kan använda skogsrester och även stubben. Det vill säga 40% mer biomassa än man gör idag och dessutom blir nästan 95% försäljningsbara produkter av hela trädet inkl stubben, och inte som idag knappt 30%.”
Sund Sampo tycks inte ha några produktions- eller försöksanläggningar. Alla adresser som uppges går till typ fastigheter som ser ut som bostadshus. Några adresser kan också vara “virtuella”. På alla adresser jag har kollat finns det inga försöks- eller produktionsanläggningar. Jag har svårt att tro att Engelthon har laborerat och gjort tester i sitt kök. Men det säger ju naturligtvis inte att han inte har forskat och utvecklat tekniken.
Det finns egentligen bara ett företag i “Sund-gruppen” som har funnits en längre tid och som dessutom gjorde en vinst förra året. Det är Sund Service Center AB.
Sund Service Center är ett aktiebolag som bildades redan 1989. Jag kan inte se vem som äger aktierna eller vem som bildade bolaget. Företaget har anmärkningsvärt nog ingen hemsida. Styrelsen består av endast en person Eva Erika Forsberg och hon har en ersättare i styrelsen. Företaget har 2 anställda (styrelsemedlemmarna?) och gjorde ett resultat på +375.000 kr förra året (2022). Bolaget har tre bilar, en BMW, en Audi Quattro och en Cadillac.
I koncernstrukturen nämns företaget Sunfite AB. Företaget fanns också med i titeln på Engelthons uppsats från Mittuniversitetet. Företaget verkar inte finnas, inte en enda träff på Google eller på företagssidorna. Däremot står det på högersidan i Googles sökfönster:
“Sunfite Ab har tillfälligt stängt.”
Var Google har fått denna uppgift ifrån vet jag inte. Det känns lite typiskt för flera av sökningarna, de rinner typ ut i sanden. Jag blev dock lite förvånad över att Sunfite AB fanns kvar i Sund Service Centers redovisning. (Tillägg 21/11. Enligt kommentaren ovan [klicka här] finns det inte och har inte funnits något skyddat varumärke som heter Sunfite.)
===
Det var det blogginlägg jag hade tänkt publicera om inte TTELA meddelat att Sund Sampo hade dragit sig ur projektet i Vargön. Jag hade i och för sig skrivit en avslutning också men den blev alldeles för inaktuell efter eftermiddagens besked.
Därmed är historien Sund Sampo slut. Den var kort men lärorik, inte bara för mig hoppas jag. Kanske har även Vänersborgs kommun lärt sig något inför framtiden – om något låter för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.
PS. TTELA arbetar vidare med Sund Sampo. Idag, onsdag den 15 november, har TTELA ytterligare en artikel på sin hemsida – ”Brottsdömd stod bakom miljardplanerna i Vargön”. Den är läsvärd.
Anm. Se också ”TTELA och Sund Sampo”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Sund Sampo, Tjeckien (3)
Det finns flera företag som har namnet Sampo. De flesta av dem kommer från Finland, vilket inte är så konstigt eftersom Sampo är en slags magisk artefakt i finsk mytologi (Kalevala). På tjeckiska betyder Sampo, om man sätter en liten krumelur över “s”:et (šampo), helt enkelt schampo. Det enligt Google Översätt som också översätter Sund Sampo till “ta av schampot”. Översättning låter inte helt korrekt… En teori kan annars vara att Sund i företagsnamnet (-namnen) beror på att de båda ägarna, Eva Forsberg och Leif Engelthon, kommer från eller bor i Sundsvall.
De förändringar som enligt det tjeckiska företagsregistret Penize hände företaget Sund Group och Sund Sampo den 7 september i år bekräftas av VD Eva Forsberg på LinkedIn.
”Vi har nu en ny VD för Sund Sampo s.ro (Tidigare SUND Group)
Välkommen till oss Ondrej Motyka
Roligt att du vill följa med oss på vår resa att bana ny väg inom industrin.”
I en annan kommentar på LinkedIn skriver Forsberg att hon blivit styrelseordförande på Sund Sampo. Jag antar att samma person kan vara både ägare, VD och styrelseordförande, även om det inte är helt vanligt, i varje fall inte i ett storföretag.
Sund Sampo har enligt Penize gatuadressen Jana Palacha 363 i den tjeckiska staden Pardubice, den stad där TTELA uppger att huvudkontoret ligger. Det är 12 mil mellan Pardubice och huvudstaden Prag. Företaget flyttade dit från Prag den 16 maj 2022.
På den uppgivna adressen ligger ett, som det verkar, bostadshus. Det är lite svårt att se på Google Maps eftersom det verkar vara en renovering på gång, skynken döljer huset. Det visar sig vara en fastighet som ägs av ett företag som heter PPink.
PPink hyr ut kontor i huset. Det är av fotografierna att döma fina kontor i olika storlekar och det verkar som om flera företag huserar i kontorshotellet. PPink har även en annan service för intresserade företag. PPink kan ordna “virtuella affärsadresser”…
PPink skriver om sin “produkt” (översatt från engelska):
“Vill du starta ett företag och behöver ha ett officiellt säte för ditt företag utanför din bostadsort? P-PINK erbjuder möjligheten att placera din företagsadress på vår adress mitt i centrala Pardubice. Om din post når oss kommer vi omedelbart att vidarebefordra den till den adress du angett.”
Det innebär alltså att företag kan ange denna adress i Pardubice som sin kontorsadress utan att ha ett kontor där. Post som kommer till företagets brevlåda vidarebefordras direkt till den adress som företaget ifråga har uppgett till P-Pink.
Huruvida Sund Sampo har ett fysiskt kontor på Jana Palacha 363 i Pardubice eller bara en virtuell adress dit kan jag inte få reda på. Men det är ju inte särskilt praktiskt kan man tycka att de två ägarna, som åtminstone har bott tillsammans i Sundsvall, har ett kontor i Tjeckien. Men det kanske finns andra fördelar med att ett företag är registrerat och “lokaliserat” i Tjeckien…?
Det verkar i varje fall inte som det finns någon skylt på huset eller på skynkena som upplyser om att Sund Sampos huvudkontor ligger här. (Däremot kan jag se en skylt med EU-flaggan.)
Den nye VD:n på Sund Sampo sedan den 7 september i år är alltså Ondřej Motyka. Han verkar vara ganska ny i företagsvärlden. Det tycks dock som om han har sysslat med försäkrings- och mäklarverksamhet. (Se här.) Uppgifterna om Motyka är knapphändiga och på Facebook är han mycket sparsam med uppgifter om sig själv. Och det behöver inte vara fel.
Motyka är från staden Český Těšín som ligger vid gränsen till Polen och där verkar han fortfarande vara bosatt. Han har spelat tennis i sin ungdom och 2021 gjorde han ett till synes avancerat arbete på det tekniska universitetet i Brno. Det är en avhandling i ämnet processteknik och den handlar om surt vatten och hur det ska “strippas”.
Det är Googles översättning (avhandlingen är på tjeckiska) och jag vet inte vad det betyder i det här sammanhanget. (Se här om strippning.) Jag skulle gissa att det handlar om att ändra vattnets PH-värde, men ett avsnitt i arbetet beskriver avskiljning/rening av avloppsvatten. Hur som helst beskrivs det på institutionens sammanfattning som ett alltigenom teoretiskt arbete. Motyka gjorde simuleringar i särskilda program, arbetade med layout-ritningar samt förberedde datablad.
Ägaren till Sund Sampo Leif Engelthon (tillsammans med Eva Forsberg) har många strängar på sin lyra. Han har bland annat ett förflutet i åkeribranschen.
Den 23 december 2009 skriver Sundsvalls Tidning om Leif Engelthon. (Se ”Utan pengar i två månader – nekas ersättning av Försäkringskassan”.) Engelthon var chef i åkeriet Systemtransport i Matfors. Det verkade också som om han själv körde lastbil eftersom han säger till Sundsvalls Tidning:
”Jag ramlade av ett lastbilsflak och fick en kotkompression i ryggen. Så jag tar mig inte ens in i lastbilshytten. Men hon på Försäkringskassan ansåg att jag fått ryggskott.”
Jag vet inte om det var på grund av ryggen men nästa gång jag stöter på Leif Engelthon i Sundsvalls Tidning så var han på väg in i svampbranschen. Han skulle starta en svampodlingsindustri. Sundsvalls Tidning rapporterade den 29 augusti 2013 (se Sundsvalls Tidning “Vi siktar på att bli störst i Norden”) att Engelthon skulle leverera flera hundra ton svamp, maitake, shiitake, ostronskivling och champinjoner, till grossister i norra Sverige:
“Nu tar man ett rejält kliv framåt och siktar på att bli största svampodlingen i Norden. En storskalig odling på flera tusen kvadratmeter håller på att växa fram i Viskananstaltens gamla verkstadslokaler.”
Ett halvår senare, den 1 mars 2014, kunde man i samma tidning läsa (se Sundsvalls Tidning “Odlingen är avslutad”):
“Visionerna om Nordens största svampodling var stora. Nu står lokalerna åter tomma.”
Enligt uppgift var Viskanområdet, där svampodlingen skulle ligga, ett Leader-område, dvs ett område med “extra tillgång” till bidrag av olika slag…
Engelthons företag som var “involverat” i detta projekt hette Nordic Mushrooms. Det är ett finskt företag som finns än idag – se “Nordic Mushrooms”.
Huruvida Engelthon verkligen jobbade för eller var typ delägare i företaget går inte att få reda på. TTELA uppger att Sund Sampo har ett kontor i Finland. Det kanske är det här företaget som avses. Det går nämligen inte att hitta något kontor för Sund Sampo i Finland.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Sund Sampo?? (2)
Ett tjeckiskt företag som heter Sund Sampo ska investera för 8 miljarder i Vargön. (Se ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”.)
Sund Sampo? Vad är det för ett företag?
Den första Google-sökningen av Sund Sampo gav nästan bara träffar från Tjeckien. Och det var ju naturligt, det är ett tjeckiskt företag. Jag fick upp flera sidor från Penize. Det betyder “pengar” på tjeckiska och är ett slags register över tjeckiska företag. På Penize hemsida kan man få en mängd uppgifter om tjeckiska företag och naturligtvis också om Sund Sampo.
Den tjeckiska hemsidan berättar att Eva Forsberg och Leif Engelthon är ägare till Sund Sampo sedan den 17 september 2021. Eva Forsberg är även företagets VD. Hon uppges bo på en adress i Sundsvall, men enligt Birthday.se bor hon inte där. Det gör däremot Leif Engelthon, han har bott där sedan 2016.
Forsberg är enligt Hitta.se folkbokförd i Kvissleby. Där fick hon alldeles nyligen överta sin pappas villa. (Se Sundsvalls Tidning “Ny ägare till villa från 1926 i Kvissleby”.) Eva Forsberg har emellertid innan flytten till Kvissleby bott tillsammans med Engelthon. Det visar en sökning på Google. Men det är naturligtvis inget konstigt, det tillhör deras privatliv.
Eva Forsberg och Leif Englethon, som är eller har varit sammanboende i Sundsvall, startar alltså ett gemensamt ägt företag som de registrerar i Tjeckien…
Det finns ytterligare en person som tituleras VD i Sund Sampo, Ondřej Motyka. Det är en yngre tjeckisk man från staden Český Těšín. Han tillträdde posten den 7 september i år.
Penize anger att Sund Sampo har angett följande verksamhetsområden:
“Verksamhetsområden: Tillhandahållande av tjänster för boskap, trädgårdsodling, dammodling, skogsbruk och jakt Aktivitet av skogsförvaltning och utarbetande av skogsvårdsplaner och konturer Diagnostik, undersökning och konsultverksamhet inom växtpollinering och reningsanläggningar, växtprodukter, föremål och mjölkningsanläggningar mot skadliga organismer växtskyddsspray eller biocidspray Lagring av reproduktionsmaterial av skogsträd och kartong samt varor från olika material Tillverkning av konstgödsel Tillverkning av navigation, navigering, optik och fotografisk utrustning och apparater Tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och tillverkning och reparation av elektriska maskiner, utrustning och elektronisk utrustning som arbetar vid lågspänning Tillverkning av maskiner och utrustning Motor- och släpfordon och karosser Förmedling av handel och tjänster Partihandel och detaljhandel Lager, förpackningsvaror, färghantering och transporttekniker Uthyrning och uthyrning av lös egendom Rådgivnings- och konsultverksamhet, utföra expertstudier och bedömningar Projektering av elnät Forskning och utveckling inom natur- och teknikvetenskap eller samhällsvetenskap Provning, mätning, analys och reglering”
Det är onekligen en imponerande och mycket varierad lista av verksamheter. Det är allt från ”dammodling” och ”växtpollinering” via ”partihandel” och ”färghantering” till ”tillverkning av elektroniska komponenter, elektrisk utrustning och maskiner”.
Enligt TTELA har Sund Sampo 33 anställda. Det verkar vara få anställda med tanke på allt företaget sysslar med. Det står emellertid inget på Penize om antalet anställda, såvida inte Google Översätt översätter lite fel när den upplyser läsaren om att företaget har två “medlemmar”.
Den mest iögonfallande uppgiften på företagssajten är emellertid att Sund Sampos kapital uppgår till 20.000 tjeckiska kronor. I dagens valutakurs är det endast ca 9.500 svenska kr… 9.500 kr? Stämmer verkligen detta? Företaget ska ju investera 8 miljarder i Vargön. 8.000.000.000 kr!
Jag sökte vidare…
Penize innehåller mycket information. Tillsammans med Google Översätt och Google Maps kan man fördjupa den ytterligare.
Den 7 september i år hände enligt Penize flera saker med Sund Sampo:
- Ondřej Motyka blev verkställande direktör
- Motyka och Eva Forsberg representerar som VD:ar Sund Sampo var och en för sig och får också agera självständigt för företagets räkning.
- SUND Group s.r.o. byter namn till SUND SAMPO s.r.o.
Det är intressant att så många förändringar skedde i företaget strax innan de stora investeringsplanerna i Vargön avslöjades.
Namnbytet är intressant. Det är svårt att hitta uppgifter om Sund Sampo på nätet, kanske skulle mer information hittas om man sökte Sund Group. Sund Group var alltså företagets namn fram till för lite drygt 2 månader sedan.
Sund Group visade sig vara ett “upptaget” namn, det finns ett tyskt företag som har det namnet. Det tyska företaget verkar inte ha några som helst kontakter med det tjeckiskregisterade företaget ägt av två svenskar.
Det finns dessutom ett svenskt företag i Helsingborg som heter Sund Group AB. Det är verksamt inom “tillverkning av lagad mat och färdigrätter”. Bolaget är ett aktiebolag som varit aktivt sedan 2020. Jag förstår inte hur företag i Sverige, eller Europa, kan tillåtas ha samma namn. Jag tror ärligt talat att företag inte kan ha det…
Det finns ingen hemsida för Sund Group. Det ser inte ut som det har gjort det heller, men det är svårt att veta säkert. Engelthon har på sin LinkedIn en webbadress som inte fungerar. Sökningen på Google ger dock en träff på Sund Group. Den leder till en hemsida som tillhör Paper Province. På sidan presenteras Sund Group:
”Sund Group är ett mångsidigt GreenTech-företag och en leverantör av banbrytande sulfitbaserade bioraffinaderilösningar.”
Sund Group påstår att företagets plattform bland annat kan:
”reducera utsläpp vid kemikalieåtervinning genom att skapa en process som är fri från förbränning, helt sluten och cirkulär. Vilket har kunnat reducera utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar med upp till 99 procent jämfört med andra system som finns på marknaden idag.”
Det låter nästan för bra för att vara sant…
Webbadressen till Sund Group, som anges på Paper Province hemsida, är en annan än den på LinkedIn. Men den här webbadressen fungerar inte heller…
”Det finns alltså ingen hemsida för Sund Sampo eller Sund Group, dvs Eva Forsbergs och Leif Engelthons företag. Det är anmärkningsvärt att ett företag som planerar en investering på 8 miljarder, i Vargön, inte har det.”
När jag tog en extra koll klockan 21.45 i lördags kväll (ja, jag vet att jag har underliga vanor…) så fanns det helt plötsligt en hemsida. Otroligt. Den fanns inte några timmar tidigare! Sund Sampo har från lördag eftermiddag/kväll den 11 november 2023 en hemsida – klicka här.
Jag tycker mig märka att hemsidan är nygjord, och i all hast. Hemsidan består av enbart två sidor med information. De två sidorna finns på svenska, engelska och tjeckiska. Det står inget om den stora satsningen i Vargön…
Sund Sampo profilerar sig som ett konsultföretag som kan förmedla teknisk kunskap. Innehållet är för övrigt ganska allmänt hållet. Hemsidan framhåller vikten av miljötänk. Och visst, det är viktigt. Det är emellertid svårt att utifrån hemsidan tänka sig att Sund Sampo ska skapa ett bolag för produktion, Wargon, som ska investera 8 miljarder i en liten ort i Västra Götaland…
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo, Tjeckien (3)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)
I veckan som har gått har alla vänersborgare fått ta del av en fantastisk nyhet. En av världens största industrisatsningar i sitt slag kanske ska göras i Vargön. Det är det tjeckiska företaget Sund Sampo som har lämnat in en förfrågan till Vänersborgs kommun om att etablera verksamhet i Vargön. Företaget har nämligen planer på att investera i en anläggning i Wargöns innovations- och industripark, dvs det gamla hamn- och industriområdet. TTELA skrev om satsningen i torsdags (se TTELA “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”) och i fredags intervjuade P4 Väst kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se P4 Väst “Kommunalrådet om megaprojektet på lilla orten: Fantastiskt”).
Reaktionerna är översvallande. Kommunen tycks genuint intresserad, och kanske till och med applåderar satsningen. Kommunen ser framför sig att köpet av området 2010 äntligen ska betala sig. Då köpte Vänersborgs kommun hamnområdet i Vargön för 16,7 milj kr och investerade sedan ytterligare 22 miljoner i gator, VA etc. På LinkedIn gratulerar olika lokala företagare Sund Sampo och tycks sträcka ut en hand för framtida samarbete. Även på Facebook hittar vi många positiva människor. Och det kanske inte är så konstigt.
TTELA skriver:
“Planerna på ett bioraffinaderi i Vargön är gigantiska. Fabriken beskrivs av företagets kontaktperson, Leif Engelthon, som en av de största i världen av sitt slag och att bygga anläggningen beräknas kosta 8 miljarder kronor. Om sju år ska en miljon ton produkter om året produceras och 500 nya jobb skapas.”
Det skulle betyda oerhört mycket för Vänersborgs kommun och för hela området om dessa planer gick i lås.
TTELA fortsätter att i artikeln beskriva vad Sund Sampos bioraffinaderi i Vargön ska producera:
“Det handlar om flera olika produkter. Största volymen utgörs av dissolvingmassa som används till textilier, djurfoder, förtjockningsmedel, pigment, kemikalier och sprängämnen. Men även bioråolja, hydrocoks, pekiloprotein och konstgödsel ska komma ut från fabriken.”
TTELA uppger att bioraffinaderiet ska tillverka en miljon ton produkter om året och både produkterna och tillverkningsprocesserna ska vara miljövänliga. Det är helt i samklang med den vision som kommunen har för området i Vargön.
TTELA beskriver företaget bakom den gigantiska satsningen. Sund Sampo har 33 anställda och huvudkontoret ligger i Pardubice i Tjeckien. Företaget har fler kontor i Tjeckien och även kontor i Hudiksvall och Finland. Sund Sampo ska dock inte stå för investeringarna, fortsätter TTELA, utan ett särskilt företag ska bildas, Wargon. Wargon ska bestå av industriföretag som både blir leverantörer av råvaror och kunder till produkterna. Det är emellertid inga andra svenska företag inblandade, utan det handlar om europeiska och utomeuropeiska industrier. Allt enligt TTELA.
Investeringen på 8 miljarder kr ska skapa 500 nya arbetstillfällen. Dessutom ska ett renseri och upplag byggas upp i Grunnebo eftersom det finns ytor där och det är nära till hamnen i Uddevalla. I Grunnebo ska det också uppföras ett kraftverk i egen regi.
TTELA avslutar med att konstatera att företagets kontaktperson Leif Engelthon räknar med att investeringarna ska vara intjänade på tre år.
På LinkedIn bekräftar Leif Engelthon uppgifterna från TTELA och uttrycker sig som om allt är bestämt, även om det är mycket arbete kvar:
“Tänkte ge en glad nyhet, där SUND SAMPO med industripartnern WARGONS kommer att bygga en av världens största bioraffiader med SUND SAMPOs teknologiplattform som har utvecklats i snart 30 år.
Investeringen är på över 700 miljoner euro och industrin förväntas starta 2030, där produktionen kommer att uppgå till cirka 1 miljon ton säljbara gröna produkter. Klimatmässigt kommer vi att binda 3 miljoner ton CO2 och skapa 500 nya gröna jobb.
Men det finns fortfarande mycket arbete att göra innan det första spadtaget tas.”
Det låter fantastiskt, vilket lyft det skulle innebära för Vänersborgs kommun om Sund Sampo förverkligar sina planer i Vargön. Det låter nästan för bra för att vara sant.
Men så börjar man fundera. Och tänka ett varv till. Det börjar poppa upp flera frågor… Och på äldre dagar har man lärt sig – låter det för bra för att vara sant så är det i regel inte sant.
Hur ska ett okänt tjeckiskt företag med 33 anställda utan produktion kunna investera 8 miljarder kronor? Och varför i Vargön? Det är ju bara utländska företag som ska stå för kapitalet, inga svenska, och det är samma företag som ska köpa produkterna… Varför investeras det då överhuvudtaget i Sverige? Och i Vargön när hamnen som ska användas ligger i Uddevalla? I ett gammalt industriområde fullt av föroreningar. Och ett kraftverk i Grunnebo?
Och produktion av dissolvingmassa? Men det är ju inget nytt. Det produceras av en mängd företag i Sverige och världen t ex av Domsjö, Södra (Södra Skogsägarna) och Stora Enso.
Uppgifterna till kommunen och TTELA reser en rad frågor och funderingar. Det är vad jag förstår också ett antal vänersborgare som har ägnat några timmar under helgen åt att söka efter fakta på nätet. Sökningar som i mitt fall gjorde att tveksamheten till uppgifterna om företaget och den stora investeringarna ökade alltmer.
Fortsättning följer i blogginlägget ”Sund Sampo?? (2)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Hallevibadet i privat regi?
Kommunfullmäktiges beslut om Hallevibadet i juni rörde upp många känslor. Det bestämdes ju om en:
“avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”
Det var en stor majoritet av ledamöterna som ställde sig bakom beslutet. Det innebar att kommunen inte ska driva badet vidare. Kommunen ska ta sin hand bort från badet.
Utredningarna inför beslutet visade nämligen tydligt att det bland annat skulle bli alltför dyrt att fortsätta verksamheten på Hallevibadet. Jag tror att det var ett riktigt beslut. För övrigt har kultur- och fritidsnämnden redan verkställt beslutet. Kultur- och fritidsnämnden skriver i ett mail:
”Hyresavtalet för Hallevibadet har sagts upp efter beslutet i kommunfullmäktige.”
Beslutet har av många setts som en nedläggning av Hallevibadet, men så är det inte riktigt. Samtidigt med detta beslut sa fullmäktige nämligen nej till den andra delen, den andra att-satsen i beslutsförslaget:
“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”
Bakgrunden till avslaget av denna del av förslaget var att Simklubben Vänersborg under vissa förutsättningar var villig att ta över driften av badet. Några i kommunfullmäktige, som Mathias Olsson (SD), som var mot hela förslaget, tänkte sig möjligheten att kultur- och fritidsnämnden kunde ta kontakt med simkl
ubben. Henrik Harlitz (M), som var den som yrkade avslag på den andra delen av förslaget, menade däremot att beslutet öppnade upp andra möjligheter för samhällsbyggnadsnämnden. Kanske tänkte Harlitz redan då på att det var rykten i omlopp om att det fanns en aktör som skulle kunna tänka sig att ta över hela anläggningen, en aktör som redan hade anmält sitt intresse. (Se “Hallevibadet – och KD (2/2)”.) ![]()
“X”, jag vill inte avslöja namnet i detta läge, har skrivit ett mail till kommunledningen och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. Där presenterar han sig (med namn) och redogör också för sina planer. Han skriver till politikerna eftersom han inte hade fått någon respons från tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen på sina tidigare kontaktförsök.
Min partikamrat James Bucci och jag har varit i Vargön och träffat “X”.
“X” vill eventuellt ta över, dvs köpa eller arrendera Hallevibadet. Han är ganska övertygad om att det inte behöver göras så mycket för att hålla badet igång 10-15 år framåt i tiden. Han skriver:
“Idag finns det ett bad som går att driva vidare med relativt låga omkostnader och inga större investeringar.”
Entreprenören “X” tror alltså inte att kommunens uppskattningar om vad som behöver göras för att driva Hallevibadet är riktiga. Han menar t ex att sättningarna i den stora bassängen, där ena hörnet är ca 10 cm lägre, inte behöver
åtgärdas. Det har nämligen sett ut på det sättet sedan mitten på 1980-talet. Likadant med sten-/betongplattorna. De har legat där sedan badet var utomhusbad.
“X” är därför övertygad om att kostnaderna helt enkelt är överskattade, beräkningarna stämmer inte. Han tänker nämligen inte renovera badet för 33 milj kr så att det blir som nytt, utan driva det vidare som ett snart 50 år gammalt bad med normalt underhåll.
Entreprenören har planer på att bygga ut Hallevibadet och området runt omkring. Det hör till saken att det finns stora outnyttjade markområden på fastigheten. Han skriver:
“Vad vi vill med Hallevibadet är att driva det och utveckla det till ”Vargöns” egna badhus dit det blir naturligt att träffas. Med en serveringsdel kan … vi även få dit folk som normalt inte går att bada. En lekdel så vi får dit barnfamiljer. Hela Halleviområdet är en ren oas där det finns mycket potential för utveckling av fritidsaktiviteter. Sommartid finns det möjlighet att få dit några bilar med sand och sedan ha beach-volleyboll. Vintertid en skridskorink, möjligheterna är många för att få Hallevi att blomstra.”
Entreprenören “X” vill självklart ha mer information från kommunen innan han sätter sina planer i verket. Han vill t ex se statistik för besökare innan pandemin och driftskostnaderna för bland annat uppvärmning, el och ”normalt” underhåll. De här uppgifterna behövs för att kunna “bedöma potentialen” och att utarbeta en affärsplan som han kan “gå till banken” med.
“X” framtidsplaner, om han tar över Hallevibadet, är naturligtvis beroende av intäkter. Han skulle självklart önska att skolor i fortsättningen förlägger simundervisningen till Hallevibadet. Och det borde inte bli några problem, i varje fall inte om “X” kan garantera att anläggningen håller vad han lovar i ett helt läsår. Ett fungerande Hallevibad skulle antagligen underlätta för barn- och utbildningsnämnden.
Entreprenören skulle med all sannolikhet också behöva någon form av bidrag från kommunen. Det torde inte finnas något bad i Sverige som är självbärande, som han säger. Det skulle dock inte på långa vägar handla om bidrag i samma storleksklass som det skulle kosta att driva badet vidare i kommunal regi. Kanske kan kommunen bidra med en del av lönekostnaderna för personalen?
“X” har efter fullmäktiges beslut haft ett möte med samhällsbyggnadsförvaltningens chef Andreas Knutsson. Knutsson var enligt “X” lite skeptisk till vilket uppdrag han egentligen hade fått av fullmäktige. Och det är
förståeligt, eftersom något uppdrag faktiskt inte formulerades i beslutet. “Uppdraget” fanns nog bara i ledamöternas huvuden. Det gällde antar jag också förvaltningens eventuella kontakt med simklubben.
Det är inte bara förvaltningschef Knutsson som är fundersam, inte heller “X” vet hur han ska gå vidare med sina idéer och planer. “X” är inte van att förhandla med politiker och kommunala tjänstepersoner…
Jag har efter mötet med “X” tagit några politiska kontakter och ställt några frågor om hur kommunen ska kunna gå vidare. Är det t ex möjligt att någon ledande politiker kan ge ett uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen eller till förvaltningschef Knutsson?
Jag ser för egen del en win-win-situation framför mig om “X” fick möjlighet att driva Hallevibadet. Han skulle kunna lösa många av kommunens ”bad- och simproblem”. Dessutom skulle det kunna ge ett lyft för Vargön.
Jag är emellertid lite tveksam till den optimism “X” visar när det gäller Hallevibadets kostnader. De farhågor som kultur- och fritidsnämndens
utredningar visade var inte tagna “ur luften”. Det är mycket som kanske behöver åtgärdas och annat som kan gå sönder… Och det kostar att anställa personal och simskolelärare…
Det ser onekligen ut som ett visst “ekonomiskt vågspel” för “X” att ta över Hallevibadet. Men för Vänersborgs kommuns del skulle ju denna lösning vara tämligen ekonomiskt ofarlig. Drabbas någon av felaktiga förhoppningar och oförutsedda, eller förutsedda, kostnader så är det “X”. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Hallevibadet tvingas stänga. Och det är ju sannolikt ändå det alternativ som står till buds om inte “X” får chansen att driva det vidare.
Som alla andra entreprenörer vill “X” att det ska hända något tämligen snabbt. Jag hoppas att det blir så.
Och att “X” lyckas i sina planer.
KS (21/12): Flera viktiga ärenden
Imorgon är det midvinter. Det är då dagen är som allra kortast på hela året och natten som allra längst. På torsdag blir dagarna längre och vi går mot sommar…
Midvinter, eller vintersolståndet, är en dag som hade stor betydelse förr i världen. Då gällde det att åkalla gudarna på rätt sätt så att solen kom tillbaka. Det var då det, idag tror vi inte på sådant. Så vad passar bättre i det moderna Vänersborg än att ha årets sista kommunstyrelse denna dag? Kanske sprider sammanträdet ljus över kommunen…
Morgondagens sammanträde är också mandatperiodens sista. Nästa gång, efter årsskiftet, ska kommunstyrelsens sammansättning spegla årets val och inte det val som hölls 2018. Den 1 januari börjar den nya mandatperioden.
Trots att det är midvinter så kan nog ledamöterna räkna med att komma hem innan solen helt har gått ner under horisonten. Det är nämligen bara 18 ärenden och endast 287 sidor i underlaget. Men framför allt, informationspunkterna är endast fem till antalet. Det är förklaringen till att hoppet finns att solen ska synas vid utträdet ur kommunhuset.
Dagordningen har följande utseende:
Förutom att de tre kommunalråden och kommundirektören informerar om vad de har varit med om sedan det senaste sammanträdet så blir det information om “Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2023”, “Motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” och “Förslag till Fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Dessa tre punkter är information kring ärenden som det senare under mötet ska fattas beslut om.
Kommunstyrelsens första beslut handlar om att Vänersborg beställer vuxenutbildning av Kunskapsförbundet Väst för 37,9 milj kr. Behovet av vuxenutbildning är stort efter pandemin och inför den kommande lågkonjunkturen. Det är bra att kommunen satsar på vuxenutbildning. Det är mycket viktigt och det kan snabbt bli en kommunalekonomisk vinst om tidigare arbetslösa kan komma i sysselsättning. Det kan tilläggas att staten tillskjuter ganska mycket pengar till utbildningarna. Det så kallade uppdragsavtalet mellan kommunen och Kunskapsförbundet kan laddas ned här.
Kommunstyrelsen ska vidare besluta att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att utreda behovet av och möjligheten att införa en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Det är efter påstötningar från Funktionsrätt Vänersborg, Hörselskadades Riksförbund och Synskadades riksförbund, som menar att det behövs en sådan tjänst.
Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta en fastighetsstrategi. (Den kan laddas ned här.) Strategin är ett viktigt dokument som ska styra hur kommunens fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.
Fastighetsstrategin börjar med att slå fast att:
“Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten.”
Det råder det stor enighet om i kommunen, men det finns också punkter som så att säga ser bättre ut på papperet än i verkligheten. Jag tänker t ex på:
“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”
Det står i och för sig “kan” äga. Men med tanke på att kommunen inte alltid har skött sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett särskilt bra sätt så är det inte sällan ett dåligt alternativ. Norra skolan är bara en i raden av byggnader som har tillåtits förfalla i kommunens ägo. Och vad skulle hända om kommunen på något sätt skulle överta t ex Sikhalls Magasin? Är det någon som tror att magasinet skulle renoveras på samma sätt som Magnus Larsson tänker göra?
I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog de två moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel inte i beslutet om fastighetsstrategin. Vi får se vad de har att säga imorgon.
Övrigt

Kunskapsförbundets delårsrapport till och med augusti 2022 ska behandlas. Den känns väl lite överspelad nu. För övrigt utsåg förbundets direktion en ny förbundsdirektör på sitt möte i förmiddags. Johan Olofson ska ju tyvärr sluta efter 10 år på sin post. Ny förbundsdirektör blir en av Olofsons högra händer, utvecklingschef och stf förbundsdirektör – Maria Hildefors. Det är ett utmärkt val!
Även de två följande ärendena, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2023” och “Revisionsrapport/Granskningsrapport av delårsrapport 2022-08-31 för Vänersborgs kommun”, är rutinärenden som med all sannolikhet kommer att klubbas igenom snabbt.
Integration och arbetsmarknadsinsatser
Kanske kommer däremot nästa revisionsrapport att diskuteras. Det är en rapport om kommunens arbete med integration och arbetsmarknadsinsatser som kommunstyrelsen ska yttra sig över. (Rapporten kan laddas ned här.)
Revisorerna från KPMG levererar en ganska tuff kritik. De skriver:
“Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen inte i tillräcklig omfattning säkerställt att integrationsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på styrning, samordning och uppföljning. Kommunstyrelsen bedöms inte heller ha säkerställt att arbetsmarknadsinsatser bedrivs på ett ändamålsenligt sätt för nyanlända.
Utifrån beslutet 2017 bedömer vi dock att kommunstyrelsen har en god grund för att organisera arbetet med social inkludering. Det finns dock en osäkerhet inom förvaltningen kring hur arbetet med social inkludering ska bedrivas framöver, vilka målsättningar som är styrande och vem som ansvarar för det strategiska respektive operativa arbetet.
Vidare bedömer vi att styrelsen bör utveckla sin uppföljning av att arbetsmarknadsinsatser för nyanlända bedrivs på ett ändamålsenligt vis.”
Kommunstyrelseförvaltningen har yttrat sig över revisorernas rapport och det är det yttrandet som kommunstyrelsen ska anta imorgon. Så är det i varje fall tänkt. (Yttrandet kan laddas ned här.)
Jag kan tycka att yttrandet, som kommunstyrelsen ska diskutera imorgon, inte är särskilt lätt att förstå. Vad menas t ex med:
“De påpekade punkterna kring uppföljning av insatser förtydligat med tillhörande utpekat ägarskap och utföraransvar tas med i utvecklingsarbetet med utveckling av kommunens verktyg för planering och uppföljning- Stratsys.”
Det kanske inte är tänkt att utomstående ska förstå, men faktum är att det sitter många i kommunstyrelsen som inte är ledamöter i socialnämnden…
Samtidigt tycks det som om det mesta ska åtgärdas genom fler dokument. Det ska tas fram ett program för social hållbarhet (eller utarbetas ett sådant nu och i så fall av vem?), aktivitetsplanen ska konkretiseras och och ett styrdokument för arbetsmarknad ska utarbetas. Däremot saknar jag konkreta insatser för hur kommunen ska jobba med social inkludering.
Revisorerna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och socialnämnden när det gäller integration och arbetsmarknadsinsatser borde tydliggöras mer, men jag kan inte utläsa av yttrandet hur det ska ske.
Revisorerna påpekar att kommunen fattade ett grundläggande beslut år 2017 om hur arbetet med integration skulle gå framåt. Sedan blev det byte av ordförande för kommunstyrelsen och dessutom en ny kommundirektör. Arbetet kom av sig, annat prioriterades och integrationsarbetet tog paus.
Nu ska det beslutas om nya dokument, men kommunen behöver handling. Det är hög tid att det sker något ”på riktigt”.
KPMG har på de politiska revisorernas uppdrag också granskat kommunens näringslivsarbete. (Granskningen kan laddas ner här.) Revisorerna är ganska nöjda, och skriver:
“Vår bedömning är att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning för kommunens näringslivsarbete. … Vi uppfattar att arbetet bedrivs med stort engagemang där aktiviteter och deltagande i olika forum etablerats i syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. Näringslivsavdelningen arbetar i stor utsträckning med informationsförmedling och kontaktskapande.”
Det är kul att revisorerna, precis som undertecknad, noterar det “stora engagemang” som medarbetarna i Näringslivsavdelningen visar.
Kommunstyrelsen ska besluta om att följa revisorernas bedömning att det behövs en ny näringslivsstrategi från och med 2024 och att deltagande i nätverk och samverkansforum ska utvärderas, så att resurser som avsätts bidrar till de mål och resultat som beslutats.
De fyra sista ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.
Uppfräschning av centrum
Förslaget är att medborgarförslaget “Uppfräschning av Vänersborgs centrum” ska anses besvarat. Förslaget handlar om åtgärder som kommunen inte kan utföra eftersom kommunen inte äger de objekt som medborgarförslaget avser.
Medborgarpartiets motion om att återuppbygga ett kallbadhus vid Skräcklan ska enligt förslaget avslås. Jag förstår inte riktigt motiveringarna. Det hänvisas till att det saknas förstudie och investeringsbeslut. Men ingen gör ju en förstudie om det inte finns ett förslag. Hur ska kommunen annars kunna bygga något? Eller är det helt enkelt så att Medborgarpartiet har använt fel ord i sin motion, nämligen att en “projektering” ska startas? Och en projektering kräver just förstudie och beslut.
Men tänker jag. Skulle inte detta kunna rättats till i så fall, på något sätt? Ska Medborgarpartiet behöva skriva en ny motion om samma sak – bara byta ut ordet “projektering” mot “förstudie”? Ja uppenbarligen.
I underlaget hänvisas det också till andra försvårande omständigheter som att kommunen saknar både friluftsstrategi och besöksnäringsstrategi. Arenan byggdes dock utan sådana strategier.
För övrigt vore det trevligt med ett kallbadhus vid Skräcklan, om det inte skulle bli så fruktansvärt dyrt… Det skulle också förutsätta att kommunen sköt av både Canadagäss och fiskmåsar. Och det vore ju i och för sig värt en del…
Sedan ska min motion om “kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” behandlas. Kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att motionen ska anses besvarad – dvs den ska läggas i någon pärm. Eller papperskorg.
Efter genomläsning av tjänsteskrivelsen konstaterar jag att viljan saknas från tjänsteorganisationen. “Vi vill inte!” Det hänvisas till ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det är konstigt att arbetet fungerar i så många andra kommuner.
Alldeles i dagarna fick jag förresten se att även Kristianstad jobbar med frågan. På Kristianstads hemsida finns också en alldeles färsk rapport om hur man kan gå tillväga när man inventerar obebodda hus på landsbygden – se “Obebodda hus”. Rapportens slutord är värda att citeras:
“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”
I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… För fler argument när det gäller öde/obebodda hus hänvisar jag till “V-motion: Öde hus” (här kan du läsa hela motionen) och “KF blev en fullträff + Öde hus” (om ett medborgarförslag i detta ämne).
Nedläggningshotade skolor
Till sist ska en motion av Tor Wendel (M) behandlas, “Motion om att erbjuda andra aktörer vid nedläggningshotade skolor ”. Det föreslås att fullmäktige ska avslå motionen.
Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför:
“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”
När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:
“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”
Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt ska Tor Wendel (M) ta plats som ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet.
Efter detta ärende så avslutas sannolikt sammanträdet med några avtackningar. Vill ledamöter och ersättare sedan äta en jultallrik så får de antagligen göra det hemma. Det verkar inte bli något avslutande samkväm efter mandatperiodens fyra år.
Men vem vet, överraskningarnas tid kanske inte är förbi.
Blåbärsodlaren, Brännjärnet och Holmen
Igår tisdag hade byggnadsnämnden sammanträde. Flera viktiga och intressanta ärenden avgjordes. Både på ett överraskande positivt och kanske mindre överraskande negativt sätt.
Läs också om miljö- och hälsoskyddsnämndens alldeles färska beslut om familjen Solvarm – längst ner i bloggen. (OBS! Tillagt 17.05.)
Blåbärsodlaren vid Hästefjorden
Blåbärsodlaren Jonas vid Hästefjorden tillhör nog de få som har blivit glad över ett beslut i byggnadsnämnden. Men han har ju å andra sidan blivit utsatt och jagad av byggnadsförvaltningen i snart 1,5 år. (Se t ex ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)”; här finns också länkar till andra bloggar om Jonas.)
Den minnesgode kommer kanske ihåg att byggnadsnämnden i januari beslutade att:
“avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”
Jonas var oskyldig. Någon anonym person hade anmält Jonas för att han hade brutit mot lagarna. Nämnden konstaterade alltså att Jonas inte hade gjort det. Men samtidigt som nämnden slog fast detta och fattade det kloka och givna beslutet i strid mot tjänstemännens vilja, så beslutade den också att Jonas ändå skulle betala en avgift på 18.000 kr
“för tillsyn i strandskyddsärendet.”
Det var ett helt absurt beslut och orsakade ett ramaskri bland vänersborgare, i varje fall bland de som läser bloggar. Och två motioner lämnades snabbt in till kommunfullmäktige med anledning av beslutet, dels av Gunnar Lidell (M) och dels av Kärvling/Gläntegård (V). Både motionerna ansåg det orimligt att en person som blir anonymt anmäld ska behöva betala en avgift, om det visar sig att personen är oskyldig.
Ordförande i byggnadsnämnden, liksom några andra ledamöter, lyfte ärendet på sammanträdet igår. Och det var inte på grund av att Jonas hade överklagat beslutet. Jonas var nämligen beredd att skrapa ihop pengarna – han vill helt enkelt inte ha något som helst att göra med kommunens byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning i fortsättningen… Och vem kan klandra honom…?
Orsaken till att nämnden fattade beslut om tillsynsavgiften på 18.000 kr förra mötet var tydligen att förvaltningen hade menat att fullmäktige redan hade fattat beslut om att en avgift skulle tas ut. Det kunde liksom inte nämnden göra något åt. Men så var inte fallet insåg nämnden, det var fel, och ändrade därför sitt beslut igår. Och enligt uppgift var det ett helt enigt beslut.
Blåbärsodlaren Jonas vid Hästefjorden slipper alltså att betala 18.000 kr. Egentligen skulle nämnden enligt min uppfattning istället betala ett skadestånd till Jonas för det meningslösa extraarbete och allt “psykiskt lidande” den åsamkat honom…
Det positiva, som inte på något sätt ska förringas, är att nämnden faktiskt var modig nog att erkänna sitt misstag och rätta till det felaktiga beslutet. Man skulle väl också hoppas att även tjänstemännen i förvaltningen skulle dra några slutsatser, men… Sedan undrar jag lite hur kommunen ska göra mot alla kommuninvånare som redan har betalat tillsynsavgifter fast de har varit oskyldiga. Kommunen ska ju behandla alla lika. Men det kanske kommunen kommer att göra i fortsättningen…
Frågan om en ny detaljplan på kv Brännjärnet i Vargön nådde vägs ände igår.
Brännjärnet har stått i fokus i många, många år och ärendet har tagits upp i flera kommunala instanser vid flera tillfällen. Det har handlat om svartbygge, laglydnad, rivning, avgifter och inte minst om etik och moral i kommunala beslut. Det har varit många turer och hela ärendet har varit en både dyr och påfrestande historia för fastighetsägare David. (Se “Detaljplanedilemma 2: Brännjärnet” och “KS (1): Upplösningen!”.)
Igår satte byggnadsnämnden en definitiv punkt i ärendet. David slipper att riva någon byggnad och istället antogs en ny detaljplan för området. Precis som David ville. Det var, ”kors i taket”, ytterligare ett positivt beslut av byggnadsnämnden.
Beslutet innebär att David kan lägga den mångåriga striden bakom sig och istället ägna sig åt sin affärsverksamhet – eller kanske åt andra strider mot kommunen…
Vad jag förstår var emellertid inte nämndens beslut enhälligt. En moderat ledamot reserverade sig tydligen, men det kommer väl att framgå av protokollet. Moderaterna har, i Vargön liksom i Frändefors, en förmåga att motarbeta företagare…
Det sattes även punkt för ärendet om Holmens gamla anrika kontorsbyggnad i Vargön. Ja, man kan väl säga att nämnden också satte punkt för byggnaden… (Jag har skrivit om kontorsbyggnadens öde i ett flertal bloggar, senast i “KS (27/1) Mål, Holmens kontor, Malöga mm” och “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”. I den senare bloggen finns det länkar till andra bloggar om Holmen.)
Byggnadsnämnden beslutade att ändra detaljplanen så att en rivning blir möjlig. Det är tråkigt men sant – snart rivs alltså en av Vargöns gamla stoltheter. Beslutet var inte enigt. Två ledamöter, Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C) röstade mot. De reserverade sig också skriftligt mot beslutet. Jag återger reservationen i sin helhet här. Den manar till eftertanke, oavsett vad man har för åsikt i frågan.
Reservation Holmen
“Reservation på ärende om planuppdrag ang. detaljplan 501
Vi anser inte att planen ska ändras i syfte att riva Holmens ruin förrän man utrett ev. möjligheter att sälja till någon som vill bevara utseendet i stora drag men ändå möjliggör användning t.ex: att man sätter in port i ena gaveln och den går att använda som verkstad eller liknande i värsta fall, om nu ingen vill använda den till kontor eller bostad. Det går att utreda alternativ användning utan att uppdraga att ändra detaljplanen. Förvaltningen säger att man inte vid ändring av DP kan ändra användningen till t.ex. bostäder eller annat, då krävs en ny plan istället för ändrad plan.
Vi anser även att för att säkra byggnaden på snabbaste och kostnadseffektivaste sätt så är en planprocess inte den bästa lösningen. Även under en planprocess måste byggnaden/fastigheten vårdas och säkras, denna kostnad kommer man inte runt. Vi anser att den bästa lösningen är att man säkrar den genom att stabilisera väggar och sätta på ett sadeltak med rött tegel, därefter säljer den i ett då ur kulturmiljöhänsyn godkänt skick, så att nästa ägare känner sig trygg i den biten. Alternativt att byggnaden säljs eller skänks i befintligt skick till någon som vill använda den, och i avtalet skrivs in i vilket skick den behöver återställas till, för att uppfylla kulturmiljöhänsynen.”
Reservationen undertecknades av Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C) – ordinarie ledamöter i byggnadsnämnden Vänersborg.
Byggnadsnämnden hanterade ytterligare ett ärende igår, ett ärende som jag ska återkomma till. Nämndens beslut upprör mig nämligen mycket, men det krävs en del arbete och flera bloggar för att kunna återge hela historien.
Och så har vi miljö- och hälsoskydds behandling av familjen Solvarms cirkulära VA-anläggning… Det avgjordes/avgörs nu på eftermiddagen. Jag har inte fått några besked om hur det har gått, eller går.
Suck.
Extra 1: Om enskilda avloppsanläggningar
På förekommen anledning – jag har fått en del uppgifter kring kommunen behandling och förelägganden om enskilda avloppsanläggningar – vill jag citera ett avsnitt i Anders Solvarms mail (se “Kommunen vill stoppa Solvarm”) till ledamöterna i miljö- och hälsoskyddsnämnden (fetstilen är min):
“Miljöbalken, Kap 26 §9 kapitel gäller tillsyn. Mark och miljödomstolen i Växjö konstaterar 2020-12-21 i domslut Mål M4660-20: ”För att ett föreläggande eller förbud enligt denna paragraf ska kunna ges krävs att en skada eller olägenhet har konstateras. Föreläggandet ska också grundas på en individuell bedömning”.
Det betyder att kommunen måste kunna peka på att vår anläggning orsakat skador vad beträffar människors hälsa eller på den lokala miljön för att kunna underkänna vår anläggning. Bevisbördan ligger på kommunen. Om kommunen tex påstår att vår anläggning skulle släppa ut mikroorganismer som påverkar badvatten så måste kommunen konkret bevisa vår påverkan.”
En Sebastian Näslund ger på Facebook tips om hur du kan skriva för att utifrån domen i Växjö överklaga ett felaktig kommunalt beslut kring din avloppsanläggning. (Klicka här.)
Extra 2: Om Solvarm och naturhuset (Tillagt 17.05.)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog nu på eftermiddagen ett beslut om att återlämna ärendet om Solvarm till förvaltningen – för förslag på beslut om tillstånd, eventuellt med tidsbegränsning, och förslag på tillståndsvillkor. Jag återkommer.
Företagsklimatet i Vänersborg
Det finns några olika rankingar om företagsklimatet i de svenska kommunerna. Mest känd är Svenskt Näringslivs ranking. Den rankingen kom i höstas och visade på ett i det närmaste katastrofalt resultat för Vänersborgs kommun. Av 290 kommuner i Sverige så hamnade Vänersborg på plats 260. (Se “Näringslivsrankingen 2019”.)
En annan undersökning kommer från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). SKR:s undersökning kallas “Öppna jämförelser” och kom för några veckor sedan. SKR släpper för övrigt många “öppna jämförelser”.
“Öppna jämförelser Företagsklimat är en sammanställning av resultaten från servicemätningen Insikt på nationell nivå och en rankning av kommunerna. De myndighetsområden som mäts är brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd.”
För dessa områden ställs frågor via enkäter till företagare, men också andra som har haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under året. Frågorna handlar om serviceområdena information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.
“Enkäten innehåller 40 frågor; Tre NKI-frågor (nöjd-kund-index), 11 bakgrundsfrågor, tre öppna frågor samt 23 frågor kopplade till sex serviceområden – information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.”
(Här kan du hämta en av enkäterna, som ska ingå i undersökningen nästa år – om du är nyfiken på hur de ser ut.)
I årets Öppna jämförelser har 173 kommuner deltagit, dvs bara 60% av landets kommuner. Den 26 april hade TTELA en artikel om undersökningen. (Se “Kommuner får högt betyg för företagsklimat”.) Tyvärr togs bara Trollhättans och Lilla Edets siffror upp i artikeln, även om det nämndes att Vänersborg kom på plats 95. Trollhättan hamnade för övrigt på plats 14 och Lilla Edet på plats 31. Vänersborg verkar onekligen ha en del att lära av sin stora grannkommun i söder…
På Vänersborgs kommuns hemsida finns en sammanfattning av undersökningen. (Se “Företagare är nöjdare med kommunens service”.) Själva undersökningen hittar du här – “Öppna jämförelser: företagsklimat 2019”.
Vänersborg kom alltså på plats 95 av de kommuner som var med i undersökningen. Det är en förbättring jämfört med förra året, då Vänersborg hamnade på plats 108. (Därav rubriken på kommunens hemsida.)
SKR gör om svaren/bedömningarna i enkäterna till ett så kallat NKI-värde. Det är ett Nöjd-Kund-Index. Det genomsnittliga NKI-värdet för samtliga de undersökta kommuner är 73 – på en skala där 100 är högst. SKR räknar ett värde mellan 70-80 som högt.
Vänersborg hade NKI-värdet 73 i undersökningen, samma som genomsnittet i landet. Den kommun som hade högst NKI var Trosa med 84. Åmål hade också 84 på plats 2. Trollhättan hade 79 och Lilla Edet 77.
Vänersborgs NKI-resultat blev så här för 2019:

Det är svårt att säga hur vederhäftiga dessa siffror är. Det torde t ex vara svårt att göra om alla svar till rättvisande värden. Svarsfrekvensen bland användarna är stundtals också låg. Sett på hela undersökningen är det bara 55% som hade svarat i Vänersborg. Och då kan man undra om det är de som är positiva till kommunens hantering som har svarat eller om det är de som är negativa. Jag ser inte att SKR för några resonemang kring detta.
Enligt SKR:s uppskattade NKI-värden ska Vänersborg ha höga värden på samtliga områden utom när det gäller bygglov. På bygglov är värdet under 70, men å andra sidan har värdet ökat ganska kraftigt de två senaste åren. Det hoppas vi väl alla att det avspeglar en verklig förändring i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens inställning till sina invånare… Enligt kommunens hemsida (se “Företagare är nöjdare med kommunens service”) har man också jobbat särskilt med detta:
“Vi har arbetat systematiskt med att snabba upp handläggandetiderna och vi försöker så långt det är möjligt att hjälpa företagen med deras önskemål och utmaningar.”
Vänersborg har i stort sett höjt sina NKI-värden på samtliga områden. Det är “Livsmedelskontroll” som sticker ut i negativ bemärkelse. Det är det enda område som blir avsevärt sämre än i tidigare undersökningar. Jag är emellertid osäker på vad det betyder. Är det så att det företag (ex en livsmedelsbutik) som fick “kraftig kritik” av miljö och hälsa “hämnades” genom att ge ett mycket lågt betyg? I så fall kan det ju snarare vara ett plus i kanten för kommunen….
Och att Vänersborg får ett sådant enormt bra betyg på serveringstillstånd att vi hamnar på plats 5 i hela Sverige. Något som kommunen själv är mycket stolt över på hemsidan… Beror det på att alla företag som sökte serveringstillstånd fick det beviljat, fast de egentligen inte trodde att det skulle få något? Och därför satte höga betyg…? I så fall kan ju det höga betyget vara missvisande.
Det är svårt, tycker jag, att uttala sig om värdet av den här undersökningen. Jag vet inte riktigt vad den egentligen ger för information – om företagarnas nöjdhet med Vänersborg kommuns myndighetsutövning och service.
Men självklart är det bra att Vänersborg får bättre värden än förra året och dessutom stiger i rankingen. Tror jag åtminstone. Vänersborg, med rankingen 95, har dock en bit kvar till Trollhättans plats 14.
Min uppfattning är att Vänersborgs kommun arbetar seriöst och engagerat med företagsfrågorna. Vad jag förstår gör t ex kommunledningen företagsbesök varje vecka. Men undersökningen manar ändå till eftertanke. Vänersborgs kommun måste bli bättre. Företagen och de sysselsättningstillfällen som de skapar i kommunen är oerhört strategiska och väsentliga för hela Vänersborgs framtida utveckling. Kanske får näringslivsavdelningen slå en signal till grannkommunen i söder och fråga hur de bär sig åt…
Om KF… Holmen!
Imorgon måndag har barn- och utbildningsnämnden sammanträde och på onsdag är det dags för kommunfullmäktige. Det tycks som om båda mötena blir av, trots att vi lever i Corona-tider. Trollhättan däremot har redan beslutat att ställa in sitt kommande fullmäktigesammanträde.
Dagordningen på fullmäktiges sammanträde är liksom BUN:s tämligen kort. (Se “BUN (2): Ärendena”.)

Det är som jag ser det i huvudsak ett ärende som tilldrar sig särskild uppmärksamhet. Det är ärende 8 “Försäljning av del av fastigheten Rånnum 6:38 (f.d. huvudkontoret Holmen)”. Jag skrev en del om ärendet när det var uppe för behandling i kommunstyrelsen i februari. (Se “Resumé KS”.)
Försäljningen av Rånnum 6:38 är en fastighetsaffär med många aspekter och infallsvinklar. Igen får man väl tillägga. Det är ju inte första gången som Vänersborgs kommun sysslar med fastighetsaffärer – och det har inte alltid gått så bra. Om man typ säger så. Toppaffären är ett bra exempel. Kommunen köpte dyrt och sålde sedan billigt till ett privat företag. Det visade sig inte vara ok. EU-kommissionen olagligförklarade affären.
Kommunens agerande betraktades som ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och därmed oförenligt med EU:s inre marknad. (Se t ex ”JULKLAPP från Vänsterpartiet!”.)
Försäljningen i Wargön har en del likheter med Toppaffären. Det har påpekats av oppositionen och framför allt av James Bucci (V), men varningarna ignoreras av de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna. De har inte, och vill inte, lära sig något av historien. De kanske anser att det är tvärtom – historien lär sig inte av Vänersborg…?
En ledande socialdemokrat skrev häromsistens:![]()
“jag för egen del inte är orolig för en granskning från EU”
Det är inte mycket till argument. Det grundar sig inte på fakta, utan bara på känsla. Kan man som kommun besluta utifrån känslor?
Jag hörde faktiskt någon som tyckte att kommunen inte skulle vara ”fyrkantig” – det handlade ju om Vargön. Och Vargön behövde arbetstillfällen. Jag hoppas verkligen att ingen i kommunfullmäktige anser att lokalpatriotism ska gå före juridiska och lagliga överväganden.
Kommunstyrelsens ordförande argumenterade i kommunstyrelsen för att affären måste gå snabbt. Det är bråttom för företagen. Vi på kommunen har därför inte tid, menade han, med att titta djupare på t ex juridiken eller något annat. Hur fort en process ska gå kan inte heller vara ett argument för att bortse från de lagliga och juridiska aspekterna.
Det är samma med ett annat argument som har förts fram. Det är ett argument som som så att säga ger en moralisk dimension till försäljningen. Och som också uttrycktes av bland annat KS ordförande. Det handlar om att de två företagen som tillsammans ska köpa fastigheten är bra företag, företag som dessutom arbetar inom miljöområdet.
Självklart finns det tillfällen då moral kan bli lika viktig eller viktigare än lagen. Ett traditionellt exempel, som används i skolor inom arbetsområdet “etik och moral”, är problemet om det är rätt att stjäla mat om du inte har några pengar och dina barn är hungriga.
Det är ett individuellt moraliskt dilemma som tål att diskuteras. Men kan Vänersborgs kommun använda ett liknande etiskt argument i en fastighetsförsäljning? Skulle en subjektiv moralisk värdering gå före lagen?
Knappast. Kommunen ska följa lagar. Och i detta fall, när kommunen ska sälja en fastighet till Hillforth Development AB och Pro Tune AB, kan det inte råda någon tvekan. Kommunen kan inte och ska inte fatta beslut “med hjärtat”. Kommunen måste fatta beslut med hjärnan – och följa lagen. Min åsikt är att det inte ens får råda några tveksamheter eller gråzoner i detta.
Huruvida kommunens försäljning verkligen strider mot lagen eller ej kan egentligen inte avgöras förrän i efterhand. Kommunfullmäktige fattar ett beslut om försäljning, kommunen genomför den, någon överklagar (det kan vara vilken vänersborgare eller företag som helst) till Förvaltningsrätten eller till EU och domstolen avkunnar slutligen en dom. Då får man svart på vitt om lagligheten. Det var så det gick till med Toppaffären.
Jag har beskrivit bakgrunden tämligen utförligt i en tidigare blogg (se “Resumé KS (26/2)”) och min vänsterpartikollega James Bucci har skrivit ännu tydligare i sin blogg (se “En vanlig fastighetsaffär”). Ta gärna en koll på dessa bloggar för mer fakta.
Det som är tveksamt ur laglighetssynvinkel är att det bevisligen fanns åtminstone en intressent som hade bjudit 650.000 kr på precis det som kommunfullmäktige hade bestämt skulle säljas, dvs kontorsbyggnaden och “ett markområde runt byggnaden”. Och som i mäklarens underlag till försäljning fastställdes till 3.500 kvm.
En liten parentes. I underlaget till onsdagens kommunfullmäktige står det att “omkringliggande mark” ska ingå i försäljningen. Det är inte riktigt sant, i beslutet stod det “ett markområde runt byggnaden”. Det är inte riktigt samma sak. I underlaget till kommunfullmäktiges beslut om försäljning den 22 maj 2019 stod det också (i ett mail från samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet till kommunstyrelseförvaltningen):
“Vår uppfattning är den nya fastigheten ska vara lämplig för sitt ändamål men med en begränsad omfattning kring byggnaden.”
I onsdagens beslut har markområdet utökats från 3.500 kvm till 20.000 kvm… Köparna, dvs företagen Hillforth Development AB och Pro Tune AB, vann budgivningen med ett bud på 800.000 kr. Men ökningen av markområdet har alltså förhandlats fram efter att budgivningen har avslutats.
Dessutom ska de båda företagen få skriva ett tidsbundet nyttjanderättsavtal på 10 år med möjlighet till förlängning 5 år i taget. Det innebär att företagen även ska få tillgång till älven och kajen. I förslaget till nyttjanderättsavtal står det:
“så som exempelvis för förtöjning av fartyg i samband med lastning och lossning av gods, persontransporter med anknytning till nyttjanderättshavarens verksamhet samt för utveckling av marin teknik”
Det markområde som nyttjanderättsavtalet omfattar är på ytterligare ca 6.200 kvm… (Se det blåstreckade området på bilden till vänster.) Och avtalet ska kosta 13.400 kr per år.
Notera alltså att även nyttjanderättsavtalet har tillkommit och förhandlats fram efter att budgivningen på Holmens gamla kontor hade avslutas.
Jag har överhuvudtaget svårt att se att hela försäljningsprocessen har varit i överensstämmelse med fullmäktiges beslut förra året att sälja kontorsbyggnaden och “ett markområde runt byggnaden”…
Den stora juridiska “knuten” är således att markområdet förändrades från 3.500 till 20.000 kvm (plus ett nyttjanderättsavtal) efter att budgivningen var slut. De andra företagen bjöd ju egentligen bara på kontorsbyggnaden och marken runt byggnaden, dvs 3.500 kvm. Det var också det markområde som tydligt angavs i mäklarens annons.
Även om det i mäklarens försäljningsannons stod på ett annat ställe:
“Den föreslagna markarealen kan komma att ändras i samförstånd mellan köpare och säljare.”
Det framhåller också några av de styrande som ett argument för att det är ok att utöka markarealen i efterhand.
Men hur uppfattar en budgivare och presumtiv köpare formuleringen i annonsen? Att förändringen kommer att innebära att köparen får ytterligare hela 16.500 fler kvadratmeter på köpet och ett nyttjanderättsavtal på 6.200 kvm….? Definitivt inte, antagligen uppfattas formuleringen som att det skulle kunna bli justeringar på några hundra kvadratmeter för typ parkeringar, vändzon etc.
Vänersborgs kommun förlorade i Toppaffären. EU-kommissionen menade att försäljning ska ske till marknadsvärden. Och den mark som har tillkommit i denna “Holmen-affär” utöver kontorsbyggnaden och ett område runt denna byggnad har också ett marknadsvärde. Som inga andra intressenter har fått lägga bud på…
Jag har svårt att bedöma marknadsvärdet på marken, vilket i och för sig inte spelar någon större roll (det gäller ju principer). Men TTELA (se “Politisk strid om Holmen-affär”) skrev så här i samband med en intervju av Gunnar Lidell (M):
“Den extra mark det handlar om är där ruinerna efter själva bruket finns i dag. Enligt Gunnar Lidell har den värderats till 150 kronor kvadratmetern om området varit helt iordninggjort för att bygga på och runt 75 kronor per kvadrat i befintlig skick. Om affären går igenom som den är utformad nu handlar det om cirka 40 kronor per kvadrat, inklusive kontorsbyggnaden.”
Och eftersom det inte har skett någon budgivning på detta markområde så är det alltså stor risk att detta beslut, liksom Topp-beslutet, strider mot EU:s regler. Marken har inte sålts till marknadsvärde. Det har “sålts”, eller snarare, getts bort, billigare. Och kan därmed räknas som otillåtet statsstöd. (Statsstöd får som regel bara lämnas om det är godkänt på förhand av Europeiska kommissionen – se “Hur undviker kommuner statsstödsproblem i exploateringsprocessen?”. Se gärna på videofilmen.)
Med andra ord, att fatta ett beslut, som de styrande partierna vill att fullmäktige ska göra på onsdag, och som ska ge en
köpare av en fastighet 16.500 fler kvadratmeter och ett nyttjanderättsavtal i efterhand gratis, utan att andra budgivare har haft kännedom om detta, kan svårligen överleva en process i en domstol.
Jag anser för min del att kommunen överhuvudtaget inte ska riskera att hamna på Sveriges karta på grund av ytterligare en olaglig fastighetsaffär.
Wargöns hamnområde och företag
Den 6 september förra året skrev jag en blogg om oklarheterna kring avsiktsförklaringarna i Wargöns hamnområde. (Se “Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde”.)
Vänersborgs kommun köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…
Bakgrunden till min blogg var ett beslut i kommunstyrelsen den 4 september 2019:
“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”
Hur tydligt som helst. Det var till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var bara ett problem, det fanns inte någon sådan beslutad avsiktsförklaring i detta dokument…
Ändå var jag lite tveksam i bloggen. Trots att jag hade fått stor hjälp av olika tjänstemän i kommunen, som inte lyckades hitta en riktigt beslutad avsiktsförklaring, så hade jag en känsla av att det fanns någon. Även om det inte var i det dokument som kommunstyrelsen faktiskt hänvisade till. Jag skrev till och med:
“Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.”
Ingen hörde av sig.
När jag sent i höstas försökte få klarhet i försäljningen av den gamla förfallna kontorsbyggnaden (Holmens huvudkontor) i området, fick jag av samhällsbyggnadsförvaltningen plötsligt en hänvisning till ett annat dokument:
“Kommunstyrelsen beslutade om dessa inriktningsmål under sitt sammanträde 2012-01-18 § 19. (Dnr 2011/207)”
Ooops, ett nytt dokument alltså. Och där fanns den, avsiktsförklaringen! Kommunstyrelsen beslutade att:
“Den övergripande utvecklingsstrategin för Projekt Wargön ska baseras på en gemensam kärna med inriktning energi, miljö och innovation.”
Kommunstyrelsens beslut grundade sig på en slutrapport som företaget “AHERU strategi, styrning och ledning AB” hade lämnat och som diariefördes den 4 januari 2012.
Så var det med det. Men att jag själv inte hade hittat det här beslutet är för mig fortfarande en gåta. Men som sagt, jag är i gott sällskap. Inte ens tjänstemännen och politikerna i kommunstyrelsen hade hittat beslutet…
Vad jag anser om den beslutade avsiktsförklaringen? Jo, jag anser att den står i vägen för företagsetableringar i Wargön. Som när dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S) sa nej till ett företag, som ville upprätta ett datacenter i Wargöns hamnområde, med motiveringen (se “Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”):
“i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”
Jag begriper inte riktigt hur de fick med “jordbruk” i motiveringen…
Det har inte varit speciellt många privata etableringar i Wargön sedan 2012, och det kanske är fler som har fått nej. Och vad jag förstår så kan det i så fall bero på bland annat den gällande avsiktsförklaringen…
Avsiktsförklaringen borde ändras. Den förlorade egentligen sin aktualitet redan när re:newcell bestämde sig för Kristinehamn. Vänersborg och Vargön behöver nya företag och arbetstillfällen. Även om de inte sysslar med energi, miljö och innovation… Eller jordbruk…














Senaste kommentarer