Arkiv

Archive for the ‘tjänsteperson’ Category

Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK

3 oktober, 2024 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”.

Det finns de som ställer sig frågan varför kommunledningen ansåg att det var viktigt och nödvändigt att politiker och tjänstepersoner skulle genomgå en ganska dyrbar utbildning om “gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”.

Jag har inget svar på den frågan. Kanske var det politiker som kände ett behov och efterfrågade en sådan här utbildning. Det låter emellertid inte helt troligt. I enkäter från Demokrati- och jämställdhetsberedningen har politikerna i kommunfullmäktige nämligen svarat att de är ganska nöjda med samtalsklimatet, i varje fall politiker emellan – se tabell nedan. (Skala mellan 1-5, 1 betyder att man inte alls håller med påståendet, siffran 5 innebar att man håller med till 100 procent.)

Naturligtvis kan samtalsklimatet bli än bättre, men undersökningen visade ju inte direkt på några alarmerande siffror som skulle kräva utbildningsinsatser.

Eller är det så att politiker har framfört kritik och klagomål mot tjänstepersoner? Och så har kommunens tjänstepersoner i de olika förvaltningarna i sin tur blivit missnöjda med politikerna. Ja, det är inte omöjligt. Det finns ju onekligen några förvaltningar som har dragit på sig kritik de senaste åren. Tjänstepersonerna anser möjligen att kritiken har varit orättvis och att den så att säga “har gått över gränsen”. Det kanske till och med har blivit en mer eller mindre ”dålig stämning” på vissa håll mellan politiker och förvaltningsorganisationen. Men det är spekulationer från min sida.

Arbetsgruppen, bestående av bland annat kommunalråden och kommundirektören, skickade ut en enkät som alla deltagare, politiker och tjänstepersoner som genomgått utbildningen, skulle besvara.

Här följer frågorna och svaren. Politiker (förtroendevalda) och tjänstepersoner (förvaltningsorganisation) fick kryssa på en skala mellan 1-5, siffran 5 innebar att man höll med till 100 procent. Notera att frågorna ställdes lite olika till politiker respektive tjänstepersoner på grund av deras olika roller men att respektive fråga handlade om precis samma sak.

Det finns många slutsatser man kan dra utifrån de här siffrorna, och det är kanske det som arbetsgruppen håller på att arbeta med inför fortsättningen av utbildningen.

Man kan väl börja med att slå fast att politiker och tjänstepersoner är överens om åtminstone några frågor. De sätter dessutom väldigt höga betyg på frågorna om samtalsklimat (fråga 1) och respekt (2) och även kring ett aktivt deltagande (3) samt att grupperna stöttar varandra (5). Det är ju glädjande. De är också överens om de politiska beslutens tydlighet (8) men då blir betyget inte så högt. Politiker och tjänstepersoner är också överens om att de förtroendevalda efterfrågar uppföljning och resultat av beslut och betygen är också höga (10). Samtidigt skiljer sig uppfattningen om tjänstepersonerna följer upp och återrapporterar i enlighet med politiska beslut (16)… 

Det skiljer sig en del åt på frågan om gränserna för “vad” och “hur” (4) diskuteras, men betygen är dock ändå ganska höga. På frågan om det finns utrymme för dialog och debatt (7) är betygen hyfsat höga, men det slår en att politikerna sätter ett betydligt lägre betyg än tjänstepersonerna. Det är möjligt att politikerna vill ha ännu mer av dialoger på kommunstyrelse- och nämndmöten än vad som är fallet. Politikerna kanske vill ha mer diskussioner mellan olika partier.

Politikerna (de förtroendevalda) och tjänstepersonerna är tämligen nöjda med sina egna insatser medan de inte har samma positiva uppfattning om varandra… 

Politikerna sätter höga betyg på sig själva när det gäller att de är pålästa och vill förstå (6) och att de tar ansvar för att kommunicera beslut (9). Tjänstepersonerna håller inte med, även om de inte dissar politikerna helt. Tjänstepersonerna har ändå “godkända” betyg på politikerna får man väl säga, även om de verkar ha uppfattningen att politikerna överskattar sina kunskaper…. Tjänstepersoner verkar också anse att politikerna blandar sig i den operativa verksamheten i alltför hög grad (11). Det tycker inte politikerna själva. De tycker att de lämnar detta till förvaltningarna, som sig bör.

I flera andra frågor skiljer sig tjänstepersonernas och politikernas betydligt. Och det är nog synnerligen oroande för arbetsgruppen som arbetar vidare med utbildningen.

Politikerna sätter väl i och för sig ganska hyfsade betyg på tjänstepersonernas arbete, men skillnaderna mellan tjänstepersonernas uppfattning om den egna insatsen och politikernas omdöme om den skiljer sig åt ganska betydligt. 

Det gäller framför allt två avgörande och grundläggande uppgifter för tjänstepersoner – att ärendena är professionellt beredda med belysning av olika perspektiv (12) och att underlagen till politikerna är byggda på fakta och objektivitet (14). Tjänstepersonerna ger sig själva betygen 4,55 respektive 5,00. Politiker ligger betydligt lägre, 3,55 på båda frågorna.

Det här visar inget annat än, jag hittar inget annat ord, en förtroendekris – från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. Det blir ju inte heller bättre när politikerna ger tjänstepersonerna betyget 3,80 på frågorna om de får information och möjlighet till dialog med tjänsteorganisationen i våra politiska forum (13) samt om de upplever att tjänsteorganisationen verkställer de politiska besluten enlighet med intentionerna (15). Tjänstepersonerna ger sig själva betyget 4,64 på dialogfrågan och 4,91 på verkställan.

Jag måste säga att siffrorna gör mig lite småchockad även om jag i mitt (anonyma) svar bidrog till betygen på frågorna (12) och (14). (Det har säkert inte undgått de som läser mina blogginlägg.) En stor del av politikerna anser alltså att flera tjänstepersoner inte är objektiva i den meningen att underlagen belyser olika perspektiv eller bygger på fakta. Dessutom upplever de att tjänstepersoner inte verkställer politikernas beslut på ett korrekt sätt.

Det här måste det arbetas vidare med, på något sätt. Den kommunala organisationen kan svårligen fungera om politikernas förtroende för tjänstepersonernas arbete och underlag brister på detta sätt.

Fortsättning följer i inlägget ”Politiker och tjänstemän 3: Lagar”.

==

I denna bloggserie:

Politiker och tjänstemän 1: Allt OK

2 oktober, 2024 1 kommentar

I slutet av förra året påbörjades en utbildning för kommunstyrelsens ledamöter. Bakgrunden var:

“utbildnings- och implementeringsprocessen i den av KF i juni beslutade styr- och ledningsmodellen.”

Utbildningen handlade om:

“gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”

En extern utbildare, Ann Malmsten från INDEA, anlitades. Utbildningens fokus låg på:

  • “Tydlighet i ansvar och roller. Vad ingår i de olika rollerna och hur bör gränserna mellan dessa se ut?”
  • “Förståelse avseende vad som krävs avseende respekt och beteende.”
  • “Respektfull tonalitet mellan politiker och tjänstepersoner i hela organisationen.”

I utbildningen har inte bara politiker från kommunstyrelsen ingått utan även tjänstepersoner, framför allt kommunens förvaltningschefer, och också presidiepolitikerna, dvs de olika nämndernas ordföranden. De senare har sedan tagit med sig underlag och diskussionsfrågor till respektive nämnd och förvaltning där det också har pågått samtal och dialog.

Utbildningen skulle resultera i en slags överenskommelse mellan politiker och tjänstepersoner. För min del var denna målsättning något “luddig” och oklar. Jag vet inte om den uppfattningen delades av någon annan.

Föreläsningar blandades med gruppdiskussioner. Det har förutom “gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän” talats och diskuterats om själva stämningen/klimatet mellan politikerna och tjänstepersonerna, alltså om ”respektfull tonalitet”. Vikten av trygghet, tillit, öppenhet, respekt, professionalitet mm har betonats.

Det har varit intressanta och givande studietillfällen. Ann Malmsten har en gedigen kunskap som hon förmedlade på ett förståeligt och pedagogiskt sätt. De många gruppdiskussionerna och samtalen med både tjänstepersoner och andra politiker var också meningsfulla.

Dagen före midsommar presenterade arbetsgruppen, som består av bland annat kommunalråden och kommundirektören, “resultatet” av utbildningen och arbetet. Det var i form av en skriftlig sammanställning av resultaten. Det nämndes även att sammanställningen var den överenskommelse som skulle vara det slutliga målet med utbildningen. Jasså? tänkte jag när jag läste det. Bör inte alla deltagare komma överens om en överenskommelse? Och det har inte gjorts, inte än i varje fall.

“Resultatet”, eller överenskommelsen, när det gäller det gemensamma förhållningssätt som ska råda mellan politiker och tjänsteorganisationen blev:

  • “Vi bidrar till ett bra och konstruktivt samtalsklimat som skapar psykologisk trygghet”
  • “Vi uppträder respektfullt, nyfiket och öppet gentemot varandra”
  • “Vi visar perspektivförståelse. Har vi olika åsikter, ska vi ha modet ställa öppna frågor, lyssna, svara och föra dialog”
  • “Vi hjälper varandra att utforska HUR och VAD. Vid osäkerhet kring gränserna samtalar vi med varandra för att nå samsyn”
  • “Vi stöttar och skickliggör varandra i våra olika uppdrag”
  • “Vi tänker på vikten av humor”

Politikens, de förtroendevaldas, ansvar och roll är (eller borde vara):

  • “Vi är väl pålästa och ställer konstruktiva frågor för förståelse”
  • “Ordförande skapar tid för dialog och debatt och håller god ordning i det politiska forumet”
  • “Vi tar vårt politiska ansvar för beslutprocessen genom tydliga beslut, även vid komplexa ärenden, och kommunicerar dem väl”
  • “Vi efterfrågar uppföljning och resultat”
  • “Vi håller oss till det politiska forumet och blandar oss inte i den operativa verksamheten”

Tjänsteorganisationens, förvaltningens, ansvar och roll är (eller borde vara):

  • “Vi använder samlad professionell sakkompetens för bästa beredning”
  • “Vi erbjuder tidig information för dialog i formella forum”
  • “Våra underlag och förslag till beslut är byggda på fakta och objektivitet”
  • “Vi går från beslut till handling och tillbaka med uppföljning”

I ärlighetens namn måste man väl säga att det inte är särskilt svårt att blir överens på denna “abstrakta” och generella nivå. Jag menar, vem tycker t ex att man inte ska respektera eller lyssna på varandra? Eller att man ska vara påläst? Eller att underlag och förslag till beslut ska vara byggda på fakta och objektivitet…?

Det här resultatet behöver man inte gå någon utbildning för att uppnå. Att inte dessa “resultat” praktiseras i vardagen alla gånger beror på helt andra saker än “förhållningsreglerna” i sig. Människor uppfattar och tolkar situationer i “vardagen” på helt olika sätt. Och då vet jag inte om en sådan här utbildning finns kvar i allas medvetanden eller har gett de redskap som krävs för att lösa uppkomna konflikter och motsättningar. Förhoppningen är naturligtvis att utbildningen har gett det resultatet. Men det vet nog de flesta att information och kunskap inte på något snabbt och magiskt vis förändrar människors attityder eller beteenden.

Arbetsgruppen skrev i sitt utskick att det fanns en uttalad önskan om att utbildningen och deltagarnas arbete skulle följas upp. För att planera fortsättningen av utbildningen utformades och genomfördes en enkät innan sommaren. I enkäten bad arbetsgruppen alla deltagare att besvara frågor kring:

“hur du själv förhåller dig till överenskommelsens olika delar” 

Det visade sig att de avgivna svaren var uppseendeväckande. Jag redovisar dem i ett kommande blogginlägg.

Fortsättning följer i inlägget ”Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.

==

I denna bloggserie:

KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?

22 oktober, 2023 1 kommentar

Om barn- och utbildningsnämndens sammanträde på måndagen var långt (se “Rapport från BUN 16/10”), så var fullmäktiges desto kortare. Knappt 2 timmar höll förhandlingarna på.

Och det var lugnt och stillsamt. Det var bara under ett ärende som det hettade till. Och det var inte helt överraskande när en VA-fråga diskuterades, vatten och avlopp alltså…

Sammanträdet innehöll emellertid en nyhet. Den som lämnade in ett medborgarförslag fick för första gången tillfälle att presentera sitt förslag muntligt. Det utnyttjades av mor och dotter som hade lämnat in var sitt förslag. Mamma Annica hade lämnat in ett förslag om att införa “Vägg av vänlighet” och dotter Anna-Lisa ett förslag om “skyltar med positiva meddelanden runt om i kommunen”. (Se “Kommunfullmäktige 18/10”.) De båda presenterade förslagen med den äran. De fick också uppskattande applåder av ledamöterna. Mest uppskattad var naturligtvis presentationen från 9-åriga Anna-Lisa. Vad månde det bliva av denna tjej? Politiker…?

Inom ett år ska medborgarförslagen behandlas och ett beslut meddelas.

Kommunfullmäktige beslutade enligt kommunstyrelsens förslag när det gällde medborgarförslagen om belysning vid rugbyplan på Sportcentrum, om minnessten för att “hedra våra Veteraner i fredens tjänst” och om ökad tillgänglighet till biblioteket i Vänersborg. (Jag har beskrivit medborgar- och beslutsförslagen i bloggen “Kommunfullmäktige 18/10”.)

Sedan var det då motionen från moderaten Tor Wendel. Wendel yrkade i motionen på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.

Madelaine Karlsson (S) inledde debatten. Hon redogjorde för samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ståndpunkter. Nämnderna och förvaltningarna var negativa till motionen och ville avslå den. Karlsson delade den uppfattningen. Hon föreslog att motionen skulle anses besvarad.

Nämndernas och Karlssons viktigaste argument var att det inte är lämpligt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas. Karlsson undrade om det ens var lagligt… Slutsatsen var därför att nuvarande ordning är mest lämplig, dvs att det ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen att föreslå inrättandet av verksamhetsområden. Och att miljö- och hälsoskyddsnämnden kan bidra med kunskap och vägledning. Madelaine Karlsson (S) menade att förvaltningarna inte skulle komma fram till något annat i en ny utredning eftersom de redan har svarat på motionen.

Det här skulle senare under kvällen upprepas av fler socialdemokrater, och Bo Carlsson (C).

Motionären själv, Tor Wendel (M), tyckte att visst vore det enkelt om kommunfullmäktige alltid gjorde som nämnderna föreslog, men kommunfullmäktige är ju:

“det ytterst högsta beslutande organet.”

Eftersom inrättandet av verksamhetsområden är kraftfulla och tvingande beslut måste fullmäktige verkligen vara säkra på, menade Wendel, att vi kan åberopa att alla förutsättningar för verksamhetsområden är uppfyllda.

Wendel menade vidare att det fanns en motsägelse i svaret från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Samtidigt som nämnden ansåg att det var olämpligt, eftersom nämnden var tillsynsmyndighet, var det väldigt viktigt att nämnden var med och jobbade med vattentjänstplanen, där syftet är att planera för framtida verksamhetsområden. Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftar till. Det finns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde.

Det här fick fullmäktige i slutet av debatten ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen. Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:

“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”

Dan Åberg var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talade om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också skulle genomföra beslutet.

Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området. Jag undrar fortfarande varför. Det var ju en stor kil i hela den socialdemokratiska argumentationen…

Undertecknad bloggare citerade Vattentjänstlagens 6 § som är själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”

Det står ju faktiskt att själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde, är “skyddet för människors hälsa eller miljön”. Den nämnd som är ägnad att syssla med dessa frågor är självklart Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag menade också att det är att underskatta lagstiftarna om de hade missat de argument som de styrande partierna och kommunens tjänstepersoner förde fram…

De här synpunkterna, om vad som faktiskt står i lagen, hade inte kommenterats av de båda nämnderna. Jag framförde också att det återigen var så att underlagen bara framförde argument mot ett avslag av motionen och inga som talade för den. Som 6 § i lagen… Jag hoppades att en utredning kunde ändra på det så att politikerna kunde få en allsidig bild:

“Det är väldigt svårt när man bara får ena sidan av det.”

Jag tror att Benny Augustsson (S) argumenterade mot mig när han senare sa:

“Jag får nog säga att jag nästan blir lite bestört när det står ledamöter i fullmäktige och i princip anklagar samhällsbyggnadsförvaltningen, kretslopp och vatten, att inte följa lagen.”

Det är bara att erkänna, jag förstår inte vad Augustsson syftade på.

 Även Dan Nyberg (S) hade en del att framföra. Nyberg höll med Madelaine Karlsson (S) om att tingens ordning i kommunen var bra. Han höll också med om att de utredningar som förvaltningarna hade gjort var fullt tillräckliga. 

“Hur mycket ska vi belasta våran förvaltning? Alltså här har vi en kommun som har stora ekonomiska utmaningar framöver och vi har tjänstemän som behöver vara på tårna i massor av frågor och ägna sig åt det som är viktigt för våran kommun. Att då utreda sig själv en gång till när man redan har presterat en åsikt i det här beslutsunderlaget.”

En liten annorlunda ingång i hanteringen av VA-motionen, den var tydligen inte så viktig. Tjänstepersonerna har viktigare saker att ägna sig åt… Politikerna ska inte heller ifrågasätta eller tvivla på tjänstepersonerna när de har ”presterat en åsikt”…

Dan Nyberg (S) sa också:

“Stefan säger så här att det spelar väl ingen roll egentligen vad förvaltningarna tycker och vad dom anser utifrån sin profession utan det är vi politiker som bestämmer. Det finns ju en viss sanning i det.”

Jag noterar att det tydligen bara finns en “viss sanning” i att politikerna bestämmer i Vänersborgs kommun. Men sedan fortsatte Nyberg:

 “Smaka på orden, vi kan strunta i vad vår profession säger.”

Dan Nyberg (S) påstod att jag hade sagt att vi kan “strunta i” vad professionen säger, ”smaka på orden”. Jag lyssnade igenom debatten. (Hela debatten finns på kommunens webb-TV.) Jag använde inte orden “strunta i”.

Det är inte alltid helt lätt att förstå eller att argumentera med socialdemokrater. Inte nog med att de ofta återger tjänstepersonernas synpunkter tämligen oreflekterat, de använder sig ibland av tvivelaktiga debattmetoder. Det sistnämnda säger de möjligtvis om mig också, jag vet inte. Men en sak torde vara oomtvistlig – kommuninvånarna måste fråga sig varför det behövs socialdemokratiska politiker när det finns tjänstepersoner.

Ärendet avgjordes med en votering. Denna gång var det nämligen ingen som yrkade på återremiss… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.) 

Kommunfullmäktige beslutade att bifalla Tor Wendels (M) motion med röstsiffrorna 27 mot 21. Noterbart är att två av tre Kristdemokrater avstod från att rösta… Varför vet jag inte. En sverigedemokrat var frånvarande och eftersom det nu för tiden inte finns några ersättare i SD så var en fullmäktigestol tom.

Efter den relativt långa debatten blev det ajournering, dvs en paus, för en stärkande kopp kaffe. Och sedan, “på’t igen”.

Flera ärenden avhandlades både enkelt och snabbt. Torbjörn Moqvist (SD) presenterade sin motion om att få information om vissa historiska och/eller kända platser via QR-kod. Även partistödet klubbades igenom utan diskussion trots en ganska ofullständig redovisning av Liberalerna. I ärendet om kommunens delårsrapport begärde däremot några talare ordet.

Först ut var en bloggare från Vänsterpartiet. Han konstaterade att delårsrapportens prognostiserade resultat för 2023 uppgick till +67 milj kr. Det var 62 mkr mer(!) än i den förra prognosen… Det innebär att kommunens reserver i RUR, 50 milj kr, finns ograverade kvar till nästa år. De pengarna skulle kunna användas för att förhindra personalnedskärningar inom välfärden, dvs skola, vård och omsorg. Fullmäktige skulle faktiskt till och med kunna avsätta ytterligare några miljoner till RUR för att användas 2024 och 2025. Och jag avslutade med en förhoppning om att kommunfullmäktige skulle ta tillfället i akt i november att besluta om en komplettering av nästa års budget…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville likt en ekonom inte lyssna på det örat. Augustsson ville lägga band på de positiva signalerna. Det var fortfarande mörkt och framtiden tedde sig dyster tyckte han. Av det prognostiserade överskottet var 54 milj kr tillfälliga pengar och de kunde Vänersborg inte räkna med att få nästa år. Och så fick jag mig en liten slänga av Augustsson:

“Men jag ska inte gå in på budgetdebatt för nästa år utan jag tänkte hålla mig till ämnet idag…”

Bo Carlsson (C) pratade sedan om den tuffa situationen personalen i förskola och skola har i dessa spartider. Det är mycket bra och viktigt att Carlsson lyfter detta. Tyvärr tycks inte alltid kollegorna bland de styrande partierna lyssna på honom. Även Dan Nyberg (S) målade upp en dyster bild av konsekvenserna av socialnämndens stora underskott. Prognosen är ett underskott på mer än 50 milj kr. I år får nämnden emellertid stora statsbidrag som “hyfsar” till siffrorna. Underskottet kommer därför att stanna på 8,3 milj kr. Men socialnämnden har så att säga med sig underskottet till nästa år eftersom nämnden inte kan räkna med lika stora statsbidrag 2024. Därför måste nämnden fortsätta spara. Om socialnämnden ska spara 50 milj kr nästa år, sa Dan Nyberg (S):

“då handlar det om massuppsägningar inom socialtjänsten i Vänersborgs kommun.”

TTELA har en artikel på hemsidan där Bo Carlsson (C) och Dan Nyberg (S) refereras tämligen utförligt. (Se “Oron för personalen i skolan: ”Frestar på vår personal””.)

Det är oerhört märkligt att varken den borgerliga oppositionen eller sverigedemokraterna går upp i ett sådant här viktigt ärende och ger sin syn på vad delårsrapportens prognoser betyder för deras politik – och Vänersborg.

Madelaine Karlsson (S) redogjorde för delårsrapporten för Kunskapsförbundet. Det gjorde hon som vanligt på ett bra och fullödigt sätt. Det är viktigt att kommunfullmäktige inser att Kunskapsförbundet Väst är en del av kommunens verksamhet. Karlsson sa också en del om överförmyndarnämnden där hon är ordförande.

Kommunfullmäktiges sammanträde avslutades med att Anders Strand (SD) presenterade sin motion om att kommunen ska utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Det här har vi faktiskt också diskuterat i Vänsterpartiet.

Några minuter i åtta avslutade ordförande Annalena Levin (C) dagens förhandlingar.

PS. Det är snart två år sedan som Lutz Rininsland (V) skrev ett inlägg i sin blogg. Igår den 21 oktober var det dags för comeback. Du kan läsa hans blogg om du klickar här: “Olika tankar på sociala medier”.

Byggnadsnämnden och Juta (4/5)

4 november, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “”Byggnadsnämnden och Juta (3/5)”.

Den 24 januari 2018 hade Davidsson fått startbesked för om- och tillbyggnaden av Juta-torpet. Det innebar att byggnadsarbetena på Jutatorpet fick påbörjas. Det hade alltså byggnadsnämnden godkänt och beslutat. Och arbetena påbörjades. Den 10 april 2018 var alla grundarbeten på altanen klara.

Det krävs strandskyddsdispens för att få bygglov på strandskyddat område. Tre månader efter att Davidsson fick startbeskedet och en vecka efter att grundarbetena på altanen var klara, närmare bestämt den 17 april 2018, gjorde en tjänsteperson på byggnadsförvaltningen en tomtplatsavgränsning i samband med strandskyddsdispensen… Tjänstepersonen hade uppenbarligen inte sett Davidssons ritningar och kollegornas beslut om bygglov och startbesked. Tjänstepersonen hade därför använt den karta, som inte visade hur huset skulle se ut när det var klart. Altanen var inte utritad. Tjänstepersonen verkade inte heller ha koll på var värmepumps- och avloppsanläggningarna var placerade…

Dagen efter beslutet om tomtplatsavgränsningen fick Davidsson se beslutet. Han såg direkt att avgränsningen var fel. Kartan stämde inte överens med de beslut om hur om- och tillbyggnaden av Juta-torpet skulle bli. Och som byggnadsförvaltningen redan hade godkänt. Dessutom hade ju som sagt alla grundarbeten på altanen blivit klara veckan innan…

Och inte nog med det, på förslag av tjänstepersonen beslutade byggnadsnämnden att:

“Den östra tomtgränsen, mot Göta älv, ska markeras med staket, mur eller häck”

Hur nämnden tänkte sig att Davidsson skulle kunna bygga en mur, sätta upp ett staket eller plantera en häck på den lilla grusplanen, som var kvar efter tomtplatsavgränsningen, bredvid huset framgick inte. Inte heller hur en mur skulle byggas över altanen…

Nämnden och tjänstepersonen vägrade inse att kartan var fel och inte återspeglade bygglovet. Davidsson tvingades att överklaga beslutet till Länsstyrelsen. Tjänstepersonen var “ståndaktig”, hen vägrade inse att kartan som hade använts var fel och konstaterade i sitt yttrande till överklagandet till Länsstyrelsen:

“Inget har tillförts ärendet som föranleder en omprövning av beslutet.”

Det var kartan som gällde, inte verkligheten…

Länsstyrelsen och senare Mark- och Miljödomstolen gick på byggnadsnämndens beslut. Ingen var intresserad av att t ex besöka Juta och med egna ögon se att kartan, som tomtplatsavgränsningen var inritad på, inte var i överensstämmelse med byggnadsnämndens bygglov. Eller verkligheten. De “dömande myndigheterna” litade blint på byggnadsnämnden och tjänstepersonen på byggnadsförvaltningen i Vänersborg. Och egentligen borde de ju kunna göra det… Men de glömde att det handlade om Vänersborgs kommun…

Bengt Davidsson och hans fru befann sig i ett “moment 22”. (Jag har redogjort för Davidssons överklaganden i en tidigare blogg – se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)”.)

På byggnadsnämndens sammanträde tisdagen den 25 oktober 2022 hävdade fortfarande tjänstepersonerna att kartan som tomtplatsavgränsningen ritades in på var med verkligheten överensstämmande… Och det kan som jag ser det bara bero på en av två saker, endera okunskap eller också…

Men inte nog med det.

Tjänstepersonerna hävdade även på sammanträdet att Davidsson fick skylla sig själv för att han hade byggt altanen utanför tomtplatsavgränsningen. Det kanske inte var så lätt för de osäkra politikerna att veta vad som var sant och inte. Tjänstepersonerna förutsätts ju vara korrekta och professionella…

Men skylla sig själv? Davidsson följde ju bara de ritningar och planer som byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade godkänt och beslutat i laga ordning – innan tomtplatsavgränsningen gjordes. Den 24 mars 2020 gav ju byggnadsnämnden slutbesked och skrev som skäl till beslutet:

“Byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet. Byggnadsnämnden har inte funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL.”

Skylla sig själv? Tydde inte detta argument på att tjänstepersonerna faktiskt erkände att deras karta var felaktig…? Det verkade som att de faktiskt visste att tomtplatsavgränsningen sträckte sig över Davidssons altan.

Kartan i byggnadsförvaltningens underlag var riktig och Davidsson fick skylla sig själv. Det var budskapet från byggnadsförvaltningens tjänstepersoner. Flera politiker började tvivla på Davidssons ansökan om strandskyddsdispens.

Eller var det så att tjänstepersonerna faktiskt visste att kartan inte avspeglade verkligheten, och egentligen aldrig hade gjort? I det underlag som förvaltningen lämnade till byggnadsnämnden, och som sedan ingick i nämndens beslut, så står det (se ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”):

”Fastigheten har en beslutad tomtplatsavgränsning från 2018 som fastställdes utifrån hur fastigheten såg ut 1975 då strandskyddslagstiftningen infördes.”

För mig är denna formulering och ”logiken” bakom den helt totalt obegriplig. Skulle formuleringen utgöra ett försvar för att kartan som har använts är felaktig? Att rita in en tomtplatsavgränsning på en karta 2018, som inte avbildade verkligheten 2018 utan hur det såg ut 1975, kan väl aldrig försvaras som underlag för ett beslut 2022…? Byggnadsförvaltningen i Vänersborg, och de i nämnden som röstade mot Davidsson, borde förklara varför de använder en karta 2022 som visar hur fastigheten såg ut 1975… Det borde ordförande Bo Dahlberg (S) och Magnus Ekström (KD) förklara för, inte bara paret Davidsson, utan för alla vänersborgare!

Jag vill avsluta denna blogg med en mycket talande bild från 2016 eller 2017. Det var i varje fall innan Davidsson hade förvärvat fastigheten och således innan någon som helst om- och tillbyggnad av Jutahuset hade börjat i Davidssons regi.

Fotografiet berättar en hel del. Det syns tydligt att en stor del av tomten/gräsmattan på Juta är ianspråktagen. Den är privatiserad. Det finns en ”uteplats” med stolar och en bänk. Bakom personerna skymtas ett trädgårdsland. Sträckningen av vägen är också annorlunda än idag. Det råder ingen tvekan om att en stor del av tomten betraktas som privat. Privatiseringen slås också fast av det som är mest iögonfallande på fotot – skylten ”Privat område”. Den visar tydligt för allmänheten att från och med här är det privat. Skylten ”utestänger allmänheten”.

Det fanns ingen formellt beslutad tomtplatsavgänsning vid den här tiden, innan Juta köptes av Davidsson. Men det privata området ifrågasattes inte, utan respekterades vad jag förstår av alla. Även av byggnadsförvaltningen… Det är nämligen så att det var samma tjänsteperson på byggnadsförvaltningen som placerade skylten på detta ställe, som sedan bestämde tomtplatsavgränsningen när Davidsson hade köpt fastigheten!

Samma tjänsteperson som ansåg att gränsen för det privata området på Juta skulle börja som på fotografiet ovan för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till stranden ändrade sig 1-2 år senare när Davidsson köpte Juta. Då tyckte hen att allmänhetens tillgång och passage skulle gå över Davidssons altan…

Vad var anledningen till att denne tjänsteperson helt plötsligt ändrade sig – och att dagens tjänstepersoner håller fast vid förändringen? Tja, det har i varje fall inget med saklighet och opartiskhet att göra…

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (5/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Byggnadsnämnden och Juta (3/5)

3 november, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “Byggnadsnämnden och Juta (2/5)”.

Tjänstepersonernas engagerade uppträdande i byggnadsnämnden (25 oktober) mot Bengt Davidsson och hans ansökan om strandskyddsdispens gick emot den positiva inställning som många politiker hade innan sammanträdet. Det berättar flera av de ledamöter som deltog i mötet för mig. Tjänstepersonerna ifrågasatte de politikers argument som var positiva till Davidsson. De vred och vände på politikernas argument för att visa att de, enligt deras mening, inte höll eller var felaktiga…

Tjänstepersonerna lyfte i sin övertalning även nya argument som inte fanns med i det underlag som politikerna i byggnadsnämnden hade fått före mötet. Argumenten hade inte heller kommunicerats med Bengt Davidsson i den kommunikation mellan Davidsson och byggnadsförvaltningen som hade föregått sammanträdet. Det innebar att Davidsson inte hade kunnat bemöta dessa argument.

I sin iver framförde tjänstepersonerna även argument som var felaktiga. På en direkt fråga om förvaltningens kartor återspeglade verkligheten, dvs Davidssons hus och altan, fick en politiker svaret att det gjorde dom. Det var inte sant. Det kan vem som helst förvissa sig om. Det är bara att ta med sig förvaltningens kartor och åka till Juta. Bengt Davidsson skriver på Facebook den 30 oktober:

“Ingen vill kännas vid problemet och dom vidhåller att det är rätt karta som använts. Man kan ge en 10 åring kartorna och han kan på 10 sek se att det finns stora skillnader. Då tänker jag, är dom blinda eller vill dom inte se.”

Det är kartan nedan till vänster det handlar om.

Kartan till vänster är alltså den som förvaltningen under 5 år och än idag hävdar avspeglar verkligheten. Det gör den inte. Det gör däremot den högra. Den högra kartan avbildar hur huset med altan verkligen ser ut. Notera den tunna gröna linjen (vid ”Ny altan”) runt huset, det är altanen. (Det kommer en förstoring lite längre ner i texten.) På förvaltningens karta är inte heller vägens sträckning riktig. Dessutom är staketet inritat fel.

Och nu en slags nyhet. Tisdagen den 1 november besökte Bengt Davidsson kommunens lantmäterienhet. Han frågade efter kartor/kartskisser över Jutatorpet. Han fick, kanske inte helt överraskande, den “felaktiga”, dvs den vänstra kartan ovan. Sedan gick Davidsson in till förvaltningschef Sandin. Efter ca 10 min knackade det på dörren. Då kom tjänstepersonen från lantmäteriet in med ytterligare en karta över Jutatorpet. Och… Det var den “riktiga” kartan, den karta som verkligen visade hur Jutatorpet såg ut, dvs kartan ovan till höger!

Den karta som Davidsson fick, mitt framför ögonen på förvaltningschefen, borde ha varit den som hade gällt under hela processen. Det borde ha varit den som var gällande när tomtplatsavgränsningen ritades. (Se förstoringen till vänster.) Då hade tjänstepersonen sett att hen drog gränsen för tomtplatsen över Davidssons altan…

Kartan har med andra ord funnits i kommunhuset hela tiden och den har ritats av kommunala tjänstepersoner. Och de tjänstepersoner som var med på byggnadsnämndens sammanträde förra veckan, och påstod att den “felaktiga” kartan var sann, talade följaktligen inte sanning. Vi kan väl hoppas att förvaltningschef Sandin tar tag i detta nu… 

Det felaktiga kartan över Jutahuset har skapat oerhörda problem för Bengt Davidsson och hans fru – i 5 år. Och inget är Davidssons fel utan allt ansvar ligger på byggnadsförvaltningen.

Förvaltningens karta ritades den 16 juni 2017 (den ”gamla” kartan ovan till vänster). Skärmtaket är inritat, men inte den blivande altanen. Efter att kartan hade ritats började processen med om- och tillbyggnad av huset inklusive altanen.

För att ytterligare belysa hur det gick till när Davidsson byggde om Jutahuset har jag införskaffat handlingarna från kommunen. I handlingarna finns alla ritningar, skisser etc med mått och allt det som behövdes för Davidsson att börja bygga. (Det är inte helt enkelt för en gammal SO-lärare att förstå sig på alla ritningar etc, men alla inblandade inklusive byggnadsförvaltningen i Vänersborg förstod ju naturligtvis, eller borde ha gjort det.)

Det är enligt min mening väsentligt att veta hur byggprocessen gick till rent “formellt”. Det visar nämligen att Bengt Davidsson har gjort allt rätt hela tiden. Jutahuset blev som ritningarna hade visat.

Jag redovisar processen kronologiskt.

  • 15 maj 2017 – Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade om ett föreläggande gällande installation av värmepumpsanläggning.

Det är inte så “farligt” som det låter, det handlade om vilka åtgärder Davidsson var tvungen att vidta för att få installera en värmepumpsanläggning. Två av åtgärderna är intressanta:

* “Anläggningen ska underhållas och skötas så att läckage till omgivningen förhindras.”
* “Om läckage eller annat fel uppstår på anläggningen ska fastighetsägaren vidta åtgärder samt utföra sanering.”

Jag nämner detta eftersom värmepumpsanläggningen senare kom att hamna utanför Davidssons tomtplats… Davidsson vidtog för övrigt, naturligtvis, de åtgärder som krävdes.

  • 2 oktober 2017 – Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrkte bygglov utan erinran.
  • 9 oktober 2017 – Miljö- och hälsoskyddsnämnden ger tillstånd för avloppsanläggning.

Även avloppsanläggningen kom att hamna utanför Davidssons tomtplats…

  • 19 oktober 2017 – Byggnadsnämnden gav bygglov och skrev som skäl till beslutet:

“Befintlig byggnad byggs till genom att taket lyfts, en tidigare tillbyggnad byggs på, befintlig entré byggs på och till med balkong och en altan med skärmtak uppförs. Tillbyggnaderna är inte att betrakta som en liten tillbyggnad. Ändringen bedöms uppfylla lagens utformnings- och varsamhetskrav och bygglov ska ges.”

I beslutet ingick följande handlingar (inklusive beteckningar): Planer och sektion, Fasader och Situationsplan baserad på lokaliseringskarta.

En liten sidotråd, som jag inte vet om den är viktig. I bygglovsbeslutet skrev byggnadsnämnden också:

“Fastigheten omges av promenadvägar som går genom skogen och utmed älven. Förutsättningarna för att röra sig fritt utmed älven och i skogen kommer inte att förändras mot idag.”

Det står “röra sig fritt utmed älven” – inte att allmänheten ska röra sig fritt på vägen strax bredvid huset, eller över altanen… Även med Davidssons förslag skulle det vara fritt att röra sig utmed älven, i varje fall innan nämndens avslag föranledde Davidsson att ta bort bron över bäckravinen…

Det fanns för övrigt ingen strandskyddsdispens och därmed inte heller någon hemfridszon och tomtplatsavgränsning, när bygglovet beviljades. Det kan tyckas lite märkligt. När bygglov beviljas borde det ju innebära att allt är uppfyllt enligt Plan- och bygglagen (PBL).

I PBL 8 kap. 9 § (klicka här) beskrivs hur en tomt ska vara utformad, t ex att det på tomten finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten, att det ska finnas lämpligt utrymme för parkering och att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten.

Det var dock en strandskyddsdispens med en tomtplatsavgränsning på gång.

  • 24 januari 2018 – Byggnadsnämnden gav startbesked. Byggnadsarbetena fick påbörjas.
  • 18 juni 2019 – Byggnadsnämnden gav tillfälligt (interimistiskt) slutbesked. Byggnadsdelen fick tas i bruk. För slutlig prövning av slutbesked krävdes att det inkom en relationsritning av fasad.
  • 24 mars 2020 – Byggnadsnämnden gav slutbesked och skrev som skäl till beslutet:

“Byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet. Byggnadsnämnden har inte funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL.”

Det var kommunens beslut i den “formella” byggprocessen. Den bevisar med all önskvärd tydlighet att allt “gick rätt till”. Davidsson gjorde allt rätt. Allt som behövdes för om- och tillbyggnaden av Juta-torpet hade lämnats in och godkänts av byggnadsnämnden – och byggnadsförvaltningen. Hade något varit fel någonstans under processens gång hade naturligtvis byggnadsnämnden reagerat och tillrättavisat Davidsson.

Bengt Davidssons och hans frus ombyggda Jutatorp var klart och allt var lagligt och godkänt.

Men under tiden hade alltså en av tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen samtidigt arbetat med strandskyddsdispensen och tomtplatsavgränsningen… Och tydligen hade denne tjänsteperson ingen kontakt eller kunskap om vad andra på byggnadsförvaltningen hade beslutat i ärendet.

Redan den 17 april 2018 hade tjänstepersonen gjort en tomtplatsavgränsning. Det var nästan 3 månader efter att Davidsson hade fått startbesked som innebar att byggnadsarbetena fick påbörjas…

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (4/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Byggnadsnämnden och Juta (2/5)

2 november, 2022 4 kommentarer

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “Byggnadsnämnden och Juta (1/5)”.

 Byggnadsnämndens ledamöter verkade vara på ett gott och tillåtande humör. De hade beviljat en toppolitiker från kommunens styrande minoritet strandskyddsdispens och de hade läst ett utlåtande från Lave Thorell om hans syn på Juta-ärendet. Och Thorell var positiv till att strandskyddsdispens skulle beviljas till Bengt Davidsson och hans fru.

Och tydligen var humöret på politikerna inledningsvis fortsatt gott när ärendet Juta skulle behandlas. Men det svängde tämligen snabbt…

Det var enligt mina källor helt beroende på att tjänstepersonerna intog en roll, som jag som har erfarenhet från framför allt kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och direktionen i Kunskapsförbundet, har svårt att föreställa mig. Tjänstepersonerna började agera som om de var politiker… De gick in i argumentation och debatt med politikerna. De hade ambitionen att påverka politikerna att avslå Davidssons ansökan.

Det är viktigt att hålla isär politikers och tjänstepersoners roll. Att ge sig in i en debatt och argumentera för en ståndpunkt hör definitivt inte till tjänstepersoners roll och uppgift. Tjänstepersoner ska ta fram faktaunderlag och de ska vara objektiva. Utifrån de objektiva och sakliga underlagen ska sedan politikerna besluta. Lagar och förordningarna behöver ofta tolkas, olika intressen ska vägas mot varandra, överväganden ska göras osv. Det är politikernas roll och det är därför som det finns politiska nämnder i Sverige. Om det inte hade varit så kunde tjänstepersonerna besluta helt på egen hand.

Jag vill göra en viktig utvikning som definitivt har sin tillämplighet i det underlag som tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen levererade till politikerna och också deras sätt att uppträda och argumentera under sammanträdets gång. Det handlar om något som kallas objektivitetsprincipen och som är fastställd i Regeringsformen. Regeringsformen är en grundlag…

I Regeringsformens 1 kap 9 § står det:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Notera:

“iaktta saklighet och opartiskhet”

Detta är alltså objektivitetsprincipen.

Det råder ingen som helst tvekan om hur objektivitetsprincipen ska tolkas. Tjänstepersonerna och förvaltningarna i Vänersborgs kommun, liksom alla kommuner i hela landet, måste vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Och det är naturligtvis särskilt viktigt i myndighetsutövning.

Och JO gick faktiskt ett steg längre i en dom från den 3 maj 2022 (se “JO-beslut: Objektivitet gäller!”):

“Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse.”

Det är naturligtvis svårt med gränsdragningar och bedömningar. Men det står tämligen klart hur byggnadsförvaltningens och byggnadsnämndens agerande uppfattas av kommuninvånarna. Och några av ledamöterna i byggnadsnämnden…

Objektivitetsprincipen innebär att alla tillgängliga fakta ska finnas med i tjänstepersonernas underlag till politikerna – även fakta som talar för den sökande. Det är dock inte bara byggnadsförvaltningen som har en tendens att missa detta sistnämnda.

Det var inte nog med att personerna från förvaltningen argumenterade ganska “ivrigt” och engagerat på byggnadsnämndens sammanträde, de framförde också nya argument. Det var argument som inte fanns med i underlaget. Det betydde att politikerna inte hade haft en chans att kolla upp och analysera dessa argument innan mötet. Och framför allt, det var argument som inte Bengt Davidsson hade kunnat kommentera eller bemöta i den kommunikation som byggnadsförvaltningen hade med Davidsson innan nämndens sammanträde.

Detta är inte ok – för att uttrycka mig milt… Det visade sig också att argumenten inte var i överensstämmelse med sanningen, men det återkommer jag till.

Ordförande Bo Dahlberg (S) lät emellertid tjänstepersonerna uppträda som politiker och argumentera mot Davidssons ansökan. Dock sägs det att förvaltningschef Eddie Sandin intog en mer förväntad tjänstemannaroll.

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (3/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta:

Byggnadsnämnden och Juta (1/5)

1 november, 2022 4 kommentarer

Byggnadsnämndens beslut om Juta har upprört många vänersborgare. Det har varit massor av besökare på bloggen och en hel del kommentarer. Diskussionens vågor har gått och går fortfarande höga på Facebook. Och med all rätt. Byggnadsnämndens beslut var ett av de mest uppseendeväckande beslut som har fattats i Vänersborgs kommun under senare år.

Det är i stort sett omöjligt att förstå byggnadsnämndens beslut att inte godkänna och bifalla Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens på Juta-fastigheten ute på Restad. Beslutsunderlaget var så ensidigt och innehöll så många felaktigheter att man häpnade. Det är nästan så att man misstänker att det låg andra bevekelsegrunder bakom beslutet än lagar och fakta… 

Jag har varit i kontakt med flera ledamöter i byggnadsnämnden och frågat vad som egentligen hände under sammanträdet. Det har växt fram en bild, som jag tänkte återge i några bloggar. Det ska dock noteras att jag alltså inte var med på mötet utan det är mina samtal som har gett mig denna bild.

Enligt samstämmiga uppgifter var de flesta i nämnden positiva till Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens före mötet. Det var i varje fall så snacket gick mellan ledamöterna.

Strax innan Juta-ärendet skulle upp på dagordningen behandlade byggnadsnämnden en annan strandskyddsdispens i ett helt annat område i Vänersborgs kommun. Precis som för Davidsson hade byggnadsförvaltningen avstyrkt ansökan om dispens på denna fastighet:

“Byggnadsnämnden ger inte strandskyddsdispens för enbostadshus.”

Den sökande ville bygga ytterligare ett enbostadshus på sin fastighet, som låg vid Vänern. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömde att den aktuella platsen hade höga naturvärden:

“…mycket skyddsvärda och med mycket höga värden..”

Ordförande Bo Dahlberg (S) hade dock ett annat yrkande. Det gick emot förvaltningens avslagsförslag. Det är inte helt vanligt… Dahlberg ville nämligen bevilja en strandskyddsdispens. Det ville tydligen också nämndens vice ordförande Magnus Ekström (KD), som ska tillhöra den styrande minoriteten i fyra år framåt.

En av nämndens ledamöter frågade om det möjligtvis kunde finnas jäv inblandat i ärendet. Den sökande var nämligen en politiker med en hög position, en politiker från ett de styrande partierna… Dahlberg låtsades inte vara medveten om detta, trots att det stod i handlingarna vem den sökande var. Det var nog ingen som riktigt trodde på Dahlberg och han medgav strax att han visste vem den sökande var…

Byggnadsnämnden gick enhälligt på Dahlbergs förslag, även om några i efterhand säger att de inte var riktigt bekväma med beslutet. Politikern fick strandskyddsdispens i enlighet med ansökan. Det var inte någon som röstade nej eller reserverade sig. (Huruvida politikerna hade rätt eller tjänstepersonerna kan jag inte uttala mig om. Jag är inte insatt i detta ärende.)

Byggnadsnämnden verkade vara på mycket gott humör…

Nu var det dags för Bengt Davidssons ärende.

Förvaltningschef Eddie Sandin hade tagit ett, som jag tror, ovanligt initiativ innan sammanträdet. Han hade kontaktat en av de boende i området. Det var ingen mindre än Lave Thorell, en av kommunens förtroendevalda revisorer. Thorell hade bott många år i området och hade kunskaper om den fastighet som Davidsson hade förvärvat. Thorell upprättade en skrivelse som svar till förvaltningschefen. Det gjorde han uttryckligen som privatperson och inte som förtroendevald. Skrivelsen ställdes till byggnadsnämnden.

Byggnadsnämndens ledamöter och ersättare fick Thorells skrivelse innan Davidssons ärende började diskuteras. De fick också tid att läsa igenom den.

Jag återger Lave Thorells skrivelse i sin helhet. Skrivelsen är offentlig och jag har också fått tillåtelse att återge den här på bloggen. 

=====

Ärende: Fråga om strandskyddsdispens för fastigheten Restad 3:2 (Juta).

Igår den 24 oktober 2022 blev jag uppringd av förvaltningschef Eddie Sandin. Bakgrunden var att jag som bosatt i området sedan 1970 skulle, enligt sökanden Bengt Davidsson, kunna lämna viktiga upplysningar i rubricerade ärende.

Frågan som jag ombads att besvara var denna:

Hur var området närmast (nedanför) dåvarande Jutatorpet ianspråktaget före år 1975?

Här redogör jag för mitt svar till förvaltningschefen.

Jag inflyttade till Vänersborg i juli 1970, först med adress Almgatan 88 och från november 1972 med adress Hästskovägen 22, där jag alltjämt bor.

Som nyinflyttad och naturintresserad utforskade jag omgivningarna tämligen omedelbart sommaren 1970. En tur med cykeln gick från Restadvägen längs Brinketorpsvägen in mot och förbi platsen för torpet Liden (rivet). Jag minns hur jag fick leda cykeln på stigar genom skogen och hur jag till slut kom fram till grusvägen från Restad vid infarten till Jutatorpet. Det  var helt uppenbart att jag inte skulle kunna fortsätta in på torpets tomtplats. Dels var grusvägen helt klart en återvändsgata som hörde till torpet och stallet bakom, dels fanns ett staket liknande det som idag avgränsar fastighetens nordostsida.

Torpet har sannolikt en gång i tiden varit en fast bostad för en torpare eller, från 1905, en anställd vid Restad Hospital och Asyl. Under många år före och efter 1975 användes dock Jutatorpet som ”utflyktscafé” för intagna på Restad sjukhus / Östra klinikerna, som anstalten kom att namnändras till. På slänten framför torpet stod därför sommartid trädgårdsmöbler och som jag minns hade patienterna också en del av marken intill uppodlad. För mig var det helt klart att Jutatorpet togs i anspråk ett markområde i slänten ned mot älven för i detta fall sjukhuset behov av att bereda sina patienter sysselsättning och rekreation. Att jag som allmänhet, med eller utan cykel, skulle uppfatta den sista biten av grusvägen fram till och förbi huset som ”utanför byggnadens hemfridszon alternativt tomtplats” och därmed ”allemansrättsligt tillgänglig”, är mig helt främmande och torde delas av alla som har minne från den tiden.

Enligt min uppfattning föreligger alltså det särskilda skäl enligt miljöbalken att markområdet framför torpet ”redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”.

Sökande har beviljats bygglov för utbyggnad av det gamla torpet och strandskyddsdispens har beviljats (som en förutsättning för att bygglov alls har kunnat meddelas). Vad saken nu gäller är, vilken avgränsning som ska anses i linje med gällande lag.

Det torde vara ostridigt att allmänheten, även med en vidare tomtavgränsningen enligt sökande, kan beredas fri passage och det inom en zon av 30 m.

Den tomtavgränsning som följt med den beviljade strandskyddsdispensen har, som jag ser saken, utgått från fastighetens utseende före den genom bygglov beviljade utbyggnaden och därmed syftat till att säkerställa allmänhetens möjlighet till passage på just denna sträcka av grusvägen från Restad. På grund av utbyggnaden är detta emellertid inte möjligt eftersom avgränsningen skär rätt igenom den av bygglovet beviljade verandan.

Byggnadsnämnden har i tidigare ärenden fått rätt i högre instans för sitt beslut om tomtavgränsning som skär igenom nuvarande fastighets veranda. För sökande och alla som satt sig in i saken, framstår detta som ett synnerligen rättsosäkert tillstånd.

Byggnadsnämnden kan även med ett förnyat beslut om dispens enligt sökandens förslag till tomtavgränsning anse sig ha uppfyllt lagens krav. Ingen kan hävda att strandskyddets syfte i detta läge vid älven åsidosätts, om tomtavgränsningen ger utrymme till en normal tomt på framsidan av huset. Om det utrymmet ska vara fram till linjen enligt sökande eller 5-10 meter närmare huset kan diskuteras. Jag har sökandens ord på att han är nöjd med vilket som.

Med vänlig hälsning

Lave Thorell

=====

Lave Thorell är som synes mycket insatt i ärendet. Och återigen, Thorell skev till byggnadsnämnden efter att han blev kontaktad av förvaltningschef Eddie Sandin. Thorell skrev i egenskap av boende i området och inte som något annat.

Fortsättning följer i bloggen ”Byggnadsnämnden och Juta (2/5)”.

===

Bloggar om Davidsson på Juta: