Arkiv
En viktig politisk vecka (BUN)
Det har blivit en del läsande av politiska handlingar under helgen. En viktig politisk vecka är nämligen i antågande. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har möte måndagen den 21 mars och kommunfullmäktige två dagar senare, onsdagen den 23 mars. Och det är många sidor att läsa. Trots att en del material inför BUN-sammanträdet ännu inte har skickats ut.
De två tyngsta ärendena, som jag ser det, som BUN ska avhandla på det kommande sammanträdet, är budget 2017 och utredningen kring den framtida organisationen av kommunens förskolor.
Nämnden ska också ta upp en hel del annat. Ledamöterna ska få en föredragning om Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse och vi ska godkänna en upprättad plan för intern kontroll. Mycket underlag att läsa igenom, men troligen få diskussioner. Kanske blir det en och annan fråga.
Nämnden ska också anta en bilaga till nya barnomsorgsavgifter. Bilagan ska helt enkelt uppdateras efter ett beslut i kommunfullmäktige.
Skolverket har ändrat maxtaxan vilket innebär att inkomsttaket indexregleras och Skolverket föreslår också nya avgiftsnivåer för maxtaxan. Vänersborg följer Skolverkets avgiftsnivåer helt och hållet. Det gäller alltså förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. De nya taxorna gäller från och med den 1 april.
Nämnden ska lämna ett yttrande på den nya översiktsplanen. Och ur nämndens perspektiv så är det naturligtvis barn-, ungdoms- och utbildningsfrågor det gäller. Det handlar om att det ska finnas förskolor och skolor i närheten av de nya bostadsområdena, att det ska finnas lämpliga gång- och cykelvägar till t ex skolor och att det ska finnas grönska och rekreationsmöjligheter i anslutning till hemmen, förskolorna och skolorna.
Fast ibland, ganska ofta faktiskt, undrar jag vad kommunens planer, vackra ord och visioner är värda mer än de papper de är skrivna på. Det är ju mer regel än undantag att andra hänsyn väger betydligt tyngre för betongpartiernas företrädare när det kommer till den krassa verkligheten. Jag tänker t ex på att det ska byggas på Blåsuts enda grönområde, det vid Kindblomsvägen.
Det ser äntligen ut att börja rulla på med den nya förskolan på Hönan. Efter två år. Men gammal i det politiska gamet som jag är så ropar jag inte ”hej” än…
Marie Dahlin (S) skickade ju, helt riktigt för övrigt, tillbaka BUN:s beslut om en ny förskola för att BUN skulle komplettera med diverse fakta (se ”Några ärenden till”). Nästa vecka ska BUN göra det…
Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram en ritning över den nya förskolan:
På skissen (bilden ovan blir större när du klickar på den) innehåller Hönan 6 avdelningar med plats för upp till 23 barn i varje avdelning. Det är bra, det behövs många platser.
Investeringen beräknas kosta 39,8 milj kr; 10,0 milj kr år 2016 och 29,8 milj år 2017. Det är 5,2 milj kr mer än beräknat, vilket måste lösas på något sätt. Det går att skjuta andra investeringar på framtiden eller också kan nämnden helt enkelt begära ett ökat investeringsutrymme av fullmäktige. Det sistnämnda skulle bli bäst, eftersom de andra investeringarna också är nödvändiga.
Ola Wesley, tillsammans med hela fullmäktigegänget från sverigedemokraterna, har skrivit, eller snarare kopierat (se nedan), en motion som BUN ska behandla på måndag. Motionen heter:
”Att införa en skol/näring/föreningslivsdag i kommunen.”
Det handlar inte om näringsrik föda eller livsmedel, som man kan tro av rubriken, utan om ett samarbete mellan skolan och näringslivet. Eller? För samtidigt som det står i motionen om samarbete med näringslivet så står det också om hälsa och minskad barnfetma.
Motionen hänvisar till Bunkeflomodellen. Bunkeflomodellen handlar om att elever ska ha ökad fysisk aktivitet och rörelseträning i skolan. Därmed ska inte bara hälsan förbättras utan som grädde på moset förbättras också kunskapsresultaten.
Sverigedemokraterna i Vänersborg vill nu:
”utveckla modellen ytterligare, och till modellen lägga ett nära samarbete med näringslivet.”
Och detta är revolutionerande. Sverigedemokraternas ledamöter i Vänersborgs fullmäktige agerar nydanande pedagoger och levererar ett nytt pedagogiskt framgångskoncept för den svenska skolan. Fantastiskt. De vill koppla fysisk aktivitet och rörelseträning med näringslivet.
Och detta bara på en enda skoldag!
Och naturligtvis är det för bra för att vara sant. Sverigedemokraternas tankar är lika förvirrade som motionens innehåll. Hur ser t ex sambandet ut mellan fysisk aktivitet och rörelseträning och ett nära samarbete med näringslivet? Och hur kan fysisk aktivitet och rörelseträning kombineras med ett nära samarbete med näringslivet – under bara en enda dag?
Motionen avslutas med att sverigedemokraterna vill att kommunfullmäktige ska besluta:
”Att uppdra åt lämplig nämnd att planera för- samt införa ovanstående förslag.”
Och då undrar jag – vilket förslag? Är det överskriften som är själva förslaget? Och lämplig nämnd? Vet inte sverigedemokraterna att grundskolorna ligger under barn- och utbildningsnämnden?
För övrigt har sverigedemokraterna i Vänersborg inte skrivit motionen själva. Motionen är tidigare lagd i Borås. I Höganäs och Mönsterås likaså. Men i de två sistnämnda kommunerna var sverigedemokraterna i varje fall kloka nog att stryka kopplingen till näringslivet.
Jag återkommer med fler bloggar inför BUN-mötet. Jag tänker naturligtvis ta upp förskoleutredningen och budgeten för nästa år. Tills dess så går det att ta en koll på handlingarna inför barn- och utbildningsnämndens sammanträde, och sverigedemokraternas motion, på kommunens hemsida – klicka här.
Detaljplan för Ursand – och två pooler
Jag tog faktiskt en sväng till Ursand häromveckan. Jag har inte varit på platsen för löparlegendaren Arne Anderssons framfart i simskolebranschen sen i somras. Då tog jag mig en trevlig tur med
Strömkarlen (se bild). Som för övrigt lade till vid bryggan där jag efter fyra somrar av idogt tränande av ben- och armtag under Arnes överinseende till slut kunde kasta flytvästen och ta de första trevande simtagen utan hjälpmedel. I 14-15-gradigt vatten…
På Ursand sprang jag på Daniel. Daniel är platschef på campinganläggningen. Vi har setts någon gång förut, så han kände igen mig. Och jag honom.
Vi började prata om de planer som finns för Ursand. Han passade på att visa mig modellen över den framtida visionen. Med sjöbodar och allt…
Sjöbodarna låg dock några år fram i tiden vad jag förstod. Om kommunen nu någonsin kommer att tillåta att de sjösätts, förlåt, byggs.
Kommunen håller, efter många turer under de senaste åren, på att utarbeta en detaljplan för området. Syftet med att upprätta en detaljplan över Ursandsområdet är att:
”fastställa lämplig markanvändning samt möjlig utveckling och utökning av befintlig camping, att säkerställa allmänhetens tillträde till, från och genom området och att skapa ett attraktivt turistmål för besökare och boende i Vänersborg.”
Och kommunen har kommit ganska långt med detaljplanen. Den 2 mars yttrade sig kommunstyrelsen över ett förslag till detaljplan som byggnadsnämnden hade arbetat fram.
Kommunstyrelsen ställde sig i stort sett bakom förslaget. Men ändrade lite. Ändringen innebar att:
”strandskyddet upphävs i den del som utgör konferensanläggning/brygga. Detta på grund av att en eventuell byggnation försvåras/fördröjs avsevärt om strandskyddsdispens ska sökas.”
Detaljplanen skickades därför tillbaka till byggnadsnämnden.
Daniel var mycket nöjd med detaljplanen så långt. Det var bara en liten hake. Poolerna…
Daniel (och Bert Karlsson) vill bygga pooler på det område där de tivoliliknande och ytterst fula gummi- och plasttornen och -bassängerna tidigare stod.
Och det är ok för kommunen att bygga två pooler, varav en barnpool, på platsen. Faktiskt. Kommunen har inga invändningar. Problemet är bara när…
Detaljplanen vinner inte laga kraft förrän tidigast i juli och det är först då som Daniel (och Bert) får börja bygga. Problemet är naturligtvis att poolerna då inte hinner användas denna sommar. Ursand vill att poolerna ska stå klara när badsäsongen börjar. Och det kan man ju förstå.
Det är inget olagligt om poolerna börjar byggas innan detaljplanen har vunnit laga kraft, bara Ursand får dispens. Som det ser ut nu så säger de styrande partierna emellertid nej till detta.
Vilket för en utomstående kan tyckas lite småaktigt. Visst ska regler och lagar följas, men det görs ju vid en dispens. Och skulle inte alla besökare, både vänersborgare och turister, tjäna på att poolerna står klara i juni istället för i augusti…? Det handlar ju faktiskt bara om två månader, men en hel sommar…
Jag vet inte orsaken till ”principfastheten” från de styrande i kommunen. Frågan har ju ingen praktisk betydelse – för kommunen. Däremot har den det för Ursand – och alla badgäster.
Vill ”kommunen” visa vem som bestämmer? Är det för att sätta arrendatorn Bert Karlsson på plats?
Och visst kan man tycka vad man vill om Bert, och det gör de flesta. Men i det här fallet handlar det om två månader mer eller mindre. Inget annat.
Det är klart att det ska byggas två pooler på Ursand som står klara före det att badsäsongen börjar. Dessutom är de betydligt smakfullare än plastschabraken som har stått där i alla år…
Tycker jag.
Fiber! Fiber! (2/2) – del 3
Här kommer den tredje och sista delen av berättelsen om hur Vänersborgs kommun och TeliaSonera slöt ett samarbetsavtal om fiberdragningen. Och vad detta avtal egentligen innebär när det gäller ensamrätt. (Del 3 är en direkt fortsättning på del 2. Som är en fortsättning på del 1…)
===
I de två tidigare bloggarna i denna serie har jag undersökt bakgrunden till samarbetsavtalet mellan Vänersborgs kommun och Telia. Jag har stött på en hel del frågetecken. Denna blogg kommer i huvudsak att handla om den ensamrätt som samarbetsavtalet enligt Vänersborgs kommun ger Telia. Och då hopar sig ännu fler frågetecken…
… och då är vi också tillbaka till James Buccis (V) reservation i förra torsdagens samhällsbyggnadsnämnd.
Berörda tjänstemän inklusive kommunjuristen, betongpolitikerna (S+C+MP+M+L+KD) och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin, som flera gånger har uttalat sig i TTELA, anser allihop att, och jag citerar kommunens hemsida:
”Avtalet med Telia är tecknat efter en konkurrensutsättning. Telia har i enlighet med avtalet, ensamrätt att gräva i kommunens mark vad gäller fiber till hushåll i tätorterna i Vänersborgs kommun fram till och med 2017.”
Men nu var det alltså så att avtalet var en tjänstekoncession, vilket betyder att kommunen inte köper något av Telia. Det är det fastighetsinnehavarna som gör. Och fastighetsägarna måste ju, om konkurrens gäller, kunna välja mellan olika bolag… Eller? Det kan väl inte kommunen avtala bort?
I Konkurrenslagen står det:
”Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet … tillämpa ett visst förfarande, om detta
1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller
2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.”
Det tycks mig som om kommunen har en skyldighet att upprätthålla konkurrensen på marknaden i stället för att avskaffa den…
Men så tycker man alltså inte i Vänersborg. I Vänersborg tycker de ansvariga att de kan avtala bort konkurrensen – därför att samverkansavtalet är:
”upphandlat i konkurrens.”
… även om detta bara var en koncession som inte handlar om köp och sälj…
Alltså. Den riktiga konkurrensen, den om pris och kvalitet när fastighetsägarna sluter avtal med en fiberleverantör, den tycker samtliga kommunalt inblandade, inklusive kommunjuristen, att man kan upphäva.
Jag kan inte se att detta är i överensstämmelse med konkurrenslagarna.
Men vad står det i avtalet med Telia? Står det att Telia har ensamrätt att dra fiber i kommunens tätorter?
Nej, det gör det faktiskt inte.
Här måste jag, innan jag går vidare, återge min mailväxling med förvaltningschefen på samhällsbyggnadsnämnden (=FC): 
(Jag) ”Det står inget om ensamrätt i detta avtal.”
(FC) ”Det är det avtal som vi hänvisar till.”
(Jag) ”Men det står ju inget om ensamrätt?”
(FC) ”Det är upphandlat i konkurrens.”
Vi kom inte längre.
Det blev förresten samma visa i dialogen med kommunjuristen (=KJ). Den mailväxlingen kan också vara värd att återge:
(KJ) ”Avtalet med Telia är inte exklusivt men med hänsyn till konkurrensutsättningen har kommunen för tillfället samarbetsavtal beträffande kommunens fibrering av enfamiljshushållen inom tätorterna endast med Telia.”
(Jag) ”Om det inte är exklusivt hur kan då andra aktörer förbjudas att gräva ner fibrer? … Var kommer ensamrätten ifrån? Var står det skrivet?”
(KJ) ”Andra aktörer är också välkomna att gräva fiber men inte till enfamiljshus och inte inom Vänersborgs kommuns tätorter fram till och med år 2017.”
(Jag) ”Om det ändå finns aktörer som vill gräva i Vänersborg, och det till ett billigare pris än Telia och enligt samma villkor (eller bättre) än de som står i avtalet, var står det att de inte får? Var i samarbetsavtalet står det att Telia i och med detta avtal har ensamrätt?”
(KJ) ”Avtalet är ju inte exklusivt.”
(Jag) ”förklara för mig vad det betyder att avtalet inte är exklusivt när det hindrar andra aktörer från att gräva ner fiber.”
(KJ) ”Det känns som att jag svarar dig det jag redan har skrivit. Avtalet är inte exklusivt. Andra aktörer är också välkomna att gräva fiber men inte till enfamiljshus och inte inom Vänersborgs kommuns tätorter fram till och med år 2017.”
Och då tänkte jag att det kanske vore idé att anlägga ett annat perspektiv för att få större klarhet – och kanske ett riktigt svar. Innan jag gav upp typ.
(Jag) ”Det vore intressant att se på vilka grunder Telia skulle kunna bryta avtalet eller ”stämma” kommunen om kommunen tillät Svensk Infrastruktur att gräva ner fibrer. Vet du vilka grunder Telia skulle kunna hänvisa till?”
(KJ) ”Jag vill inte spekulera kring det.”
Nu gav jag upp.
Vad är det jag inte begriper? Är detta ett sådant där tillfälle när man missar det uppenbara? När man liksom inte ser sammanhanget fast det ligger där mitt framför ögonen.
Men jag kan trösta mig med att jag tydligen inte är ensam. En ansvarig tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade i höstas också avtalet med Telia på samma sätt, då tjänstemannen gav Svensk Infrastruktur ett skriftligt godkännande om att få gräva fiber till invånare i kommunen.
Och Johan Sundberg på Svensk Infrastruktur sa till TTELA:
”Var står det i avtalet att det är exklusivt? Vi kan inte hitta det någonstans.”
Telia (genom Skanova som är det dotterföretag som bygger och äger fibernätet) hävdar också, i TTELA-artikeln ”Vi har inte uteslutit någon annan” den 26 januari, att företaget inte har ensamrätt.
Inger Gunterberg, informationschef på Skanova, säger enligt TTELA:
”Från Telias perspektiv är samverkansavtalen inte exklusiva, de är en avsiktsförklaring. … Kommunen har valt att formulera det som exklusivt. Det är inget i Telias avtal som förhindrar att ytterligare aktörer kampanjar. Vi har inte uteslutit någon annan. ”
Det verkar som de ansvariga på kommunen är tämligen ensamma om sin tolkning att avtalet med Telia ger Telia ensamrätt på att dra fiber. I varje fall efter det att avtalet undertecknades… När Vänersborgs kommun gick ut på ”upphandling” om ett samarbetsavtal med lämplig partner, så var tongångarna annorlunda. Kommunen skrev nämligen i annonsen:
”kommer inte garantera vald samarbetspartner en exklusiv rätt att bygga fibrer i kommunen”
När Telia lade in sitt anbud så skrev Telia som kommentar på denna punkt:
”Vi är fullt införstådda med detta och ser det som helt naturligt på en öppen marknad.”
Denna fråga och detta svar går inte att tolka på annat sätt än att det ska råda konkurrens om fiberdragningen även efter det att kommunen har slutit avtal. För det är ju precis det som står! Den partner som kommunen väljer att skriva avtal med garanteras inte exklusiv rätt att bygga fibrer. Det skriver kommunen själv. Och Telia ser detta som helt naturligt.
Ett samarbetsavtal i all ära, konkurrensutsatt eller inte – om nu avtalet med Telia innebär ensamrätt, monopol, så måste det väl stå någonstans?! Precis som Bucci skrev i sin reservation…
I avtalet som kommunen hänvisar till när den säger att Telia har ensamrätt på att dra fiber, står det:
- ”… beslutat att ingå ett långsiktigt icke exklusivt samarbete.”
- ”Om en annan aktör under projekttiden tecknar bindande kundavtal i ett område ska detta område räknas som klart och ingå i statistiken som uppfyllt mål.”
Det står ingenting om ensamrätt. Tvärtom, det framgår alltså att andra företag också får dra fibrer.
Vänersborgs kommun har alltså slutit ett avtal med Telia som enligt Vänersborgs kommun ger Telia ensamrätt på fiberdragningen i Vänersborgs tätorter. Fast det inte står något om ensamrätt i avtalet.
Innan jag lämnade denna fråga åt sitt öde, så var jag emellertid tvungen att ta en snabb koll på vad några av våra myndigheter sa om principerna för kommunala insatser på bredbandsområdet. Och då stötte jag på en broschyr som hette just ”Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet”.
Broschyren var utgiven av Post- och telestyrelsen (PTS), Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Konkurrensverket. Det är tunga ”myndigheter” i Sverige. Tillsammans har de tagit fram riktlinjer för hur kommuner bör agera i bredbandsfrågor. (Du kan hämta broschyren här.)
Och min bestämda åsikt att denna broschyr på ett ovedersägligt sätt visar att Vänersborgs kommun har fel när den hävdar Telias ensamrätt.
Några citat ur broschyren:
- ”Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen, till exempel genom exklusivitetsavtal oavsett om det är en privat eller offentlig aktör.”
- ”Parallelletablering av fiber bör främjas där så är möjligt och lämpligt.”
- ”När det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad bör markavtal tecknas på skäliga och icke diskriminerade villkor.”
- ”Kommunal säljverksamhet och förfaranden i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med 3 kap 27 § konkurrenslagen (2008:579) förbjudas om de snedvrider eller hämmar konkurrensen eller är ägnade att snedvrida eller hämma konkurrensen. Exempel på säljverksamhet eller förfaranden i säljverksamheten som kan komma att förbjudas är när kommunen … inte ger tillträde till infrastruktur på skäliga och icke diskriminerande villkor, eller agerar selektivt, det vill säga utan sakliga skäl behandlar aktörer olika.”
Och som om inte detta vore nog, ett sista citat, som är något att bita i för alla betongpolitiker och berörda tjänstemän i Vänersborgs kommun:
- ”I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen, på alla nivåer
i värdekedjan, beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen, till exempel genom exklusivavtal med enskild operatör, oavsett om det är en privat eller offentlig aktör.”
Det har hopat sig en hel del frågetecken under tiden som jag har jobbat med de här tre bloggarna. Jag kan emellertid inte uttala mig om att något har skett utanför lagens råmärken. Arvet från det förflutna avskräcker dock, jag tänker t ex på skandalerna kring arenan, Toppfrys och bredbandsutbyggnaden på södra Dal. Det är ju i stort samma personer som drar i trådarna nu med.
I slutändan är det nog bara en domstol som kan avgöra om hanteringen av fiberutbyggnaden i Vänersborgs kommun har gått rätt till.
==
PS, Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.
- Fiber! Fiber! (1/2)
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 1
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 2
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 3
Fiber! Fiber! (2/2) – del 2
Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg – ”Fiber! Fiber! (2/2) – del 1”. Det handlar om Vänersborgs kommuns avtal angående fiberdragning med TeliaSonera Sverige AB. 
==
Vänersborgs kommun tyckte att utbyggnaden av fibernätet i kommunens tätorter skulle komma igång, och det så fort som möjligt. Därför ville kommunen upprätta ett samverkansavtal med ett företag som åtog sig denna uppgift. Annonseringen skedde enbart på Vänersborgs kommuns hemsida. Det beskrev jag i min förra blogg.
Så här löd annonsen på kommunens hemsida:
”Vänersborgs kommun:
- förväntar sig att utvald leverantör tar ett helhetsansvar för att nå de mål som beskrivs i kommunens ”Fiberstrategi Vänersborgs kommun 2015-2020”
- kommer inte att vara delägare/finansiär i den fiber som grävs ner. Leverantören står risken i projektet och blir sedan operatör av nätet
- vill att projektet genomförs under perioden kvartal 3, 2016 till kvartal 2, 2017
- vill att det nät som byggs skall vara av ”Öppen fiber standard”. Anslutningskostnaden för villa initialt bör inte överstiga ca 20 000 kr. Försäljningsprocessen till slutkund utförs av leverantör, som också bär alla kostnader runt detta
- kommer inte garantera vald samarbetspartner en exklusiv rätt att bygga fiber i kommunen”
Och:
”fiberaktören anger samarbetsformer, fiberutbyggnadsformer, förläggningsmetoder samt vad som önskas av kommunen som partner.”
I Konkurrensverkets författningssamling står det att:
”För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning, måste exempelvis förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och bland annat innehålla samtliga antidiskrimineringsvillkor.”
Jag vet inte om förfrågningsunderlaget var klart och tydligt och att samtliga antidiskrimineringsvillkor var med. Men vi förutsätter väl det.
Två företag skickade in sina ansökningar, TeliaSonera och IP-ONLY. Telias ansökan mailades kl 17.48 samma dag som kommunfullmäktige senare antog Fiberstrategin, dvs den 17 juni. Den är också stämplad av kommunen, diarieförd, samma dag. På IP-ONLY:s ansökan finns det märkligt nog inga stämplar eller datum.
Det är svårt för en amatör att se någon avgörande skillnad mellan de två leverantörernas anbud. Telia är ”duktigare” på det sättet att de mer konkret vänder sig till Vänersborg och inte gör reklam för sin verksamhet så där i allmänhet. Telia kommenterar också ovanstående punkter en efter en. IP-ONLY vill istället ha en träff med kommunen för att informera mer konkret. Skillnaderna kan nog ha att göra med att Telia känner till Vänersborg bättre än IP-ONLY. Telia har nämligen redan lagt fiber till ett antal hushåll och de har samarbetat och har ett avtal med Vänersborgsbostäder. Å andra sidan ger IP-ONLY några prisuppgifter som ser ganska intressanta ut…
TeliaSonera vann upphandlingen och fick avtalet.
Den enda officiella motivering som finns till att kommunen valde Telia återfinns i Marie Dahlins (S) beslut (9 juli 2015):
”Av inkomna svar och efter möten med leverantörerna görs en sammantagen
bedömning om att Telia Sonera bäst svarar mot kommunens angivna förutsättningar.”
Det tycks mig vara en alltför knapphändig och oprofessionell motivering till ett sådant här stort beslut. För det kan väl ändå inte vara så som några ”onda tungor” påstår – att detta var bestämt redan från början…
Dessutom har jag en undran om varför Marie Dahlin (S) ensam fattade beslutet. Efter ett beslut i kommunstyrelsen den 1 juni (se min förra fiberblogg), så fick kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) uppdraget att besluta om leverantör. Sedan ger kommunstyrelsens arbetsutskott uppdraget till Marie Dahlin. Två delegationer i rad typ. Dahlin skriver dessutom på beslutet i egenskap av kommunstyrelsens ordförande, inte arbetsutskottets. 
Så beslutet att Telia ska dra fibrer i alla tätorter i Vänersborgs kommun, en affär i miljonklassen, fattas av en enda person. Något anmärkningsvärt kan man tycka, även om denna enda person råkar vara Marie Dahlin (S).
Det finns inga hänvisningar till paragrafer som förklarar lagligheten i detta delegationsbeslut. Som det brukar finnas på den här typen av beslut, men det kanske inte behövs…
Men vad är det egentligen som kommunen och Telia sluter avtal om? Vad är det som kommunen har upphandlat? I avtalet står det:
”… åtar sig Parterna att samverka kring etablering och drift av ett aktivt öppet fibernät och en öppen Tjänsteplattform där Tjänsteleverantörer kan erbjuda bredbandstjänster till boende och verksamheter i Kommunen.”
Avtalet innebär att kommunen helt enkelt ska samarbeta med Telia på olika sätt så att så många som möjligt av kommunens invånare och företag ska få möjlighet att ansluta sig till IT-infrastrukturen.
Det står också i avtalet att Telia ska bekosta, installera, underhålla och uppgradera IT-infrastrukturen och Tjänsteplattformen. Telia ska dessutom drifta och övervaka IT-infrastrukturen.
Men kommunen och Telia sluter inte några överenskommelser om köp och sälj i samverkansavtalet. Fast det är klart, samma regler om återställningskostnader mm gäller ju för Telia också, precis som för alla andra företag som tänker gräva på och i kommunens gator och marker. Det är i och för sig pengar, men det handlar om självkostnad, dvs kommunen tar inte ut någon vinst.
”Kostnad eller ersättning som part debiterar den andra parten skall inte överstiga partens självkostnad.”
Telia ska inte betala ett öre till kommunen eller tvärtom för fibernätet. De som ska betala Telia och de som ska ingå avtal med Telia är varje kund, varje enskild fastighetsägare, som vill att Telia ska dra fiber till fastigheten.
Upphandlingschefen upplyste mig om att det här är ett så kallat koncessionsavtal, och jag fick också en definition:
”tjänstekoncession: ett kontrakt av samma typ som ett offentligt tjänstekontrakt med den skillnaden att ersättningen för tjänsternas utförande utgörs antingen av endast rätten att utnyttja tjänsten eller av dels sådan rätt, dels betalning.”
Inköpschefen bifogade även en Kammarrättsdom som fastslog att avtalet mellan kommunen och Telia rör sig om en tjänstekoncession. (Jag fick för övrigt denna dom också av kommunjuristen.) Varför jag nu fick det, om allt var solklart… Domen handlade om Österlens Kraft som förlorade ett överklagande mot Simrishamns kommun i ett liknande ärende. Fast i domen stod det som en av motiveringarna:
”Den ekonomiska risk som är förenad med utnyttjandet av tjänsten ska förstås som en risk att utsättas för marknadens nycker. Det kan ta sig uttryck i en risk för att utsättas för konkurrens från andra ekonomiska aktörer…” 
Och den här risken att utsättas för konkurrens finns ju inte i Vänersborg, eftersom samhällsbyggnadsnämnden har tolkat avtalet som att Telia har ensamrätt på fiberutbyggnaden. Dessutom innehöll det avtal som Simrishamns kommun slöt också betydligt fler ”komponenter”, det var ett helt paket av tjänster som upphandlades, än det avtal Vänersborg slöt med Telia. Och därför är jag osäker om det helt och hållet är jämförbart.
Med andra ord, det handlar alltså inte om någon vanlig offentlig upphandling eftersom det inte är kommunen som är kund. En fiberanslutning är, som sagt, en affär mellan fiberföretaget och hushållen.
Upphandlingen som kommunen gjorde och som Telia vann är således en tjänstekoncession som innebär att:
”det är vald utförare som står för den betydande risken och att ersättningen kommer från fastighetsägarna.”
Och då är vi alldeles strax tillbaka vid James Buccis (V) reservation i förra torsdagens samhällsbyggnadsnämnd:
”Jag finner det direkt osmakligt och skandalöst att inför ett beslut bli serverad ett falsarium, och ett falsarium är det tills någon plockar fram och diarieför ett avtal som givit Telia ensamrätten att lägga fiber.”
Men denna spännande fortsättning, och överhuvudtaget anledningen till att jag valde att fördjupa mig i detta ämne, kommer i den tredje och avslutande bloggen om fiber i Vänersborg.
PS. Fortsättning följer.
PPS. Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.
- Fiber! Fiber! (1/2)
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 1
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 2
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 3
Fiber! Fiber! (2/2) – del 1
Den här bloggen var tänkt att bli en kortare sammanfattning av Vänersborgs kommuns avtal angående fiberdragning med TeliaSonera Sverige AB. Ungefär samma längd som den tidigare fiberbloggen ”Fiber! Fiber! (1/2)”. Men så växte bloggen, och växte. Till slut fick jag ambitionen, det gav sig liksom själv, att göra en sån fullständig sammanfattning av historien/affären som det bara var möjligt för en utomstående betraktare. När jag ändå höll på, typ.
Den blev så lång så att jag delar upp den. Därav rubriken. Delarna hör ihop, där den ena slutar, där börjar den andra.
====
Fiberdragningen i tätorterna i Vänersborg har diskuterats livligt i början av detta år. TTELA har haft flera artiklar i ämnet och det har också debatterats på insändar- och debattsidor.
Naturligtvis är det bra att någon äntligen börjar gräva i centralorternas gator och vägar, så att vi som inte bor på landsbygden också får tillgång till fiber. (Jag har för övrigt själv tecknat avtal med Telia.) Men samtidigt undrar många vad som har föregått upphandlingen med Telia och varför Telia har fått ensamrätt. Det började jag också, lite lätt, att undra över.
Några av Vänsterpartiets medlemmar har det senaste året undrat desto mer. De har engagerat sig i fiberfrågan, men jag tillhörde inte dem. Jag ska inte här återge allt som till exempel hände kring utarbetandet av den fiberstrategi som fullmäktige efter en del om och men fattade beslut om den 17 juni 2015. Jag nöjer mig med att hänvisa till inlägget ”Fiber har blivit ett samtalsämne” på Vänsterpartiets hemsida. Där finns det också ett flertal länkar till protokoll och andra dokument.
Men så ställdes Telias ensamrätt på att lägga fiber på sin spets i förra veckan (3 mars). Frågan kom upp på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde. Det hade nämligen inkommit en:
”öppningsanmälan för fiber i centrum från ett annat bolag, Svensk Infrastruktur.”
Svensk Infrastruktur hade tänkt börja gräva redan den 15 mars. Det ansåg tjänstemännen i samhällsbyggnadsförvaltningen med förvaltnings- och gatuchefen i spetsen att de inte skulle få. Ur tjänsteskrivelsen:
”Ett avtal ger Telia ensamrätten att lägga fibrer till en och tvåfamiljshus inom tätorterna fram till 2017-12-31.”
Samhällsbyggnadsnämnden höll med sin förvaltning. Svensk Infrastruktur fick inte börja gräva i Vänersborg. Ledamöterna från triumviratet (S+C+MP) var eniga med minialliansens ledamöter (M+L+KD). Nämnden beslutade att Svensk Infrastruktur inte får börja gräva förrän den 1 januari 2018.
Detta gjorde James Bucci (V) mycket upprörd. Bucci röstade inte bara emot beslutet (precis som Vänsterpartiets andre ledamot, och också en sverigedemokrat), han skrev en reservation som var oerhört tuff.
”Jag finner det direkt osmakligt och skandalöst att inför ett beslut bli serverad ett falsarium, och ett falsarium är det tills någon plockar fram och diarieför ett avtal som givit Telia ensamrätten att lägga fiber.”
James Bucci skräder således inte orden… (Hela reservationen kan läsas på Vänsterpartiets hemsida: ”Kan fiber vålla feber?”.)
Och när James Bucci reagerar så kraftfullt, då brukar det alltid ligga en hund begraven. Någonstans. Jag var tvungen att veta mer…
Och det visade sig mycket riktigt finnas åtskilligt i hanteringen av fiberfrågorna som man kunde ställa sig frågande inför. Jag ska försöka att bit för bit gå igenom vad som har hänt och hur det har lett fram till dagens situation – och James Buccis reservation.
Vänersborgs kommun slöt den 10 juli 2015 genom kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) ett samverkansavtal med TeliaSonera Sverige AB.
Bakgrunden var att kommunstyrelsen några veckor tidigare, den 1 juni 2015, hade beslutat att:
”Kommunstyrelsen ger Kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att, under förutsättning av att Kommunfullmäktige antar Fiberstrategi 2015-2022, efter urvalsprocess besluta om leverantör.”
Först skulle fiberstrategin antas av kommunfullmäktige, sedan skulle kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) besluta om leverantör. Egentligen inte särskilt märkvärdigt. Om det 
nu inte hade varit så att kommunfullmäktige skulle anta fiberstrategin samma dag som ansökningstiden för att vilja skriva avtal med kommunen gick ut…
Ja, egentligen var det ännu värre. Kommunfullmäktige antog inte fiberstrategin förrän vid 22-tiden på kvällen (den 17 juni). Det var två (2!) timmar innan ansökningstiden gick ut för de företag som ville vara med i processen om att vara:
”samarbetspartner för utbyggnad av fibernät.”
Och i den ansökan som företagen skulle lämna in så skulle den nyss beslutade Fiberstrategin beaktas:
”Vänersborgs kommun förväntar sig att utvald leverantör tar ett helhetsansvar för att nå de mål som beskrivs i kommunens ”Fiberstrategi Vänersborgs kommun 2015-2020”.”
Företagen hade alltså två timmar, mellan 22.00 och 24.00 på sig att lämna in en ansökan. Jag undrar om det är så här det ska gå till…?
Kommunen anser att allt har gått rätt och riktigt till. Och två företag lämnade in ansökningar, Telia och IP-ONLY. Därför anser kommunen också att överenskommelsen om samverkansavtalet har slutits i konkurrens. Förvaltningschefen på samhällsbyggnadsnämnden skrev i ett mail till mig:
”Det är upphandlat i konkurrens.”
Upphandlingschefen skrev:
”man [har] gjort konkurrensutsättning”
Och kommunjuristen skrev:
”Kommunen gjorde en konkurrensutsättning”
Och det är också vad Marie Dahlin (S) säger till TTELA vid upprepade tillfällen, t ex den 15 januari:
”Då vann Telia konkurrensutsättningen.”
Stämmer verkligen detta, har avtalet utsatts för konkurrens?
I Konkurrensverkets författningssamling står det om upphandling:
”alla leverantörer ska behandlas lika, det vill säga ges lika förutsättningar. Alla måste till exempel få samma information, vid samma tillfälle.”
Har alla företag fått samma information vid samma tillfälle? Jag anser att det finns skäl att tvivla på det. Kommunen har endast ”annonserat” om samverkansavtalet på sin egen hemsida.
Det finns regler kring annonsering. Inte för att jag är någon expert, men när det står följande i Lagen om offentlig upphandling, så antar jag att det betyder att kommunen ska göra något mer än att bara annonsera på sin hemsida:
”Vid förenklat förfarande ska den upphandlande myndigheten begära anbud genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i annan form som möjliggör effektiv konkurrens.
Vid urvalsförfarande ska den upphandlande myndigheten publicera en ansökningsinbjudan genom en annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig.”
Det här kommenterar också Gabriella Meischner på Svenska Infrastruktur när hon i en debattartikel i TTELA skriver:
”Denna så kallade upphandling är för oss helt obekant och kommunen har en hel del frågor att stå till svars för.”
Det finns elektroniska databaser som företag och kommuner ska använda sig av vid upphandlingar. Vänersborgs kommun brukar göra det. Inköpschefen skriver:
”Upphandlingar enligt LOU och LUF annonseras i Vismas annonsportal. Och därifrån sprids det till andra portaler. Upphandlingar över tröskelvärdet annonseras även i TED (Tender Electronic Daily), dvs annonseras inom EU.” 
Kommunen brukar alltså använda sig av elektroniska databaser. Men, inte i det här fallet.
Inköpschefen skriver:
”När det gäller tjänstekoncessioner, vilket konkurrensutsättningen av fiberutbyggnaden faller under, så är detta ännu inte reglerat i lag.”
Det här samverkansavtalet om fiberutbyggnaden är alltså att betrakta som en tjänstekoncession och en tjänstekoncession behöver inte konkurrensutsättas! (Jag ska ta upp det här med tjänstekoncession i nästa blogg.)
Men om avtalet nu inte behöver konkurrensutsättas varför är man från kommunens sida så noga med att hävda att avtalet verkligen har utsatts 
för konkurrens? Och om kommunen nu, enligt egen utsago, har varit så noga med konkurrensutsättningen, varför har det då inte gjorts fullt ut så att alla tvivel, om att allt har skett i total öppenhet med lika förutsättningar för alla, har kunnat skingrats?
Och varför har kommunen t ex inte föregått de avsikter och propåer som kommer från EU-håll för att ”täppa till” de ”hål” som finns lagstiftningen kring tjänstekoncessioner?
Inköpschefen skriver:
”Det finns dock ett EU direktiv så det kommer en lag för detta med. Direktivet skulle vara införd i svensk lagstiftning senast 1 april 2016, men regeringen har aviserat att detta kommer man inte att klara av. Troligen så kommer lagen LUK (Lagen om koncessioner) införas nästa år.”
Det ska komma lagstiftning om tjänstekoncessioner, men än så länge finns det alltså inga. Tjänstekoncessioner, som det här är fråga om mellan kommunen och Telia, behöver således inte annonseras. Fast det har det ändå gjorts. Fast ändå inte typ.
Hur som helst visste Telia uppenbarligen om annonseringen på kommunens hemsida. Och även IP-ONLY. Man kan fråga sig om dessa företag till skillnad från andra företag i branschen har till vana att regelbundet läsa på Vänersborgs kommuns hemsida? Jag vet inte, men jag har svårt att tänka mig det. Är det inte troligare att Telia och IP-ONLY har fått reda på detta på andra vägar?
Jag vet att det finns en arbetsgrupp i Västra Götalandsregionen som kalla Ubit. Den här arbetsgruppen:
”sitter och skissar på hur vi skulle kunna hjälpa kommuner som vill göra någon form av samarbete med någon av marknadens aktörer sedan en tid tillbaka.”
Och vilka aktörer har denna arbetsgrupp på regionen träffat?
”Vi har träffat Telia, IP-only och våra Stadsnät via Västlänk.” 
Telia och IP-ONLY?
Och när man dessutom tar i beaktande att Marie Dahlin sa till TTELA den 20 januari:
”Kommunen gick ut på sin hemsida och från början visade tre företag intresse, Svensk Infrastruktur var inte ett av dem.”
… så är det lätt att räkna ut vilket det tredje företaget är, eller hur…?
Min teori är att Telia och IP-ONLY (och Västlänk) inte alls har läst kommunens hemsida. De har fått reda på Vänersborgs avsikter på ett annat sätt. Via regionen… Eller om man så vill, mellan ”skål och vägg”. Och då sidsteppar
kommunen intentionerna från Konkurrensverket att:
”alla leverantörer ska behandlas lika, det vill säga ges lika förutsättningar. Alla måste till exempel få samma information, vid samma tillfälle.”
Jag anser att Vänersborgs kommun måste göra allt för att undvika och undanröja alla misstankar om att allt inte går 100 procent rätt till vid en upphandling. Jag menar, det är fortfarande många av oss vänersborgare som minns alla turer och skandaler kring arenan, Toppfrys och fiberdragningen i södra Dalsland.
Och vi är nog överens: Inte en gång till!
Särskilt inte som vissa påstår att det finns personella kontakter mellan både IT-avdelningen och Telia, och även socialdemokraterna. Det hade varit välgörande att slippa sådana här tråkiga, och möjligtvis felaktiga, spekulationer och rykten.
PS. Fortsättning följer.
PPS. Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.
- Fiber! Fiber! (1/2)
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 1
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 2
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 3
Snöröjning… En uppföljning.
Gårdagens blogg om snöröjningen (se här) på Lovisebergsgatan i Nordstan gav ett visst eko måste jag säga. Det var en överraskning. Jag har fått många kommentarer – både på mail, Facebook och på bloggen.
Jag har förstått att det råder ett visst missnöje med snöröjningen på många håll i kommunen. Och det är väl inte att undra på. Den sköts uppenbarligen inte alltid som den ska – överallt och alla gånger…
Samtidigt är det viktigt att förstå att med den mängd snö som kom t ex igår kväll och i natt, så har kommunen svårt att hinna med. För att inte säga att det är omöjligt att hinna med. Det går inte att röja överallt på en gång och direkt snön börjar packa sig. Kommunen har ju ändå 18 mil gator i tätorterna Brålanda, Frändefors, Grunnebo, Vargön, Vänersborg och Väne-Ryr att snöröja och halkbekämpa.
Kommunen har därför av naturliga skäl en prioritering av snöröjningen. Den är utlagd på kommunens hemsida och ser ut så här:
- ”Genomfartsleder, busslinjer och det primära gång/cykelnätet skall prioriteras. Snöröjning startar på dessa områden vid nederbörd i form av snö på 3 – 4 cm.”
- ”Uppröjning av busshållplatser, övergångsställen och handikapplatser påbörjas på vardagar i direkt anslutning till avslutat snöröjning.”
- ”Vid 5-6 cm snö startar vi snöröjning av större P-platser i Vänersborgs och Vargöns centrala delar.”
- ”Vid 8 – 10 cm snö påbörjas snöröjning av bostadsgator.”
- ”Halkbekämpning prioriteras för det primära gång/cykelnätet, genomfarter, handikapplatser och övergångsställen.”
Och det är väl egentligen inget att orda så mycket om. Även om det ska komma rätt mycket snö och röjas på många andra platser i kommunen innan Lovisebergsgatan blir aktuell…
De flesta förstår också att kommunen måste prioritera. Men det är inte riktigt det som folk klagar på eller upprörs över. Och det är inte heller anledningen till mitt blogginlägg igår. Synpunkterna och klagomålen handlar mestadels om att prioriteringen inte följs eller att snöröjningen helt enkelt inte utförs. Och mina egna synpunkter gällde hur snöröjningen utfördes när snösvängen väl var på plats.
Det handlade om att snösvängen faktiskt saboterade för oss som bodde på Lovisebergsgatan. Vi hade alla kunnat komma ut från våra garage och parkeringsplatser om kommunen inte hade plogat, trots att det hade kommit ett antal centimeter snö. Men
efter snösvängens arbete var det omöjligt.
Några läsare har påpekat att det står så här i Miljökalendern:
”Först öppnas gatorna på snöröjningsområdet för att alla skall kunna ta sig ut eller in, sedan återkommer snöröjningsmaskinen för att bredda och färdigröja gatorna.”
Att ”alla ska kunna ta sig ut eller in” låter lite som ett skämt… Sedan ska snöröjning alltså komma en andra gång. Nu har det gått ett dygn och fortfarande har inte snöröjningen återkommit…
Min erfarenhet genom åren är att snöröjningen ytterst sällan återkommer. Därför vore det faktiskt bättre om kommunen kom en gång, några timmar senare på dagen om det var nödvändigt, och röjde ordentligt när de väl var på plats.
Och det behöver inte ta en massa extra tid att snöröja ordentligt. Det handlar t ex om att vinkla plogen åt rätt håll… Det handlar om att ”ta ut svängen” och köra lite närmare trottoarkanten… (Se den översta bilden.)
Sedan måste jag återigen upprepa att på vissa håll är det strängplogning, på andra ”norrlandsplogning”. Snöröjarna själva måste hålla reda på detta. På Lovisebergsgatan är det norrlandsplogning och inget annat. Det betyder att (citat från kommunens hemsida):
”Vid norrlandsplogning plogar vi snön mot tomtgränsen och använder gångytan som snöupplag.”
Snön läggs alltså, eller ska läggas, på trottoarerna. Och denna snö har inte fastighetsinnehavarna någon skyldighet att forsla bort. (Se nedan.)
Frågan om snöröjning och fastighetsinnehavarnas ansvar är en juridiskt viktig fråga. Som fastighetsägare kan man ju faktiskt bli både skadeståndsskyldig (om någon halkar och bryter benet), ersättningsskyldig till kommunen (för att snön forslas bort) och bötfälld om du inte fullgör dina skyldigheter.
Först.
Det står i lagen (se här) att kommunen kan…
”…ålägga fastighetsinnehavare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser att utföra åtgärder…”
… som till exempel snöröjning.
Så att man har skyldigheter som fastighetsinnehavare är inget att diskutera.
Jag har emellertid en undran här. Om jag blir påkörd av en bil under en snöskottning, som kommunen alltså ålägger mig, är kommunen då ansvarig? Är kommunen att betrakta som arbetsgivare när den ålägger mig att utföra ett riskfyllt arbete vid trafikerade gator? Jag menar, när kommunens egna anställda utför den här typen av arbeten så finns det föreskrifter och regler kring vad som gäller. Från t ex Arbetsmiljöverket. (Jag har skickat frågorna till kommunens jurist…)
Det finns en annan aspekt av snöröjningsproblematiken. Nämligen – har fastighetsägarna några rättigheter…?
Villaägarnas Riksförbund (som jag inte är medlem i) har gett ut en broschyr om dessa frågor. Broschyren heter ”Snöröjning” (kan läsas här) och tar till skillnad från kommunen också upp villaägarnas rättigheter – och kommunens skyldigheter.
Och här vill jag citera två stycken som har direkt tillämpning på det som hände på Lovisebergsgatan igår kväll.
Kommunen har:
”skyldighet att forsla bort eller bryta igenom snövallar som plogats upp på fastighetsägarnas infarter. Kommunen har ingen rätt att kontinuerligt lämna kvar sådana snövallar med motivering att andra platser prioriteras.”
Kommunen gjorde enligt Villaägarnas Riksförbund helt klart fel igår vid plogningen av Lovisebergsgatan. Och Villaägarna brukar faktiskt veta vad de pratar om…
Villaägarna skriver också:
”Fastighetsägare är dock inte skyldig och kan inte heller åläggas skyldighet att föra bort snö som förts upp på gångbanan från körbanan. Detta har slagits fast i flera rättsfall, se bilaga. Det är i stället kommunens skyldighet att på gata inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap eller inom stadsplan forsla bort eller bryta igenom snövallar.”
Det är ord och inga visor. Och det finns rättsfall.
Kommunen ska alltså inte, och får inte, ploga upp snö framför infarter, lämna kvar snövallar eller kräva av fastighetsägare att de forslar bort snö som kommunen har fört upp på trottoarerna.
En bloggläsare från Väne Ryr sammanfattade det hela så här:
”Fastighetsinnehavare har skyldighet att åtgärda snö som kommer uppifrån, inte den som kommer från sidan, från gatan eller vägen.”
Som sagt, vi var inte glada på Lovisebergsgatan igår – och i morse. Många personer lade ner många svettiga timmar på att skotta fram bilar, rensa framför garageuppfarter etc. Helt i onödan egentligen. Vi utförde en snöröjning som var kommunens ansvar.
Men vad hade vi för val? Om bilarna skulle ut så var det bara att skotta…
Och det går inte heller att anmäla kommunen. För till skillnad mot fastighetsinnehavare, så kan inte kommunen lagföras om den gör fel med snöröjningen…
Så det är bara att skotta på…
Hoppas att det snart blir sommar…
Snöröjning…
För 1,5 år sedan, i juli 2014, var några av kommunens kontrollanter ute och inspekterade medborgarnas handel och vandel (se här!). Jag levde inte upp till förväntningarna, utan fick ett föreläggande:
”Hej!
Vi vill med denna lapp göra er uppmärksam på att ni som fastighetsägare till adress Lovisebergsg X är skyldig att hålla fritt från växtlighet utanför er fastighetsgräns. … Vi ber er åtgärda detta så snart ni kan!”
Det handlade om mina smultron. De betraktades av kommunen som typ ogräs…
I föreläggandet som låg i brevlådan var också de lokala föreskrifterna för gaturenhållning medskickade. Och det slog mig att jag själv har varit med och beslutat om dessa… (Vad hade jag gjort?)
Ikväll när jag hade tänkt att ha en stillsam stund framför kommissarie Banks hör jag snöplogen utanför… Snöplogen ger mig alltid rysningar. Precis som kommunens kontrollanter. Jag anar det värsta…
Och mina aningar befarades även denna kväll…
Snöröjningen tar ofta minimalt med hänsyn till de boende, i varje fall på Lovisebergsgatan. Devisen tycks vara – ta ingen hänsyn, ploga upp snön framför alla utfarter och packa den så hårt det bara går… Trots att det skulle gå att utan större tidsspillan göra en liten, liten ”sväng” in med snömaskinen så att all snön rensades bort framför uppfarterna.
Återigen fick jag anledning att läsa de lokala föreskrifterna för gaturenhållning (se här). Jag hade nämligen bestämt för mig att det stod någonstans att det inte var ok att snöröjningen gjorde så här. Men i de lokala föreskrifterna fanns inget. Istället står det bara om fastighetsinnehavarnas skyldigheter:
”Det åligger fastighetsinnehavaren att snarast avlägsna snö och is som är till olägenhet för gångtrafiken.”
Annars…
”Fastighetsinnehavare som … inte fullgör sina skyldigheter … kan dömas till böter.”
Men vad åligger kommunen då…? Jag hittade inget om det.
Fast jag hittade miljöalmanackan på kommunens hemsida (se här). Den hänger i köket hemma också. I en modernare version. Men det står samma i båda när det gäller hur kommunen ska snöröja. På Lovisebergsgatan ska det ”norrlandsplogas”. Det betyder att kommunen plogar:
”snön mot tomtgränsen och använder gångytan som snöupplag.”
Fast det gör inte kommunen på Lovisebergsgatan. Inte denna vinter i varje fall.
Nu fattas det bara att posten lämnar ett krav i brevlådan imorgon att jag ska skotta bort snövallarna på gatan längs hela tomtgränsen, så att brevbäraren lättare kan komma in med försändelserna. (Det har faktiskt hänt!) Att ta vägen via den nyskottade garageuppfarten och 3 meter bakåt i färdriktningen är uteslutet.
Det tog mig gott och väl en timme att få bort all tung snö. Då var det ingen idé att titta på Banks när han löste ännu ett fall.
För min 75-årige granne är det värre. Han håller på och skottar än…
Fiber! Fiber! (1/2)
Det har grävts ner fiber lite överallt i kommunen under de senaste åren. Framför allt är det landsbygden som har legat i framkant, och det tack vare flera fiberföreningar som bildats, och består, av helt vanliga kommuninvånare.
All fiberdragning har emellertid inte skett friktionsfritt. I Väne Ryr har fiberföreningen haft stora problem med sina fibrer, inte minst för att kommunens tjänstemän agerat 
tämligen långsamt och inte direkt serviceinriktat. Kan man väl säga, ordet ”strulat” dyker upp i mitt huvud.
I januari i år skrev t ex Väne Ryrs Fiberförening till samhällsbyggnadsförvaltningen:
”Den 27/3-2015, alltså cirka 5 månader efter ansökningsdatum fick vi vårt tillstånd av Trafikverket, men nu efter 15 månader har vi ännu inte fått något tillstånd beviljat från dig.”
I brevet hänvisades till den fiberstrategi som kommunfullmäktige i Vänersborg antog den 17 juni 2015 och där det bland annat står:
”Vänersborgs kommun ska av tjänsteleverantörer och nätbyggare uppfattas som en möjliggörare, inte som ett hinder för utbyggnad. … Till exempel genom upplåtelse av kommunal mark, tillstånd att fräsa spår i asfalterade gator eller trottoarer, snabb och effektiv handläggning av grävtillstånd och andra ärenden, låg taxa för återställning efter schakt”
Jag ska inte gå in närmare på sakfrågorna här, det handlade om markupplåtelser, kostnader om fibrerna skulle behöva flyttas i framtiden etc. I en passus visade fiberföreningen sin frustration över kommuntjänstemännens handläggning, eller brist på:
”Än en gång har du nog inte förstått vilket uppdrag du har. … Jag vill nu vara mycket tydlig med att du som tjänsteman ska vara en möjliggörare enligt det kommunfullmäktigebeslut som nu finns”
Brevet gick inte bara till förvaltningen utan också till politikerna i kommunstyrelsen. Marie Dahlin (S) ville inte se fiberföreningens dilemma i sakfrågorna utan skrev:
”Ursäkta mig att jag lägger mig i, men jag gillar inte den tonen du använder till våra tjänstemän.”
Jag vet inte riktigt varför Marie Dahlin kände sig nödgad att behöva rycka ut till försvar för tjänstemännen. Men Dahlin tyckte uppenbarligen inte att det var rätt att en kommuninvånare hade dessa åsikter… Eller kanske hade åsikter överhuvudtaget… Det hade varit bättre om Dahlin hade tagit tag i sakfrågorna istället.
Eller gjorde Dahlin det? Vad jag förstår så har det äntligen löst sig till slut i Väne Ryr.
I Dalsland har det gått mer smärtfritt under åren. Kanske för att bygdens son Bo Carlsson (C) har haft några fingrar med i spelet. Det har dock funnits problem, men av en helt annan art.
Revisorerna granskade fiberhanteringen och skrev i oktober 2013:
”Vi revisorer är mycket kritiska till samhällsbyggnadsnämndens och dess ordförande Bo Carlssons agerande.”
Revisorerna fann ett flertal brister och drog följande slutsatser:
- ”Det har inte fattas några formella beslut om medfinansiering och utbetalning av stöd med 2,7 mkr.
- Medfinansieringsintyget till Jordbruksverket innehåller ingen begränsning av kostnader för slangar och brunnar.
- Kommunen har inte i tillräckligt omfattning kontrollerat underlag/fakturor innan utbetalning. Medfinansiering har gjorts för andra kostnader än för slang och brunnar.
- Budgeten på 500 tkr per år har för åren 2009-2012 överskridits av samhällsbyggnadsnämnden med 681 tkr.”
Sedan lovade revisorerna högtidligt, inför ett samlat kommunfullmäktige, att fördjupa sin granskning av Bo Carlssons förehavanden. Men, av någon anledning lade revisorerna i stället ner granskningen… Kanske hade ”maktskiftet” efter valet 2014 något med det att göra…
Nu senast har det varit strul med fiberdragningen i tätorterna och avtalet kring detta. Men det tänkte jag skriva om i en annan blogg.
KS röstar för besparingar 2017!
Idag behandlade kommunstyrelsen budgeten för 2017. Eller för att vara mer exakt, anvisningarna för det fortsatta budgetarbetet i nämnder och styrelser. (Ärendet ska ”hoppa fram och tillbaka” mellan de olika organen i kommunen ett tag till innan kommunfullmäktige fattar det riktiga budgetbeslutet i juni.) Det måste bli en kortare rapportering från kommunstyrelsen, trots att jag inte själv sitter med i denna församling. Men jag har fått några rapporter från några som var där.
Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (=triumviratet) stod fast vid sitt budgetförslag. Vilket var en stor överraskning… Budgetförslaget är, som jag har skrivit tidigare, präglat av idel besparingar. De styrande partierna vill ge alla nämnder och styrelser samma anslag år 2017 som år 2016, med den skillnaden att samtliga verksamheter ska spara 0,5% – en besparing som med ett kreativt ord betecknas ”effektiviseringsbeting”. (Se ”Besparingsförslag från S+C+MP!”.)
Triumviratet prioriterar och satsar alltså på – ingenting. De vill inte ens öka tilldelningen av medel till barnen, eleverna, de sjuka och de äldre!
Triumviratet bryr sig inte om att elevpengen minskar med 12% i år på grund av den stora elevökningen och att det innebär besparingar i grundskolorna. Istället ska ännu mer sparas nästa år. Triumviratet struntar också i att barngrupperna på våra förskolor har blivit alltför stora på grund av ökad förtätning. Fler barn får dela på en allt mer utarbetad personal. Och triumviratet vill inte ens ge 
pensionärerna en avgiftsfri kollektivtrafik.
Det är rent ut sagt för bedrövligt.
Jag vet inte vad socialdemokraterna i Vänersborg sysslar med. För samtidigt som de sparar och stramar åt de kommunala verksamheterna så lade de så sent som igår eftermiddag ut en socialdemokratisk propagandafilm på sin Facebooksida (”Socialdemokraterna i Vänersborg”). Filmen heter ”Vi tar strid för den svenska modellen” och handlar om den svenska välfärden.
Filmen ter sig parodisk i ljuset av socialdemokraternas agerande i Vänersborg. Det här visas i filmen, bland annat (jag har klippt in texterna i två bilder, i verkligheten visas en text åt gången):
Det är borgerligheten som attackerar den svenska modellen, och ”vi” som tar striden är naturligtvis socialdemokraterna.
Läs gärna vad som står i filmen en gång till och jämför det med den politik som socialdemokraterna vill föra i Vänersborg – tillsammans med Annie Lööfs centerpartister och
det avsomnade och principlösa miljöpartiet.
Fast socialdemokraterna i Vänersborg har kanske inte sett sin egen film…
Det blev ingen större diskussion i kommunstyrelsen. Triumviratet motiverade sitt förslag till åtstramningsbudget med att det dels krävs pengar till framtida investeringar och dels med att om man ger nämnderna mer pengar nu, så kanske man måste skära ner sen…
Det får mig att tänka på en parallell. Det var för några år sedan när Marika Isetorp (MP) hade en engagerad diskussion med Bo Carlsson (C), det var innan de blev politiska ”vänner”, om användning av RUR-pengar. (=När kommunen använder tidigare års överskott till investeringar.) Då var Isetorp starkt emot detta, därför att det var som att, sa Isetorp, låna pengar av framtida generationer till verksamheter nu. (Bo Carlsson motsatte sig helt riktigt detta resonemang.) Innebär inte triumviratets (S+C+MP) resonemang nu, att dagens generation ska avstå sina pengar till verksamheter för framtida generationer…?
Minialliansen (M+L+KD) lade sitt offensiva budgetförslag med stora satsningar på utbildning och välfärd (se ”Offensivt budgetförslag från minialliansen!”). Förslaget innebär faktiskt att hela 40 miljoner kronor mer satsas på barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden jämfört med triumviratets förslag.
Vid omröstningen i kommunstyrelsen vann besparingsförslaget från socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet med röstsiffrorna 7-6.
Moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna röstade naturligtvis på sitt eget förslag (4 röster). Men det gjorde också Vänsterpartiet (2 röster). Sverigedemokraterna lade ner sina röster (2 röster). De varken förklarade eller motiverade sitt beslut…
Vänsterpartiets ledamöter i kommunstyrelsen håller på att skriva en reservation där partiets syn kommer att utvecklas.
======================
Jag har skrivit följande bloggar om budget 2017:
- ”Besparingsförslag från S+C+MP!” 29 februari 2016
- ”Offensivt budgetförslag från minialliansen!” 1 mars 2016
Offensivt budgetförslag från minialliansen!
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen. Och naturligtvis är budgeten för 2017 den stora och absolut viktigaste frågan.
Nu är det inget slutgiltigt beslut som ska fattas av kommunstyrelsen imorgon – budgetprocessen har ju just bara börjat. Men redan nu positionerar sig de två olika partiblocken genom att presentera sina budgetförslag. Eftersom socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (triumviratet) har majoritet i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) så blir deras förslag huvudförslag. Alla de andra partierna lägger sina budgetförslag i förhållande till detta. (KSAU kallas under budgettider för budgetberedningen.)
Igår presenterade jag budgetförslaget från majoriteten i KSAU, dvs budgetberedningen, dvs det styrande triumviratet, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet… (Se ”Besparingsförslag från S+C+MP!”.) Förslaget var ett rent besparingsförslag, där allt 
gick ut på att avsluta år 2017 med ett så stort budgetöverskott som möjligt.
Idag presenterar jag förslaget från minialliansen, dvs moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna.
Och minialliansen lägger fram ett budgetförslag som är betydligt offensivare än triumviratets (S+C+MP) besparingsförslag.
Minialliansen satsar, tro det eller ej, hela 40 milj kr mer på utbildning och välfärd än vad triumviratet (S+C+MP) gör i sitt förslag.
Ja, du läste rätt – 40 miljoner kronor mer!
Snacka om ombytta roller, upp- och nervänd värld eller vad som helst. Det är nästan så att jag inte riktigt tror att det är sant, det är som att jag inte läser rätt i de olika budgetförslagen…
Men det är sant. Den borgerliga minialliansen lägger ett budgetförslag som satsar 40 milj kr mer på utbildning och välfärd än vad socialdemokraterna (och C och MP) gör.
Den stora politiska frågan, vid sidan om frågan vad som har hänt med socialdemokraterna i Vänersborg, är egentligen – vad har hänt inom de borgerliga leden? Varför lättar Lidell (M), af Geijerstam (L) och Bäckman (KD) och de andra i gänget helt plötsligt på plånböckerna? För att satsa på utbildning… Och välfärd…
Jag är inte riktigt säker på att jag förstår. Eller rättare sagt, jag är säker på att jag inte förstår…
Det har under de senaste 20 åren (minst) hela tiden funnits behov av mer resurser till förskolan, skolan, äldrevården osv i Vänersborg. Men det har aldrig hindrat moderaterna och de borgerliga partierna från att predika återhållsamhet och lägga förslag som skär ner på kommunens kostnader för välfärd eller i varje fall ger minimalt med resurser till verksamheterna. Och har det någon gång funnits 
”pengar över”, så har de borgerliga genast velat diskutera skattesänkningar.
Så frågan är – vad har hänt med moderaterna och de borgerliga i Vänersborg? Har de genomgått någon slags metamorfos, någon slags pånyttfödelse? Eller har de äntligen kommit till insikt och lämnat sina konservativa och liberala idéer bakom sig?
Eller är det taktik?
Vill minialliansens partier övertrumfa socialdemokraterna, center- och miljöpartisterna för att likt bröderna Gracchus fiender i Romarriket dra till sig folkets röster? (För att när de väl kommit till makten genomföra gigantiska nedskärningar…) Men det är lite väl långt till nästa val för en sådan taktik kan man tycka…
För inte kan det väl vara så att det är Vänsterpartiets idoga arbete och argumenterande som har gett resultat i de borgerliga leden…?
Det här är minialliansens förslag till budget 2017.
Vi börjar med barn- och utbildningsnämnden. Minialliansen skriver i sitt förslag till budget:
”effektiviseringsbetinget om -3.347 Tkr stryks jämfört med budgetberedningens förslag (=förslaget från S+C+MP; min anm). Budgetramen utökas med 16.000 Tkr till den s.k. elevpengen, för ökat antal elever i grundskolan.”
Det är i det närmaste ofattbart. Minialliansen vill satsa drygt 19 milj kr mer på grundskolan än S+C+MP. Dessutom skriver minialliansen:
”Kommunstyrelsen beslutar för egen del, att i dialog med Barn- och utbildningsnämnden noggrant följa utvecklingen av elevantalet och att i MRP-2017-2019 reservera medel för eventuella ytterligare ökning av antal elever.”
Minialliansen håller alltså dörrarna öppna för ännu mer pengar till grundskolan om det krävs…
På socialnämndens område är det likadant. Minialliansen skriver:
”effektiviseringsbetinget om -4.111 Tkr stryks jämfört med budgetberedningens förslag. Budgetramen utökas med 15.000 Tkr till förstärkning av äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Socialnämnden ges i uppdrag att föreslå prioriteringar mellan anslagsbindningsnivåerna.”
Är ni med bloggläsare? Även socialnämnden föreslås få drygt 19 milj kr mer till sin verksamhet av minialliansen jämfört med triumviratet.
Minialliansen vill också tillföra byggnadsnämnden ett tillfälligt anslag om 2 milj kr för:
”externt köpta tjänster för planarbete, i syfte att intensifiera utveckling och nybyggnation av bostäder i Vänersborgs kommun.”
Sedan är det lite mindre justeringar här och där jämfört med budgetberedningens förslag. Minialliansen vill stryka effektiviseringsbetingen för Kultur- och Fritidsnämnden, -0,505 milj kr, och för överförmyndarnämnden, -18.000 kr.
Vad kan man göra annat än att hälsa minialliansens förslag med stor tillfredsställelse? I valet mellan de borgerligas förslag och besparingsförslaget från S+C+MP är valet mycket lätt. Det kommer inte att råda någon som helst tvekan vilket av de två huvudförslagen som Vänsterpartiet föredrar.
Fast det känns ”obekvämt”…
Och därmed inte heller sagt att Vänsterpartiet köper hela det borgerliga förslaget rakt av. Det finns förbättringar att göra. (Jag återkommer till det.)
Jag kan väl till sist nämna att socialdemokraterna hade möte idag – också. Det mullrar nog i leden… Jag tror att Marie Dahlin och de andra topparna är på väg att inse att de nog inte har medlemmarnas stöd för att lägga den tänkta besparingsbudgeten. Och då kan man också undra vilka konsekvenser det kan få för den socialdemokratiska ledningen…?
I miljöpartiet tror jag att de har slutat med medlemsmöten. Ledarna i miljöpartiet verkar komma överens med socialdemokraterna och centerpartisterna mellan skål och vägg – och sedan får de vanliga medlemmarna reda på vad som gäller.
Medlemmar och sympatisörer till socialdemokraterna och miljöpartiet kan inte ha det lätt just nu…
Och de borgerliga medlemmarna och sympatisörerna tror väl att de drömmer…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer