Hem > Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd > Davidsson: Ianspråktaget! (4/4)

Davidsson: Ianspråktaget! (4/4)

28 november, 2022 Lämna en kommentar Go to comments

Anm. Den här bloggen är en fortsättning på bloggen “Davidsson: Ianspråktaget? (3/4)”.

I juni 2017 köpte paret Davidsson Jutafastigheten. Här skulle Bengt tillbringa sin tid som pensionär. Planerna för om- och tillbyggnad sattes i verket omedelbart.

Allt gick som på räls. (Se “Byggnadsnämnden och Juta (3/5)”.) Davidsson fick tillstånd till värmepumpsanläggning och avloppsanläggning, bygglov beviljades, startbesked gavs, arbetet på “Jutatorpet” påbörjades och slutbesked utfärdades den 24 mars 2020. Som skäl för beslutet om slutbesked skrev byggnadsnämnden:

“Byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet. Byggnadsnämnden har inte funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL.”

Det var bara ett problem. Den tjänsteperson som gav strandskyddsdispens, vilken var densamma som hade flyttat skylten “Privat område” (se “Davidsson: Ianspråktaget? (3/4)”), hade inte sett ritningarna för huset. Tomtplatsavgränsningen ritades därför, efter 6 månaders “betänketid”, på en felaktig karta – och blev helt fel. Varför tjänstepersonen ifråga ändrade uppfattning om tomtplatsavgränsningen sedan hen flyttade skylten är också en gåta…

Och här är paret Davidsson fortfarande… Fast på byggnadsnämndens sammanträde den 6 december tänker byggnadsförvaltningen lägga fram ett nytt förslag på tomtplatsavgränsning. Paret Davidsson ska ”få vägen” framför huset. Förslaget är nästan lika dåligt och felaktigt som det gamla…

Det ser ut som om nämndens ordförande Bo Dahlberg (S) redan har bestämt sig. Dahlberg intervjuades i SVT (se SVT “Bengt blev av med halva tomten: ”Jag har inte gett upp””):

“Bo Dahlberg (S), ordförande i byggnadsnämnden i Vänersborg, anser fortfarande att tomten inte kan utökas så mycket som Bengt Davidsson önskar, utan att inkräkta på allmänhetens intresse.”

Jag tror att Bo Dahlberg (S) inte läser bloggar eller söker fakta på egen hand. Han kommer därför sannolikt att hålla fast vid sin ståndpunkt. Och den ståndpunkten levereras av byggnadsförvaltningen, som inte heller läser bloggar. Eller? Men bland tjänstepersonerna verkar det finnas en tendens att hålla fast vid sina uppfattningar. Det blir något av en prestigefråga. För vad skulle hända om de ändrade sig, skulle de tappa förtroendet? De tror sannolikt det, men jag tror att det skulle kunna vara precis tvärtom.

Jag anser att faktauppgifterna i de här bloggarna bevisar att hela Jutafastigheten, dvs hela gräsmattan ända ner till jordbrukarens landremsa längs älvkanten, har varit ianspråktagen hela tiden, åtminstone sedan 1969. Därför är Davidssons förslag till tomtplatsavgränsning helt rimlig, och självklar.

Davidsson skrev i sin överklagan av byggnadsnämndens beslut:

“Hela det område som markerats som tomtplats i ansökan om strandskyddsdispens har varit ianspråktaget som tomtmark sedan långt innan 1975.”

Jag tror som sagt att det är bevisat. Byggnadsnämnden skulle få ett digert arbete med att bevisa motsatsen, om det nu skulle gå överhuvudtaget… Det duger i varje fall inte med en suddig flygbild från 1975…

Gräsmattan framför Jutahuset ner mot älven är oerhört viktig för paret Davidsson. De köpte Juta för att de önskade ett ställe för barnbarnen att leka på och ett ställe där de kunde ha ett trädgårdsland och eventuellt ett växthus. Det är väl inte heller svårt att föreställa sig att värdet på fastigheten minskar med någon miljon om det inte finns någon gräsmatta till huset…

Att då som byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen avgöra ärendet, som de har gjort hittills, med en suddig flygbild från 1975 är i det närmaste otillbörligt och skamligt. De borde bemöda sig om att ta reda på fakta, Om de inte läser bloggar borde de i varje fall lyssna till människor som har levt och bott i Vänersborg under lång tid, och som har varit på platsen. Varför har de inte ringt till t ex jordbrukaren, som äger fastigheten söder om Juta? Varför lyssnar de inte till Lave Thorell? Det är inte bara anmärkningsvärt, det gränsar till någon slags arrogans tycker jag. Eller oskicklighet.

Det är mänskligt att ha fel, men det är oerhört betydelsefullt att erkänna det och ändra sig om det kommer nya uppgifter.

Flera vänersborgare läser bloggarna om Davidsson och Juta, några kommenterar på Facebook och andra hör av sig enskilt. Efter “helgens” tre bloggar fick jag t ex följande meddelande:

“Läste din beskrivning som Lave Thorell berättat om och det känner jag igen.”

Personen som jag fick kontakt med arbetade på Östra Klinikerna mellan 1979-1989. Personen rättade mig också. 1973 bytte Restad sjukhus namn till Östra Klinikerna. Landstinget tog över huvudmannaskapet för psykvården från staten redan 1967. 1969 tog Landstinget sedan över fastigheterna på Östra Klinikerna. 

“Kontaktpersonen” fortsätter:

“Socioterapin, den verksamhet på sjukhuset som ordnade sociala aktiviteter för patienterna, hade tillgång till Juta som ett enkelt och nära utflyktsmål för patienterna. Personal på socioterapin ordnade med fika inne i huset och vi vårdpersonal tog med oss patienterna dit för en stunds avkoppling och socialisering. Skulle gissa mellan 1970-1985. Vi fikade strax utanför huset för att inte behöva gå så långt med fikat som gjordes därinne. Minns någon ”privat” skylt.”

Personalen förlade även personalfester i och runt huset.

Det finns ytterligare och en helt annan aspekt i ärendet.

Ordförande Bo Dahlbergs partikamrat, Sveriges före detta statsminister Göran Persson och hans fru Anitra Steen, fick ett föreläggande från Länsstyrelsen i Södermanland på grund av att en brygga på deras gods Övre Torp vid sjön Båven bröt mot strandskyddsreglerna. Bryggan hade nämligen uppförts utan strandskyddsdispens. Den skulle rivas bestämde Länsstyrelsen.

Bryggan på deras fastighet hade uppförts långt innan Persson och Steen förvärvade fastigheten. Det tyckte dock inte Länsstyrelsen spelade någon roll (citat från domen i Mark- och miljödomstolen i Nacka):

“Nuvarande fastighetsägare är ansvariga för bryggan utifrån miljöbalkens bestämmelser.”

Länsstyrelsen menade att Göran Persson och Anitra Steen borde ha undersökt om bryggan hade en giltig dispens när de förvärvade fastigheten. Sjön Båven var även utpekad som Natura 2000-område.

Mark- och miljödomstolen prövade frågan om det var skäligt att Persson och Steen skulle ställas till ansvar och att bryggan skulle tas bort.

I Miljöbalken 2 kap 8 § står det:

“Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt…”

Det handlade om det som utifrån ovanstående paragraf kallas skälighetsprincipen.

Mark- och miljödomstolen hade en annan uppfattning än Länsstyrelsen. Ur domskälen:

“Det har gått cirka 40 år från det att bryggan på Hyltinge-Torp 1:7 anlades till dess att länsstyrelsen beslutade om rättelse. Under tiden har fastigheten övergått till nya ägare. Som köpare har Göran Persson och Anitra Steen haft en långtgående undersökningsplikt som innefattat bl.a. att dispenspliktiga anläggnings- och byggnadsåtgärder utförts med stöd av dispenser. Om ett föreläggande mot Göran Persson och Anitra Steen skulle vinna laga kraft torde de, med tanke på att det gått mer än tio år från förvärvet, emellertid ha begränsade möjligheter att på civilrättslig väg rikta krav mot överlåtaren. Mot den bakgrunden – och då länsstyrelsen inte ens påstått att överlåtelsen skulle ha skett i illojalt syfte och det inte heller framkommit något som innebär att förvärvarna haft anledning att misstänka att bryggan saknar dispens – bedömer mark- och miljödomstolen att det inte är skäligt att rikta något krav på rättelse mot Göran Persson och Anitra Steen.”

Domstolen fann alltså att det inte var skäligt att bryggan skulle rivas:

“det inte är skäligt att rikta något krav på rättelse mot Göran Persson och Anitra Steen.”

Göran Persson och Anitra Steen friades:

“Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsen i Södermanlands läns beslut.”

I Vänersborg vill byggnadsnämnden och Länsstyrelsen att paret Davidsson ska utföra en massa åtgärder för att uppfylla allmänhetens fria tillträde till en stor del av  Juta ner mot Göta älv. De ska ta bort “installationer”, som t ex trädgårdsland, privatiserande skylt och staket, som tidigare fastighetsägare är ansvariga för.

Vänersborgs byggnadsnämnd och Länsstyrelsen har faktiskt inte ens tänkt på skälighetsprincipen… De tycks helt enkelt ha missat paragrafen i Miljöbalken. Möjligtvis garderade sig förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen när han nyligen vid ett tillfälle skrev till Davidsson i ett mail:

“Jag har dock sett i olika domar att man brukar resonera som så att beviskravet för saker som ligger långt tillbaka i tiden inte bör ställas allt för högt.”

Beviskrav för vem förresten, byggnadsförvaltningen? Jag tar för givet att han menade tvärtom, beviskraven för Davidsson…

Hur som helst, misstagen i hanteringen av byggnadsnämndens behandling av Juta-ärendet staplar sig…

Hela det område som markerats som tomtplats i Davidssons ansökan om strandskyddsdispens har varit ianspråktaget som tomtmark sedan långt innan 1975.

Den 6 december ska byggnadsnämnden avgöra ärendet. Det återstår att se om politikerna är modiga nog för att gå emot sina tjänstepersoner. Det finns en chans. De gjorde ju det när det gällde toppolitikern från en av de styrande partierna, samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). (Se “Davidsson återigen på SVT”.) Nu är inte paret Davidsson några toppolitiker, utan bara vanliga invånare, så då är sannolikt chansen mindre.

Vi får se hur byggnadsnämnden beslutar. Trycket på politikerna är hårt – både SVT och TTELA bevakar beslutet. Det blir en spännande tillställning. Kommer de tre som röstade för paret Davidsson i oktober, Pontus Gläntegård (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Bengt Fröjd (C), att få med sig några fler ledamöter?

Om byggnadsnämnden går på paret Davidssons förslag så lovar Bengt Davidsson att sätta tillbaka bron igen. Då kommer allmänheten att återigen kunna passera Juta och njuta av det vackra området.

===

Tidigare bloggar om Davidsson på Juta:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd
  1. Bengt davidsson
    28 november, 2022 kl. 16:51
    Svara

    Nu får byggnadsnämnden läsa din bloggen ligger med i kommunikationen som alla i nämnden skall läsa innan nämndens möte den 6/12

    Gilla

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.