Jutabron på plats!

22 juni, 2023 4 kommentarer

Allmänhetens fria passage förbi Jutafastigheten har alltid gått längs älvkanten. I norra delen av tomten går en bäckravin. Där har det förr om åren varit en smal och riskabel spång, eller snarare några smala störar, som ledde vandrare och motionslöpare över på andra sidan mot Önafors. (Eller tvärtom.) Davidsson ville göra en bekvämare och säkrare passage över bäcken så han anlade på egen bekostnad en bro över den. Davidssons initiativ uppskattades av allmänheten – se t ex en inspelning av Niklas Claesson.

Vänersborgs byggnadsnämnd fattade den 25 oktober 2022 (se “Mörka moln över Juta”) ett minst sagt tvivelaktigt beslut om Juta. Nämndens tomtplatsavgränsning lät allmänheten till och med gå över det ena hörnet på Davidssons altan. Nämndens beslut var helt enkelt felaktigt.

I sin besvikelse, och jag anar också i ett visst vredesmod, lät Davidsson ta bort bron över bäckravinen. Tre dagar efter byggnadsnämndens beslut, den 28 oktober 2022, lyftes bron bort. (Se “Juta: Bron borttagen!”.) Sedan dess har ganska få människor passerat Juta. Passage på grusvägen längs bostadshuset och altanen var alldeles för nära huset för allmänheten. Människor kände instinktivt att de genom att gå där gjorde intrång i Davidssons hemfridszon. Vilket de enligt byggnadsnämnden i Vänersborg alltså inte gjorde.

Men efter en viss uppståndelse i media så omprövade byggnadsnämnden i Vänersborg beslutet… (Se t ex “Davidsson återigen på SVT”.)

Den 7 mars tidigare i år beslutade byggnadsnämnden om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning enligt Davidssons förslag. Det var en glädjens dag på Jutatorpet. Davidsson fick tillbaka sin tomt och allmänheten skulle fortsättningsvis passera Juta vid älven som den alltid hade gjort. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.) Davidsson tänkte därför lägga tillbaka bron.

Men så beslutade Länsstyrelsen att överpröva beslutet…

Paret Davidssons glädje blev kortvarig. Redan efter två månader, den 17 maj, förbyttes glädjen i sorg och bedrövelse. Länsstyrelsen ändrade och upphävde kommunens beslut. Bengt Davidsson och hans fru blev av med sin tomt. Igen. (Se “Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.) Davidsson lade inte tillbaka bron.

Brofrågan har gnagt i Davidssons hjärna, och hjärta. Byggnadsnämnden fattade ju faktiskt, till sist, ett riktigt och bra beslut. Det var väl motiverat med flera hänvisningar till både prejudicerande rättsfall och vittnen. (Till skillnad från Länsstyrelsens beslut.) Beslutet gynnade inte bara Davidsson utan också allmänheten.

Varför skulle allmänheten få lida för vad en förvirrad och okunnig Länsstyrelse beslutade? Tänkte Bengt Davidsson. Han ältade frågan fram och tillbaka… Tills han bestämde sig.

Davidsson bestämde att gångbron över bäckravinen på Juta skulle läggas tillbaka.

Davidsson är en handlingskraftig man. Allt gjordes i ordning vid bäcken och bron fräschades upp och målades. Nu skulle det ske.

Idag torsdagen den 22 juni 2023 sattes Jutabron på plats. TTELA och bloggare var där och dokumenterade händelsen.

Det är inte helt lätt att sätta en bro på rätt ställe. Bron väger 2-2,5 ton så det är en ganska stor operation. Det krävs både tålamod och precision. Fyra personer och en lastbil med kran krävdes för att få bron på plats. En informell arbetsledare hade hämtats från Sikhall. Det var en kanske inte helt obekant entreprenör vid namn Magnus Larsson.

Allt gick bra, bron står där den ska stå och passagen mellan Restad och Önafors via Juta är nu öppen och fri igen. Det är bara för kommuninvånarna, och andra, att passera Juta nere vid älven som de alltid har gjort. Har de tur kan de se Bengt sitta med en kopp kaffe på altanen och vinka till alla förbipasserande.

Bengt Davidsson är nämligen mycket nöjd med sitt beslut om bron. Gnagandet slutade och han har fått lugn i sinnet.

Davidsson hoppas bara att allmänheten kommer ihåg att hålla till vänster när den passerar på bron… Det beror på att Bengt Davidsson har namngett bron efter en viss bloggare. Bron har fått namnet “Kärvlings Bro”.

Det är inte utan att man blir smickrad och stolt. Jag hoppas att bron får stå där i över 100 år. Tack Bengt och Miranda Davidsson.

PS. Idag sänder Västnytt under hela dagen ett reportage om Bengt Davidsson och hans kamp mot Länsstyrelsen. Det är uppdelat i tre avsnitt. Ser du alla avsnitten så har du sett alltihop:

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

BUN 19/6 2023

20 juni, 2023 3 kommentarer

Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sista sammanträde före sommaren blev en kort historia. Det var ovanligt få ärenden på dagordningen. På eftermiddagen fick sedan nämnden tillsammans med kommunstyrelsens arbetsutskott tillfälle att besöka Holmängenskolan.

Nämnden startade med en “traditionell” månadsuppföljning. Ledamöterna fick reda på att det ekonomiska resultatet till och med maj uppgick till -1,9 milj kr. Det låter inte så “farligt”, men det är ganska oroväckande. Av olika skäl brukar nämndens utgifter nämligen vara betydligt större under hösten. Nämnden skulle därför behöva ett överskott, en ”reserv”, inför hösten. I maj förra året var motsvarande resultat +8,5 milj kr.

Som jag har skrivit tidigare i samband med delårsrapporten så pekar BUN:s prognos mot ett underskott på ca 10 milj kr. (Se “BUN (22/5): Nedskärningar…”.) Om man dessutom tar i beräkning att BUN har fått 8 milj kr extra i år för hyra av Holmängenskolan, fast nämnden inte har några hyreskostnader förrän nästa år, så blir prognosen ännu dystrare. Underskottet beräknas egentligen bli 18 milj kr… Nästa år måste BUN klara sig utan de 8 extra miljonerna. Då ska pengarna gå till hyra för Holmängenskolan och inte till något annat…

BUN är i ett ekonomiskt mycket ansträngt läge, verksamheterna måste minska sina kostnader. Men barn- och utbildningsförvaltningen är trots det ekonomiska optimister. De prognostiserar ett “plus/minus-noll-resultat” vid årets utgång. Det ska ske genom diverse åtgärder. Kostnaderna ska pressas ner genom att t ex vikariehanteringen ska ses över och det ska ske en så kallad vakansprövning för varje tjänst. Det betyder att om någon slutar så ska man kritiskt titta på om tjänsten verkligen behövs… Syftet är självklart att inte anställa någon ny.

Men, och det sticker ingen under stol med. Det blir personalneddragningar…

Redan inför höstterminen kommer ett antal personer med “visstidsanställning” inte att finnas kvar i verksamheterna. Det handlar t ex om resurspersoner av olika slag som inte får förnyad anställning. Ingen har emellertid blivit uppsagd. Det innebär att alla med tillsvidareanställning, som de legitimerade lärarna, inte berörs. Det kan dock bli fallet nästa år. Vi får se, imorgon onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut om budgeten för 2024.

BUN skulle svara på en remiss på en statlig utredning – “En ny ordning för asylsökandes boende”. Svaret från BUN och ett svar från socialnämnden ska lämnas till kommunstyrelsen som ska formulera ett gemensamt remissvar från Vänersborg. Eftersom kommunstyrelsen har haft sitt sista sammanträde innan sommaren så lär det bli ett svar från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Det var ett bra svar från BUN – utifrån ett förskole- och skolperspektiv. (Det finns att läsa i handlingarna inför sammanträdet, klicka här). Socialnämndens svar var också bra – från ett “socialt” perspektiv. Jag tyckte dock att det saknades ett “tredje” perspektiv, ett slags politiskt helhetsperspektiv. På regeringens hemsida hittade jag ett yttrande på utredningen från en vänsterpartist i Göteborg. Det var bra och speglade mina tankar. Utifrån detta yttrande lämnade jag en protokollsanteckning. (Det går att ladda ner protokollsanteckningen här.)

Det finns en del bra saker i utredningen, men den andas enligt min uppfattning samtidigt en allmänt negativ syn på asylsökande. De är så att säga i stort sett bara till besvär. Det glöms liksom bort att det faktiskt handlar om mycket utsatta människor som har flytt från krig och förtryck.

Flera av de åtgärder som föreslås i utredningen skulle försämra asylsökandes mänskliga rättigheter liksom även möjligheterna att skapa ett värdigt liv. Det tycks också finnas en tro i utredningen att sociala problem, som segregation, utanförskap och trångboddhet, kan åtgärdas med tvång, kontroller och sanktioner. Det finns även en del att önska av utredningen när det gäller respekten för barnens rättigheter…

Det var de två ärendena på sammanträdet som tog längst tid. Nämnden fortsatte sedan med att svara på en remiss gällande fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun. Det svaret lämnas nu vidare till samhällsbyggnadsnämnden. Sedan klubbade nämnden planen för det systematiska kvalitetsarbetet för nästa läsår och även en revidering av riktlinje för skolskjuts. BUN gjorde också en del ändringar i delegeringsordningen.

Naturligtvis var det en del information kring dessa ärenden, men det framfördes inga andra åsikter, alla var överens.

Sammanträdet avslutades med en del information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. Nämnden fick bland annat reda på att andelen elever i åk 9 som har behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade detta läsår från 83,5% till 80,4%. Det är alltså en minskning med 3,1 procentenheter. Det betyder att nästan 20% av eleverna i årets avgångsklasser, var 5:e elev, inte har gymnasiebehörighet…

Och istället för att satsa på skolan så drar kommunen istället ner på resurserna…

Ordförande Carlsson tackade förvaltningschefen och förvaltningspersonalen för ett som vanligt gott och professionellt arbete under året. Och det är lätt att stämma in i. Kommunen har en mycket kunnig och kompetent förvaltning till sitt förfogande. Och dessutom en bra ordförande…

Kl 13.00 samlades politiker och tjänstepersoner på Holmängenskolan. 

Skolan håller på att byggas så den såg verkligen ut som den byggarbetsplats som den ju var. Det fanns apparater, verktyg, maskiner, burkar och arbetare lite överallt i lokalerna. Rören syntes under taken och massor av kablar och sladdar hängde ner som lianer i djungeln.

Det var en imponerande byggnad. Det var stort, allt var stort. Särskilt imponerade idrottshallen. Det blir en riktig fin hall tror jag. Redan i detta skede tycktes akustiken vara riktigt bra.

Det var svårt att se vilka funktioner olika rum och salar skulle få. Det fanns diverse utrymmen både här och där såg det ut som. Det fanns t ex några “mysutrymmen” gömda under t ex trappor. Naturligtvis trevligt, men samtidigt en liten mardröm för “vaktande” personal. Sådana utrymmen kan naturligtvis också bli tillhåll för oönskade aktiviteter. Kanske undrade man lite över att det var ganska mörkt i lokalerna och att så många rum saknade fönster.

Helhetsintrycket var dock mycket positivt av den blivande Holmängenskolan – en skola som uppfyller alla miljö- och hållbarhetskrav som finns. Skolan är i stort sett helt byggd i trä och det syntes trä av olika slag överallt. På taken finns det naturligtvis solpaneler. Skolan kommer i princip att bli helt självförsörjande på el. (Se Sernekes hemsida.)

Det kommer att gå ungefär 430 elever från F-6 på skolan. En del av skolan ska även fungera som förskola med nästan 100 barn. Skolan kommer att tas i bruk hösten 2024 och kostnaden hamnar på ungefär 277 milj kr. (TTELA har skrivit en del om Holmängenskolan – “Snart är stommarna uppe på Holmängenskolan”.)

Imorgon sammanträder fullmäktige. Då ska budgeten för nästa år beslutas. Sammanträdet börjar kl 13.00 och kan ses i direktsändning på kommunens webb-TV.

Kategorier:BUN 2023, Holmängen

Budget 2024: Förslaget från MBP

18 juni, 2023 Lämna en kommentar

Medborgarpartiet (MBP) har lämnat ett eget förslag till MRP 2024-2026. Förslaget utgår:

“från kommunstyrelsens ordförandes förslag”

Kommunstyrelsens ordförandes förslag är den officiella beteckningen på budgetförslaget från de styrande partierna. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.)

Medborgarpartiet har lämnat sitt mest ambitiösa budgetförslag någonsin. På 7 sidor beskriver partiet sina tankar och idéer kring läget i framför allt de tre största nämnderna. Budgetförslaget är utförligt och det innehåller mycket fakta. Partiet har definitivt lagt ner mycket tid och jobb på att utarbeta det.

Medborgarpartiet (MBP) börjar som sig bör med en inledande text. Den är ganska kortfattad och det visar sig snabbt att MBP har samma analys av det ekonomiska läget som de flesta andra partier. Det är bara M+L som skiljer sig åt (se “Budget 2024: Förslaget från M+L”).

MBP skriver:

“Det ekonomiska läget är ansträngt under 2023 och kommer så att vara även under 2024 troligen kan en viss ljusning skönjas 2025 och framåt.”

I det ansträngda läget ska politiker och tjänstepersoner uppmärksamma följande:

“Vid tillfällen då en förändring/ utveckling av verksamheter skall göras måste den föregås av en konsekvensbeskrivningar där ekonomin redovisas. Målbild och tid för uppföljning och utvärdering samt vilka åtgärder som skall vidtas om målet inte blev som förväntat skall finnas med.”

Medborgarpartiet sitter inte i den positionen att de kan bestämma detta, även om det kan vara kloka ord eller att partiets förslag skulle antas. Å andra sidan är jag ganska övertygad om att nämnder och förvaltningar resonerar på liknande sätt vid förändringar och utveckling av verksamheter, i varje fall i dessa ekonomiskt bistra tider. Och att åtgärder ska vidtas om målen inte blir som förväntat hoppas vi att alla nämnder och styrelser arbetar med. Den här diskussionen hör emellertid mer hemma i en styr- och ledningsmodell än i ett budgetbeslut.

Medborgarpartiet anser att resultatutjämningsreserven (se “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”), RUR, ska användas nästa år. Det har partiet gemensamt med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna (se “Budget 2024: Förslaget från SD”). MBP är mycket tydliga med att RUR-pengarna ska användas enbart till att:

“motverka uppsägning av personal under detta ekonomiskt svåra år.”

Medborgarpartiet föreslår kommunfullmäktige att följande verksamheter erhåller medel ur RUR för att motverka uppsägning av personal:

  • “Ingen uppsägning av personal inom Barn- och utbildningsnämnden, 7,9 mkr”
  • “Ingen nedläggning av Lanternan inom Barn- och utbildningsnämnden, 3,4 mkr”
  • “Ingen nedläggning av Solrosen i Brålanda inom Samhällsbyggnadsnämnden, 2,6 mkr”
  • “Ingen reducering av antal medarbetare inom ASI inom Socialnämnden, 3,1 mkr”

Medborgarpartiet vill ianspråkta 17,0 milj kr av RUR för verksamhetsåret 2024. Det är alltså 17 milj kr utöver de styrande partiernas tilldelning i sitt budgetförslag.

Medborgarpartiet motiverar sedan förslagen. Samtidigt redogör MBP för de förändringar partiet vill se i den kommunala politiken. Det blir en slags upprepning av partiets valplattform och det ligger, som jag ser det, utanför budgetdiskussionen. Sådana förslag ska föras fram i andra sammanhang t ex i motioner. Förslag som sedan ska utredas och kostnadsberäknas. MBP nämner inget specifikt om kostnader i sin redogörelse.

Medborgarpartiet skriver att partiet vill att:

“barn- och utbildningsnämnden mer aktivt skall arbeta för alternativ till förskolan. Många familjer skulle vilja välja en dagbarnvårdare istället.”

MBP menar att kommunen skulle spara pengar om fler vårdnadshavare valde dagbarnvårdare i stället för förskola. MBP nämner i detta sammanhang inget om den enskilda pedagogiska omsorgen. Den torde höra till en sådan här diskussion. Jag tror att MBP underskattar de stora fördelarna för barnen och deras framtid med att de går i den kommunala förskolan.

Partiet motiverar varför det vill ha kvar Solrosen i Brålanda och pekar på den:

“sociala samvaro som finns där och en samlingspunkt för ortens många gånger ensamma invånare.”

Medborgarpartiet passar i sammanhanget på att ge en känga åt kommunens investering i “Framtidens kök”, vid Torpaskolan:

“Än en gång ser vi resultatet av en investering som ger ökade kostnader i form av hyra och personal som inte fanns med vid projekteringen.”

Det finns mycket att säga om kommunens investeringar, kostnadsberäkningar, underhåll mm, men även denna diskussion torde ligga utanför ett budgetförslag.

Medborgarpartiet ger stort utrymme åt att beskriva sina tankar om socialnämnden och dess verksamheter. Partiet passar också på att ge en utförlig tillbakablick på frågor som MBP har drivit tidigare, och fått avslag. Likt Sverigedemokraterna vill MBP lyfta frågorna igen.

Det gäller en motion där personer med behov av trygghet och omvårdnad skulle ges förtur i bostadskön till de trygghetsboenden som finns. MBP tar även upp frågan om fler servicehus och varför de lades ner för ett antal år sedan. I det motståndet stod för övrigt Vänsterpartiet på samma sida. (Se “NEJ (V)I VILLE INTE LÄGGA NER FLER SERVICEHUS!”.)

Medborgarpartiet har ett längre resonemang kring “heltid som norm” och “toppar och dalar i omvårdnad under dagen”. Det är som jag ser det förslag som MBP får motionera om eller helt enkelt lägga i socialnämnden.

MBP är mycket engagerade i sociala frågor och har en hel del bra tankar. Det kan faktiskt en vänsterpartistisk bloggare tycka, en bloggare som sällan skriver om socialnämndens verksamhet.

MBP avslutar sitt budgetförslag med flera förslag kring uppskjutna eller bortprioriterade investeringar. Jag har egentligen inte tagit upp investeringarna i de här bloggarna och lägger därför också MBP:s investeringsförslag åt sidan.

Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hamnar väldigt nära varandra med sina budgetförslag. MBP delar ut 4,3 milj kr mindre än Vänsterpartiet, men det är i sammanhanget en mindre summa. Kanske är likheten i de båda förslagen ett tecken på att de är genomtänkta – och bra.

Medborgarpartiet förutsätter att det finns 17 milj kr kvar i RUR att använda sig av nästa år. Det tror jag att det gör, men om innevarande år skulle gå “helt åt skogen”, och bokslutet visa ett mycket stort underskott, så har inte MBP förklarat hur kommunen ska finansiera de 17 miljonerna som partiet vill ta från RUR. Inte heller nämns något om hur partiet tänker, om inte en viss ekonomisk ljusning kan skönjas 2025. Men det är naturligtvis en senare fråga.

Med denna blogg avslutar jag redovisningen av de fem budgetförslag som ställs mot varandra på onsdagens kommunfullmäktige.

==

Kategorier:Budget 2024, Medborgarpartiet

Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag

17 juni, 2023 Lämna en kommentar

Det 4:e största partiet i Vänersborgs kommunfullmäktige är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag.

Jag har tidigare presenterat budgetförslagen från de tre största partierna/partikonstellationerna – 1. de styrande partierna (S+C+KD+MP) i bloggen “Budget 2024: De styrandes förslag”, 2. den borgerliga minioppositionen (M+L) i bloggen “Budget 2024: Förslaget från M+L” och 3. Sverigedemokraterna i bloggen “Budget 2024: Förslaget från SD”. Nu har alltså turen kommit till förslaget från mitt eget parti – Vänsterpartiet. Av naturliga skäl så har jag ingen kritik av förslaget – som jag har haft av de andra. Det beror självklart på att jag har deltagit i utarbetandet av V:s förslag. Andra får stå för eventuell kritik…

Vänsterpartiet börjar, som de flesta andra partier, med att i budgetförslaget beskriva prognoserna för den allmänna ekonomiska utvecklingen år 2024, men också den förväntade utvecklingen under innevarande år, 2023. Om årets utveckling konstaterar vi hur osäkra prognoserna är och att risken för att kommunens resultat hamnar på ett mer eller mindre stort underskott är i högsta grad en reell möjlighet. Det finns farhågor för framför allt socialnämnden, som har en mycket pressad situation. Ett stort underskott skulle kunna undergräva kommunens ekonomiska situation ytterligare inför nästa år.

Vänsterpartiet delar den allmänna synen på att även år 2024 blir ett tufft år ur ekonomisk synvinkel, men även här är prognoserna osäkra. Det handlar dock om hur tufft året blir, typ tufft eller mycket tufft – eller extremt tufft… Det är svårt att prognostisera inflationen, kostnads- och ränteutvecklingen mm. Regeringen har inte heller avslöjat vilken typ av budget den tänker lämna till riksdagen i september. Ingen vet om den t ex innehåller satsningar på välfärden i kommunerna i form av ökade statsbidrag. Naturligtvis är utvecklingen i omvärlden ytterligare en osäkerhetsfaktor.

Det är emellertid viktigt att konstatera att prognoserna talar för att år 2025 och 2026 ska bli bättre – kurvorna vänder uppåt och alla siffror blir mer positiva. Det väntar alltså en uppåtgående konjunktur efter de tuffa åren 2023 och 2024.

Det betyder att det gäller att “hålla ut” i år och nästa år. Det är två undantagsår och därefter talar allt för att det ska bli som vanligt igen. Det handlar om att inte förstöra för framtiden.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste hantera nästa år på ett ansvarsfullt sätt och prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten inom välfärden. Det innebär att vi måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, särskilt inom vård, skola och omsorg. Att då genomföra personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.

Den uppfattningen ligger till grund för Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänsterpartiet vill tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år. Pengarna ska användas för att behålla personal på förskolor och skolor. Av de dryga 11 miljonerna ska också 3,4 milj kr användas till att behålla Lanternan.

Lanternan erbjuder omsorg under tider när kommunens andra förskolor och fritidshem inte är öppna. En avveckling av Lanternan kommer att innebära svårigheter för de vårdnadshavare som jobbar inom yrken som inte har “vanliga” arbetstider, dvs tider utanför vardagar kl.06.00-17.30. Det gäller inte helt sällan inom kommunens äldreomsorg. Att erbjuda omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds kan vara avgörande för enskilda personer och familjers försörjning. Att individer i Vänersborgs kommun är i sysselsättning bidrar också till skatteintäkter och den gemensamma välfärden.

Vänsterpartiet vill även tillföra barn- och utbildningsnämnden 1,8 milj kr till KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). Det handlar om barns rätt att ta del av kultur och deras tillgång till professionella kulturarrangemang. Det innebär även att kultur- och fritidsnämnden inte behöver minska personal.

Socialnämnden tillförs 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg) i V:s budgetförslag. Det är för att förhindra reducering av medarbetare inom arbetsmarknadsenheten och daglig verksamhet (3,1 milj kr) samt till personalförstärkningar inom individ- och familjeomsorgen. Det sistnämnda för att möta de växande behoven hos barn och unga (2 milj kr).

Vänsterpartiet vill öka anslaget för samhällsbyggnadsnämnden med 2,6 milj kr för att behålla mötespunkten/matsalen Solrosen i Brålanda. Det har Vänsterpartiet gemensamt med både Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna.

Vänsterpartiet vill slutligen avsätta 500.000 kr till en utredning om:

“arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden”

Det motsvaras av att vi i Vänsterpartiet vill skjuta upp investeringen på 20,8 milj kr för arenataket som är planlagd till nästa år.

Den flitige läsaren kan snabbt summera Vänsterpartiets ändringsyrkanden, och komma fram till att de innebär ökade kostnader jämfört med de styrande partiernas förslag på 21,3 milj kr. Frågan blir då – varifrån ska V ta dessa pengar? De finns ju inte… Eller?

Vänsterpartiet vill utnyttja resultatutjämningsreserven (RUR). Vänersborgs kommun har under några goda år sedan 2013 avsatt 50 milj kr i denna så kallade resultatutjämningsreserv. Pengarna kan användas för att täcka underskott i resultatet. Denna möjlighet har de styrande partierna öppnat för i sitt budgetförslag. Det ska också noteras att Sverigedemokraterna använder pengar från RUR i sitt budgetförslag och det gör även Medborgarpartiet. Skillnaden är att Vänsterpartiet vill använda en större del av RUR än de andra partierna.

Varför vill Vänsterpartiet det? Jo, det finns 50 miljoner i Vänersborgs RUR. Det är mycket pengar och de kan utnyttjas under 2024. Under 2025 har sannolikt konjunkturen vänt. Och då, eller 2026, kan RUR enligt prognoserna börja fyllas på till nästa lågkonjunktur. Men, det finns också, skriver Vänsterpartiet i sitt förslag:

“möjligheter att riksdagen beslutar om ökade generella statsbidrag till kommunerna för 2024.”

I september i år får svenska folket, och alla kommuner, reda på vad de olika partierna i riksdagen vill. Vänsterpartiet tror att regeringspartierna och SD ska höja statsbidragen till kommunerna. Det skulle i så fall innebära att en mindre del av RUR-pengarna behöver användas. Men om det värsta scenariot skulle inträffa, dvs att RUR-pengarna har tagit slut därför att de användes för att täcka årets underskott, samt att riksdagen inte höjer statsbidragen. Då föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige fattar ett beslut i november om en skattehöjning på 15 öre. En skattehöjning som skulle kunna vara tillfällig.

Det finns med andra ord pengar, fast det inte finns några pengar… Och saken är alltså att det gäller att klara av nästa år, att se till att inte förstöra fungerade verksamheter inom skola, vård och omsorg. Under 2025 kommer det att bli “bättre tider”. Pengarna från RUR, statsbidrag eller en skattehöjning ska användas för att behålla personalen i skola, vård och omsorg.

Vänsterpartiets budgetförslag står på fast grund. Anser i varje fall jag och de andra vänsterpartisterna. När kommunen förhoppningsvis får bättre ekonomiska förutsättningar 2025-2026 hoppas Vänsterpartiet kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.

Tärningen är kastad.

==

Kategorier:Budget 2024, Vänsterpartiet

Budget 2024: Förslaget från SD

15 juni, 2023 Lämna en kommentar

Sverigedemokraterna (SD) har lagt ett budgetförslag som är:

“ett tillägg till den Mål och Resursplan som budgetberedningen lagt fram”

Oj, det blev fel direkt! I förslagets första mening… Budgetberedningen, som SD:s gruppledare Anders Strand sitter med i, har inte lagt fram någon Mål- och resursplan…

Vi börjar om.

Sverigedemokraternas förslag utgår från det budgetförslag som de styrande partierna har lagt fram, och som också kallas kommunstyrelsens ordförandes förslag. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) Det är inget konstigt med det, så gör även Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Moderaterna och Liberalerna däremot lämnar ett helt eget budgetförslag. (Se “Budget 2024: Förslaget från M+L”.)

SD har sin vana trogen ett försättsblad med ett vackert fotografi, taget någonstans från ovan. Det kanske är symboliskt, typ:

“SD – partiet som inte står med båda fötterna på jorden…”

Motivet är Vattenverket på Skräcklan, ett av kommunens stora investeringsprojekt just nu. Framför vattenverket ser vi Fridastatyn och en del av Vänerns strand, en del som Kanadagässen fortfarande inte har lyckats få badförbud på.

Fotografiet inspirerade mig för övrigt att ta mitt första dopp igår vid badtrappan som syns på bilden, precis framför vattenverket. En sådan påverkan har ett budgetförslag från SD aldrig tidigare haft på mig…

SD inleder sitt budgetförslag med:

“2024 blir ett ekonomiskt kärvt år.”

Och det är ett helt riktigt konstaterande. SD räknar upp fem, egentligen sex, orsaker till detta, två beror inte helt oväntat på invandringen/flyktingmottagandet:

  • “Arbetslösheten är fortsatt hög bland utrikesfödda.”
  • “Misslyckade Integrationsprojekt.”

Arbetslöshet är alltid ett gissel, men det är svårt att veta vilka “misslyckade integrationsprojekt” som SD tänker på. Det är nog upp till bevis också på en av de kvarvarande orsakerna – att lågkonjunkturen påverkar kostnaderna negativt… De andra orsakerna i SD:s analys är minskade statsstöd, fast det verkar SD tycka vara bra, höga pensionskostnader och inflationen.

I de styrande partiernas förslag öppnas för möjligheten att använda den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR). De menar att den skulle kunna användas för att täcka ett eventuellt underskott i kommunens resultat. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) SD vill utnyttja RUR-pengarna från början, redan vid fördelningen av anslagen till de olika nämnderna.

SD skriver:

“Vi anser att vissa besparingsförslag inte är genomförbara för Samhällsbyggnadsnämnden, Barn och Utbildningsnämnden och Kultur och fritidsnämnden. Vi gör omprioriteringar i besparingsförslaget samt höjer ramanslaget.”

Sedan beskriver Sverigedemokraterna fyra besparingsförslag.

SD vill att kommunen ska sluta inhandla ekologiska och Fairtradelivsmedel – och istället fokusera på närodlade livsmedel. Då sparas stora belopp tror SD. Jag är inte så säker på det. Och jag tror faktiskt att SD har fått detta besked för några år sedan när de fick avslag på en motion om precis detta.

SD vill att modersmålsundervisningen minskas. Det är ytterligare en gammal sverigedemokratisk käpphäst. Partiet har tidigare motionerat i frågan och fått svaret att SD “slår in öppna dörrar” och att kommunen följer lagstiftningen på området. (Se “Budget 2023, SD-motion, VA mm”.) Det handlar inte heller här om några stora pengar.

Lägger ett parti som Sverigedemokraterna ett budgetförslag så hör det till att man inte bara uttalar sig allmänt svepande, t ex att stora belopp sparas. Det måste räknas och beräknas – hur stort är beloppet, hur mycket pengar finns det, hur stora blir kostnaderna, hur mycket minskar anslagen, vad har vi råd med osv? Vet en nämnd eller förvaltning inte sådana grundläggande saker är det svårt eller omöjligt att bedriva en verksamhet på ett rationellt sätt. Det här är en stor svaghet med SD:s budgetförslag.

SD vill minska utgifter och generera inkomster genom försäljning av fastigheter. Partiet ger tre exempel på fastigheter som kan säljas varav Wargön Innovation är en. Jag kan inte riktigt förstå varför Sverigedemokraterna tänker på just WI. För övrigt är utförsäljning av fastigheter något som flera, framför allt borgerligt styrda, kommuner ägnar och har ägnat sig åt. De säljer kommunala fastigheter och hyr sedan tillbaka lokalerna. Det har visat sig vara en dålig affär för kommunerna. SD i Vänersborg skriver i och för sig inte att partiet vill göra på detta sätt. Jag kan själv tänka mig vissa situationer där en försäljning av kommunala byggnader skulle kunna vara befogad – i varje fall en byggnad…

Den sista besparingsåtgärden är att SD:

“föreslår att heltid som norm pausas i alla förvaltningar, det finns utredningar som visar att heltid som norm är kostsamt och försvårar schemaläggning.”

Socialnämnden har redan föreslagit detta i besparingssyfte. Facket, dvs Kommunal, är starkt emot. Det är även med denna åtgärd osäkert hur mycket kommunen verkligen skulle spara. 

Efter att ha redogjort för sina besparingsförslag, även om det är mycket osäkert om och i så fall hur mycket SD har sparat med åtgärderna, föreslår Sverigedemokraterna fem satsningar.

Hallevibadet ska behållas anser SD och vill ge kultur- och fritidsnämnden 1,8 milj för detta ändamål. Hade det inte kostat mer så hade sannolikt samtliga partier ställt sig bakom förslaget. Problemet är ju, som SD mycket väl vet, att Hallevibadet är i extremt stort behov av upprustning och investeringar. Visst, det kan vara värt att behålla Hallevi, men att tro att 1,8 milj ska räcka hela nästa år är nog inget mer än en önskedröm. En opportunistisk önskedröm. För övrigt är Hallevibadet ett eget ärende på onsdagens fullmäktige,

SD vill behålla Lanternan. Det är kommunens enda förskola som har öppet kvälls-, natt- och helgtid. SD skriver:

“en stängning kommer ge stora konsekvenser för många ensamstående som arbetar på obekväma arbetstider”

Jag kan väl avslöja att samma krav finns i de budgetförslag som jag har kvar att redovisa, dvs Vänsterpartiets och Medborgarpartiets förslag. SD ökar anslaget till barn- och utbildningsnämnden med 3,4 milj kr för att behålla Lanternan.

Sverigedemokraterna vill också behålla produktionsköket och restaurangen Solrosen i Brålanda. Partiet lägger 2,6 milj kr till detta ändamål. Partiet vill även införa ett friskvårdsbidrag för kommunens anställda. SD skriver inte hur mycket detta kostar eller hur finansiering ska ske. Möjligtvis tänker de att bidraget, som för övrigt också har diskuterats och avslagits vid minst ett tidigare tillfälle, ska leda till mindre sjukskrivningar och så att säga betala sig självt.

Till sist föreslår SD att alla pensionärer ska få seniorkortet från 70+. Just nu är gränsen som bekant 75+. Denna lägre gräns finns inte som alternativ, inte än i varje fall. Västtrafik håller som bäst på att utreda frågan för Regionens räkning. Vad en sådan här förbättring skulle kosta kommunen kan SD naturligtvis inte veta eftersom alternativet inte finns än. Men SD tänker sig att en försäljning eller uthyrning av Wargön Innovation kan finansiera sänkningen av åldersgränsen.

Sverigedemokraterna sammanfattar:

“Vårt budgetförslag innehåller totalt 7 800 tkr mer till nämnderna än budgetberedningens förslag.”

Det är alltså satsningarna på Hallevibadet, Lanternan och Solrosen som SD tänker på. Pengarna ska tas från den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR).

Sverigedemokraterna diskuterar inte konsekvenserna av det förslag som de styrande partierna har lagt, och som SD har utgått från. De styrandes förslag innebär ju stora besparingar i form av personalnedskärningar inom skola, vård och omsorg, dvs det drabbar framför allt barn, elever, äldre och sjuka. Det är förvånande att SD inte alls tar upp detta. I sin retorik är det ju dessa grupper som de vill värna…

Det betyder med andra ord att även Sverigedemokraternas budgetförslag innebär besparingar och nerdragningar av personal. Det är viktigt att komma ihåg det. De styrande partierna har en gardering med i sitt förslag, om en skattehöjning. Jag tror inte att SD håller med om det. I så fall skulle det ha nämnts i förslaget.

Kommunens tredje största parti, och i flera valdistrikt både största och näst största, har väldigt svårt med sina budgetförslag. Deras tankar och förslag handlar om förmodade besparingar, förväntade intäkter, höftade och uppskattade pengaflöden. Det är många antaganden och gissningar. Det går inte att lägga seriösa budgetförslag utifrån sådana förutsättningar.

Sverigedemokraterna har också en tendens att upprepa gamla förslag. De motionerar och får väl formulerade och utförligt motiverade svar – och sedan ofta avslag. Men SD återkommer gång på gång. De tar inte åt sig av argumenten. Istället verkar de tro att droppen urholkar stenen. Upprepar de kraven tillräckligt många gånger så kommer de att trötta ut de andra partierna, och få igenom sina förslag… Det fungerar inte så, Sverigedemokraterna borde börja tänka i andra banor.

Det är nog som omslagsbilden vill symbolisera – Sverigedemokraterna står i ekonomiska sammanhang inte med båda fötterna på jorden.

==

Kategorier:Budget 2024, SD

Budget 2024: Förslaget från M+L

14 juni, 2023 Lämna en kommentar

Moderaterna och Liberalerna (M+L) har i vanlig ordning lagt ett eget budgetförslag. I år, liksom förra året, har de fått klara sig utan Kristdemokraterna. Det kanske i och för sig inte är någon förlust, i varje fall inte i moderaternas och liberalernas egna ögon.

Budgetförslaget från M+L är tänkt att vara ett i stort sett fullödigt alternativ till de styrandes förslag. På det sättet skiljer det sig från de andra oppositionspartiernas förslag som är mer att betrakta som ändringar och tillägg till de styrandes budgetförslag. Samtidigt innehåller M+L-förslaget en hel del synpunkter på annat än själva budgeten.

M+L vill se en annan budgetprocess. Det går att hålla med om flera av synpunkterna, som t ex att kommunfullmäktige (KF) ska fastställa inriktningsmål och även andra mål innan fördelningen av pengar sker. Det är även lätt att hålla med om påpekandet att det är svårt, eller omöjligt, att i de styrandes förslag se vad som är fakta och planeringsförutsättningar och vad som är politik. Men som jag ser det är det nog en diskussion som hör hemma någon annanstans än i ett skarpt budgetförslag.

I budgetförslaget föreslår M+L följande prioriterade områden:

”boende, utbildning och arbete”

Och utifrån “denna fokusering” (uttrycket taget från förslaget) vill partierna se andra inriktningsmål för kommunen. Det handlar t ex om “möjligheter till eget boende”, den upplevda tryggheten ska öka, enklare att etablera företag och “andelen i egen försörjning ska öka”. Dessutom två ganska tunga och ambitiösa mål på skolans område:

  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt.”
  • “Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”

M+L fortsätter att i förslaget beskriva hur de vill att Vänersborg ska förbättras. Man får känslan av ett valprogram mer än ett budgetförslag. Det är lätt att beskriva en idealbild utan att ta hänsyn till hur bilden ska förverkligas… 

Vem håller t ex inte med om “bättre skola och barnomsorg”, “de äldre ska ha trygghet”, “enklare och lättare att få bygglov”, “levande landsbygd”, bättre underhåll av gator och GC-vägar, “tryggheten i Vänersborg ska öka”, “brottsligheten ska minska”, “ren och fin stad”, “förbättra integrationen”, “tidiga insatser i förskola och på lågstadiet”, “kunskapsresultaten måste öka”, på gymnasiet “alla elever ska få möjlighet att förverkliga sina mål och drömmar” och så vidare?

Det är alltså ett ambitiöst förslag från M+L, särskilt om man räknar textmängden och antalet sidor som förslaget är skrivet på, 11 sidor. Det är mindre ambitiöst om man ser till hur mycket pengar M+L delar ut till verksamheterna. Och här ser vi naturligtvis direkt en motsättning mellan den idealbild av Vänersborg som målas upp och de pengar som M+L vill satsa för att förverkliga den.

Fast Henrik Harlitz (M) gjorde ingen hemlighet i kommunstyrelsen (KS) förra onsdagen av att budgetförslaget hade en, vad han betecknade som, “säkerhetsmarginal” på -1%. Moderater och Liberaler ser nämligen betydligt mörkare på framtiden än alla de andra partierna skulle jag vilja påstå. Å andra sidan känner de väl sin regering och sina riksdagsmän bättre…

De räknar med att lågkonjunkturen kan bli både djupare och längre än vad t ex Socialdemokraterna och de andra styrande partierna räknar med. De vill helt enkelt strama åt budgeten för att förbereda sig för ännu sämre tider, även efter 2024.

Är man politiker i M+L är inkomstförstärkningar inget alternativ att ta i beaktande:

“att höja skatten ytterligare i Vänersborg är inte rimligt.”

“höja skatten ytterligare”, “ytterligare”… Då tänker sannolikt flera kommuninvånare att skatten mer eller mindre nyligen har höjts. Men så är inte fallet. Det var länge sedan kommunalskatten höjdes, närmare bestämt 2005. Då höjdes skatten med 50 öre. För övrigt var Lars-Göran Ljunggren (S) vid den tiden kommunstyrelsens ordförande.

Istället levererar de två borgerliga partierna, ursäkta uttrycket, “klyschan”:

“Vi behöver istället hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen.”

Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. M+L kommer inte heller med några förslag på effektiviseringsåtgärder. Det blir som vanligt en traditionell och till intet förpliktigande formulering:

“Vi anser också att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter”

Och för att undvika eventuell kritik garderar partierna sig med:

“kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand.”

Det är som att äta kakan och ändå ha den kvar…

Eftersom skola, vård och omsorg tillhör kärnverksamheterna och är de i särklass mest kostnadskrävande uppgifterna för kommunen kan man undra vad M+L tänker sig att kommunen ska vara försiktig med…

När vi kommer till anslagsfördelningen i Moderaternas och Liberalernas budgetförslag så sker inga satsningar och inte heller några ekonomiska prioriteringar. Det “effektiviseras”, dvs skärs ner, över hela linjen. M+L tar fram den ökända “osthyveln”. Det står emellertid inget tydligt om nedskärningar, M+L talar istället om hur mycket de vill lägga på de olika nämnderna. Det är måhända ett pedagogiskt grepp, men förslaget blir mycket oklart.

Igår beskrev jag de styrande partiernas budgetförslag. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) Om man jämför hur mycket de styrande partierna vill lägga på de olika nämnderna med motsvarande i förslaget från M+L så framgår “effektiviseringarna” med all önskvärd tydlighet:

  • Kommunstyrelsen: -2,7 milj kr
  • Barn- och utbildningsnämnden: -9,7 milj kr
  • Kultur- och fritidsnämnden: -3,1 milj kr
  • Samhällsbyggnadsnämnden: -0,9 milj kr
  • Socialnämnden: -11,4 milj kr

M+L vill alltså tilldela nämnderna totalt 28,2 milj kr mindre än de styrande partierna.

Det är svårt att se hur Moderaternas och Liberalernas fina skrivningar om mål och prioriteringar ska kunna förverkligas genom att minska personalen med nästan 30 miljoner kronor…

==

Kategorier:Budget 2024, Liberalerna, M

Budget 2024: De styrandes förslag

12 juni, 2023 1 kommentar

Den 21 juni infaller sommarsolståndet. Då, under årets längsta dag, passar Vänersborgs kommunfullmäktige på att diskutera och besluta om årets absolut viktigaste fråga. Det handlar naturligtvis om budgeten för 2024. Den gömmer sig under rubriken “Mål- och resursplan 2024-2026”.

År 2024 blir ett tufft år, inte bara för hushållen vars reala inkomster kommer att minska, utan även för kommunen. Prognoserna pekar på lågkonjunktur. Arbetslösheten förväntas öka medan den höga inflationen gräver stora hål i allas plånböcker. Kostnadsökningen har varit stor, särskilt på byggnadsmaterial och livsmedel, och de höga priserna blir bestående. Räntorna stiger och därmed ökar kapitalkostnaderna, särskilt i en kommun som Vänersborg som har betydande investeringar. Den nya regeringen minskar också statsbidragen till kommunerna. Den svenska kronan är dessutom svag gentemot andra valutor och det gör att importerade varor blir dyrare. Och sedan har vi naturligtvis det internationella läget som utgör en stor osäkerhetsfaktor.

Befolkningen blir allt äldre. En minskande andel invånare i arbetsför ålder ska finansiera de äldres behov. I Vänersborg ökar de äldsta, grupperna över 80 år, med 910 personer fram till år 2032. Något som ytterligare kan försvåra det ekonomiska läget nästa år är om inte nämnderna lyckas hålla budget i år, 2023. Då tar de så att säga med sig underskottet till nästa år. Och då är det framför allt socialnämnden som drar blickarna till sig…

Under kommunstyrelsens (KS) sammanträde förra onsdagen, den 7 juni, presenterade alla partier sina budgetförslag. Det var fem förslag – från de styrande, den borgerliga oppositionen, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Kommunfullmäktige ska anta ett av de fem.

De styrande partiernas förslag, dvs förslaget från S+C+KD+MP, har varit känt länge, även om det inte har varit offentligt. Det fick majoritet i KS förra veckan (se “Sammandrag KS (7/6)”) och gäller därför som huvudförslag under fullmäktiges behandling.

Det är ett stramt och återhållsamt budgetförslag. Det innehåller inga påslag eller tillskott till nämndernas verksamheter jämfört med årets budgetanslag. Man måste emellertid komma ihåg att centralt i den gemensamma kommunkassan har det gjorts en del ”förflyttningar” av stora pengar som kommer nämnderna tillgodo.

Alla nämnder har fått en inflationskompensation på 1,7%. Lönehöjningarna betalas centralt, internräntan justeras upp till 2,5% och personalomkostnadspålägget har höjts till 45,7%. Nämnderna har även fått kompensation för ökade hyreskostnader och extra anslag för redan beslutade kostnadshöjande åtgärder. Och framför allt avsätts stora pengar till de ökade pensionskostnaderna. (Pensionerna är kopplade till inflationen.) Pensionskostnaderna ökar år 2024 med hela 40 milj kr. Det är en stor kostnad för kommunen.

Det finns emellertid några enstaka poster där anslagen ökar, i varje fall om de styrande partierna får som de vill. Till Leva-projektet avsätts 50.000 kr, Grön tillväxt Fyrbodal får 200.000 kr och Tillgänglighetsdatabas 180.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden får 50.000 kr för konstnärlig gestaltning och revisionen 100.000 kr. Samhällsbyggnadsnämnden (Gatuenheten) tillförs 500.000 kr för utökat beläggningsunderhåll. Socialnämnden får drygt 10 milj i extra statsbidrag till äldreomsorgen år 2024. Det sistnämnda är alltså statliga pengar. Valnämnden erhåller ett tillfälligt anslag på 1,5 milj kr, eftersom det är val till EU-parlamentet nästa år.

Det finns också en post i kommunstyrelsens förfogandeanslag där socialnämnden och eventuellt barn- och utbildningsnämnden kan få lite tillskott. 3 milj kr avsätts till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Insatserna ska vara kopplade till kommunens inriktningsmål – målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier. 

Ja, egentligen är detta det framlagda budgetförslaget från de styrande partierna i Vänersborg. Det är i stort sett dessa pengar som kommunen har, och de delas ut. Resultatet för 2024, alltså det som beräknas bli kvar i kassan, beräknas till +1 milj kr…

De styrande partiernas budgetförslag innebär stora utmaningar för nämnderna. Kostnadsutvecklingen och förändringar i statsbidragen ställer till det, men så gör till viss del även behoven av ökad IT-säkerhet. Invånarnas behov ökar också. Det handlar om barn och elever, äldre och sjuka. Kommunen kan därför förvänta sig nedskärningar och besparingar nästa år. Jag har i tidigare bloggar redogjort för de åtgärder som nämnderna har beskrivit för att nå en budget i balans 2024. Det är ingen rolig läsning. (Se “Budget 2024: Eländes elände (1)” och “Budget 2024: Eländes elände (2)”.)

De styrande partierna är medvetna om konsekvenserna, men betonar vikten av att:

“konsekvenser utreds och analyseras ordentligt ihop med samtliga berörda nämnder innan dessa verkställs.”

Jag är inte riktigt säker på vad de styrande menar med denna skrivning. Det skulle kunna tolkas som att nämnderna inte ska sätta igång med nedskärningar och besparingar utan ytterligare utredningar och analyser. Men vem som först ska sätta “stopp” för nämndernas besparingar och sedan ge “grönt ljus” för att sätta igång dem framgår inte. Jag vet inte vem formuleringen “ihop med samtliga berörda nämnder” syftar på. Och hur ett sådant ärende rent formellt ska sättas igång och processas vet jag inte heller. På ett eller annat sätt har väl kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en nyckelroll. Men om inte Augustsson gör något, vem ska då se till att något blir gjort? Och vilken kan de andra partiernas roll vara?

Det är viktigt att påpeka att besparingar i de stora, ekonomiskt tunga nämnderna, dvs social- och barn- och utbildningsnämnden, med nödvändighet innebär personalminskningar. Och de måste planeras i god tid i förväg. Det måste tittas på bemanning, scheman, arbetstider, konsekvenser osv innan det går att eventuellt minska på personalen… Sedan finns det ju uppsägningstider…

De styrande partierna skriver vidare i sitt förslag:

“Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattenivå. Utifrån en samlad negativ prognos för kommunen i delårsrapport per augusti 2023 kan det dock bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven. I sista hand kan en skattehöjning för 2024 behöva lyftas för politisk diskussion.”

Delårsrapporten för augusti kommer i september. Den innehåller en prognos för 2023 som då bör vara betydligt bättre och säkrare än de prognoser vi har nu. Resultatet för 2023 betyder ju, som sagt, mycket för 2024.

Nu är prognosen för 2023 att resultatet ska bli +7 milj kr. Det finns farhågor för att framför allt socialnämnden inte ska kunna nå en budget i balans. Det är för övrigt ganska förståeligt. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.) Dystra siare och sierskor pratar om ett eventuellt underskott på upp mot 30 milj kr…

Det kan nämnas att i september avslöjar även regering och alla partier i riksdagen hur de tänker med statsbudgeten. Då kan kommunerna få reda på om statsbidragen till kommunerna kommer att höjas.

Vänersborgs kommun har under några goda år sedan 2013 avsatt 50 milj kr i något som kallas Resultatutjämningsreserven (RUR). Dessa miljoner kan användas för att täcka underskott i resultatet. Vänsterpartiet har tidigare pratat om att ta några miljoner av den i anspråk vid något tillfälle. Vi har även lyft frågan att avsätta mer till den nu under pandemiåren, då statsbidragen sköljde över kommunen – och kommunen gjorde ett överskott på över en halv miljard kronor 2020-2022.

De styrande partierna öppnar möjligheten att använda RUR för att betala ett underskott. Det tycker jag är bra. Det ökar möjligheterna att på sätt och vis bedriva en ekonomisk konjunkturpolitik även i kommunen.

Jag vet inte om det är tänkt att RUR ska betala uteblivna besparingsåtgärder i nämnderna, dvs undvika personalminskningar. Om det vore tänkt så, så borde det stå med i budgetförslaget – kan man tycka. Men det gör det inte.

De styrande partierna flaggar även för att en skattehöjning kan bli aktuell om inte budgeten går ihop. Det är en nyhet att Socialdemokrater med stöd av de borgerliga partierna Centerpartiet och Kristdemokraterna kan tänka sig att höja kommunalskatten. Men ibland kan det vara så att nöden inte har någon lag.

Med hjälp av RUR och en eventuell skattehöjning vill de styrande partierna alltså undvika ett underskott i kommunens resultat år 2024. Det stora frågetecknet och svagheten, som jag ser det, är att budgetförslaget inte ger något svar på om nämnderna ska spara och skära ner på sina verksamheter, dvs att minska på personalen. Eller inte.

Verkligheten har faktiskt bara två alternativ – endera håller nämnderna budget vilket innebär stora personalminskningar. Eller också behåller de personalen, och då blir det underskott i kommunens budget.

De styrande partierna måste kunna vara tydliga och ge nämnderna och förvaltningarna besked på den här punkten. Det måste man kunna begära av de som styr.

Om jag får tid, och lust, så tänker jag redovisa även de andra fyra budgetförslagen.

==

Kategorier:Budget 2024, Centerpartiet, KD, S

Juta: Mer om flygbilderna

11 juni, 2023 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på bloggen “Juta: Länsstyrelsens fotobevis”.

Vänersborgs byggnadsnämnd “gav” Davidsson och Juta en strandskyddsdispens den 7 mars i år. (Se “Idag fick Davidsson en tomt!”.) Den 17 maj ändrade och upphävde en tjänsteperson i chefsställning på Länsstyrelsen, efter en utredning av en ärendehandläggare på naturavdelningen, strandskyddsdispensen. (Se “Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.) Det innebar också att tomtplatsavgränsningen ändrades drastiskt. Davidsson blev av med i stort sett hela sin tomt från bostadshuset ner till Göta älv.

Detta har antagligen inte passerat obemärkt för bloggläsarna. I den senaste bloggen om Juta (se “Länsstyrelsens fotobevis”) redovisade jag de så kallade “bevisen” som Länsstyrelsen lade fram för att visa att Juta inte hade varit kontinuerligt ianspråktaget sedan strandskyddsbestämmelserna infördes i hela Sverige 1975.

Bengt Davidsson har begärt ut en del handlingar från Länsstyrelsen, bland annat uppgifter om flygbilderna. Davidsson fick följande uppgifter om tre av de flygbilder som Länsstyrelsen använde som bevis. Det var de tre “nya” bilderna. De andra bilderna hade Länsstyrelsen lånat av kommunen. Fotona är lite små, men klickar du på dem blir de större. Du kan också se flygbilderna i bloggen “Länsstyrelsens fotobevis”.

Flygfoto från 1977: Fotograferat den 15 maj. Flyghöjd: 600 meter. Skala: ca 1:4.000. Enligt ChatGPT var vädret mestadels soligt den dagen. Temperaturen varierade mellan ca 10°-19°. Det var lätt vind.

Flygfoto från 1982: Fotograferat den 10 juli. Flyghöjd: 1.500 m. Skala: ca 1:10.000. Enligt ChatGPT var det soligt och varmt den dagen. Temperaturen låg mellan ca 21° och 27°. Det var lätt vind.

Flygfoto från 1987: Fotograferat den 7 maj. Flyghöjd: 3.000 m. Skala: ca 1:20.000 Enligt ChatGPT var det mestadels soligt. Temperaturen låg mellan ca 9° och 15° under dagen. Vinden var mild.

De tre flygfotona är alltså tagna på våren respektive sommaren. Det kan vara bra att veta och skulle kunna ge mer information om vad som syns på bilderna. På våren och sommaren har ju växtligheten kommit igång. Men vårvädret kan ju så klart ha varit väldigt olika år från år – torrt eller fuktigt, varmt eller kallt, vilket naturligtvis har påverkat vegetationen på olika sätt. Och det hade kanske också varit bra att veta. För Davidsson kan det vara avgörande om han och hans fru ska få en tomt till sitt bostadshus.

Jag kan dock inte säga att datumen gör någon skillnad, jag ser inget mer på flygbilderna efter den nya informationen än jag gjorde innan. Kanske kan man konstatera att det i varje fall inte är jordbruksmark på Juta. Eller? Länsstyrelsen hävdar ju bestämt att marken användes till betesmark, ängsmark, odlingsmark eller gräsyta… Har Länsstyrelsen rätt…? Å andra sidan är det ju en oerhörd skillnad mellan odlingsmark och en gräsyta…

Flyghöjderna var intressanta uppgifter. 600, 1.500 respektive 3.000 meters höjd. Det är naturligtvis svårt eller omöjligt att se detaljer som trädgårdsland, grödor, staket och skyltar från en position så högt upp i luften. Särskilt med de kameror som användes på den tiden. Det var ingen vidare skärpa. Men för två tjänstepersoner på Länsstyrelsen är flygbilderna helt tillfreds. Syns inget, finns inget…

Jag är fortfarande lika fundersam på Länsstyrelsen. Chefstjänstepersonen styrker sitt avslagsbeslut med tre fotografier från tre speciella tidpunkter med 5 års mellanrum. Det är “bevisen”. Det är alltså endast tre ögonblicksbilder från en period på 10 år. De ska enligt Länsstyrelsen bevisa att Juta inte har varit ianspråktaget under hela denna tidsperiod. Juta har varit öppet och tillgängligt för allmänheten.

Det här tunna och osäkra underlaget leder två tjänstepersoner på Länsstyrelsen till beslutet att ta ifrån Davidsson hans tomt. Länsstyrelsen exproprierar i praktiken Davidssons mark. Och gör hans fastighet, enligt en auktoriserad mäklare i Vänersborg, i praktiken osäljbar. Det betyder att Davidsson ovanpå allt förlorar några miljoner. Det är sannolikt inte många människor utanför Länsstyrelsen som tycker att flygbilderna är särskilt tunga och hållbara bevis för att rättfärdiga en åtgärd med sådana konsekvenser… Särskilt inte när det finns lagar och prejudicerande rättsfall som säger något helt annat. (Se ”Juta: Allemansrätt – egendomsskydd”.)

Flygfotografiet från 1975 finns på Lantmäteriets hemsida. Det användes av byggnadsnämnden och man kan t ex hitta det på appen “Min karta”. Lantmäteriet skriver att flygbilden är tagen “ca 1975”, cirka alltså. Enligt en tjänsteperson på Lantmäteriet är fotot emellertid från 1977.

Det är en intressant upplysning, eftersom det i olika rättsfall betonas att det är förhållandena från 1975 som är avgörande för strandskyddsdispenser. Det var ju då strandskyddslagstiftningen började gälla i hela landet – och det är enligt praxis avgörande viktigt hur det såg ut då. Hade en byggnad en tydlig privat tomtplats 1975 så kan man åberopa Miljöbalken 7 kap 18 c §:

“Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser
   1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

Och tro det eller ej, myndigheterna har tolkat och tolkar fortfarande, i varje fall Länsstyrelser, lagparagraferna på det sättet att det är förhållandena för snart 50 år(!) sedan som gäller dagens dispenser. Den tolkningen torde strida mot de flestas rättsuppfattning. Det närmar sig det absurda.

TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrev i TTELA den 17 november förra året (se “Dags för kommunen att göra en omprövning”):

“Då nuvarande strandskyddsregler infördes var fastigheten tjänstebostad åt anställda vid Restads sjukhus. Hur dåvarande markägaren Älvsborgs landsting och de som bodde i huset då använde marken bestämmer alltså hur bedömningen av strandskyddet ska ske idag. Det är inte rimligt.”

Det är mycket som kan hända under 2 år, exempelvis mellan 1975 och 1977. Det vet t ex människor som köper hus eller sommarstugor och börjar röja upp, fixa och dona. Mycket händer på 2 år. Flygfoton från 1977 torde vara i det närmaste meningslösa att anföra som bevis för att en tomt eller ett område har varit eller inte varit ianspråktaget 2 år tidigare. Det var kanske därför som Mark- och miljööverdomstolen i en prejudicerande dom (MÖD M 4628-17) bedömde att beviskravet inte borde (se Mark- och miljööverdomstolen):

“ställas alltför högt med hänsyn till svårigheterna att föra bevisning om omständigheter som ligger så långt tillbaka i tiden.”

Mark- och miljööverdomstolens förändrade inställning har fortfarande inte nått Länsstyrelsen i Västra Götaland…

Det har kommit en del reaktioner på flygbilderna.

En person, som jag har fullständigt förtroende för, är typ byggnadsingenjör boende i kommunen. Hen skriver att flygbilderna tydligt visar att:

“Jutabyggnaden har haft en hemfridszon större än till vägen under hela eller delar av perioden. Bilderna bevisar inte att allmänheten haft tillgång. Sitter man och fikar på bord 1m från vägen kan man inte anse att det är OK att gå förbi. Som att någon skulle gå igenom din tomt på Skräcklan 1m från utemöblerna bara för att det är grus på marken.”

Enligt Länsstyrelsen skulle alltså fotot från 1977 istället ”bevisa” att området direkt till vänster längs grusvägen, A, och slutet av grusvägen, B, inte var ianspråktagna. De tillhörde, fortfarande enligt Länsstyrelsen, inte husets hemfridszon. Därför ska områdena A och B inte heller ingå i tomtplatsavgränsningen nästan 50 år senare… (Se flygfoto från 2023 till vänster.)

De flesta håller inte med Länsstyrelsen. Det visar människor om inte annat i praktisk handling. De går vid älvkanten förbi Davidssons bostadshus. 

En av de kvinnor som tillbringade en stor del av sin uppväxt med hästarna på Juta har berättat om att det fanns flera inhägnader, åtminstone tre, på Juta och även på jordbrukarens grannfastighet. Hon visade Davidsson var de fanns. De syns inte på flygbilderna.

Det finns flera vittnen som kan bekräfta hennes uppgifter. Och dessa två fotografier visar tydligt att det fanns staket och ett inhägnat område med annan växtlighet på Juta – som inte heller syns på några flygfoton. Fotografierna visar därmed att det inte går att se verklighetens detaljer från 1.500 meters höjd…

Det finns även vittnen som kan gå i god för att Landstinget 1969 satte upp staket mellan Juta och jordbruksfastigheten i söder och att det sattes upp skyltar som markerade att Juta var privat område.

Det skulle emellertid underlätta med fler fotografier. Därför ber jag på paret Davidssons vägnar:

Är det någon som har fotografier från Juta från 70-, 80- eller 90-talen?

Fotografier skulle kunna hjälpa Davidsson att få behålla sin tomt – och allmänheten att kunna passera Juta på sina vandringar mellan Restad och Önafors.

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Sammandrag KS (7/6)

8 juni, 2023 Lämna en kommentar

I det soliga och vackra sommarväder som alla vänersborgare bjuds på, så passade kommunstyrelsen på att hålla sitt sista sammanträdet innan ledigheterna.

Det blev en lång sittning. Sammanträdet började som vanligt kl 08.30 och slutade kl 15.46. Då hade förhandlingarna avbrutits för en 50 minuters lunchpaus.

I den förra bloggen redogjorde jag för flera av ärendena inför kommunstyrelsen. Jag ska inte upprepa det som stod där. (Se “Kommunstyrelsen 7 juni”.)

Sammanträdet började som brukligt med information, mycket information. Kommundirektör Tegenfeldt beskrev ett antal utmaningar som kommunen står inför. Långtidsarbetslösheten i kommunen har sjunkit men fortfarande ligger Vänersborg bland de 25% “sämsta” kommunerna i riket. En tredjedel av kommuninvånarna känner sig otrygga om de går ut ensamma på stan. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år är 67,5 %. (Utbildningstiden är egentligen 3 år.) Det är en liten förbättring sedan 2021, men det märkliga är att andelen bland flickorna har sjunkit drastiskt (från 75,2 till 69,4).

Kommunens kanske allra största utmaning är sjukfrånvaron. Den ligger på 10,5% och är som högst inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det analyseras och diskuteras om orsakerna och vilka åtgärder kommunen skulle kunna vidta. Det bör nämnas att hela trestadområdet av någon anledning ligger över snittet i landet.

Prognosen för årets resultat ligger på +7 milj kr. Nämnderna beräknas dock göra ett underskott på nästan 45 milj och då står socialnämnden för ungefär 37 milj. Plusresultatet förklaras av ökade skatteintäkter. Men om kommunen ska uppnå sina ekonomiska mål borde resultatet ligga på 58 milj kr.

Prognoserna förutsätter att nämnderna kan “hålla tillbaka” kostnaderna. Jag ställde därför frågan om det var realistiskt. Beskedet var att prognoserna var mycket osäkra.

Det diskuteras en hel del kring Sanden. Tanken är ju att en ny stadsdel ska byggas upp där. Planförslaget innebär ca 800 nya bostäder. Det beräknas att kommunens sammanlagda investeringar och driftkostnader (ex rivning och sanering) ska uppgå till drygt en halv miljard kronor under de närmaste 10 åren. Det är inte bara nya ledningar, gator, parker och parkeringshus som ska anläggas och byggas. Marken är sannolikt förorenad överallt i området och allt måste förberedas för eventuella översvämningar. Så behövs t ex gator byggas i genomsnitt ca 1,5 meter över befintlig marknivå. Ambulanser, räddningstjänst m fl måste ju kunna rycka ut även om hela området ligger under vatten. Parkeringshuset är tänkt att vara på 5 våningar med totalt 300–350 platser, i kommunal ägo. Det är framför allt tänkt som pendelparkering för tågresenärer. Trafikverket ska bygga om stationsområdet och det ska bli nytt spår och ny plattformsstruktur. 

Vänsterpartiet har tidigare varit kritiskt till Sanden-projektet. Vi har upprepade gånger varnat för att börja exploatera Sanden innan alla undersökningar var klara och alla kostnader beräknade. Kommunen skulle kunna hamna i en situation där det inte finns någon återvändo. Och sedan skulle kommunen stå där med galopperande kostnader. Jag tror att kommunen befinner sig nära den punkten, “point of no return”.

Det finns med all sannolikhet fler “gömda” kostnader i Sanden, t ex kring skredrisker, bullerstörningar, trafikåtgärder och farliga ämnen (från ex båt- och tågtrafiken). Det är inte så att vi i V har varit eller är emot planerna på en ny stadsdel i sig, frågan är om det är värt pengarna… (Se bland annat “På lösan Sanden” [2019], “Detaljplan Galeasen, Sanden” [2019] och “Att sticka huvudet i Sanden” [2014].)

Jag tycker mig märka att allt fler politiker börjar utså tvivel kring projektet. För övrigt är det klart att Trafikverket beviljar Vänersborg ett bidrag på 5,5 milj kr för byggandet av gång- och cykelbro i Sundsgatans förlängning. För att få stödet måste kommunen betala sin del av kostnaderna, också 5,5 milj kr. Kommunen ska även se till att anslutningsvägar ordnas, skyltar sätts upp etc. De här kostnaderna ingår inte i Sandenpengarna…

Det finns fem förslag till budget för 2024. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag presenterades utförligt av ekonomikontoret. De olika oppositionspartierna fick själva redogöra för sina förslag. Det blev kortare sammanfattningar. Både utförlig presentation och debatt blir det först på kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni.

Både avfalls- och VA-taxan kommer att höjas kraftigt nästa år. Det är strängare lagkrav, stigande inflation och höjda räntor som gör att kostnaderna ökar. Det krävs t ex omfattande investeringar i avloppsrenings- och vattenverk samt nya bilar och sopkärl till fastighetsnära insamling.

Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att avveckla:

“kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023”

Det var bara Sverigedemokraterna som var mot. Kristdemokraterna var väl egentligen också emot beslutet, men de måste rösta på samma sätt som de andra styrande partierna… KD fick nöja sig med en protokollsanteckning. (Som jag inte har läst än.)

Det enda skälet till att de andra partierna vill lägga ner Hallevibadet är för att de anser att det inte är värt att lägga så mycket pengar som krävs för att upprätthålla verksamheten i ett okänt antal veckor framåt. Anläggningen är så gammal och sliten att dess livslängd helt enkelt är slut. Badet är utdömt. Det illustreras väl ganska bra av det som hände häromdagen med vattenreningen – se TTELA “Hallevibadet stängt – vattenreningen har havererat”.

Vi får se om simklubben har några lösningar på problemen med anläggningen, driften av verksamheten och kostnaderna. Klubben har bjudit in politiker till information nästa vecka. Beslutet om Hallevi fattas av kommunfullmäktige den 21 juni.

Kommunstyrelsen ställde sig bakom detaljplanen för Grunnebo Södra. Jag framförde synpunkterna i bloggen “Kommunstyrelsen 7 juni”. Det verkade ge miljöpartisterna lite dåligt samvete att de inte hade tänkt på skogen, och då bestämde jag mig spontant för att lämna en protokollsanteckning. (Det innebär att man bifaller beslutsförslaget men framför en slags motivering.) Jag kopierade snabbt och lätt texten från bloggen.

Vänsterpartiets protokollsanteckning:

“Det är glädjande att företag vill etablera sig i kommunen. Det är oerhört viktigt för sysselsättning, befolkningstillväxt och förhoppningsvis också för skatteintäkterna. Men det som förvånar mig är att det växer skog i hela det område som detaljplanen täcker. Och det reflekteras inte över detta någonstans i underlaget. Skogen står bara i vägen och ska bort… Inget tal om att skog är viktigt för klimatet, inget om skogen som kolsänka, inget om att kommunen ska kompensera för de ökade koldioxidmängderna som på sikt blir följden av att skog avverkas osv.

Senare under sammanträdet ska kommunstyrelsen anta en skogspolicy, där det står att:

“Skogens och skogsmarkens betydelse för klimatet samt klimatförändringar ska beaktas””

I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) beslutade SD+M att meningen ”Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar” skulle strykas i måltidspolicyn. Istället skrevs det in i policyn, på Benny Augustssons (S) förslag:

“Dessutom ställs etiska och miljömässiga krav inom vissa produktgrupper där detta särskilt efterfrågas.”

Alla verkade nöjda med det beslutet, men på ett gruppmöte i de styrande partierna beslutades, sannolikt på Miljöpartiets förslag, att båda skrivningarna skulle finnas med i måltidspolicyn. Det blev också motförslaget till huvudförslaget från KSAU.

Ärendet slutade med en votering – och jag röstade med den borgerliga oppositionen, 8-7. Måltidspolicyn antas slutligen i kommunfullmäktige. Vi får se hur de andra vänsterpartisterna röstar då. Och jag…

I ärendet “motion om ny parkeringsnorm och laddningsplatser för elbilar” röstade jag dock med de styrande partierna. Det innebar att det inte blev ja till yrkandet:

“att kommunen medverkar till att elnätsföretag och andra aktörer kan sätta upp laddstolpar på kommunala parkeringsplatser”

KS-beslutet innebar att yrkandet betraktas som besvarat, eftersom kommunfullmäktige redan har fattat ett beslut om precis det som motionen yrkar. Med andra ord, inte särskilt mycket att bråka om.

Vänsterpartiet har motionerat ett flertal gånger om att åldersgränsen för seniorkort i kollektivtrafiken ska sänkas i Vänersborg från 75+ till 65+. Det har en mängd medborgarförslag också föreslagit. Nu håller Västtrafik på att för Västra Götalandsregionens räkning utreda olika utformningar av ett seniorerbjudande. Det handlar alltså om avgiftsfria resor för pensionärer i kollektivtrafiken.

Vänersborgs kommun är remissinstans och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade skrivit ett yttrande som kommunstyrelsen förväntades ställa sig bakom. Det gjorde alla partier, men Vänsterpartiet yrkade dock på att ett av avsnitten skulle ha en annan lydelse. Det tyckte även Medborgarpartiet, dock inget annat parti. Vänsterpartiet lämnade en reservation. Den kan du ladda ner här, och du kan läsa mer på Vänsterpartiets hemsida.

Kommunen ska köpa in ny konst till sin konstsamling och till de gemensamma offentliga rummen. Förslaget var att prioritera huvudbiblioteket i Vänersborg och sessionssalen Bojorten i kommunhuset. Vänsterpartiet lämnade ett annat förslag.

Det blev efter Benny Augustssons ödmjuka vädjan en kompromiss. De andra biblioteken i kommunen innefattades också i beslutet, samtidigt som Bojorten fick kvarstå.

Och enigheten fortsatte och avslutade kommunstyrelsens sista sammanträde innan sommaren.

Kenneth Borgmalm (S) förklarade att det råder enighet mellan socialdemokrater och moderater i fråga om riktlinjerna för kommunens styrning och ledning. Ett gemensamt förslag kommer att läggas fram inför kommunfullmäktige.

Det var en glädjande nyhet, och en tacksamhetens tanke ska tillägnas Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M), men framför allt Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S) för allt arbete och all extra tid som de har lagt ner för att bli överens.

Nu återstår bara för en viss Kärvling att justera kommunstyrelsens protokoll.

Kategorier:Hallevi, KS 2023, protokollsanteckning, reservation, Sanden, Seniorkort65+

Kommunstyrelsen 7 juni

6 juni, 2023 1 kommentar

Imorgon onsdag är det återigen dags för sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Det är “vårterminens” sista. Sedan stundar det inte, om nu några trodde det, någon längre politisk ledighet. Det är nämligen ett viktigt kommunfullmäktige (KF) den 21 juni.

Kommunstyrelsen ska som vanligt beta av en diger dagordning:

Det i särklass viktigaste ärendet på dagordningen är självklart ”Mål- och resursplan 2024-2026”, dvs budgeten för nästa år. I skrivande stund har samtliga partier lämnat in sina budgetförslag utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Vi i V håller på att finslipa de sista formuleringarna och tänker lämna förslaget på sammanträdet imorgon. Jag antar att SD gör likadant.

De styrande partierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, lämnar in ett gemensamt förslag, vilket också Moderaterna och Liberalerna gör. Det blir sammanlagt fem förslag, eftersom Medborgarpartiet också lämnar ett. I denna blogg tänker jag emellertid inte redogöra för något av budgetförslagen. Jag väntar med det tills efter KS – och innan KF.

Sammanträdet inleds som vanligt med en hel del information. Det ska informeras om “Kommunens delårsrapport”, “Behov av tillfälligt utökat driftanslag 2023 för exploateringsprojektet Sanden, södra”, “Mål- och resursplan 2024–2026”, “Personalekonomisk redovisning (PEKEN) 2022”, “Information om arbetet med Näringlivsstrategi 2024–2030”, “Justering/höjning av avfallstaxa och avgifter 2024” och “Behov av en höjning av VA-taxan 2024”. Det blir också de traditionella informationerna från kommundirektör Tegenfeldt och de tre kommunalråden.

Det informeras inte bara på informationspunkterna. Det händer tämligen ofta att ledamöterna inte nöjer sig med att ställa frågor utan också börjar diskutera. Och det gör i och för sig mötet mer levande men de diskussionerna bör komma på sammanträdets andra halva – beslutsomgången. Tyvärr dras denna ofta igenom ganska snabbt eftersom ledamöterna kan vara lite trötta och slitna efter all information. Kanske skulle ordförande Augustsson ibland fundera på om sammanträdena skulle delas upp på två dagar. Det skulle i och för sig bli dyrare, men de politiska diskussionerna, och besluten, skulle sannolikt tjäna på det.

Beslutsomgången imorgon öppnas lite lugnt med att kommunens delårsrapport för april ska klubbas. Rapporten ska som så många andra ärenden vidare till kommunfullmäktige om två veckor. Det prognostiserade resultatet för året uppgår till +7 milj kr. Det är 2 milj bättre än budget, men alla vet att året sannolikt inte kommer att sluta på det sättet. Socialnämnden lär få väldigt svårt att genomföra de besparingar som planeras och krävs… Det som gör att prognosen trots allt ser bättre ut än förväntat är att skatteprognoserna har förbättrats jämfört med budget. Ekonomerna räknar med att skatteintäkterna ökar mer än förväntat. Trots det bedöms inte verksamheten:

“kunna bedrivas inom ramen för god ekonomisk hushållning under 2023.”

Förklaringen är den höga inflationen med kraftiga prisökningar, stigande räntor, minskade statsbidrag och inte minst kraftigt ökade pensionskostnader.

Ärende 5 är “Mål- och resursplan 2024-2026”. Det kommer att ta en del tid eftersom partierna sannolikt tänker presentera sina förslag. Det brukar de göra. Det blir däremot knappast några diskussioner. De sparar partierna till kommunfullmäktige. Det är ju då beslutet ska fattas “på riktigt” – och inför media och allmänhet.

Det är som synes på dagordningen oerhört många ärenden. Flera, ja ganska många faktiskt, är dock av mer formell eller rutinartad natur. Det är beslut som måste fattas därför att en lagparagraf, styrdokument eller avtal säger det. Det är ju dessutom fortfarande början av en mandatperiod och flera beslut gäller under hela perioden. Det lär inte bli några diskussioner kring dessa ärenden.

Kommunen ska köpa skog. Det är inte ofta jag har varit med om ett beslut om skogsköp. Det är nog första gången. Skogen ligger vid Önafors och ska köpas av Vargön Alloys för 3,2 milj kr. Syftet med kommunens köp är att bevara skogen och utveckla den för bland annat rekreationsändamål.

Den personalekonomiska redovisningen (“PEKEN”) ska behandlas och fastställas. “PEKEN” redovisar fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. Jag tänkte återkomma till den vid ett senare tillfälle.

Kultur- och fritidsnämnden vill avveckla sin verksamhet på Hallevibadet inför höstterminen 2023. Nu kan vi läsa i TTELA att det verkar som om badet avvecklar “sig självt”. (Se “Hallevibadet stängt – vattenreningen har havererat”.) Hallevibadet blir i och med beslutet, det ska slutligen beslutas i KF, ett ansvar för samhällsbyggnadsnämnden. Jag tvivlar på att någon utomstående aktör vill ta över driften och kostnaderna för badet, men det finns ju en chans. Annars är tipset att anläggningen kommer att rivas. Kommunen anser att det är alltför stora kostnader involverade i en upprustning och renovering av Hallevibadet. Kommunstyrelsen har på sitt bord fått en sammanställning över allt som behöver åtgärdas. Och det blir utan tvekan väldigt dyrt. TTELA redogjorde för detta i artikeln.

KS ska yttra sig om en detaljplan för Grunnebo Södra. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för företagsetableringar.

“Vänersborgs kommun har få lediga verksamhetstomter och det aktuella området är strategiskt att exploatera med tanke på dess närhet till det befintliga verksamhetsområdet och logistisk-navet Trestad Center samt närheten till det större vägnätet.”

Det är glädjande att företag vill etablera sig i kommunen. Det är oerhört viktigt för sysselsättning, befolkningstillväxt och förhoppningsvis också för skatteintäkterna. Men det som förvånar mig är att det växer skog i hela det område som detaljplanen täcker. Och det reflekteras inte över detta någonstans i underlaget. Skogen står bara i vägen och ska bort… Inget tal om att skog är viktigt för klimatet, inget om skogen som kolsänka, inget om att kommunen ska kompensera för de ökade koldioxidmängderna som på sikt blir följden av att skog avverkas osv. (Se “Det händer saker på Mariedal!!”.)

Senare under sammanträdet ska kommunstyrelsen anta en skogspolicy, där det står att:

“Skogens och skogsmarkens betydelse för klimatet samt klimatförändringar ska beaktas”

En måltidspolicy ska behandlas. Sverigedemokraternas och moderaternas syn skiljer sig från de styrande partiernas på:

“ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror”

Den meningen ströks i förslaget i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Men Benny Augustsson (S) fick samtidigt igenom att en komplettering skulle göras i ett annat avsnitt:

“Dessutom ställs etiska och miljömässiga krav inom vissa produktgrupper där detta särskilt efterfrågas.”

Det verkar som alla blev nöjda med förändringarna…

Det verkar också vara fallet i ärendet om ny parkeringsnorm och laddningsplatser för elbilar. Det handlar om en motion från moderaterna Dan Åberg och Tommy Christensson. De yrkade att:

  • “att en översyn genomförs av kommunens parkeringsnorm så den medverkar till fler parkeringsplatser per lägenhet och med möjlighet till laddning av elbilar.”
  • “att kommunen medverkar till att elnätsföretag och andra aktörer kan sätta upp laddstolpar på kommunala parkeringsplatser.”

Förvaltningen föreslog avslag på motionen och Mats Andersson (C) yrkade på att den andra att-satsen skulle anses besvarad. M+SD röstade däremot för att KSAU skulle rekommendera KS och KF att bifalla hela motionen. Vi får se hur det går i KS, och senare i KF.

Som sagt, det är många ärenden som inte kommer att ge upphov till några meningsskiljaktigheter. Plan- och bygglovstaxan är ett sådant ärende, men det kan vara bra att veta att taxan görs om med följande avsikt:

“Avgifterna i det nya underlaget speglar den genomsnittliga kostnaden som förvaltningen faktiskt har i de olika ärendena, till skillnad från nuvarande taxa, där avgifterna mer speglar hur stort man bygger.”

Taxor ska höjas, och det är ett gissel. Höjda avgifter på avfallshantering liksom VA drabbar många “vanliga” hushåll. Problemet, eller hur man ska uttrycka det, är att både avfallshantering och VA blir allt dyrare för kommunen på grund av nya och strängare lagkrav. Det måste ske dyrbara investeringar på Holmängens avloppsreningsverk och Skräcklans och Rörviks vattenverk. Nya sopkärl och sopbilar måste köpas in på grund av fastighetsnära hämtning av förpackningar som börjar 2024. Dessutom ökar kostnaderna för:

“tippavgifter, räntekostnader, dieselkostnader [och] 8 fria besök på kretsloppsparken”

Jag vet inte hur man ska kunna få bukt med de höjda avgifterna…

Ärende 36 har rubriken “Insatser inom konstnärlig gestaltning”. Kommunen ska börja investera i ny konst till kommunens konstsamling och de gemensamma offentliga rummen. För att “komma igång” med arbetet tänkte man genomföra ett antal mindre konstprojekt. Förslaget var från början att bland annat prioritera:

“Inköp av ny lös konst samt hantering av befintlig konst, till Huvudbiblioteket och Kommunhuset, sessionssalen Bojorten.”

KSAU ändrade meningen till:

”Inköp av lös konst till Huvudbiblioteket och Kommunhuset, sessionssalen Bojorten.”

Vänsterpartiet ska yrka på en tredje lydelse:

”Inköp av lös konst till Huvudbiblioteket och, om kultur- och fritidsnämnden finner det  lämpligt och möjligt, till andra bibliotek.”

Vänsterpartiet tycker att konsten bör vara tillgänglig för invånarna, inte i första hand för politiker och tjänstepersoner.

Till sist. Västtrafik utreder olika utformningar av ett seniorerbjudande. Det handlar alltså om avgiftsfria Seniorkort för pensionärer i kollektivtrafiken. Vänersborg är remissinstans och ska lämna ett yttrande. Vänsterpartiet i Vänersborg har skrivit om detta på sin hemsida – se ”En komplettering om Seniorkortet 65+”.

Som sagt, kommunstyrelsen ska behandla väldigt många ärenden. Några kommer jag tillbaka till när ärendena ska upp i kommunfullmäktige. Ärenden av “mindre vikt” och som det inte finns några skilda meningar kring lämnar jag därhän.

Kategorier:KS 2023