Arkiv

Archive for the ‘Skandal’ Category

Juta: Det tar aldrig slut! (2)

3 december, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en fortsättning på bloggen “Juta: Det tar aldrig slut! (1)”.

“Vid besök på platsen idag bekräftas bilden av känslan att man kommer in på tomtplatsen när man går längs vägen.”

Det skriver tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen i beslutsunderlaget till politikerna i byggnadsnämnden. Efter att Bengt Davidsson har stridit för denna självklara uppfattning i 5 år, och som allmänheten alltid har haft, erkänner förvaltningen äntligen att det är på det viset. Davidsson hade rätt. Tjänstepersonerna besökte ju platsen “idag”…

Tyvärr är det bara en omvändelse under galgen. Tjänstepersonerna kunde inte längre förneka att kartan som användes vid tomtplatsavgränsningen var felaktig. Inte nu när TTELA (klicka här) skrev om den missvisande kartan och ordförande Bo Dahlberg (S) medverkade i TV (klicka här). Alla kommuninvånare kunde ju se. Förvaltningen hade med sin tomtplatsavgränsning även omöjliggjort att den kommunala sophanteringen följde alla regler. Med andra ord, den nya tomtplatsavgränsningen som föreslås till nämndens decembermöte nu på tisdag är inte för paret Davidssons skull. Den är i första hand till för att kommunen ska rädda sitt eget anseende.

Tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen vill inte erkänna att den allmänhet som promenerar förbi Juta också känner att man kommer in på tomtplatsen när man går på gräsmattan nedanför huset. Det är därför i stort sett aldrig några människor som gör det. De går istället den väg som 999 av 1000 känner som naturlig. Allmänheten svänger av vid infarten till Juta ner mot älven – och går längs älven förbi fastigheten. Den tusende personen som genar över gräsmattan ner till älven torde sannolikt vara en tjänsteperson från byggnadsförvaltningen eller en politiker i nämnden…

I det första avsnittet i tjänsteskrivelsen, “Bedömning avseende omprövningen” och som enbart handlar om varför vägen ska ingå i tomtplatsen (se också “Juta: Det tar aldrig slut! (1)”), så avslutar förvaltningen med att hänvisa till två rättsfall.

Det första rättsfallet, M 4244-19, är från Mark- och miljööverdomstolen år 2020. Det har egentligen inga större likheter med Juta och Davidsson, även om fallet handlar om avvägningen mellan den enskildes intressen och allmänhetens.

Ett par från Lidköping hade uppfört en byggnad som bröt mot den strandskyddsdispens de hade fått. Byggnaden placerades dels på ett annat ställe och dels användes i andra syften (bostad) än vad som föreskrevs i dispensen. Jag ser alltså inte riktigt varför rättsfallet anförs av förvaltningen. Men läser man lite i de motiveringar som domstolen resonerar kring, finner man en del intressanta formuleringar.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) skrev:

“…vid en proportionalitetsavvägning beakta om det finns möjlighet att på annat sätt kompensera för den negativa påverkan som åtgärden medför (jfr 16 kap. 9 § första stycket 3 miljöbalken, där det föreskrivs att bl.a. dispens får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför).”

Här skulle väl bron komma in som Davidsson på egen bekostnad har satt upp på Juta. Bron är, som de flesta vet, nu borttagen på grund av byggnadsnämndens horribla beslut i oktober, det beslut som nu ska omprövas. Davidsson har, sannolikt utan att känna till MÖD:s dom, resonerat på samma sätt som MÖD. Byggnadsnämnd och -förvaltning har inte beaktat denna lagparagraf (se citatet ovan) överhuvudtaget i sina beslut… Det kan tyckas märkligt också av den orsaken att MÖD i sin dom även skrev:

“det måste göras en prövning i det enskilda fallet av proportionaliteten mellan allmänintresset av ett tvångsförfogande och den enskildes egendomsintresse.”

Jag kan inte se att det räcker att skriva följande för att uppfylla Miljöbalkens krav:

“Byggnadsförvaltningen bedömer att fastighetsägarens begränsning i förfogandet av sin egendom som strandskyddet medför inte är så betungande att den inte kan accepteras.”

Rimligtvis bör förvaltningen bemöda sig om att ta reda på paret Davidssons uppfattning och varför de har den. Den borde redovisas för politikerna i byggnadsnämnden. Det är ju de som ska väga fakta mot andra bedömningsgrunder, t ex moraliska och politiska, i sina beslut. Det är inte upp till förvaltningen att bestämma sådant…

Jag undrar om byggnadsförvaltningen har vägt in ekonomiska konsekvenser för Davidsson i sin bedömning. Hur mycket pengar får paret Davidsson förlora på fastigheten för att det inte ska vara “så betungande”? Anser tjänstepersonerna att en förlust vid en försäljning på 100.000 vore acceptabel? En halv miljon? En miljon? Två miljoner?

Den andra domen som byggnadsförvaltningen hänvisar till i sitt tjänsteunderlag är en dom från samma domstol och också från 2020. Jag har ännu svårare att se parallellerna mellan en fastighetsägare i Ludvika som ville få strandskyddsdispens för att uppföra en jaktstuga, men inte fick dispens, och Davidsson.

Domarna ska tydligen belysa att byggnadsförvaltningen har gjort den intresseprövning som ska göras enligt Miljöbalken och som resulterat i att Davidsson ska “få vägen”.

I fyra tidigare bloggar (se “Davidsson: Ianspråktaget?”) har jag redogjort noggrant för Davidssons åsikt om att området har varit ianspråktaget. Jag ska inte upprepa de argumenten igen. En stor del av tjänsteunderlaget ska istället “bevisa” att området inte har varit ianspråktaget, inte har varit privatiserat. Davidssons argument ifrågasätts egentligen inte av förvaltningen. Förvaltningen bara struntar i dem och kör istället sitt eget race. Tjänstepersonerna framhåller bara det som den anser talar för sin ståndpunkt eller, rättare sagt, som de genom sin bedömning och tolkning anser göra det.

Här någonstans ska allmänheten korsa diket om byggnadsförvaltningen får som den vill.

Det första argumentet som framförs är från ett yttrande av Miljö- och hälsoskyddsnämnden (av en tjänsteperson på delegation) från 2018:

“Den aktuella marken har tagits i anspråk och privatiserats efter 2012. Staket, lyktstolpar och fruktträd m.m. har uppförts utan dispens.”

Redan i början på handlingarna från byggnadsförvaltningen får politikerna en felaktig bild. Marken har varit ianspråktagen och privatiserad tidigare. Juta köptes nämligen av en privatperson redan 1999 och staket, till och med taggtråd, sattes upp av Landstinget 1969. Det fanns redan då också skyltar om att Juta var privat område.

Det här vittnar Lave Thorell (se “Byggnadsnämnden och Juta (1/5)”) och jordbrukaren som äger grannfastigheten om (se “Davidsson: Ianspråktaget! (3/4)”). De här två vittnesmålen bortser byggnadsförvaltningen i sitt underlag helt ifrån. De sätter större tilltro till suddiga och ytterst svårtolkade flygbilder som togs vid en viss tidpunkt…

Fortsättning följer i bloggen ”Juta: Det tar aldrig slut! (3)”.

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd

Juta: Det tar aldrig slut! (1)

2 december, 2022 1 kommentar

Några gånger under Juta-processen har jag ibland fått för mig att byggnadsförvaltningen i Vänersborg ska ta sitt förnuft till fånga, ändra sina förutfattande meningar och gå kommuninvånare i Vänersborg till mötes. Kanske skulle byggnadsförvaltningen ändra sina rutiner, hoppades jag, och börja jobba lite proaktivt med invånarna för att i samtal och dialog komma fram till bra lösningar, för alla. Så tycks inte bli fallet, inte denna gång heller.

I fallet Juta fick paret Davidsson i veckan se det underlag som skickades ut till politikerna i byggnadsnämnden. Nämnden ska ju fatta i beslut i ärendet en andra gång på kort tid nu på tisdag. (Det allra första beslutet togs ju redan den 17 april 2018.) Underlaget skickades av någon anledning inte till Davidsson. Jag vet inte varför, det innehöll ju faktiskt nya tjänsteskrivningar och resonemang.

Tjänstepersonerna verkar ha lagt ner mycket tid på att arbeta fram ett underlag till politikerna. Det sägs att det behövs fler tjänster i miljö- och byggnadsnämnden, och det kan man förstå. Lägger förvaltningen ner lika mycket tid på alla ärenden så måste det säkerligen anställas 5-10 personer till…

Det är bara ett problem om man ser det ur invånarnas perspektiv. Förvaltningen har en tendens att bestämma utgången först, sedan letar den efter allt som stödjer den uppfattningen. Och finns det inga klara fakta så “bedömer” och tolkar tjänstepersonerna på ett sätt som tycks bekräfta den vedertagna uppfattningen.

Byggnadsnämndens ledamöter har mycket att läsa inför sammanträdet. Min bedömning är att nämndens ledamöter utifrån den långa tjänsteskrivelsen och sina tidigare beslut kommer att övertygas om att fortsätta säga nej till Davidssons förslag till ny tomtplatsavgränsning vid “Jutatorpet”.

Tyvärr. Och jag är inte heller särskilt optimistisk om att Länsstyrelsen skulle ha en annorlunda uppfattning om ett förmodat negativt beslut av byggnadsnämnden överklagas.

I rättsväsendet ska en åklagare presentera alla fakta i ett mål, även sådant som talar till motpartens fördel. En domstol ska sedan döma objektivt och det ska dessutom vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till det beskrivna brottet.

Det gäller inte byggnadsärenden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg.

Byggnadsnämnden ska alltså ompröva tidigare given strandskyddsdispens till paret Davidsson på Juta. Den centrala punkten i beslutet föreslås lyda:

“Tomtplatsavgränsningen och fri passage ska utformas enligt bifogad karta.”

Och på den bifogade kartan är tomtplatsavgränsningen inritad:

Byggnadsförvaltningen, och sannolikt även byggnadsnämnden nu på tisdag den 25 oktober, medger alltså att den tidigare avgränsningen var felaktig. Och det trots att Davidsson har påpekat det förhållandet i nästan 5 år utan att förvaltning och nämnd har ändrat sig. De har varit bestämda och hållit fast vid sin felaktiga uppfattning. Nu, någon gång efter beslutet, i samband med medias uppmärksamhet, har tjänstepersonerna ändrat sig. Tomtplatsavgränsningen var fel…

Byggnadsförvaltningen ägnar stort utrymme i tjänsteskrivelsen åt att bortförklara den tidigare, och felaktiga, tomtplatsavgränsningen. Det blir nästan patetiskt.

Byggnadsförvaltningen skriver i tjänsteskrivelsen till nämndsammanträdet på tisdag:

“Ingen av de kartor som inlämnades till förvaltningen inför bygglovsprövning eller prövning av strandskyddsdispens hade den nya altanen inritad. Altanen är dock med på fasadritningen i bygglovet och anses vara godkänd. Detta har dock medfört att nuvarande tomtplatsavgränsning kan tolkas som att den går över altanen. Tomtplatsavgränsningen är inte inmätt eller måttsatt, och det finns därmed viss tolkningsmån, men ett beslut från en myndighet ska vara tydligt och lätt kunna tolkas av fastighetsägaren. Så är inte fallet här och beslutet behöver därför omprövas och en ny tomtplatsavgränsning behöver tas fram.”

“nuvarande tomtplatsavgränsning kan tolkas som att den går över altanen”… Gränsen går över altanen, det har Bengt Davidsson hävdat sedan han såg tomtplatsavgränsningen 2018… “Kan tolkas”… Ska man skratta eller gråta?

Det finns också en ljudinspelning av en inspektion av tre tjänstepersoner på Juta från några veckor sedan. Då sa personerna från byggnadsförvaltningen att det inte var så viktigt med exakta gränser och att det alltid fanns en tolkningsmån. (Det kanske är läge att publicera denna inspelning?)

Men byggnadsförvaltningen levererar fler påhittade bortförklaringar till sitt “misstag”. Och de blir mer och mer “intressanta”…

Förvaltningen lutar sig också mot att Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev i ett yttrande 2018:

”Hemfridszonen bedöms snarare gå utmed den nya tillfartsvägen som anlagts och som skulle kunna utgöra en lämplig tomtgräns.”

Det här tar byggnadsförvaltningen till intäkt för att skriva:

“Vilken sida av vägen som avses nämns inte.”

Otroligt! Miljö- och hälsoskyddsnämnden (egentligen en tjänsteperson i förvaltningen som skrev detta på delegation) utgick ju från den karta med tomtplatsavgränsning som levererades av byggnadsförvaltningen! Tjänstepersonen utgick självklart från den utritade gränslinjen. Det är lika självklart att tjänstepersonen på miljö och hälsa skulle ha motiverat om hen ville ha tomtplatsavgränsningen på ett annat ställe än där byggnadsförvaltningen hade ritat den.

Byggnadsförvaltningen menar också att inte heller Länsstyrelsen i sin “dom” skrev på vilken sida av vägen tomtplatsavgränsningen gick. Herregud. Länsstyrelsen utgick ju också från byggnadsförvaltningens kartor och redan ifyllda tomtplatsavgränsning!

Och som en slags krona på bortförklaringarna:

“När beslutet togs 2018 pågick arbeten med bl.a. skredsäkring nere vid älven. Det gjorde att det var väldigt svårt att passera på hela området nedanför vägen. Detta kan ha haft inverkan på den bedömning som gjordes då att vägen låg utanför tomtplatsen.”

Så ett enda besök av byggnadsinspektören på Juta bidrog till att avgöra hela frågan? Det är nog i och för sig lite typiskt för byggnadsförvaltningens hantering av det här ärendet, ögonblicksbilder – fotografier tagna vid ett tillfälle som tas som intäkt för att så har det alltid sett ut. Det hör dock till saken att denne inspektör hade varit på Juta en ganska kort tid innan det började skredsäkras mm på Juta. Hon visste hur det såg ut i området och var allmänheten kunde passera. Det var samme person som bland annat flyttade skylten med “privat område” vid sitt besök…

För övrigt skedde skredsäkringen inte på Davidssons fastighet, utan på hans granne jordbrukarens…

Jag tror att det inte bara är jag som slås av tanken när man läser dessa bortförklaringar: Borde inte en kommuninvånare få någon typ av skadestånd från kommunen när sådana här flagranta misstag görs?

Paret Davidsson ska få alltså en ny tomtplatsavgränsning. Denna gång kommer vägen framför huset att ingå i tomtplatsen. Allmänheten ska inte längre få gå över hörnet på altanen eller på vägen. Allmänheten ska istället få gå på gräset alldeles vid vägkanten – utanför ett staket, en mur eller häck som Davidsson måste sätta upp vid gränsen. Och denna gång är byggnadsförvaltningen helt säker på sin tomtplatsavgränsning. Igen…

Davidsson accepterar inte den nya tomtplatsavgränsningen. Han hävdar fortfarande att i stort sett hela området, gräsmattan, har varit ianspråktaget och ska ingå i tomtplatsen.

Tjänsteskrivelsen fortsätter. Det återkommer jag till i nästa blogg – se ”Juta: Det tar aldrig slut! (2)”.

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd

Davidsson återigen på SVT

14 november, 2022 6 kommentarer

Förra året, den 17 maj 2021, visade SVT några inslag om Bengt Davidsson och hans kamp mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. (Se “SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan”.)

Davidssons kamp har fortsatt oförtrutet sedan dess. Men byggnadsnämnden har inte vikit en tum. Ordförande Bo Dahlberg (S) och majoriteten av nämndens ledamöter liksom tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen anser fortfarande att allmänheten ska kunna passera över Davidssons altan. Idag visar SVT nya inslag om paret Davidssons situation och tröstlösa strid mot kommunen.

Det första av inslagen på Västnytt (se “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”) tog emellertid upp det faktum att byggnadsnämnden på samma möte, som Bengt Davidssons ärende behandlades, diskuterade en känd kommunalpolitikers strandskyddsdispens. Den kände politikern ville bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet. Tjänstepersonerna i förvaltningen yrkade avslag på dispensen, eftersom den aktuella platsen hade höga naturvärden. Politikerna i byggnadsnämnden gick då på Bo Dahlbergs förslag – att vara positiva… Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Anders Wiklund (MP) fick dispensen beviljad.

Under behandlingen på sammanträdet lyfte SD-politikern Torbjörn Moqvist frågan om inte Bo Dahlberg (S) var jävig. Anders Wiklund (MP) och Bo Dahlberg (S) var ju så att säga med och styrde Vänersborg ihop. De ingick i samma styrande koalition. Dahlberg låtsades inte vara medveten om att det var Wiklund som var den sökande. Och det säger Bo Dahlberg fortfarande i intervjun med SVT:

“Jag har inte funderat på namnet.”

I texten under TV-inslaget skriver dessutom SVT att Bo Dahlberg sa:

“Vi är många politiker som sitter i den alliansen. Jag hade ingen aning om att det var den här mannen som sökte. Jag går inte igenom namnen, jag läser ansökan.”

Det är klart att Bo Dahlberg hade läst namnet på ansökan om strandskyddsdispens. Han kunde helt enkelt inte ha undvikit att se Anders Wiklunds namn. (Därmed inte sagt att beslutet var felaktigt, det kan jag inte uttala mig om.)

Efter att Anders Wiklund (MP) hade fått sin strandskyddsdispens beviljad, så skulle Bengt Davidssons strandskyddsdispens tas upp för behandling. Och om den handlar nästa avsnitt i SVT. (Se “Bengt blev av med halva tomten: ”Jag har inte gett upp””.)

Inslaget börjar med att Bengt Davidsson visar SVT och TV-tittarna var byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen har bestämt att tomtplatsavgränsningen ska gå. Davidsson berättar också att kommunen kräver att han ska sätta upp ett staket på altanen, ja – på altanen… Det ska nämligen vara ett staket, kräver byggnadsnämnden, som markerar gränsen mellan Davidssons privata område och var allmänheten får gå.

Sedan blir ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) återigen intervjuad… Jag återger hela intervjun.

Lisa Johansson, SVT:

“Hur vill du att det ska fungera för era invånare? Ska det vara så att man ska jobba i 5 år för att få en plats att vända bilen?”

Ordförande Bo Dahlberg (S):

“Nej, naturligtvis inte. Vi strävar ju efter att alla ska vara nöjda naturligtvis. Man ska vara nöjd även om man får nej. Men i det här ärendet kan det vara lite svårt att acceptera det.”

Säger ordförande Dahlberg med ett leende. Jag förstår inte varför han säger att det skulle vara svårt att acceptera detta nej. Menar Dahlberg att byggnadsnämnden har tagit ett felaktigt beslut? Varför har nämnden i så fall tagit ett felaktig beslut? Och det för andra gången…

Intervjun fortsätter.

Lisa Johansson, SVT:

“Hade inte ni från politikens håll kunnat säga att ja men det här är orimligt? Vi testar om vi kan flytta den här också.”

Ordförande Bo Dahlberg (S):

“Jag har inte fått dom ifrån förvaltningen att man skulle kunna göra så, men jag vet att vår förvaltningschef håller på och se över om det går att göra någonting.”

Efter 4-5 år ser tydligen byggnadsförvaltningens chef Eddie Sandin om “det går att göra någonting”. Efter 4-5 år… Det är beklämmande. Har inte politiker och tjänstepersoner förberett ärendet tillräckligt innan beslutet? Måste de få reda på att media intresserar sig för ärendet innan de ser “över om det går att göra någonting”?

Och så avslutas intervjun med Bo Dahlberg (S) med att han säger:

“Det här är ju inte bra, det ser ju alla.”

Och då undrar man om man verkligen hörde rätt…

Vad menar Bo Dahlberg? Vad var det som inte blev bra? Om alla ser att det inte blev bra, varför såg inte han och byggnadsnämnden (och tjänstepersonerna!) det innan beslutet? Det är ju faktiskt andra gången som byggnadsnämnden fattar detta beslut, som tydligen inte är bra. SVT har gjort inslag om beslutet tidigare, Davidsson har överklagat det flera gånger och nu senast dessutom kompletterat sin överklagan. Läser inte Bo Dahlberg (S) och majoriteten av nämnden de handlingar som ligger som underlag till beslut i byggnadsnämnden? Var det bara de tre ledamöterna Pontus Gläntegård (V), Bengt Fröjd (C) och Torbjörn Moqvist (SD), som röstade ja till Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens, som hade läst handlingarna denna gång?

I texten under filmen skriver SVT:

“Bo Dahlberg (S), ordförande i byggnadsnämnden i Vänersborg, anser fortfarande att tomten inte kan utökas så mycket som Bengt Davidsson önskar, utan att inkräkta på allmänhetens intresse.”

Bo Dahlberg visar bristfälliga kunskaper i Miljöbalken, strandskydd och den enskildes rättigheter. Jag tror att Dahlberg bör läsa en alldeles “färsk” artikel på TTELA:s hemsida. (Se TTELA “Kommunen drog tomtgränsen över Bengts altan: ”Fem års helvete””.)

Journalisten Rickard Sköld skriver idag:

“Samtidigt ska den som prövar en dispens ta hänsyn till den enskildes intresse. Inskränkningar för den enskilde ska inte vara oproportionerliga i förhållande till strandskyddets syfte; att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområdet.”

TTELA:s artikel är fyllig och mycket bra. Den borde läsas av alla, kanske i synnerhet byggnadsnämnden och tjänstepersoner i förvaltningen. Artikeln ger en betydligt bättre bild av Davidssons problem på Juta än vad inslagen på SVT gör. Den kommer sannolikt i TTELA:s papperstidning imorgon. Det är väl värt att köpa ett lösnummer bara för denna artikel.

Men ikväll kl 18.30 visar SVT ett längre inslag om Bengt Davidsson och Juta. Antagligen får TV-tittarna betydligt mer kött på benen då. Reportern Lisa Johansson har intervjuat många personer… Missa inte det!

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, SVT, ttela

Byggnadsnämnden och Juta (5/5)

6 november, 2022 5 kommentarer

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “Byggnadsnämnden och Juta (4/5)”.

Politikerna i byggnadsnämnden började svänga i sin uppfattning. Tjänstepersonernas envisa och outtröttliga övertalning om att avslå Davidssons ansökan om strandskyddsdispens gav resultat.

Tjänstepersonerna menade också, säger flera av de ledamöter som deltog i sammanträdet till mig, att Davidsson hade överklagat tomtplatsavgränsningen tidigare och förlorat i både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. Ingenting hade ändrats sedan dess argumenterade tjänstepersonerna och påstod därför att Davidssons nya ansökan var meningslös, den kunde ändå inte gå igenom. Den var ju redan prövad, den borde avslås.

Då yrkade en av de borgerliga ledamöterna bifall till beslutsförslaget, dvs att avslå Davidssons ansökan. Och hen följdes snabbt av en annan.

En tredje ledamot ansåg däremot att det här var ett felaktigt och oerhört olyckligt påstående från tjänstepersonerna. Det gick inte att utgå från att Länsstyrelsen skulle säga nej till Davidsson, att det inte ens var värt att försöka. Ledamoten försökte förklara att det är en oerhörd skillnad när ett ärende kommer till överprövning, om byggnadsnämnden beskriver Davidssons ansökan på ett positivt sätt, motiverar och beviljar dispensen, än om prövningen blir när sökande själv ska kämpa hos Länsstyrelsen med egna argument efter ett avslag från nämnden.

Ordförande Bo Dahlberg (S) hade då sagt något i stil med:

“Vi kan inte ändra oss. Vad ska folk säga?”

Sug på den kommentaren. Det här säger alltså ordförande Bo Dahlberg (S) enligt flera av ledamöterna. Det innebär att om byggnadsnämnden eller byggnadsförvaltningen har gjort något fel, så ska de inte erkänna detta. För vad ska folk då säga… Kommunen ska inte rätta till t ex felaktiga beslut om de upptäcks. Allt för att kommuninvånarna ska ha uppfattningen att byggnadsnämnden och dess förvaltning är ofelbara… Ordförande Dahlberg tycktes inte ha ambitionen att byggnadsnämnden ska göra rätt.

Man skulle väl också kunna tillägga att det istället hade varit klädsamt och på sin plats om nämnden hade erkänt att det förra beslutet var ett misstag, grundat på felaktiga kartor, och att den nu ville rätta till misstaget…

Samme ledamot, som ville säga ja till Davidssons ansökan, menade att ett starkt skäl för att bevilja Davidsson en ny strandskyddsdispens var att marken redan var ianspråktagen.

Ett skäl för strandskyddsdispens är enligt Miljöbalken 7 kap 18 c § om ett område:

“redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

Byggnadsförvaltningen ansåg att marken inte hade varit ianspråktagen. Det var anmärkningsvärt eftersom förvaltningschef Eddie Sandin ställde just denna fråga till Lave Thorell. (Se “Byggnadsnämnden och Juta (1/5)”.) Förvaltningschefen var uppenbarligen inte säker på vad som gällde. För övrigt svarade Lave Thorell, som hade bott i området sedan 1970:

“Enligt min uppfattning föreligger alltså det särskilda skäl enligt miljöbalken att markområdet framför torpet ”redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”.”

Två foton, ett från 1960 och det andra från 1975, från Lantmäteriet ger stöd åt Thorells uppfattning…

 

Och hela gräsmattan framför huset var definitivt tagen i anspråk när Davidsson förvärvade Juta. (Se “Byggnadsnämnden och Juta (4/5)”.) 

Varför skulle Bengt Davidsson och hans fru tro att kommunen skulle förbjuda just dom att ha t ex ett trädgårdsland på tomten när de förvärvade Juta?

Slutsatsen från tjänstepersonerna var ändå, trots fotografier och vittnesmål, att marken inte var “tagen i anspråk”… De kunde naturligtvis inte vara säkra på det, men de drog slutsatsen ändå. Det innebar att paret Davidsson inte fick ha t ex ett trädgårdsland på tomten. Och tog de inte bort det trädgårdsland som den förre ägaren hade anlagt på tomten, så skulle Davidssons få betala vite…

Kommunen gör verkligen allt den kan för att fälla kommuninvånarna istället för att fria…

I Davidssons fall hade det varit lätt att komma överens. Han ansökte om en ny strandskyddsdispens med en annan tomtplatsavgränsning, därför att det gamla avgränsningen var felaktigt dragen. Byggnadsförvaltningen hade kunnat rita en ny gräns eller utgått från den gräns som Davidsson ritat in i sin ansökan – och ändrat den. Nämnden och förvaltningen hade ju alla möjligheter i världen att utforma en lämplig tomtplats. Som alla hade kunnat acceptera – Davidsson, byggnadsnämnden och allmänheten. Då hade också bron varit kvar.

Men nej… Varför?

I en av mina bloggar (se “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”) skrev jag om Davidssons problem med sophanteringen. Det finns nämligen regler för vändradier och sådant för sopbilar. Vändplanen ska ha en diameter av 18 meter. Davidssons tomt uppfyllde inte kraven. På sammanträdet sa emellertid förvaltningschefen att det var ordnat och löst. Det var inte sant, problemet är fortfarande inte löst.

Det var nog flera i byggnadsnämnden som egentligen hade hoppats att de skulle kunna lämna ärendet Juta bakom sig efter sammanträdet. Och kanske trodde de att avslagsbeslutet skulle få den följden. Det tror inte jag. Det är nog nu det tar fart. Diskussionens vågor går höga på sociala medier och kommuninvånare ger uttryck för sitt missnöje mot kommunen. Davidsson kommer med all sannolikhet också att överklaga beslutet.

Och SVT har redan varit och intervjuat Bengt Davidsson… Vänersborgs kommun kommer återigen att hamna på kartan.

I TTELA för någon vecka sedan fanns en krönika med rubriken (se här):

“Statligt anställda ska lämna sina egna åsikter hemma”

Jag kanske skulle ha döpt någon av bloggarna till:

“Byggnadsförvaltningens anställda ska lämna sina egna åsikter hemma”

Tjänstepersoner i kommunen ska följa objektivitetsprincipen. Det står i grundlagen. Det har inte tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen gjort. Det som jag anser vara mest beklämmande, det är att de har bortsett från allt i Miljöbalken, Plan- och Bygglagen och Förvaltningslagen som talar till Davidssons fördel. Att förvaltningen sedan också bortser från fakta, och inte minst anför felaktiga fakta, gör det naturligtvis ännu värre. (Se t ex mina tre bloggar innan sammanträdet – “Davidsson på Juta kämpar vidare”.) I bloggen “Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag” visar jag på rena felaktigheter i förvaltningens underlag till politikerna. Dessa felaktigheter rättades inte till på sammanträdet.

Senare denna månad är det tänkt att Vänersborgs kommunfullmäktige ska fatta beslut om nya riktlinjer för styrning och ledning. Redan nu på onsdag ska kommunstyrelsen bereda ärendet. En väsentlig del av tankarna kring den nya styr- och ledningsmodellen handlar om organisationens “kultur”.

I de riktlinjer som ska antas står det:

“Förhållningssättet innebär att medarbetarna både har viljan och förmågan att sätta sig in i medborgarens, brukarens, företagarens och besökarens perspektiv.”

Jag är inte säker på att den nya styr- och ledningsmodellen har någon framtid i Vänersborgs kommun, i varje fall inte i byggnadsförvaltningen…

Det kanske krävs “en piska istället för en morot”. I Tidö-avtalet, som M, KD, L och SD har enats om, finns beslutet att återinföra tjänstemannaansvaret. M och SD har tidigare lyft fram så kallad “tjänstemannaaktivism”. Då har partierna sagt att det har handlat om att enskilda tjänstemän tolkat ramlagar, exempelvis miljöbalken, utifrån personliga preferenser. (Se “Nya civilministern om utvecklat tjänstemannaansvar”.)

Det kanske är tjänstemannaansvar som behövs i Vänersborg… Å andra sidan finns det tuffa skrivningar om tjänstefel i den nuvarande lagstiftningen, Brottsbalken 20 kap 1 §…

Det finns anledning att återkomma till byggnadsnämndens beslut…

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd

Byggnadsnämnden och Juta (4/5)

4 november, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “”Byggnadsnämnden och Juta (3/5)”.

Den 24 januari 2018 hade Davidsson fått startbesked för om- och tillbyggnaden av Juta-torpet. Det innebar att byggnadsarbetena på Jutatorpet fick påbörjas. Det hade alltså byggnadsnämnden godkänt och beslutat. Och arbetena påbörjades. Den 10 april 2018 var alla grundarbeten på altanen klara.

Det krävs strandskyddsdispens för att få bygglov på strandskyddat område. Tre månader efter att Davidsson fick startbeskedet och en vecka efter att grundarbetena på altanen var klara, närmare bestämt den 17 april 2018, gjorde en tjänsteperson på byggnadsförvaltningen en tomtplatsavgränsning i samband med strandskyddsdispensen… Tjänstepersonen hade uppenbarligen inte sett Davidssons ritningar och kollegornas beslut om bygglov och startbesked. Tjänstepersonen hade därför använt den karta, som inte visade hur huset skulle se ut när det var klart. Altanen var inte utritad. Tjänstepersonen verkade inte heller ha koll på var värmepumps- och avloppsanläggningarna var placerade…

Dagen efter beslutet om tomtplatsavgränsningen fick Davidsson se beslutet. Han såg direkt att avgränsningen var fel. Kartan stämde inte överens med de beslut om hur om- och tillbyggnaden av Juta-torpet skulle bli. Och som byggnadsförvaltningen redan hade godkänt. Dessutom hade ju som sagt alla grundarbeten på altanen blivit klara veckan innan…

Och inte nog med det, på förslag av tjänstepersonen beslutade byggnadsnämnden att:

“Den östra tomtgränsen, mot Göta älv, ska markeras med staket, mur eller häck”

Hur nämnden tänkte sig att Davidsson skulle kunna bygga en mur, sätta upp ett staket eller plantera en häck på den lilla grusplanen, som var kvar efter tomtplatsavgränsningen, bredvid huset framgick inte. Inte heller hur en mur skulle byggas över altanen…

Nämnden och tjänstepersonen vägrade inse att kartan var fel och inte återspeglade bygglovet. Davidsson tvingades att överklaga beslutet till Länsstyrelsen. Tjänstepersonen var “ståndaktig”, hen vägrade inse att kartan som hade använts var fel och konstaterade i sitt yttrande till överklagandet till Länsstyrelsen:

“Inget har tillförts ärendet som föranleder en omprövning av beslutet.”

Det var kartan som gällde, inte verkligheten…

Länsstyrelsen och senare Mark- och Miljödomstolen gick på byggnadsnämndens beslut. Ingen var intresserad av att t ex besöka Juta och med egna ögon se att kartan, som tomtplatsavgränsningen var inritad på, inte var i överensstämmelse med byggnadsnämndens bygglov. Eller verkligheten. De “dömande myndigheterna” litade blint på byggnadsnämnden och tjänstepersonen på byggnadsförvaltningen i Vänersborg. Och egentligen borde de ju kunna göra det… Men de glömde att det handlade om Vänersborgs kommun…

Bengt Davidsson och hans fru befann sig i ett “moment 22”. (Jag har redogjort för Davidssons överklaganden i en tidigare blogg – se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)”.)

På byggnadsnämndens sammanträde tisdagen den 25 oktober 2022 hävdade fortfarande tjänstepersonerna att kartan som tomtplatsavgränsningen ritades in på var med verkligheten överensstämmande… Och det kan som jag ser det bara bero på en av två saker, endera okunskap eller också…

Men inte nog med det.

Tjänstepersonerna hävdade även på sammanträdet att Davidsson fick skylla sig själv för att han hade byggt altanen utanför tomtplatsavgränsningen. Det kanske inte var så lätt för de osäkra politikerna att veta vad som var sant och inte. Tjänstepersonerna förutsätts ju vara korrekta och professionella…

Men skylla sig själv? Davidsson följde ju bara de ritningar och planer som byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade godkänt och beslutat i laga ordning – innan tomtplatsavgränsningen gjordes. Den 24 mars 2020 gav ju byggnadsnämnden slutbesked och skrev som skäl till beslutet:

“Byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet. Byggnadsnämnden har inte funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL.”

Skylla sig själv? Tydde inte detta argument på att tjänstepersonerna faktiskt erkände att deras karta var felaktig…? Det verkade som att de faktiskt visste att tomtplatsavgränsningen sträckte sig över Davidssons altan.

Kartan i byggnadsförvaltningens underlag var riktig och Davidsson fick skylla sig själv. Det var budskapet från byggnadsförvaltningens tjänstepersoner. Flera politiker började tvivla på Davidssons ansökan om strandskyddsdispens.

Eller var det så att tjänstepersonerna faktiskt visste att kartan inte avspeglade verkligheten, och egentligen aldrig hade gjort? I det underlag som förvaltningen lämnade till byggnadsnämnden, och som sedan ingick i nämndens beslut, så står det (se ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”):

”Fastigheten har en beslutad tomtplatsavgränsning från 2018 som fastställdes utifrån hur fastigheten såg ut 1975 då strandskyddslagstiftningen infördes.”

För mig är denna formulering och ”logiken” bakom den helt totalt obegriplig. Skulle formuleringen utgöra ett försvar för att kartan som har använts är felaktig? Att rita in en tomtplatsavgränsning på en karta 2018, som inte avbildade verkligheten 2018 utan hur det såg ut 1975, kan väl aldrig försvaras som underlag för ett beslut 2022…? Byggnadsförvaltningen i Vänersborg, och de i nämnden som röstade mot Davidsson, borde förklara varför de använder en karta 2022 som visar hur fastigheten såg ut 1975… Det borde ordförande Bo Dahlberg (S) och Magnus Ekström (KD) förklara för, inte bara paret Davidsson, utan för alla vänersborgare!

Jag vill avsluta denna blogg med en mycket talande bild från 2016 eller 2017. Det var i varje fall innan Davidsson hade förvärvat fastigheten och således innan någon som helst om- och tillbyggnad av Jutahuset hade börjat i Davidssons regi.

Fotografiet berättar en hel del. Det syns tydligt att en stor del av tomten/gräsmattan på Juta är ianspråktagen. Den är privatiserad. Det finns en ”uteplats” med stolar och en bänk. Bakom personerna skymtas ett trädgårdsland. Sträckningen av vägen är också annorlunda än idag. Det råder ingen tvekan om att en stor del av tomten betraktas som privat. Privatiseringen slås också fast av det som är mest iögonfallande på fotot – skylten ”Privat område”. Den visar tydligt för allmänheten att från och med här är det privat. Skylten ”utestänger allmänheten”.

Det fanns ingen formellt beslutad tomtplatsavgänsning vid den här tiden, innan Juta köptes av Davidsson. Men det privata området ifrågasattes inte, utan respekterades vad jag förstår av alla. Även av byggnadsförvaltningen… Det är nämligen så att det var samma tjänsteperson på byggnadsförvaltningen som placerade skylten på detta ställe, som sedan bestämde tomtplatsavgränsningen när Davidsson hade köpt fastigheten!

Samma tjänsteperson som ansåg att gränsen för det privata området på Juta skulle börja som på fotografiet ovan för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till stranden ändrade sig 1-2 år senare när Davidsson köpte Juta. Då tyckte hen att allmänhetens tillgång och passage skulle gå över Davidssons altan…

Vad var anledningen till att denne tjänsteperson helt plötsligt ändrade sig – och att dagens tjänstepersoner håller fast vid förändringen? Tja, det har i varje fall inget med saklighet och opartiskhet att göra…

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (5/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson

Byggnadsnämnden och Juta (3/5)

3 november, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “Byggnadsnämnden och Juta (2/5)”.

Tjänstepersonernas engagerade uppträdande i byggnadsnämnden (25 oktober) mot Bengt Davidsson och hans ansökan om strandskyddsdispens gick emot den positiva inställning som många politiker hade innan sammanträdet. Det berättar flera av de ledamöter som deltog i mötet för mig. Tjänstepersonerna ifrågasatte de politikers argument som var positiva till Davidsson. De vred och vände på politikernas argument för att visa att de, enligt deras mening, inte höll eller var felaktiga…

Tjänstepersonerna lyfte i sin övertalning även nya argument som inte fanns med i det underlag som politikerna i byggnadsnämnden hade fått före mötet. Argumenten hade inte heller kommunicerats med Bengt Davidsson i den kommunikation mellan Davidsson och byggnadsförvaltningen som hade föregått sammanträdet. Det innebar att Davidsson inte hade kunnat bemöta dessa argument.

I sin iver framförde tjänstepersonerna även argument som var felaktiga. På en direkt fråga om förvaltningens kartor återspeglade verkligheten, dvs Davidssons hus och altan, fick en politiker svaret att det gjorde dom. Det var inte sant. Det kan vem som helst förvissa sig om. Det är bara att ta med sig förvaltningens kartor och åka till Juta. Bengt Davidsson skriver på Facebook den 30 oktober:

“Ingen vill kännas vid problemet och dom vidhåller att det är rätt karta som använts. Man kan ge en 10 åring kartorna och han kan på 10 sek se att det finns stora skillnader. Då tänker jag, är dom blinda eller vill dom inte se.”

Det är kartan nedan till vänster det handlar om.

Kartan till vänster är alltså den som förvaltningen under 5 år och än idag hävdar avspeglar verkligheten. Det gör den inte. Det gör däremot den högra. Den högra kartan avbildar hur huset med altan verkligen ser ut. Notera den tunna gröna linjen (vid ”Ny altan”) runt huset, det är altanen. (Det kommer en förstoring lite längre ner i texten.) På förvaltningens karta är inte heller vägens sträckning riktig. Dessutom är staketet inritat fel.

Och nu en slags nyhet. Tisdagen den 1 november besökte Bengt Davidsson kommunens lantmäterienhet. Han frågade efter kartor/kartskisser över Jutatorpet. Han fick, kanske inte helt överraskande, den “felaktiga”, dvs den vänstra kartan ovan. Sedan gick Davidsson in till förvaltningschef Sandin. Efter ca 10 min knackade det på dörren. Då kom tjänstepersonen från lantmäteriet in med ytterligare en karta över Jutatorpet. Och… Det var den “riktiga” kartan, den karta som verkligen visade hur Jutatorpet såg ut, dvs kartan ovan till höger!

Den karta som Davidsson fick, mitt framför ögonen på förvaltningschefen, borde ha varit den som hade gällt under hela processen. Det borde ha varit den som var gällande när tomtplatsavgränsningen ritades. (Se förstoringen till vänster.) Då hade tjänstepersonen sett att hen drog gränsen för tomtplatsen över Davidssons altan…

Kartan har med andra ord funnits i kommunhuset hela tiden och den har ritats av kommunala tjänstepersoner. Och de tjänstepersoner som var med på byggnadsnämndens sammanträde förra veckan, och påstod att den “felaktiga” kartan var sann, talade följaktligen inte sanning. Vi kan väl hoppas att förvaltningschef Sandin tar tag i detta nu… 

Det felaktiga kartan över Jutahuset har skapat oerhörda problem för Bengt Davidsson och hans fru – i 5 år. Och inget är Davidssons fel utan allt ansvar ligger på byggnadsförvaltningen.

Förvaltningens karta ritades den 16 juni 2017 (den ”gamla” kartan ovan till vänster). Skärmtaket är inritat, men inte den blivande altanen. Efter att kartan hade ritats började processen med om- och tillbyggnad av huset inklusive altanen.

För att ytterligare belysa hur det gick till när Davidsson byggde om Jutahuset har jag införskaffat handlingarna från kommunen. I handlingarna finns alla ritningar, skisser etc med mått och allt det som behövdes för Davidsson att börja bygga. (Det är inte helt enkelt för en gammal SO-lärare att förstå sig på alla ritningar etc, men alla inblandade inklusive byggnadsförvaltningen i Vänersborg förstod ju naturligtvis, eller borde ha gjort det.)

Det är enligt min mening väsentligt att veta hur byggprocessen gick till rent “formellt”. Det visar nämligen att Bengt Davidsson har gjort allt rätt hela tiden. Jutahuset blev som ritningarna hade visat.

Jag redovisar processen kronologiskt.

  • 15 maj 2017 – Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade om ett föreläggande gällande installation av värmepumpsanläggning.

Det är inte så “farligt” som det låter, det handlade om vilka åtgärder Davidsson var tvungen att vidta för att få installera en värmepumpsanläggning. Två av åtgärderna är intressanta:

* “Anläggningen ska underhållas och skötas så att läckage till omgivningen förhindras.”
* “Om läckage eller annat fel uppstår på anläggningen ska fastighetsägaren vidta åtgärder samt utföra sanering.”

Jag nämner detta eftersom värmepumpsanläggningen senare kom att hamna utanför Davidssons tomtplats… Davidsson vidtog för övrigt, naturligtvis, de åtgärder som krävdes.

  • 2 oktober 2017 – Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrkte bygglov utan erinran.
  • 9 oktober 2017 – Miljö- och hälsoskyddsnämnden ger tillstånd för avloppsanläggning.

Även avloppsanläggningen kom att hamna utanför Davidssons tomtplats…

  • 19 oktober 2017 – Byggnadsnämnden gav bygglov och skrev som skäl till beslutet:

“Befintlig byggnad byggs till genom att taket lyfts, en tidigare tillbyggnad byggs på, befintlig entré byggs på och till med balkong och en altan med skärmtak uppförs. Tillbyggnaderna är inte att betrakta som en liten tillbyggnad. Ändringen bedöms uppfylla lagens utformnings- och varsamhetskrav och bygglov ska ges.”

I beslutet ingick följande handlingar (inklusive beteckningar): Planer och sektion, Fasader och Situationsplan baserad på lokaliseringskarta.

En liten sidotråd, som jag inte vet om den är viktig. I bygglovsbeslutet skrev byggnadsnämnden också:

“Fastigheten omges av promenadvägar som går genom skogen och utmed älven. Förutsättningarna för att röra sig fritt utmed älven och i skogen kommer inte att förändras mot idag.”

Det står “röra sig fritt utmed älven” – inte att allmänheten ska röra sig fritt på vägen strax bredvid huset, eller över altanen… Även med Davidssons förslag skulle det vara fritt att röra sig utmed älven, i varje fall innan nämndens avslag föranledde Davidsson att ta bort bron över bäckravinen…

Det fanns för övrigt ingen strandskyddsdispens och därmed inte heller någon hemfridszon och tomtplatsavgränsning, när bygglovet beviljades. Det kan tyckas lite märkligt. När bygglov beviljas borde det ju innebära att allt är uppfyllt enligt Plan- och bygglagen (PBL).

I PBL 8 kap. 9 § (klicka här) beskrivs hur en tomt ska vara utformad, t ex att det på tomten finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten, att det ska finnas lämpligt utrymme för parkering och att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten.

Det var dock en strandskyddsdispens med en tomtplatsavgränsning på gång.

  • 24 januari 2018 – Byggnadsnämnden gav startbesked. Byggnadsarbetena fick påbörjas.
  • 18 juni 2019 – Byggnadsnämnden gav tillfälligt (interimistiskt) slutbesked. Byggnadsdelen fick tas i bruk. För slutlig prövning av slutbesked krävdes att det inkom en relationsritning av fasad.
  • 24 mars 2020 – Byggnadsnämnden gav slutbesked och skrev som skäl till beslutet:

“Byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet. Byggnadsnämnden har inte funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL.”

Det var kommunens beslut i den “formella” byggprocessen. Den bevisar med all önskvärd tydlighet att allt “gick rätt till”. Davidsson gjorde allt rätt. Allt som behövdes för om- och tillbyggnaden av Juta-torpet hade lämnats in och godkänts av byggnadsnämnden – och byggnadsförvaltningen. Hade något varit fel någonstans under processens gång hade naturligtvis byggnadsnämnden reagerat och tillrättavisat Davidsson.

Bengt Davidssons och hans frus ombyggda Jutatorp var klart och allt var lagligt och godkänt.

Men under tiden hade alltså en av tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen samtidigt arbetat med strandskyddsdispensen och tomtplatsavgränsningen… Och tydligen hade denne tjänsteperson ingen kontakt eller kunskap om vad andra på byggnadsförvaltningen hade beslutat i ärendet.

Redan den 17 april 2018 hade tjänstepersonen gjort en tomtplatsavgränsning. Det var nästan 3 månader efter att Davidsson hade fått startbesked som innebar att byggnadsarbetena fick påbörjas…

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (4/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson

Byggnadsnämnden och Juta (2/5)

2 november, 2022 4 kommentarer

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “Byggnadsnämnden och Juta (1/5)”.

 Byggnadsnämndens ledamöter verkade vara på ett gott och tillåtande humör. De hade beviljat en toppolitiker från kommunens styrande minoritet strandskyddsdispens och de hade läst ett utlåtande från Lave Thorell om hans syn på Juta-ärendet. Och Thorell var positiv till att strandskyddsdispens skulle beviljas till Bengt Davidsson och hans fru.

Och tydligen var humöret på politikerna inledningsvis fortsatt gott när ärendet Juta skulle behandlas. Men det svängde tämligen snabbt…

Det var enligt mina källor helt beroende på att tjänstepersonerna intog en roll, som jag som har erfarenhet från framför allt kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och direktionen i Kunskapsförbundet, har svårt att föreställa mig. Tjänstepersonerna började agera som om de var politiker… De gick in i argumentation och debatt med politikerna. De hade ambitionen att påverka politikerna att avslå Davidssons ansökan.

Det är viktigt att hålla isär politikers och tjänstepersoners roll. Att ge sig in i en debatt och argumentera för en ståndpunkt hör definitivt inte till tjänstepersoners roll och uppgift. Tjänstepersoner ska ta fram faktaunderlag och de ska vara objektiva. Utifrån de objektiva och sakliga underlagen ska sedan politikerna besluta. Lagar och förordningarna behöver ofta tolkas, olika intressen ska vägas mot varandra, överväganden ska göras osv. Det är politikernas roll och det är därför som det finns politiska nämnder i Sverige. Om det inte hade varit så kunde tjänstepersonerna besluta helt på egen hand.

Jag vill göra en viktig utvikning som definitivt har sin tillämplighet i det underlag som tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen levererade till politikerna och också deras sätt att uppträda och argumentera under sammanträdets gång. Det handlar om något som kallas objektivitetsprincipen och som är fastställd i Regeringsformen. Regeringsformen är en grundlag…

I Regeringsformens 1 kap 9 § står det:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Notera:

“iaktta saklighet och opartiskhet”

Detta är alltså objektivitetsprincipen.

Det råder ingen som helst tvekan om hur objektivitetsprincipen ska tolkas. Tjänstepersonerna och förvaltningarna i Vänersborgs kommun, liksom alla kommuner i hela landet, måste vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Och det är naturligtvis särskilt viktigt i myndighetsutövning.

Och JO gick faktiskt ett steg längre i en dom från den 3 maj 2022 (se “JO-beslut: Objektivitet gäller!”):

“Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse.”

Det är naturligtvis svårt med gränsdragningar och bedömningar. Men det står tämligen klart hur byggnadsförvaltningens och byggnadsnämndens agerande uppfattas av kommuninvånarna. Och några av ledamöterna i byggnadsnämnden…

Objektivitetsprincipen innebär att alla tillgängliga fakta ska finnas med i tjänstepersonernas underlag till politikerna – även fakta som talar för den sökande. Det är dock inte bara byggnadsförvaltningen som har en tendens att missa detta sistnämnda.

Det var inte nog med att personerna från förvaltningen argumenterade ganska “ivrigt” och engagerat på byggnadsnämndens sammanträde, de framförde också nya argument. Det var argument som inte fanns med i underlaget. Det betydde att politikerna inte hade haft en chans att kolla upp och analysera dessa argument innan mötet. Och framför allt, det var argument som inte Bengt Davidsson hade kunnat kommentera eller bemöta i den kommunikation som byggnadsförvaltningen hade med Davidsson innan nämndens sammanträde.

Detta är inte ok – för att uttrycka mig milt… Det visade sig också att argumenten inte var i överensstämmelse med sanningen, men det återkommer jag till.

Ordförande Bo Dahlberg (S) lät emellertid tjänstepersonerna uppträda som politiker och argumentera mot Davidssons ansökan. Dock sägs det att förvaltningschef Eddie Sandin intog en mer förväntad tjänstemannaroll.

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (3/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson

Byggnadsnämnden och Juta (1/5)

1 november, 2022 4 kommentarer

Byggnadsnämndens beslut om Juta har upprört många vänersborgare. Det har varit massor av besökare på bloggen och en hel del kommentarer. Diskussionens vågor har gått och går fortfarande höga på Facebook. Och med all rätt. Byggnadsnämndens beslut var ett av de mest uppseendeväckande beslut som har fattats i Vänersborgs kommun under senare år.

Det är i stort sett omöjligt att förstå byggnadsnämndens beslut att inte godkänna och bifalla Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens på Juta-fastigheten ute på Restad. Beslutsunderlaget var så ensidigt och innehöll så många felaktigheter att man häpnade. Det är nästan så att man misstänker att det låg andra bevekelsegrunder bakom beslutet än lagar och fakta… 

Jag har varit i kontakt med flera ledamöter i byggnadsnämnden och frågat vad som egentligen hände under sammanträdet. Det har växt fram en bild, som jag tänkte återge i några bloggar. Det ska dock noteras att jag alltså inte var med på mötet utan det är mina samtal som har gett mig denna bild.

Enligt samstämmiga uppgifter var de flesta i nämnden positiva till Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens före mötet. Det var i varje fall så snacket gick mellan ledamöterna.

Strax innan Juta-ärendet skulle upp på dagordningen behandlade byggnadsnämnden en annan strandskyddsdispens i ett helt annat område i Vänersborgs kommun. Precis som för Davidsson hade byggnadsförvaltningen avstyrkt ansökan om dispens på denna fastighet:

“Byggnadsnämnden ger inte strandskyddsdispens för enbostadshus.”

Den sökande ville bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet, som låg vid Vänern. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömde att den aktuella platsen hade höga naturvärden:

“…mycket skyddsvärda och med mycket höga värden..”

Ordförande Bo Dahlberg (S) hade dock ett annat yrkande. Det gick emot förvaltningens avslagsförslag. Det är inte helt vanligt… Dahlberg ville nämligen bevilja en strandskyddsdispens. Det ville tydligen också nämndens vice ordförande Magnus Ekström (KD), som ska tillhöra den styrande minoriteten i fyra år framåt.

En av nämndens ledamöter frågade om det möjligtvis kunde finnas jäv inblandat i ärendet. Den sökande var nämligen en politiker med en hög position, en politiker från ett de styrande partierna… Dahlberg låtsades inte vara medveten om detta, trots att det stod i handlingarna vem den sökande var. Det var nog ingen som riktigt trodde på Dahlberg och han medgav strax att han visste vem den sökande var…

Byggnadsnämnden gick enhälligt på Dahlbergs förslag, även om några i efterhand säger att de inte var riktigt bekväma med beslutet. Politikern fick strandskyddsdispens i enlighet med ansökan. Det var inte någon som röstade nej eller reserverade sig. (Huruvida politikerna hade rätt eller tjänstepersonerna kan jag inte uttala mig om. Jag är inte insatt i detta ärende.)

Byggnadsnämnden verkade vara på mycket gott humör…

Nu var det dags för Bengt Davidssons ärende.

Förvaltningschef Eddie Sandin hade tagit ett, som jag tror, ovanligt initiativ innan sammanträdet. Han hade kontaktat en av de boende i området. Det var ingen mindre än Lave Thorell, en av kommunens förtroendevalda revisorer. Thorell hade bott många år i området och hade kunskaper om den fastighet som Davidsson hade förvärvat. Thorell upprättade en skrivelse som svar till förvaltningschefen. Det gjorde han uttryckligen som privatperson och inte som förtroendevald. Skrivelsen ställdes till byggnadsnämnden.

Byggnadsnämndens ledamöter och ersättare fick Thorells skrivelse innan Davidssons ärende började diskuteras. De fick också tid att läsa igenom den.

Jag återger Lave Thorells skrivelse i sin helhet. Skrivelsen är offentlig och jag har också fått tillåtelse att återge den här på bloggen. 

=====

Ärende: Fråga om strandskyddsdispens för fastigheten Restad 3:2 (Juta).

Igår den 24 oktober 2022 blev jag uppringd av förvaltningschef Eddie Sandin. Bakgrunden var att jag som bosatt i området sedan 1970 skulle, enligt sökanden Bengt Davidsson, kunna lämna viktiga upplysningar i rubricerade ärende.

Frågan som jag ombads att besvara var denna:

Hur var området närmast (nedanför) dåvarande Jutatorpet ianspråktaget före år 1975?

Här redogör jag för mitt svar till förvaltningschefen.

Jag inflyttade till Vänersborg i juli 1970, först med adress Almgatan 88 och från november 1972 med adress Hästskovägen 22, där jag alltjämt bor.

Som nyinflyttad och naturintresserad utforskade jag omgivningarna tämligen omedelbart sommaren 1970. En tur med cykeln gick från Restadvägen längs Brinketorpsvägen in mot och förbi platsen för torpet Liden (rivet). Jag minns hur jag fick leda cykeln på stigar genom skogen och hur jag till slut kom fram till grusvägen från Restad vid infarten till Jutatorpet. Det  var helt uppenbart att jag inte skulle kunna fortsätta in på torpets tomtplats. Dels var grusvägen helt klart en återvändsgata som hörde till torpet och stallet bakom, dels fanns ett staket liknande det som idag avgränsar fastighetens nordostsida.

Torpet har sannolikt en gång i tiden varit en fast bostad för en torpare eller, från 1905, en anställd vid Restad Hospital och Asyl. Under många år före och efter 1975 användes dock Jutatorpet som ”utflyktscafé” för intagna på Restad sjukhus / Östra klinikerna, som anstalten kom att namnändras till. På slänten framför torpet stod därför sommartid trädgårdsmöbler och som jag minns hade patienterna också en del av marken intill uppodlad. För mig var det helt klart att Jutatorpet togs i anspråk ett markområde i slänten ned mot älven för i detta fall sjukhuset behov av att bereda sina patienter sysselsättning och rekreation. Att jag som allmänhet, med eller utan cykel, skulle uppfatta den sista biten av grusvägen fram till och förbi huset som ”utanför byggnadens hemfridszon alternativt tomtplats” och därmed ”allemansrättsligt tillgänglig”, är mig helt främmande och torde delas av alla som har minne från den tiden.

Enligt min uppfattning föreligger alltså det särskilda skäl enligt miljöbalken att markområdet framför torpet ”redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”.

Sökande har beviljats bygglov för utbyggnad av det gamla torpet och strandskyddsdispens har beviljats (som en förutsättning för att bygglov alls har kunnat meddelas). Vad saken nu gäller är, vilken avgränsning som ska anses i linje med gällande lag.

Det torde vara ostridigt att allmänheten, även med en vidare tomtavgränsningen enligt sökande, kan beredas fri passage och det inom en zon av 30 m.

Den tomtavgränsning som följt med den beviljade strandskyddsdispensen har, som jag ser saken, utgått från fastighetens utseende före den genom bygglov beviljade utbyggnaden och därmed syftat till att säkerställa allmänhetens möjlighet till passage på just denna sträcka av grusvägen från Restad. På grund av utbyggnaden är detta emellertid inte möjligt eftersom avgränsningen skär rätt igenom den av bygglovet beviljade verandan.

Byggnadsnämnden har i tidigare ärenden fått rätt i högre instans för sitt beslut om tomtavgränsning som skär igenom nuvarande fastighets veranda. För sökande och alla som satt sig in i saken, framstår detta som ett synnerligen rättsosäkert tillstånd.

Byggnadsnämnden kan även med ett förnyat beslut om dispens enligt sökandens förslag till tomtavgränsning anse sig ha uppfyllt lagens krav. Ingen kan hävda att strandskyddets syfte i detta läge vid älven åsidosätts, om tomtavgränsningen ger utrymme till en normal tomt på framsidan av huset. Om det utrymmet ska vara fram till linjen enligt sökande eller 5-10 meter närmare huset kan diskuteras. Jag har sökandens ord på att han är nöjd med vilket som.

Med vänlig hälsning

Lave Thorell

=====

Lave Thorell är som synes mycket insatt i ärendet. Och återigen, Thorell skev till byggnadsnämnden efter att han blev kontaktad av förvaltningschef Eddie Sandin. Thorell skrev i egenskap av boende i området och inte som något annat.

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (2/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd, tjänsteperson

Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag

27 oktober, 2022 1 kommentar

Vänersborgs byggnadsnämnd har genom åren fattat många både inkompetenta och olagliga beslut. Jag skulle dock vilja påstå att tisdagens beslut om att avslå paret Davidssons ansökan om en ny strandskyddsdispens tillhör de allra sämsta. (Se “Mörka moln över Juta”.)

Det finns mycket att kommentera kring tisdagens beslut, och jag vet inte riktigt var jag ska börja – eller var jag ska sluta. Men jag tror ändå att jag i dagens blogg ska börja med de handlingar kring ärendet som förvaltningen hade skickat ut till politikerna i nämnden innan beslutet. Det var de handlingarna som skulle utgöra allt tillgängligt underlag inför politikernas beslut om fastigheten på Juta.

När jag skrev mina tre bloggar innan sammanträdet (se “Davidsson på Juta kämpar vidare”) hade jag inte sett förvaltningens förslag till beslut för politikerna i nämnden. Det har jag nu, och blir både förvånad och mållös… Hade inte byggnadsförvaltningen förstått vad Davidssons ärende handlade om? Eller är det något som jag inte förstår…

Byggnadsförvaltningens beslutsförslag till politikerna i byggnadsnämnden löd:

”Byggnadsnämnden ger inte strandskyddsdispens för staket, trädgårdsbelysning samt anordnande av gräsmatta.”

Jag begriper inte… Var det ingen politiker som reagerade?

Paret Davidsson hade ansökt om en ny strandskyddsdispens där de ville att tomtplatsavgränsningen skulle ändras. De skrev i sin ansökan den 19 maj 2021 under rubriken “Ansökan om Ändring/utökning av tomplatsavgränsning”:

“Bengt Davidsson yrkar på att Vänersborgs kommun bifaller önskan om utökad tomtplatsavgränsning, se bifogad karta.”

Och kartan är alltså denna:

Och så fick Davidssons “svaret” inför tisdagens sammanträde:

”Byggnadsnämnden ger inte strandskyddsdispens för staket, trädgårdsbelysning samt anordnande av gräsmatta.”

Det nämndes inte ett ord i paret Davidssons ansökan, eller i deras yttrande under kommuniceringen, om “staket, trädgårdsbelysning samt anordnande av gräsmatta”.

Jag begriper inte. Men det viktiga var väl att politikerna i byggnadsnämnden gjorde det.

Och vad menas egentligen med “anordnande av gräsmatta”? Senare i förvaltningens text står det faktiskt också:

“Att uppföra staket, trädgårdsbelysning samt gräsmatta är inte sådana åtgärder som tillgodoser ett allmänt intresse.”

Anordna eller uppföra en gräsmatta…? Betyder det att det är olagligt att gräsmattan finns? Eller att den klipps? Eller att det finns ett trädgårdsland på den?

Förvisso skulle trädgårdslandet hamna innanför tomtplatsavgränsningen om nämnden hade beslutat enligt Davidssons förslag, men det var inte det lilla trädgårdslandet som ansökan handlade om.

Och staketet…

Byggnadsförvaltningen hade totalt missat att staketet inte står på Davidssons fastighet. Staketet står på grannens, “bondens”, fastighet. Förklaringen kan möjligtvis vara att förvaltningen återigen har tittat på en gammal föråldrad och felaktig karta. Följande karta fanns nämligen med i beslutsunderlaget – se karta till höger.

Inte heller på denna karta är Davidssons hus och altan korrekt inritade. Dessutom stämmer inte vägens dragning förbi huset, nr 1. Vägen ligger nu ca 1,5 meter närmare byggnaden. Sträckningen ändrades i samband med bygget av altanen.

Så här ser huset, med altan, och vägen ut – karta till vänster.

Och så var det då staketet. Den sträckning på staketet som kartan ovan visar fanns inte ens när Davidsson köpte fastigheten. Idag är hela staketet uppsatt på grannens/”bondens” tomt…

Vi tar det en gång till. Staketet står på grannfastighetens tomt.

Hur kunde byggnadsförvaltningen och därmed politikerna missa detta? I beslutsförslaget till politikerna i byggnadsnämnden föreslog ju alltså förvaltningen att inte ge strandskyddsdispens för staketet – ett staket som Davidsson inte hade ansökt om dispens för och som inte ens finns på hans fastighet…

På en direkt fråga från en av ledamöterna på tisdagens byggnadsnämnd svarade tjänstepersonerna att kartorna i underlaget var riktiga. Det var inte sant.

Och nämnden fattade alltså ett beslut som inte stämde med verkligheten. Kan ett sådant beslut verkligen vara giltigt och lagligt?

Beslutsförslaget från tjänstepersonerna innehöll naturligtvis också en motivering till varför Davidssons strandskyddsansökan skulle avslås. Förvaltningen skrev i tre punkter:

  • “Dispensen motverkar strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.
  • Särskilda skäl till grund för dispens saknas.
  • Allmänhetens intresse bedöms väga tyngre än den enskildes intresse. En nekad dispens bedöms inte vara oproportionerligt i det aktuella fallet.”

De två första punkterna är helt felaktiga.

Davidssons förslag kommer inte att förstöra för djur- och växtlivet. Det har varit en gräsmatta ner mot älven i många, många år – långt innan Davidsson flyttade dit. Och Davidsson vill att det ska fortsätta att vara en gräsmatta… Miljö och hälsa har inte ens varit ute på Juta och sett hur det ser ut. Förvaltningen har gjort en skrivbordsbedömning och helt enkelt använt samma generella formuleringar som den alltid gör när den ska motivera ett avslag…

Det är viktigt att komma ihåg att Bengt Davidsson har underlättat och säkrat “allmänhetens tillgång till strandområden” genom att för egna medel anlägga en bro över bäckravinen. Det har han gjort helt på eget bevåg (men med tillstånd av byggnadsförvaltningen) och med egna medel. Innan bron sattes upp så var det nästan ingen allmänhet som passerade Juta. Det var en återvändsgränd. Allmänheten stoppades av bäckravinen. Det fanns några brädor som de våghalsiga kunde anta utmaningen att gå över på, med risk för att bli både blöta och skadade.

Efter tisdagens beslut kommer Davidsson att ta bort bron. Och då blir hela fastigheten återigen en återvändsgränd…

Det fanns särskilda skäl till dispens. Miljöbalken är tydlig med att det ska tas hänsyn till den enskilde fastighetsägarens intressen. Och lagen kräver egentligen, i ett sådant här fall (när den enskildes intressen kan stå i motsättning med allmänhetens), endast att allmänheten har fri tillgång att passera vid strandkanten – och för det krävs ett tiotal meter. (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”.)

Miljöbalken är inte den enda lag som går att åberopa i det här fallet. Även Plan- och byggnadslagen (PBL) har en del att säga om vad som ska finnas för en bostad… Och den talar för paret Davidsson. Kanske det är därför som inte byggnadsförvaltningen tog upp den i underlaget… (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”.)

Bengt är rörelsehindrad och behöver “extra” utrymme för parkering och ingång till bostaden. Dessutom vet han att han inom några år behöver en handikappramp för att komma in i huset. Den nuvarande tomtplatsavgränsningen omöjliggör en sådan ramp.

Byggnadsförvaltningen nämnde inte heller Förvaltningslagen i underlaget. I 5 § står det (se här):

”En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.
I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.
Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.”

Byggnadsförvaltningen anför i resten av underlaget till byggnadsnämnden samma saker som den gjorde i kommuniceringen med Davidsson. Det har jag tagit upp i bloggserien “Davidsson på Juta kämpar vidare”.

Det kan konstateras att byggnadsförvaltningen inför tisdagens beslut inte hade ändrat sig ett dugg sedan kommunikationen med Davidsson. Den uppfattning förvaltningen hade tidigare, den hade förvaltningen fortfarande inför mötet- även efter kommuniceringen med Davidsson. Det är lätt att få uppfattningen och dra slutsatsen att kommunikationen med Davidsson, och helt sannolikt med andra vänersborgare, är ett “spel för galleriet”.

Till sist vill byggnadsnämnden att Davidssons ska betala 9.960 kr för att den har behandlat strandskyddsdispensen. Det är helt orimligt. Kommunen kan väl inte kräva nästan 10.000 kr när den inte ens har förstått Davidssons ansökan.

Byggnadsnämndens beslut har uppenbara faktafel, förvaltningen har ju till och med använt föråldrade och felaktiga kartor. Tjänstepersonerna framförde också ny information på mötet, information som var direkt felaktig och som Davidsson inte hade en chans att kommentera. (Det ska jag ta upp i en senare blogg.)

Byggnadsnämnden har ordnat så att Bengt Davidsson inte får tillbringa sin pensionärstillvaro i lugn och ro. Personligen kan jag inte heller låta bli att tänka på vad nämndens felaktiga beslut kan kosta Davidsson i pengar. Värdet på fastigheten sjönk väl med åtminstone 1 miljon när ordförande Bo Dahlberg (S) slog klubban i bordet efter att Magnus Ekström (KD), Tommy Christensson (M), Christina Rosell (L), Murat Solmaz (S) och Anna-Maria Gustafsson (S) hade röstat nej till Davidssons ansökan.

====

Se också:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd

Mörka moln över Juta

25 oktober, 2022 6 kommentarer

Idag sammanträdde Vänersborgs byggnadsnämnd.

Nämnden behandlade flera viktiga och delikata ärenden, men naturligtvis riktades kommuninvånarnas blickar särskilt mot Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens.

Jag skrev i slutet på söndagens blogg om Bengt Davidsson och hans fru (se “Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”):

“Ska politikerna i byggnadsnämnden följa tjänstepersonernas beslutsförslag eller ska de se objektivt och rättvist på ärendet?”

Nu vet vi svaret. Davidsson fick ingen ny strandskyddsdispens…

6 ledamöter i nämnden röstade på förvaltningens avslagsförslag på den nya ansökan om strandskyddsdispens. Det var Bo Dahlberg (S), Magnus Ekström (KD), Tommy Christensson (M), Christina Rosell (L), Murat Solmaz (S) och Anna-Maria Gustafsson (S).

Endast 3 av ledamöterna ville gå Davidsson till mötes och bevilja den nya ansökan om strandskyddsdispens. Det var Pontus Gläntegård (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Bengt Fröjd (C).

Denna vecka kommer Davidsson att ta bort bron över bäckravinen…

Byggnadsnämnden har antagligen inte bara fattat ett obegripligt och sannolikt också olagligt beslut, den har också röstat bort en fin och välbesökt vandringsled mellan Önafors och Restad.

Det ligger låga mörka moln över Juta just nu, jag är inte säker på att de ska skingras någonsin.

Anm. Det kommer fler bloggar om detta skandalösa beslut. Läs också ”Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag”.

====

Se också:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd