Arkiv
”Vart är politiken i Vänersborg på väg?” Ett svar.
Idag hade Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) en debattartikel i TTELA om de senaste politiska turerna i Vänersborg. (Artikeln är inte publicerad i nätupplagan.) Anmärkningsvärt är att det tredje partiet i det styrande minoritetsblocket, miljöpartiet, inte 
har undertecknat artikeln.
Vänsterpartiet har redan skrivit sitt ”officiella” svar på artikeln på partiets hemsida – se ”Kommunledningen frågar, vi svarar…”. Den rekommenderas å det varmaste. På onsdag, eller när nu TTELA tar in den, kommer det också ett gemensamt svar på debattartikeln från moderaternas gruppledare i fullmäktige, Lena Eckerbom Wendel, och gruppledaren för Vänsterpartiet, Lutz Rininsland.
Men naturligtvis kan jag ändå inte frånhålla mig från några egna kommentarer…
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) försöker i debattartikeln att få det att framstå som att moderaterna och Vänsterpartiet har en dold agenda för att ”störta” det nuvarande styret. Det är ett kvalificerat skitsnack. Och är det förresten inte att kasta sten i glashus? Marie Dahlin och Bo Carlsson, en socialdemokrat och en centerpartist, anklagar moderater och vänsterpartister för samarbete. Vari skulle i så fall skillnaden ligga från deras eget samarbete?
Till skillnad från moderaterna och Vänsterpartiet så är däremot den styrande minoritetens agerande tämligen hemlighetsfullt. I februari 2015 ställde Vänsterpartiet en fråga till socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet i kommunfullmäktige:
”Borde det inte vara bäst för oss alla som har politiska uppdrag, borde det inte ligga i hela kommunens intresse att den träffade överenskommelsen görs offentligt så att vi vet 
vad som gäller?”
Marie Dahlin svarade:
”… det är ett internt material för våra partier”
Och det är fortfarande ett ”internt material”, dvs hemligt…
Moderaterna och Vänsterpartiet har inget dolt samarbete. Vänsterpartiet är helt öppet, och har så varit hela tiden, med vad vi tycker och hur vi jobbar politiskt. Det är bara att läsa partiets hemsida och/eller min blogg. Vänsterpartiet bevekelsegrunder har under alla år varit helt öppna för alla som vill veta. Men det är klart, Marie Dahlin läser ju inte bloggar… Och säkerligen inte Vänsterpartiets hemsida heller… Det verkar som Marie Dahlin inte vill veta.
Men Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) nöjer sig inte med denna fantasifulla och verklighetsfrämmande argumentation. De har också mage att påstå att moderaternas och vänsterpartiets agerande den senaste tiden har lett till ett ökat inflytande för sverigedemokraterna, eftersom sverigedemokraterna nu har blivit vågmästare.
”Oh my God!” skulle jag vilja utropa.
Vänsterpartiet kan inte göra något som helst åt valresultatet. Sverigedemokraterna fick 6 mandat i fullmäktige, det bestämde väljarna i Vänersborg. När socialdemokraterna och centerpartiet sonderade terrängen för sitt styre för den kommande mandatperioden tog de inte ens initiativ till samtal med Vänsterpartiet. Istället skrev Marie Dahlin ett brev där hon förklarade hur omöjligt det var att samarbeta med Vänsterpartiet.
Och detta trots att vi hade fört samtal om både ekonomi, budgetar, landsbygdsskolor och annat under den förra mandatperioden, när Gunnar Lidell (M) och minialliansen styrde.
Den plats som sverigedemokraterna fått i den vänersborgska politiken har de helt och hållet bjudits på av de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna.
När budgeten för 2016 skulle antas i juni 2015, så visste Marie Dahlin och Bo Carlsson att vi i Vänsterpartiet skulle lägga ner våra röster i slutomröstningen. Förslagen från S+C+MP (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet) och M+L+KD (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna) var alltför dåliga, dvs alltför långt från Vänsterpartiets budgetförslag, och alltför lika för att Vänsterpartiet skulle rösta. Då förlitade sig S+C+MP på att de skulle få stöd för sin budget från sverigedemokraterna – mot förslaget från M+L+KD! Och det fick de också för övrigt…
Så var det med det.
Och så har det faktiskt fortsatt. När budgeten för 2016 fick tas om i april och när budgeten för 2017 skulle antas i juni, så sa Vänsterpartiet klart och tydligt att vi skulle rösta på de budgetförslag som var mest lika vårt eget. Vänsterpartiet tittar nämligen alltid på sakinnehållet. Det sa vi bland annat i direkta förhandlingar med S+C+MP (när det gällde budget 2017). Och de förslag som var nästan identiska med Vänsterpartiets visade sig vara, båda gångerna, förslagen från M+L+KD. Det sa vi till S+C+MP, och det såg de själva också.
Men de ville inte ändra på sina budgetar för att t ex gå Vänsterpartiet till mötes utan gick till kommunfullmäktige med sina egna förslag. Och hur skulle budgetförslagen från Marie Dahlin och Bo Carlsson kunna få majoritet, vad var det de hoppades på? Jo, att sverigedemokraterna
skulle ge dem sitt aktiva stöd!
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) räknade med att få igenom sina budgetar med sverigedemokraternas röster! Annars var de förlorade på förhand.
Nu visade det sig att sverigedemokraterna den ena gången kovände 180 grader och helt oväntat, som en blixt från en klar himmel, röstade på budgetförslaget från M+L+KD. Den andra gången lade sverigedemokraterna helt sonika ner sina röster.
Notera alltså att Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) har förlorat två budgetomröstningar – och ändå sitter kvar. Bara det är sjukt. Det visar hur krampaktigt de håller sig fast vid makten trots att de inte har fullmäktiges stöd.
Detta torde vara unikt i Sverige.
Dessutom beviljade inte kommunfullmäktige ansvarsfrihet för Bo Carlsson (C) i hans roll som ordförande i NÄRF, räddningstjänstförbundet. Det har Vänsterpartiet och jag motiverat i hur många inlägg som helst, både före och efter omröstningen i fullmäktige. Och dessutom från fullmäktiges talarstol. Men Bo Carlsson vägrar att ta konsekvenserna av detta misstroende från den församling som valde honom.
Även detta torde vara unikt i Sverige.
I debattartikeln skriver också Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) att moderaterna och Vänsterpartiet äventyrar kommunens långsiktiga utveckling. Och detta bara för att sätta käppar i hjulet för dess egen skull, bara för att vara emot S+C+MP.
Suck…
Naturligtvis finns det olika partier därför att vi och väljarna tycker olika saker. Det är liksom det val och politik går ut på.
Vi i Vänsterpartiet Vänersborg har alltid prioriterat verksamheterna, särskilt på barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens områden. Det har vi gjort i alla år, och det gör vi fortfarande. Det torde inte komma som någon överraskning för Dahlin och Carlsson.
Budgeten för i år (2016) gav bland annat 16 miljoner kronor ytterligare till barn- och utbildningsnämnden och 15 milj kr till Socialnämnden jämfört med förslaget från S+C+MP. Budgeten för nästa år (2017) gav socialnämnden drygt 20 miljoner, barn- och utbildningsnämnden 10 miljoner och några miljoner till kultur- och fritidsnämnden.
Det här kommenterade Marie Dahlin i ett mail till Jonathan Axelsson (se här):
”… ni köpte ju (V) för 40 miljoner…”
Jag undrar hur Marie Dahlin, och Bo Carlsson, tänker… Borde de inte passa på att använda TTELA:s spalter för att förklara för vänersborgarna varför de vill spara på gamla och sjuka, barn och ungdomar?
Marie Dahlin och Bo Carlsson (C) tycks vara desperata. Debattartikeln andas nämligen desperation och panik. De till och med drar fram Jonathan Axelssons (M) och min motion om kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring för att ”bevisa” moderaternas och Vänsterpartiets ”dolda agenda”. Som Vänsterpartiet skriver på sin hemsida (se här):
”Varför hetsa upp sig på förpackningen? Öppna motionen och begrunda det sakliga innehållet. Motioner skrivs väl inte utan att det föreligger en anledning?”
Och hur tror Marie Dahlin och Bo Carlsson att de ska få majoritet för sin forcerade, och kanske olagliga, behandling av motionen? (Se ”En ny kommunal skandal?!”.) Det är ju tämligen solklart hur M+L+KD+V kommer att ställa sig vid omröstningarna – det är ju en M-V-motion. Dahlin och Carlsson kan bara få majoritet om de får stöd av sverigedemokraterna…
Det här visar väl hur Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) tänker styra kommunen under resten av mandatperioden. De tänker få igenom sina förslag med sverigedemokraternas hjälp. För det är ju faktiskt så, att om det nu är som Marie Dahlin och Bo Carlsson skriver, och man får väl förmoda att de åtminstone själva tror på vad de skriver, att moderater och vänsterpartister har en dold agenda av att ”störta” deras styre – då innebär det ju att de bara kan styra med sverigedemokraternas stöd…
Eller hur?
Kanske borde de förklara detta för vänersborgarna…
Det finns i och för sig ytterligare ett alternativ… Att socialdemokraterna och centerpartiet börjar föra en vettig politik! Då kommer både jag och Vänsterpartiet, och vem vet, kanske också moderaterna, att rösta på deras förslag.
Men det verkar långt borta…
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) verkar istället vilja hålla sig kvar vid makten med sin alldeles egen hemmasnickrade politik. Till varje pris. Varför vet jag inte riktigt, kanske vill de slå vakt om de fördelar, ekonomiskt och prestigemässigt, som deras maktpositioner ger. Kanske är de också helt enkelt alltför fyrkantiga och prestigefyllda för att ändra på sig.
”Vart är politiken i Vänersborg på väg?” är rubriken på Marie Dahlins och Bo Carlssons debattartikel. Med tanke på att Marie Dahlin för några månader sedan begärde att få ut Gunnar Lidells (M) mail (se ”Dahlin vill läsa Lidells mail”) till Lutz Rininsland (V) och Stefan Kärvling (V) så undrar jag det också…
Märkliga turer kring arenan
Det hörs inte särskilt mycket om arenan nu för tiden. Debatten om byggnationen, myglet, användningen, ägarförhållandena, kostnaderna, osv lyser med sin frånvaro. Kanske till de makthavande socialdemokraternas och centerpartisternas lättnad… För att inte prata om arenamotståndarnas i miljöpartiet…
Det är som om vänersborgarna har resignerat. Arenan står ju där den står, det är bara att betala vad den kostar. Typ. Nämner jag något om arenan, eller för den delen IFK Vänersborg, någon gång i någon blogg, så är det en liten men högljudd skara av bandyfans som protesterar och tycker att arenan är det bästa som har hänt kommunen…
Det har ju funnits en hel del problem med arenan genom åren. Och då tänker jag inte i första hand på takraset den 20 februari 2010. Det har ju varit problem med än det ena och än det andra. Det har varit för korta grundskruv, fel rostskyddssystem på fotplåtar, borttagen knäckavstyvning av bågens underram, fel skruvdimension, otätheter i anslutning mellan båge och klimatskärm, takbågar som passerar ut genom klimatskärmen, slangklämmor som saknas, bristfällig montering av plåtbeslag… Bara för att nämna några saker.
Nu var det emellertid ett tag sedan jag hörde om några fel och brister, och de som fanns har väl, förutsätter jag, blivit åtgärdade för länge sedan. Samhällsbyggnadsnämnden, som nu har ansvaret för arenan, sköter säkerligen fastigheten betydligt proffsigare än vad barn- och ungdomsnämnden (som nämnden hette tidigare) gjorde på sin tid.
Men så hittade jag i diariet förra torsdagen (8 sept) en undersökning av temperaturmönster från den 6 april 2013. Ja, du läste rätt, från 2013. Varför undersökningen blev diarieförd just förra torsdagen och inte då, för över tre år sedan, då den skickades till Arena-Fritid, har jag inte en aning om. Kanske har den helt enkelt blivit bortglömd. Fast på Arena-Fritid vill de överhuvudtaget inte kännas vid undersökningen. De säger sig inte ha något minne av att de har sett eller fått rapporten:
”Jag kan inte se i mailen att jag fått något i april 2013…”
Det är märkligt.
Undersökningen ifråga var inte beställd av kommunen, utan en kunnig och intresserad expert på området, med ett eget företag i branschen, gjorde den på eget bevåg. Så vitt jag vet för att personen var intresserad och ville hjälpa kommunen med att få en så bra arena som möjligt. Experten begärde inte heller någon ersättning för arbetet.
Nu har i varje fall rapporten diarieförts, över tre år senare – i samhällsbyggnadsnämndens diarium. Enligt fastighetschefen därför att de inte har sett eller känt till rapporten förrän nu. Vem som har skickat den till samhällsbyggnadsförvaltningen är däremot höljt i dunkel. Men den kommer definitivt inte från Arena-Fritid…
Undersökningen är inte helt lätt för en lekman att förstå. Det ska jag villigt erkänna. Men den handlar om:
”en teknik vid mätningen [har använts] som inte bygger på exakt temperatur utan i stället fokuserar på att jämföra temperaturmönster pga differenser. Så kallad kvalitativ mätning.”
Det handlar tydligen om temperaturer, fukt och ev läckage. Handlingen består av en mängd bilder av arenan, där temperaturmönster visas i alla regnbågens färger.
Den expert som har utfört undersökningen skriver i inledningen att hen förväntade sig att:
”duken, taktemperaturen och kylningen utifrån skall vara homogen och att det därför inte skall uppkomma temperaturvariationer i de stora ytorna.”
Men det är just vad undersökningen visade, stora temperaturvariationer.
Jag återger några utdrag ur utredningen, utan att egentligen riktigt förstå vad som menas. (Kanske några av mina läsare förstår bättre.)
Experten noterar bland annat att:
”isoleringens ångspärr ligger mot takbeläggningen och inte in mot den varma insidan där den borde sitta under rådande temperaturförhållanden. Detta för att förhindra kondensering inuti isoleringen eller mot takduken.”
Rapporten diskuterar vad de färgförändringar som syns på bilderna i rapporten kan bero på:
”Jag bedömer att färgförändringen kan ha fyra orsaker. Alla är aktuella.
1. Takets ytskikt värms olikt under dagen och kyls olikt efter solens nedgång.
Strålningsbetingat
2. Takets konstruktion har olik värmekapacitivitet och har olikt värmeinnehåll och kyls därför olikt.
3. Takets konstruktion har olik konduktivitet / värmeledningsförmåga och kyls därför olikt.
4. Det finns vattenånga under takduken som kondenserar mot duken och värmer den från undersidan när taket kallnar (ångbildningsvärme återgår till underlaget).
Skitig duk, ojämnheter i taket eller ljusets infallsvinkel påverkar 1:an
Detta är norrsidan så avvikelsen har legat i solskugga senare delen av dagen denna årstid.
Temperaturen bör vara likartad
Köld/värmebryggor inifrån påverkar 2 och 3
Att andra värmebryggor syns hela natten talar emot denna orsak
Fuktig/blöt isolering påverkar 2.3.4
Kontrollera fukthalten manuellt”
När det gäller isoleringen skriver experten:
”Jag utgår ifrån att byggmaterialen i hallen är fukttåliga och att hallen klarar en fuktchock men jag har sett tecken på fukt runt perforeringen i innertaket och jag blir inte förvånad om det droppar och rinner längs duken ibland.
Takstolsbalkarna leder in kyla, de är relativt utetemperaturen varma på utsidan, kalla i första delen inne.
Snöräcket är varmt på utsidan i förhållande till omgivande tak, de fungerar som kylflänsar och leder in kyla i konstruktionen bakom duken, även sydsidan med borttaget räcke kyler.
Hur är ångspärren monterad i logerna, sitter det ångspärr på insidan den vägg som vetter utåt samt ångspärr i takduken riskerar detta att bli en fuktfälla om hall och loger är sammanbyggda.
Än värre om omgivande isolering är fuktig och solvärmen sprider fukten som vattenånga i väggen.
Obs takstolsbalkarna igen.”
Man får onekligen, som amatör, en del funderingar och frågor.
Det verkar läcka värme i en våt isolering. Eller har den torkat? Gör den någonsin det? Vad väger våt isolering jämfört med torr? Möglar den? Blir den ännu sämre som isolering allteftersom? Kondensskyddet, som ligger utanför isoleringen när det borde varit under, hur tänkte konstruktören om hen visste att det var risk för kondens? Går det att göra något åt köldbryggorna via de 11 takstolarna av solitt stål? Oisolerade rör inne under taket, har de isolerats sedan 2013?
Det är mina funderingar. En som är ”lite mer” bevandrad i byggnadstekniska frågor (än jag) kommenterar rapportens resultat på följande sätt:
”Det är ju klarlagt att arenan inte byggdes som en multiarena. Den har diffusionsspärren på fel sida, tydligen. Den är byggd för kyla och inte värme. Dessutom verkar den ta allvarlig skada i bärande konstruktion av kondensen. Den står nog inte i mer än 20-30 år från byggstart utan omfattande ombyggnad/takbyte. Kondensen är som störst i augusti varvid det kanske är därför de väljer tvunget att spola upp is i augusti. Annars rostar arenan sönder. Det spolas is för att inte få kondens mot det kvällskalla taket. Luften har som högst fuktkvot (kan bära mest vatten) i augusti.” 
”Omfattande ombyggnad/takbyte”…? Det suger onekligen till i magen…
Varför tar jag då upp en sådan här gammal undersökning? Ja, det är inte bara för att det är mycket märkligt att undersökningen inte diariefördes när den kom till Arena-Fritid 2013. Experten som har utfört undersökningen säger att hen både har överlämnat rapporten i pappersform, från hand till hand på ett möte, och dessutom mailat rapporten i efterhand (med ett tillägg, se nedan). Fast här säger alltså Arena-Fritid att de, som jag redan har nämnt, inte har något minne av att de har sett rapporten. Regeln är annars att sådana här rapporter naturligtvis ska diarieföras och skickas vidare till den det berör, i detta fall samhällsbyggnadsnämnden.
Nä, det allvarligaste är att det tydligen aldrig har gjorts något åt de brister som rapporten lyfter fram. Det har inte skett någon typ av uppföljning, åtgärder eller reparationer utifrån undersökningen. I varje fall finns det inga sådana handlingar i diariet och inte heller har jag fått några sådana besked från t ex Arena-Fritid. Vilket naturligtvis inte helt utesluter att det kan ha gjorts något åt dessa problem under åren. Men eftersom rapporten inte har varit känd för de som är ansvariga för arenan, samhällsbyggnadsnämnden, tyder det onekligen på att inget har gjorts åt problemen…
I rapportens slutkläm (tillägg) beskriver experten sin version av vad som hände när rapporten överlämnades rent ”fysiskt” till representanter för Arena-Fritid:
”Jag är van från min övriga verksamhet att presentera dåliga nyheter, men att bli bemött på det sätt jag blivit hos er gränsar till fientlighet. Jag kan förstå er frustration men att bli jämförd med ett flertal lycksökare och att inte ens bli erbjuden en sittplats medan jag förklarar vad jag gör??”
Fortsättning följer säkerligen. Både med turerna kring diarieföreningen och med arenataket…
Detta är ytterligare en märklig historia kring arenan… Det har ju blivit några sådana sedan den stod färdig. För att inte tala om hur det var under byggnationstiden… Och som vanligt ser det ut att kunna bli väldigt dyrt…
Bo Carlssons överklagan avslås!
För läsare av denna blogg så är nog inte kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet för år 2015 någon nyhet. Det är säkerligen inte heller någon nyhet att Bo Carlsson (C) överklagade beslutet till Förvaltningsrätten.
Idag diariefördes domen från Förvaltningsrätten i Vänersborgs kommuns diarium. Bo Carlssons (C) överklagan avslås:
”Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”
Det var en mycket väntad dom från förvaltningsrätten.
Domen kom oväntat, och ovanligt, snabbt. Rättens motivering var vidare tämligen kortfattad. Den var också väldigt formell. Domen handlar nämligen enbart om ”tidsaspekten”:
”Bo Carlssons överklagande inkom visserligen till förvaltningsrätten redan den 18 juli 2016 men förutom en rent allmän uppgift om att kommunens beslut skulle vara olagligt saknas det i denna skrift helt några närmare omständigheter till stöd för överklagandet. Bo Carlsson har först den 31 augusti 2016 kommit in med kompletterande omständigheter till sitt överklagande.
Eftersom Bo Carlsson inom överklagandetiden inte anfört några omständigheter till stöd för sitt överklagande kan förvaltningsrätten inte göra någon annan bedömning än att det inte är visat att kommunfullmäktiges beslut om ansvarsfrihet för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund skulle vara olagligt eller ha tillkommit på ett otillbörligt sätt. Överklagandet ska därmed avslås.”
Förvaltningsrätten menar alltså att eftersom den komplettering till överklagandet som Bo Carlsson skickade in den 31 augusti anlände först efter det att överklagandetiden hade gått ut, så tar rätten ingen hänsyn till denna. När dessutom Bo Carlssons första överklagan (18 juli) inte innehöll några skäl eller motiveringar till varför kommunfullmäktiges beslut skulle vara olagligt – så står fullmäktiges beslut fast.
Bo Carlsson begärde anstånd med sin motivering till den 31 augusti. Men Förvaltningsrätten hade tydligen inte beviljat detta. (Jag har inte heller sett något brev från rätten angående detta i diariet.) Det är nog så att svarar inte rätten så blir det inget anstånd med tiden… Tydligen trodde Bo Carlsson att han automatiskt fick anstånd bara han meddelade detta.
Men så fungerar inte lagen…
Förvaltningsrätten gör alltså ingen prövning i själva sakfrågan. Vilket antagligen inte hade spelat någon roll – rätten hade med all sannolikhet kommit fram till samma beslut ändå. Tror i varje fall jag.
Förvaltningsrättens dom var följaktligen helt väntad. Även om motiveringen kanske var lite överraskande. Men finns det regler och lagar för vad som gäller vid ett överklagande, så gäller naturligtvis de. Även för Bo Carlsson. Därför är det uppenbarligen inte heller någon idé för Bo Carlsson (C) att överklaga Förvaltningsrättens dom. Om Carlsson nu går i sådana tankar.
Kanske har Bo Carlsson lärt sig något nytt om Sveriges lagar. I varje fall bör han ha lärt sig att kommunfullmäktiges beslut och ett överklagande är så pass viktiga att det inte går att prioritera något annat i ett sådant läge. Det är bara att ta sig tid att formulera och skriva en överklagan – innan överklagandetiden går ut.
.
Tidigare bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
- Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson, 3 juli
- Bo Carlssons överklagan, 22 juli
- NÄRF: Bo Carlssons (C) överklagan, 2 september
Kommunala bidrag och VFK
Det har som sagt varit politisk stiltje i Vänersborg under sommaren. De enda vindpustar som har förekommit har oftast Gunnar Lidell, moderat och 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, åstadkommit. Marie Dahlin (S) tyckte till och med vid ett tillfälle att det blåste så mycket kring Lidell att hon begärde ut alla hans mail (om NÄRF) till vänsterpartisterna Lutz Rininsland och undertecknad… (Se ”Dahlin vill läsa Lidells mail”.) Det var av en händelse strax efter att Gunnar Lidell i ett mail till kommundirektören skrivit och ifrågasatt bland annat det kommunala stödet till IFK Vänersborg. (Se ”IFK, sponsorer, kommunen och Lidell”.)
Lidells mail till kommundirektören började:
”Sommarfriden börjar att lägra sig, men kommunens generösa marknadsföring av IFKs hemmamatcher verkar vara som vanligt.”
Jag har också i några bloggar under våren tagit upp stödet till olika föreningar och organisationer i kommunen – och inte blivit klok på vad som gäller. I bloggen ”Olika falla ödets lotter – bidrag till föreningar” skrev jag t ex om hur Blåsut Vänersborg Bandyklubb (BBK) fick ett marknadsföringsbidrag och hur Vänersborgs Zontaklubb fick bidrag till en stadsvandring
eller om det var till jubileumssupén på Lagergrenska huset, medan pensionärerna i Boulealliansen fick bekosta sin egen ”bajamaja”…
Nu har Lidell startat den politiska hösten med att skriva ett nytt mail till kommundirektör Ove Thörnkvist. Och återigen handlar det om kommunala pengar till en förening.
Lidell har reagerat på att kommunen sponsrade Vänersborgs FK genom att bjuda på inträdet till onsdagens match i Svenska Cupen mot allsvenska Jönköpings Södra. (Lidell skrev mailet innan matchen.) Så här stod det på kommunens Facebooksida:
Jag tror inte att Lidell har något emot fotboll som sådan, eller bandy, men han undrade i mailet till kommundirektören:
”vem fattar beslutet, vilken förvaltning betalar ”in blanco” o är det juste emot alla andra föreningar? Hur gör kommunen när/om tex. Forshälla IF besöker Gestad SK, betalar kommunen då också oavsett hur många besökare som kommer?
O dessutom fri marknadsföring via kommunens FB….”
Gunnar Lidell vill att alla föreningar i Vänersborg ska behandlas på samma sätt ”oavsett inriktning och kontakter” – som han skriver.
Det är väl egentligen inte utan att man kan hålla med Lidell när han undrar vilka principer kommunen går efter när den skänker pengar till olika ”aktiviteter”. Det är faktiskt svårt för en utomstående att se några principer eller riktlinjer.
Lidell fick inte svar av kommundirektören, men väl av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Hon skrev:
”Vad är problemet? Det finns väl en budget hoppas jag. Lite av cykelställsfråga, tycker jag.”
”Cykelställsfråga”? Jag kan väl tycka att Marie Dahlin ibland tar lite lätt på principiella frågor, som typ att kommunen ska behandla alla invånare och föreningar lika. Principer är, i varje fall som jag ser det, viktiga för att förhindra det som med ett fult ord kallas för vänskapskorruption. Bara misstanken att något sådant kan förekomma vore förödande.
I ett senare svar till Gunnar Lidell skrev emellertid Marie Dahlin:
”Jag tror att vår personal klarar av den typen av frågor så att det blir rättvisa. Om det visar sig att personalen inte har det, då är det vår sak.”
Jag anser nog att Gunnar Lidell är ganska tydlig i sina mail – han tycker inte att det är rättvist som det är nu…
Lidell svarade (på Dahlins första svar – om cykelställ), och detta var som sagt före matchen igår, att kommunens åtagande att betala entréavgifterna innebar eller kunde innebära en stor summa pengar. Han räknade också med ett marknadsföringsvärde för reklamen på kommunens hemsida och Facebooksida, som han uppskattade till omkring 20.000 kr.
Lidell skrev vidare:
”Detta kan ju förvisso betecknas som en ”cykelställsfråga”, men såvitt jag vet har Kultur o fritidsnämnden en del andra kostnader också…….”
Och så återkom Lidell till kärnfrågan:
”Självklart ska vi uppmuntra idrott o föreningsliv, men då är det väl inte mer än rätt att vi behandlar alla föreningar enligt någon form av likställighet?”
Förvaltningschefen på kultur- och fritidsnämnden svarade också Gunnar Lidell:
”Jag har fattat beslut på delegation om 10 000 kr för ett enstaka offentligt arrangemang enligt kriterier för bidrag till kulturförening och bygdegårdsföreningar §6.”
Det var alltså Kultur- och Fritidsnämnden som betalade inträdet till VFK:s match. Men ”bara” 10.000 kr. Kommunen betalade inte fullt ut för den månghövdade publiken. Lidell hade alltså inte helt rätt i sitt mail. Kommunen hade inte lovat att betala ”in blanco”.
Ur ekonomisk synpunkt var det en dålig affär för VFK. Det kom ju drygt 1.100 åskådare. Det var för övrigt publikrekord för fotboll på Vänersvallen. Om vi säger att hälften var under 16 år (VFK har gratis inträde för ungdomar) så skulle det innebära 44.000 kr i intäkter till VFK. (Vuxna betalar 80 kr.) Och om, säg 200, av dessa var pensionärer (pensionärer betalar 50 kr), så skulle det ändå bli 38.000 kr till VFK. Och nu fick VFK ”bara” 10.000 kr av kultur- och fritidsnämnden… Men det är klart, naturligtvis kom det antagligen ett antal människor för att det var just gratis inträde. Och säkert tjänade VFK mer än vanligt på lotterier (drygt 4.000 kr på 50/50-lotteriet) och försäljning…
Naturligtvis har klubben också fått en del ”good-will” av arrangemanget. Vilket självklart inte blev sämre av att VFK gjorde en strålande insats och vann matchen med 2-0. VFK slog faktiskt ut ett allsvenskt lag ur Svenska Cupen. Det är en historisk fotbollshändelse i Vänersborg. Och jag är glad att jag fick uppleva detta på plats. Och nu väntar antagligen fler allsvenska lag i det fortsatta cupspelet.
Men de principiella frågorna kvarstår.
Det är t ex mycket intressant att kultur- och fritidsnämnden under miljöpartisten Marika Isetorps ledning har börjat betrakta herrfotboll, i varje fall i Vänersborgs FK:s regi, som kultur. Det är ganska uppseendeväckande, förut var det ju bara bandy som betraktades som kultur i kommunen…
Det står nämligen så här §6, som förvaltningschefen hänvisade till:
”Bidragets [för enstaka offentliga arrangemang; min anm] syfte är att stimulera till nytänkande inom kulturområdet…”
Kanske har kultur och fritid under Isetorp tänkt nytt? Kanske betraktas all idrott i Vänersborg som tillhörande ”kulturområdet” numera? Jag ser framför mig hur ansökningarna för enstaka offentliga arrangemang kommer att välla in till nämnden i fortsättningen… Ska alla föreningar få bidrag? Och nämnden som har problem med ekonomin redan nu…
Det är som sagt inte utan att man efterlyser tydliga principer och riktlinjer för hur kommunen dels behandlar de olika föreningarna och dels hur kommunen använder skattebetalarnas pengar…
Och förresten – det skulle behövas bra många fler cykelställ utanför Vänersvallen…
Kanske kan Marie Dahlin ordna det. Cykelställ kostar ju inget…
.
PS. För en stund sedan blev jag uppmärksammad på att en grupp på Facebook, som heter Slöseriombudsmannen, har uppmärksammat kommunens ”sponsring”:
Jag har inget att göra med denna FB-sida. Om nu någon undrar.
Dahlin vill läsa Lidells mail
Som vanligt efter en semesterresa, denna gång till det inre av Småland (inga fiskmåsar där heller), så letar jag i TTELA efter politiska nyheter från Vänersborg. Det finns knappast några – trots att jag vet att det även denna vecka finns exceptionella saker att rapportera från Vänersborgs politiska liv. Man följer ju med på Twitter…
I tisdags (26 juli) hade Gunnar Lidell (M) två likalydande tweets (som ett meddelande kallas på Twitter):
- ”Vbg: S-C-MP granskar oppositionens mailflöde, desperation eller”Uppdrag granskning-wanna be”?”
- ”Vad kommer härnäst, försök att tysta” oppositionen helt i Vänersborg?”
Naturligtvis är det ganska svårförståeliga meddelanden om man inte läser den bild med text som Lidell också skickar med de båda meddelandena:
(Några förklaringar: Marie D=Marie Dahlin, kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande i Vänersborg; Ove T=kommundirektör Ove Thörnkvist; Bo C=Bo Carlsson, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande och centerpartist; KF=kommunfullmäktige; PK=politiskt korrekthet; KSO=kommunstyrelsens ordförande.)
Och då klarnar det.
Kommunstyrelsens ordförande och socialdemokraternas starka kvinna i Vänersborg Marie Dahlin har alltså begärt ut alla mail från och till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionens starke man Gunnar Lidell (M) som handlar om NÄRF. Och som har skrivits till vissa personer – till Lutz Rininsland och undertecknad!
Det torde vara en tämligen unik begäran. I varje fall i Vänersborg. Jag har under alla mina år som politiker aldrig hört talas om något liknande – att en styrande politiker vill ha tillgång till mail mellan oppositionspolitiker!
Det här är inte på något sätt olagligt, det är viktigt att slå fast. Jag själv har till exempel begärt ut alla mail och sms till och från NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) (och vice ordförande Monica Hanson) och den tidigare förbundschefen Per Anderson. (Det gjorde jag i ett försök att hitta sanningen om vad som egentligen hände på NÄRF förra året.)
Men mellan oppositionspolitiker i en aktuell politisk fråga…
Gunnar Lidell reagerade som synes kraftigt. Han pratar om att nivån sänks och ser framför sig ett scenario där han och oppositionen ska tystas, dvs inte våga skicka mail till varandra. Ska inte oppositionen få diskutera utan att det blir offentligt, det är väl den fråga Lidell ställer sig.
Och jag kan hålla med. Det känns helt klart obehagligt att Marie Dahlin begär att få läsa Lidells och min mailkonversation. Så nog ligger det mycket i vad Lidell skriver – att Marie Dahlin tar politiken till en ny och betydligt lägre nivå…
Gunnar Lidell (M) undrar vad Marie Dahlin (S) förväntade sig att hitta. Och det undrar jag också. Tror Marie Dahlin att moderaterna och Vänsterpartiet har ingått någon slags hemlig allians? Någon slags hemlig konspiration? En underjordisk rörelse av moderater och vänsterpartister i syfte att störta Bo Carlsson som ordförande för NÄRF? Eller kanske att ett ”politiskt uppror” förbereds av konservativa liberaler och socialister mot hela kommunens styre?
Marie Dahlin (S) är fel ute. Det finns inga sådana hemliga planer.
Det är som Gunnar Lidell skriver, han skickar ibland diarieförda mail och protokoll till Vänsterpartiet – kommunens tredje största parti. Och det gör han av den enkla anledningen att han som kommunalråd besitter information som vi i Vänsterpartiet inte har, eftersom vi inte ingår i maktens slutna rum. En slags service (ibland!) från Lidell skulle man kunna säga. Något som i varje fall jag uppskattar och hoppas att Lidell fortsätter med, och i större omfattning än hittills.
No more, no less.
Och det har väl nu bevisats, av de mail som kommunstyrelsens ordförande har fått ta del av från Gunnar Lidells (M) mailbox, att det inte finns några ”konspirationer”…
Jag kan väl inom parentes inflika att visst kan man tycka mycket om Vänsterpartiet, om till exempel Rininsland och Kärvling, men en sak torde alla vara överens om – det finns väl inga politiker som kör med sådana öppna kort som Vänsterpartiet gör, via hemsidor och bloggar… När vi till exempel diskuterade med Gunnar Lidell och gruppledarna för minialliansen inför budgetbeslutet för 2017, så skrev vi öppet och ärligt om det. Och vi berättade det också lika öppet och ärligt för de styrande partierna (S+C+MP), eftersom vi även förde diskussioner med dem om budgeten. (Vilket vi också har redovisat.)
Nä, man kan undra var politiken i Vänersborg är på väg. Eller kanske rättare sagt, vart de styrande socialdemokraterna, centerpartisterna och miljöpartisterna i Vänersborg är på väg…
För övrigt ”taggade” Lidell både TTELA, P4 Väst och GT i sina tweets, men de tycktes inte vara intresserade…
Vilket också är anmärkningsvärt.
Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?
De styrande partierna i Vänersborg (S+C+MP) har som bekant förlorat två budgetomröstningar i rad. Med anledning av det så bloggade jag i söndags om (se ”Kan KF avsätta KS?”) att det fanns en paragraf i Kommunallagen som gjorde det möjligt för kommunfullmäktige att återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd eller styrelse. För att sedan utse nya ledamöter och framför allt nya ordföranden. Men jag skrev också om att en dom i Regeringsrätten 2010 i praktiken gjorde dessa paragrafer i Kommunallagen totalt meningslösa.
Efter blogginlägget fick jag ett lästips från en av mina mest trogna bloggläsare. Det var en skrift från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den heter ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. I broschyren finns ett avsnitt som heter ”Åtta vägval som påverkar möjligheterna till blocköverskridande samarbeten”. Och ett av de åtta vägvalen har rubriken:
”Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?”
Och det lästipset passade ju perfekt in på situationen i Vänersborg!
Vad säger då SKL, som i detta sammanhang måste ses som en auktoritet, om vad som bör hända efter att ett styre har förlorat en budgetomröstning – i Vänersborgs fall alltså två stycken?
SKL menar, för det första, att det finns en demokratiteoretisk aspekt av frågan, och skriver:
”En grundläggande aspekt av demokratin är att det ska vara möjligt att avsätta ett styre som inte längre har ett stöd i den högsta beslutande församlingen.”
Och menar att, eftersom instrumentet misstroendeförklaring saknas på kommunal nivå, så har under lång tid:
”budgeten utgjort den fråga där styrets stöd i fullmäktige har ställts på sin spets. Det framstod länge som i det närmaste självklart att ett styre skulle avgå om man fick en majoritet emot sig i en budgetomröstning.”
Det har dock visat sig på senare tid, skriver SKL, att de styrande partierna ibland sitter kvar efter en förlorad budgetomröstning. Vilket föranleder SKL att ställa frågan om:
”en urholkning av respekten för budgeten som så kallad kabinettsfråga är långsiktigt bra för demokratin?”
Och det kan man ju fråga sig. SKL tycker uppenbarligen inte det.
Den andra aspekten som SKL behandlar i skriften är styrningsperspektivet.
SKL menar att, om inte styret avgår, så:
”sänder [de styrande] då en signal till oppositionen att vi struntar i vad ni bestämmer.”
SKL frågar sig också om inte ett fortsatt styre med oppositionens budget sänder fel signaler till väljarna. Väljarna kan tolka det som att:
”de styrande partierna är mer intresserade av att klamra sig kvar vid makten än att på ett handlingskraftigt sätt styra kommunen…”
SKL anser att väljarna då kan bibringas uppfattningen att:
”partiets maktposition är viktigare än kommunens, regionens eller landstingets utveckling.”
Och det anser uppenbarligen inte SKL är särskilt bra för väljarnas syn på politiker och på demokrati… SKL är med andra ord ganska tufft i sin uppfattning, även om texten i skriften har en resonerande och frågande karaktär.
SKL avslutar med att resonera en del kring den kris som uppstår vid en förlorad budgetomröstning – och hur denna kris kan skapa nya möjligheter.
SKL menar nämligen att en sådan här kris kan bryta upp ett låst politiskt läge. Den kan:
”utmana förhärskande perspektiv och attityder”
Vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för:
”helt nya konstellationer som har betydligt bättre förutsättningar att handlingskraftigt styra kommunen”
Det här är alltså SKL:s uppfattning som den framförs i skriften ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. Och svaret på den fråga som SKL ställer, ”regera vidare efter en förlorad budgetomröstning”, är att ett styre bör avgå självmant om det förlorar en budgetomröstning. Och det är nog så att SKL till och med menar att om de styrande inte gör detta, dvs ställer sina platser till förfogande efter en förlorad budgetomröstning, så visar de en bristande respekt för demokratin.
Vi får se hur framtiden utvecklar sig i Vänersborg. Här har ju de styrande inte bara förlorat en, utan till och med två budgetomröstningar. Och dessutom har en av de viktigaste personerna i styret, Bo Carlsson (C), inte fått ansvarsfrihet för sitt 
ordförandeskap i NÄRF för år 2015.
Sedan återstår det ju ytterligare några inte helt oväsentliga frågor…
Är till exempel minialliansen och Gunnar Lidell (M) beredda att ta över styret om Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) kastar in handduken? Och är de partier som stödde minialliansen i budgetomröstningarna beredda att stödja dessa partier (M+L+KD) om de vill ta över styret?
Dessa frågor, och andra, finns det för närvarande inga svar på. Det politiska läget är till och med så oklart och osäkert att det just nu inte ens är läge att spekulera om den politiska framtiden i Vänersborg.
Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson
Den 30 juni uttalade sig som bekant Bo Carlsson (C) i TTELA (se här) om kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja honom ansvarsfrihet. Jag har i två bloggar analyserat och kommenterat de, som Bo Carlsson själv säger, ”starka skäl” som han anför för att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se ”Bo Carlsson överklagar! (1/2)” och ”Bo Carlsson överklagar! (2/2)”.)
Bo Carlssons skäl var inte speciellt starka… Han griper efter minsta lilla halmstrå i sin iver att hitta skäl och argument för att 28 ledamöter i Vänersborgs kommunfullmäktige hade fel när de beslutade att inte bevilja honom ansvarsfrihet.
Det finns emellertid ett skäl som jag tycker att det finns anledning att titta lite extra på.
I TTELA stod det:
”Han (Bo Carlsson; min anm) påpekar att det finns kriterier för att inte få ansvarsfrihet, att en uppenbart och uppsåtligen ska ha gjort något för att skada verksamheten eller berika sig själv.
– Det finns inget sådant i det här fallet, och jag anser att jag har väldigt starka skäl att överklaga beslutet.”
Det finns inte några kriterier i kommunallagen för att inte få ansvarsfrihet. Det är viktigt att slå fast. Det finns inte heller någon skrivning om uppsåt. Detsamma är det med att ”berika sig själv”. I förarbetena till kommunallagen nämns inte heller några av dessa saker.
Men, som jag skrev i fredags (se ”Bo Carlsson överklagar! (2/2)”), så står det följande i förarbetena till kommunallagen om att ”skada verksamheten”:
”Vägrad ansvarsfrihet förutsätter i regel att det som läggs den förtroendevalde till last har medfört en i någon mening ekonomisk skada för kommunen.”
Och på ett annat ställe:
”Enligt rättspraxis … krävs för vägrad ansvarsfrihet att den förtroendevalde agerat på ett sätt som stört en kommunal förvaltningsuppgift eller åstadkommit ekonomisk skada för kommunen eller landstinget.”
I förarbetena talas det således en del om ekonomisk skada, men vad det innebär utvecklas inte. I sådana lägen brukar man titta på hur domstolarna har dömt för att få vägledning. Det gjorde jag också. Men tyvärr… Jag hittar inget som är tillämpligt. (Vilket naturligtvis inte betyder att det inte finns några.) De rättsfall jag hittar beskriver situationer där revisorerna avstyrker ansvarsfrihet, men fullmäktigeförsamlingar beviljar ansvarsfrihet. Alltså precis tvärtom mot vad som hände i Vänersborg.
I en dom från Kammarrätten i Sundsvall (2015-07-10, mål nr 1862-14) kastas emellertid lite ljus i frågan. Rätten skriver så här:
”I kommunallagen anges inte på vilka grunder fullmäktige kan vägra ansvarsfrihet.”
Som sagt. Texten i domen fortsätter:
”I förarbetena till kommunallagen anges bl.a. följande angående frågan om ansvarsfrihet. När revisionsberättelsen lagts fram för fullmäktige ska fullmäktige ta ställning till revisorernas förslag. Fullmäktige har en exklusiv rätt att besluta i frågan. Fullmäktiges beslut kan bli ett annat än revisorernas förslag.”
Redan här tycker jag mig se att en överklagan av Bo Carlsson är dömd att misslyckas. ”Fullmäktige har en exklusiv rätt att besluta”… Citatet visar också att det är helt ok att fullmäktige har en annan uppfattning i ansvarsfrågan än revisorerna.
Domen ger också exempel på orsaker som gör att fullmäktige ibland inte följer revisorernas förslag:
”t.ex. fullmäktiges egna iakttagelser och analyser samt resultatet av den kontroll som sker inom ramen för styrelsens och nämndernas berednings- och beslutsprocess.”
I utredningen ”Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting” (SOU 2004:107), som gjordes i samband med en översyn av kommunallagen, får man ytterligare information:
”Kommunallagen anger inte på vilken grund fullmäktige kan vägra ansvarsfrihet. I den juridiska litteraturen anses att revisionsansvaret är ett blandat politiskt – juridiskt ansvar.”
Det kan vara bra att veta att det här inte enbart handlar om juridik…
Dock hänvisar utredningen också till slutsatser från ett rättsfall:
”Slutsatsen av Regeringsrättens dom blir att det faktum att fullmäktiges majoritet inte känner förtroende för en enskild ledamot inte räcker som skäl för vägrad ansvarsfrihet – om denne inte kan påvisas ha stört utförandet av förvaltningsuppgift eller förorsakat (riskerat förorsaka) ekonomisk skada för kommunen. Slutsatsen av Morafallet torde vara att fullmäktige har ett tämligen omfattande utrymme att göra 
lämplighetsbedömningar – så länge de vilar på relevanta omständigheter.”
Det här torde vara det rättsfall som skulle kunna ge Bo Carlsson ett visst hopp i en överklagan… Eller? Ok, ett visst hopp – men kanske ändå inte…
”… fullmäktige har ett tämligen omfattande utrymme att göra lämplighetsbedömningar…”
Och de relevanta omständigheterna fanns med i den motivering som Gunnar Lidell lämnade in (från moderaterna. liberalerna och kristdemokraterna) i samband med behandlingen i fullmäktige, och som jag å Vänsterpartiets vägnar yrkade bifall till:
”Vi konstaterar att NÄRF för verksamhetsåret 2015 redovisar ett förhållandevis stort negativt resultat. I verksamhetsberättelsen saknas beskrivningar av de händelser som lett till eskalerande kostnader. De under 2015 uppenbart ökande problemen med ekonomi och ledning verkar heller inte ha uppmärksammats förrän under hösten 2015. Med detta som grund riktar vi kritik mot ledning och styrning av NÄRF under 2015.
Vi noterar dessutom att revisorerna framför kritik mot direktionen, baserat på att NÄRF ännu ej antagit ett handlingsprogram 2015-2018 i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.”
Det är inte alltid helt lätt i juridikens, enligt många, framför allt juristerna själva, underbara värld… SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) försöker bringa mer klarhet i hur revisorerna tänker, eller bör tänka, när de riktar anmärkning eller avstyrker ansvarsfrihet. Skriften heter ”God revisionssed i kommunal verksamhet 2014” (och kan laddas ner här).
De grunder som revisorerna enligt skriften, och praxis, använder bör väl, tänker jag, också kunna användas av ledamöterna i fullmäktige.
Revisorernas kritik (och därmed politikernas) kan sammanfattas i åtta olika grupper av grunder. Jag tänkte för fullständighetens skull redogöra, relativt kortfattat, för dem i det följande genom att helt enkelt citera broschyren.
- Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastlagda av fullmäktige eller i föreskrifter.
Fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål och riktlinjer uppnås inte. Det handlar om väsentliga och uppenbara brister eller avvikelser. - Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll
Styrelse eller nämnd har uppenbart brustit i sin uppgift att styra, leda, följa upp och kontrollera verksamheten. En verksamhet drivs t.ex. inte på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, balanskravet uppnås inte eller ignoreras.
Styrelse eller nämnd saknar tillfredsställande system för styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Alternativt har styrelse eller nämnd inte använt sina system eller dessa bedöms som otillräckliga.
Styrelse eller nämnd har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med underskott och/eller brister i verksamheten. Det kan handla om för sent insatta, inga eller otillräckliga åtgärder. - Förtroendeskada eller annan immateriell skada
Andra skador än i första hand ekonomiska har konstaterats. Dessa bedöms allvarligt ha skadat kommunens förtroende hos medborgarna och/eller har reell betydelse för kommunens verksamhet. - Ekonomisk skada
Betydande ekonomisk skada har uppkommit eller uppenbar risk för sådan skada föreligger genom att ansvarig(-a) person(-er) har varit oaktsam(-ma) eller agerat avsiktligt. Tillgångar kan ha förkommit eller skadats. Det kan t.ex. handla om oaktsam hantering av eller bristande hushållning med medel, tecknande av ofördelaktiga avtal etc. - Obehörigt beslutsfattande
Styrelsen eller nämnd har fattat beslut utan att det finns stöd för detta i styrelsens eller nämndens uppdrag eller i delegationen från fullmäktige. - Icke lagenlig verksamhet, brottslig gärning
- Otillräcklig beredning av ärenden
Fullmäktige har blivit vilseledda genom bristande underlag i beredningen, vilket har lett till mycket olämpliga eller felaktiga beslut eller resultat. Ett exempel på detta kan vara otillräcklig beredning av budgeten. Det kan även röra sig om bristande insyn i beslutsärenden genom att beredningen sköts informellt och inte formaliseras. - Ej rättvisande redovisning
Kommunens redovisning av verksamhet och/eller ekonomi är oriktig eller ofullständig eller har andra uppenbara brister som försvårar styrning, ledning, uppföljning och kontroll.
Årsredovisningen avviker från kommunal redovisningslag och/eller god redovisningssed i kommunal verksamhet. Den ger därmed inte en rättvisande, eller till och med en felaktig, bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Felet/felen är väsentliga och påverkar bilden av kommunens resultat och ekonomiska ställning.
Nu menar jag inte att Bo Carlsson skulle ha brustit på alla dessa punkter, långt därifrån. Tja… Inte på några i varje fall… Men det är uppenbart att styrningen och ledningen av NÄRF under Bo Carlssons (C), och Monica Hansons (S), ledning har haft uppenbara brister. Det syns tydligt att det är på ganska många av revisorernas grunder som det finns mycket i övrigt att önska.
Jag ska avsluta med ytterligare ett citat, från utredningen ovan (SOU 2004:107):
”Erfarenheten visar att i de flesta fall när en förtroendevald inte beviljats ansvarsfrihet tar hon eller han det politiska ansvaret och avgår självmant.”
Så brukar det vara. Hur blir det i Vänersborg? Vad väljer Bo Carlsson?
:
Bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
Avgå Bo Carlsson!
Gårdagens kommunfullmäktigesammanträde, som började redan kl 10.00, blev historiskt på flera sätt. Och då menar jag inte för att det var rekordlångt, så långt att Sveriges EM-match redan hade startat innan ledamöterna behagade åtskiljas. Nä, det var på grund av att det styrande triumviratet bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet förlorade två viktiga omröstningar.
Det första ärendet gällde budgeten för 2017. Här fick S+C+MP se sin budget röstas ner med röstsiffrorna 23-22. Det var en offensiv budget som satsade på verksamheterna, barn och ungdomar, gamla och sjuka, som fick majoritet – en majoritet bestående av moderater, liberaler, kristdemokrater och välfärdspartister. Samt – Vänsterpartiets 6 ledamöter.
Det får bli ämnet för nästa blogg… (Vill du veta mera direkt kan du läsa artikeln i TTELA, klicka här.)
Det andra ärendet som slutade med en votering var frågan om NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) skulle få ansvarsfrihet.
Gunnar Lidell (M) lade ett yrkande för minialliansens (M+L+KD) räkning som löd:
”Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen, men beviljar icke ansvarsfrihet för ordförande, vice ordförande beviljas ansvarsfrihet med anmärkning, medan övriga ledamöter beviljas ansvarsfrihet.”
Lidell motiverade varför minialliansen hade lagt detta yrkande. Han gjorde det framför allt utifrån den information som han hade fått som deltagare i de två samråd, som hade skett under 2015 (12 mars och 22 oktober), mellan medlemskommunerna och NÄRF. (Lidell är med här i sin roll som kommunstyrelsens 1:e vice ordförande.)
Lidell menade att medlemskommunerna länge fick felaktig information om den ekonomiska situationen och att NÄRF:s presidium hade dålig koll på ekonomin. Lidell gav exempel från minnesanteckningarna – i mars fick medlemskommunerna reda på att prognosen för året var god, några månader senare (i oktober) var prognosen ett underskott på 3 milj kr.
Medlemskommunerna hade på dessa möten också fått lugnande besked om tillståndet i förbundet. Kontakterna mellan chefstjänstemännen och presidiet fungerade bra och medlemskommunerna fick reda på att presidiet hela tiden, helhjärtat, stod bakom sin förbundschef. Detta hade Lidell trott på, sa han, och det hade han kommunicerat med anställda som ringde honom.
Och sedan sa det bara ”pang” – och man sparkade den ledande chefen.
Det tyckte inte Lidell tydde på särskilt bra ledaregenskaper.
Undertecknad vänsterpartist var uppe i talarstolen två gånger. Och båda mina anföranden var ganska långa…
Jag yrkade bifall till Lidells yrkande. Orsakerna till min inställning har väl inte undgått någon läsare av denna blogg. I tre bloggar, ”NÄRF och ansvarsfrihet” – del 1, del 2 och del 3, har jag redovisat orsakerna till mitt ställningstagande. Det var innehållet i de två första bloggarna som jag huvudsakligen uppehöll mig vid på gårdagens sammanträde.
Det är en mycket allvarlig sak att inte bevilja någon ansvarsfrihet. Det är också allvarligt att yrka på ansvarsfrihet med anmärkning. Därför försökte jag att på ett så sakligt sätt som möjligt redogöra för orsakerna till mitt ställningstagande. Jag avslutade mina anföranden med följande:
”Det här är inget politiskt spel, obstruktion eller politiskt slagträ från min sida. Det här är allvar. Och kan ingen förklara varför NÄRF har struntat i revisorernas kritik angående målen, handlingsprogrammet och den interna kontrollen samt varför NÄRF:s årsredovisning har uppenbara brister och varför inte NÄRF gjort mer åt det tidigt prognostiserade underskottet, så skulle jag vilja påstå att det är de som röstar för att ge Bo Carlsson ansvarsfrihet som sysslar med obstruktion och politiskt spel.”
Ja, vad sa då de som ville bevilja ansvarsfrihet? Eftersom jag hade publicerat mina tankar och åsikter i ett tidigt skede, så kunde man kanske tro att någon socialdemokrat eller centerpartist, nu när Bo Carlsson själv inte fick delta i fullmäktigedebatten på grund av jäv, hade tagit sig tid att sätta sig in i frågorna, tagit reda på fakta, pratat med Bo Carlsson själv och förberett sig för att besvara frågorna och klargöra kritiken.
Men så var det inte.
Kenneth Borgmalm (S), som själv var föremål för en liknande diskussion för en månad sedan (se ”Stundtals hett fullmäktige”), ansåg att fullmäktige borde följa de politiska revisorernas förslag och bevilja ansvarsfrihet.
”Till skillnad från dom andra kommunerna vill fullmäktige här alltså utpeka sin egen representant att den ska prövas. … Jag kan inte förstå varför vi ska göra det.”
Borgmalm tycktes inte ha lyssnat på vad Lidell och jag hade sagt. Han fortsatte med att säga att det var ok att uttrycka åsikter och kritik, men… Och så avslutade Borgmalm:
”Oavsett vad man anser om hur en ledamot sköter sin uppgift så är det inte det vi prövar idag utan vi prövar om en ledamot har väsentligt brustit i sitt ansvar, dvs att ledamoten agerat så att han åstadkommit sånt i betydande omfattning har påverkat förbundet negativt eller skadat förbundet.”
Och eftersom de andra kommunerna hade beviljat Bo Carlsson ansvarsfrihet, så borde Vänersborg också göra det.
Borgmalm framförde inga argument i sak. Han sa inte på någon punkt emot det Lidell och jag hade framfört från talarstolen. Och det var tämligen mycket… Jag vet inte, om det innebar att Borgmalm egentligen höll med om kritiken. Jag tror att det kanske kunde vara så, men att det enligt Borgmalms bedömning var så att Bo Carlsson inte hade gjort tillräckligt många fel, att Carlsson inte hade skadat förbundet tillräckligt mycket…
När Marie Dahlin (S) äntrade talarstolen så var det nog en och annan som förväntade sig att nu kommer äntligen ett utarbetat och gediget svar på kritiken mot Bo Carlsson. Men återigen, så blev det inte. Och ärligt talat, inte heller Marie Dahlin hade ett enda sakligt argument som svar på kritiken.
Marie Dahlin tyckte snarare att det var fel på revisorerna, i varje fall tror jag att det var det hon menade när hon sa:
”När det gäller revisorer och vad man tar upp i rapporter Stefan tycker jag att det säger mer om revision eller revisorerna.”
Jag förstod nog inte riktigt.
Sedan verkade Dahlin mena att det var fel att bara peka ut ordförande Carlsson och vice ordförande Monica Hanson (S) som ansvariga:
”Sedan säger det väl mer om direktionens ledamöter. Det finns ju fler än två. Är det bara dom som ska vidta åtgärder?”
Det var tydligen lite synd om Bo Carlsson att just han blev utpekad. Det var ju inte bara han… Det var lika mycket de andras fel… Typ.
Det kan väl bara betyda att Marie Dahlin också höll med om den kritik som riktades mot Bo Carlsson, men att kritiken också borde gälla hela direktionen. Och då borde konsekvensen bli att ingen i direktionen skulle beviljas ansvarsfrihet…
Det var med andra ord inget vidare ”försvar” som uppbådades för Bo Carlsson. Det måste ha varit en stor besvikelse för honom att hans ”regeringsvänner” inte hade lagt ner mer tid och energi för att förklara och försvara hans agerande.
Lutz Rininsland (V) avslutade debatten med att förklara varför han och Vänsterpartiet hade röstat för ansvarsfrihet i kommunstyrelsen, men nu i fullmäktige inte tänkte göra det. Det var helt enkelt för att det vid det tillfället, som frågan behandlades i kommunstyrelsen, inte fanns tillräckligt med information. Avgörande blev att ingen svarade på de frågor som hade ställts i debatten (i fullmäktige igår).
Rininsland berättade även om ett möte med facken och personalen som han hade varit på i maj och som gav en helt annan bild av situationen på NÄRF än den som årsredovisningen gav.
Yrkandet från Lidell, dvs M+L+KD, fick 28 röster. Det betyder att Bo Carlsson (C) inte beviljades ansvarsfrihet.
Och vad betyder det att inte beviljas ansvarsfrihet?
Det betyder inte att Bo Carlsson är avsatt. Han avgör själv om han vill sitta kvar. Rimligtvis bör Carlsson emellertid ta konsekvenserna av beslutet och avgå. Hur ska han motivera att han sitter kvar som ordförande i NÄRF när de som har valt honom inte längre har förtroende för honom?
Kommunfullmäktige kan gå vidare, om inte Bo Carlsson avgår frivilligt.
I Kommunallagens 4 kap 10 § står det:
”Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
För detta krävs att någon så att säga initierar ett sådant ärende. Ärendet ska sedan beredas av kommunstyrelsen för att slutligen avgöras av kommunfullmäktige. Fullmäktige kan alltså återkalla Bo Carlssons uppdrag och entlediga honom.
Vi kommer snart att få veta hur Bo Carlsson tänker göra.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om sammanträdet – klicka här.
BUN:s skolbeslut!
Idag har Barn- och Utbildningsnämnden haft sammanträde. Sin vana trogen så planerade inte ordförande Mats Andersson (C) tiden helt perfekt… Dialogdagen, som idag handlade om planprocesser i kommunen och Elevhälsan, kom inte igång förrän en halvtimme efter utsatt tid.
Det var, kanske inte helt oväntat, ärende 11 som drog ut på tiden:
”Utredning av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun; -Fördjupad utredning av etapp 1 i skolutredningen”
Jag har beskrivit sakfrågorna i ärendet i två bloggar, så jag gör det inte en gång till. (Jag hänvisar istället till bloggarna: De centrala skolornas framtid” och ”Blåsut och Norra”.)
Det var lite förvånande, tyckte jag nog, att de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, inledde ärendet med att meddela att de stod fast vid ursprungsförslaget, som bland annat innebar att Blåsut skola skulle läggas ner.
Samtliga oppositionspolitiker argumenterade på olika sätt emot det liggande förslaget. Vi tyckte inte att nämnden kunde ta ett nedläggningsbeslut idag, vi ville utreda Norra skolan mer och dessutom utöka förvaltningens utredningsuppdrag till att gälla fler skolor i centrala stan så att en ”helhetslösning” blev möjlig. Det gick så långt att Tove af Geijerstam (L) och jag (V) formulerade ett återremissyrkande som moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, välfärdspartiet och vänsterpartiet ställde sig bakom.
Samtidigt gav samtliga ledamöter, under diskussionens gång, uttryck för en vilja att komma överens i dessa viktiga och tunga frågor. Beslutet skulle ju kommunen, och elever och föräldrar, få leva med i åtskilliga år framåt, oavsett politiskt styre. Det var viktigt att vi alla drog åt samma håll – och hade Vänersborgs och elevernas bästa för ögonen. Som vi väl alltid har för övrigt. En votering med typ en rösts övervikt åt endera hållet skulle inte gagna någon.
Nu kanske partierna i ärlighetens namn inte drar åt samma håll i alla ”detaljer”, om nu t ex Blåsut skola kan betraktas som en detalj… Men på de punkter som vi inte riktigt var överens om ville vi ha mer fakta innan vi fattade ett slutgiltigt beslut. Och ju mer fakta, ju större chans att partierna faktiskt skulle kunna hitta varandra även här…
Och se, med de här premisserna kom nämnden alltså överens – och beslutet blev enhälligt. Vilket innebar att yrkandet på återremiss inte behövde läggas.
Så här ser beslutet ut:
- ”Att ställa sig bakom den fördjupade utredningen av etapp 1.
- Att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att projektera en utbyggnad och renovering av Öxnered skola årskurs F-6 till en komplett skola, inkluderande idrottshall och fritidsverksamhet, samt att utreda kostnader för Blåsut skola F-3.
- Att i samverkan med Samhällsbyggnadsförvaltningen utreda vart en ny förskola kan byggas i Öxnered eller Blåsut samt om Öxnered- och/eller Blåsut förskola kan byggas ut. Utredningsuppdraget ingår framledes i utredningen av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun.
- Att i samverkan med Samhällsbyggnadsförvaltningen utreda om en ny skola kan byggas på Holmängen i enlighet med etapp 2 i skolutredningen, samt uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda en renovering av Norra skolan till att utgöra en två parallellig F-6 skola.
- Att översända utredningen till Kommunstyrelsen för kännedom.”
Det här var ett riktigt beslut i nu-läget tyckte även Vänsterpartiet. Det skulle om inte annat också ge ledamöterna tid att höra både med kommuninvånarna och de egna partierna om hur de vill att den framtida skolstrukturen i centrala Vänersborg ska utformas.
Visst, återigen, inget beslut fattades om Blåsut skola. Kanske fegt, men det blev i varje fall ingen nedläggning…
Att vi fattade ett beslut och inte återremitterade frågan helt och håller berodde på att de styrande partierna ville att processen inte skulle avstanna utan fortsätta i så snabb takt som möjligt. Och då gällde det främst Öxnered skola och en ny skola på Holmängen. Och det kunde väl oppositionen ha förståelse för… Och hålla med om.
Knäckfrågan i det här fallet var hur stor Öxnered skola ska bli. Men det löste barn och utbildnings nye förvaltningschef, när hon meddelade att det ”största alternativet” skulle gälla i planeringen och projekteringen. Om nämnden sedan beslutade att Blåsut skola ska ha fortsatt verksamhet för F-3, så kunde de ”extra lokalerna” lätt kunna göras om till förskolelokaler.
Och med det enades alltså nämnden.
Nämndens andra ärenden gick igenom utan större diskussioner. (För mer fakta se min tidigare blogg ”Övrigt BUN”.) Med ett undantag, Adam Frändelids (V) motion om 
avgiftsfri skolfrukost.
Här gick faktiskt diskussionens vågor tämligen höga. Men kanske var diskussionen lite onödig. Den hörde nog snarare hemma i kommunfullmäktige, där motionen och motionssvaret så småningom kommer att hamna. Nu skulle ju nämnden inte avgöra sakfrågan utan bara besluta om motionssvaret skulle skickas vidare. Och det tyckte alla, förvaltningen hade ju gett ett bra svar på motionen.
När det gällde förvaltningens uppföljning av privata utförare så var beslutet också enigt. Här slog ordförande Mats Andersson (C) fast allvaret i de anmärkningar som framfördes mot några av de privata utförarna:
”Det här är en skriftlig erinran som är grund för uppsägning av avtal.”
Så det gäller för de kritiserade företagen att skärpa sig.
BUN beslutade också att projektera för en tillbyggnad av Granås förskola med två avdelningar. Det innebär samtidigt att Björkvägens förskola avvecklas.
Alla beslut på dagens sammanträde blev alltså enhälliga. Det kunde man inte tro ett tag… Och för detta vill jag, faktiskt, ge en liten ros till nämndens ordförande. Mats Andersson ansträngde sig och visade en ärlig vilja till kompromiss för att nämnden skulle bli enig.
Jag är dock inte säker på att Anderssons partikamrater kommer att följa i hans fotspår på onsdag – då kommunfullmäktige ska ha sitt viktigaste sammanträde för året… (Se ”Budgetförslagen för 2017”.)
De centrala skolornas framtid
Innan Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) går på semester så ska en lång rad beslut fattas på sammanträdet den 20 juni. Som förresten hålls kl 08.30 i rum 249 på Mötesplats Vänersborg, dvs Vänerparken. (Det kan vara bra att veta om det är någon i ”allmänheten” som vill besöka sammanträdet.)
Jag ska i denna blogg endast ta upp ett av ärendena, ett ärende som inte ger mig någon ro. Ärendet är nr 11 i ordningen och heter:
”Utredning av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun; -Fördjupad utredning av etapp 1 i skolutredningen”
Det handlar om framtiden för Öxnered skola, Blåsut skola, Norra skolan och en eventuellt ny skola på Holmängen.
BUN har ju under våren utrett och diskuterat de centrala skolornas framtid. Nu är det dags att ta ett steg närmare konkreta beslut.
När det gäller Öxnered och Blåsut lade nämnden fram två alternativ som skulle utredas vidare. Båda alternativen innebar en fördjupad utredning kring en utbyggnad och renovering av Öxnered skola årskurs F-6, inkluderande idrottshall och fritidsverksamhet. Skillnaden var att i det första alternativet skulle det utredas om det var lämpligt att Blåsut skola gjordes om till en förskola, medan det andra alternativet handlade om att göra om Blåsut till en F-3-skola.
Förvaltningens utredning (kan laddas ner här) har landat i ett nytt, tredje alternativ – att flytta all verksamhet till en nyrenoverad och utbyggd skola i Öxnered och helt upphöra med verksamhet i Blåsut skola. Med andra ord, även om det är ett ”fult ord”, att lägga ner Blåsut skola. Istället skulle det då utredas vidare om att bygga ut befintliga förskolor och/eller bygga en helt ny förskola. Det här alternativet har förvaltningen kommit fram till skulle bli den bästa lösningen.
Utredningen har betraktat följande perspektiv:
”organisering, ekonomi, ytbehov, produktion och distribution av kost, trafiksituation, buller, lokaler och utemiljöer.”
Perspektiven är utifrån nämndens synvinkel som huvudman för förskolan och skolan. Kommunen har ju ansvar för att följa Skollag, läroplaner, Arbetsmiljölag osv. Dessutom har BUN också ett ansvar, naturligtvis, för ekonomin, t ex att bygga kostnadseffektivt så att skattebetalarnas pengar används så bra som möjligt. Det inkluderar också sådana saker som skolmats- och köksorganisation. Personalen har vidare sina rättmätiga önskemål och behov och organisationen ska fungera så bra som möjligt.
Så visst stämmer det när förvaltningen skriver att det finns fördelar ur ett organisationsperspektiv med större enheter utifrån lärarnas behörighet och legitimation. Och visst stämmer det också att större skolor kan tillhandahålla:
”de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas vilket är ett krav enligt skollagen. Speciallokaler som behövs i exempelvis; slöjd, musik, naturorientering, idrott osv är dyra.”
Det stämmer också att trafiksituationen är svår på Blåsut skola, vilken den också är i Öxnered. Fast i Öxnered finns det bättre förutsättningar att ”ordna upp” den.
När det gäller skolgården på Blåsut, så tycks det inte som att utredningen riktigt räknar med att om det blir färre barn, om Blåsut bara blir en förskola eller en lågstadieskola, så kan antagligen modulen på området tas bort, vilket skulle frigöra yta. (Kanske läser jag utredningen fel.) Och som utredningen nämner, det finns eventuellt möjlighet att:
”koppla samman befintlig skolgård med den intilliggande lekplatsen för utvidgning av skolgården.”
Det är en rad faktorer som ska fungera utifrån huvudmannens synpunkt, och på sätt och vis kan de nog sammanfattas ganska kort – lagar ska följas och pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Och självklart är detta utomordentligt viktigt.
Som det står i utredningen om det av förvaltningen förordade alternativet:
”Alternativet skulle innebära en förbättring ur alla aspekter.”
Men det finns ett men…
Det fattas en aspekt, ett perspektiv. Och det lär väl nämnden bli varse, när föräldrarna får reda på nämndens/förvaltningens planer… Var är föräldraaspekten, var är föräldraperspektivet?
Blåsut skola har ”alltid” legat där den ligger. Den är en del av Blåsut, en mer eller mindre omistlig del, något av ”kärnan” i stadsdelen. Barnfamiljer har flyttat till området bland annat på grund av närheten till skolan. Barnen har kunnat gå eller cykla dit själva längs småvägarna, i varje fall när de har blivit lite större. Det är liten skola, omkring 200 elever, och alla känner alla. Skolan i sig har rykte om att vara en bra skola och många föräldrar har aktivt valt att placera sina barn där. (Vilket inte på något sätt betyder att andra skolor skulle vara sämre!)
En flytt av alla barn och elever till Öxnered skola skulle till exempel innebära att det blir för långt för barn i åldern 7-10 år att kunna gå eller cykla dit själva.
Inga föräldrar har följaktligen hörts och jag tror inte heller att personalen har fått tillfälle att yttra sig. Och jag är också tämligen säker på att ingen skriftlig riskbedömning har skett, något som är ett krav i samband med att ändringar i verksamheten planeras. Vilket för övrigt ska göras innan en verksamhetsförändring av det här slaget beslutas. Jag tror inte ens att föräldrar och personal är medvetna om planerna för Blåsut skola.
När det gäller kostnaderna så räknar förvaltningen med att en renovering och utbyggnad av Öxnered skola skulle kosta drygt 175 miljoner kronor. Och det behövs under alla förhållanden en ny Öxneredsskola. Däremot finns det ingen beräkning på vad en ombyggnad av Blåsut till förskola skulle kosta, mer än att det inte bedöms vara kostnadseffektivt. Å andra sidan skulle en ny förskola i området enligt beräkningarna kosta 45 miljoner kronor.
När det gäller om Blåsut enbart ska vara en lågstadieskola säger utredningen att det då skulle bli dyrare för nämnden att både betala hyra för en ny skola i Öxnered och samtidigt ha kvar den i Blåsut.
För egen del vet jag inte riktigt vad jag tycker. Det finns som alltid för- och nackdelar, det finns som alltid olika perspektiv som ska vägas mot varandra. Jag vet bara att det skulle kännas oerhört svårt att fatta ett beslut om flytt av blåsutbarnen och nedläggning av skolan redan på måndag. Det känns inte bra att fatta ett beslut över föräldrarnas, och personalens, huvuden.
Sedan har utredningen också tagit upp Norra skolan. I förvaltningens uppdrag ingick det nämligen att även utreda en renovering och utbyggnad av denna skola.
Utredningen har kommit fram till följande slutsats:
”När det gäller Norra skolan så har förvaltningarna kommit fram till att det inte är möjligt att genomföra ombyggnad eller tillbyggnad av Norra Skolan. Därför föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att Barn- och utbildningsnämnden beslutar att förvaltningen utreder möjligheten att bygga en ny skola på Holmängen.”
Nu menar inte förvaltningen att det skulle vara ”fysiskt” omöjligt att bygga ut Norra skolan, utan att det inte skulle vara kostnadseffektivt. Även om Norra skolan, med sitt ”Fängelse” och ”Slott” (byggnaderna kallas så i folkmun), består av fina byggnader som många tycker ska vara orörda, så tyckte till och med den gamle stadsarkitekten att det skulle vara möjligt att bygga ut skolan på ett snyggt och stilenligt sätt. (På fotbollsplanen vid sjön, på en plats bredvid där modulerna står idag.) Ja, det finns till och med ritningar/skisser på en utbyggnad. Det finns dock inga ritningar medskickade för de nuvarande alternativen, så jag vet inte riktigt hur förvaltningen tänker denna gång.
Förvaltningen menar att om Norra skolan skulle byggas ut enligt det ”mindre” alternativet, så måste också en ny skola behöva byggas. Och då skulle nämnden få dels ökade kostnader för Norra samtidigt som det skulle bli kostnader för den nya skolan. Om Norra skolan byggs ut enligt det ”största” alternativet, så skulle det ändå finnas en risk för att alla elever inte skulle få plats.
Den nya skola det pratas om föreslås ligga på Björkholmsgatan, på Holmängen.
Kostnaderna för tillbyggnad och ombyggnad av Norra skolan enligt det ”större” alternativet beräknas uppgå till drygt 129 milj kr, medan det ”mindre” alternativet, ”renoveringar och ombyggnader” som det står i utredningen, skulle kosta drygt 31 milj kr.
Vad en ny skola kostar att bygga på Holmängen vet jag inte, det står inte i handlingarna, men jag skulle gissa att den lär kosta uppåt 100-150 miljoner. (Eller?)
Utredningen tar för övrigt också upp trafiksituationen vid Norra skolan, som har ganska mycket i övrigt att önska, och att det finns brist på friytor för eleverna.
Det jag tycker är en svaghet i utredningen, det är att den bara betraktar elevsituationen i Nordstan, inklusive det nya bostadsområdet på Holmängen. Jag skulle vilja ta med Torpaområdet i diskussionen också. Den gamle förvaltningschefen hade till exempel en idé om att eleverna på Tärnan (låg- och mellanstadiet) skulle flyttas – av integrationsskäl. Varför inte då åtminstone utreda en utbyggnad av Norra skolan modell ”mindre” och en ny skola på Holmängen i samband med en avveckling av Tärnanskolan?
Som sagt, det känns inte speciellt bra att ta dessa stora och viktiga beslut redan på måndag. Det skulle nog behövas mer tid och mer dialog med berörda, både föräldrar, rektorer och övrig personal, innan ett slutgiltigt beslut kan fattas.
Och mellan oss politiker och partier. Beslutet kommer ju att avgöra den centrala skolstrukturen i många, många år framåt… Det vore bra om alla blev överens.
Dessutom vore ett snabbt beslut inte riktigt att ge den respekt och det erkännande till utredaren som den ambitiösa utredningen förtjänar.
.
PS. Jag har inte tagit med alla aspekter och fakta som finns med i utredningen. Vill du läsa den, kan du ladda ner den här.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer